1
Nr. 6. sept. - okt. - 2010
2
www.scandinavianvillage.se 08-673 66 80 Varm och solig vinter utan snö och slask! Du är 50+ och vill förverkliga drömmen om behagligt vinterboende i Thailand, prova vårt unika koncept innan du bestämmer dig. Scandinavian Village erbjuder ett bekvämt boende med hög skan- dinavisk standard och femstjärnig service. Här finns egen restaurang, 115 m lång pool, puttinggreen, tennis- och boulebanor, gym, egen sjuksköterska och mycket mer. Och är du golfbiten finns det 20 fantastiska banor inom en timme från anläggningen. Scandinavian Village ligger i den lilla kuststaden Bangsaen 85 km sydost om Bangkok. En rofylld stad med sex kilometer lång strandpromenad, fantastiska skaldjursrestauranger och bra shopping. Provbo innan du köper Hyr på prov och bekanta dig med orten, anlägg- ningen och dina eventuella grannar innan du köper. Bestämmer du dig för att köpa, får du tillbaka hela hyresbeloppet. Boka nu! Boka ditt provboende redan nu. Bokar gör du på www.scandinavianvillage.se eller genom att ringa vår representant i Stockholm. Välkommen att prova vårt unika koncept!
3
3Nummer 6. 2010 . Rotary Norden Nummer 6 sept. - okt. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 249 - 2010. Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary Internatio- nal. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotary- bevgelse set fra en nordisk synvinkel og med nordiske vurderinger. Indhold Leder Håkan Nordqvist 4 Nordisk Nobelprisen til ni i Norden 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema Konfliktlsning 8 Landssider Sverige 18 Norge 34 Finland 42 Danmark 52 Island 60 Vimmel Vimmel 62 RI:s Agenda Ray Klinginsmith Carl-Wilhelm Stenhammar 66 RN Kontakt 66 Nr. 6. sept. - okt. - 2010 Siderne 6-7 indeholder internationale ny- heder fra RI. Desuden RI prsidentens og TRF formandens meddelelser s 66. Fredens brobyggare RN:s tema i detta nummer handlar om konfliktlösning. Bidrag ingår från kända nordiska medlare och vi tangerar också Rotarys fredsstipendiatprogram. En spe- ciell vinkling är arbetsmarknadens kon- fliktlösning. Vägen från öppen, väpnad konflikt till ömsesidig överenskommelse är lång. Insikt, kunskap, ihärdighet och vilja förutsätts. På omslaget President Martti Ahtisaari, mottagare av Nobels fredspris 2008 Foto: ScanpixEPAMauri Ratilainen. Nordisk Landssider Internationalt Forside Fem svensker, to nordmenn, n danske og n fra Finland har fått Nobels fredspris i hundreårsperioden 1908-2008. Hvem var de, hvilken innsats ble de påskjnnet for og hvilke nordiske kandidater passerte aldri Nobelkomiteens nålye? Nobel-ve- teranen på norsk fjernsyn Geir Helljesen frisker opp for oss bl.a. Klas Pontus Arnold- sons underlige historie, som prismottaker, landsforrder og dobbeltagent. Redaktionens E-mail adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoftmail.dk Sverige: borje.alstromgalleristadsbacken.se borje.alstrommiun.se Norge: julsrudonline.no SuomiFinland: hakan.nordqvistwelho.com Island: markusoasimnet.is RN WEB: http:epaper.luovia.finorden NORGE Poliorammede Prem Lama 27 reiste ale- ne i 28 timer til Handicamp fra et land hvor funksjonshemninger fortsatt anses som en straffedom. 99 deltakere fra 20 nasjoner dannet et mini-FN ved Hurdal- sjen, hvor vennskapsbånd ble knyttet world wide. Oslo Nord Rk noterte også flotte oppslag i norske riksmedier. FINLAND Pentti Ruotsalainen, president i Pihtipudas Rk, varnar för skojarmail som sänds från utländska rotarybröder till Presidenter och Klubbsekreterare. Se alltså upp för så- dana meddelanden. Engelskan är dålig och avsändaren förklarar att det beror på att sekreteraren skrivit texten
4
4 Ni ganger over et tidsspenn på 100 år har Nobels fredspris gått til ett av de nordiske landene. Med tildelingen for to år siden ble Martti Ahtisaari den frste fra Finland på listen. Og med fredsforhandlinger som kategori, fyer han seg til hovedmnsteret for Nobel- komiteens begrunnelse når det gjel- der prismottakere fra Norden. 2008: Martti Ahtisaari 1937- SF Område: Fredsforhandlinger. Begrun- nelse: Viktig innsats, på flere kontinen- ter og over mer enn tre tiår, for å lse internasjonale konflikter. 1982: Alva Myrdal 1902-86 delt pris S Område: Våpenkontroll og nedrust- ning. Roller: Forfatter, diplomat, tidl. statsråd. Ekstremt aktiv rolle under Genve-forhandlingene. 1961: Dag Hammarskjld 1905-61 tildelt post morten S Område: Fredsforhandlinger. Rolle: Ge- neralsekretr i FN. 1930: Nathan Söderblom 1866- 1931 S Område: Fredsbevegelsen. Rolle: Leder i det kumeniske arbeidet. 1922: Fridtjof Nansen 1861-1930 N Område: Humanitrt arbeid. Roller: Innstiftet Nansenpasset for flyktnin- ger, norsk delegat til Nasjonenes For- bund. 1921: Hjalmar Branting 1860-1925 S Område: Fredsbevegelsen. Roller: Svensk delegat til Nasjonenes For- bund, statsminister. 1921: Christian Lous Lange 1869- 1938 N Område: Fredsbevegelsen. Generalse- kretr i Den interparlamentariske union. 1908: Klas Pontus Arnoldson 1844- 1916 S Område: Fredsbevegelsen. Rolle: Grunnla den svensk freds- og vold- giftsliga, forfatter. 1908: Fredrik Bajer 1837-1922 DK Område: Fredsbevegelsen. Roller: Ho- norr president i Det permanente fredsbyrået i Sveits. Fredsprisvinneren på komiteens lnningsliste Fem fredspriser til Sverige, to til Norge, og n hver til Danmark og Finland et antall og en fordeling som gjenspeiler fredsinnsatsen i de nordiske landene? Sprsmålet rettes til Geir Helljesen, som gjennom 40 år som fjernsyns- medarbeider i Norsk rikskringkasting nrmest ble identisk med fredspristil- delinger og valgsendinger. I fjor lot NRK ham vente noen måneder over 70-årsdagen med å pensjonere seg. Frst måtte spenningen utlses i No- belinstituttet og seremonien i Oslo Rådhus gjennomfres. Knapt noen kan gjre Helljesen rangen stridig som levende Nobel-leksikon. - Fredspristildelingene må selvsagt vurderes ut fra sin samtid. Nobelkomi- teen har jo dessuten utvidet kriteriene for fredsbyggende arbeid, eksempel- vis har innsats for milj og klima kom- met inn på 2000-tallet. Hadde dette skjedd tidligere, ville det kanskje ha styrket Gro Harlem Brundtlands kandi- datur. Hvorvidt fordelingen alt i alt gjenspeiler fredsarbeidet i Norden, er vanskelig å si. Men ingen som er blitt nominert fra Norden, kan sies å ha blitt forbigått. - Hvem er ellers de mest kjente freds- prismottakerne vi aldri fikk? - Hans Blix var jo blant kandidatene da Ahtisaari fikk prisen. Også Urho Kekko- nen ble i sin tid nominert flere ganger, uten å nå opp, likeså den norske misjonslederen Olaf Hodne som drev et omfattende humanitrt arbeid. Nevnes kan det også at med dagens statutter kunne Dag Hammarskjld ikke ha fått prisen i 1961; nå er det nemlig ikke lenger anledning til å fore- ta tildelinger post mortem. leder Den starkares orätt Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden Mänsklighetens blodiga historia förleder en lätt att tro att alla maktstrukturer skapats med våld. Regioner erövras, besätts och förloras i en enda serie av övergreppshandlingar. Den star- kares rätt härskar åtminstone på kort sikt. En helt annan sak är hur bestående våldets struk- turer till slut blir. Det är lätt att påvisa hur su- permakter uppstått men också hur de gått under. Vår tids supermakter har förstås inte du- kat under ännu. I vår tid har integrationen skapat ömsesidiga beroenden som på många sätt väger tyngre än yttre makt. Ider kan vara starkare än va- pen, finanser mer avgörande än gränsdrag- ningar. Insikten om att man vinner mer på att komma överens än på att gräla griper om- kring sig. Kan man vara optimist och anse att allt fler lär sig att komma överens och att kon- flikterna uppstår i omöjliga situationer där det handlar om rent brott mot mänskligheten som ingen vill tolerera? Strävan till förhandlingslösningar är utmärkan- de för arbetsmarknaden alla strejker slutar någon gång heter det. Medvetandet om att orättvisa uppgörelser i sig innehåller fröet till nästa konflikt manar till att lösa frågor snarare än sopa dem under mattan. Det blir en god tid för fredsmäklarna. Få vill leva i evig konflikt, de flesta inser att alla kan förlora, förr eller senare. Så varför inte enas nu? Varför inte bygga regio- ner där väpnad konflikt är otänkbar? Dithän har vi väl kommit i Norden trots våra många krig i det förflutna. Knappast kan vi tänka oss att ta till vapen mot varandra längre. Exemplet kan väl sprida sig. Så hoppas i alla fall konfliktlösarna som vi ger fokuserad uppmärk- samhet i vårt tema i detta nummer. Håkan Nordqvist temakoordinator Finlandsredaktör Nobelprisen til ni i Norden
5
5Nummer 6. 2010 . Rotary Norden N or disk - Flere av de eldste navnene på listen er jo glemt av folk flest i dag. Noen av dem vi bur- de oppfriske i hukommelsen? - Tildelingen til Klas Pontus Arnoldson var en ganske spesiell historie. Arnoldson var pro Norge i striden om unionsopplsnin- gen foran 1905 og ble omtalte som lands- forrder i svensk presse. Senere kom det for en dag at den norske nobelkomiteen hadde utbetalt ham lnn for å holde seg informert om stemningen i det svenske samfunnet i unionssprsmålet fr de ga ham fredsprisen i 1908. Mens Christian Lange, far til Norges senere utenriksminis- ter Hallvard Lange, er den eneste som ble ansatt som Nobelkomiteens faste sekre- tr etter selv å ha mottatt fredsprisen. Ottar Julsrud Mens Nobelkomitledere og -sekretrer kom og gikk, ble Geir Helljesen det faste punkt ved fredspristil- delingene for norske TV-seere. Foto: Anne Liv Ekroll, NRK Keneltäkään ei ainakaan Suomessa varmaan jäänyt huomaamatta että Presidentti Martti Ahtisaari oli ensim- mäinen suomalainen Nobelin rauha- palkinnon saaja. Presidentin erikois- haastattelu rauhansovittelusta julkaistaan tämän numeromme si- vuilla 8-11. Muut pohjoismaiset rau- hanpalkinnon saajat ilmenevät ohei- sesta yhteenvedosta, joka perustuu Norjan Nobel-komitean arkistoon. Listalla on Martti Ahtisaaren lisäksi viisi ruotsalaista, kaksi norjalaista ja yksi tanskalainen. Edellisistä Pohjoismaihin tulleista rau- hanpalkinnoista on kulunut sen ver- ran aikaa että niiden vastaanottajat eivät enää ole keskuudessamme. Oheisessa artikkelissamme Geir Hell- jesen, Norjan radio- ja televisioyhtiön pitkäaikainen kommentaattori, vas- taa Rotary Nordenin Norjan toimitta- jan Ottar Julsrudin kysymyksiin Nobe- lin rauhanpalkinnosta pohjoismaisin silmin. Helljesen on ollut siinä määrin vakiintunut TV-kasvo Nobel-lähetys- ten yhteydessä, että Norjan TV tarkoi- tuksella vuonna 2008 venytti hänen eläkkeelle siirtymistään muutamalla kuukaudella vielä yhden Nobel-juh- lan yli. Nobel-komitean puheenjohta- jat ja sihteerit tulivat ja menivät mutta Helljesen pysyi. Geir Helljesen ottaa kantaa myös pohjoismaisiin Nobel-ehdokkaisiin jotka eivät päässeet perille asti. Tun- netuimmat rannalle jääneet siis. Hans Blix oli ehdokkaana kun Martti Ahtisaari sai palkinnon. Urho Kekko- nenkin oli listoilla useita kertoja mut- ta valinta ei osunut häneen. Dag Hammarskjöld sai palkinnon kuole- mansa jälkeen 1961, mikä ei enää ny- kysääntöjen mukaan olisi mahdollis- ta. Mikäli ympäristöasiat olisivat nousseet agendalle aiemmin myös Gro Harlem Brundtlandin ehdokkuus olisi vahvistunut. Nobel ja Pohjoismaat: Yhdeksän palkittua sadan vuoden aikana
6
6 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden In t er na tionalt Highlights fra The Board mder The Board anerkendte på sit sidste mde udnvnelsen af Thomas M. Thorfinnson som vice prsident., K. R. Ravindran som 2010-11 treasurer og John Blount som formand for the executive Committe. The Board bekrftede valget af Stephen R. Brown, Dong Kurn Lee, Anne L. Matthews og Kazuhito Ozawa som Rotary Foundation trustees. Tid for tilmelding til RI Convention 2011 i New Orleans Så er det tid for tilmelding til nste års RI Convention i New Orleans, USA, som afholdes i dagene 21-25 maj 2011. Den laveste pris for deltagelse opnås ved registrering inden den 1. decem- ber 2010. Registrerings- og housing formularer findes på www.rotary.org. Tusinder af pakistanere er fortsat uden mad, vand og husly mange uger efter den voldsomme monsun regn, som forårsa- gede de strste oversvmmelser i flere årtier. Store byer er stadigvk evakuerede, mens vandmasserne baner sig vej igennem det sydlige Pakistan. Familier i Sindh provin- sen har isr et akut behov for selv de mest basale forndenheder. - Den pakistanske befolkning var ikke for- beredt på, at en katastrofe af dette om- fang kunne ramme området. Det synes at blive vrre for hver dag, der går, siger She- hzad Ahmed, guvernr i distrikt 3272. - Jeg kan vanskeligt forestille mig, hvordan vi skal kunne klare denne alvorlige situation. Efterhånden som vandmasserne trkker sig tilbage, bliver de våde områder en per- fekt yngleplads for moskitoer, som vil gre malaria til den nste fare. UN forudsiger, at de konomiske omkostninger som flge af katastrofen vil kunne nå en milliard US dollars. - Sknt de fleste af rotarianerne i mit di- strikt ikke blev svrt berrt af forholdene, har vi en moralsk forpligtelse til at hjlpe de mange, som lider, siger Ahmed. Han til- fjer, at klubber og distrikter indsamler mad, rent drikkevand og medizin. Ahmed har også oprettet en distrikt disaster relief komit bestående af past di- striktsguvernrer, guvernrer elect og no- minee, som sammen med andre ledere RI-Nyt ROTARY INTERNATIONAL CONVENTION NEW ORLEANS USA 21-25 MAY 2011 4 2 T h e R o T a R i a n j u l y 2 0 1 0 sep10-42-47-haiti-danticat-V5.indd 42 72710 2:57 PM Fortsat stor nd i Pakistan
7
7Nummer 6. 2010 . Rotary Norden In t er na tionalt skal stå i spidsen for long term genopbyg- ningsindsatsen. - Vi har indtil videre modtaget en enorm sttte fra klubber og distrikter overalt i verden, siger han. Rotarianere opildner hinanden og deres venner til at yde et bi- drag til denne dle sag. Hjlpeindsats Som reaktion på katastrofen har the Rota- ry Foundation Board of Trustees vedtaget at acceptere bidrag til finansiering af Ro- tary projekter til sttte for long term gen- opbygningsarbejde i de berrte områder. Ahmeds distrikt samarbejder også med ShelterBox omkring distribution af nd- hjlp. ShelterBox har sendt 5.000 vand filtrerings enheder, 2.500 vand containere og mere end 1.900 telte og 600 Shelter- Box containere til oversvmmede områ- der. Yderligere 3.000 telte vil blive sendt til regionen. - Vi har allerede hjulpet tusinder af familier, og i lbet af meget kort tid vil vi, med as- sistance fra Rotary, Pakistan Red Crescent Society og the National Rural Support Pro- gramme, kunne hjlpe yderligere flere tu- sinde, siger Mark Pearson, som er Shelter- Box rådgiver på stedet. Rotary klubben i Sharpstown nr Huston, Texas, USA, har fyldt to 40-fods containere med ndhjlps pakker og samarbejder med Ahmeds distrikt og distrikt 3271 om levering af pakkerne til Karachi, hvor lokale klubber står for den endelige distribution. I mellemtiden har Rotary klubben i Multan Metropolitan i Punjeb etableret fem flood relief lejre ved lokale hospitaler. Klubmed- lemmer indsamler telte, husholdningsar- tikler og medizin. World Water Works, en Rotary-klub spon- seret organisation, som forsyner ofre med vandrensnings udstyr, har sendt mere end 600 bokse til den sydlige del af Sindh. Hugo Pike, formand for World Water Works og medlem af Rotary klubben i Chelwood Bridge, Avon, England siger, at hver boks indeholder et vandrensnings kit, som kan forsyne medlemmerne af en familie på fire med en liter drikkevand hver dag i et år. - Det ser ud til, at ndsituationen vil fort- stte en tid endnu, siger Pike, men Rotary klubberne i distrikt 1200 er klar til at fort- stte sin sttte. Syed Shahab, guvernr i distrikt 3271si- ger, at klubberne kan gre strst nytte ved at planlgge en kommende indsats i forbindelse med genopbygningen i de oversvmmede områder. - Dette er en oversvmmelse af hidtil ukendte dimensioner og er ufatteligt ud- straks, siger Balkhi. - Genopbygningen vil blive langvarig og pinefuld. Men alle klub- ber i mit distrikt og i distrikt 3272 har lovet deres fulde sttte. Canadisk rotarianer svmmer for PolioPlus indsatsen En 43-årig canadisk rotarianers forsg på at krydse Lake Ontario har indbragt nsten 150.000 US dollars til Polio udryddelsen. Thie Convery, som er medlem af Rotary klubben i Dundas, Ontario, nåede halvvejs over Lake Ontario, fr vejrforholdene tvang hende til at give op. Igennem kampagnen Swim to end Polio har hendes klub indsamlet 44.000 US dollars til Rotarys US 200 Million Challenge. Kampagnen har fået klubber overalt i Canada til at yde bidrag. I flge William R. Patchett, distriktets foundation formand, har det samlede belb nu nået 150.000 US dollars. - Vi nskede at skabe opmrksomhed, og det fik vi sandelig, siger Thie Convery. Thie Convery gjorde god reklame for sit projekt i House of Friendship på Convention 2010 i Montreal. Foto Per O. Dantoft
8
8 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden T ema President Martti Ahtisaari och hans orga- nisation CMI Conflict Management Ini- tiative - står för högt ansedd, erkänd kon- fliktförmedling vid svåra internationella motsättningar. Det har dock inte alltid rått medvind. - Inför konfliktmedlingen i Namibia möttes jag av ett par hundra ilsket aggressiva journalister, senare fick jag stående ovatio- ner av en ännu flertaligare grupp för insat- sen i Kosovo, erinrar sig den man som efter en lång insats inom FN tjänade som Fin- lands president 1994 - 2000. Opinioner är till för att övervinnas. Det var nog ingen tillfällighet att Martti Ahtisaari i hemlandet nominerades som Finlands positivaste person 1992 ett par år innan han valdes till president. Karriären i fredens tjänst visar dock tydligt att anseende och respekt måste förtjänas. - Det handlar om 10 % inlärda grundfär- digheter och 90 % hårt aktivt arbete ute på fältet, säger Martti Ahtisaari. Man får ha tålamod och vara beredd på att höra åsik- ter som man har svårt att jämka i vår tid. Vid förmedlingsarbetet i det forna Jugo- slavien kom det upp gammalt groll från 1300-talet. Det visar sig att historiska orättvisor och gamla motsättningar lätt dyker upp. I andra fall kan det vara attity- der från kolonialtiden, som i Namibia. En svårighet ligger också i oresonliga person- liga attityder. President Ahtisaari påminner sig om en amerikansk utredning där någon räknat fram att det om det finns en stor immigrationsgrupp i USA finns det också 38 % sannolikhet för att olösta konflikter dyker upp på nytt. Motsättningar i förskingringen - Det är inte alltid motsättningarna finns enbart mellan konfliktens nuvarande re- gionala parter, säger President Ahtisaari. Konfliktlösning: Nätverken och viljan avgör President Martti Ahtisaari vid ett konstverk som kanske kan anses symbolisera en värld i förhandling.
9
9Nummer 6. 2010 . Rotary Norden T ema Det kan också finnas fall då företrädare för parterna i exil har fastnat vid gamla motsättningar som eventuell inte längre är aktuella. Därför är det viktigt att också vid behov ta en dialog med diasporan, säger han. För europer har de senaste konflikterna i Europa också visat att mot- sättningar inte bara gäller för utveck- lingsländer, som man ibland inbillar sig. Cypern, Balkan och Kaukasus är bra ex- empel på det. Man kunde ju tro att effektiv medling innebär att man stryker parterna medhårs och är påfallande undfallande och diplo- matisk. Men så är det inte alls. - Man måste också kunna ryta till också, sä- ger President Ahtisaari. Det går inte att undvika svåra frågor genom att låta blir att erkänna realiteter. Har man olösta pro- blem måste de tas upp, konflikter löses inte genom oändliga samtal. Det är intres- sant att man i en medling egentligen gan- ska snabbt upptäcker vad den sannolika lösningen måste bli. Sedan kan det ta lång tid att få parterna att enas om den. Men man når bäst resultat om man är tydlig och lämpligt teatralisk om så behövs. I fal- let Kosovo började diskussionerna i no- vember 2005 men redan i slutet av januari 2006 visste vi vad slutresultatet skulle bli. Det tog förstås längre än så för det att för- handla om alla detaljer. Utan stormakterna, inga resultat I världens svåra konflikter är det bra att minnas att stormakternas stöd alltid är vik- tigt. Det handlar om de permanenta med- lemsländerna i FN:s säkerhetsråd och i all- ra högsta grad uttryckligen USA. - Konfliktlösningen i Namibia krävde att de kubanska trupperna drogs bort från Ango- la och för den påtryckningen var USA:s stöd avgörande. I Kosovo-frågan stödde väst- makterna och Ryssland förhandlingspro- cessen trots att Ryssland senare inte kunde förmås att acceptera lösningen, säger Ahti- saari. Men man kan aldrig lösa alla problem, särskilt inte historiska oförrätter. Trots det bör man förmå parterna att diskutera de ömma punkterna för att de sedan skall kun- na leva med dem. Ibland kan kontrahenter också lära av varandra. I Aceh-fallet samla- de jag konfliktparterna samt de tidigare kontrahenterna från Sydafrika och Nord-Ir- land till ett möte i Helsingfors för att de förra skulle lyssna till de misstag som de se- nare ansåg sig ha begått. I Syd-Afrika behövde man tillgripa en Truth & Reconciliation process, sådant fungerar inte överallt men i detta fall gick det, mycket tack vare unika personligheter som Nelson Mandela och Desmond Tutu. När det gäller medlarens person finns det alltid många villiga, men bara en kan vara kallad. Uppdraget baseras i allmänhet på FN-beslut. I Afrika har man under senare tid gått in för att använda lokala medlare från samma kontinent. FN:s tidigare gene- ralsekreterare Kofi Annan har deltagit i detta arbete. Då jag medlade i Namibia var jag som europ och FN-ombud i Namibia- Mottagaren av Nobels fredspris 2008, President Martti Ahtisaari, levererade ett starkt tal i Oslo: Vi arbetade mycket med det och det fanns vissa saker jag ville säga Foto: Ken Opprann.
10
10 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden T ema frågan dock Afrikas kandidat för uppdra- get, minns Ahtisaari. Kommunikation - De som tjänat i internationella uppdrag har under sitt arbete kunnat skapa funge- rande nätverk som alltid behövs när man närmar sig ett konfliktläge. Medlaren be- höver stöd från många håll. Jag har till ex- empel personligen sökt stöd genom att ringa till Javier Solana för att få EU:s back- up. Fortsätt att tala om EU-stöd, jag skall tala med andra som påverkar saken, sva- rade Solana. Det handlar om avancerad kontaktverksamhet med rätta personer och om uthållighet i kontaktskapandet. Vid förhandlingarna i Aceh-frågan kunde jag påräkna stöd från Olof Palme Centret i Sverige och en schweizisk medlarorgani- sation. Det är dock säkert att ingen för- handlingssituation kan bli framgångsrik om det samtidigt föreligger ett militärt hot i bakgrunden. En annan sak är att lånade experter från utrikesförvaltning och för- svar kan göra värdefulla insatser som en del av förmedlingsteamet. Där gäller det att ha klara linjer i förmedlingsstrategin. För en medlingsorgansation handlar det förstås som för alla andra också om finan- siella resurser. - CMI har en anspråkslös budget i förhål- lande till de största organisationerna på området. När det gäller t.ex. statligt stöd brukar man kunna påräkna med en insats på kanske 80 % men man måste skaffa 20 % på annat håll, konstaterar President Ahtisaari. Ofta kan man vända sig till stif- telser och andra organisationer samt pri- vata instanser för att få en grundplåt, men det ger mycket arbete. Det svåra med finansieringsfrågan är att staten helst stöder avgränsade projekt. Stöd för upprätthållandet av själva grundorgani- sationen och beredskapen är svårare att finansiera. I Finland har utrikesministeriet under den nuvarande utrikesministerns egid startat ett program för fredsförmed- ling, det är mycket välkommet säger Martti Ahtisaari. Vi nordbor - Det nordiska samarbetet är alltid mycket viktigt och var speciellt intensivt i medlet av 1960-talet. Nu driver vi alla våra egna projekt och har mindre gemensamma in- satser, säger Ahtisaari. Det nordiska samarbetet som sådant har en varm förespråkare i President Ahtisaari. Norska kungahuset gratulerar sin Nobelpristagare Foto: Ken Opprann.
11
11Nummer 6. 2010 . Rotary Norden T ema - Detta är någonting ytterst viktigt, säger han och medger samtidigt att hans egen bakgrund förstås påverkar attityden. Mina rötter finns på fädernet i Norge och på mödernet i Sverige, så det är klart att det påverkar mig också. Mitt uppdrag i Pakistan på sextiotalet skedde inom ra- men för en svensk organisation. I samma andedrag sätter presidenten in en stark stöt till förmån för det gemensamma språket. Det är ytterst viktigt att vi kan kommunicera med varandra och i Fin- lands fall gäller det att backa upp kunska- perna i levande svenska som finns latent hos många i detta officiellt tvåspråkiga land. Finland är en del av Norden och ab- solut inte ett östeuropeiskt land. En levan- de nordisk kontaktyta från 30-40 år förde familjen Ahtisaari från Nobel-prisutdel- ningen i Oslo till efterföljande tillställ- ningar i Sverige där det hela slutligen fin- slipades vid en god väns köksbord. Alla konflikter kan lösas Israel och Palestina är en evig konflikt som måste beröras i ett samtal om kon- fliktlösning. - Den konflikten påverkar mycket annat också i grannländerna ända till Afghanis- tan och relationen mellan trosriktningar, säger Ahtisaari. Klart att den kan lösas om viljan finns. Min uppfattning är också att man i USA och Europa vet vad som behövs för att komma igång. Blickarna riktas i hög grad mot President Barack Obama. Kon- flikten borde nog tas upp under hans förs- ta presidentperiod, menar Ahtisaari. Men man måste minnas att han fick börja med finanskrisen, sen kom sjukvårdsreformen, sen kommer mellanvalen i november. Kan- ske kan blickarna sedan riktas mot Mellan- Östern? Man vet nog vad det gäller och det vore bra att minnas Olof Palmes ord: Politik är att vilja! Återväxt är något som berör alla organisa- tioner, även fredsförmedlande Crisis Ma- nagement Initiative. - Jag är nu 73 år och vill gärna arbeta för en fortsättning efter det att jag inte läng- re sitter som styrelseordförande, säger President Martti Ahtisaari. Vi har en fin personal, dagens ungdomar växer upp till en tidig internationalisering och har däri- genom god beredskap att föra verksam- heten vidare. Nätverken byggs upp i tid och viljan är stark. Intervjutext och -foto: Håkan Nordqvist Gamla olösta motsättningar dyker lätt upp igen. Det är intressant att man i en medling egentligen ganska snabbt upptäcker vad den sannolika lös- ningen måste bli. Sedan kan det ta lång tid att få parterna att enas om den.
12
12 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden T ema Å gi kenyanske Odinga noen råd om hvor- dan man får en koalisjonsregjering til å fungere. Å starte et prosjekt for å beskytte ulike religioners hellige steder i samarbeid med Irans liberale ekspresident Moham- mad Khatami. Og en kampanje som brakte FNs generalsekretr til Burma for å ke det internasjonale presset mot juntaen. Tre prosjekter med både spennvidde og en fellesnevner, og som forteller noe om hva Oslosenteret for fred og menneskeret- tigheter arbeider med. Oslosenteret ble startet i 2006 av Norges tidligere statsminister Kjell Magne Bonde- vik, som da hadde forlatt politikken og y- net noen nisjer innen fredsbyggende ar- beid dvs. noen muligheter som hverken eksisterende organisasjoner eller statlige instanser kunne utnytte. Innen feltet men- neskerettigheter, demokratiutvikling og interreligis og interkulturell dialog spis- ses virksomheten nå inn mot å bistå med å bygge opp ansvarlige lederskap i skjre demokratier. Små nasjoners bidrag - Men den grunnleggende forutsetningen for å kunne gå inn i en prosess med freds- megling, er jo at begge, eller alle, stridende parter faktisk nsker bistand utenfra, fast- slår Bondevik som fortsatt er senterets dag- lige leder, med omfattende reisevirksom- het og kontaktnett rundt i verden, fra sin statsministerfortid og sitt medlemskap i Madrid-klubben for forhenvrende stats- ledere. Fredsprisvinner Martti Ahtisaari er blant hans mange samarbeidspartnere. Hva er det egentlig som tilsier at små nasjo- ner som Norge skulle ha noe spesielt å bidra med i fredsbyggende arbeid? - Det er ganske mye: En dokumentert evne og vilje til et langvarig engasjement der vi går inn. En pragmatisk holdning til hvem vi vil snakke med, for å få alle parter med. Store og fleksible ressurser å gå inn med, Norges bistandsbudsjett er jo i verdens- klasse. Sterke og gode frivillige organisa- sjoner, som også ofte kan starte en prosess som det offentlige senere kan gå inn i. Og siden vi hverken har noen fortid som kolo- nimakt eller stormaktsambisjoner, misten- kes vi ikke så lett for å ha doble agendaer. Men her ligger også en fare for å overvurdere Norges muligheter og betydning? Bondevik så noen nisjer i fredsbyggende arbeid God tone mello Oslosenterets leder, Kjell Magne Bondevik, og FNs tidl. generalsekretr Kofi Annan. Foto: Oslosenteret
13
13Nummer 6. 2010 . Rotary Norden T ema - Både Utenriksdepartementet, Oslosente- ret og andre aktrer må vre seg bevisst at vi ikke har kapasitet til å imtekomme alle foresprsler og behov. Kritikken om å gape for hyt kan nok ha vrt berettiget og den har bidratt til å redusere dette problemet. Regjeringsbistand i Kenya Å bistå med demokratibygging i land fjernt fra vestlige demokratitradisjoner krever vel også en hy bevissthet for å unngå tidligere tiders kulturimperialisme? - Helt klart, vi kommer ikke for å tre vår egen demokratiforståelse nedover hode- ne på noen. Men visse grunnleggende de- mokratikriterier må vi likevel holde frem, slik som alles rett til å delta i frie valg, at det finnes noen å velge mellom, og at visse de- mokratiske institusjoner er obligatoriske. Koalisjonsregjering i Kenya lyder jo som et ganske konkret bistandsobjekt? - På de kanter hadde man liten erfaring med å samarbeide i regjering, og et splittet lederskap er en kime til konflikt. Forespr- selen kom fra National Democratic Institu- te, og jeg har srlig rådgitt den frste statsministeren i en slik regjering, Raila Odinga, som jeg kjente godt. Den som vil gi råd, må lre seg mest mulig om landets politiske kultur og historie, ikke minst hvordan partigrenser flger etniske gren- ser. Og det jeg bl.a. kunne råde ham til, var å holde regjeringskonferanse minst n gang i uken, i stedet for med tre-fire måne- ders mellomrom, en periode statsrådene brukte til å angripe hverandre i mediene. Sier Bondevik, som selv har ledet to min- dretallskoalisjoner i Norge. Inflasjon i dialog Du har ofte påpekt at religion både kan vre en konfliktårsak og en lsningsmulighet. Er det en fordel å selv ha et tydelig religist ståsted når man vil gå inn i en politisk konflikt med en religis dimensjon, som f.eks. i Midtsten? - Ja, det er en fordel i denne sammenheng å vre bevisst på sitt eget trosmessige ståsted. Oslosenterets dialogprosjekt med muslimske partnere er et eksempel på det. Og her har Khatami og jeg et nrt samar- beid, to tidligere statsledere, den ene en lrd imam, den andre ordinert prest i Den norske kirke. Her kommer også vårt arbeid for å beskytte hellige steder inn, fordi hel- lige steder har å gjre med religionsfrihet, respekt for andre troende og dermed fred Dialog er vel etter hvert et inflasjonsram- met ord? - Ordet kan nok brukes for ukritisk, ja: Hvis vi ikke synes vi får til noe, får vi sette i gang en dialog. Men dialog betyr ikke bare at noen snakker sammen. Ei heller er det en gi og ta-prosess der formålet er å bli enige. Dialog fordrer en åpenhet for andres syn og å fremfre sitt eget. Og kanskje, kanskje kan det lede til noe som blir et frste skritt i en fredsprosess. Dialog er krevende. Tekst: Ottar Julsrud Blant Bondeviks mange samarbeidspartnere er ekspresidentene Mohammad Khatami fra Iran og Ricardo Lagos fra Chile. Foto: Oslosenteret
14
14 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden T ema löf Magnsdttirs interesse for fredsstu- dier, og isr brnenes forhold i konfliktsi- tuationer, blev vkket på et tidspunkt da hun arbejdede for en mikro-kredit bank på Mindanao i Filippinerne lige efter hen- des afgangseksamen fra universitetet. Der nede lrte hun de rigtige konsekven- ser af langvarige bevbnede sammen- std at kende og den virkning disse har på omstndighederne for de kommende generationer. Efter denne erfaring blev jeg interesseret i at studere hvordan man muligvis kan fin- de en lsning på sådanne langvarige kon- flikter og hvorledes de yngre generationer kan blive indblandet i at bane vejen til en forbedret fremtid forklarer löf. Denne erfaring gav mig siden den ndvendige inspiration for frivilligt at slutte mig til UNI- CEFs landskomit her i Island da denne blev oprettet kort efter min hjemkomst fra Filippinerne. löf, eller La som hun kaldes til daglig, var nummer fire i en rkke 10 islandske da- mer der nu har modtaget Rotarys fredssti- pendium siden 2001. löf var i forvejen uddannet konom og i januar 2006 ind- ledte hun sine fredsstudier ved universite- tet i Brisbane i Australien efter at have fået tildelt Rotary fredsstipendiet. Hun mener at Rotarys fredsstipendier er en fortrffe- lig lejlighed for at skaffe sig videre kund- skab i freds- og konfliktstudier, brneret- tigheder, forligsaftaler og ikke mindst nyde det enestående held at få at mde dejlige skolekammerater som hun kunne lre meget af. At vre valgt som Rotarys fredsstipendiat er ikke kun en fortrinlig chance til at stu- dere men det indebrer også en anerken- delse fra verdensbevgelsen som bevid- ner tillid og tilskyndelse til at fortsat arbejde for fred og lsning af konflikter udtaler löf. Med sit rimelige fredsstipen- dium viser Rotary stor standhaftighed idet at man ikke kun snakker om fred og udvik- ling men viser endvidere bestemt sttte og forpligtelse til direkte behandling af disse anliggender tilfjer hun. Hendes interessefelter indenfor fredsstu- dierne er brnenes rettigheder i konfliktsi- tuationer tilligemed deres deltagelse i fredsprocessen. Efter FNs Brnekonventi- on br brnene have rettigheden til at lade deres stemme hres samtidig med at deres synspunkter må respekteres i for- hold til deres alder. Det glder om at aner- kende brnene som indehavere af be- stemte rettigheder, ikke bare som mennesker der ikke endnu er blevet voks- ne, selvom brnevrn prioriteres naturlig- vis. Af stor betydning er at brn og unges synspunkter samt ider og forslag får en speciel plads i fredsprocessen. Fred er en langvarig udvikling således at det er me- get vigtig at den unge generation som skal arve landet deltager aktivt ved at opnå vedvarende fred og sikkerhed. Siden Rotary stipendiet lod löf sig indre- gistreres på udkaldslisten hos UNICEF og den islandske organisation for fredsbeva- relse. Hun har vret engageret i projekter under UNICEFs auspicier ved fredsopbyg- ning i Sierra Lene, Georgien, Palstina og Sri Lanka. Islandske myndigheder hav- de i deres udenrigspolitik på det tids- punkt understreget diverse sprgsmål angående kvindernes vilkår og rettighe- der i forhold til fred og sikkerhed. I over- ensstemmelse med dette bidrog Island til de FNs institutioner som havde med disse sager at gre, deriblandt UNICEF og UNI- FEM. löfs område indenfor fredsbeva- relse har hovedsagelig vret distribue- ring af information om brnenes tilstand på de vedkommende steder. Det er enormt vigtig at formidle oplysninger om den aktuelle situation, statistik og rappor- tere til medierne om den nd brnene har måttet lide, samtidig med at tilkalde donorer for financiel sttte til at forsikre at brnene ikke glemmes i ndhjlpen og genopbygningsfaserne. Man tager ikke tilstrkkelig hensyn til brnene under fredsforhandlingerne löf Magnsdttir gjorde rede for sit arbejde for UNESCO på Rotarys distriktskonference i Reykjavk, hvor hun også som fredsstipendiat bermmede og takkede Rotary International for en enestående mulighed for videreuddannelse. Foto Jhannes Long.
15
15Nummer 6. 2010 . Rotary Norden T ema De mest drastiske flger af langvarige kon- fliktsituationer löf har oplevet i sit arbej- de forekom indenfor fredsbevarelsespro- jekter i Palstina. Hun arbejdede udelukkende med palstinensiske brn men forfrdelig mange af dem er blevet udsat for voldsomme katastrofer i deres personlige liv med stress og trauma som konsekvens af krigsfring som de er helt uskyldige i, men er derimod blevet fdt med deres identitet og nationalitet. löfs indsats var for det meste at lade deres stemmer hre og prsentere deres syns- punkter både indenfor UNICEF i Palstina og i dialog med reprsentanter i området fra det internationale samfund. Det er ikke altid nemt at få politikerne til at lytte til brnene, fortller hun. Men stenen udhu- les med tiden af dråben og det er yderst vigtigt at fortstte med at give brnene lejlighed til at give udtryk for deres menin- ger, flelser og tanker. På den måde for- strkes deres sans for egen rettigheder og betydning i samfundet. Man tager ikke tilstrkkelig hensyn til brnene i fredsforhandlingerne, specielt ikke i meget komplicerede situationer li- gesom i Israel Palstina siger löf. I Palstina lgges der stor vgt på freds- studier i brnenes pensum i skolen. Det er et forsg på at stoppe den onde cirkel man befinder sig i. Psykologisk sttte er også et effektivt instrument for brnene at finde en udvej og se fremtiden i jnene. Der hersker stor vrede og frustration blandt palstinenserne over den nuv- rende situation. UNICEF har forsgt at yde psykisk hjlp til brnene og skaber posi- tive erfaringer ved hjlp af fritidshjem, skoler, sportsaktiviteter og lsegrupper i skolebiblioteker men også ved at skaffe vejledning for brnene til almindelig del- tagelse i samfundet. Marks Örn Antonsson löf sammen med palstinensiske brn i et fritidshjem som drives af UNESCO på Vestbredden. Centret er i en by der ligger kun et stenkast fra adskillelsesmuren ved Israel hvor brnene har vidnet frygtelige voldshandlinger, et traume som pdagogerne nu hjlper dem med besejre. shop.rotary.org Fax: 847-866-3276 Tel: 847-866-4600 shop.rotaryrotary.org This Is Rotary 449 US10 SHARE ROTARY Features Rotary public service announcements and five short videos on topics including polio, vocational training, and health and hunger Give to your local community access TV stations or show at your next club meeting TODAY Show what Rotary is and does around the world with the new This Is Rotary DVD. 449-EN309 2009 Rotary International t h i s i s rotary DVD T h i s i s R o T a R y 4 : 0 7 R o t a r y c l u b m e m b e r s f r o m a r o u n d t h e g l o b e s h o w h o w t h e o r g a n i z a t i o n s 1 . 2 m i l l i o n v o l u n t e e r s a r e c h a n g i n g t h e w o r l d . P s a : E n d P o l i o n o w : 1 5 J u s T n E E d i n g s o m E h E l P 3 : 4 8 R o t a r y c l u b s o f M i s s o u r i , U S A t r a n s f o r m h u n g e r i n t o h o p e b y s p o n s o r i n g a m o b i l e f o o d p a n t r y . P s a : m i s s i n g P i E c E : 3 0 T h E l a s T h u R d l E 5 : 3 5 A m e r i c a n R o t a r i a n s v i s i t t h e i r I n d i a n c o u n t e r p a r t s t o l e a r n h o w R o t a r y s P o l i o P l u s p r o g r a m i s e r a d i c a t i n g p o l i o i n a c o u n t r y o f m o r e t h a n o n e b i l l i o n p e o p l e . w o m E n o f T h E n i l E 5 : 1 0 Rotary clubs in Egypt build a training center for local women. P s a : P E a c E P R o g R a m s : 3 0 f a R m E R s f E E d T h E c h i l d R E n 7 : 1 1 A p a r t n e r s h i p b e t w e e n R o t a r y c l u b s a n d H e i f e r I n t e r n a t i o n a l p r o v i d e s m i l k t o c h i l d r e n i n R o m a n i a n o r p h a n a g e s a n d h o s p i t a l s . T o T a l R u n n i n g T i m E : 2 7 : 2 3 449-EN309 This is RoTaRy Rotary is a global network of community volunteers. With 33,000 clubs in more than 200 countries and geographical areas, Rotary members carry out humanitarian projects that address todays challenges such as hunger, poverty, illiteracy, and the environment. Rotarys flagship program aims to protect children against polio and eradicate the crippling and sometimes fatal disease worldwide. Rotary club members represent a cross-section of business and professional leaders around the world. These 1.2 million men and women donate their expertise, time, and funds to support local and international projects that help people in need and promote understanding among cultures. RoTaRy mEmbERs We hope you will enjoy This Is Rotary a compilation of stories that tell the story of what Rotary is and does at home and around the world. The 27-minute DVD can help you share Rotary in many ways: as an inspirational club program, to introduce the organization to prospective members, or to encourage public service in your community. You are also encouraged to take this DVD to your local community access television station. Working with the station, you may be able to have all or part of This Is Rotary broadcast to your community. The station may also be interested in learning about and reporting on what your local club is doing. communiTy accEss TElEvision managERs This Is Rotary can be broadcast as one 27-minute program or the stories can be accessed and shown individually. You may wish to contact your local Rotary club to learn what projects they are working on at local, regional, or international levels. They may also be able to work with you to produce a segment on local Rotary efforts. Should you have any questions or would prefer a broadcast-quality tape, please contact us at prrotary.org or 847 866 3000. For more information about Rotary, please visit www.rotary.org. Rotary International One Rotary Center 1560 Sherman Avenue Evanston, IL 60201-3698 USA www.rotary.org 2009 Rotary International rotary t h i s i s r o t ary t h i s i s prod master: sales order: acct mgr: artist: bus. rel.: contact: ofa date:
16
16 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden T ema Juhani Salonius, nu privat konsult vid ar- betsmarknadskonflikter, tidigare Fin- lands långvarigaste riksförlikningsman, är van att hantera motsättningar och pro- cedurfrågor. - Man kunde tro att hela karriären varit en marsch från kris till kris och att man skulle låta sig deprimeras av det. Men så är det inte, den andra sidan av saken är ju att det givits unika möjligheter till lösning av ar- betslivets konflikter. Det efterlämnar bara positiva minnen, säger Juhani Salonius 66. Som Senior Advisor i det egna företaget arbetar Juhani Salonius idag med såväl förlikningsuppdrag som rådgivning i kvis- tiga arbetsmarknadsfrågor. En del av verk- samheten fokuseras på skiljemannaupp- drag på samma område. - Det är viktigt att fokusera på områden för den egna kompetensen och erfarenheten, säger Juhani Salonius, Det är där trovärdig- heten och sakkunskapen är bäst. Det är också viktigt att man kan särskilja på hur olika frågor bäst hanteras. En del kan vara fall för arbetsdomstolen, andra för allmän- na domstolar. När det gäller kollektiva för- handlingsfrågor kan förlikningsmannaäm- betet anlitas. Men det finns också en nisch för privat, marknadsanpassad konfliktråd- givning i nära samarbete med privata upp- dragsgivare. Det är det jag ägnar mig åt nu. Rätt part för rätt sak - Söker man en gemensam nämnare för arbetsmarknadskonflikter kan man näs- tan säga att det finns lika många orsaker som det finns konflikter, resonerar Saloni- us. Det kan handla om oklara tolkningar av avtal, systematisk intressebevakning, frågor om arbetsmarknadsrevir, person- och imagefrågor och förstås frågor om lö- ner och arbetsvillkor. Handlar det om tolk- ning av ingångna avtal är rätt forum arbetsdomstolen, handlar det om att för- handla sig fram till ny praxis och kollektiva avtalsvillkor kan det bli ett fall för riksför- likningsmannen. Vägen dit är ju lång, från företags-, förbunds- och branschnivå där lösningar kan framförhandlas parterna emellan. Arbetsmarknadsfrågor hanteras av många organisationer. Arbetsmarkna- dens arbetsgivar- och arbetstagarorgani- sationer, kanske speciella organ tillsatta av dessa eller av advokatbyråer och friståen- de konsulter. - Ett område där konsulter kan ha en viktig roll ligger i frågor där internationell praxis skall anpassas till lagstiftningen i ett en- skild verksamhetsland. För internationella koncerner med verksamhet i många län- der gäller det ju alltid att ta seden dit man kommer. I vissa fall får det söka nya tolk- ningar t.ex. av förhållandet mellan EU- praxis och procedurerna i ett visst med- lemsland. Speciellt MBL-frågor har varit på tapeten helt nyligen. Färre konflikter - Vid förlikningar är de nominella lönefrå- gorna numera inte alls de enda avgörande. Andra kriterier som gäller arbetslivets nor- Juhani Salonius: Den egentliga vinsten av förlikningsprocesser är ofta det kreativa resultatet och de nya insikterna som uppstår under processen. Arbetskonflikter och kreativa lärdomar
17
17Nummer 6. 2010 . Rotary Norden mer och kvalitet har ökat i betydelse, säger Juhani Salonius. Samtidigt ligger antalet öppna konflikter på en nedgående trend. I allmänhet löses ju alla konflikter förr eller senare. I Finland finns kanske 3-4 olösta konfliktfrågor från det förflutna som nu- mera sjunkit i glömska utan att lösningar uppnåtts. Livet har sakta men säkert åter- gått till det normala och den dagliga verk- samheten tagit överhanden. - De nordiska länderna är ganska lika när det gäller hanterandet av arbetsmark- nadskonflikter. Alla strävar till lösningar förhandlingsvägen, säger Juhani Salonius. Sverige och Finland är kanske mest lika i sina procedurer. I Danmark och Norge in- griper statsmakten lättare i det gemen- samma intressets namn. Också i Island finns speciella mekanismer för förlikning vid arbetskonflikter. Då handlar det om förfaranden där regering och riksdag be- dömer att den samhälleliga betydelsen av konflikterna hotar att bli betydande. På det hela taget talar moderna attityder för lösningar i godo och till det bidrar också MBL-lagstiftningen med sina speciella för- faranden. Man strävar i första hand till samförstånd, inte till konflikt. Det finns för- stås klara gränser för hur statsmakten in- griper. I allmänhet ger man sig inte in på enskilda arbetsmarknadskonflikter. Endast om vitala samhällsintressen är hotade kan undantag ske. Sådana intressen handlar t.ex. om medborgarnas trygghet och rätt till skydd för liv och hälsa. I fall där lagar kan stå i konflikt med varandra får lagstif- taren förstås ingripa med korrigeringar, påpekar Salonius. Den diskreta vägen Skiljemannaförfarandet är en fråga som också förtjänar uppmärksamhet vid kon- fliktlösning. - Idn är ju den att parterna utser skilje- män under en ordförande och att frågor sedan avgörs suveränt utan besvärsmöj- lighet av denna grupp, beskriver Juhani Salonius. Det har funnits en rädsla för att skiljemannaförfarandet kan bli dyrt men detta skall då å andra sidan jämföras med att också ett långt domstolsförfarande kan bli dyrt, trots att domarna arbetar för sam- hället. Många andra kostnader tillkommer och förloraren betalar. Skiljemannaförfa- randet är ofta snabbt och framförallt dis- kret. Det innebär att parterna lättare kan undvika negativ publicitet om de samti- digt överenskommer om informationsför- farandet. Inte heller profilerar sig skilje- männen eller deras ordförande. Vid publika arbetsmarknadskonflikter är en viss publicitet för nyckelpersonerna alltid ofrånkomlig. Det skall ju åtminstone hand- la om lägesrapporter till förväntansfulla intressegrupper. Vinster och förluster Det kan kanske vara värt en mässa att ock- så grunna över vem som egentligen vin- ner på arbetsmarknadskonflikter. På ett visst sätt förlorar ju alla genom att mycket kan stå stilla, arbetsnedläggelser kan före- komma, löneförluster uppstår och uppgö- relser bli dyra. - Vem som vinner eller förlorar är svårt att säga på förhand, reflekterar Juhani Saloni- us. Om konflikten är stor och resultatet ma- gert kan man ju säga att alla förlorar. Men om å andra sidan ett mål är att profilera en fråga och publicitet betyder mycket kan man kanske räkna in vinster den vägen. Det är ändå alltid bättre att sträva till resul- tat avtalsvägen än genom konflikter. Hur nettoeffekten av en konflikt sedan skall räknas, tolkas och beräknas kan sä- kert också alltid diskuteras. - Det man inte så ofta tänker på är kanske att det ligger mycket lärdomar i själva pro- ceduren, kommenterar Juhani Salonius. En konflikt löses inte så enkelt som genom att ställa kyrkan mitt i byn. Om det vore så kunde man ju ge alla dem 50 som ligger på axeln 0-100. Nej, den egentliga vinsten är ofta det kreativa resultatet och de nya insikterna genom processen. Man kanske finner nya sätt att lösa gamla problem och i de nya lösningarna kan det ligga stora vinster på sikt. Intervju och foto: Håkan Nordqvis Teemana sovittelu Lehtemme tässä numerossa pohjois- mainen kattoteemamme on konflikti- en sovittelu. Pääkirjoitus korostaa Pohjoismaiden erityisasemaa. Presidentti Martti Ahtisaari toteaa että kaikki konfliktit ovat ratkaistavissa mutta suurvaltojen taustatuki on välttämätön. Norjan entinen pääministeri Kjell Magne Bondevik pohtii vuoropuhe- lun luonnetta konfliktien sovittelussa. Kyseessä on avoin toisen osapuolen mielipiteen huomioon ottaminen. Rotaryn rauhanstipendiaatin löf Magnsdttirin mielestä Rotary osoittaa lujuutta rauhanpyrkimyksis- sä tukemalla ratkaisujen hakua. Juhani Saloniuksen, Suomen entisen pit- käaikaisimman valtakunnansovittelijan, erikoisalana on nyt konfliktien ennalta- ehkäisy ja ratkaisu yksityisyrittäjänä. Toimitus T ema
18
18 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige Simrishamns Rk arrangerade ett välbesökt Intercitymöte för Österlens rotaryklubbar i april 2010 på Stockeboda gård, naturskönt beläget i den skånska blandskogen. Mötet inleddes med en gemensam middag. Med temakvällen ville vi få svar på dels hur dagens situation med drogmissbruk bland unga ser ut, dels om vi inom Rotary kan göra något, och i så fall vad. Det är många ungdo- mar som testar olika droger, och dessa är idag lättillgängliga. Inställningen är ofta libe- ral till bruket av dem och naiv vad gäller kon- sekvenserna. Missbruk finns i alla samhälls- klasser, inga undantagna. En del fastnar i ett förödande drogberoende som indirekt drab- bar deras anhöriga. Samhället har sin drogbe- kämpning men även Rotary gör lokala insat- ser som uppmärksammades under kvällen. Engagemanget för att göra mer var stort. Gränslös handel Jörgen Nilsson från polisen i Ystad inledde med att berätta om hur det ser ut i sydöstra Skåne. Samtliga typer av narkotika finns här; det är samma utbud som i storstaden, t. ex. finns både kokain, amfetamin och he- roin. En stor del kommer via Öresundsbron, handeln är gränslös, men lokala cannabis- odlingar har också avslöjats. Dessutom till- kommer ständigt nya droger varav en del säljs över internet. Ju fler tillslag polisen gör desto mer hittar den, men ingen kän- ner till den verkliga omfattningen. Han påpekade även att man idag ser änd- ringar i missbrukmönstret. Det blir allt van- ligare att ungdomar går direkt in i ett am- fetaminmissbruk, vilket är oroande. Stina Lindqvist från ungdomsgruppen i Sim- rishamns kommun beskrev att väldigt många testar droger, främst cannabis och alkohol när man ska festa, men menade att ganska få trots allt fastnar i ett beroende. De flesta är omkring 16-17 år vid debuten, men även lägre ålder förekommer, oftast hos flickor. Det finns en utbredd uppfattning hos ungdomar att det inte är så farligt att prova t. ex. cannabis som dessutom är billigt att festa på. Grupptrycket är en viktig del, ofta avgörande. Dessutom tycks en del föräldrar inte anse att det är så farligt med haschrök- ning. Många föräldrar bjuder också sina min- deråriga på alkohol på t.ex. lördagen. Ungdomsgruppen arbetar numera med ett program från Lund som är tydligt pe- dagogiskt och informativt. Man har över- gett moraliserande pekpinnar och f.d. drogmissbrukares berättelser som av- skräckande exempel eftersom de inte hade någon större effekt, och ibland haft t. o. m. den motsatta; droger kunde upp- fattas som något spännande och åtråvärt. Riskgrupper finns Psykiater Hans Kristenson förklarade att det är multfaktoriella orsaker bakom ett missbruk. En viss ärftlighetsrisk förekom- mer med t.ex. en missbrukande förälder. Många ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, t ex ADHD, under uppväxten 3- 6% av alla barn löper också en klart ökad risk. Särskilda personlighetsdrag kan även förstärka risken. De med låg självkänsla är utsatta likaväl som de med sensation see- king behavior som får kickar av att prova något nytt och farligt. Grupptryck från kamrater eller från gruppledare med hög status har stor betydelse samt givetvis hur de egna familjeförhållandena ser ut. Dess- utom är tillgängligheten, expositionen av droger, tobak och alkohol en risk i sig. De kan vara lockande för en vilsen tonåring. Han underströk att åtgärder bl a måste om- fatta ett starkt föräldraansvar, sunda matva- nor för ungdomarna, god nattsömn, begrän- sad fickpeng och en rökfri miljö. Så långt som möjligt skall man undvika att överhu- vudtaget ge läkemedel till barn och ungdo- mar. I skolan bör det finnas en förverkligad policy med samarbete mellan lärare, elever och föräldrar som en aktiv motkraft. Tilda som exempel Liselotte Wågö president, Tomelilla Rk be- rättade att man köpt in och skänkt filmen Tilda se Rotary Norden nr 2 2010, sidan 15 angående filmen till ungdomsgården i Tomelilla och även en plattTV för att bidra till en meningsfullare fritid för ungdomar- na. Man har även skänkt ett exemplar av filmen till Kastanjeskolan och Bollerups na- turbruksgymnasium. Utöver eleverna ses föräldrarna som en viktig målgrupp att nå genom att visa filmen och diskutera den. Ole Böttern, Ystad Rk har varit en eldsjäl under 15 år för en lokal strategi mot dro- ger i Ystad. Det lokala arbetet med attity- der är viktigast och måste ständigt pågå, sade han. Rotary i Ystad har tillsammans med Lions under åren samlat in 1 miljon kronor som skänkts till föreningar med antidrogpolicy. Man har aktivt följt upp föreningarna så att de verkligen efterlever sin policy. Annars får de inget nytt bidrag. Filmen Tilda har köpts in och skänkts till gymnasieskolorna i kommunen. Han visade en tankvärd sifferbild av den så kallade rekryteringen av missbrukare: av 100 ungdomar så har cirka 10 av dem defi- nierade riskfaktorer. 3 hamnar i ett faktiskt beroende. De återstående 90 har inga kän- da riskfaktorer, de är vanliga ungdomar men ändå hamnar fem av dem i missbruk. Sammantaget således 8 av 100. Gemensam grupp Tillträdande distriktsguvernören Sonja An- dersson framhöll vikten av det drogförebyg- gande arbetet. Rotary kan spela en viktig roll vilket inte minst 15 års verksamhet i Ystad vitt- nar om. Sonja Andersson är områdeschef och jobbar med utbildningsfrågor på hemmaplan. Det bestämdes att de närvarande klub- barna ska skapa en grupp för att ta fram ett gemensamt initiativ och se vad Rotary kan bidra mer med. Sist, men inte minst, framhölls att om vi med våra insatser kan rädda en enda ung- dom från att hamna i ett missbruk, så har vi gjort något stort! Torbjörn Waldner, Simrishamn Rk President Albert Currie Simrishamn Rk hälsade välkommen foto: Flemming H Hansen. Engagerat Intercitymöte om drogmissbruk bland unga på Österlen
19
19Nummer 6. 2010 . Rotary Norden S v er ige Tynneredsskolan och Glöstorpsskolan i Göteborg är först ut att kvalitetssäkras i sitt arbete mot droger. Göteborg Poseidon Rk står för initiativet och en standard har ta- gits fram i samarbete med FMN Föräldra- föreningen Mot Narkotika och SFK Certi- fiering AB. - Vi vill medverka till att antalet barn och ungdomar som provar och använder dro- ger minskar, säger Henrik Lundin, president i Poseidon. Det handlar om att skolledning- en ska formulera visioner och strategier samt säkerställa systematiska rutiner och uppföljningar i antidrogarbetet. - Nu certifierar vi två skolor och skall arbeta på att det blir fler. Två skolor har bevisat att det går, säger klubbmedlemmen Vello Klaassen, en av eldsjälarna bakom projektet. - Certifieringen borgar för att vi systemati- serat följer upp och utvärderar det vi gör för en drogfri skola, säger Karin Löwegren, rektor vid Tynneredsskolan, som tog emot certifikatet vid en ceremoni i Göteborg. Anders Johansson, rektor vid Glöstorps- skolan, säger: - Målsättningen för oss är att våra elever skall välja att inte prova eller använda dro- ger. En certifiering hjälper oss att leva som vi lär. Rutiner och aktiviteter lyfts fram och blir tydligare. - I Föräldraföreningen mot narkotika är vi stolta och tacksamma över samarbetet med Rotary. Det har gett oss mycket, säger Elsy Norn i FMN. Gösta Löfström Från Göteborg Poseidon Rk fr v president Henrik Lundin, eldsjälen Vello Klaassen och Krister Lundell även SFK samt i mitten Elsy Norn FMN och t h rektorerna Anders Johansson och Karin Löwegren. Bakom elever från Glöstorp och Tynnered står fr v Henrik Lundin, Vello Klaassen och Krister Lundell från Rotary, Elsy Norn FMN samt rektorerna Anders Johansson och Karin Löwegren. Göteborg Poseidon stöttar skolor
20
20 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden De 11 intercityklubbarna i Jönköping har sedan flera år tillbaka en kommitt vars uppgift är att på olika sätt sprida informa- tion om Afrika. Dels sker detta genom en digital plattform som finns på Distriktets hemsida och sannolikt är en av de mest kompletta Afrikasaiter som finns. Dels genomför man årligen ett Afrikasemi- narium med olika teman. I år var detta seminarium förlagt till Hög- skolan i Jönköping och studenter från HLK och Hälsohögskolan var inbjudna. I mars samlades cirka 140 studenter och lika många rotarianer för att avlyssna två högklassiga föredrag och avnjuta en ge- mensam afrikainspirerad lunch. Först ut var Ulla Edvardsson som talade över ämnet Stora behov-små resurser. Ulla, som varit läkarbankens utsända un- der många år i flera länder i Afrika, troll- band auditoriet och det var ingen tvekan om att hon inspirerade många unga stu- denter att prova på utlandsuppdrag. Efter den gemensamma lunchen där flera klubbar visade upp sina projekt med an- knytning till Afrika följde en oerhört enga- gerande framställning om Dagens och morgondagens Afrika signerad Marika Griehsel. Under en dryg timme tog Marika med oss till det Afrika hon som reporter känner bättre än de flesta. Studenternas frågor efter föredraget verkade aldrig ta slut och det var ingen tvekan om att hon starkt påverkade de närvarande journalist- studenterna Trots att samtliga studenter bjöds på både föredrag och lunch kunde intercityklub- barna i Jönköping överlämna 8 000 kronor till Marikas Fond för AIDSHIV sjuka kvin- nor i Afrika. Ulf Ahlström S v er ige Marika Griehsel foto: Börje Duvell. Dr. Ulla Evardsson foto: Börje Duvell. Afrikadag i Jönköping
21
21Nummer 6. 2010 . Rotary Norden På bilden även Barone Ricasoli Formul. Art nr. 12300. BIB 3 liter. Alk. 13%. Pris: 229kr - Årets röda box i Allt om Vin nr. 1 2010 Barone Ricasoli Mille855 Kan det bli bättre än årets röda box? Baronens nya premiumbox! Barone Ricasoli Mille855 Art.nr. 72746 BIB 3 liter Alk. 13,5% Pris: 259 kr I S Y S T E M B O L A G E T S B E S T Ä L L N I N G S S O R T I M E N T ! B e s t ä l l b o x e n e n k e l t p å w w w . b e s t a l l r i c a s o l i . n u e l l e r p å w w w . s y s t e m b o l a g e t . s e C M Y CM MY CY CMY K
22
22 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige I oktobernovembernumret 2009 av Ro- tary Norden hade jag tillfälle att presente- ra U-fondens historia. Vår försäljning av jul- och korrespondens- kort i slutet av 2009 inbringade drygt 750 000 kr. Vi trycker korten med krav på hög kvalitet och köper tjänsten distribu- tion. Kostnaden för detta uppgick till cirka 250 000 kr. U-fondens styrelse sex rotari- aner arbetar ideellt, vilket gör att våra administrativa kostnader är ringa. U-fonden disponerar i år cirka 500 000 kr att fördela som bidrag till projekt initierade av rotaryklubbar, rotarianer och andra engage- rade. I fjol fick vi ett hundratal ansökningar om bidrag och kunde bevilja 37 av dem. Bidragen går till i princip fyra huvudområ- den; Sjukvård, studiebidrag, vattenprojekt och bidrag till transporter. Vi har kunnat lämna stöd till profylaktisk barntandvård i Rumänien, utrustning av ögonklinik i Ruanda och till utrustning av barnhem på olika håll i världen. Ett projekt har titeln Kvinnors rätt till ett värdigt liv ef- ter att ha givit liv. En svensk barnmorska uppmärksammade de komplikationer som drabbar många kvinnor i Etiopien ef- ter svåra förlossningar. U-fonden kunde ge bidrag, som gav henne möjlighet att hjäl- pa ett stort antal kvinnor. En rotarian har på olika sätt samlat pengar för inköp av en generator till ett sjukhus i Kenya och U- fonden kunde bistå med de medel som saknades. Sjukvårdspersonal har haft kon- takt med ett sjukhus i Ghana och därifrån fått begäran om utbildning i bråckkirurgi. U-fonden har kunnat ge stöd till denna verksamhet. Fonden har även gett bidrag till anskaffning av vattenfilter i Peru, till brunnsborrning i Brasilien och i Kenya samt till en hjälpsändning till Ukraina. Detta är bara några få exempel på verk- samheter som fått bidrag av U-fonden, d v s av Er rotarianer. Svenska Rotarianers Fond för Internatio- nellt Utvecklingsarbete -U-fonden - är en stiftelse som försöker bidra till en bättre värld. Vår styrka är, att vi kan fatta snabba beslut och att vi har direkt kontakt med sökande och ofta även med mottagarna. Vi behöver Er hjälp för att kunna lämna ännu generösare bidrag. Vi har i år sålt 80 000 julkort och 32 000 korrespondens- kort. Det blir knappt fyra kort per rotarian. Tänk om alla Sveriges rotarianer köpte var- dera 30 kort! Det skulle kosta var och en av oss 29 000 rotarianer 200 kronor och ge U- fonden möjlighet att fördela minst 4 miljo- ner kronor. Dessutom skulle 870 000 kort med infor- mation om Rotarys ideella verksamhet innebära god reklam för vårt motto Servi- ce above self. Lennart Jonus Ordförande U-fondens verksamhet Den lokala entreprenörens arbetare som vid Rotarys Läkarbanks klinik i byn Ituti i Kenya för hand gräver en brunn foto: Birgitta Björklund. Vid klubbmötet den 11 juni i Göteborg- Backa Rk, delades det ut stipendier ur Kurt Belfrages minnesfond. Stipendiaterna An- ders Torstensson och Li Karlsson Rasmark, båda från Göteborg, fick motta 10 000 kro- nor var från Christina Reumark, president i Göteborg-Backa Rk. Li Karlsson Rasmark får stipendium för studier i sångteknik i Köpenhamn och An- ders Torstensson för deltagande i en forsk- ningsexpedition till Svalbard. Kurt Belfrage-stipendier till Göteborgsungdomar De glada stipendiaterna Anders Torstensson och Li Karlsson med sina stipendiediplom, flankerar Chri- stina Reumark, president i Göteborg-Backa Rk.
23
23Nummer 6. 2010 . Rotary Norden S v er ige Minnesgåva Hedra minnet av en närstående. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på cancerfonden.se cancerfonden.se 020-59 59 59 pg: 90 1986-0 Prostatacancer är den vanligaste cancer- formen i vårt land, tätt följd av bröstcancer. Varje år får omkring 10 000 personer i Sve- rige prostatacancer, vilket innebär att över var tionde man i Sverige får sjukdomen under sin livstid. Två år i rad har Nybro Rk tillsammans med Möre Golfklubb engagerat sig i att samla in medel till förmån för prostatacancer. I Kalmar finns leg läkare Sonny Schelin som bedriver ett viktigt och framgångs- rikt arbete. Nybro Rotary klubb och Möre Golfklubb har valt att ge bidragen som samlas in till Sonnys arbete. Det gör att framtida män som drabbas i Kalmar regi- on kan kvalitetsmässigt bättre välja be- handlingsmetod. De medel som samlats in under två år i samband med två golftävlingar, totalt 75 665 kronor, kommer att bidra till att alla patientjournaler, anestesijournaler och svar från vävnadsprover från år 1986 och fram till dagens datum kommer att efterundersökas. Det är ett kvalitetsar- bete där all information om behand- lingsresultat, komplikationer och biverk- ningar till både kurativt syftande operationsbehandling och strålbehand- ling redovisas. Avsikten är att denna in- formation skall finnas tillgänglig för all- mänheten på klinikens hemsida. Det fungerar som ett VDN-faktum för nya patienter. Doktorandmedel Ungefär en tredjedel av genomgången är gjord till dagens datum. Resultaten kan inte överblickas innan allt är färdigt. Sonny har en potentiell doktorand som är intres- serad. Arbetet kommer med största säker- het att resultera i 2 vetenskapliga publika- tioner och det krävs minst 4 i en avhandling vilket är inom räckhåll, tror Sonny. Pengar- na förvaltas på ett särskilt forskarkonto i Specialistläkargruppens regi. Kirurgklin- ken i Kalmar har garanterat att klinken står för kostnaden så projektet kan fullföljas om inte insamlade medel räcker. Skulle det bli pengar över kommer de att överföras till kirurgklinkens forskningskonto. Det känns otroligt bra att veta att detta arbete kommer att fullföljas, och det finns en plan för hur man använder medlen. Nybro Rk säger ett stort tack till Möre Golf- klubb som valt att engagera sig i denna viktiga fråga. Det är en fröjd att samarbeta och genomföra en sådan tävling med klubben. Allt flyter och de tävlande upp- levde en underbar golfdag. Jag vet att många drabbade deltog med sina famil- jer och är tacksamma för att något konkret görs i en viktig fråga. Som en av deltagarna uttryckte sig: Vet du, vi har vunnit den största segern man kan göra, vi har vunnit över cancern. Omfattande sponsring Golftävlingen 2010 hade ett prisbord som är värt att nämnas. Uppskattat värde 18 000 kr fick 100 golfare ta del av. Vi säger ett mycket stort tack till de sponsorer som valde att bidra med fina priser: Grattes vid torget i Nybro, L E J Fastigheter, Möre Livs, Nybloms Papper, Beijers i Kalmar, Häggs Stål & Plåt i Kalmar, Lindsdahls Bygg & De- signsnickeri i Kalmar, Comfort Badrumsbu- tiken i Kalmar, Direkttransport, AFAB, Möre Golfklubb, Möre Golfstore, Möre Golfkrog, Nybro Glasbruk, OrreforsKosta Boda, Smurfit Kappa i Sverige AB. Värt att nämna är att första året 2009 bi- drog även Nybro Glasrikets Rk, Emmaboda Rk, Kalmar Rk och Torsås Bergkvara Rk till insamlade medel. 2010 var det även fler icke golfare som valde att ge privata med- el för att stödja en viktig insats. En privat bidragsgivare har båda åren valt att ge 10 000 kr per år, vilket är beundransvärt. Nybro Rk och Möre Golfklubb har ambitio- nen att fortsätta denna golftävling även nästa år. Ett mycket stort tack till er som valt att del- ta i tävlingen, ge bidrag, priser eller på an- nat sätt visat att ni stödjer arbetet. Under hösten 2010 kommer Sonny Schelin att be- rätta mer om sitt arbete och prostatacan- cer. Det kommer att göras i samband med en klubbträff på Möre Golfklubb. Han kom- mer även att erbjuda detta för de rotary- klubbar som finner intresse för arbetet. Katharina Lindquist, Nybro Rk Ett slag för prostatan i Nybro N O W S H O W I N G ! Bitone: In Art We Unite Breaking the Cycle Dr. Rahim Muljiani and A.H. Tobaccowala Available on RVM 5.2 Watch at www.rotary.orgrvm Buy at shop.rotary.org
24
24 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige Under Gunilla Thurfjells guvernörsskap 2008-2009 Rotarydistr 2410 skedde in- gående internationella förbindelser med distrikt 3060, Gujarat i Indien. Bland annat besökte indiska GSE teamet distrikt 2410 under april-maj 2009 och vårt GSE team besökte Gujarat under hösten samma år. Matching Grant möjlighet mellan Gujarat och distrikt 2410 väcktes redan under Inter- national Assembly 2008 i San Diego där Gu- nilla Thurfjell hade ingående samtal med Gu- jarats Rotary Guvernör Mr Surendra Parmar. Under samtalen framkom att stora flerta- let elever i låg- och mellanstadiet i Gujarat saknade skolbänkar. Lektionerna skedde med eleverna sittande på golvet. I syfte att stödja utbildning bidrog 13 klub- bar inom distrikt 2410 Östergötland, Kal- mar och 30 klubbar i distrikt 3060 Gujarat Maharastra i Indien med medel i avsikt att ansöka om ett Matching Grant projekt. Under maj 2009 blev Matching Grant pro- jekt 69825 beviljat av RFI och TRF och re- dan i slutet av november 2009 hade 4500 låg- och mellanstadieelever i Gujarat fått möjlighet att sitta vid skolbänkar under lektionerna. Marching Grant projektet resulterade i att 63 klassrum fick 20 skolbänkar, totalt 1260 bän- kar, där totalt 4500 skolbarn har lektioner. Ingrid Gyhagen Mjölby- Högby Rk När rotaryklubben i Vännäs fick reda på att två flickor, Erika Landin och Josefin Josse Lindgren från Kvarnåsen mellan Norsjö och Lycksele, sedan 4 år arbetar med att hjälpa och rädda gatubarn från Adis Abe- ba, beslutade klubben att stödja arbetet med 5 000 kronor. Hur var det nu med flickorna från Kvarnåsen? Jo, för fyra år sedan fick de möjlighet att som volontärer resa till Addis Abeba i ett projekt WSGHope for Children. Det speci- ella arbetet Erika och Josse jobbar i kallas Streetlight Gatljus. Planerna var att arbeta några månader men nu är det fyra år. Det var bara det att vi råkade träffa barn som bodde på gatan och sen var vi fast, säger de. Det känns som vår kallelse. 100 000 gatubarn Ofta hjälper Erika och Josse sjuka barn till sjukhusvård och besöken på polisstationer- na och fängelser är många. Nu är de väl kän- da av polisen, så arbetet går allt smidigare. Man tror att det finns över etthundratusen gatubarn i Addis Abeba. Varje halvår tas femtio barn och ungdo- mar emot för att få undervisning. Barnen får hjälp att gå i skola och i de fall man har kontakt med föräldrarna får dessa också en del stöd. Just nu har WSG kontakt med 600 barn och ungdomar. I WSG arbetar för närvarande 80 personer, som kommer från olika länder. Arbetet består också i att förhindra och fö- rebygga barnslaveri samt hjälpa barnen som sålts som slavar. Man hjälper också prostituerade att komma från gatan och ger dem utbildning av olika slag, dessut- om bedrivs ett omfattande arbete med att förebygga HIVAIDS. Nu har Erika och Josse också lärt sig språket, amharinja, så det går allt bättre att arbeta. Om någon vill veta mer om arbetet går det bra att söka på www.erikaochjosse.word- press.com. Ingvar Holmquist Matching Grant gav skolbänkar till 4 500 skolbarn i Indien En av invigningarna Nöjda elever i Gujarat Vännäs Rk räddar gatubarn i Addis Abeba Erika och Josse tillsammans med grabbar som just fått avgångsbetyg i hantverk, trä-och me- tallslöjd foto: Berndt Landin.
25
25Nummer 6. 2010 . Rotary Norden Skicka mig kostnadsfritt Testamentshandledningen som informerar om hur jag upprättar ett testamente och hur jag kan testamentera till välgörande ändamål. NAMN ADRESS POSTNR POSTADRESS TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRT-LUNGS JUKDOM TESTAMENTERA TILL FORSKNING Om jag berättade att jag testamenterat mina tillgångar till Hjärt-Lungfonden så skulle folk säkert fråga om jag blivit allvarligt sjuk... Posta kupongen till Hjärt-Lungfonden, 110 05 Stockholm. Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader. Du kan också beställa Testaments handledningen på telefon 08-566 24 206 eller på www.hjart-lungfonden.se pg 90 91 92-7 Redan när min sambo levde så upprättade vi ett testamente. Det är ju särskilt nödvändigt när man lever i ett sambo - förhållande. På den tiden levde också min son ska jag kanske tillägga. I testa- mentet stod det att peng- ar och kvarlåtenskap i första hand skulle gå till den som blev kvar. Nu är båda döda! Först dog min sambo och året därefter min son. Han var bara 53 och dog av att hjärtat stannade utan förvarning. Nu har jag ett nytt testa - mente och i det står inskrivet att allt som blir kvar efter mig ska gå till Hjärt-Lung fonden. Då vet jag att pengarna kommer till verklig nytta. Det är förskräckligt att så många människor tvingas dö i för tid bara för att det saknas forskningspengar. Jag är inte spe- ciellt insatt i hur forskningen finansieras i Sverige, men så mycket har jag förstått, att det finns både forskare och ider men saknas pengar för att låta forskarna ägna sig åt det som de ska och vill bekämpa hjärtsjuk- domarna. Att staten inte satsar pengar är konstigt. Att Hjärt- Lung fonden gör det är bra. Skulle inte de finnas så skulle vi väl var- ken ha några läkare eller forskare kvar här i Sverige. En sak som jag inte visste, men vet nu, är att alla pengar som Hjärt-Lungfonden delar ut är gåvor de får. Något statligt stöd har de alltså inte. Många drar sig för att ta tag i testamenteskri- vandet. Man skjut er det framför sig och över - låter åt andra att ta be sluten. De kan ju inte veta vad jag innerst inne vill. De är inte mer än människor så de ser väl till att inte själva bli lott lösa. När den dagen kom- mer så vill jag inte att det ska gå till på det viset. Jag vill veta att mina pengar kommer till verklig nytta till att ge andra chan- sen att få leva utan att frukta hjärtsjukdomar. Skulle jag berätta att jag testamenterat allt mitt till Hjärt-Lung fonden så skulle folk säkert fråga om jag blivit allvarligt sjuk. Vad svarar man? Det är ju fak- tiskt något av det friskaste jag någonsin gjort! null A tt ge en testamentsgåva behöver inte innebära att du lämnar all din kvarlåtenskap. Du kan välja att ge en gåva i form av t. ex. en aktiepost, speciella möbler, tavlor. Du kan också välja att 10 % eller annan nivå av kvarlåtenskapens värde ska tillfalla Hjärt-Lungfonden. Denna berättelse är autentisk. Den person som lämnat under - laget till annonstexten har, av personliga skäl, valt att få förbli anonym. Texten har godkänts för publicering. 10% tsAnnons3_Rotary Norden175x235:Layout 1 10-08-27 17.03 Sida 1
26
26 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige Härnösand-Hov Rk firade sitt 40-årsjubi- leum på anrika S:t Petri Logen 2010 med stor jubileumsbankett under ledning av presidenten Sigrid Viklund. Temat var När- producerat. Maten var lokal, likaså under- hållningen. Källarmästare Jonathan Nor- berg svarade för läckra menyer och dryck. Ortens tidningar och företagare bidrog beredvilligt till firandet. Ett 30-tal klubbmedlemmar var engagera- de i programmet och lika många ungdomar spelade och sjöng. Ulla Johansson hade producerat en roande jubileumsrevy kallad 40-årskris. Klubbens egen orkester, Hovka- pellet, ackompanjerade och underhöll. I re- vyn medverkade bl.a. hovsångaren Curt Palmer, past presidenten Karin Dign, repor- tern Maria Hedberg och en blandad kör. Ragnar Holmberg presenterade sin klubb- historik och hälsningar framfördes från klubbar i distriktet. Ulla Johansson vann en värdefull tavla av Anders Lidn i konstut- lottningen. Den var hon väl värd. Ungdomssatsning Höjdpunkten i firandet var en stor ung- domssatsning på Sambiblioteket med 700 besökare. Rotarys verksamheter presenterades i ord och bilder. Claes Ehinger redovisade sina erfarenheter av Läkarbanken och Rotarys Polioprojekt och Jakob Machuca hade ta- git med sig en utbytesstudent, Pamela Sa- raiva Ribiero från Brasilien, som medhjäl- pare i presentationen av Ettårsutbytet. Härnösand-Hov Rk delade ut pris till en lä- gervistelse i Sachsen för två ungdomar. Härnösand Rk gav tre gymnasieelever möjlighet att åka till en Hand in hand skola i Jerusalem, där palestinska och judiska elever går tillsammans i samma skola. Vid en loppmarknad fick man in ett stort bi- drag till flicktoaletter i Nepal. Ungdomsutbytet fick stort utrymme och flera elever visade intresse att delta. För planering och genomförande av ar- rangemanget stod past guvernören i di- strikt 2320 Bertil Lundberg. Bertil Lundberg Hovkapellet med Kjell Sundin, Khosrow Razavi, Garry Langendorf och Per-Ola Nordlander spelar för gu- vernör Mona-Lise Sandberg och president Sigrid Viklund Jubileum med Hovkapellet och 40-årskris Friends, som arbetar mot mobbning, har fått 20 000 kronor av Göteborg-Backa Rk. Pengarna, som har samlats in genom att medlemmarna varje vecka betalar böter för trevliga saker de upplevt, räcker till att utbilda 50 kamratstödjare i västra regio- nen inom Friends. CANNES centrum uthyres www.cannestygard.se Christina Reumark, t.v., president i Göteborg- Backa Rk, överlämnar 20 000 kronor till Åsa Carlsson, regionchef i Friends Västsverige. Samt en tavla med 50 kamratstödjare som pengarna räcker till att utbilda. Rotarypengar till Friends i Västsverige
27
Låt oss få inspirera dig! Rin g 020- 788 7 88 - kamp anjk od ANRN10 Kontakta vår kundservice på telefon 020-788 788, telefontid måndag-torsdag 9.00-16.30, fredag 9.00-15.00. Köp alla tre produkterna, totalt 80, kr så får du ett fi nt memoblock. Kampanjen pågår till och med 29 oktober, ring vår Kundservice, 020-788 788 och ange kampanjkod ANRN10. Kronprinsessparet på frimärke. Ge bort till dig själv eller till någon du tycker om. Kampanjerbjudande
28
28 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige I maj var det bokrelease med konsert i Nora kyrka. Bakom konserten stod bl.a. musikdi- rektören Marie Nordenmalm och hennes man, välkänd musiker Björn J:son Lindh. Men boken var initierad av Nora Rk, där till- trädande presidenten George Persson kom på idn att erbjuda Norabor och andra in- tresserade skribenter att skriva artiklar un- der temat Drömmen om en bättre värld. En bokkommitt samlades omkring den nye presidenten, regler utformades och erbjudanden gick ut. Och resultatet blev en bok på 264 sidor i formatet 150x180 mm, inbunden med en anslående bild från rymden, som Christer Fuglesang bjöd på. Och bjöd på gjorde också de 30 författa- re som skrivit i boken. Där är alla möjliga yrkeskategorier inblandade; etablerade författare, journalister, läkare, lärare, företa- gare, präster, sjuksköterska, en professor em., och en fullmäktigeordförande och bi- ståndsarbetare. Och dessutom en skribent ända bortifrån Brasilien, en utbytesstu- dent i Nora 2007 2008, Jessica Freire. Överskott till Läkarbanken Och biståndsarbetare fanns det flera av, genom att överskottet på boken var riktat att gå till Rotarys Läkarbank. Därför fanns flera av läkarbankens aktiva läkare och stödjare med som skribenter, och berättar i boken om livet som jeepläkare, eller an- dra insatser inom området. Även World Childhood Foundation, som stöds av vår drottning, har gett ett textbi- drag i boken. I releasekonserten i Nora kyrka fanns också en del författare närvarande och kunde sät- ta sina signaturer i boken som presenterats. Presidenten George Persson läste några avsnitt i boken, som inslag mellan olika konsertnummer. Boken fortsätter att säljas och presenteras även för flera klubbar inom distriktet, där man på det viset ger flera möjligheten att ge ett par hundralappar till Rotarys Läkarbank. Bert Parsmo Text och foto: Bokrelease i Nora Rotarbröder i Nora sålde böcker efter konserten; Sam Zacum, Anders Alkenius, Göran Forslund och Stefan Bååth.Björn J.son Lindh och Marie Nordenmalm höll i konserten. Två 7-9 lärare Evelina Wikman och Åsa Dahlgren åkte till Zambia för att arbeta på två olika skolor. Syftet med deras resa är att förbereda framtida utbyten genom att knyta kontakt med lärare och elever, dela med sig av erfarenheter, delta i utveck- lingsarbete. De kommer att undervisa både lärare och elever på skolorna. Elev- erna är från 9 år upp till 19 år. Många är föräldralösa. Målet är att bygga så många broar de kan och ge eleverna på deras skola, Gärdesskolan i Stockholm, en möj- lighet till ökad insikt i Zambiska barns var- dag och drömmar. De har uppmuntrat sina elever att skriva brev, rita teckningar och även skicka med bilder som de ska dela ut så de får egna brevvänner i Zam- bia. Då det ofta saknas material, t.o.m. kri- tor till svarta tavlan ibland, så blir det sä- kert uppskattat att få brevpapper och små gåvor från de svenska eleverna. De samarbetar även med organisationen Zambias barn och de har samlat in peng- ar till getter som de ska dela ut. Det är mjölkgetter då människorna där inte får tillräckligt med proteiner. Nordmalings Rk är hittills deras största sponsor. Klubben har samlat in pengar till 37 mjölkgetter. Vi önskar dem lycka till i deras arbete med elever och lärare i Zam- bia med helt andra förutsättningar än dem som vi har. Margareta Kleinert president i Nordmalings Rk Sponsorer i Zambia Evelina Wikman och Åsa Dahlgren
29
29Nummer 6. 2010 . Rotary Norden Det har bildats en ny rotaryklubb i Åmål, en morgonklubb med det passande nam- net Tuppen. Morgonpigga rotarianer kan sedan påsk- veckan umgås över en frukostbuff på Stadshotellet i Åmål. När den här artikeln skrivs har klubben 20 medlemmar och fler kommer inom kort att väljas in. Det här är nog den enda klubben i landet som har 50 % kvinnor och 50 % män säger klubbens president Ulla Berne. Funderingarna på att starta en morgon- klubb började under presidentåret 2008- 2009. Tanken var att bilda en klubb som komplement till den 64 år gamla klubben, där man än i dag kan avnjuta en lunch inn- an mötet. Det finns många fördelar med en morgonklubb. Bland annat kan man rekry- tera småföretagare som har svårt att lämna sina arbetsplatser mitt på dagen. Elva personer som varit rotarianer sedan tidigare tog beslutet att arbeta med bil- dandet av en ny klubb. Nu har Tuppen fått tillstånd att starta sin verksamhet och pre- sident Ulla Berne berättar att det är väldigt trivsamma frukostmöten. Hon har tagit ett initiativ att alla medlemmar ska ges möj- lighet att hålla sitt EGO föredrag innan ex- terna föreläsare bjuds in. På så sätt kan man stärka gemenskapen i klubben. Insamling till Läkarbanken Flera gäster har redan varit på besök och då också från Åmåls Rk, som också är Tuppens charterklubb. Vid varje möte i Tuppen sker en insamling som medlemmarna har beslu- tat att Rotarys Läkarbank ska få ta del av. De båda klubbarna i Åmål samverkar på flera plan såsom i bland annat samhälls- tjänsten, internationella tjänsten och re- kryteringstjänsten. Samarbetet sparar re- surser och ger en frisk dynamik i arbetet i båda klubbarna. Vid Intercitymötet som hölls i Tri i april fanns även Ulla på plats för att informera om den nya klubben och intresset för framtida samarbete. Den första juni var det officiell invigning av Åmål Tuppen Rk och DG Eva Persson ut- tryckte sin förtjusning över att ännu en klubb finns i distriktet. De känns fantas- tiskt säger Eva som önskar medlemmarna i Tuppen lycka till. Rotarianer som besöker Åmål är hjärtligt väl- komna till Stadshotellet, antingen tisdagar klockan 08.00 eller fredagar klockan 12.00. Ulla Berne S v er ige Tuppen har kommit till Åmål Åmål Tuppen Rk: s President Ulla Berne och DG Eva Persson under invigningen av Åmål Tuppen Rk foto: Marianne Carlsson. Peter Håkansson, president i charterklubben Åmåls Rk, Ulla Berne, president i Åmål Tuppen Rk, Eva Pers- son, DG samt Harald Hårdstedt, Åmål Rk foto: Marianne Carlsson.
30
30 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige Det musikaliska samarrangemanget mel- lan rotaryklubbarna Rgen, Stralsund och Skurup genomfördes traditionsenligt för fjärde gången. Ungdomar från musiksko- lor i Tyskland, Polen och Sverige har återi- gen samlats för att fördjupa det gemen- samma musikintresset. Musikerna från Skurup var Isa Savbrant elbas och sång, Christoffer Larsson elgitarr, Marcus Sjö- gren trummor, Nick Klaman trumpet samt Linus Eckerbom trombon. Tillsam- mans med ett 30-tal andra ungdomar mu- sicerades och övades det i ett par dagar inför själva konserten i den medeltida kul- tur- och vägkyrkan i LandowDreschwitz. Bevara kulturarvet En månghövdad publik njöt inledningsvis av genuint klassisk musik, Efter pausen övergick den musikaliska stilen till kända Big Band-melodier där svenska solon rev ner applådåskor hos publiken. Arrange- mangets behållning bidrar i förlängning- en till bevarandet och restaurationen av det gemensamma kulturarvet på Rgen. Ungdomsmusiklägret uppmärksamma- des av Tysklands förbundskansler Dr. Ang- ela Merkel genom en hälsning som lästes upp av initiativtagaren Dipl.Ing. Dierk Evert. Det svenska deltagandet sponsra- des av Skurups Sparbank och Scandlines i samarbete med Skurups Rk. Det är klubbarnas ambition att genomföra det internationella ungdomsmusikutbytet även under 2011. Nils Erik Persson Skurups Rk Internationellt ungdomsmusikläger på Rgen Vacker musik i kyrklig miljö Många människor i världen är synskadade. I Europa beräknas andelen synskadade och blinda vara en procent av befolkning- en. Olika ögonsjukdomar och ögonskador är orsak till detta. I västvärlden finns goda möjligheter att med optisk habilitering el- ler rehabilitering hjälpa dessa människor. Synförmågan blir på så sätt oftast betydligt bättre. I tredje världen är antalet synskada- de betydligt större och där finns mycket begränsade möjligheter till samma hjälp. Optiker Bengt Nordberg har satsat på ett hjälpprojekt på de två öarna i Indiska oce- anen Zanzibar och Pemba i Tanzania. Båda är vi medlemmar i Borensbergs Rk, som stöttar projektet ekonomiskt. Själv har jag hand om dokumentation och praktiska göromål under vistelsen. Projektet är ide- ellt vilket innebär att vi själva betalar alla resor och uppehället i Tanzania. Zanzibar har drygt en miljon invånare och Pemba har cirka 400 000. På Zanzibar finns ett statligt sjukhus med en ögonklinik. Det är ett relativt stort sjukhus med totalt 400 vårdplatser. På Pemba finns det tre mindre sjukhus med ögonavdelningar i ChakeCha- ke, Wete och Mkoani. Personalen på dessa brukar i samband med vårt besök samlas på någon av ögonavdelningarna för gemen- sam utbildning och demonstration av un- dersökningsteknik på synskadade patienter. Arbetet i Tanzania har också inneburit be- sök på skolor för funktionshindrade barn, där vi direkt kunnat hjälpa synskadade barn med optiska hjälpmedel. Vi har hittills gjort tre resor till Zanzibar och Pemba, en resa per år 2008 2010. För att kunna fullfölja projektet räknar vi med ytterligare ett eller två besök. Bengt har lång vana av att arbeta med op- tisk rehabilitering av synskadade samt även god utlandserfarenhet genom FN- tjänst och olika hjälpprojekt i Gambia, Chile och Rumänien. Projektets omfattning 1. Utrustning av ögonklinikerna. Utrustning av ögonklinikerna med tillbe- hör som fordras när det gäller ögonläkares och optikers kliniska arbete med patienter. Borensbergs RK har bidragit med 70 000 Svenska hjälpinsatser för synskadade i Tanzania Personal på ön Pemba från ögonavdelningarna i Chake Chake, Wete och Mkoani foto: Birgit Nordberg.
31
31Nummer 6. 2010 . Rotary Norden S v er ige Vid Nationaldagsfirandet i Ljungskilegården delade Ljungskile Rk ut sitt ungdomsstipen- dium på 5 000 kronor för 19:e året i följd. I år gick det till 18-åriga Helena Ottosson från Ljungskile. Helena ska använda peng- arna i sitt projektarbete med att utbilda sig själv och sin hund Maxi till ett vårdhunds- team. Helena går för närvarande på Fors- hagaakademien, som är ett hundsport- gymnasium i Värmland, där alla elever har med sig sin hund. Maxi är en Golden Re- triever, 3 år gammal och tävlar i lydnad, spår, apportering och sök. Ljungskile Rk: s ungdomsstipendium syf- tar till att stimulera och hjälpa ungdomar att helt eller delvis finansiera studie- eller andra projekt med en positiv personlig ut- veckling som målsättning. Nationaldagsfirandet ägde som vanligt rum vid Ljungskilegården, detta år i strå- lande sommarväder till skillnad mot förra året då regnet stundtals vräkte ner. Firan- det är ett samarrangemang mellan Ljung- skile Hembygdsförening, Ljungskile Dan- sare och Spelmän och Ljungskile Rk. Bjorn Tellow kronor till den utrustning som inköpts och levererats till ögonklinikerna för arbetet med synskadade. 2. Anskaffning av optiska hjälpmedel Anskaffning av speciella förstorande op- tiska hjälpmedel för synskadade. Bengt har fått begagnade och kasserade sådana från några svenska syncentraler. Dessa har efter vidtagna åtgärder blivit helt funk- tionsdugliga. Trots flera leveranser har vi fortfarande ett lager som skall levereras före den fjärde resan till Tanzania. Synhjälpmedlen är dels olika kikarsystem för att se på längre avstånd, dels hjälpme- del för synförmågan på nära håll. Det kan vara för skolbarn som behöver se på svarta tavlan i klassrummet, för TV-tittande och i olika arbetssituationer. Det största beho- vet är hjälpmedel för läsning och många olika typer av arbete inom armlängds av- stånd. Ibland behövs också kontrasthöjan- de eller reflexreducerande glasögonglas. Många välvilliga personer har lämnat över begagnade glasögon till oss. Dessa justeras och putsas upp innan de skickas till Tanza- nia. Ibland är endast bågen användbar, ib- land endast glasen och ibland glasögonen som helhet. Återvinningsgraden är hög. Ro- tary i Borensberg har också betalat kostna- derna för vissa mer komplicerade optiska hjälpmedel, som måste tillverkas i Sverige. 3. Utbildning och träning av personalen Utbildning och träning av personalen på de fyra ögonavdelningarna. Ibland kan det vara svårt att få personalen att tänka i nya banor och förstå hur man kan arbeta med synskadade. Det gäller att medvetande- göra ögonläkare, optiker, sjuksköterskor, undersköterskor och assistenter. Vanligtvis har man konstaterat att en patient är syn- skadad, men man har inte gjort något åt detta mer än att säga till patienten att återkomma om sex månader eller om ett år för ny kontroll. Förståelsen för alla olika typer av optiska hjälpmedel och hur dessa specifikt skall användas av synskadade är också viktig kunskap. I västvärlden arbetar synpedagoger på syncentralerna med instruktioner och trä- ning när det gäller att använda förstorande optiska hjälpmedel. Alla synskadade behö- ver detta samt uppföljningar. Det personli- ga samtalet om den synskadades situation är också viktigt. Därför har Bengt i Tanzania infört begreppet low vision teacher. För att skapa en modell och övergripande förståelse för arbetet med synskadade har Bengt introducerat begreppet The Swe- dish model for low vision rehabilitation. Detta bygger på hur man har utvecklat ar- betet med synskadade i Sverige sedan början av 1970-talet. Projektets fortsättning I samverkan med ögonkliniken på Zanzi- bar planerar vi att under hösten 2010 låta en sjuksköterska från ögonkliniken på Zanzibar komma till Sverige under två ar- betsveckor för att auskultera på Syncen- tralen, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Borensberg Rk har reserverat pengar även för denna del av vårt projekt. Vår fjärde resa till Tanzania beräknas äga rum under januari februari 2011. Då kommer det att handla om uppföljning och fortsatt utbildning för personalen på de fyra ögonavdelningarna. Detta inbegri- per även gemensamt arbete med synska- dade patienter. Finansieringen av projektet kan delas in i tre kategorier: 1. Utrustning till undersökningsrummen där optiker, ögonläkare och synpedagoger arbetar. Borensberg Rk har betalat cirka 70 000 kronor för detta. 2. Förstorande optiska hjälpmedel som ut- lånas till synskadade. Detta är begagnade men fullt funktionsdugliga hjälpmedel. Några kompletterande hjälpmedel har vår rotaryklubb betalat. 3. Resor och uppehälle för oss två betalar vi själva, totalt 25 - 27 000 kronor per resa. Bengt är numera pensionerad men själv yrkesarbetar jag och använder delar av min semester för att kunna vara med. Projektet är alltså helt utan kostnad från oss till respektive ögonavdelning. Birgit Nordberg Borensbergs Rk Stipendium I Ljungskile Helena Ottosson med sin hund Maxi fick stipen- diet av Ljungskile RK: s president Max Bergsten foto: Björn Tellow.
32
32 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden S v er ige En solig sommardag i början av juni inbjöd Köping-Scheele Rk för åttonde året i rad an- hörigvårdare inom Köpings kommun till en dagsutflykt. Arrangemanget anordnas till- sammans med Anhörigcentrum i Köpings kommun som ser till att de anhöriga som vårdas i hemmet får tillsyn den här dagen, så att deras nära anhöriga verkligen kan koppla av och njuta på sin lediga dag. Den lokala sparbanken sponsrade med buss och klubben bjöd på förmiddagsfika på Elsa Anderssons konditori i Norberg samt lunch och eftermiddagskaffe med lite sommarmusik i Wanbo Herrgård i Söder- bärke. Man hann även med att besöka Ab- rahamsgården i Norberg och Mormors Hus i Söderbärke för lite shopping eller helt en- kelt lite avkoppling ute i solskenet. Anhörigdagen är ett projekt som ger oer- hört mycket, både för dessa vardagshjältar som får en alldeles egen dag att rå om sig själva, och för oss som anordnar dagen, och vi ser fram emot att genomföra den varje år. Karl-Gösta Erickson Köping-Scheele Rk ordnar årlig dag för anhörigvårdare Anhörigvårdarna tillsammans med ledarna från Anhörigcentrum samt till höger några av de rotarianer som var med och anordnade dagsutflykten för dessa våra vardagshjältar foto: Ewa Nilsson. Alingsås Rk arrangerade tillsammans med hemtjänsten i Alingsås en tur runt sjön An- ten för anhörigvårdare i Alingsås. Ett tjugo- femtal anhörigvårdare hade slutit upp i sol- skenet och väntade på att ta plats i bussen. Nu var det inte vilken buss som helst, utan deltagarna fick uppleva känslan av att åka en äkta Volvo landsvägsbuss årsmodell 1951 vilken har renoverats av föreningen Antens kommunikationsmuseum. Chauf- för liksom guide för dagen var Erik Samu- elsson, som är aktiv i föreningen och som till vardags arbetar med landsbygdsut- veckling i Gräfsnäsområdet. Turen gick via Anten och Långared för ett första stopp vid Ruus hembygdsgård. Där fick man fick tillfälle att uppleva den myck- et vackert belägna hembygdsgården som förutom huvudbyggnaden bland annat består av en bagarbod och en örtagård, som vid besöket var i full blomning. Efter Ruus gick färden vidare utmed sjön Anten till Gräfsnäs där sällskapet hade tu- ren att få en inblick i hur det går till att byta halmtak enligt gammalt vis på en av la- dorna i Gräfsnäsparken. Lunchen avnjöts med den härliga utsikten över sjön Anten som Gräfsnäs slottscaf erbjuder. Som sista punkt på utflykten var det rund- vandring kring och inuti Gräfsnäs slottsru- in med en fantastisk guidning. Erik Samu- elsson hade full kontroll på både historien och alla årtalen vad gäller Gräfsnäs slott. Den fina stämningen och alla skratten un- der färden tar arrangörerna som ett bevis på att det var en skara belåtna resenärer som var tillbaka i Alingsås efter fem tim- mars utflykt runt en fantastisk bygd när den är som allra vackrast. Anna-Karin Jansson Alingsås Rk Alingsås Rk på utflykt runt Anten med anhörigvårdare Alingsås Rk på utflykt
33
People are all different. When you want to reach them you have to do it in their terms... Hansaprint is a leading printing house in the Nordic region and a service company specialised in comprehensive marketing solutions. www.hansaprint.fi
34
34 N or ge Nummer 6. 2010 . Rotary Norden - Polio en straffedom - Hjemme i Nepal blir funksjonshemninger ofte sett på som en straff for synder noen i familien har begått, eller knyttet til dårlig karma. Og myndighetene gjr ingen ting for å tilrettelegge for oss i samfunnslivet. Derfor får bare 30 prosent av de funksjons- hemmede skolegang. Prem Lama 27 fikk polio da han var fem måneder gammel. Etter 28 timer på reise- fot alene nådde han sommerens mål, Ha- raldvangen ved Hurdalsjen. Her har jeg fått mange venner, alle er veldig åpne, og Norge er et meget vakkert land. Stor takk til dem som organiserer alt dette og til de frivillige medhjelperne, sier Prem på vei fra gokartbanen til wiren med et bildekk som bringer ham i stor fart ned i småsko- gen og tilbake igjen. - Mine beste ferieuker - Dette er de to beste ukene i sommerferien min, utbryter Adill Khan, jeg har jo blitt kjent med alle sammen og aldri har jeg pra- tet så mye engelsk! 18-åringen fra Sndre Nordstrand i Oslo fikk sprsmål fra en av sine tidligere lrere på Bjrnholt skole om å jobbe som frivillig på Rotarys Handicamp. - Jeg lrer mye både av og om deltakerne her, forteller Adill. De er mer åpne jeg had- de trodd. Og så er de jo helt vanlige men- nesker, med sine meninger og tanker, selv om de ser litt annerledes ut. Rotary må jo vre en fantastisk organisasjon som driver et sånt arbeid, bemerker han, og undrer: Jeg hadde ikke hrt navnet fr en gang, har dere mange medlemmer på Sndre Nordstrand? - Reisepengene verdt! - Morsomt! En gang til? Skepsisen var egentlig ganske stor, men det var fr kjre- turen med gokarten som ikke bare holdt seg til banen, men gjorde gangveiene utrygge gjennom hele leirområdet. Aust- ralieren Matt Wieland 24 i midten på bil- det kom til Norge som utvekslingsstu- dent, oppdaget Handicamp og er her for tredje gang som frivillig hjelper. Å få ven- ner fra hele verden, er reisepengene verdt, mener han. - Grenser du kan bryte Foredragsholder under leirens Åpne Dag var Geir Arne Hageland, kjent fra NRK-seri- en Ingen grenser der Lars Monsen og folk med ulike funksjonshemninger slet seg gjennom 500 kilometer villmarkster- reng på 30 dager. Mitt budskap til Handi- camp-deltakerne var nettopp dette med å bryte grenser. Grensen for deg selv kan du sette hvor som helst; for noen blir det dr- stokken, for andre knyttes den til ekstrem- sport. Handicamp handler om å prve adrenalinet i trygge rammer. Og håpet er at deltakerne vil viderefre dette når de kommer hjem, sier Hageland til Rotary Norden mellom slagene. Hva lrer du selv her på leiren? - Når jeg snakker med folk fra hele verden og hrer deres historier, får jeg bl.a. en på- minnelse om hvor godt vi egentlig har det i Norge, sier Hageland, som etter en med- fdt skade har måttet bytte ut begge bena med proteser og som i hst krysser en grense fra trygg IT-jobb til selvstendig n- ringsdrivende, som foredragsholder og motivator med firmaet Funkibator. Fristelser i sjkanten Ingen Handicamp uten Inner Wheels navngjetne kakebord nede ved sjkanten, der fristelsene strekker seg over flerfoldige meter. Og i et hjrne produseres sveler på lpende bånd. Mors oppskrift, forsikrer rådspresidenten, Sissel Hihjelle Michel- sen, på betryggende sunnmrsdialekt, og på plass på Handicamp for fjerde gang. Med yrkesbakgrunn som lrer, finner hun noe gjenkjennelig: Litt sånn som på leir- skole, det åpner litt forsiktig, deltakerne fler seg frem fr de blir en uatskillelig gjeng som slett ikke har lyst til å forlate hverandre og reise hjem. Handicamp nye venner world wide De hadde mye å snakke om, funksjonshemmede Prem Lama fra Nepal og norske Adill Khan som bruk- te to ferieuker som medhjelper på Haraldvangen. Det gikk fort i svingene og rundt hushjrnene på Haraldvangen. Kjent fjes fra NRK-realityen hvor deltakerne stt- tet hverandre i stedet for stemme ut noen. Foto: Funkibator
35
35Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden N or ge Et mini-FN på Haraldvangen Med 99 deltakere var i alt 20 nasjoner re- presentert på årets utgave av Handicamp på Haraldvangen i Hurdal. - Som arrangr vil vi si oss meget fornyd med årets leir, sier administrator Jan Barlindhaug. Stem- ningen blant deltakerne har vrt god og harmonisk, og vi har fått utrolig mange positive tilbakemeldinger. Jeg sitter igjen med mange gode minner fra leiren, og ett av de fineste er nok mtet med polioram- mede Prem fra Nepal. Barlindhaug og arrangrklubben, Oslo Nord Rk, hster mange lovord for sin inn- sats, men nå går stafettpinnen videre til den klubben som skal stå for arrangemen- tet i 2012. - Det viktigste er å finne nkkel- personer med de riktige kvalifikasjoner som kan arbeide i styret med planleggin- gen. For klubbens vrige medlemmer vil det ikke vre noen belastning fr i gjen- nomfringsfasen, og det er derfor egentlig ikke så viktig hvilken klubb som påtar seg oppdraget, sier Barlindhaug. Årets sommerleir fikk også et sterkt ned- slag i riksmediene, med flotte reportasjer både på TV2 og i Dagbladet og i lokal- pressen, på leirdeltakernes ferd rundt om for å bli bedre kjent med Norge. Tekst og foto: Ottar Julsrud IW-president Sissel Hihjelle Michelsen serverer fra et rikholdig kakebord til leirlederne Annette Kol- lungstad og Ann-Kristin Sther, administrator Jan Barlindhaug bak til hyre, sekretr Tor Steinsrud og leirdeltakere og gjester på Åpen Dag. Fjell og sn var en ny opplevelse for flere av deltakerne, da Bekkelaget Rk inviterte ungdommer fra sine utenlandske venn- skapsklubber på sykkeltur på Rallarvegen. Ti ungdommer i alderen 15-17 år to fra hver av vennskapsklubbene i Tyskland, Nederland, England og Danmark pluss to norske la i vei sammen med fire voksne fra vertsklubben. I tillegg var to av med- lemmene med som stttegruppekokker. Gjestene ankom mandag 26. juli og ble mtt av klubbmedlemmer for overnatting og sightseeing i Oslo. Tirsdag kjrte alle i private biler til Geilo med innlagt stopp ved Uvdal stavkirke. Ett av klubbmedlem- mene har hytte på Geilo og stilte den til disposisjon for overnatting. Onsdag for- middag tok vi tog til Finse hvor vi hadde bestilt sykler, og vi satte kursen for Flåm. I flott vr syklet vi over fjellet, 14 i flge. Med så mange sykler skal det godt gjres at det ikke skjer noe, og vi fikk noen tek- niske problemer med gir, kjedebrudd etc., men vi ankom Flåm om kvelden og tok inn på Heimly Pensjonat. Neste dag gikk turen med båt til Gudvan- gen, og deretter buss til Voss med Stal- heimskleivene innlagt som en spiss på tu- ren. Fra Voss gikk turen med tog tilbake til Geilo, og retur til Oslo neste dag med bil. Etter en felles avslutning med rekefest på fredag kveld ble gjestene sendt hjem på lrdag. Fortsetter på Facebook Turen var på alle måter vellykket, og vi har fått begeistrede tilbakemeldinger fra del- tagerne, hvorav noen knapt hadde sett fjell, og heller ikke sn! Ungdommene fikk et minne for livet og noen nye venner. De var eksemplariske og flotte representanter for sine hjemland, og kontakten dem i mel- lom var upåklagelig. De har allerede opp- rettet kontakt på Facebook og planlegger etter sigende ny treff. Dette var et arrangement i en lang rekke som Bekkelaget RK har hatt med disse vennskapsklubbene i mange år. Vi har hatt stor glede av dette internasjonale samar- beidet, og vi har tro på at srlig tiltak som dette hvor man bringer sammen ungdom er i god Rotary-ånd. Tekst Per Bollingmo, foto Svein Aamodt, Bekkelaget Rk Gode minner fra Rallarvegen Helt topp i ordets alle betydninger. Naturopplevelser og nye vennskapsbånd.
36
36 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden N or ge - Nå har vi fått den gode nyheten at Ardent Mabo er kommet inn ved universitetssyke- huset i Kinshasa og kan ta fatt på spesia- listutdannelsen til yelege, forteller Terje S. Backe i Ekeberg Rk. Dermed er yeklinik- ken i Kisangani, som klubben er med og sttter, et skritt nrmere å vre fullt ope- rativ. Engasjementet i Den demokratiske republikken Kongo DRC startet i 2004 og skjer i samarbeid med en rekke andre sponsorer og med både pinsevenner og lutheranere som bakkemannskap. For nordmenn flest er nok byen Kisangani mer kjent for sitt fengsel enn sin yeklinikk. Men i Kisangani er ikke de to fangene Tjos- tolv Moland og Joshua French det eneste folk forbinder med Norge. For tre år siden åpnet klinikken som ga nytt håp til mange mennesker, i et land hvor 66 millioner inn- byggere må dele på 49 yeleger. Mange gode krefter hadde gått sammen om dette prosjektet, og Ekeberg Rotaryklubb bidro for sin del med 50.000 kroner remerket medisinsk utstyr, anskaffet fra India.. Håper han blir der Men legen som skulle betjene den nye kli- nikken, dde fr innvielsen. En dyktig syke- pleier har gitt pasientene god behandling så langt det rekker, men operasjoner har jo ikke kunnet utfres. Neste ledd i klubbens Kongo-prosjekt ble derfor å bekoste spe- sialistutdannelsen for en allmennlege. - Minimum 30.000 er belpet vi bevilger hvert av de tre årene utdannelsen varer. Og når Ardent Mabo er ferdig uteksami- nert ved universitetssykehuset i hovedsta- den, forplikter han seg til å arbeide i tre år ved yeklinikken i hjembyen Kisangani. Men vi håper jo han blir der for evig, til- fyer Backe. Hvordan har det seg at en klubb i Oslo har blitt så sterkt engasjert i Afrika? - Jeg hadde selv ved en tidligere anled- ning vrt med på å sponse et klinikkpro- sjekt i DRC. Og da jeg fortalte om dette i klubben, kom sprsmålet om det ikke var behov for flere klinikker og det var det jo. Så gikk vi sammen med en gruppe stiftel- ser og privatpersoner og bevilget for vår del 50.000 kroner også der, til et optisk verksted ved en klinikk i byen Kindu i Ma- niema-provinsen, som årlig beskes av 8000 pasienter, og hvor det foretas rundt 800 operasjoner, vesentlig grå str. Solide partnere Backe var selv nede og inspiserte den ferdig- stilte klinikken i 2005. Likeså ved åpningen av klinikk nummer to i Kisangani hsten 2007, sammen med klubbfelle Gunnar Jerman. - Behovene er enorme, ikke minst for hel- setjenester og skoleinstitusjoner. Etter ko- lonitiden har jo denne delen av Kongo vrt herjet av borgerkriger, vanstyre og lovlshet. Naturrikdommer plyndres av utenlandske selskaper. Bank og post fun- gerer dårlig, politiet er ikke til å stole på i disse traktene. Også vår samarbeidspart- ner, Pinsevennenes Ytre Misjon PYM, som kanaliserer våre penger til prosjektet, har nylig i en annen sammenheng brent seg på en konomisk affre. Vår kontakt i DRC har vrt Dr. Theodore Kadima som selv er yelege og ansvarlig for helseavdelingen i den store lutherske misjonsorganisasjo- nen CELPA som står for driften av de to y- eklinikkene. - Det er jo billig å bygge der nede, 2000 kroner kvadratmeteren med utstyret in- kludert. Men med min bakgrunn fra entre- prenrbransjen, går vi ikke inn i noe pro- sjekt fr jeg har studert budsjett og tegninger og intet utbetales for jeg har vrt nede og sett resultatet Tekst: Ottar Julsrud Foto: Gunnar Jerman Ekeberg Rk sikrer spesialist til sin yeklinikk i Kisangani Spent forventning ved åpningen av den nye yeklinikken, der viseguvernren i Orientale-provinsen re- presenterte de lokale myndigheter. Kisangani-klinikkens frste pasient slår av en prat med en av hovedpersonene bak prosjektet, Terje S. Backe fra Ekeberg Rk.
37
37Nummer 6. 2010 . Rotary Norden 25. juni arrangerte Stavanger Internatio- nal Rotary Club en veldedighetsturne- ring på Sola Golfklubb og en auksjonsaf- ten på Hall Toll. Den indiske ambassadren i Norge, His Excellency B. A. Roy og Bjrn Enoksen, leder for kultur og samfunn- sutvikling i Sola kommune, sto for åpnin- gen av turneringen. Arrangementet på Hall Toll ble en riktig festaften som varaordfrer Bjrg Tysdal- Moe åpnet med en velholdt tale. Gjestene var både engasjerte og ivrige, godt ledet av auksjonarius for kvelden, Rory James. Samlet netto resultat fra denne aktive da- gen ble kr. 162 000 et formidabelt belp og et flott tilskudd til hjertesakene våre: Å bistå med midler til kreftsyke kvinner i Ro- galand og til rent drikkevann på skoler i slumstrk i Pune, India. Vi ser frem til å flge disse prosjektene og se resultatet av innsatsen fra de som job- ber med dette gjennom hele året. Nyvalgt president Christiane Martin forteller at stemningen i klubben tilsier at et slikt ar- rangement kan gjennomfres også neste sommer. Det blir publisert informasjon om fremdriften til prosjektene og planer for fremtidige arrangement på våre hjemme- sider; www.rotary-sirc.org. Siri M. Joli, Stavanger International Rc N or ge Golf og auksjon for kreftsyke og rent vann Indias ambassadr til Norge, B. A. Roy og Bjrn Enoksen frå Sola kommune sto for åpningen av arrangementet. Snart kan flere gjre som denne indiske jenta, drikke rent vann. ISFR International Skiing Fellowship of Rotarians arrangerer i 2011 to skiu- ker. Her mtes 200-250 entusiastiske skilpere, dels mfamilie, hvert år. Det frste arrangementet er allerede 30.01 til 06.02. 2011 i Aspen Colorado, USA. Ett av de beste skisteder i Amerika! Nrmere informasjon kan dere få på: www.tlgtravel.comisfr eller på e-mail til : isfrtlgtravel.com Det andre arrangementet er i tiden 12.03 til 19.03.2011 i Engelberg i Sveits. Dette er både en Ski-uke, men også det 9th European Ski Meeting Rotarian World Championships, hvor det vil vre konkurranser i storslalåm, langrenn og Ski-touring race hvor man går på fjell-telemarkski - gjerne med feller - opp ca. 1,5 km - og så kj- rer ned igjen, med en hydeforskjell på ca. 350 m. Ytterligere informasjon om dette arrangementet kan dere fin- ne på: http:www.isfrski.orgswiss details.htm eller e-mail til: isfrengel- bergcongress.ch For ytterligere sprsmål, kontakt: Jan Wold tlf. 95 11 51 42, e-mail jwold2 online.no, Terje Stuve, tlf. 90 88 64 94 e-mail stuveonline.no, eller Jon A. Skauan, tlf. 92 01 44 91 e-mail jon skauan.no. Til disse ISFR Ski-uker har det de siste årene vrt med 12- 20 deltagere fra Norden. I 2011 håper vi å kunne vre enda mange flere! Skiferie med rotarianere fra hele verden i 2011?
38
38 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden N or ge Os Rk har de siste årene hatt fokus på å en- gasjere seg mer i samfunnet utenfor mte- lokalet gjennom srlig to prosjekter: - Oppbygging av et sjsportsenter for han- dikappede i skjrgården i Os kommune omtalt i RN tidligere. - Lre enkelte land og regioner å kjenne. Tidligere hadde klubben en vennskaps- klubb, Herning Sndre i Danmark. Dette frte til at vi lrte denne regionen godt å kjenne og fikk mange gode venner, men etter hvert ble dette for ensidig, og det hele dde ut. I 2006 kastet styret fram ideen om å enga- sjere oss mer bredt og beske ulike land. På den måten fikk vi lre mer om forskjel- lige regioner og kulturer i Europa. Dette håpet vi ville fre til strre internasjonal engasjement og forståelse. Våren 2007 dro rundt 20 deltakere til Pra- ha, der vi i lpet av 4 dager fikk lre byen og kulturlivet å kjenne. Det som slo oss var srlig to ting: - Satsingen på å holde kulturbygg ved like. Dette frte etterpå til diskusjoner i klub- ben om hvordan rike Norge kunne la kir- ker og andre kulturbygg forfalle. - Maten i Praha var svrt billig. Vi skjnte årsaken til at bndene er grovt underbe- talte i Tsjekkia. Er dette en riktig politikk i forhold til behovet for matproduksjon i ver- den? Vi så og en parallell til hvor viktig det er å holde liv i den norske bondestanden. Knyttet bånd til Baltikum Klubbpresidenten 200708, Jan Gaassand, hadde 25 ganger reist fra Bergen med hjel- pesendinger til Baltikum, som ble vårt neste reisemål. I april 2008 reiste 18 perso- ner fra klubben frst til Vilnius i Litauen. Skal en reise rundt og vre godt mobile, er det viktig å leie en turbuss med fast sjåfr under hele oppholdet. Etter en sightsee- ing i byen, dro vi til Kaunas, hvor vi bodde på et hotell der direktren var president i Kaunas Rk. Vi hadde et godt mte med klubben, som måneden etter kom på gjen- visitt til Bergen og Os. En annen stor opplevelse i Kaunas var en invitasjon til kveldsbesk på en musikk- skole, der vi opplevde fantastisk sang av et barnekor og et ungdomskor. Vi fikk blant annet hre Sivles Den fyrste song, og koret kunne den uten manuskript! Etterpå spiste vi kveldsmat sammen med ungdommene, som bl.a. hadde sunget i Notre Dame. Siste stopp var Riga, også der med mektig korsang i Domkirken som har et av de str- ste orgler i verden. Vi spiste på en middelal- derrestaurant, noe som er et must i Riga. Det var en stor opplevelse å lre disse to landene i Baltikum å kjenne. Vi fikk gjen- nom turen etablert et godt vennskap med Kaunas Rk, fikk bekreftet at bndene sliter og mye jord ligger brakk etter frigjringen fra Sovjetunionen, og at folket led mye un- der okkupasjonstiden. Dette ble sterkt un- derstreket etter besket på Korshyden i Litauen nr grensen til Latvia. Hundretuse- ner av kors hadde folket opp gjennom årene plassert der for å minnes landsmenn som ble deportert av russerne og aldri kom tilbake. Dette gjorde et sterkt inntrykk. Innblikk i Toscana I juni annet hvert år arrangerer Os et skulp- tursymposium, hvor om lag 10 kunstnere fra hele verden blir invitert for i lpet av vel to uker å lage hver sin skulptur. Disse blir fordelt ved loddtrekning ut til påmeldte institusjoner og bedrifter som har lagt inn et gebyr på rundt 50.000 kroner. Materialet de bruker er marmor fra Carrara i Toscana. Ett av medlemmene våre, Arne Mland, er skulptr og står sentralt i dette symposiet. Det var naturlig for oss å velge Toscana som vårt reisemål i 2009, der Mland var guide og ledet om lag 30 deltakere inn i det unike kunstnermiljet i Carrara. Vi fikk selvsagt også med oss kulturopple- velser i Firenze, Pisa og Lucca. Men utenom kunstnermiljet var spaserturen mellom de fem små landsbyene i Cinque Terre et hydepunkt. På turen fikk vi også innblikk i den histo- riske bakgrunnen, de eldres kår og ung- dommens situasjon i området. Gir gjerne råd til andre! Disse turene har vrt svrt verdifulle for klubben. Vi har fått mer fokus på verden omkring oss, vi er blitt en mer sammen- sveiset klubb med strre forståelse for be- tydningen av Rotarys arbeid og internasjo- nale engasjement. Samtidig har vi kommet til den erkjennelsen at vi ikke kan reise hvert år. Vi innser da at vi fort kan gå lei. An- nethvert år vil trolig vre det beste. Vi an- befaler andre klubber å gjre noe liknende og står gjerne til disposisjon med gode råd. Neste tur går til Irland, i slutten av oktober, med innlagt dagstur til Belfast. Turen er al- lerede fullbooket med 34 deltakere. Tema- er blir Irlands historie og kultur i tillegg til konfliktene i Nord-Irland. Willy Jan Lnne, Os Rk Kunnskap og vennskap gjennom turer til utlandet Rotarymedlemmene sikret seg evig lykke ved å ta på statuen av John av Nepomuk på Karlsbroen i Praha.
39
39Nummer 6. 2010 . Rotary Norden N or ge På tampen av Rotary-året hadde Stranda Rk gleda av å dele ut klubben sin Nrings- livspris til industrieigaren Per Magne Grndahl. Han er den tredje som har fått denne heideren sidan prisen frste gong vart delt ut i 1997. Grndahl har stått i brodden for Norsk Sj- mat AS etter at han tok over bedrifta for 10 år sidan, saman med investoren Bjarte Tunold. - Per Magne Grndahl har profilert bedrif- ta på ein framifrå måte, sa klubbpresident yvin Grimnes til taktfast applaus frå med- lemmene. Sidan starten har 10 bedrifter og selskap blitt ein del av konsernet. Årets budsjett lyder på 1,4 milliardar kroner. Av dette står fiskeforedlingsbedrifta på Stran- da for 635 millionar. Kring 85 prosent av produksjonen går til eksport. - Vi noterer med stor tilfredsheit at Per Magne Grndahl legg betydeleg vekt på lokal tilknyting. Såleis har anlegget på Stranda ekspandert sterkt dei siste åra, og sysselset no 200 personar. Norsk Sjmat er ein vesentleg arbeidsplass i bygda og kommunen, sa Grimnes. Per Magne Grndahl takka for heideren og gav medlemmene eit visuelt attersyn over utviklinga dei siste ti åra, frå ei om- setning på 273 millionar i 2001 til milli- arden blir passert i inneverande år. Talet på tilsette er auka frå 50 til 200 i den same perioden. Tekst og foto: Helge Svik, Stranda Rk Rotary-pris til sjmatbedrift Per Magne Grndahl til hgre med Nringslivsprisen, delt ut av yvin Grimnes. En håndsstrekning til Rotarys omdmme Rotary fortjener et godt omdmme. Men vi har vanskelig for å gjre oss synlige i samfunnet. Over hele verden kjenner nå alle rotarianere til det Norske Skrattkam- mer-prosjektet. Historien om hvordan alle klubbene i Norge jobbet sammen om å samle inn historier, lage en bok av det og selge den til inntekt for PolioPlus. I den pågående kampanjen En six pack Rotary humr utfordres Rotaryklubbene til å vre med på å gjre Rotary synlig i nrmiljet ved at klubbene legger ut Skrattkammeret på ventevrelser og dag- ligstuer på sykehus, sykehjem, aldershjem og lignende. Boken forteller på omslaget og i forordet om Rotarys arbeid med å ut- rydde polio i verden. Ved å ligge til allmenn benyttelse vil svrt mange ha glede av historiene og vil se hva Rotary arbeider med. Inviterer klubben pressen med når boka deles ut og forteller en historie eller to som introduksjon til det å fortelle hva Rotary står for, da har klubben gjort et godt stykke arbeid for omdmmet. Bakgrunnen for aksjonen er at Skrattkam- merkomiteen har fått svrt mange positi- ve henvendelser fra hele verden. En spesi- ell henvendelse kom fra en ikke-rotarianer i Frde. Han ville gjerne ha sitt eget eksem- plar etter å ha lånt Skrattkammeret på kreftavdelingen ved Frde sykehus. - Skrattkammeret hjalp meg veldig med å holde på humret da jeg gjennomgikk en tff behandling. Jeg fler meg sikker på at det gode humret har hjulpet meg med å komme meg frisk hjem. Nå må jeg skynde meg å levere tilbake den lånte boken. Man- ge andre vil ha god bruk for den. Vi må le mer, sa han og ville ha sitt eksemplar av Skattkammeret forvedlikeholdsarbeid, som han uttrykte det. Og han fortalte at boka hadde vrt flittig brukt av alle på dag- ligstuen og at de friskeste hadde lest histo- rier for de som var for syke til å lese selv. Kampanjen har tre mål: Spre glede og bedre helse til de som trenger det mest. Spre kunn- skap om Rotary og skape bedre omdmme for organisasjonen. Gjre en dugnadsinn- sats for PolioPlus og til klubbens beste. Oppfordringen til klubbene er: Kjp en six pack eller to og del ut i nrområdet der de er mest synlig og til nytte for flest mulig. Kr 70 av hver bok går til PolioPlus i klubbens navn. Bkene kan bestilles hos: sjoborg online.no. Skal de leveres i tide fr jul er bestillingsfristen 1. november. Jan A. Vatn, GamlebyenFr.stad Rk Skrattkammerkomiteen med nytt prosjekt. Fra venstre: Gunnar Hidahl, Jan A. Vatn, Kolbjrn Eg- gen, Eddie Sjborg og Ottar Weel. En god skratt styrker omdmmet
40
40 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden N or ge I mai reiste Hnefoss Rk på tur til utlandet, en langweekend til Umbria i Italia. En tur som denne bidrar til at vi blir bedre kjent med våre rotaryvenner og deres ledsagere. Turen som hadde vrt planlagt gjennom hele vinteren startet om morgenen 20. mai da 26 ivrige deltakere i alderen 13 til 86 år, ble hentet av det lokale turbusselskapet Askeladden Bussreiser og kjrt til Garder- moen. Ca. en times kjring fra Roma ligger den lille byen Civita Castellano, som var vår base under hele reisen. Vi bodde på et ny- delig lite hotell med 35 rom og 8 suiter. Engang var hotellet et palass hvor Borgia- familien bodde, og derav navnet Palace hotell. På veien til vår lille by stanset vi i den lille byen Castelnuovo di Porto hvor vi spiste en velsmakende tradisjonsrik itali- ensk lunsj med lokal skinke og ost til for- rett, varierte pastaretter og deilig italiensk gelato is til dessert. Tilknyttet vårt hotell ligger Ristorante La Scuderia som har en stjerne i Michelin-guiden, og den frste kvelden inntok vi en nydelig italiensk mid- dag på denne flotte restauranten. Hver by sin ost og vin Underveis til den lille byen Orvieto neste dag plukket vi opp prost Finstad som tidli- gere var prest i Hole på Ringerike. Som pensjonist driver Finstad et lite småbruk her nede, og han guidet oss denne dagen. I Orivieto ligger den store katedralen, Duo- mo of Orvieto, som ble påbegynt i 1290. Det er her det bermte blodflekkede kle- det befinner seg, og som vi var så heldige å få se. I denne lille byen ligger også et av pavens palasser, og det var her paven var den gang den engelske kardinalen på veg- ne av kong Henrik VIII skte skilsmisse fra sin hustru Katarina av Aragon. Som vi vet, forteller historien at paven nektet å innvil- ge skilsmissen, og kong Henrik VIII ble så rasende at den utsendte kardinalen ble halshugget da han kommer tilbake til Eng- land. Til lunsj beskte vi vinbiblioteket i Il Palazzo del Gusto, der vises alle de vinene som produseres i området. Italienerne er meget stolte av sine lokale produkter som er skinke, ost, olivenolje og ikke minst vin. I hver lille by finnes en lokal osteforhandler og slakterbutikk. I riktig gamle dager var det også en porselensfa- brikk i hver kommune, og også i de fleste byene. Mange av porselensfabrikkene gikk i arv gjennom generasjoner, men i dag er antall fabrikker sterkt redusert. På de fa- brikkene som har overlevd produseres det fremdeles fargerikt porselen, og spesielt populre er de store serveringsfatene og de flotte porselensmaskene. Utenfor turistlypa Videre beskte vi grevinne Contessa Elena Misciatelli og hennes slott fra 1200 tallet. Slottet har gått i arv i generasjoner og har en spennende historie. Det er et vakkert lite privat kapell som ofte leies ut i forbin- delse med bryllup. Denne kvelden spiste vi på restauranten Il Sassolino. Det ble en tri- velig kveld med god mat og god stem- ning. Etter middag spilte et lokalt danse- band opp til dans. Sndag tok bussen tok oss gjennom flere nydelige små og trange italienske lands- byer og opp i en dalside til vingården Tenuta Piagalla, med en utrolig utsikt. På denne tiden av året er det fremdeles vel- dig frodig og grnt. Vingården har en ho- telldel og en restaurantdel, og nå er også en spa-avdeling under bygging. I motsetning til Toscana er Umbria ennå ikke påvirket av turisme. Du finner derfor nesten ingen butikker beregnet på turis- ter, og heller ikke mange kafeer og puber barer. Siden vi ikke hadde fått shoppet så mye, beskte vi denne nest siste dagen det lokale Coop-markedet, og vi fikk kjpt både skinke og ost. I landsbyene finnes det selvflgelige mange små butikker som sel- ger lokale matvarer, men for å finne disse må en vre en del kjent. Turen ble for oss alle en flott opplevelse med mange gode minner. Vår erfaring for en vellykket tur er at det valgte reisemålet må vre spennende og interessant. Turer og måltider br vre godt planlagt, og ikke minst må en ha god kontroll på hvor mye turen vil koste for den enkelte. Irmelin M. Kårb, Hnefoss RK Mye å oppleve når klubben tar en langweekend i Italia. Ble bedre kjent med Italia og hverandre
41
41Nummer 6. 2010 . Rotary Norden N or ge Det har vrt en tradisjon for Tvedestrand Rk å invitere venner og bekjente til en årlig sommertur. Det hele ble dratt i gang i 1986 av Tallak Ausland. Det var ikke mange med de frste turene, men dette har etter hvert blitt meget populrt, og i år var bussen fylt til siste seteplass. Det var da også klub- bens 25. sommertur, med andre ord et al- dri så lite jubileum. Et jubileum kunne også en av klubbens faste gjester, Emil Di- drichsen fra Gimle Rk, feire den eneste som har deltatt på alle de 25 turene! Årets tur var kanskje den lengste klubben har arrangert. Målet var Kvipt Fjellgard i vre Birtedalen, med kaffepause på Vindil- hytta, som er en av hyttene som benyttes av Turistforeningen og som ligger like ved Nesvannsdammen. Vel fremme på Kvipt ble reiseflget tatt i mot av vertskapet Janne og Åsmund; et fantastisk sted, der et besk så absolutt kan anbefales. Olavsrosa Navnet Kvipt kommer fra gammelt av Kve, som betyr innhegning. Det var kort og godt en plass for dyr. I dag bygges det masse hytter i Birtedalen, men vertskapet kunne fortelle at der kun var 12 fastboen- de. Etter Svartedauen var alt ddt i dalen, men ble bygd opp igjen på 1600-tallet, og den eldste delen av Rykestova der oppe er fra den tiden. Der er 17 bygninger, alt i forbindelse med turistdrift, og de har 48 sengeplasser. Kvipt ble drevet etter fire pilarer: kultur, historie, tradisjon og ekthet. Det må derfor nevnes at Kvipt Fjellgard er tildelt Olavs- rosa, som henger meget hyt. Olavsrosa er et varemerke fra Norsk Kulturarv og tilde- les steder som viser stor respekt for fortida, men også glede, nytte og spennende opp- levinger i dag. Og nettopp det fikk Rotarys reiseflge fra Tvedestrand oppleve denne mandagskvelden. Og det ble også servert tradisjonell kost, rmmegrt og spekemat som smakte for- treffelig, samt sveler og kaffe til dessert. Og en trubadur hadde man selv med, det ble flott visesang av Trygve Bernhardsen, der var virkelig både stemme og gitarspill i skjnneste orden. Og som vanlig bidro Karl R. Hasten med sitt trekkspill. Tekst og foto: Oddvar Pedersen, Tvedestrand Rk Hele reiseflget samlet foran Rykstoga på Kvipt Fjellgard, der den eldste delen til hyre på bildet er helt tilbake fra 1600-tallet. Emil Didrichsen er den eneste som har deltatt på alle de 25 sommerturene. Her sammen med klub- bens visepresident Hilde M. Nistov, foran Gjestehu- set på Kvipt, bygd i 1710. Sommertur til 1600-tallet
42
42 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Rotaryn suurin kansainvälinen projekti täl- lä hetkellä on polio. Polion vastainen tais- telu on perinteisesti kuulunut rotarien toi- mintaan jo vuodesta 1985 alkaen. Tavoitteena on ollut hävittää polio maa- pallolta. Tämä olisi toinen hävitetty virus- tauti isorokon jälkeen. Tavoite oli alun pe- rin, että polio hävitetään vuoteen 2005 mennessä, mutta tässä ei onnistuttu. Vuonna 2007 Bill and Melinda Gates -sää- tiö lahjoitti rotarylle 100 miljoonaa dollaria ehdolla että rotarit vastavuoroisesti kerää- vät 100 miljoonaa dollaria. Tammikuussa 2009 Bill Gates ilmoitti, että säätiö lahjoit- taa vielä 255 miljoonaa dollaria ja rotarit velvoitettiin keräämään toiset 100 miljoo- naa dollaria 30.6. 2012 mennessä. Täten meillä on 200 miljoonan dollarin haaste. Tätä kirjoitettaessa olemme jo saaneet ko- koon n. 140 miljoonaa dollaria. Aikaisem- minkin rotarit ovat vastanneet haasteisiin erinomaisesti: 1986-1988 keräsimme 247 miljoonaa dollaria tavoite 120 miljoonaa, 2002-2005 tulos oli 135 miljoonaa tavoite 80 miljoonaa. Tähän mennessä kaksi mil- jardia lasta on rokotettu ja poliotapausten määrä vähentynyt niin, että aikaisemmin noin tuhat lasta sairastui polioon päivässä. Nyt tapauksia on ollut n. 1.600 vuodessa. Helmikuun alussa järjestettiin Intiassa kansallisen polion rokotuspäivä NID National Immunization Days. Piirimme governor Kari Kontula tuki ajatusta, että piiristämme olisi osallistujia tähän. Mat- kaan lähti Maria Axo Turku Aboa Nova RC, Anne ja Matias Röyttä Turku Linna Inner Wheel ja Turku International RC. Pohjoismaista oli mukana lisäksi Sidsel Schwabe-Hansen Norjasta. Lisäksi seuru- eeseemme kuului seitsemän henkilöa Australiasta, kaksi Argentiinasta ja 25 USA:sta. Matkan johtajana oli Noelle Gal- perin Coral Cable RC, Florida. Lnulltnull Matka alkoi New Delhissä, missä tutustut- tiin rotaryn polion hävittämiskampanjan sekä WHO:n päämajaan. Lisäksi vierailim- me poliorokotuksia valmistavaan tehtaa- seen. Siellä rokote purkitettiin kenttätyös- sä käytettäviin pulloihin. Tämä rokotetehdas sijaitsi vanhassa kerrostalos- sa mikä oli remontoitu toimivaksi tehdas- tyyppiseksi laitokseksi. Ymmärrettävistä syistä steriliteetti ja valvonta oli tiukan val- vonnan alla. Matkan varsinainen kohde oli Chandigarh lähellä Pakistanin rajaa n. 200 km New Delhstä pohjoiseen. Matkalla osallistuim- me Panipatin RC:n järjestämälle polion vastustamiskampanjaan marssien koulu- laisten kanssa ympäri kaupunkia. Samalla oli Panipatin uuden, oman rotaryklubihuo- neiston avajaiset. Knullnnistys Chandigarissa polion rokotuskampanja alkoi sunnuntaina 7. helmikuuta. Tällöin julkisissa tiloissa, kuten kouluissa ja sai- raaloissa oli polion rokotuspaikkoja, joihin vanhemmat toivat lapsiaan rokotettavik- si. Kaikki alle 5-vuotiaat rokotettiin. Roko- tuksen jälkeen vasemman pikkurillin kär- ki tai kynsi merkittiin tussilla. Jokaisessa rokotuspaikassa oli pöytäkirja, johon merkittiin kuinka monta lasta oli päivän aikana rokotettu. Sunnuntaina rokotettiin suurin osa lapsis- ta. Koska osa väestöstä ei osaa lukea ja tie- dotusvälineet eivät välttämättä tavoita kaikkia niin heti maanantaina ja tiistaina järjestettiin varmennuskierrokset. Tämä tarkoitti sitä, että kahden hengen intialai- nen ryhmä vahvennettuna NID-osallistu- jilla kiersi alueen talo talolta. Kaikki ne pikkulapset, joilta em tussimerkintä va- semmasta pikkurillistä puuttui, rokotettiin. Jokaisen asunnon oven viereen kirjoitet- tiin liidulla, milloin oli käyty ja miten mon- ta oli rokotettu. Aikaisemmat käyntimer- kinnät olivat vielä osin näkyvillä. Osa vanhemmista toi myös lapsiaan rokotetta- vaksi kun huomasivat, että olimme alueel- la. Kaikki pyrittiin rokottamaan ja tekosyitä ei hyväksytty. Eräs ryhmä tapasi äidin, joka ilmoitti että lapsi on juuri nukkumassa ja hän ei häntä herätä. Tästä oli seurauksena, että naapurin rouva haki lapsen rokotetta- vaksi. Myös nämä käynnit ja niiden tulok- set kirjattiin tarkasti pöytäkirjoihin. NID-ryhmän jäseninä osallistuimme las- ten rokottamiseen. Tässä ei tarvittu varsi- Polio NID matkalla Intiassa Poliorokotusjonossa Kuva: Anne Röyttä Poliorokotus tippapullolla Kuva: Anne Röyttä
43
43Nummer 6. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland naista lääkintäalan koulutusta, sillä rokote on ns. Sabin rokote, joka sisältää elävää, heikennettyä virusta ja rokote annetaan tippoina suun kautta suoraan pullosta Suomen vuoden 1985 polioepidemia lo- petettiin samalla rokotteella, joka annet- tiin sokeripalassa. Matkan aikana tutustuimme Ambalan RC:n toimintaan ja siellä olevaan kouluun ja sairaalaan. Kävimme myös New Delhis- sä olevassa sairaalassa, jossa polion aihe- uttamia raajojen virheasentoja korjattiin myös kirurgisesti. Toimenpiteillä, mitkä vaativat pitkiä ja osin useita hoitojaksoja, saadaan poliopotilaiden liikuntakykyä pa- rannettua. Lisäksi tutustuimme rotareiden ylläpitämään köyhien lasten kouluun. Siel- lä annettiin myös osittain ammattiin täh- täävää opetusta. Näin toteutettiin Presi- dentti Martti Ahtisaaren ajatusta siitä, että juuri koulutus auttaa parhaiten kehitys- maiden asukkaita. Hyvin hoidettu Matka antoi erittäin hyvän kuvan polion rokotekampanjasta ja polion vastaisesta työstä. Poliorokotuskampanja Chandigar- hissa oli hyvin järjestetty. Tämä loi uskoa siihen, että polion hävittäminen on mah- dollista. Mutta ilman kovaa työtä ja riittä- viä resursseja tämä ei ole mahdollista. Ti- lastot osoittavat, että Intian osalta poliovirus tyyppi 1:n osalta ollaan saavut- tamassa asetettu tavoite polion hävittä- misessä, mutta tyyppi 3:n osalta tilanne on vielä huono. Tämä johtuu siitä, että aikoi- naan tehtiin strateginen valinta aggressii- visemman tyyppi 1:n hävittämisestä ja rokotteet ovat olleet vain tätä tyyppiä vas- taan. Nyt on saatu markkinoille bivalentti- nen rokote sekä tyyppiä 1 että tyyppiä 3 vastaan. Tämä on osoittautunut toimivaksi. Matka antoi myös erittäin dynaamisen ku- van sekä intialaisista että Intian rotarytoi- minnasta. Ihmiset olivat ystävällisiä. Vaikka vierailimme todellisissa slummeissa niin epämiellyttävää kohtelua ei esiintynyt. Osaksi tämä johtuu uskonnosta, missä köyhyys, toisin kuin länsimaissa, ei ole hä- peä. Olemme myös kiitollisia New Delhin, Panipatin, Chandiarhin ja Ambalan rota- reille heidän vieraanvaraisuudestaan. Chandigarhissa olevat rotaryt toimivat meidän isäntäperheinämme ja osoittivat olevansa todellisia rotaryveljiä ja sisaria. Teksti: Matias Röyttä, D1410 poliovastaava, Turku International RC, Anne Röyttä, Turku-Linna Inner Wheel, Maria Axo, Turku Aboa Nova RC Vasemman pikkusormen pään värjäys Kuva: Ma- tias Röyttä Poliorokotustarkastus slummissa kuvassa Marvin Hass, Colorado USA Poliopotilaan kirurgista hoitoa poliosairaala New Delhi.
44
44 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Sysmän Vanha-Kartanon konserttinavetan seinät pullistelivat noin 100 hengen tiivis- tunnelmaisessa ja lämminhenkisessä kää- tyjenvaihtotilaisuudessa. Historiallinen tapahtuma sinänsä, jolloin Sysmän Rotaryklubin uusi presidentti Bror Ahlgren sai käädyt Tuula Vuoriselta, piirin 1390 uusi kuvernööri Timo Hänninen sai käädyt Eero Piipposelta ja sokerina pohjal- la, Timon vaimo Raija Hänninen vastaanot- ti Inner Wheel- järjestön Kansallisen Neu- voston presidentin Kansallisen Edustajan käädyt Hannele Karhuselta Espoosta. Paul Harris- mitalit luovutettiin Arja Virralle pitkäaikaisesta hyvästä klubin talouden pidosta ja Risto Koiravuorelle siitä, että oli ensimmäinen presidentti, joka otti naisia klubin jäseniksi. Vuoden Rotary -tittelin sain ansiokkaasta työstä telttaprojektin vetämisestä Jukka Elomaa. Maaseudulla rotaryklubi yhdistää jäsenen- sä yhdeksi suureksi perheeksi. Kaikki tun- tevat toisensa ja tutustuvat mielellään vie- raisiinkin, siksipä piirin 1390 edustajat siroteltiinkin istumaan eri pöytiin, että use- ampi henkilö pääsi tutustumaan heihin. Yksi illan tähdistä oli kokonainen savus- tettu sika, joka kruunasi juhlaillallisen. Juh- laillan piristys oli sikahuutokauppa, jossa loput sianpalaset myytiin huutokaupalla yöpalaksi. Siinäpä tulikin sika kustannet- tua ja vieraat lähtivät tyytyväisinä doggie- baginsä kanssa kotiin. Teksti: Raija Hänninen, IW Kuva: Kyösti Piippo, Sysmän Rk Kolminkertainen käätyjenvaihto Sysmän suvi-illassa Moottoripyöräilyharrastus on kasvanut Suo- messa viime vuosikymmenellä räjähdysmäi- sesti, myöskin rotarien keskuudessa. Aika usein tämä harrastus aloitetaan siinä elämän vaiheessa kun on aikaa, hieman ylimääräistä rahaa ja lapsetkin jo isoja. Tämähän sopii ro- tarien ikään oikein hyvin. Harrastukseen kuu- luvat myös kokoontumisajot, joita Suomessa järjestetään ainakin kymmeniä, ellei satoja. Rotarien ensimmäinen kokoontumisajo sai alkunsa Äänekosken klubista yhdeksän vuotta sitten, kun silloinen tuleva president- ti Heikki Ryynänen mietti vuoden ohjelmaa ja sitä mitenkähän rotary ja moottoripyöräi- ly voitaisiin kytkeä yhteen. Samanhenkisen klubiveljensä kanssa he sitten kutsuivat ku- vernöörien välityksellä muitakin ensimmäi- seen kokoontumiseen. Tämä on myös hyvä esimerkki siitä, että ei Rotaryssäkään tarvitse tehdä asioista monimutkaisia - just do it 25 pyörää Virolahdelle Tänä vuonna kokoonnuttiin Hamina-Veh- kalahden klubin Ossi ja Päivi Wilenin sekä muiden aktiivien järjestämänä Virolahdelle Harjun oppimiskeskukseen. Konsepti on vuosittain sama, perjantai ja sunnuntai ovat matkapäiviä, lauantai sisältää yhteisen ajoreitin varrelle rakennettua ohjelmaa ja lopuksi lämminhenkisen illanvieton. Harjuun saapui perjantai-iltana tipotellen n. 25 pyörää ympäri Suomea, kaukaisim- mat Oulu-Pudasjärvi akselita. Lauantain ohjelma oli hieman äijäpainot- teinen. Haimme rajakuntaan tuntua Vaali- maan raja-asemalta, jossa tulliesittelyn jäl- keen pyörähdimme myös rajalinjalla, hienosti hälytysvilkkuauton saattelemana ja pääsimme vielä poiskin. Sen jälkeen aje- lu Salpamuseolle, jossa tutustuimme Suo- men viimeiseen puolustuslinjaan Salpa- linjaan. Myöhemmin vieraillessamme RUK:n museossa Haminassa, moni etsi omaa kurssinumeroaan luettelosta. PHF kruunasi illan Illallisen jälkeen on sitten ollut tapana huo- mioida muutamia osanottajia erilaisista an- sioista, kuten esimerkiksi pisimmän matkan ajanutta, myöskin lyhimmän matkan aja- nut sai palkinnon.Tällä kertaa erityishuo- mionosoituksen sai Eija Vaateri, jolle lahjoi- tettiin PHF. Hän järjesti miehensä hienoisella avustuksella edellisen kokoontumisen Sas- tamalassa mutta suuri osa ansioista tulee myös siitä, että he ovat olleet kahdeksan vaihto-oppilaan isäntäperheenä. Seuraavan kerran kokoonnumme 2011 elo- kuun puolivälissä Pudasjärvellä. Tarkempi kutsu tulee olemaan ensi keväänä kuver- nöörien kuukausikirjeissä ja siinä sitten yh- teystietoja lisää. Teksti ja kuva: Seppo Huotari, Lahti-Launeen Rk Suomen moottoripyöräilevät rotarit kokoontuivat Haminaan
45
45Nummer 6. 2010 . Rotary Norden Ilomantsin Rotaryklubi lahjoitti kunniajä- senelleen, kirjailija ja toimittaja Pekka Mu- taselle Inkerin lipun hänen täyttäessään 75 vuotta viime juhannuksena Ilomantsin Kuuksenvaarassa. Useihin klubeihin on kutsuttu oman paikkakunnan arvostettuja henkilöitä kunniajäseniksi. Monien henki- löhistoria on hyvin rikas. Niin myös Pekka Mutasen. Kunniajäsen arvomaailmoineen rikastaa ja elävöittää rotarien aatetta. Pekka Mutanen kutsuttiin klubin kun- niajäseneksi jo 10 vuotta sitten. Hän syn- tyi Suuressa Kikkerissä. Sodan aikana perhe evakuoitiin Suomeen ja paluu Neuvostoliittoon tapahtui tammikuussa 1945 Tveriin. Sieltä kurjistuneita olosuh- teita pakoon muutettiin Viroon, jota seu- rasi karkotus Länsi-Siperiaan Omskin alueelle. Pääsy Petroskoihin järjestyi 1948. Petroskoin yliopistossa Pekka Mu- tanen opiskeli Suomen kieltä. Karjala- kustantamossa hän aloitti työt 1967. Suomeen muutto tapahtui vuoden 1990 alussa. Neuvostoliitossa häneltä ilmestyi teos Poika Markovin kylästä 1983 ja Suo- messa teos Vaiennetut sotilaat 1999. Loppuvuodesta 2010 on tulossa oma elämäkerta. Inkerin historialliset värit Inkerin lippu on kokenut historiansa aikana kohtalot, joissa on monia yhdentyviä link- kejä myös oman kansamme historiaan ja siksi sen tarina on hyvin mielenkiintoinen. Bolsevikkien vallankumous Venäjällä lop- puvuodesta 1917 antoi toiveita vähem- mistökansoille kansallisesta autonomiasta. Niinpä heinäkuussa 1918 Lempaalan Kirja- saloon perustettiin ns. Pohjois-Inkerin ryk- mentti. Rykmentti tarvitsi oman lippunsa ja sen piirsi kapteeni E.J. Haapakoski. Hän otti Pohjoismaiden liput malleikseen käyt- täen Inkerin historiallisia värejä. Inkerin li- pun keltaisessa kentässä on punaisella reunustettu sininen risti. Keltainen väri ku- vaa Inkerin viljavia vainioita, punainen Pie- tarin muureja ja taas sininen Suomen ja myös Neva-joen väriä. Lippu oli selvästi onnistunut ja niinpä in- kerinsuomalaiset ottivat sen vähitellen kansallislipukseen. Syyskuun 8. päivänä 1919 siunattiin Kirjasalossa Inkerin lippu ja tätä voidaan pitää lipun syntymäpäivänä. Tarton rauhassa 14.10.1920 inkeriläisille luvattiin kulttuuriautonomia. Tämä lupaus ei toteutunut. Kirjasalossa ommellun lipun kohtalo oli mutkikas. Lippu sijoitettiin In- kerin Liiton 1922 perustaman Suomen toi- miston tiloihin. Loppuvuodesta 1944 Inke- rin Liitto lakkautettiin monien muiden järjestöjen tavoin valvontakomission mää- räyksestä fasistisena järjestönä. Kun Reino Vesikko 26.11.1944 astui Inkerin Liiton toimiston tyhjiin tiloihin hän huo- masi seinällä Inkerin lipun. Hän otti kevääl- lä lipun mukanaan Ruotsiin. Valvontako- missio lupasi kotiin palaaville inkeriläisille paluun kotiseudulleen. Lupausta ei pidet- ty. Noin 5.000 inkeriläistä eivät luottaneet lupauksiin ja pakenivat Ruotsiin. Ruotsi oli ainoa maa kylmän sodan aikana joka salli Inkerin lipun käytön. Niinpä inkeriläiset ke- säjuhlissa 1949 nostivat salkoon Reino Ve- sikon tuoman Inkerin lipun. Kun lippu las- kettiin alas, eräs vanhus Aatami Kämpäs tunnisti lippuun tehdystä kirjauksesta, että hän oli ensimmäisenä 1919 nostamassa lippua Kirjasalossa. Siinä lipun alkuperäi- syys todettiin. Lippu säilyi Ruotsissa 50 vuotta kunnes 10.6.1999 inkeriläisten so- taveteraanien läsnä ollessa se luovutettiin Helsingin sotamuseolle. Inkerinmaalle oma lippu palautettiin 1989 kun Inkerin Liiton aktivistit siunasivat Suomessa ommellun uuden lipun. Tapah- tuma järjestettiin Kupanitsan kirkon rauni- oissa 14.5.1989 silloisen diakonin Arvo Survon toimittamana. Lähde: Wladimir Kokko, Inkerin lippu 85 vuotta. Teksti: Rauno Ratilainen, Ilomantsin Rk Kuva: Eero Katajisto SuomiF inland Inkerin lipun takana Ilomantsin Rk:n veljet Erkki Hukka, Rauno Ratilainen, Eero Katajisto ja Jorma Lem- metyinen. Edessä juhlinnan kohteet Armida ja Pekka Mutanen Ilomantsin Kuuksenvaarassa. Inkerin lippu
46
46 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Tampere Kalevan Rotaryklubi on kahden vuoden ajan toteuttanut lukihäiriöiden parantamisprojektia Tampereen ympäris- tökunnissa, Tampereella ja Kirkkonum- mella. Tähänastisten tuloksien mukaan on 194 hoidetulla oppilaalla lukunopeus kas- vanut 43 prosentilla ja lukuvirheet vähen- tyneet 73 prosentilla. Ylöjärven sivistystoi- men johtaja totesi, että tämä hoitomenetelmä on ainoa, joka tuo nope- asti konkreettisia tuloksia oppimisvaike- uksiin ilman, että kouluille ja koulutervey- denhuollolle aiheutuu ylimääräisiä kustannuksia. Kansainvälistymisen ensi askel otettiin 2.8.2010 ReadingOCI-seminaarissa Suo- men Lähetysseuran tiloissa Helsingissä. Seminaarissa valmennettiin osanottajia testaamaan ja hoitamaan lukihäiriöisiä op- pilaita. Seminaarin tavoitteena oli näiden osanottajien kautta löytää asemamaista pilottikouluiksi soveltuvia kouluja, joissa hoitomuoto voidaan aloittaa. Tavoittee- seen pääsemiseksi on löydettävä keinot viedä hoitomuotoprojekti kouluissa läpi ja muuttaa myöhemmin projekti vuosittain toistuvaksi prosessiksi. Kulttuurierot lisäävät haasteita Tehtävä on huomattavasti kotimaisia projekteja haasteellisempi asemamai- den kulttuurierojen johdosta. Suomen Lähetysseuralla on vuosikymmenien ko- kemus kansainvälisestä yhteistyöstä ase- mamaittensa koululaitoksien kanssa. Esi- merkiksi Senegalissa toimialana on lukutaitotyö. Siellä Faticin työkeskuksella on 70 lukutaito-opettajaa, joista joiden- kin kanssa toivottavasti voidaan käynnis- tää ReadingOCI-hoitomuoto. Seminaa- rissa sovittiin neuvoteltavaksi ainakin neljän oppilaitoksen kanssa hoitomuo- don aloittamisesta. Nämä oppilaitokset ovat: Kathmandu International Study Cente, Thuson kuntoutuskeskus Maun. Botswana, Early Childhood Education centre ECEC, sekä edellä mainittu Sene- galin kirkon lukutaitotyöprojekti Faticin työkeskuksella. Samalla kartoitetaan näi- den paikkakuntien lähellä toimivien ro- taryklubien mahdollisuudet olla mukana tukemassa projekteja. Toiminnan koordinaattorina Suomen Lä- hetysseurassa toimii Anu Vasamies- Hackenbruch. Kalevan Rk: projektiryhmäs- sä toimivat: Tapani Rahko, Kaj Hjorth, Hannu Vetola ja Seppo Laalo. Tampereen ympäristökuntien koulut ovat myös luvan- neet kertoa kokemuksista tarvittaessa. Tämä projekti on verkottunut Suomen Lä- hetysseuran, sen asemamaiden yhteys- henkilöiden ja Kalevan Rk:n kanssa. Sään- nöllinen molemminpuolinen raportointi tapahtuu vuosineljänneksittäin. Teksti ja kuva: Seppo Laalo, Tampere Kalevan Rk Rotarypiirillä 1400 oli osasto Oulun Suurmessuilla elokuun alussa viiden päi- vän ajan. Painopiste oli End Polio Now -hankkeessa. Polion lisäksi keskusteltiin rotary- ja rotaract-toiminnasta ja jaettiin esitettä Tiesitkö tämän Rotarysta? Rota- rit ovat ystäviäsi. Aikuisiakin innostavan rotaryrattaan pyörityksellä saatiin 8.800 lapselle mahdollisuus saada poliorokote. Messuvieraat suhtautuivat hyvin myön- teisesti järjestömme tavoitteeseen nu- jertaa polio. Teksti ja kuvat: Juhani Hannila, Oulun Rk Lukutaidon parantaminen lukihäiriöitä poistamalla ReadingOCI-seminaarilaiset dosentti Tapani Rahkon luennolla. Lähimpänä oikealla Suomen Lähetys- seuran koordinaattori Anu Vasamies-Hackenbruch. Viikon perästä useimmat seminaarilaisista olivat jo asemamaissaan. End Polio Now Oulun messuilla
47
47Nummer 6. 2010 . Rotary Norden Turku Sirkkala Rotaryklubissa syntyi viime talvena idea säveltää sinfonia ja levyttää teos sekä myyntituotolla rahoittaa klubin End Polio Now tavoitetta. Rotary 2011 Suite, tehtiin klubin tilaustyönä monitoi- mitaiteilija Pepe Gonzlesilta. Turku Sirkkala Rk:n jäsen, monitoimitaitei- lija Pepe Gonzlez on lauluntekijä, laulaja, kuvanveistäjä ja taidemaalari. Nyt hän on säveltänyt sinfonian Rotary 2011 Suite Vieras Turussa. Pepe on syntynyt Madri- dissa, mutta asunut Turussa jo 30 vuotta. Säveltämällä sinfonian hän osoittaa, ettei mikään taiteenlaji ole hänelle vieras. Sinfo- niahankkeen suojelija on DG Rune Eklund, joka heti innostui aiheesta, kun kuuli siitä. Rune uskoo, että levy kiinnostaa monia. Sinfonialevyn tärkeä tavoite on tukea sen tuotolla polion hävittämistä maailmasta Rotaryn End Polio Now hankkeen kautta. Viisiosainen Rotary 2011 Suite Teoksessa on viisi osaa, joiden nimet ovat vuodenaikoja sekä kävely kaupungilla, joka sijoittuu kesän ja syksyn väliin. Levy on jo saanut hyvää palautetta ja muun muassa Tu- run Sanomat kirjoitti laajan jutun aiheesta. Pepe on paljon esiintynyt trubaduurina ja on sielultaan muusikko, vaikka on tehnyt run- saasti myös kuvataidetta. Pepe sanoo, että kirjaa hän ei ole vielä tehnyt, vaikka nuorena kirjoitti runoja ja lauluja. Proosan tekemistä häiritsee hieman kahden kielen loukku. Es- panja on hänen äidinkielensä, mutta suo- meakin Pepe on puhunut jo kauan. Ei ole aina helppoa löytää sanoja oikealla kielellä. Sinfoniansa osia Pepe kuvailee seuraavasti: Keväässä on linnunlauluista keskiaikaa, kesä on lasten laulua, kevyttä ja iloista kan- teleineen. Kävely kaupungilla on vedenja- kaja kesän ja syksyn välillä ja syksyllä ol- laan yksin Vartiovuoren mäellä. Talvessa luonnonvoimat kääntyilevät tuulineen ja kylmine pimeine päivineen. Talven puoli- välissä käyrätorvet ilmoittavat, että kyl- myys kovenee. Se on kuin metsurin laulu, matala ja rauhallinen, nousee raskaasti koko ajan ja melkein kuulee miehen kiro- ukset. Näin kokee Turun vuodenajat Es- panjan lämmössä syntynyt Pepe. Levyä voi tilata osoitteesta: turku.sirk- kalagmail.com Lisätietoa asiasta löytyy Piirin 1410 nettisivujen etusivulta. Teksti ja kuva: Kari Nieminen, Turku Sirkkalan Rk SuomiF inland Sinfoniaa Turku Sirkkala -klubista Kuvassa vasemmalta DG Rune Eklund, Pepe Gonzles ja Kari Nieminen. Messuosasto D1400. Rotaryonnenpyörää vauhditettiin tasaiseen tahtiin.
48
48 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Kansainvälinen rikollisuus on löytänyt uuden täsmäkohteen: rotarypresidentit ja sihteerit. Miten reagoisit, jos sinulle tulisi osoitteellise- na ja omalla nimelläsi varustettuna email, jossa todettaisiin kaukaisen sukulaisesi sama maailmalla harvinainen suomalai- nen sukunimi kuolleen muutamia vuosia sitten. Olet todennäköisesti hänen lähin omaisesti. Jos lähetät ammatti- ym. perus- tietosi, pätevä asianajaja xxxxx Clarke Lon- toosta alkaa hoitaa asiaasi ilman että sinul- le koituu mitään kuluja. Tarvitsee vain päättää, montako prosenttia 25 miljoonan dollarin perinnöstä haluat itse ja montako annat ahkeralle lakimiehelle. Edesmennyt on rotari kuten sinäkin, ja laki- miehen perhetuttu. Seuraavassa viestissä lakimies jo lähettää kuvan omasta passistaan ja pyytää sinua tekemään samoin. Passi näyttää kuvassa aidolta brittiasiakirjalta, ja kuva esittää erit- täin luotettavan näköistä vaaleaa miestä, xxxxx Clarkea. Sähköpostikin on lähetetty uskottavasta osoitteesta xxxxx.clarkeassociates.net. Käytetty englanninkieli vilisee lakitermejä, mutta on kieliopiltaan haparoivaa. Kun ky- syn, miten on mahdollista, että ammattitai- toinen brittiasianajaja käyttää huonompaa englantia kuin meikä ulkomaalainen jeppe, hän kertoo sihteerinsä kirjoittavan kirjeet. Päätän tehdä asiasta jutun Rotary Nordeniin, ja soitan annettuun Clarken numeroon. Pu- helimeen vastaa kovaa ja korkealta, erittäin nopeasti aidolla pakistanilaisella korostuk- sella puhuva Clarkeksi itsensä esittelevä mies, joka selittää korostuksensa johtuvan monis- ta työvuosista Intian ja Pakistanin rajamailla. Sieltä hän on kuulemma muuttanut Lontoo- seen, koska tsunami vei suuren osan hänen asiakkaistaan Päätän tehdä tarjouksen, joka joko tuo mi- nulle 10 miljoonaa taalaa tai lopettaa sin- nikkään Clarken päivittäin lähettämän sähköpostitulvan. Ehdotan hänelle lentoa lähes ilmaiseksi Stanstedista Tampereelle mukanaan tarvit- tavat asiakirjat. Minä tulen Jyväskylään asti vastaan, jos hän vain sitä ennen lähettää minulle edes yhden ainoan esimerkin lakiju- tusta, jossa täydellinen muukalainen on saanut perinnön edesmenneeltä, jonka kanssa hänellä on yhteistä vain sukunimi ja rotarius tai muu harrastus. En edelleenkään suostu antamaan tietoja itsestäni enkä lähettämään kuvaa passista- ni enkä myöskään klikkaamaan viestien liitteitä, mutta lupaan näyttää ajokorttini Jyväskylässä. Sähköpostit lakkaavat kuin seinään. Tarinan opetus: kyse ei ole ollenkaan rahan- pesuyrityksestä vaan yrityksestä saada pas- sien väärentämiseen tarvittavia tietoja ja kuvia ahneilta perinnön toivojilta. Perinnön saaminen kaukaiselta sukulaisel- taan on Clarken mukaan ihan laillinen, ja varsinkin enemmän oikein ja laillista kuin se, että annettaisiin ahneiden pankinjohtajien saada Clarken ystävän perintö omakseen. Varokaa rotaripresidentit ja sihteerit: säh- köpostiosoitteenne on todennäköisesti vuotanut ammattirikollisten käsiin. Onnek- si nämä rikolliset ovat kuitenkin yli-innok- kaita ja paljastavat itsensä liian läpinäky- västi keksityillä valheillaan ja tässä tapauksessa huonolla kielitaidollaan. Seuraavat yrittäjät saattavat kuitenkin olla ovelampia ja taitavampia. Varotaanpa omalla nimellä tulevia viestejä, jotka eivät mene roskapostiin, vaan tulevat tavallisen sähköpostin laatikkoon! Niiden lähettäjäksi saatetaan ilmoittaa vaikkapa toinen rotari- presidentti Rotariterveisin Pentti Ruotsalainen presidentti, Pihtiputaan Rk Rotaripressalle tarjotaan rotariveljen perintöä Presidentti Pentti Ruotsalainen sai sähköpostia Toimitus oikaisee: Edellisen lehtemme sivulla 52 Kalajo- ella pidetyn 1400-piirikokouksen Ma- jor Donors uutisen tapahtumapai- kaksi oli virheellisesti merkitty Rovaniemi. Helsinki-International RC:n artikkelis- sa presidentin nimi oli kirjoitettu vää- rin. HIRC:n presidentti 2010 - 2011 on Birger Stjernberg..
49
49Nummer 6. 2010 . Rotary Norden Kuopio-Veljmies Rotaryklubi juhlisti kää- tyjenvaihtotilaisuutta toukokuussa palki- ten ansioituneita rotareita PHF-tunnuk- sin, joista suuri osa jaettiin usealla safiirilla. Tunnukset luovutettiin rotareille, jotka ovat palvelleet rotaryjärjestöä joko rotaryklubin, rotarypiirin tai Rotarysääti- ön eri tehtävissä. Jaettuihin tunnuksiin käytetty lahjoitussumma oli mittavat 23.000 US-dollaria. Kuopio-Veljmies on esimerkki klubista, missä toimintaa ohjaa suunnitelmallisuus ja organisoitu varainhankinta. Parin vuo- den aikana toteutettu projekti klubin jäse- nistön työstämänä tuotti Rotarysäätiölle 36.000 dollarin lahjoitukset. Edellisen rota- ryvuoden 12.000 dollarin lahjoitus sai ko- mean lisän, kun nyt 2009 - 2010 päättyvä- nä rotaryvuonna kirjattiin Rotarysäätiön lahjoituksiin vielä 24.000 dollaria. Suurin osa tästä lahjoitussummasta ohjautui vuo- sirahastoon, loput 8.000 dollaria siirtyi Po- lioPlus-rahastoon kattamaan klubin jäsen- määrään suhteutetun PolioPlus-haasteen. Työllä hankittua Rotarytyön kannalta lahjoituksen arvoa kohottaa yksittäisten rotarien työpanos. Kun varainhankinnassa on mukana sitou- tumista, jo muutaman ammattilaisen yh- teistyö kantaa kaunista hedelmää. Kuopio- Veljmiesklubi Rk:n lahjoitukset teki mahdolliseksi Aarno Karin kirjoittama Tal- visodan taistelut -julkaisu. Kirjan myynti- työtä siivitti menestykseen markkinointi- työn toteuttanut Kauko Koivulahti jäsenistön tuella. Talvisodan taistelut -julkaisu on opas tal- visodan taistelujen historiaan Suomussal- mella, Sallassa ja Kuhmossa: se antaa luki- jalle tai alueella vierailevalle tiiviin ku- van taistelujen kulusta ja on tarkoitettu oppaaksi omatoimisille matkailijoille, jotka haluavat tutustua kirjassa esiintyviin tais- telupaikkoihin. Tekstin tukena on yli 30 ny- kyisiin karttapohjiin tukeutuvaa piirrosta, joiden avulla tapahtumien kulku on help- po hahmottaa myös maastossa liikkuen. Kirjasta löytyvät myös luettelot ja kartat tärkeimmistä talvisodan muistomerkeistä, ohjataan julkaisun taustatekstissä lukijaa. Talvisodan taistelut -kirjan on hankkinut suuri ostajajoukko, mukana yksittäisiä ro- tareita, yrityksiä ja yhteisöjä niin paikalli- sesti kuin yli maakuntarajojen. Julkaisijana Kuopio-Veljmies Rotaryklubi ry tulee lah- joittamaan saadun tuoton kokonaisuu- dessaan Rotarysäätiölle. Teksti: Anna Leena Andersen, Kuopio-Kallaveden Rk Kuvat: Marko Asunmaa SuomiF inland Talvisodan taistelut -oppaan tuottona saatu 36.000 US-dollaria lahjoitettiin Rotarysäätiölle. Kuopio-Veljmies Rk luovutti ansioituneille rotareille PHF-tunnuksia kiitoksena vapaaehtoisuuteen perustuvasta rotarytyöstä. Varainhankinnan pioneerityötä Kuopiossa! Kuopio-Veljmies Rk:lta 36.000 US-dollaria Rotarysäätiölle
50
50 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Nurmijärvi-Klaukkalan Rotaryklubi on viettänyt vuosittain perinteistä saunailtaa seurakunnan leirikeskuksessa Sääksin ran- nalla Kiljavalla. Saunarituaalien lisäksi il- taan on pyritty järjestämään myös kevyttä ohjelmaa, esimerkiksi hiihtoa kesällä! Tänä vuonna kilpailtiin niin sanotussa Her- rasmieskilpailussa, jonka nimi varmuudek- si vaihdettiin Rotaryvisaksi, kun klubiin on saatu jo kolme naisjäsentäkin. Kilpailu käytiin metsälenkillä, jossa tehtä- värasteille oli kätketty juonikkaita tehtäviä, joista selviytyi taidolla, tuurilla ja terävillä hoksottimilla. Palkinnoiksi oli tiedossa ra- haa puhtaana käteen! Klaukkalan Rk on pieni intiimi klubi, jonka hiljan vietetyssä 20-vuotisjuhlassa juhla- puheen piti Suomen pääministeri Matti Vanhanen - klubin entinen jäsen - nyt tosin jo ex-pääministeri. Teksti: Kalevi Talvio, Nurmijärvi-Klaukkalan Rk Kuva: Jussi Lukkari, Nurmijärvi-Klaukkalan Rk Klaukkalassa kevennettiin Klaukkalassa Rotaryvisa 2010 voittajat palkittiin saunaillassa rahapalkinnoin. Vasemmalta Mauri Tol- vanen, Juha Koivisto, Kalevi Talvio kilpailun johtaja ja Jussi Lukkari. Ruotsalaiskaupunki Borlängen kolme ro- taryklubia järjestivät pari keräystä Polio- Plussan hyväksi paikallisessa ostoskeskuk- sessa sekä lisäksi konsertin. Alkuperäisenä tavoitteena oli pelastaa 4.000 lasta joutu- masta joko tappavan tai rampauttavan po- lion kynsiin eli siis kerätä 20.000 kruunua. Loppujen lopuksi rahaa kertyi 50.000 kru- unua eli noin 5.000 euroa, jolla voidaan rokottaa peräti 10.000 lasta. Borlängeläiset laskivat, että Gatesien säätiön avun turvin tämä merkitsee itse asiassa 20.000 lapsen pelastumista, mutta he laskivat väärin. Oikeasti kerroin on lähes 2,8, koska rotarien 200 miljoonaa tuottaa yhteensä 555 miljoonaa. Näin ol- len siis pelastuneiden lasten määrä bor- längeläisten keräyksen tuloksena on lähes 28.000. Ei hassummin! Onnistuisikohan vastaava jossain noin 50.000 asukkaan su- omalaisessa kaupungissa? PR Naapurilta napsittua RN5,s.15 Borlängen rotarit pelastivat lähes 28.000 lasta poliolta Kurikan Rotaryklubi vaihtoi kautta kahden uuden Paul Harris Fellown nimeämisellä. Arvonimen saivat Veli-Erkki Wiberg ja Juk- ka Ujainen. Klubin historian aikana on ar- vostetun arvonimen saanut 31 henkilöä. Yksi on annettu klubin ulkopuoliselle jäse- nelle kiitoksena klubille tehdystä työtä. Tehtävänsä seuraajalleen jättänyt presi- dentti Veli Aromaa joutui myöntämään, että vuosi on lyhyt. Vain osan suunnitel- mista ehti toteutua. Klubissa muutaman vuoden käytännössä olleen tunnustuksen aktiivisesta toiminnasta sai Aromaan myöntämänä 10jäsentä. Uusi presidentti Kaj Kusnetsov pitää tär- keänä PolioPlus-ohjelmaan vastaamisen. Maailmanlaajuisen haasteen lisäksi Kusnetsov tähyää keinoja, joilla rotary nä- kyisi enemmän myös kurikkalaisessa elä- mänmenossa. Veli Aromaa luovutti kautensa päätteeksi PHF-tunnukset Veli-Erkki Wibergille ja Jukka Ujaiselle, sekä luovutti ketjut seuraajalleen Kaj Kusnetsoville. Kurikkaan kaksi uutta PHF-arvoa
51
51Nummer 6. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland SID 46 - 47 SID 50 - 51 NID i Indien En internationell grupp, bland dem flera finländare, genomförde en National Im- munization Day insats i Indien. Gruppen kom hem fylld av övertygelse om att eli- mineringen av polio kan lyckas och en dy- namisk bild av indiernas och de indiska rotaryklubbarnas arbete. Finland på Svenska RN erbjuder sedan ingången av detta år läsarna ett referat av Finlandssidorna på svenska. Exemplet har smittat av sig så att vi även på Finlandssidorna satt in int- ressanta nordiska inslag från tidigare nummer på finska. I detta nummer har vi också utökat antalet finska resumer på bladets allmänna sidor. SID 42 - 43 SID 44 - 45 25 MC entusiaster Man behöver inte krångla till saker bara för att det är fråga om Rotary. Just do it tyckte de motorcyklande rotarianerna och ordnade med en mc-weekend i Östra Finland. Besök i gamla försvarsbefästning- ar hörde till programmet. Ingermanlands flagga Författaren och återinflyttaren från Inger- manland till Finland Pekka Mutanen framför Ingermanlands flagga. Flaggan upplevde många skeden, bland annat en exil-period i Sverige. Sverige var det enda land som tillät flaggandet med Ingerman- lands flagga under det kalla kriget. I maj 1989 återvände flaggan till Ingermanland. End Polio Now värt en mässa Rotaryklubbarna i Uleåborg ställde ut på Nordfinlands Stormässa i Uleåborg. Det uppställda lyckohjulet gav PolioPlus 8.000 euro. Rotary Suite Multikonstnären Pepe Gonzales har kom- ponerat en Rotary Symfoni, en Rotary Sui- te med namnet Gäst i Åbo, Pepe är född i Madrid men har verkat i Åbo i 30 år. Pepe Gonzales är medlem i Turku Sirkkala Rk, som drivit projektet till förmån för End Po- lio Now. Föregångare i Kuopio Kuopio-Veljmies Rk firade Rotarys årsskif- te med PHF till ett värde 23.000 USD. Ett flerårigt projekt ledde till en total donati- on på 36.000 USD till RF. Största delen av donationen styrdes till årsfonden, reste- rande 8.000 USD gick till PolioPlus fonden vilket täcker medlemmarnas PolioPlus-ut- maning. Donationer- na möjliggjordes ge- nom intäkterna från Aarno Karis bok Talvi- sodan taistelut som handlar om vinterkri- gets strider. SID 48 - 49 Nurmijärvi-Klaukkala Rk har firat en kam- ratafton med terrängövningar, bastuba- dande och riktiga penningpriser. Av hän- syn till klubbens tre dammedlemmar döptes den tidigare Gentlemannatävling- en om till Rotary Quiz. Vid klubbens 20-årsjubileum härförliden hölls festtalet av ex-klubbmedlemmen, dåvarande, men numera ex, statsministern Matti Vanhanen.
52
52 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden D anmar k Tekst Lone Lauritzen og fotos Niels Schou Lindegaard Hvis man kan tage et gammelt ordsprog for gode varer, så kan vi godt rette ryg- gen i Rotary. Der blev nemlig holdt Inter- City mde i Kbenhavns Rotary Klub og blandt de mange, der gstede klubben denne dag, var Kronprinsesse Mary, Rotary Internationals verdensprsident Ray Klinginsmith, Dr. Rebecca Martin fra WHO EUR og mange flere godtfolk. Vi går forhåbentlig ikke rundt til daglig og fler os som godtfolk, men den kendsger- ning, at en kronprinsesse og en verdens- prsident finder, at det er en god ide at deltage i et Rotary mde, kan ikke opfattes som andet end et skulderklap for det ar- bejde der gres i Rotaryklubber verden over. Så set i lyset af det, kan vi godt tillade os at fle os som godtfolk. Han kom, han så og sejrede Mange havde lagt sig i selen og gjort et kmpe arbejde i forbindelse med besget af verdensprsidenten, og der var ikke en finger at stte på arrangementet, meget flot. Ingen kunne fornemme, hvor mange timer der var gået forud med planlgning, og det er jo sådan det skal vre. Der skulle jo tages imod en verdensprsi- dent, men der kom bare en glad varm Rotarianer, men det kunne man jo ikke vide, jeg tror han havde vret glad for en madras hos en Rotarianer, lidt biksemad og et forsamlingshus fyldt med menne- sker, hvor han kunne fortlle om sit hjer- tebarn. Det blev fint hotel, prinsessebesg og Odd Fellow Palet, og han fik lov at tale og det gjorde han med megen varme og entusiasme. Gsterne samles En forventningsfuld stemning indtager de smukke lokaler på Odd Fellow Palet hvor Kbenhavns Rotary Klub holder sine klub- mder. Til daglig tegner klubben 158 med- lemmer og denne dag har 250 fundet vej til de smukke lokaler i Odd Fellow Palet. Medlemmer og gster tager imod med musik af Uptown Jazzband under passen- de ledelse af klubbens medlem ceremoni- mester Christian Eugen-Olsen. Der er sat en time af til at networke, og det blev der gjort. I dagens anledning er der Hvor godtfolk er, kommer godtfolk til Rundtur i det smukke Asia House, her i H. N. Andersens kontor, hvor Carsten Dencker Nielsen med indle- velse fortller Kirsten Justesen, Ray Klinginsmith, Torben Justesen og Judie Klinginsmith om husets og Ks historie. Ray Klinginsmith i selskab med vrtinden, Kbenhavns Rotary Klubs prsident Helena Nymann og Kronprinsesse Mary.
53
53Nummer 6. 2010 . Rotary Norden D anmar k kommet mange gster fra nr og fjern også medlemmer fra vores svenske nabo- klubber og distrikter har beret os med en visit. Verdensprsidenten Ray Klingin- smith, der er på et 26 timers besg i K- benhavn får sig en snak med rigtig mange af gsterne. Ingen kan mrke, at han har et stramt program, med kun få timer indi- mellem, hvor det ikke forventes, at han er smilende og oplagt. Verdensprsidenten viste sig bare at vre en rotarianer Med jetlag, et hårdt program, og en masse, der gerne vil hilse på, skulle man måske tro, at verdensprsidenten vil holde sig lidt på afstand, og samle krfter til de mange taler, pressemde, og fotosession, som han skulle stille op til, men det var be- stemt ikke tilfldet. Det der kendetegner Ray Klinginsmith er, at han er i sit gode element når han er på gulvet blandt med- lemmer, at det Rotary han brnder for. Der er ingen tvivl om, at han er stolt over at vre rotarianer, han brnder for at hjlpe både lokalt og globalt, derfor glder det ham også, at tale med rotarianere om det arbejde der udfres verden over. Det var jo en dag, hvor mange havde hevet ordener frem fra gemmerne, så det kunne vre svrt at se, hvem der var hvem. Jeg tror faktisk mange fik sig en god snak med ver- densprsidenten uden at vide hvem det var de talte med. For selv om der selvflge- lig blev gjort stor stads ud af, at vi havde besg af verdensprsidenten, så er Ray ikke en mand der gr stor stads af sig selv. Han har bare et hjerte der brnder for Ro- tary, og det vil han gerne gre reklame for. 26 timer i Kbenhavn Efter en standsmssig VIP-modtagelse i Kbenhavns Lufthavn, hvor klubbens medlem Susanne Frank er chef for VIP loungen, blev gsterne krt i luksus li- mousine til Hotel Phnix for en kort be- mrkning, herefter var det tid til en lille sammenkomst i Asia House, hvor Carsten Dencker Nielsen på sin sdvanlige inspi- rerende måde fortalte om husets spn- dende historie. Middagen varede et par timer, og så var det ellers tid til at sende gsterne hjem på hotellet, så de kunne få lidt svn inden nste morgen, hvor mor- genmaden blev indtaget med besg fra nogle af de mange udvekslingsstudenter. Kl. 11 var det tid til at skrå over gaden fra Hotel Phnix og gre sin entre i Odd Fel- low Palet, hvor det store slag skulle stå. Kronprinsesse Mary havde takket ja til invitationen, hvilket selvflgelig havde tiltrukket en del pressefotografer, sikkert fordi de vil have et billede af maven. Sjovt de kan slge det, når ingen er interesse- ret i at hre om det. Til alle dem der ikke har interesse i det, kan det oplyses, at hun er elegant, ligetil og man kan n- sten ikke se maven. Kronprinsessen sad selvflgelige ved si- den af Ray, og gav en hjlpende hånd med at give ham mikrofon på inden talen. Taler og foredrag Helene Nymann bd velkommen. Det har hun jo gjort mange gange fr i sin tid som prsident for Kbenhavns Rotary Klub, og selv om denne dag var speciel, var det ikke at mrke på Helene. Det var en glad pr- sident, der gav udtryk for at hun nd at have sine gster på besg. Så med den varme velkomst var der lagt op til et mde, der nok stod i alvorens tegn, fordi emnet var udryddelse af polio, men også et mde hvor der skulle hygges. Foredraget blev holdt af Dr. Rebecca Martin fra WHO. Hun takkede Rotary, der tilbage i 1985 satte po- lio på dagsorden og besluttede at vre med i kampen om udryddelse af polio, desvrre kunne hun også fortlle hvor hurtigt en epidemi kan blusse op igen. Så blev det tid til at overlade scenen til ver- densprsidenten, nppe havde han rejst sig fra sin plads, fr countrymusik fra de store hjtalere, bragede ud i rummet, så Dr. Rebecca Martin, WHO gav en opdatering på polios udbredelse. Kronprinsesse Mary lytter intenst til talerne.
54
54 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden D anmar k hvis man havde forventet en stille rb- dig entre, så tog man fejl Ray indtog sce- nen dansende med et par perlekder om halsen, mens han sang med på teksten. Det fik bogstaveligt folk op af stolen, som på tlling rejste alle sig og klappede med, så var det måske hjtidelige taget af den tale, og en varm Ray talte lige fra hjertet, til os rotarianere som han holder så meget af, og med et glimt i jet sagde han, der er 33 tusinde klubber i verden, så jeg kan jo kun besge de vigtigste, derfor er jeg her i dag. I sin tale takkede han de danske rotaria- nere for, at det var os der startede udveks- lingsprogrammerne for 50 år siden. Som en bibemrkning kan det nvnes, at en nyligt udarbejdet undersgelse viser at Rotary er den organisation, der har det bedste skudsmål i vurderingen af udsen- delse af unge til udlandet, så vi er stadig gode til det arbejde vi påbegyndte for mange år siden. Om Polio+ sagde han, at nu skal vi tage den sidste trn, og så kan vi se frem til nye opgaver, og dem var der jo nok af verden over. På et sprgsmål fra sa- len om hvilke opgaver han synes vi skal gre til vores mrkesag efter polio, svare- de han, at han ikke vil komme med noget konkret, men sagde en sulten mand, er en vred mand. Ray brnder for at hjlpe og det kommer til udtryk i hans taler, der hverken krver papirer eller lignende. Han skal bare have et stikord, så får man hans meninger di- rekte fra hjertet. Kronprinsessen lyttede intenst og må have flt den samme entu- siasme og nrvr, for hun var straks oppe og stå for at tage imod Ray da han vendte tilbage til bordet. Guvernr Torben Justesen afsluttede fe- sten for de mange deltagere, men for Ray var festen ikke slut, der var trods alt et par timer fr flyet gik, så han blev lige hevet til side til et pressemde, her blev han spurgt, hvad vi kan gre for at få de unge med i Rotary, og hans svar var sprg de unge hvad de vil have, fremtidens Rotary er de- res Rotary, så vi skal indrette os og hre hvad de forventer af Rotary. Nu var der lidt tid til, at Ray fik lidt tid til afslapning. En stille stund i Odd Fellow Pa- lets have with at little informal chat, mens han og fru Judie venter på at blive krt til lufthaven for at flyve videre til Schweiz. Der var ingen tid til en tur på det verdensbermte Strget, museumsbesg eller et kig på Den Lille Havfrue, men hun er jo også Shanghaiet til andre opgaver. Yderligere om arrangementet I nste nummer af Rotary Norden vil der blive skrevet mere om arrangementet med flere fotos. Plancher fra Dr. Martins foredrag, der viser hvor langt vi er kommet i udryddelsen af po- lio, og hvor galt det desvrre kan gå meget hurtigt, hvis sygdommen blusser op igen, kan fås ved henvendelse til poliogruppen. Ray Klinginsmith i sit rette element syngende med på countrymusikken. Time to a little informal chat i Odd Fellow Palets have efter gsterne er gået. Judie Klinginsmith, Ray Klinginsmith, Lise Dencker Nielsen og med ryggen til Peter Bundgaard.
55
55Nummer 6. 2010 . Rotary Norden D anmar k Staben på det gode skib Kysten var alle rota- rianere og leder af togtet med 35 udvekslings- studenter fra distrikt 1440 var Torben Jakob- sen, forsyningsofficerer Jonna Mortensen og Bent Laier og presseofficer Poul Sndergaard. For anden gang har Nibe Rk på det gode skib Kysten gennemfrt et spndende Lim- fjordstogt og stvnede i sommer ud med YEP Limfjord Explorer til flere spndende destinationer langs Limfjorden. 35 udvekslingsstudenter - 28 piger og 7 drenge - samledes på skibet Kysten med start i Hou ved kattegatkysten. Her stod Hals Rk for arrangementet med overnat- ning, morgenmad og mnstring på skibet inden turen med et stop i Hals havn gik mod indsejlingen til Limfjorden med kurs mod Aalborg med Aalborg-Nrresundby klubberne som vrter. Med skumsprjt for boven gennem Limfjorden Enkelte skyer driver, solen er lidt mat, vin- den er skarp, men indsejlingen viser sig på sin bedste side på vej mod Aalborg, hvor skibet anlber ved middagstid. En deputation fra Aalborg-Nrresundby klubberne står på kajen og modtager tog- tet med vajende danske flag. Frokosten er indtaget ombord og turen går herefter straks til Aalborgs gamle rådhus på Gammel Torv, hvor Aalborgs viceborg- mester tager imod i den gamle byrådssal. Her får deltagerne en beretning om Aal- borg som storby og historien om det gam- le rådhus, der tegner sig tilbage til 1441. Den glade flok bliver herefter sendt på en slentretur gennem Aalborg til storbyjung- len, Aalborg Zoologiske Have, under le- delse af chefzoolog Per Christiansen, der fortalte om dyrenes trivsel og fodring, og i det hele taget hvordan der blev gjort alt for at dyrene skal have det godt. Efter Zoo turen var Aalborg-Nrresundby klubberne vrt ved spisningen i Zoo in- den turen gik videre. Det var blevet aften og et stramt program var slut. Her ankom så en af militrets store busser der krte unge og ledere til Hvorup kaser- ne, hvor der var natkvarter. Limfjorden på langs med YEP Explorer Skive Rk og Skivehus Rk stod for tirsda- gens program. Der var morgenmad på Hvorup Kaserne. Her var councellor Poul Risager fra Aalborg sluttet til staben og srgede for at alt gik programmssigt på kasserne og fulgte ivrigt holdet på tirdagsturen. En lang sejltur med ung stemning om- bord. Tiden gik med forskellig spil, sang og råhygge. Vejret var roligt indtil ved mid- dagstid da skibet nåede farvandet i nr- heden af Fur eller mini Biscayen, som man kalder det på disse kanter. Så kom der skum på blgetoppene. I Aggersund var der stop, hvor de fik nye beskjter ombord. Beskjter var det nu ikke, men en sstrk skippermenu. Midt på eftermddagen nåede Limfjord Ex- plorer Fur, hvorefter de straks begav sig til det lokale museum. Her blev der fortalt Unge fra fem kontinenter stod til ss på Limfjorden Et projekt af Nibe Rk med rotarianere på dkket 35 udvekslingsstudenter fra klubber i distrikt 1440 i fuld ornat foran Strandgården i Hals, hvor togtet startede med Hals klubben som vrt. Morgenduelige unge - 27 piger og 8 drenge - starter en ny dag på Limfjorden, på det gode skib Kysten, med kurs mod Aalborg.
56
56 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden Faxe Rk har nu i to år sendt 800 kr. om måneden til Monika Galaburdaite, der studerer Business Management og er frdig med uddannelsen om tre år - og også i de resterende år vil Faxe Rk sende penge til hende. lsidste uge var Monika på besg hos Hanne og Max Rasmussen Rubk. Hun var på virkom- hedsbesg i Nordea, Faxe Bogtrykkeri og TA Service. Hun besgte to folke- skoler, rådhuset i Haslev - og var på tur til Kbenhavn, hvor hun deltog i et Ro- tary mde. Monika, der er 22 år gam- mel, studerer og bor i Vilnius, hvor hun deler en lejlighed med nogle venner. Hun er fdt og opvolset i Vilkaviskis - en by på Faxes strrelse, et par hundrede kilometer fra hovedstaden. Familien be- står kun af hende og hendes mor, og med moderens meget lave indtgt som medhjlper på en opentionsafdeling på et hospital, er det udelukket, at hun kunne studere uden hjlpen fra Faxe Rk. D anmar k spndende beretninger om denne spe- cielle med de urgamle moler, kkken- mddinger, fosiler, om istiden omkring Limfjorden og om de gamle vulkanrester. Togtet er nu halvvejs og der var overnat- ning i lejrskolen på Fur.. Kursen er sat, men ekspeditionens ledere har besluttet at forlnge opholdet på Fur til onsdag eftermiddag. Her blev der så stillet cykler til rådighed, så det blev muligt at komme lngere omkring på den spndende . Skibet er stadig omdrejningspunktet for ekspeditionen og det lokkede flere på dkket i det gode vejr. Nogen fik en lur i soveposen, andre fordrev tiden med sang og spil og beretninger fra de respektive studenters hjemlande. Forsyningsofficererne Jonna Mortensen og Bent Laier havde travlt med at give de unge svar på mange sprgsmål om sted- navne og landsdelen og om det videre program. Onsdag eftermiddag stvnede YEP Lim- fjord Explorer ud fra havnen på Fur med kurs mod Lgstr. Lgstr er sidste destination på togtet På kajen stod Leif Christensen fra Lgstr Rk. Han orienterede om et godt tilrettelagt program. På turen indtil Lgstr passerede ekspedi- tionen Aggersundbroen og Aggersund store Kalkvrk. På et ophold i Aggersund blev skafningen bragt ombord. Et hvil på båden brugte de unge til at skrive dagbog og bytte Pins til deres efterhånden meget tunge rotaryjakker. Der var besg på Limfjordsmuseet og her fulgte beretning om Limfjordens spn- dende historie. Herefter var der besg på Kulgården, og så gik turen til indkvarte- ringsstedet i Sejlklubbens hus, hvor der var nogle timer til en god nats fortjent og til- trgt svn i spndt forventning om hvad nste dag bd på. Ikke kun sejlturen til Nibe, men også hjem til en stor modtagel- se på honnrkajen i Nibe. Festlig modtagelse på Nibe havn af Rotaryskibet YEP Limfjord Explorer 2010 Et hel specielt togt er slut for 35 internatio- nale udvekslingsstudenter. En hundredtallig skare stod spndt og ventede på skibet, der var sat til ankomst kl. 17 og det skete og det stemmer helt overens med den prcision, som har pr- get hele turen. Skibet er i havn og gen- synsglden er stor hos de mange danske forldre, der er mdt frem. Skib og best- ning fik en flot modtagelse af Nibes kend- te jagthornsblsere og Nibe Marinefor- enings kanongruppe, der meget hjlydt saluterede de unges hjemkomst. Der var velkomst ved klubbens prsident Peder Bach, der overrakte unge og best- ning et sfartsbevis for en vel gennemfrt sejlads. Distrikscoucellor Peter Schårup ro- ste Nibeklubben og alle deltagere for et flot gennemfrt projekt. Det har skabt re- pekt ud i den vrige del af organisationen. Projektets leder og boss ombord Torben Jacobsen takkede alle der har deltaget og stttet projektet, med invitation til et nyt projekt i 2011. Den store forsamling blev herefter budt på kartoffelsalat og plse- gilde, men der herskede ved bordet en helt specielt stemning hvor halvdelen rej- ser hjem i sommer. Det var synligt at der var afskedsstemning blandt de unge med et sammenhold efter Europatur og nu en uge tt sammen på skibet og turen. Skive og Skivehus Rk havde inviteret ung- dommen på den spndende vulkan Fur i Limfjorden, hvor der var interessante ting fra ens fortid med molerskrnter, kkken- mddinger og fosiler fra en svunden tid. Det var nyt for de unge, der undersgte tingene meget nje, ligesom der var me- gen oplysning om den vestlige Lim- fjords historie. Staben, der ledede Limfjordstogtet, - alle rotaria- nere - er stående bagest ledende officer Torben Jakobsen. Siddende prsident Peder Bach, forsy- ningsofficerer Jonna Mortensen og Bent Laier. Presseofficer Poul Sndergaard. Faxe Rk hjlper ung litauer For flere år siden lste Max Rasmussen Rubk en artikel med overskiften Skal Monika vre civilkonom eller vaskekone - en artikel der beskrev hvor svrt det er at studere i Litauen, hvor uddannelsessttte er et ukendt begreb. Max Rasmussen Rubk kunne gre som så mange andre -trkke på skuldrene og tnke, - det er ikke mit problem. Men det gjorde han ikke. Han er medlem af Faxe Rk, og foreslog på et mde, at man skulle betale et fast må- nedligt belb til et ungt menneske i Litauen, og dermed gre det muligt for vedkommende at studere.
57
57Nummer 6. 2010 . Rotary Norden D anmar k Indledningsvis: I forbindelse med Rotary Danmarks ind- samling til de katastroferamte på Haiti, be- stemte vores to klubber sig til at lave en flles indsats for at samle midler ind til de mange ndstedte på Haiti. Beslutningen blev taget omkring den 23. januar, altså ca. een uge fr indsam- lingsdagen, som blev sat til at vre lr- dagen den 30. januar fra klokken 1400 ca. 1700. Arbejdsgruppe: I starten blev en flles arbejdsgruppe nedsat fra begge klubber, hvis opgave var at finde ud af de mange praktiske ting. Gruppen blev hurtigt enige om, at man skulle forberede en stor tombola, madtombola med mulighed for at kbe kaffekager samt salg af lodsed- ler. Allerfrst måtte de ndvendige of- fentlige tilladelser fås på plads, og det skete meget effektivt allerede den fr- ste dag. Gode lokaler skulle også findes i en fart, hvilke også blev anskaffet samme dag. Man fik lov til at låne den lokale frske danseforenings yderst velegnede hus, Sklin, som blev sat gratis til rådighed, der i sig selv var en stor konomisk sttte, da det sdvanligvis koster 5.000 kr. at leje huset bare for een dag. Annonceringen gik igennem aviser og den frske radio alt gratis. Anskaffelser af ting og sager til tombo- lalodsedler: Så gik man ellers i gang med at kontakte forretninger og virksomheder her i byen og udenfor. Det viste sig heldigvis, at der var overraskende stor sympati for det ar- bejde, som vi var gået i gang med. Efter et par dage var der allerede indsam- let flere hundrede stykker velegnede ting og sager, hvor de strre og mere vrdiful- de ting kunne bruges til lotteriet, mens de mindre sager var bedre til tombolaet. Dog må siges, at småtingene var i gennemsnit af bedre og strre vrdi, end man sd- vanligvis er vant til ved tombolaer. Dette blev også en stor fordel under selve salget. Det br bemrkes, at alt blev givet som gaver uden bateling. Vi fik ca. 30 ting, som hvert isr var af så hj vrdi, at de var egnede til lodseddel- salget. Disse sager havde en vrdi, som svingede imellem 1000 - og 3000 kr. pr. Stk. Det viste sig også, at lodseddelsalget alene gav 20.000 kr. Musikindslaget: Planlgningsgruppen fik også den gode id at få en kendt musikgruppe med san- ger til at optrde, mens salget gik for sig. Dette viste sig at give en srdeles god stemning over det hele. Folk hyggede sig med kaffe og nybagte vafler samtidig med, at man kunne nyde god musik og sang. Også dette indslag blev givet uden beta- ling som direkte sttte til RotaryIW - indsatsen. Selve salget: Folk begyndte at strmme ind i lokalerne lidt efter kl. 14.00 langt flere, end vi havde regnet med, og salget gik også strygende. Flere hundrede tombola - og madtombola ting og sager blev revet bort efter bare 45 minutter, hvilket er tt ved rekord. Deref- ter gik kunderne i gang med at kbe lod- sedler med samme iver, hvilket resulterede i, at disse også blev udsolgt efter mindre end en time. Det hele var overstået på under 2 timer med et overskud på ca. 35000 kr. Flot må man sige, takket vre den ualmindeligt store opbakning fra den lokale befolkning, som stttede indsatsen fuldt og helt. Afslutningsvis: Når dette skrives, så er det ikke for at gre opmrksom på en glimrende indsats, men ene og alene for at understrege, hvor godt resultatet kan blive ved samarbejde imellem RotaryIW. Dog må det understreges, at uden opbak- ning fra både erhvervsliv og lokalbefolk- ning, så var der intet at skrive om. Vi fik i grunden to fluer med eet smk: Et srde- les godt konomisk resultat samt sat fokus på både rotary og Inner Wheel i samfundet. Hvert eneste menneske her i lokalsamfun- det ved pludselig, hvad RotaryInner Wheel står for, og det er ikke så ringe endda. Klaksvikar RotaryKlaksvkar IW flles indsats for Haiti! Flere hundrede enkelte tombola lodder Rotary - & IW medlemmer
58
58 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden D anmar k Der er en get tendens til, at hjlpeprojek- ter gerne må ske i det lokalsamfund, hvor rotarianere har deres virke, og hvor der skal hentes nye medlemmer til klubberne. De lokale projekter har strre bevågenhed hos medierne, så vi dermed foruden at sttte gode formål også kan skabe strre synlighed om Rotary i lokalsamfundet. Fjerritslev Rk plantede for nogle år siden en del frugttrer i det lokale plejehjems have, og i fortsttelse af dette anlg blev det foreslået, at vi skulle etablere en sanse- have, hvor der skabes indtryk for syn, h- relse, dufte- og flesanserne. Med henblik på at rejse kapital indgik klub- ben i sommeren 2009 en aftale med de for- retningsdrivende i Fjerritslev om at pynte ved butikkerne med buketter af solsikker, som tilmed blev fornyet flere gange. Det indkomne belb blev suppleret af handels- standsforeningen, og nogle lokale fonde spdede yderligere til, så klubben til sidst havde en god sum penge, og der kunne sges om yderligere sttte fra Dansk Rota- rys Hjlpefond og fra Rotary Foundation. Sansehaven blev indviet den 1. juni med deltagelse af plejehjemmets beboere og medlemmer af Fjerritslev Rk samt bl.a. di- striktets reprsentanter fra Hjlpefonden og Rotary Foundation. Klubbens prsident, Erik Torne, fortalte om det praktiske arbejde med havens til- blivelse, og efterflgende blev der holdt rejsegilde med rde plser. Begivenheden gav god avisomtale, bl.a. med flgende udtalelse fra en af pleje- hjemmets beboere: Det er sknt, at der er nogen, der vil gre noget for os her på Sol- gården. Jeg er lykkelig over, at vi nu har fået en sansehave, hvor vi både kan se, dufte og mrke blomster og buske. Jeg har fulgt arbejdet med anlg af haven og hver dag gldet mig til, at den blev frdig, og at der kommer vkst i planterne. Det er dejligt at opleve, at andre tnker på os. Rotaryklubbens medlemmer har stadig til- bage, at der til efteråret skal sttes et an- seligt antal blomsterlg, mens det i vrigt er aftalt, at kommunen overtager den dag- lige pleje og pasning af sansehaven. Under Feltråbet Ro Rotary Ro, vandt Had- sund Rk for andet år I trk pokalen ved Dra- gebådsregattaen ved Hadsund Waterfestival. Waterfestivalen i Hadsund er på 4 år blevet en populr tradition. En altid skn festival- dag spkket med fart, skumsprjt, sam- vr, hygge, konkurrence og ikke mindst 4000 glade mennesker. Virksomheder deltager i dyst på vandet med Dragebådsregatta og afprver krfter med andre lokale virksomheder. Hadsund Rk deltog for andet år i trk og var indstillet på at beholde pokalen som blev vundet 2009. Der blev vet en enkelt aften inden dagen kom. Der var 8 mandli- ge og 2 kvindelige roere, en styrmand og Prsidenten Helena Dylmer fra Hadsund Rk var trommeslager. Kaptajnen på båden, Leo Rnsholt Thomsen havde sit at se til, da der var lige så mange meninger om hvordan det hele skulle gribes an som der var bestningsmedlemmer i Dragebåden, men sammenhold og teambuilding gr undervrker. Hadsund Rk vandt begge heat, godt bakket op af klubbens medlem- mer inde på havnen. Dette bevirkede at der også skulle roes i finalen. Hadsund Skole 1 og 2 samt Hadsund Er- hvervsråd og Hadsund Rk skulle ro om Po- kalen. Hadsund Rk lagde godt fra start og holdt fringen lige til målstregen. Glden var så stor, at styrmanden Karl Henrik sprang i vandet, herefter fulgte en roer og så vltede Dragebåden med resten af ro- tarianerne til stor jubel for publikum inde på Hadsund Havn. Så det var 12 våde, men meget glade vindere der svmmede i land for efterflgende at få overrakt pokalen af speakeren Tom Pedersen, der spurgte om der var nogen kommentarer til sejren, her svarede Helena Dylmer: Vi går efter et hattrik nste år. Så med pokalen lftet hjt i vejret råbte vinderne: Ro Rotary Ro. Helena Dylmer Prsident Synlighed i lokalsamfundet: Sansehave ved Plejehjemmet Udsnit af Plejehjemmets beboere ved indvielse af sansehaven. Hadsund Rk vandt pokal
59
59Nummer 6. 2010 . Rotary Norden D anmar k I forbindelse med, at den nuvrende lokalredaktr for Danmark fratrder med udgangen af 2011, sges hans aflser. Lokalredaktren indgår i redaktionen sammen med lokalredaktrerne fra hvert af de vrige nordiske lande: Finland, Island, Norge og Sverige. En af redaktrerne har efter en turnusordning 2-årig periode opgaven som hovedredaktr. Redaktionenes opgave er under hovedredaktrens ledelse at redigere bladet indenfor Rotary Internationals retningslinier for regionale tidsskrifter. Opgaven Lokalredaktren l er ansvarlig for vurdering, udvlgelse og redigering af alt dansk materiale til Rotary Norden l skal vre opsgende og informere om rotarys mangeartede begivenheder og fokusområder l skriver lederen efter en turnusordning med vrige redaktrer Kvalifikationer Vi forventer ansgninger fra en person med evne til og erfaring med skriftligformidling af budskaber. Endvidere at ansgeren er en habil fotograf, der behersker elektronisk billedbehandling. Vilkår Opgaven lses fra privat bopl. Der betales et fast månedligt honorar samt telefontilskud og krselsgodtgrelse efter statens regler. Nrmere oplysninger om stillingen kan indhentes hos Danmarks medlem af Rotary Nordens reprsentantskab, PDG Per Hyen, tlf. 70203304. ------------- Ansgning med relevante bilag fremsendes senest 1. november 2010 til Rotary Danmarks Sekretariat, Kulsviertoften 14, 2800 Kongens Lyngby. Stillingsopslag: Lokalredaktr for Rotary Norden Rudkbing Rk samler ind på Festival Traditionen tro foretog Rudkbing Rk indsamling på den årlige Lange- landsfestival. Formålet var i år at do- nere et belb til brystkrftforskning via Breast Friends. Fjerde gang Breast Friends deltog i Langelandsfesti- valen for fjerde gang og markerede åb- ningen af festivalen med at lade flere hundrede lyserde balloner stige til vejrs som symbol på sttten til den gode sag. Indsamling i BHer Under festivalen samledes 66 rotaria- nere og ledsagere i VIP teltet, hvor der blev samlet ind. Meget a propos ind- samledes i to BHer, en G skål til sedler og en B skål til mnter. Rudkbing Rk havde forlods bevilliget 11.500,00 Kr., og der blev i teltet indsamlet yderlige- re 5.889,50 Kr, så checken, der blev overrakt af prsident Kaj Knudsen, ld på 17.389,50 kroner. - Det er overvldende, og jeg synes, det er enormt flot, at vi får de mange penge, uden at vi har bedt om det. Det fortller, at der er en folkelig interesse og et en- gagement, når det handler om forsk- ning, forebyggelse og behandling af brystkrft, konstaterede Breast Friends kommunikationschef, Morten Wiberg, da han modtog checken. Der indsamles i en rummelig BH med G-skåle. Stående tv. rotarianer Jens Jacob Rabjerg og th. Bent Lundgaard.
60
60 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden I sland Mange rotarianere besger andre rota- ryklubber i egne lande men ikke mindst når de rejser til fremmede lande. Nogle klubber har det ogsa på deres program at tage på grupperejse og besge andre klubber. Rotary i Island fik besg af Rk Vienna- Da- nube fra strig i juni 2010 da klubbens med- lemmer var i Island på deres årlige lille rejse. Gruppen havde planlagt en ugesrejse til Is- land og skulle på vulkanudflugter men fik opleve vulkanudbrud i stedet og kom på hestetur ved Rang i Sydisland. Deres tur var godt organiseret og meget vellykket. Den frste aften af deres rejse blev der ar- rangeret et mde på Nordica Hotel i Reyk- javk hvor gruppen spiste middag sam- men med islandske rotarianere. Der blev givet en orientering om Island og den ko- nomiske situation men ikke mindst om Rotary i Island og de vigtige opgaver i klubbernes arbejde. Klubprsidenter fra Rk Kpavogur og Rk Borgir- Kpavogur vekslede bordbannere med Rotary Vienna Danubes prsident, Martin Rohla. Rk Vienna Danube har 80 medlemmer og tilhrer District 1910 som har 164 klubber og 5782 medlemmer i strige, Bosnia-Her- zegovina, Kroatien og Slovenien. Birna Bjarnadttir, Rk Borgir-Kpavogur Rotary Club Vienna Danube fra strig besger Rotary i Island Birna Bjarnadttir, der arrangerede mdet på vegne af Rotary Island, Martin Rohla prsident Rotary Club Vienna - Danube, Haukur Ingibergsson, prsident Rk Kpavogur, Lisa Ltzen studerende fra Flens- burg i Tyskland, og Anna Stefnsdottir, prsident Rk Borgir Kpavogur. Rotary i Islands golfturnering 2010 blev holdt på Hamargolfbanen i nrheden af Borgarnesby i Vestisland fredag d. 16. juli. Turneringen var arrangeret denne gang af Rk Borgir-Kpavogur under ledelse af Ro- tary golfkomitens formand Gumundur sgeirsson og hans klubkolleger Gurn S. lafsdttir og Ingi Kr. Stefnsson . På programmet var en point-konkurrence med handicap mellem individer og team. Desuden kmpede man om det bedste individuelle score og nrmest hul på alle par 3 baner og endvidere for lngste slag på bane 18. De principale resultater var de flgende: Point med handicap 1. Gumundur sgeirsson, Rk Borgir-Kpavogur, 34 point 2. Svar Reynisson, Rk Keflavk, 32 point 3. Helgi sgeir Hararsson, Rk Hafnarfjörur, 32 point Konkurrence mellem team fra deltagende rotaryklubber 1. Rk Borgir- Kpavogur, Gumundur sgeirsson og Gurn S. lafsdttir, 61 point hjere score på banens sidste 6 huller 2. Rk Hafnarfjörur, Helgi sgeir Hararson og Jhannes P. Hinriksson, 61 point Rotaryklubbernes golfturnering 2010 en vellykket begivenhed På toppladserene i klubkonkurrencen: Frste plads Gurn S. lafsdttir og Gumundur sgeirsson, Rk Borgir-Kpavogur, nr.2 Jhannes Plmi Hinriksson og Helgi sgeir Hararson Rk Hafnarfjörur, nr.3 Ge- org Viar Hannah og Svar Reynisson Rk Keflavk.
61
61Nummer 6. 2010 . Rotary Norden I sland 3. Rk Keflavk, Svar Reynisson og Georg V. Hannah, 60 point Slagspil uden handicap 1. Jhannes Plmi Hinriksson Rk Hafnarfjörur, 83 slag hjere score på banens sidste 9 huller 2. Gumundur sgeirsson Rk Borgir- Kpavogur, 83 slag 3. Georg Viar Hannah Rk Keflavk 90 slag Vejrforholdende på tureneringsdagen var helt udmrkede, 18 graders varme, solskin og svag vind. Ved det flgende arrangement servedes der dejlige lammefiletter med bagte kartofler, salat og svamper. Og til desert havde golfspillerne pandekager med Aftereight , iscreme og kaffe. Man mente enstemmigt at turneringen var lykkedes meget fint men kommenterede sam- tidig at lav fremmde fra klubberne var lidt af en skuffelse. Det er allerede besluttet at nste års golfturnering skal arrangeres af Rk Keflavk. Gurn S. lafsdttir og Gumundur sgeirsson vindere for Rk Borgir-Kpavogur i team konkurrencen mellem rotaryklubber. Vrende uden miltrtjeneste, som tilfl- det er i Island, stoler islndingene i stedet på frivillige redningshold hvad angår bl.a. eftersgning og redningsoperationer. Fle- re af dem har en lang historie bag sig, isr disse der har haft som opgave at redde fi- skere og andre sfarende i havsnd langs kyststrkningerne. Mndene på gårdene og i landsbyerne var altid i beredskab hvis ndssignalerne ld eller ndraketter blev affyret, mens kvinderne bidrog enormt ved at indsamle penge til kb af udrust- ning til redningsvirksonmheden, i nogle tilflde fuldkomne redningsskibe. I senere årtier har spejderne i de enkelte kommuner vret aktive på området og ydet en stor tjeneste men for nuvrende er adskillige organisationer og klubber blevet forenet i lokale fllestjenester der også tilhrer en landsomfattende organi- sation frivillige foreninger som arbejder tt sammen med landets civilforsvar, kyst- vagten, politi og brandvsener. Disse selv- stndige redningshold financeres med sttte fra myndighederne men ikke mindst med egen indtgter som i stor grad base- res på salg af fyrvrkerier til nytårsaften. Ved indkb af raketter og skrubtudser for at prge festlighederne med huskes det gerne blandt befolkningen at pengene går til disse vigtige og ndvendige red- ningstjenester. På jubilumsmde i Rk Straumur-Hafnar- fjörur i juni måned blev klubbens motivati- onspris uddelt for tredje gang og i denne om- gang til Redningsholdet i Hafnarfjörur for et uegennyttigt hjlpe- og redningsarbejde til tjeneste og sikkerhed for byens indbyggere. Klubprsident rir Haraldsson overrakte redningsholdets viceformand Harpa Kol- beinsdttir prmiegenstanden designet af klubmedlem Frur Jnsdttur. Gen- standen viser klubbens mrke men af- spejler også et vulkanudbrud for at sym- bolisere redningsholdets aktive deltagelse i hjlpearbejde efter vulkanudbruddet i Eyjafjallajökull tidligere i år. Rk Straumur-Hafnarfjörur hdrede byens redningshold Reprsentanter for Redningsholdet i Hafnar- fjörur Inglfur Haraldsson og Harpa Kolbeins- dttir samt klubprsident i Rk Straumur rir Haraldsson. Foto Guni Gslason. Redningsholdet i Hafnarfjörur på velse med kystvagten. Foto Guni Gslason.
62
62 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden V immel norge norge PHF til ildsjel i ungdomsutveksling Kolsås Rk hedret fr sommeren sin avtrop- pende president Cato Lyche Gulli med PHF, for hans omfattende innsats med interna- sjonal ungdomsutveksling. Fra 1999 til 2004 var han ansvarlig for ungdomsutveks- lingen i Distrikt 2310 med sine 60 klubber og ansvarlig for den nasjonale ungdomsut- vekslingen til Europa, stlige Middelhav og Afrika. Siden 2004 er han også ansvarlig for all ungdomsutveksling til Australia, New Zealand, Asia, Sr-Afrika og Europa innen- for Distrikt 2310. Dette året er det 38 uten- landske studenter i dette distriktet. Blant gratulantene var etterflgeren i president- vervet, Brit E. Wergeland. Innsatspris til Nesodden-patriot Nesodden Rk har lyst til å gi honnr til en som har utmerket seg med samfunns- gagnlig arbeid lokalt. I år tilfalt denne pri- sen historiker og lokalpatriot Harald Lo- rentzen. Han har gjennom sine bker og artikler, foredrag mm. i mange år gjort Nes- oddens historie kjent - ikke bare båtene som har trafikkert Nesoddtangen-Oslo fra 1874, men også lokalhistorien bl.a. basert på slektsforskning. Harald Lorentzen har gjort kulturminner kjent for oss alle, og ikke minst har vi fått lese om gamle landhand- lerier, ishus, fabrikker, dampskipsbrygger og badehus, for å nevne noe. Prisen er et bilde malt av Vebjrn Sand, som ble over- rakt av president Hans Vilhelm Schrader. Vern av stmarka ga PHF Steinar Saghaug, leder for stmarkas Ven- ner på 13. året, er tildelt PHF av stensj Rk. Han har i lpet av alle disse årene vrt en markant skikkelse i forbindelse med vern og forvaltning av stmarka, ett av Oslofolks viktigste fri- og rekreasjonsom- råder, sier president Hans Kristian Huseby. I tillegg har Saghaug gjort store innsatser både i Stortinget og Oslo bystyre, og i en mengde offentlige og frivillige utvalg og etater. Samtidig med PHF-en ga klubben også en sjekk på kr. 1.000 til stmarkas Venners tradisjonelle 7.- juniarrangement ved minnesttten over falne i motstands- kampen i Marka under krigen. norge
63
63Nummer 6. 2010 . Rotary Norden V immel norge island Abonnement og adressering Abonnementet på Rotary Norden indgår i medlemsafgiften. Rotary Norden udgives 7 gange pr. år i cirka 70.000 eksemplarer og leveres på abonnenternes hjemmeadresse. Adressendringer foretages i Norge, Fin- land og Danmark via klubsekretren, i Sverige via klubbens medlemsregisteran- svarlige, i DanmarkIsland desuden direk- te via www.rotary.dkwww.rotary.is 100 % fremmte i 10 år på rad På presidentskiftefesten til Skedsmo Nord Rk 5.juni ble Birger Westin tildelt PHF med n safir for å ha oppnådd 100 % fremmte i egen eller annen Rotaryklubb i sammen- hengende 10 år. En prestasjon man tror få rotarianere kan matche. På sprsmål om han synes det har vrt strevsomt å alltid finne en klubb med mte, svarer Birger at dette bare er en fornyelse og absolutt ikke har vrt noe problem: Dette er en av mine hobbyer og da faller alt lett. Noe å reflektere over for medlemmer som sliter med lavt frammte. Vel blåst, Birger. Hå- per du tar 10 år til med samme fremm- te!, sier president Erik Ruste. PHF i Rk Hafnarfjördur Hallgrmur Jnasson, klubprsident Rk Hafnarfjördur, overrakte klubmedlem Gudmundur Steinar Jnasson en PHF som anerkendelse fra klubben for Gudmundur og hans kone Gretas personlige donation for at muliggre opbygningen af et center for brn i den sydafrikanske by Kimberley. Foto Hallfrdur Helgadttir. To gange PHF På distriktskonferencen i Island blev af guvernr Sveinn H. Sklason to rotaria- nere ret med en PHF med en safir for deres fremragende inititativ ved oprettel- sen af et skolecenter for brn i Kimberley, Sydafrika. Det er Gunnhildur Sigurd- ardttir, Rk Hafnarfjördur og Björn Dag- bjartsson, Rk Reykjavk Austurbr. Foto Gudni Gslason. island
64
64 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden V immel sverige danmark danmark 100-årspresent i Kungälv Den välkände kungälvsbon Claes Olsson, som många haft som lärare, fyllde 100 år i december 2009. Claes bor numera på Ek- haga med sin hustru Margareta, 95 år. I början på juni överlämnade Kungälv Rk till hedersmedlemmen Claes Olsson sin födelsedagspresent. Gåvan är en utom- husbänk för placering i den nyanlagda trädgården vid Ekhaga äldreboende i Ro- melanda. Bänken har aluminiumgavlar och ribbor i oljad mahogny samt har in- skriptionen: Claes och Margaretas bänk på en mässningsplåt. Claes har varit en tro- gen rotarian sedan 1953 och har hela ti- den varit medlem i Kungälv Rotaryklubb . Dags för överlämnandet Jane Bredin, Mar- gareta Olsson, Claes Olsson och Sven-Erik Johansson provsitter 100-årspresenten. foto: Hans Millers. Jane Bredin Mange aktiviteter i Nrre Snede Rk Nr. Snede Rotary klub har i det forlbne år oplevet meget store ndringer siden klubbens start. Vi har optaget 11 nye medlemmer og for frste gang i klubbens historie har vi nu fire kvinder med, derudover er et tidligere medlem vendt tilbage efter en pause. I årets lb har vi doneret 1 shelter boks til Haiti. I forbindelse med prsident skiftet er der uddelt PHF nåle til Gunner Jrgensen, Pe- ter Schjtt, Ole Nrgaard Andersen og John Hansen, som har vret aktive med- lemmer i henholdsvis 32 og 30 år. Vi har i årets lb haft en udviklingsstudent fra Canada og sender i august måned en pige til Australien. 50 års medlemskab Jens Erik Larsen har vret kbmandma- nufakturhandler i Nysted siden slutningen af 50-erne og blev optaget d. 258 i den nye rotaryklub i Nysted i 1960 som 30-årig. Jens Erik har vret en srdeles dygtig er- hvervsmand og har ud over sin manufak- turhandel lagt tpper og sat gardiner op i utallige hjem. Han har et meget venligt vsen og har altid vret hjt respekteret i klubben, hvilket fik klubben til at udnv- ne ham til Poul Harris Fellow for nogle år siden. Han var prsident i 197980 og har isr vret meget aktiv i klubudvalget. Samtidig har han isr vret meget aktiv i samarbejdet med vores tyske venskabs- klub i Elmshorn ved Hamborg. Selv om Jens Erik fyldte 80 i sommer er han i meget fin fysisk form. Han tager på mange ferier og nyder sit sommerhus. Han har krt meget mad ud til de gamle sam- men med andre fra klubben. 50 års medlemskab i Rotary er noget gan- ske srligt og klubben fejrede Jens Erik i hans flotte private hjem, hvor han fik over- rakt 50-årsnålen. I talen til ham omtaltes hans store menneskelige kvaliteter og tan- kerne gik tilbage til 1960 hvor der var olympiade i Rom, hvor Henry From satte tyggegummiet på målstolpen og Harald Nielsen brillerede. Nogle af klubbens med- lemmer var endnu ikke fdt, medens de fleste var drenge, da Jens Erik kom ind.
65
65Nummer 6. 2010 . Rotary Norden V immel sverige PHF i Harlösa Rk I samband med årets presidentskifte blev Lars Persson, medlem sedan 1988, ut- nämnd till PHF av avgående presidenten Östen Tordenmalm. Lars är medlem i klubben sedan 1988 och har under åren förtjänstfullt tjänat klubben bland annat som sekreterare, klubbmästare, matrikel- och IT-ansvarig. Under sitt presidentår 2000-2001 var Lars ansvarig för planering och genomförande av klubbens 35-årsfirande. Lars agerande såväl i som utanför klub- ben kännetecknas alltid av Rotarys anda och mål. sverige Klubbmästare i 31 år rekord? Lars Colip Jansson avgick vid halvårsskif- tet som klubbmästare i Köping-Scheele Rk, efter hedersamma 31 år på posten. Detta torde vara unikt i rotarysamman- hang, varför Colip vid avtackningen belö- nades med en fin utmärkelse: Paul Harris Fellowship-märket med safir av president Astrid Lamprecht. Efter 31 år med ständig plats bredvid sekreteraren på presidiet har Colip nu möjlighet att närmare lära kän- na sina övriga rotarykamrater i klubben. Frågan är: Kommer han att sätta sig på en plats och göra den till sin egen...? Nej, jag ska rotera! säger Colip bestämt med glimten i ögat, väl medveten om vad Rotary står för i ordets betydelse. Text och foto Ewa Nilsson danmark Poul Harris Fellows i Roskilde stre Ved det sidste mde i Rotaryåret 2009- 2010 modtog Jrgen Jensen udmrkel- sen PHF med safir for sin mangeårige en- gagerede indsats for Rotary. Jrgen har i en årrkke bl.a. siddet i bestyrelsen for plejehjemmet Himmelev Gl. Prstegård og er nu formand, hvor en stor indsats foreligger ved ombygningen af pleje- hjemmet. Jrgen Jensen er på mange måder et forbillede for alle i Rotary.Ved mdet modtog Peter Jepsen udmrkel- sen PHF for sin store indsats for at stimu- lere klubbens arbejde med internationale projekter. Fotoet viser den afgående prsident Erik Steen Jensen overrkke hdersbevisnin- gen til Jrgen Jensen. Rudkbing Rk fejrer Jan Frederiksen med PHF Restauratr Jan Frederiksen er medlem af Rudkbing RK siden 1988. Jan fik hderen fordi han altid er parat til at give en hjlpende hånd, ved et utal af de arrangementer klubben har afholdt. F. eks. de mange arrangementer på Lange- landsfestivalen til fordel for krftramte brn og deres familier Raffens Brne- fond. Klubbens sommerferie, arrange- menter for brn i gråzonen, brnelejrene i Spodsbjerg. Brnene elskede Jan og hans hjemmelavede frikadeller og dejlig hjem- melavede menuer. Jan er en rigtig Fellow, derfor skulle han fejres. Jans hustru, der er IWr, er den trofaste backing Group. PS. Raffen Giraffen der er festivalens ma- skot den lange hals og den lange . Billedet: Fra venstre Jan Frederiksen, Yrsa Frederiksen og Klub Prsident Kaj Knudsen. danmark
66
66 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden RI-prsiden t en o g RF Gillar du att vinna men hatar att förlora? Spara i premieobligationer. Du kan vinna en miljon och får alltid minst pengarna tillbaka. Premieobligation 10:2 säljs mellan den 13 26 oktober på www.riksgalden.se, 020-780 250 eller hos vissa banker och fondkommissionärer. 1011947tg-RGK HASTANNONS 210x297+5mm.indd 1 2010-09-08 15.08 Mange rotarianere har spurgt mig, hvordan jeg nåede frem til at anvende temaet Building Communities - Bridging Conti- nents. Efter at have gennemgået alle tidligere temaer, besluttede jeg at finde nogle få ord, som ville opfylde to formål - at give udenforstående et glimt af vore mål og samtidigt gre rotaria- nere stolte af deres medlemskab. Jeg sgte efter ord, som kunne beskrive den passion, den kreativitet og den gavmildhed, som kendetegner rotarianere. Og jeg fandt de rigtige ord. Jeg holdt mig for je, at Ro- tary står for service og for en organisation- bestående af Rotary klubber, og at vi har brug for at samarbejde omkring vore kerne- vrdier: fellowship, mangfoldighed, integri- tet og lederskab i vort smarbejde med an- dre mennesker og organisationer. Jeg overvejede mange ord og fraser. De fire ord, jeg omsider valgte til at formidle Rotarys mission og stte fokus på vore resultater, beskriver hvad Rotary gr bedst, nemlig Building Communities - Bridging Continents. Jeg håber, I er enige i, at disse fire ord ram- mende beskriver hvem vi er, og hvad vi udretter som rotarianere. Vi er en unik or- ganisation og afgjort n af de bedste i ver- den, og vi er en fremtrdende spiller på verdensscenen med PolioPlus og vore in- ternationale service projekter. Rotary har ndret verden, og rotarianere vil fortstte med at ndre den på en positiv måde. Formlen er simpel: For at opnå succes, skal vi blot koncentrere vores indsats om at gre det, rotarianere brnder for, og det, ro- tarianere er de bedste i verden til at udfre: Building Communities - Bridging Continents. Ray Klingingsmith Prsident, Rotary International Mennesker, der op- tages i Rotary, er stolte reprsen- tanter for deres virksomhed eller profession. Som flge heraf har alle klubmedlemmer en forpligtelse til at reprsentere de- res erhverv overfor andre rotarianere og udvise Rotary spirit på deres arbejdsplads. Folk, som har succes i deres erhverv, er ofte vel organiserede, både i deres erhverv og privat. Derfor er de også vel organiserede i forhold til at give. De forstår, at når The Ro- tary Foundation krer en fundraising kam- pagne for at matche de generse donatio- ner fra the Bill & Melinda Gates Foundation, er bidrag til the Annual Programs Fund vigtigere end nogensinde, fordi dette er en vsentlig del af The Rotary Foundati- ons aktiviteter. Tilsvarende er donationer til the Permanent Fund og Rotary Centers Major Gifts Initiative. Bidrag til udfordrin- gen må og skal overstige den normale og sdvanlige annual giving, og dette har mange rotarianere heldigvis forstået. Men donationer drejer sig ikke ndvendigvis kun om penge. Mange rotarianere giver fritid og deres expertise, hvilket ofte skyl- des deres erhvervs succes. Talrige lger og sygeplejersker hjlper syge brn, og talri- ge ingenirer hjlper med brndboringer, mens mange lrere hjlper i skoler - for blot at nvne nogle få. Og denne praksis kan fres tilbage til de forskellige erhverv, som var med fra starten i 1905 - en hånd- fuld gentlemen fra forskellige erhverv, som samledes om at hjlpe andre. Det var begyndelsen på det, der nu fremstår som Building Communities - Bridging Conti- nents igennem ServiceAbove Self. Carl-Wilhelm Stenhammar Foundation Chair Building Communties - Bridging Continents Future Plan som vindue til fremtiden HovedredaktrAnsvarshavende Per O. Dantoft Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-mail: borje.alstromgalleristadsbacken.se e-mail: borje.alstrommiun.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo tel: +47 90 52 39 39 e-mail: julsrudonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Observatoriegatan 14 B 21 FI-00140 Helsingfors, mobil: +358 400 206 391 e-mail: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-mail: dantoftmail.dk Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-mail: markusoasimnet.is Layoutredaktr Per O. Dantoft Administration Norge og Island hovedadministrator Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-mail: j-spjelonline.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-mail: lars.e-tunatelia.com SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-mail: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, +45 2162 6265 e-mail: emil.erna.christensengmail.com Styrelse Styrelsens ordfrende Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-mail: andevotelia.com Styrelsesmedlemmer Jan Spjeldns, Per O. Dantoft, Seppo Aho Styrelsens sekretr Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-mail: inarmail.dk Udgiver De 29 nordiske rotarydistrikter Trykkeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI- 01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 5424479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-mail: sanna.heleniushansaprint.fi Annoncer Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakt redaktionen, se adressen herover Danmark Emil Christensen, se adressen herover Norge och Island Jan Spjeldns, se adressen herover Redaktionen forbeholder sig retten til at vurdere og redi- gere indsendt materiale. Digitale billeder leveres som ubearbejdede originaler. Oplsningen br vre mindst 1600 x 1200 pixels. Nr 72010 når lserne 1012, redaktionel deadline 1011
67
67Nummer 6. 2010 . Rotary Norden T ekst Gillar du att vinna men hatar att förlora? Spara i premieobligationer. Du kan vinna en miljon och får alltid minst pengarna tillbaka. Premieobligation 10:2 säljs mellan den 13 26 oktober på www.riksgalden.se, 020-780 250 eller hos vissa banker och fondkommissionärer. 1011947tg-RGK HASTANNONS 210x297+5mm.indd 1 2010-09-08 15.08
68
68 Nummer 6 . 2010 . Rotary Norden Ett underbart sätt att resa! När du stiger ombord på någon av våra fi na fl odkryssare känner du dig redan som hemma. Det är intimt och nära till allt. Alla hytter har utsikt varifrån du kan njuta de fi na vyerna och landskapen som passerar revy i lugn takt. En fl odkryssning är en njutning både för kropp och själ. Alla måltider ingår. Spännande utfl ykter arrrrangeras när du är i land. Börja samla på Europas fl oder du med! Välj mellan fl era olika fl odkryssningar och avgångar. Svensk reseledare medföljer! 08-450 38 90, 031-13 44 50 escapetravel.se Ingår i samma koncern som Malmö Aviation och Ticket. Förhandsbeställ n ya katalogen FLOD KR YSSNINGAR 2011