ePaperi powered by Luovia

Sivusto tarvitsee toimiakseen Flash player 8:n. Lataa Flash plug-in tästä linkistä.

1

Nr. 2. mar. - apr. - 2011

2

MITT ISLAND Veckoresa till Island sommaren 2011. Pris från 9.995:- per person Vi upplever valar, sprutande gejsrar, vattenfall och bad i varma källor. Detta har genom åren varit vår absolut populäraste resa, mycket tack vare våra duktiga svensktalande guider på Island. Vi har avresor varje vecka i perioden juni till augusti. Avreseorter Stockholm, nullteborg och nullpenhamn. nullnullnull.icelandenulllorer.se nullnullnullnullnull nullnull null null nullnullnullnullnullnull null null. U p p le v la n d e t a v is & e ld I priset ingår: Flyg till Island tr med direktflyg. skatter. transfer flyg- plats hotell tr, 7 nätters inkvartering centralt i nulleyknullvik inkl frnullost, nullnulldernullra nullflykter med svensktalande gnullde

3

3Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Nummer 2 mar. - apr. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 143 - 2011. Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary Internatio- nal. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotary- bevgelse set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. Indhold Leder Ottar Julsrud 4 Nordisk Kärlek över riksgränsen 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema De nordiske kommuner 8 Landssider Sverige 15 Norge 28 Finland 36 Danmark 46 Island 60 Vimmel Vimmel 63 RI:s Agenda Ray Klinginsmith Carl-Wilhelm Stenhammar 66 RN Kontakt 66 Nr. 2. mar. - apr. - 2011 S 6-7 indeholder internationale nyheder fra RI. Desuden findes RI prsidentens og TRF formandens meddelelser på side 66. Fra Reykjavk, smandsskolen i billedets centrum. Omtrent 63,5% af Islands 318.000 indbyggere bor i hovedstadsre- gionen. Foto Marks Örn Antonsson. Nordisk Landssider Internationalt Forside Tema Rotarianerna Anki från Finland och Kjell från Sverige, ett par sedan 18 år och gifta sedan i fjol, har fäst ett kärlekslås vid gångbron över Borgå å. Vi prövar en ny uppsättning för vårt nordiska uppslag 4-5, mera bild än ord. Vi tar också gärna emot tips om motsvarande inslag för kommande nummer. Redaktionens E-mail adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoftmail.dk Sverige: borje.alstromgalleristadsbacken.se borje.alstrommiun.se Norge: julsrudonline.no SuomiFinland: hakan.nordqvistwelho.com Island: markusoasimnet.is RN WEB: http:epaper.luovia.finorden Fire glade brn. Flere elever er der ikke i grundskolen i Arneshreppur, Islands mindste kommune.Småt er godt er et vigtigt synspunkt i debatten om kommu- nernes fremtid i de nordiske lande og fortsat sammenslutning af disse til strre enheder eller ej. Samtidig krves der bed- re konomiske resultater og konkurrance- dygtighed som mange mener at kun kan opnås med få og strke regioner. Kontro- versielt emne som skaber grundlag for en interessant dkning af forskellige vinkler i bladets temaartikler. Siderne 8-9 FINLAND Matti Järvinen 69, Lappeenrannan Rk:s klubbmästare, har utvecklat vallningsfria nano-skidor. För det fick han presidentens innovationspris 2010. NORGE Flott oppslag i Sandefjords Blad om Rotary- klubbens tilvekst og bakgrunn, mens Rau- foss Rks landbruksprosjekt i Tyrkia fikk en re- portasje i Totens Blad. To eksempler på hvordan klubber kan spre informasjon om hva Rotary står for via det lokale mediebildet. ISLAND Rk Saurkrkur har rejst et mindesmr- ke om sprogvidenskabsmanden Konr Gslason, 1808-1891. Han blev fdt i Nord- island men arbejdede som professor ved Kbenhavns Universitet og bidrog meget til forskningen af den sproglige flles- nordiske kulturarv. Side 61

4

4 leder Det folkelige leve! Nummer 2 . 2011 . Rotary Norden Det er en kendsgerning at officielt sam- arbejde kommunerne i Norden imellem har over en lang periode givet meget fine praktiske resultater. Ved gensidige besg har folkevalgte reprsentanter, embedsmnd og specialister lrt rige- ligt af hinandens erfaringer. Der holdes regelmssige konferencer hvor vigtige emner på det gldende tidspunkt bli- ver drftet og man har kunnet udveksle erfaringer, i senere tid ikke mindst angå- ende milj, klima, finanser og kultur. I dette nummer af Rotary Norden kaster vi blikket imod de nordiske kommuners si- tuation og prospekter. For det meste dre- jer den debat i alle landene sig naturligvis om rationalisering, sammenslutning til strre befolkningsenheder, opdeling af forpligtelser mellem stat og kommune og ikke mindst besparelser. Men lad os dog ikke glemme den menneskelige opmun- tring vi har haft som udbytte af det effek- tive nordiske venskabsbysamarbejdet. Ideen med lokalt forankret kontaktskaben over de nordiske landegrnser blev fo- stret i 1920erne. Efter den 2. verdenskrig blev den videreudviklet under ledelse af Foreningen Norden, og i lbet af ganske få år opstod der en lang rkke venskabsby- forbindelser mellem kommunerne i Nor- den under parolen kendskab giver ven- skab. I dag indgår nsten 1000 nordiske kommuner i en nordisk venskabsbykde. Alle de nordiske lande er prget af et veludviklet foreningsliv, som udgr et vigtigt fundament for vort folkeligt base- rede demokrati. Det brede folkelige ar- bejde, der foregår i Norden, adskiller det nordiske samarbejde fra andet internati- onalt samarbejde. I den forbindelse spil- ler de nordiske venskabsbykder en helt central rolle. Intet andet sted i verden foregår så mange forskelligartede kon- takter på så mange planer over lande- grnserne, som det er tilfldet imellem de nordiske lande. Venskabsbyideen er opstået i nordisk regi, og i Norden er den mest udbredt. De nordiske rotaryklubber kan gre en stor indsats til at holde inte- ressen i live. Lad os besge hinanden! Marks Örn Antonsson, islandsk landsredaktr Ann Bjurström Anki från Borgå och Kjell Strömlid från Stockholm reser mellan två länder och två städer. De två möttes för 18 år sedan och gifte sig senaste år. Båda är rotarianer. Ann Bjurström är medlem i Borgå Västra Rk och Kjell Strömlid i Stockholm Borgen Rk. De gäs- tar varandras klubbar beroende på hur de befinner sig på ort och ställe. Kjell Strömlid tillträder som president för sin RotaryKärlek över riksgränsen

5

5Nummer 2. 2011 . Rotary Norden N or disk RotaryKärlek över riksgränsen klubb inkommande rotaryår. Som symbol för sin kärlek fäste paret nyli- gen ett litet hänglås vid räcket på prome- nadbron över Borgå å. - Vi besökte Florens i fjol och där väcktes också idn om låset. När vi sedan kom till Finland beslöt vi att haka på ett eget litet lås, berättar Ann. Sedan dess har låsen blivit fler med ingra- verade namn och datum. - Låsen symboliserar känsloband och på- minner också om att det passar med litet lekfullhet i livet ibland, säger Ann. Text och bild: Maarit Gabrielsson, Borgå Västra Rk

6

6 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden af Andrei Codrescu Der er 1001 grunde til at besge New Or- leans, der så vidt jeg ved er den eneste by, der har en 1001 Nights Story Festival. Historiefortlleren Scheherazade etable- rede sig her, fordi byen er en fantastisk kil- de til mange historier og har vret det, si- den den blev grundlagt i det 18. århundrede af Jean-Baptiste Le Moyne, Chevalier de Bienville. Jeg har adskillige hylder med bger om byen, fra Lyle Saxons mytiske guide fra 1920, Fabulous New Or- leans, til Tom Pizzas Why New Orleans Mat- ters fra 2005. Ind imellem er der Tennesee Williams som også har en årlig litterr fe- stival med A Streetcar named Desire og John Kennedy Tooles A Confederacy of Dunces, hvis helt, Ignatius Reilly, har en sta- tue på Canal Street, og hvis forfatter begik selvmord, da han ikke kunne finde en udgi- ver. Ejerne af Faulkner House Books, som bor i den French Quarter bygning, hvor den 27 årige William Faulkner skrev sin fr- ste novelle, Soldiers Pay, arrangerer the Faulkner Festival. Den ligeledes unge F. Scott Fitzgerald skrev sin frste novelle, This side of Paradice, i en lille lejlighed med udsigt til Lafayette Cemetary, som måske har inspireret ham til bogens titel. In t er na tionalt RI har udnvnt advokat John Hewco til ny generalsekretr som efterflger for Ed Futa, som har nsket at gå på pension efter mange år på den ansvarsfulde toppost. John Hewco har stor international erfa- ring og har i en lngere årrkke arbej- det som topleder i både den private og offentlige sektor. Han er tidligere partner i det internatio- nale advokatfirma Baker & McKenzie og har vret prsident for the Millinium Challenge Corporation, som er et rege- ringsorgan, der yder bistand til verdens fattigste lande. Hewco vil spille en betydende rolle i im- plementeringen af Future Vision, afslut- ningen af PolioPlus kampanen og får ansvaret for samarbejdet med regerin- ger og erhvervsledere. Han skal ligele- des viderefre og udbygge det bestå- ende samarbejde med the Bill & Melinda Gates Foundation og WHO. I forbindelse med udnvnelsen udtaler RI prsident Ray Klingensmith, at val- get af denne visionre leder utvivlsomt vil stimulere Rotarys vkst og yderlige- re styrke organisationens anseelse. John Hewco blev i 2004 ansat som vice prsident i Millinium Challenge Corpo- ration med primrt ansvar for MCCs samarbejde med 26 partnere i Afrika, Asien, Sydamerika, Mellemsten og det tidligere Sovjetunionen. I funktionspe- rioden havde han ansvaret for udvik- ling, forhandling og godkendelse af hjlpeprogrammer i 18 lande til en samlet vrdi af 6,3 milliarder USD. I det seneste år har Hewco vret senior associate i the Carnegie Endowment for International Peace, hvor han primrt har arbejdet med international udvik- ling og foreign policy emner. John Hewco er uddannet på Harward Law School og har en masters degree fra Oxford University og en batchelor degree fra Hamilton College i Clinton, New York. Han tiltrder den 1. juli 2011. RI-Nyt Ti gode grunde til at besge New Orleans Ny RI generalsekretr

7

7Nummer 2. 2011 . Rotary Norden In t er na tionalt Lgger man denne oplistning til de man- ge livshistorier, man hrer fra enhver, man taler med i New Orleans, får man et klart indtryk af en by med utallige facetter. Grund Nr. 1 til at besge New Orleans: Det er USAs Story Capital. Grund Nr. 2 til at besge New Orleans: Byens historie:. En simpel gåtur i the French Quarter brin- ger dig igennem den spanske, franske og amerikanske del af byen. The Franch Quar- ter er også spansk. De originale franske bygninger nedbrndte, og de spanske ejere genopbyggede dem i spansk stil. New Orleans kapitulerede i starten af bor- gerkrigen, og det multietniske samfund så ingen grund til at kmpe. De ville hellere spise, drikke og vre glade. Grund Nr. 3 til at besge New Orleans: Mad: Du kan fundere over byens historie ved et af bordene i the Napoleon House. Opfrt af Napoleon Bonaparte tilhngere og nu re- staurant. Du kan spise sters a la Rockefeller i de majesttiske lokaler på Commanders Palace eller spise dem rå på det mere ydmy- ge Acme Oyster House. Og der er hundred- vis af andre gode muligheder. Grund Nr. 4 til at besge New Orleans:: L! Dixie l sammen med sters passer sam- men som en muldyrtrukket karet med ny- gifte i byen, som opfandt cocktailen. Den mest kendte Cocktail er Sazerac, som er en blanding af krydderier og en mystisk blan- ding af forskellig slags alkohol. Grund Nr. 5 til at besge New Orleans: New Orleans er fuld af musik. Du går ikke forkert, hvis du besger Tipati- nas, Snug Harbor, the Mapple Leaf, Check- point Charlies eller hvilken som helst af mindst 12 forskellige spillesteder. Grund Nr. 6 til at besge New Orleans Mardi Gras: som begynder den 6. januar og varer i tre dage. Musik og dans fylder byen. Efter Katrina er festen blot blevet endnu mere omfattende. Indbyggerne lader sig ikke så let slå ud. Grund Nr. 7 til at besge New Orleans En tur med Street Car tager dig forbi nogle af de mest fantastiske bygninger med flotte haver, og du kan stå af ved Audubon Park, et af de smukkeste grnne områder i nogen amerikansk by. Stedet er designet af Frede- rick Law Olmsteds firma, som også designe- de Central Park i New York. Du kan besge Tulane University Campus eller Audubon Zoo, hvor de sjldne, hvide alligatorer be- tragter besgende med svnig interesse. Grund Nr. 8 til at besge New Orleans: Insekt museet på Canal Street har USAs str- ste samling af insekter. Eksotiske biller og farvestrålende sommerfugle leder dig frem til en pragtfuld caf, hvor kokken tilbereder chokoladedyppede grshopper og anden eksklusiv spise. Grund Nr. 9 til at besge New Orleans: Der er mange fantastiske fortovscafeer, hvor man kan tilbringe en stille stund og iagttage de forbipasserende parader. Personalet har aldrig travlt, og de lokale har intet imod at blive iagttaget. Du kan eksempelvis besge Cafe Envie, som serverer en lkker breakfast, gerne med en Bloody Mary som tilbehr. Grund Nr. 10 til at besge New Orleans: Historiernes by Anekdoter og mangeartede fortllinger h- rer til byen ved Missisipi. Byen er på alle måder anderledes end alle andre, og amerikanske, spanske og franske forfattere har skrevet side op og side ned om byens mange epoker og de mange fol- keslag, som igennem tiden har domineret dette srprgede men vidunderlige sted.

8

8 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ema For dem, der bor i de mere tt beboede om- råder på Island, var Arneshreppur på Strandir lnge et symbol på isolation og de bebyg- gelse, egentlig helt ved verdens ende. De lo- kale stednavne, ligesom Trekyllisvk, er i by- boernes letsindige omtale typiske for alt det mindste og mest primitive, for det fjerneste fra alle bygder i dette sparsomt bebyggede land. Arneshreppur ligger på Hornstrandir, et område nordst på Vestfjordene, bagerst på Islands nakke, hvis man bruger fantasien og forestiller sig landet på landkortet som et be- synderligt bst, med et hoved og forvredne ekstremiteter, midt i Atlanterhavet. Her har kampen for overlevelse vret hård, helt fra den frste kolonisering i landnamstiden. I området har man altid drevet landbrug, men også fanget fisk. Drivtmmer fra Siberia, strandede hvaler, slfangst, edderdun, fugl og g har vret blandt landets goder. Historien fortller, at Islands eneste sslag fandt sted udenfor denne kyst i det 13. århundrede. I det 20. ankom silden, og man byggede en stor fa- brik for at modtage og forarbejde havets slv. Senere forsvandt silden fuldstndigt. I midten af det sidste århundrede kunne andre islndinge flge med i beboernes livsvilkår og overlevelseskamp. En dygtig husmor i Arneshreppur sendte regelms- sigt nyheder til Islands strste avis, og der- med kom bygden så at sige på landkor- tet. Hun havde en noget srprget stil og beskrev uden omsvb de hårde vilkår: hef- tige snestorme, elendigt fre på vejene, il- debrand, mangel på lgehjlp eller varer. Regelmssigt blev man ndt til at vente på at kystbåden bragte diverse ndven- digheder. Alting var der mangel på i brugs- foreningen, selv nåle og tråd eller brevpa- pir, så man skar hvidt lrred i stykker for at kunne skrive breve! Endelig kom så den lille flyvemaskine, landede på en jvn grusbakke med det allerndvendigste og tog de syge med til lgen på tilbagevejen. Vi havde sympati for menneskerne på Strandir. Til gengld blev de gladere med den stigende forårssol, når mndene fan- gede stenbider for at hente rogn, der blev saltet og kaldt for Perles du Nord, da de var havnet på snitter i en champagne-fest i Paris. Ligeså snart landskabet på Strandir strålede i sit prgtige skrud om lyse som- merdage glemte man alle sorger og mod- gang og gemte dem til vinteren. Meget har ganske vist forandret sig i gen- nem årtierne, men nu er Arneshreppur be- folkningsmssigt den mindste kommune i Island. Den er et landbrugssamfund, hvor fåreavl er grundlaget for bosttelsen, hvil- ket området da også er ganske godt egnet til. Om foråret sejler fiskeskibe fra Nordur- fjord for at fange stenbider, og skaber der- med arbejde i land, og om sommeren er der en del langlinebåde. Nu om dage tager det også kun fem timer at kre dertil fra Reykjavk. Alle kommunens beboere, på nr to, har internet-adgang hjemmefra. I landdistriktet Arneshreppur bor 50 men- nesker, hvoraf de 42 bor der hele vinteren. De unge går i skole og arbejder langt hjem- mefra, de fleste i hovedstadsområdet, i og Optimismen har overhånden i Islands mindste kommune Udsigten fra det lille bygdecenter Gjögur i Arneshreppur. Foto Sveinn H. Sklason

9

9Nummer 2. 2011 . Rotary Norden omkring Reykjavk. Den kommunale grundskole når op til 9. klasse. For tiden går 4 brn i alderen 6 til 13 år i skolen. Brnene tager vk i 10. klasse. I området er der tre brn under skolealder. De fleste beboere er midaldrende eller ldre, men der er dog fire unge familier. De er forudstningen for, at man fortsat kan bo her. Vi har brug for meget mere befolkningsfor- nyelse, hvis det skal gå godt, siger Oddny S. Thordardottir, kommuneleder for Arnesh- reppur. Hun lgger vgt på det positive og konstruktive i sin smukke hjemegn: Om sommeren mangedobles befolknin- gen. Her er der mange fritidshuse, som bli- ver brugt om sommeren. Mange af dem, som har flyttet vk, har beholdt deres huse og de kommer om sommeren og bor her, nogle hele sommeren. Desuden kom- mer der mange turister i ssonen. Stadig strre grupper af turister tager på vandreture i områdets storslåede og ube- rrte natur. Arneshreppur er portalen til dette naturparadis. Omfattende service omkring turisme vokser stadigt: et hotel i Djupavk, en caf i Nordurfjordur. En pas- sagerbåd sejler fra havnen i Nordurfjordur langs kysten af Strandir om sommeren. De fleste af passagererne tager på vandreture i dette populre område. Desuden har vi også Islands mest popu- lre svmmebassin, nede på stranden på Krossnes. Folk rejser den halve verden rundt for at bade dr, tilfjer Oddny. Levn fra den eventyrlige sildetid findes både i Djupavk og Eyri ved Ingolfsfjordur. I Arnes er der et museum og kunsthånd- vrkerbutik, der hedder Kört. Man brndte hekse på Strandir, og klften hvor de blev brndt findes i Trekyllisvk. I området boede der mange af fortidens mgtigste troldmnd, og der fortlles stadig historier om deres store trold- domskunst. Transport er det store problem her, fra nytår til d. 20. mars er der ingen sneryd- ning på vejene og om efteråret bliver der kun ryddet en gang om ugen op til nytår, forklarer kommunelederen Oddny. Om vinteren kommer to fly fra Reykjavik om ugen, men en gang ugentlig om somme- ren. Derimod er vejen rimelig god om sommeren og farbar for alle biler. Den konomiske krise i Island er skyld i mindre snerydning og flytransport i Ar- neshreppur, men ud over det, har den ikke haft den store indflydelse. Den ekspansion, der var krakkets forlber, nåede aldrig til befolkningen der. Alligevel er konsekven- serne hje priser, hje transportomkost- ninger og hje priser på elektricitet til op- varmning og belysning. Oddny, som flyttede sydfra til Arneshrep- pur beskriver kort fordelen ved at bo i Is- lands mest fåtallige kommune, med en stor- slået natur, som tit byder på hårde vilkår: Menneskerne her er optimistiske. Sam- fundet og fllesskabet er godt, man hjl- per hinanden og selskabslivet er aktivt. Om vinteren besger man hinanden skif- tevis hveranden uge på gårdene, spiller kort, laver håndarbejde, snakker sammen og hygger sig med god mad og drikkeva- rer. Brnene i skolen har også et selskabs- liv, byder på arrangementer og spilleaftner. Her er der gode mennesker og omgivelser og det er enormt dejligt at bo her. Brnene fra området har klaret sig meget godt, både i deres skolegang og i livet. Marks Örn Antonsson T ema Kommuneleder Oddny S. Thordardottir Naturperler i Arneshreppur

10

10 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ema -För att projekt skall gå framåt och någon- ting hända bör projektledaren hålla i gång det hela som en snurra, säger Ari Koleh- mainen 59, ansvarig för projektet Ny kommun 2017 på Finlands kommunför- bund. Jag tror på projekt som har en klar målsättning och en etablerad process. Även om de är komplexa leder de alltid mot målet. Kommunförbundet i Finland publicerade sitt projekt Ny kommun 2017 på kom- mundagarna i Jyväskylä 2009. Målsätt- ningen är att definiera en kommunstruk- tur som så väl som möjligt motsvarar både medborgarnas behov och de krav som ställs av ett föränderligt samhälle. Det handlar om livskraft, verksamhetsduglig- het och levande självstyre. Projektet har nu drivits i ett drygt år. -Några avvikande meningar om vårt syf- te har jag inte stött på, säger projektleda- ren Ari Kolehmainen. Att det finns olika åsikter är klart och i ett så omfattande projekt som Ny kommun 2017 är det klart att många parters insats behövs. En förändring av sättet att organisera den kommunala förvaltningen berör ju prak- tiskt taget hela samhället från medbor- gare till intressegrupper och även kom- munal- och rikspolitiken, säger Ari. Finland har kommunalval i slutet av 2012 och då avslutas det nuvarande utveck- lingsprojektet som bär namnet Paras Bäst. Offentliggörandet av de bärande principerna i Ny Kommun 2017 skall då träda i stället för att skissa utvecklingen under de nya kommunfullmäktiges mandatperiod med sikte på följande va- lomgång 2017. Där är det meningen att man då skall kunna åstadkomma rent konkreta resultat. En eller flera kommunmodeller En stor fråga är om ett land som Finland med dess geografiska avstånd, samhälls- struktur och pågående befolkningsut- veckling kan styras med en enhetlig kom- munmodell eller inte. -Vi har identifierat tre väldigt olika typer av Ari Kolehmainen har uppgiften att med skarp blick arbeta fram bärkraftiga kommunmodeller som projektledare för Finlands Kommunförbunds Ny kommun 2017 projekt. Ny kommun 2017 Projektledaren håller projektsnurran igång

11

11Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ema kommuner, säger Ari Kolehmainen. En är den så kallade metropolregionen kring huvudstaden Helsingfors. En annan är kommuner som är sådana att de drar till sig arbetskraft och administrativa centra. En tredje är sedan de mindre kommuner- na. Om man räknar in 4-5 kommuner i metropolkategorin, kanske upp till 40 i den andra kategorin blir ju då antalet kommuner i den tredje nästan 300. Vi vet också att befolkningen koncentreras och att medelåldern ökar. I kalkylerna ingår att Finlands befolkning under de närmaste 20 åren ökar med 500.000 personer. De kom- muner som drar till sig arbetskraft väntas samla 600.000 nya invånare vilket innebär att de övriga förlorar 100.000. Hur då kom- munsektorn skall se ut 2020 - 2030 är en grannlaga fråga. Aktiv kontakt- och publikationsverksam- het omger projektet Ny kommun 2017. Speciella briefingar ordnas för olika intres- segrupper och publikationer med ett di- gert faktaunderlag utges. Pilotprojekt drivs och enkäter genomförs. I mars 2011 utkommer en 300-sidig publikation med namnet Itsehallinnon kulmakivet Själv- styrelsens hörnstenar. Kommunlagstift- ningen har traditionellt förnyats med cirka 20 års mellanrum. Det är 20 år sedan se- nast så ny lagberedning är också aktuell. Vem bestämmer? En reform av kommunsektorn berör alltid frågan om bestämmanderätt och resurs- fördelning. Man kan ha ett system med helt lokalt beslutsfattande eller ett system med åtminstone delvis sektorstyrt centralt beslutsfattande. Det är också viktigt att de- finiera ansvarsfrågorna. - Om t.ex. hälsovården och skötseln av den närliggande sociala servicen skulle överfö- ras till en nationell fond som bland annat Sitra-fonden Finlands självständighets ju- bileumsfond föreslagit skulle den kom- munala sektorn förlora en betydande del inemot hälften av de uppgifter som nu ligger på beslutsfattandet i den självstän- diga kommunen, konstaterar Ari Koleh- mainen. De kommunala upphandlingarna av varor, service, lokaliteter och investe- ringsförnödenheter ligger på nivån 15 mil- jarder euro per år vilket innebär ett mycket stort ekonomiskt beslutsfattande. -Därtill kan det i framtiden handla om medborgarnas valfrihet att t.ex. söka häl- sovårdstjänster och skolutbildning med större regional frihet än nu. -Vi avancerar från publikationen om hörn- stenarna till konkreta förslag genom kom- munförbundet i medlet av juni 2011 och sedan arbetar vi fram vårt principprogram till slutet av 2012, berättar Ari Kolehmai- nen. Det krävs en hel del speciallagstift- ning för de förändringar som kan väntas ske och det är ju bra om man kan publice- ra principerna först och utarbeta lagpake- ten sedan i stället för tvärtom. Som projektledare är Ari Kolehmainen väl förtrogen med den stora uppgiften att sköta om att arbetet med de nya kom- munstrukturerna snurrar på. -Jag har jobbat sedan 1984 för Kommunför- bundet-koncernen, bl.a. som vd för olika ut- vecklingsbolag och var också före det IT-pla- nerare på justitieministeriet, omtalar Ari Kolehmainen. Intervju och foto: Håkan Nordqvist WWW.ROTARY.ORGROTARYIMAGES ROTARYIMAGES A picture can speak a thousand words. Now Rotarians can search and access thousands of high-quality photos taken by Rotary International photographers. Rotary Images is a database of pictures that bring Rotarys stories to life and can help enhance club Web sites and other publications. C M Y CM MY CY CMY K rotaryimagesad_en.pdf 7708 4:19:14 PM

12

12 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ema Redan 1992 presenterade regeringen och statsrådet Davidsson, ett förslag om att en beredning med parlamentarisk samman- sättning tillsätts med uppgift att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. Bakgrunden var att den offentliga sektorn genomgick betydande förändringar och förnyelsearbetet berörde såväl statliga myndigheter som kommuner och lands- ting. Syftet var att göra verksamheten mera effektiv och förbättra servicen till medborgarna. Det innebar att verksamhe- ten inom den offentliga sektorn måste omprövas för att på bästa sätt ta till vara de gemensamma resurserna. Den offentliga förvaltningen på regional nivå i Sverige består av både statliga och kommunala organ. Länsstyrelser och läns- nämnder är statens huvudsakliga företrä- dare i länen medan landstingens beslu- tande församlingar utses i allmänna val. Under de senaste decennierna har bety- dande förändringar gjorts i uppgiftsför- delningen mellan den centrala, den regio- nala och den lokala förvaltningsnivån. Utvecklingen har gått mot en ökad decen- tralisering av de offentliga uppgifterna. Uppgifter har således förts över till kom- munerna från såväl staten som landsting- en. När det gäller länsindelningen har mer eller mindre genomgripande förändringar aktualiserats. Ansvarskommittns mål Ansvarskommittn 2007 angav mellan 1 och 2 miljoner, med 2 miljoner som en övre gräns för en regions befolkning. I in- delningslagen talar man om ändringens inverkan på landstingskommunal service och kommunalekonomiska frågor som t. ex. utdebitering och den demografiska ut- vecklingen. Förslagen från de olika regionerna skall dessutom bedömas utifrån indelningsla- gens kriterier. Redan tidigare har en ny regionindelning genomförts i södra Sverige. Region Skåne och region Västra Götaland, region Hal- land och Gotland har bildats. Mer problematisk har regionutredningens förslag varit i Svealand och Norrland. I Svealand mycket beroende på avgräns- ningen av region Stockholm vars storlek överskrider 2 miljoner och av hur man de- finierar regionen utifrån andra kriterier. I Norrland, från Hälsingland och norrut, har förslaget mött stark kritik. För Norrland är läget mest besvärande sannolikt beroende på liten befolkning, stora avstånd och en stark lokal identitet. Utredningen har skissat fem alternativ: 1. Samtliga fyra norrländska läns lands- ting, Norrbotten, Västerbotten, Väs- ternorrland och Jämtland. 2. Samtliga ovan utom Jämtland. 3. Norrbotten, Västerbotten och Väster- norrland utom Sundsvalls och Ånge kommuner. 4. Norrbotten, Västerbotten och Väster- norrland utom Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner. 5. Jämtlands läns landsting samt Sunds- valls och Timrå kommuner. Befolkningen i Norrland beräknas minska under de närmaste 30 åren och en ökad koncentration till de större kuststäderna väntas. Även om endast alternativen 1-3 uppfyller befolkningskriteriet så kan re- geringen mot bakgrund av beslutet att godkänna Gotland och Halland som regio- ner, bortse från kriteriet om det finns star- ka skäl att underskrida gränsen. Norrland motsvarar mer än hälften av Sveriges yta men befolkningen uppgår till cirka 876 000 av totalt dryga 9,4 miljo- ner i Sverige. Region Gävleborg 276 000, Västernorrland 243 000, region Jämtland 126 000, region Västerbotten 258 000, region Norrbotten 249 000 och region Jämtland- Västernorr- land 369 000. Största kommun är Umeå 114 000 och minsta Bjurholm 2 500. Folkmängd i region Stockholm 2,0 miljo- ner, region Gotland 57 000, region Skåne 1,2 miljoner, region Halland 296 000, regi- on Västra Götaland 1,6 miljoner. Många kriterier Forskning pekar på att en regionkommuns legitimitet beror på dess förmåga att leve- rera kvalitativa välfärdstjänster. När en re- gionkommun inte enbart omfattar tillräck- ligt stor befolkning utan dessutom har en stor geografisk yta blir en kärnfråga hur dess representativitet påverkas. Ansvars- kommittns åsikt är att en region bör av- gränsas så att medborgarna känner an- knytning dit. Ett landskap spelar fortfarande stor roll för människors identi- tet menade kommittn vidare. Ett annat krav är att varje region bör ha minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser och regionala sektors- myndigheter. Vidare bör varje regionkom- mun om möjligt ha ett eget regionsjukhus. Om man sammanfattar de olika kriterierna som ansvarskommittn, indelningslagen och de ekonomiska faktorerna anger så innebär de följande skall beaktas: Statens organisation, befolkningsunder- lag, regionsjukhus, universitet, samman- hållna arbetsmarknadsregioner, anknyt- ning identitet, skatteunderlag, sjukvårdens organisation och ekonomi, annan samhällsservice och kultur, bättre villkor för demokrati och landstingens ekonomiska läge. I mål 2015 Sveriges Kommuner och Landsting SKL vill att regionreformen ska vara genom- förd senast 2015. Det framgår av en skri- velse som förbundet skickat till Finansde- partementet. SKL understryker i sin skrivelse vikten av att regionreformen genomförs. Den regio- nala nivån får allt större betydelse för att främja utveckling och tillväxt. En folkvald församling på regional nivå är en förutsättning för att samordningen av offentliga aktörer, näringsliv och aka- demi samt politiska prioriteringar ska ske på bästa sätt, konstaterar SKL:s ordförande Anders Knape. Detta har förbundet framhållit tidigare, men nu vill en enig styrelse också under- Svenska kartan över regionkommuner ritas om

13

13Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ema stryka vikten av ett slutdatum för när pro- cessen ska vara avslutad. En utdragen pro- cess är inte önskvärd, eftersom det bland annat skulle försvåra möjligheterna till samordning med de statliga myndigheter- nas regionala indelning. Vi behöver en bättre och mer funktionell statlig styrning, som överensstämmer med den regionala indelningen. Därför måste vi se till att staten nu får en organisation som stämmer överens med de framväxan- de regionerna, säger Anders Knape. Dialog nödvändig I en tidningsartikel framförde alliansens partiledare följande: Frågan om hur Sveri- ge ska organiseras i framtiden har diskute- rats allt sedan Ansvarskommittn lämnade sitt slutbetänkande i februari 2007. I ur- sprungsförslaget handlade det om att de nuvarande 21 länen och landstingen skulle ersättas av sex till nio storregioner, vilket skulle ha inneburit den mest genomgri- pande reformen av Sveriges organisering sedan 1600-talet. Tanken var att föränd- ringen skulle ske redan från 2011, vilket hade inneburit att val till de nya regionerna skulle ske redan i samband med valet 2010. Medborgarnas behov och inte minst den demografiska utvecklingen kräver att vi från en tid till en annan ser över hur Sveri- ge organiseras. Samtidigt får förändringar av detta slag aldrig förenklas till att med några snabba pennstreck rita om Sverige. Alliansregeringen har därför varit tydlig med att föra dialog och lyssna in vilka tan- kar som finns runt om i landet, för att på så sätt låta Sveriges framtida karta växa fram underifrån. Inte minst såg vi det som vik- tigt att väga in även kommunernas syn- punkter, då de skulle komma att påverkas av eventuella regionbildningar. En annan viktig utgångspunkt för oss har varit att alla förändringar av Sveriges poli- tiska indelning måste ske utifrån väl grun- dade analyser som möter de problem som människor upplever i sin vardag. Förutsätt- ningarna är olika i olika delar av landet och det måste också få synas i den politiska or- ganisationen. Det ledde oss fram till slut- satsen att det i vissa delar av landet mycket väl kan vara storregioner som är den bästa vägen framåt, men att det i andra delar kan vara aktuellt med andra lösningar. Sverige har redan i dag regionförsök i Skå- ne och Västra Götaland där direktvalda re- gionparlament ersatt de tidigare lands- tingen. Dessutom har ett antal tidigare statliga uppgifter från länsstyrelsen över- tagits. Här finns alltså regionstrukturer att bygga vidare på. I andra delar av landet vill man att den egna regionen ska utgå från befintliga länsgränser. En del län har kom- mit långt i förberedandet av en region- bildning och andra har inte nått enighet om hur en eventuell regionbildning skulle kunna gestalta sig. Fyra mål För det första har alliansens partier enats om att Sverige framöver kommer att ha tre poli- tiskt beslutsfattande nivåer med beskatt- ningsrätt; staten, regionkommuner och pri- märkommuner. För eventuella kommande regionbildningar gäller också att maktför- delningen mellan staten och regionerna i princip följer den som för närvarande gäller i Västra Götaland och Skåne, det vill säga re- gionalt utvecklingsansvar med mera samt eventuellt ansvar för kulturfrågor. Övriga förslag om överföring av makt från staten till regionerna är nu inte aktuella. För det andra har partierna enats om att de försök med regionkommuner som finns i Skåne och Västra Götaland ska kun- na permanentas. Vid sidan av detta har partiledarna också gjort bedömningen att de ansökningar som kommit in om om- vandling till regionkommuner från Hal- land och Gotland uppfyller de krav som uppställts och därför ska beviljas. För det tredje har partierna enats om han- teringen av den ansökan som inkommit från Norrbotten, Västerbotten, Västernorr- land, Jämtland samt kommunerna Sunds- vall och Ånge. Överenskommelse innebär att ansökan kommer att överlämnas till Kammarkollegiet. Övriga ansökningar kommer att hanteras på samma sätt. När Kammarkollegiet sedan är klar med sin be- redning tar regeringen ställning till even- tuella nya regionbildningar. För det fjärde anser partiledarna att det är centralt att få en helhet i synen på landets regionutformning. En ökad tydlighet i an- svarsfördelning och förbättrad samord- ning av verksamheter som i dag spänner över statlig, regional och lokal nivå är fort- satt nödvändig. Detta oavsett den regio- nala utformningen av Sverige. Regeringen har tillsatt en särskild utreda- re, Mats Sjöstrand, som skall föra fram re- gionerna till ett beslut. Denna process på- går för fullt och regeringen önskar att landstingen skall bli överens före somma- ren 2011. Sker inte detta vet man i dagslä- get inte vad som händer. Mats Sjöstrand vill avsluta sin resa runt om i Sverige och först därefter är han beredd att uttala sig om läget. Det enda han kan säga nu är att han utesluter region Jämtland som en egen statlig organisation. Senast den 13 december 2012 skall Sjöstrand avrappor- tera till regeringen. Börje Alström Sammanfattning av de regionala och lokala ön- skemålen att bilda regionkommuner

14

14 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ema Vettet er ganske jevnt fordelt i dette lan- det, derfor er det rimelig at lokalpolitikere og lokale folkeavstemninger avgjr om kommuner skal slå seg sammen. Slik sam- menfatter kommunalminister og Senter- partileder Liv Signe Navarsete sitt syn i et sprsmål som med visse mellomrom forår- saker temperaturkninger i den norske politiske debatten. Innbyggerne i små kommuner er mer fornyd med helse- og omsorgstjenestene enn folk i strre kom- muner, fremholder hun. Og har for lengst fastslått at dersom aktivister hos regje- ringspartneren Arbeiderpartiet skulle vin- ne frem, blir det ikke bare frre kommuner i Norge da blir det også frre deltakere i Jens Stoltenbergs rdgrnne regjering. Navarsete trives godt med å vre sjef for 430 kommuner, et antall som har vrt sta- bilt siden midt på 1990-tallet. Den gang vedtok Stortinget etter den siste runden med mer omfattende endringer i kommu- nestrukturen at ingen lenger skulle slås sammen mot sin vilje. Dette prinsippet er gjentatt i de rdgrnnes regjeringserkl- ring. Og da frst ledere i store statlige myndighetsorganer, og deretter flere Ap- politikere, i fjor hst tok til orde for sentrale vedtak om sammenslåinger, ga Senterpar- tileder Navarsete denne saken en status på linje med norsk EU-medlemskap. Der- med utvidet hun den selvmordsparagra- fen som også Stoltenberg-regjeringen har utstyrt seg med. Da hjelper det lite med et solid flertall på Stortinget for tvangssam- menslåing, som motstanderne kaller det. Osloeliten mot folket? De toppbyråkratene som sist reiste saken, var helsedirektren, direktren for Utdan- ningsdirektoratet og Barneombudet. Ar- gumentasjonen gikk ut på at mange kom- muner er for små til å kunne trekke til seg nok fagfolk. Og blir de faglige miljene for snevre, svekkes tjenestetilbudet, det vre seg velferds-, skole- eller miljpolitikk. Kommunenes administrative ledere, råd- mennene, er jevnt over enige. Begrunnel- sen gikk i samme retning da bl.a. Arbeider- partiets nestleder og parlamentariske leder, Helga Pedersen, og tre partifeller på Oslo-benken i Stortinget fulgte opp. Antall kommuner skulle ned, med 20.000 inn- byggere som et minstemål. Utspillene vis- te en dyp splittelse innen Ap på landsbasis. Det endte med at Stoltenberg måtte sette foten ned, i alle fall frem til 2013-valget. Til syne kommer også en av de klassiske konfliktlinjene i norsk politikk, embets- menn og Oslo-eliten mot folket. Navar- sete er ikke vond å be når hun får disse stikkordene. Og nr sagt alltid når hun in- tervjues om saken, tilbakeviser hun tålmo- dig enhver antydning om at Senterpartiets motstand skyldes frykten for å miste noen av de 80 ordfrerposisjonene som det lille partiet besitter. Vårt anliggende er spredt bosetning, og dette gjenspeiles og sikres i en variert kommunestruktur, bedyrer hun. Og tilfyer med overbevisning noen betraktninger om nrhet og kjennskap til lokale forhold og dermed bedre tilpassede tjenester enn i strre kommuner. Grunnen til at smått er godt Dekning for påstanden om at folk i små- kommuner er såre fornyd, finner hun i en underskelse gjengitt i ukepublikasjonen Mandag Morgen i fjor hst. Men konklu- sjonene problematiseres, bl.a. i forsknings- studien Smått er godt? fra Bedriftsko- nomisk Institutt. Her fremgår det at tjenestetilbudet og dermed tilfredsheten har sammenheng med tilskuddsordnin- gene fra staten, som favoriserer de små ordninger som er designet av Liv Signe Navarsetes departement. Også erfaringer fra Danmark hentes jevnlig inn i den nor- ske debatten. Fusjonsmotstanderne hen- viser for sin del til beregninger hvor nabo- landet i sr betaler n milliard kroner mer for sin kommuneadministrasjon enn fr den store strukturreformen. Flere Sp-ordfrere sier at småkommuner nå br starte en prosess med frivillig sammen- slåing for å komme tvang i forkjpet. Det blir samme tankegang som var fremme i EU-kampen, at vi blir medlem uansett, men det gjr vi ikke, parerer Navarsete. En strmning i motsatt retning utgjr Lokal- samfunnsforeningen, som har til formål å bli en landsdekkende premissleverandr for smått er godt ettersom den felles or- ganisasjonen Kommunenes Sentralfor- bund jo skal representere alle landets kom- muner. Sp-lederen presiserer imidlertid at hun slett ikke er imot strre enheter bare det skjer på frivillig basis. Et syn som må an- tas å korrespondere godt med en unders- kelse i avisen VG, hvor to av tre norske ord- frere sier seg enig i at det er for mange kommuner her i landet, og at noen flgelig br slås sammen. Men på sprsmål om å slå egen kommune sammen med naboen, ble svarbildet plutselig speilvendt. Ottar Julsrud Nrhet og lokal tilpasning er stikkord for kom- munalminister og Senterparti-leder, Liv Signe Na- varsete.Foto: ScanpixStatsministerens kontor Kommunetallet avgjres lokalt, med veto mot strukturendringer

15

15Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Vårt senaste möte gästades av ingen min- dre än Andes Wall, Sveriges f n äldsta sty- relse-ordförande i ett börsnoterat bolag. Födelseår 1931. Han startade dock som yngsta börs VD. Efter en kort introduktion av vår president och Jan Mark intog Anders Wall scenen in- för över hundra intresserade rotarianer. Ämnet för dagen var entreprenörskap och Anders Wall använde sig själv som ut- gångspunkt. Han berättade att han vuxit upp på en ar- rendegård i Uppland. Som tolvåring, när det var ont om mat under kriget, födde han upp och sålde kaniner som bidrag till familjens försörjning. När han var 17 år sål- des föräldrarnas gård och bohag på en påtvingad auktion. Då väcktes en stark lust till revansch, som sedan sporrat honom genom livet. Misslyckad fusion Med stöd av mamman, prästen och skol- läraren fick han chansen att ta studenten vid Uppsala läroverk och läsa vidare vid Handels Högskolan i Stockholm. Han för- stod tidigt att skulle han nå någonstans i livet var det en förutsättning att han bru- kade allvar i skolan. Så småningom gav han sig ut i affärslivet och blev tidigt VD för Kol & Koks AB i Stockholm. Han förstod att oljan skulle komma att ersätta kol och koks och fick företaget att istället satsa på byggmaterial, vilket ledde fram till Beijer- invest AB. Han fick som VD för koncernen möjlighet att köpa Felix AB i Eslöv genom en snabb affär. Övriga köp blev Pripps, Ramlösa och Abba AB. Men allt gick inte hans väg. Fusionen mel- lan Beijerinvest och Volvo där Anders Wall blev styrelseordförande och Pehr G Gyl- lenhammar VD fungerade inte. En fusion som hade förutsättningar att bli fram- gångsrik misslyckades då det blev kollisi- on mellan två helt olika kulturer, entrepre- nör kontra ett tjänstemannastyrt företagande. Efter några år skiljdes företa- gen åt igen. Anders Walls resa genom livet har framför allt präglats av framgång, men också av misslyckande som han tycker har varit lärande och sporrat till nya kraftag. I dag finns Anders Wall på börsen med Beijer-Alma. Öl med presidenten Episoder att särskilt minnas under det medryckande föredraget var bland annat ett möte med Österrikes president, Bruno Kreisky, när han var på besök i Stockholm. Det slutade med kvällsmatmat hemma hos Anders Wall bestående av Felix köttbullar, Pripps öl samt därtill lämpliga drycker. På annan plats i Stockholm väntade en orolig Olof Palme samt ett större antal mötesdel- tagare. Palme kunde inte förstå var före- dragshållaren Bruno tagit vägen. Anders Wall har under sitt liv haft förmå- gan att fånga tillfällena vid rätt tillfälle och med affärssinne och god magkänsla kun- na finna lämpliga företag att vidareutveck- la. Hans mål har aldrig varit att slakta före- tag utan att få dem att blomma upp. Det har lett till att han blivit hedersdoktor, me- cenat och en av Sveriges mest framgångs- rika entreprenörer. Redan 1973 startade Anders Wall sin egen Stiftelse, med uppgift att upptäcka, stötta unga nya talanger, samt skapa nätverk för affärer och vänskap. Kvällen till ära var även Caroline Kummelstedt utbildad vid Procivitas i Helsingborg med. Hon är en av Anders Walls stipendiater och en lovande entreprenör. Hon berättade själv vilket lyft stipendiet inneburit för henne. Avslutningsvis betonade Anders att före- tagssamhet i kombination med god ut- bildning och forskning är nödvändiga framgångsfaktorer. Enligt honom är entre- prenörer hjältar, som Sverige måste ta väl vara på och stödja så att de kan utvecklar sina personliga förmågor och få möjlighet att utveckla nya företag med beslutsam- het och ett positivt tänkande. Vår klubb- medlem Jan Mark arbetade tillsammans med Anders Wall när byggmaterialkedjan byggdes upp. Jan Mark och Kristian Vestergren Anders Wall gästade Helsingborg Landborgen Rk Stående: Jan Mark, Anders Wall och Lennart Wikfalk, Helsingborg Landborgens president foto: Jan Mark.

16

16 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Körkonsert på Ingesund mönstrade det mesta och det bästa av vad staden har att erbjuda ifråga om äldre och yngre körer uppbackade av ett proffsigt ledarlag och en etablerad sångsolist, Annika Marberg Hela konserten var ett initiativ av rotary- klubbarna i Arvika som svarat på ett upp- rop från Rotary International om att samla in pengar till Rotarys världsomspännande kampanj EndPolioNow. Svaret blev en väl- görenhetskonsert där intäkterna från bil- jetter och sponsring oavkortat går till po- liobekämpningen. Enligt konferencier Cathja Mörner kostar en vaccination 5 kro- nor. Resultatet av arrangemanget räddar bortemot 15 000 barn i världen från att in- sjukna i polio. Avslutningsnumren var ur Carmina Burana av Carl Orff . I urversionen för två pianon, slagverk och kör, hörde vi de samlade kö- rerna, tillsammans med pianisterna An- ders Hörngren och Mats Kästel och en uppsättning slagverkare med Mats Lin- dahl som stämledare, i tre nummer. Anför- de gjorde Elisabeth Hansson. Sverker Magnusson Arvika Nyheter Sopranen Annika Marberg underhöll till förmån för Rotarys kampanj EndPolioNow foto: Jan Nor- denberg. DG Barbro Sonesson tar emot checken på 72 250 kronor från Cahja Mörner, Arvika-Jösse Rk som ock- så var kvällens konferencier foto: Jan Nordenberg. Arvikas körer värmde 2010 reste Örebro Engelbrekt Rk tillsam- mans med några andra Örebroklubbar för tjugonde gången i Österled. Denna gång till Litauen och barnhemmet i byn Elektrenai. Där hade förändringens vind blåst sedan be- söket förra året. Från att ha varit ett slitet barnhem med gemensamma sovsalar och låg hygienisk standard var det nu nybyggt och fullt modernt. En driftlig föreståndare hade lyckats få EU bidrag i stark konkurrens med 300 sökanden inom hela EU området. Men barnen var desamma. De hade förberett sig på vår ankomst och först av alla framme vid vår buss för att hjälpa till med urlastning- en av 60 kartongen med insamlade gåvor. När ett nät med 17 fotbollar lastades ur stan- nade verksamheten upp och en spontan fot- bollsmatch bröt ut. Millert Wiberg vår rese- ledare och inspiratör hade frågat om det var något som de särskilt önskade sig från Sveri- ge och fått svaret en svensk flagga! och det fick de. Vi serverades litauiska specialiteter och barnen sjöng och spelade. Barnens spontana glädje gjorde att projektet kändes tacksamt och meningsfullt. Olle Holmqvist, Staffan Liljedahl Örebro Engelbrekt Rk Gertrud Ahlbeck Örebro Wadköping Rk Utlastning i Litauen. 20 gånger till Litauen

17

17Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Under rotaryåret 2009-2010 hade vi i di- strikt 2410 glädjen att ha en ambassadörs- stipendiat, Damian Lahoud från Sydafrika och distrikt 9350. Damian är 24 år och utbildad kemiingenjör. Han är hängiven Rotary och en god am- bassadör både för Rotary och för sitt hem- land. Under sitt år i Sverige har han dels studerat på Linköpings universitet, dels en- gagerat sig i en mängd olika rotaryaktivite- ter. Han har bl. a besökt ett stort antal klub- bar i vårt distrikt och berättat om Sydafrika och sitt stora engagemang för utsatta människor, framförallt barn och i synnerhet barn som blivit föräldralösa pga AIDS. Så här berättar Damian själv: AIDS är ett mycket stort problem I Sydaf- rika med stigande dödstal bland männis- kor mellan 25 och 40 år, vilket i sin tur leder till ett ännu större problem, nämligen för- äldralösa barn. Antalet föräldralösa barn stiger hela tiden och det finns visst stöd och hjälp för dem så länge de är små, men detta avtar när de kommer upp i tonåren. Tonårstiden är ju en känslig och svår tid för alla, även om man inte lever i fattigdom. Den svåra uppgiften att ta hand om dessa barn och ungdomar har fallit på de s.k. goGogetters goGo är ett afrikanskt uttryck för mormor och far- mor. Dessa goGos kanske inte ens är släkt med barnen, men har ändå tagit det som sin uppgift att sörja för och se efter dessa för- äldralösa barn, de flesta tar sig an upp till 20 barn åt gången. De ger barnen skydd och stöd och uppmuntrar dem att gå i skolan. Eget projekt Jag startade mitt projekt imPATCHit i ok- tober 2009. Huvudsyftet med projektet var 1 att öka medvetenheten bland svenska studenter för AIDS-situationen i Sydafrika och goGogetters arbete för att hjälpa de föräldralösa barnen, 2 att samla in pengar för att hjälpa Knysna Rk, min sponsor klubb i Sydafrika, att stödja kvinnorna som hjälper de föräldralösa barnen i Knysna. Jag har lyckats uppnå mina mål genom att sälja speciella AIDS märken till studenter- na, därför namnet imPATCHit från ordet PATCH märke. Projektet lanserades den 1 december 2009, som är Världs Aids da- gen. I skrivande stund har 45 000 SEK sam- lats in, vilket är mer än dubbelt så mycket som mitt första mål på 20 000 SEK. Även om mitt år som ambassadörsstipen- diat är över, så vet jag att mitt projekt kom- mer att fortsätta. Förutom engagemanget från Linköpings rotaractklubb, har jag bli- vit kontaktad av människor från ett antal universitet i Sverige och i Schweiz, som vill starta liknande projekt. Jag har blivit upp- muntrad av detta och bestämt mig för att, när jag kommer tillbaka till Sydafrika, ta två månader ledigt och arbeta tillsam- mans med the goGogetters. Jag har ock- så tänkt ansöka om matching grant från Rotary Foundation. Mitt år i Sverige har gett mig värdefulla er- farenheter och massor av minnen. Allt tack vare en organisation Rotary, och dess Ambassadörsstipendium. Det var inte bara det att Rotary bekostade hela min upple- velse, utan också det att vart jag än kom så fanns det alltid en rotarian som var villig att hjälpa mig. Med Rotary är man aldrig ensam, man blir del av en familj med 1,2 miljoner medlemmar som alla gör att man alltid känner sig välkommen och i många fall leder det till en livslång vänskap. Allt som krävs i gengäld är att man gör sin lilla del för att bidra till en bättre värld. Det kan vara att hålla föredrag om Sydafrika, ställa upp och hjälpa till med lokalt välgören- hetsarbete eller att helt enkelt tala med människor om sin hemstad. Allt bidrar till att öka den internationella förståelsen och kunskapen om Rotary och det är det vikti- gaste av allt. Enligt min uppfattning är det ett rimligt pris att betala och något som jag gör med glädje. Att studera på ett in- ternationellt universitet och uppleva ett unikt år utomlands är något som jag kom- mer att bära med mig resten av livet. Själv hade jag förmånen att lära känna Da- mian, då han bl. a firade jul med mig och min familj. Han är en mycket aktiv ung man, öppen och intresserad av det mesta och han har verkligen tagit vara på det år han tillbringat i en annan kultur. Jag är övertygad om att han kommer att göra mycket gott för sina medmänniskor både inom och utanför Rotary. Birgitta Dahlgren Distrikt 2410 S v er ige CANNES centrum uthyres www.cannestygard.se Damian är 24 år och utbildad kemiingenjör Ambassadörsstipendiat från Sydafrika

18

18 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Vid distriktskonferensen i Avesta den 25 - 26 september för distrikt 2330 medver- kade Sofia Knöchel Ledberg. Hon var en av de 70 första stipendiaterna från hela världen som genom Rotarys världs- fredsstipendium antogs till en masters- utbildning i freds- och konfliktkunskap 2003-2005. I Sofias fall ägde studierna rum vid Univer- sity of Queensland i Australien där hon fick möjlighet att kombinera studier i asiatisk politik med konflikthantering och -resolu- tion. Efter framgångsrika studier återvän- de Sofia till Uppsala universitet 2005. Idag är Sofia Knöchel Ledberg doktorand i statskunskap vid Uppsala universitet, där hon bedriver forskning om civila - militära relationer, med speciellt fokus på Kina. Sofia gav en intressant bild av sina erfaren- heter från de tre årens studier i freds- och konfliktkunskap. Detta är ett kort samman- drag: Utbildningens bakgrund Efter det kalla kriget fanns en stor opti- mism bland världspolitiker, akademiker och andra samhällsmedborgare. Nu var su- permakternas kapprustning över, inga ideologiska block stod längre mot varan- dra, återföreningen av Tyskland visade att ärkefiender nu kunde samarbeta. Men det visade sig snart att konflikterna inte alls försvann. Men deras karaktär kom att förändrades: färre krig kom att utkäm- pas mellan stater istället kom de att ut- kämpas inom stater. Följderna av denna utveckling var, som vi alla väl är medvetna om, fullständigt katastrofala: Krigen har nu flyttat in i samhällena där ci- vilbefolkningen lever; krigsskådeplatserna går inte att skilja från andra samhälleliga mötesplatser; ingen åtskillnad görs mellan kombattanter och civila; kostnaden i ter- mer av mänskligt lidande och infrastruk- turförstörelse har skjutit i höjden. Det är även konflikter som är svårare att lösa eftersom det inte sällan är ett flertal aktörer inblandade som inte är stater och som inte nödvändigtvis tycker att de vin- ner något på att kompromissa. Rotarys roll Denna utveckling, som kommit att bli så märkbar mot slutet av 1990-talet spelade naturligtvis en stor roll för Rotarys beslut att agera i denna fråga. Tanken på ett aka- demiskt program med avsikt att främja förståelse och fred i världen som ju är ett av Rotarys mål har funnits länge inom Ro- tary International och Rotary Foundation. Därför tillsatte Rotary 1996 en kommitt som kom att arbeta konkret mot ett så- dant mål. Inledningsvis diskuterade Rotary en rad olika alternativ, t.ex. att skapa en egen ut- bildning. Man kom dock fram till att ett samarbete med redan existerande lärosä- ten skulle vara mer fruktbart och ge mer valuta för de investerade pengarna och man påbörjade en process med att besöka olika potentiella universitet. Uppsala var ett av de universitet som fanns med på lis- tan över tänkbara samarbetspartner. Insti- tutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet är en världsbe- römd institution inom området. Slutligen etablerades sju Rotary centra för interna- tionella fredsstudier och studier i kon- fliktresolution. Sofia var en av de första nio studenter som togs emot vid University of Queensland i Australien. Här hade Rotary möjlighet att ut- nyttja den kompetens som redan existerade . Sedan Rotary avslutat samarbetet med Science Po i Frankrike finns det idag alltså sex centra runt om i världen. Hur blir man stipendiat? Utbildningen riktar sig till personer med tidigare engagemang inom områden som freds- och konfliktkunskap, medling, kon- fliktförebyggande åtgärder, konflikresolu- tion, både gällande studier och arbete. De som antas har väldigt olika bakgrund och erfarenheter och tillsammans med de Rotarys världsfredsstipendium Sofia Knöchel Ledberg

19

19Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Falun - Lugnet, en av de fyra rotaryklub- barna i Falun, firade den 28 oktober sitt 20- års jubileum. Klubben startades 1990, ef- tersom väntetiden för att bli medlem i de då befintliga klubbarna var alldeles för lång. Charterpresident var John Nordqvist. Vid starten hade klubben 39 medlemmar, varav sex var kvinnor. Nuvarande president är Veronica Lidman Ek. Klubben har för närvarande 63 med- lemmar, varav 21 kvinnliga medlemmar. Klubben har sålunda för Rotary en mycket hög andel kvinnor, vilket har varit klub- bens målsättning sedan grundandet. Jubileet firades i festvåningen på Grand Hotel i Falun i närvaro av drygt 70 perso- ner, medlemmar i den egna klubben och gäster från andra klubbar. Firandet inled- des med att presidenten Veronica Lidman Ek hälsade alla välkomna och hoppades att vi skulle få en trevlig kväll tillsammans. Efter förrätten höll charterpresidenten John Nordqvist ett långt bejublat anföran- de då han berättade om klubbens historia under de 20 åren. John presenterade char- termedlemmarna, tidigare presidenter, va- rav många var närvarande, och höll en rap- sodisk genomgång av ett antal föredrag som hållits under åren. Många gåvor De andra klubbarna i Falun framförde ge- nom sina presidenter gratulationer till ju- bilaren och överlämnade gåvor i forma av bidrag till PolioPlus, till Läkarbanken och till klubbens eget lokala projekt Gullgö- karna. Som ombud för distriktets guvernör gratulerade assisterande guvernören Eva Marklund och överlämnade två champag- neflaskor. Under kvällen anordnades två lotterier med fina priser som klubbens medlemmar skänkt i form av bl.a. persisk matta, teater- biljetter och hotellövernattning. Guvernö- rens två champagneflaskor ingick även i lotterierna. Behållningen av lotterierna, 4000 kr, kommer att skänkas till något ro- taryprojekt. Kvällen avslutades med ett be- jublat framträdande av den lokala bar- bershopgruppen Lurbo Stompers. Christer Ignell S v er ige andra vanliga studenterna skapar detta en fantastisk stimulerande studiemiljö. Fredsstipendiaterna är därför också i regel äldre än t.ex. ambassadörsstipendiaterna. Sofia uppskattar medelåldern i sin grupp till runt 30 år. De sökande måste ha grundläggande högskole - eller universitetsexamen som ger behörighet till rotarycentrens masters- utbildning eller diplomprogram. De måste också ha yrkeserfarenhet eller motsvaran- de inom relevant område och ha visat ett dokumenterat engagemang för fred och internationell förståelse. Den som är rota- rian eller nära släkt med medlemmar eller anställda inom organisationen kan inte söka stipendiet När det gäller urvalet av studenter har på senare år ansträngningar gjorts för att hit- ta lämpliga kandidater från länder som är mer utsatta för krig och konflikter och där- för kan tillämpa kunskaperna direkt i sin egen närmiljö. Inför läsåret 2008-2010 har 60 personer, från 33 länder antagits till programmen. Det är dock fortfarande problem för perso- ner från fattiga länder att ta med och för- sörja sina familjer, svårt för medföljande att få arbetstillstånd etc. Sofias avslutande reflektioner Ibland får jag frågan om jag tror att detta stipendium kan ge oss världsfred. Jag öns- kar att jag kunde svara ja på detta, men jag tror att verkligheten är alltför komplex för att nå detta resultat. Kunskap är makt Rotarys världsfredsstipendium har gjort det möjligt för redan engagerade och moti- verade personer att nå ett snäpp längre, att göra sin röst hörd lite högre upp i hierarkin. Detta märks särskilt i fattigare länder man lyssnar på folk med en akademisk utbild- ning och kan göra enorm skillnad när det gäller tillsättning av högre tjänster. Ett arbete som inte syns när det fungerar Det är lite otacksamt. När konfliktförebyg- gande arbete funkar syns det inte Enorma ansträngningar görs på gräsrots- nivå för att få till stånd möten mellan par- ter i konflikt, men det syns inte alltid vad som verkligen krävs. Trots det är jag övertygad om att det går att göra den här världen fredligare, det får vi inte sluta att tro och jag tror att denna satsning från Rotarys sida är ett steg åt detta håll. Sofia Knöchel LedbergLars Åke Carlsson Falun-Lugnet firade 20-års jubileum Nuvarande president Veronica Lidman-Ek i Sverigedräkt och chartermedlemmar foto: Gunnar Ridderstedt.

20

20 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Det är knäpp tyst i lokalen. Elva ungdomar i tre grupper sitter och skriver koncentre- rat och eftertänksamt. Så utbrister någon Gud vad svårt! Det är Ryla-gruppen i Hudiksvall som har ledarskapsutbildning under en helg. Upp- giften just nu är att göra ett bra avslut i den mindre grupp man tillhört den första dagen innan alla går vidare till nya grupp- konstellationer. Varje deltagare ska skriva en postit-lapp med något positivt om var- je individ i gruppen. Efter en stund verkar alla klara. Inom varje grupp går de muntligt igenom vad de skrivit och räcker över de små gula postit-lapparna till varandra. I det nyss så tysta rummet är nu pratet, skrattet och de glada utropen i full huggning. Energin ligger tät och kinder rod- nar av allt beröm de ger varandra. När alla lappar är utdelade frågar Roger Sundström, rotarianen som är huvudan- svarig för Ryla i Hudiksvall, gruppen hur det kändes att få lapparna. Som julafton! svarar en tjej. Man växer, säger en annan. Det är ovant, vi säger inte så ofta så- dana här saker till varandra i Sverige. De är överens om att de ska spara lappar- na. För att ta fram och läsa när man har be- hov av att höra att man är viktig, att man är bra. Gruppen föreslår också att de kan an- vända metoden i deras möten med olika föreläsare, genom att ge föreläsarna posi- tiv feedback på ett personligt sätt. Så lämnar de sin grupp för att bilda nya. Alla reser sig upp och börjar se sig om efter nya möjligheter. De har under helgen gjort pre- sentationer om vilka de är, och några kän- ner varandra sedan tidigare, så de vet en del om varandra. Fem minuter senare sitter de i nya grupper och arbetet fortsätter. Tre rotaryklubbar driver Ryla tillsam- mans Det är tredje gången Hudiksvalls tre rotary- klubbar gemensamt anordnar Ryla, Rotary Youth Leadership Award. Roger Sundström har varit den drivande rotarianen under alla åren. I år har han Stina Jonsson och Anna-Karin Widehammar till sin hjälp. Det är en fantastisk möjlighet, inte bara för deltagarna utan även för oss inom Rotary och de ledare som dessa unga, framtida ledare kommer att få träffa under det kommande året. Det ges möjlighet att få reflektera över sitt eget och andras ledarskap, och som vi säger i utbildningen: Människan är inte - hon blir i mötet med andra! De ungdomar som deltar är mellan 18 och 30 år. De är handplockade genom Rotarys nätverk. De förväntas ha goda förutsätt- ningar att bli bra framtida ledare. Flera av dem är redan ledare inom till exempel idrotten, och några har redan tidigare gått ledarskapsutbildningar. Utmanande övningar skapar gruppdy- namik Självpresentationerna gick ut på att alla fick varsitt ark från ett blädderblock och några tuschpennor. Arket skulle delas i fyra rutor. Bara bilder fick användas, ingen text, inga bokstäver. De fyra rutorna skulle svara på: Deltagare i Ryla Hudiksvall 2010-2011: Roger Sundström, Elsa Bertils, Thomas Swederus, Maria Rylander, Sheran Aljaf, Agnes Fockström Haubitz, Josephine Andersson, Klara Drejare, Jacob Larsson, Magdalena Hamlin, Stina Jonsson, Kalle Sundin, Björn Scherdin och Anna-Karin Widehammar foto: Anna-Karin Widehammar. Konsten att göra ett bra avslut kan handla om att ge positiv feedback till de övriga i gruppen. Här är det Jacob som ger en postit-lapp till Agnes foto: Anna-Karin Widehammar. Hudiksvall satsar på Ryla - programmet

21

21Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige cancerfonden.se 020-59 59 59 1. Vem är jag, min familj, fritiden, syssel- sättning, vad har format mig? 2. Styrkor och utvecklingsområden svagheter 3. När jag mår som bäst, på fritiden på jobbet 4. Vad är jag mest stolt över, utmaning just nu Förutom självpresentationerna är det den så kallade DiSC:en som verkar ha gjort starkast intryck under första dagen. Det är en metod eller ett verktyg för att förstå sig själv och andra, såväl i jobbsi- tuationer som i andra sammanhang. Verktyget mäter dominans, inflytande, stabilitet och kvalitet. Generella beteen- demönster och klassiska personprofiler diskuteras. Syftet med DiSC är att bli uppmärksam på sina styrkor och svagheter och få ökad förståelse för andra människor, vil- ket också kan leda till att man minskar risken för onödiga konflikter med andra, berättar Roger. Från ledarskapsutbildning till möten med ledare Utbildningen löper vidare. De pratar om kommunikation, feedback och ledarska- pets grunder med att se, höra och bekräf- ta. De pratar om normer och förhållnings- sätt och Stina lär gruppen FIRO-modellen, vilka olika faser en grupp går igenom. Nu dröjer det en månad tills gruppen ses igen. Då ska de träffa distriktsguvernören för Rotary, Lars Åke Carlsson. Anna-Karin Widehammar I våras tog Malmöentreprenören Dan Olofsson och DG Leif Mazetti-Nissen i hand på att skjuta till lika mycket pengar för att få ännu fler afrikanska ungdomar att skyd- da sig mot HIV och Aids. När Dan Olofsson och hans hustru Christin 2005 startade programmet Star for Life i Sydafrika var i vissa områden varannan tjej i 25 årsåldern HIV-smittad. Idag har tonårsgraviditeten gått ner med 37 procent och den låga när- varon i skolan och skolbetygen förbättrats. Med musik av Trippel and Touch turnerar ungdomarna runt i världen och sjunger Aids free thats me. Jag har gjort många investeringar i mina dagar. Men denna är det bästa även om jag inte har tjänat en krona. Är man bara uthållig går det att förverkliga drömmar, säger Dan Olofsson. Idag är 70 skolor med i programmet och kulturmönstret där killar som vill ha sex med en ung tjej har förändrats. Ungdo- marna tror på en framtid och jobbar för att förverkliga sina drömmar. Tillsammans sprider de budskapet om att använda oli- ka sätt att skydda sig mot HIV. Följer klassen Det var onsdagen den 13 oktober som Lennart Håkansson, president i Malmö- Limhamn Rk, överlämnade ett bidrag på 18 000 kronor till Dan Olofsson. Bidraget går till skolprojektet Star for Life och dess verksamhet i att förhindra spridningen av HIV bland unga i Sydafrika, Namibia och Sri Lanka. Med Malmö-Limhamn Rk och Dan Olofs- son gemensamma insats på 36 000 kronor blir rotaryklubben fadder till två skolklas- ser i Star for Life. Jan Molin, personlig vän till Dan Olofsson och medlemsansvarig i Malmö-Limhamn Rk, fick uppdraget att dokumentera det hela på plats i Sydafrika. Vi i Rotary gör mycket välgörenhet i värl- den. Istället för att stå upp och berätta vill vi visa vad vi kan göra. Nu kommer vi att få följa dessa två klasser. Vår förhoppning är att detta skall sprida ringar på vattnet så att fler tar utmaningen, säger Leif Mazetti-Nissen. Med gemensamma krafter går det att minska HIV bland unga. Star For Life är ett pedagogiskt program som bygger på mo- tivation och som numera ingår i undervis- ningen i skolorna. I dagsläget är det ett 70- tal skolor som ingår i projektet, och med Rotarys hjälp kan det bli flera. Kim Hall Med gemensamma krafter går det att bekämpa spridningen av HIV bland unga. Lennart Håkans- son, president i Malmö-Limhamn Rk, överlämna- de 18 000 kr till Dan Olofsson, initiativtagare till Star for Life, som lovade vid distriktskonferensen under Leif Mazetti-Nissens guvernörsår i distrikt 2390, att skjuta till lika mycketfoto: Kim Hall. Rotary Limhamn blir fadder till två skolklasser i Sydafrika

22

22 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Skövde-Billingen Rk i Skövde drog igång Utmaningen och skänker totalt 200 000 kronor till välgörande ändamål. Det största enskilda projektet i klubbens historia. Presidenten Alf Sandqvist vill rikta ett stort tack till klubbmedlemmen Christer Rapp vars gåva på 100 00 kronor gjort satsning- en möjligt. Själva Utmaningen bestod i att övriga 70 klubbmedlemmar tillsammans bidrar med en lika stor summa. Totalt blir det 200 000 kronor som skall betalas ut fram till projektet avslutas. En speciell kommitt har under Claes-Gö- ran Karlssons ledning arbetat fram fyra oli- ka projekt. Två lokala och två internatio- nella. Vid ett ordinarie lunchmöte i början av oktober var det dags att dela ut de fyra första gåvobreven, där totalt 125 000 kro- nor fördelas till fyra olika ändamål. Ett skol- projekt i Sudan fick 50 000 kronor, sedan delas resterande pengar mellan Skövde Handikappidrottsförening, projektet Kojan i Skövde och sjukhuset Mutomo i Kenya. Så här beskrivs projekten: Skolprojekt i Sudan 50 000 kronor: Anitha Walfridsson har arbetat som logisti- kofficer i södra Sudan och fick där upp ögonen för människornas tuffa situation i ett land som saknar infrastruktur och stän- digt plågas av inbördeskrig. För två år se- dan fick Anitha frågan om hon ville vara med och starta en skola i Sudan. Hon nap- pade på idn. För 1,5 år sedan bildades det en stödförening i Skaraborg och skolan växer. Nu finns det 90 elever och fem lära- re. Bidraget kommer att användas till att inreda byggnaden med skolmaterial. Dessutom gör detta möjligt för lärarna att förbättra de redskap som behövs för un- dervisningen. Anitha poängterade att det- ta är den enda skola i sitt slag i södra Su- dan och detta i ett land med cirka 40 miljoner invånare. Mutomo i Kenya 25 000 kronor: Ulla Evaldsson poängterade att detta är ett mycket välkommet bidrag som betyder att sjukhuset nu kan göra en välbehövlig satsning på de svårast sjuka barnen. En re- novering och omorganisation av sjukhu- set pågår. Nu är det rätt läge att satsa på en intensivårdsenhet. Sjukhuset kommer nu också att tillföras teknisk utrustning. Ulla lovade att pengarna kommer att användas på det mest effektiva sättet. Skövde Handikappidrottsförening 25 000 kronor: Mats Björkander konstaterade att gåvan är ett mycket välkommet tillskott till en verk- samhet som ständigt växer och utvecklas. Klubben är 13 år gammal och har växt från tio till 50 medlemmar och satsar även mycket på den sociala verksamheten. Bi- draget kommer att användas till att fören- ingen skall ställa upp i SM och sedan kom- mer en del att gå till speciella klubbtröjor att användas i Billingebragden, den världs- unika triathlontävlingen för handikappa- de som alltid samlar ett stort startfält från när och fjärran. Kojan 25 000 kronor: Pirjo Svegreus berättade att Kojan är ett samprojekt mellan Skövde kommun och Svenska kyrkan och vänder sig till barn och ungdomar som växer upp i missbru- karfamiljer. Något som drabbar var femte barn enligt statistiken. Pengarna kommer att användas till att berika den ordinarie verksamheten. Som exempel kan nämnas att barngruppen förra året gjorde en resa till Liseberg i Göteborg. Nu har det startats en tonårsgrupp så gåvan kommer väl till pass för att användas till något utöver det vanliga. Jan Larsson vice sekr Skövde-Billingen Rk Presidenten Alf Sandqvist flankeras av gåvobrevsmottagarna i Utmaningen: Från vänster Anitha Walf- ridsson skolprojekt i Sudan, Pirjo Svegreus projekt Kojan, Mats Björkander Skövde Handikappidrotts- förening och Ulla Evaldsson sjukhusprojekt Mutomo i Kenya foto: Lene Doverholm. Utmaningen största satsningen för Skövde-Billingen Rk

23

23Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Det nedan redovisade projektet i Rumäni- en stämmer väl överens med Förenta Na- tionernas satta millenniemål att minska svält och hunger i världen: med hälften så många undernärda människor 2015 jäm- fört med 1990; När FN:s medlemsstater för 10 år sedan formulerade sina mål dog un- gefär 4,5 miljoner barn om året till följd av undernäring. Det är fem år kvar. Organisationen Action Aid har kartlagt situationen och summerar; Den bittra sanningen är att världen är på väg bakåt när det gäller hunger I tio länder, varav åtta i Afrika söder om Sa- hara, blir de undernärda allt fler. En lång rad olika orsaker ligger bakom den negativa utvecklingen såsom t.ex. krig, torka naturkatastrofer, korruption, ekono- misk kris och ineffektiv produktion. Vad kan göras? Rotary är en organisation som med sin in- ternationella förankring i mer än 200 län- der på olika sätt genomför välplanerade målinriktade insatser att medverka till att dessa FN:s mål uppnås. Jag har följt upp och grenomfört en revi- sion av ett synnerligen intressant projekt i nordvästra Rumänien. Detta sattes igång 2002 på initiativ av lokala rotaryklubbar med stöd av bl.a. Rotary Foundation i sam- arbete med en nationellinternationell or- ganisation Heifer International.och en rotaryklubb i Arkansas. Rubriken på projektet är Farmers feed the children, och bedrevs genom ett intres- sant koncept. Engagera lantbrukare och deras familjer. I princip gäller att från en erhållen gåva skall en gåva skänkas vidare. Engagerade lantbrukarfamiljer erbjuds möjligheten att delta i projektet. De fa- miljer vilka är kvalificeradevilliga att delta erhåller utan kostnad en dräktig kviga, som skall födas upp. Efter kvigans kalvning skall av den mjölk som produ- ceras 400 liter varje år levereras utan er- sättning till en skola, hem för handikap- pade barn, sjukhus, fängelse eller annat i trakten angeläget objekt. När nämnda hondjur föder en kvigkalv så skall denna skänkas till en annan lantbru- kare som kvalificerat sig att ingå i pro- grammet. Födda tjurkalvar skall födas upp till slakt och köttet levereras utan ersätt- ning till ovan nämnda verksamheter. Konceptet innehåller också tillgång till en- kel jordnära utbildning i frågor som rör skötsel och hantering av djur och utrust- ning. Rådgivning står till förfogande ge- nom en koordinator som kan hjälpa till då problem uppstår. Motivation Det aktuella hondjuret producerar varje år ytterligare ett antal tusen liter mjölk utö- ver vad som avtalats för leverans utan er- sättning till t.ex. en skola. Denna mjölk till- faller familjen och kan användas för egen konsumtion och överskottet kan säljas till lokala uppköpare t.ex. ett mejeri. Detta genererar på så sätt en inkomst till familjen, som känner sig motiverad att på allt sätt uppfylla de ställda kraven. Projek- tet har varit synnerligen framgångsrikt. Levnadsstandarden har förbättrats på ett påtagligt sätt. Mat finns tillräckligt för hela familjen. In- komsten från försåld mjölk har väsentligt förbättrat den ekonomiska situationen för familjen. Barnen är välmående och orkar gå i skolan, bostad och övriga byggnader på gården har kunnat renoveras ja i vissa fall har ett nytt bostadshus kunnat byggas. Överallt möttes jag av en översvallande stor glädje för att ingå i projektet. Projektets uppbyggnad har många fördelar. Det är inte frågan om att skänka pengar utan gåvan utgörs av ett djur som med sin avkastning ger bättre levnadsförhållande såväl för mottagaren av gåvan som för de vilka får del av avkastningen från gåvan. Uppföljningen är enkel. Det är lätt att följa upp vad som sker på de i projektet ingå- ende lantbruken. 5 byar har blivit 15 Projektet, som startade för åtta år sedan i 5 byar med totalt 330 familjer, har nu utö- kats till att omfatta mer än 450 familjer i 15 byar. Nya institutioner har anslutits till pro- grammet, en utveckling som kommer att fortsätta i rask takt. Som exempel kan nämnas ett hem för gatubarn som vid tidpunkten för mitt besök fick tillgång till nyttig mat och dryck och ett omhänderta- gande som inte i ord kan beskrivas helt fantastiskt! Under årens lopp, dels i min tidigare verk- samhet som V D för Skånesemin samt dels inom Rotary har jag haft glädjen att besö- ka många länder och genomföra samt föl- ja upp många olika internationella projekt sällan har jag upplevt något så positivt som det omnämnda projektet. Det är: Enkelt i sin uppbyggnad Inte fråga om att skänka pengar utan en gåva i form av ett djur som i sin tur generar en gåva Lätt att följa upp Ger hjälp till att utveckla samhället och dess invånare Ökar det sociala välståndet, barnen är välmående och orkar genomföra sin skolgång Nära samarbete med berörda lokala och nationellainternationella orga- nisationer Ett koncept som har anledning att stå som modell för framtida humanitära insatser. Kjell-Åke Åkesson Svält och hunger i världen står i fokus Familjekor som skapat trygghet

24

24 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Skota Hem har som målsättning att ge människor i alla åldrar, med olika slag av fysiska handikapp, möjlighet till idrott till rimliga kostnader. Här sker det i form av segling i små lättmanövrerade båtar, med assistans i den omfattning man behöver, och under avslappnade, glada former. Många deltagare vittnar om att träningen i att segla egen båt, med allt vad det innebär av balansering och omdöme, har goda ef- fekter på hanteringen av vardagen i övrigt. Skota Hem startades av Clas Hultling, rygg- märgsskadad läkare, och verksamheten har pågått under ca 15 år. Den drivs med stöd av bl a Allmänna arvsfonden, Victoriafonden, olika företag samt Nacka kommun. Att rap- portera till sponsorer och söka nya sponsorer är en viktig del av arbetet under vinterhalvå- ret vid sidan av medverkan i träningsläger på Gran Canaria i ett samnordiskt projekt. Saltsjöbadens Rk har sponsrat den unika verksamheten vid flera tillfällen, som bedrivs i KSSS klubbhamn i Saltsjöbaden. Emma primus motor Emma Halln är sedan 12 år tillbaka verk- samhetens Primus motor, och har till sin hjälp under sommarsäsongen tre seg- lingskunniga ungdomsledare och eldsjä- lar: Tove, Sara och Jonas. Emmas bakgrund är segling, segling, segling - plus utbildning till förskollärare. Att hålla på med detta är det roligaste Emma kan tänka sig! Det som bekymrar henne är svårigheten att planera verksamheten lång- siktigt, pga. de tuffa ekonomiska villkoren. Som Rotarys representanter besökte vi Skota Hem en lördag i september. Emma körde oss ut på Baggensfjärden i gummi- båt för att ge oss möjlighet att bevista årets sista bankappsegling för de yngsta seglarna. Det var en härlig upplevelse! Tre båtvana tjejer, Elinor, Emelie och Paulina stack iväg i den milda brisen och lotsade sina jollar runt banan med glada tillrop från anhöriga på land. Ledarna i följebåten höll uppsikt över seglingen. Vi kände oss stolta över att se vår båt sticka iväg på fjärden. Deltagare från hela landet Sommaren 2009 var uppemot 700 personer, i åldern 7-78 år ca hälften är barn och ung- domar engagerade i träningspass, läger och kappseglingar i varierande omfattning. Under säsongen 2010 har verksamheten bedrivits i något mindre omfattning, pga att en av de största sponsorerna dragit till- baka sitt årliga stöd. Men man har ändå ordnat flera träningspass för barn och vux- na, och genomfört seglarläger för ungdo- mar, bl. a läger med inkvartering på en ö i Stockholms södra skärgård. Vidare har man gjort två resor till Västkusten med de yngs- ta deltagarna, med goda resultat i kappseg- ling i Access-jollar. Där inträffade något un- derbart: En okänd åskådare, som fascinerats av de duktiga deltagarna steg fram och överlämnade 10 000 kronor till Skota Hem! De som söker sig till Skota Hem är inte bara Nackabor, utan boende i hela Stor-Stock- holm, och beträffande de vuxna deltagar- na från landet som helhet. Annan liknande verksamhet för vuxna finns inte idag. Att delta i ett träningspass kostar några hund- ralappar, träningslägren på 5 dagar kostar ett par tusen inkl en övernattning. Den lilla klubbstugan i KSSS hamn rymmer kontor, samlingsrum och kök, och just den här lördagen bullar Emma upp en god lunch för deltagarna i eftermiddagens tävlings- pass för vuxna. Det drar tyvärr ihop sig till regn. Vi tackar Emma och hennes assistenter för en härlig förmiddag med Skota Hem. Det är bara att konstatera: Navigare Necesse Est! Och sponsring är avgörande för den fort- satta verksamheten! Micaela Lavonius Emma Halln är sedan 12 år tillbaka verksamhe- tens Primus motor foto: Sten Brattberg. Skota hem foto: Sten Brattberg. Skota hem i Saltsjöbaden

25

25Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Valle Reale Montepulciano dAbruzzo Art.nr 2355 89 kronor Från hjärtat av Abruzzerna kommer denna urtypiska Montepulciano. Ett sällskapsvin med doft av körsbär och choklad och en smak av mogna plommon och vanilj. Njut av hant- verket till expempelvis lammkotletter med vitlök och rosmarin. Snudd på fem solar! Bengt Frithiofsson - TV4 Nyhetsmorgon VINET FINNS I SYSTEMBOLAGETS ORDINARIE SORTIMENT OCH IMPORTERAS AV WWW.THEWINEAGENCY.SE. TEL: 08-660 84 16

26

26 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Det finns många ungdomar i Växjö vars föräldrar vuxit upp i andra länder och kulturer. I det viktiga Mångfaldsprojektet Lika och ändå olika som pågått i Växjö under två år har Rotary i Växjö velat göra nytta genom att inspirera och uppmärksamma dessa ungdomar. Det blev en uppsatstävling med skrivna berättelser på temat hur det är att leva i två kulturer. Med ena foten i sina föräldrars hemland och den andra i sitt nya hemland Sverige. Deras egna berättelser och tankar finns nu tryckta i ett häfte och är resultatet av 2009 och 2010 års skrivande. Ett arbete som Rotary varit med att genomföra inom ramen för projektet. Priser på Konserthuset Under Mångfaldsdagen den 29 november i Växjö Konserthus uppmärksammades sammanlagt 23 ungdomar och belönades för sitt arbete. Totalt har 67 ungdomar del- tagit. I år delar Rotary ut 6 penningpriser på vardera 1 200 kronor och 17 deltagare belönas med var sin biobiljett. Genom att dessa ungdomar vill berika oss med sina upplevelser, vill vi från Ro- tarys sida bidra med något tillbaka, säger Britt Segerberg från Växjö Rk som varit dri- vande i projektet tillsammans med Björn- Fredrik Tollin från S:t Sigfrids Rk i Växjö. Uppsatsskrivarna är elever som går på Arabyskolan, Norregårdskolan, Teleborgs Centrum, Kungsmadskolan och S:t Sig- frids Folkhögskola. Deltagarna represen- terar flera olika nationaliteter, bl a USA, BosnienKosovo men också Finland, Sve- rige och Thailand. Mångfaldsprojektet drivs av Arabisktalan- de Kvinnoföreningen med ekonomiskt stöd av Allmänna Arvsfonden, Växjö kom- mun och Länsstyrelsen i Kronoberg. Birgitta Rydztröm Rotary i Växjö belönar mångkulturella ungdomar Vi, vi är TS Britta och Ljungskile Rk med 23 utbytesstudenter ombord. Rotaryklubben anordnar varje år en ungdomsaktivitet för distriktets utbytesstudenter. De flesta av ungdomarna har bara varit i Sverige i tre veckor, så återseendets glädje av varandra, efter svenska kursen, är stor. Kaptenen Ronny Malmqvist styr skutan lugnt och fint ut mot Gullmarn, dess blin- kande fyrar och in mot den trygga ham- nen i Lysekil. Ronny har erfarenhet som fartygschef på gamla fina båtar som Bro- strömsrederiets Sagaland m.fl. Vi lämnade Uddevalla vid sextontiden. Gick med motor ut genom det bohuslän- ska fjordsystemet . De blåa bergen, den salta brisen, solen - sommarens riktigt sista varma dagar - i september. Maten ombord ordnade, kokade, lagade presidenten i vår klubb Britt-Marie Widestadh tillsammans med Solrun Srb Johanson. Jättegott. Ib- land fick någon av ungdomarna styra TS Britta under överinseende av den trygge kaptenen eller rorgängaren. Man fick lära sig att via sjökortet navigera mellan hol- mar och skär eller att slå knopar. Utmanande läge Några vågade tom klättra ut i nätet under peket. Vilken upplevelse det måste vara att få hänga i ett nät under bogsprötet och se det blåa vattnet forsa fram under dig. Vi hade natthamn i Lysekil och därifrån gick vi tidigt nästa dag några distansminuter norr ut till Stora Kornö, Denna fantastiska pärla bland Bohusläns öar. Vi gick iland och vandrade mellan månghundraåriga sjöbo- dar och hus, tvärs över ön. I Uddevalla hamn mönstrade 23 ungdo- mar från hela världen av TS Britta, lite trötta men glad och med en fantastisk upplevelse i bagaget. Ide, genomförande och delvis finansiering genom Stig-Göran Olovsons Minnesfond. Ljungskile Rk tackar Distrikt 2360 för stöd, Britt-Marie Widestadh och Solrun Srb Johansson för den goda maten som ni la- gade ombord, sjökapten Ronny Malmqvist och hans besättnings trygga hand och ett speciellt stort tack till Victor Johansson. Du är ett unikt och stort stöd ombord. Lars-Magnus Olovson PP och ansvarig för aktiviteten Seglats i väst Rast i Land Matdags

27

27Nummer 2. 2011 . Rotary Norden S v er ige Gemenskap, glädje, god mat, vacker musik och inspirerande tal - så gick det till när Udde- valla Rk firade sina 75 år i det anrika Rådhuset. Dessutom blev några medlemmar extra upp- märksammade för sina insatser genom utde- landet av utmärkelsen Paul Harris Fellow. Rotary är ett yrkesnätverk och en hjälpan- de organisation, konstaterade klubbens nuvarande president Jim Carlsson inför de jubilerande gästerna. Men också en klubb med en fin gemenskap, idag med 65 med- lemmar varav 12 procent är kvinnor. Det var 1935 som medlemmar av Göte- borgs Rk sonderade möjligheten för att bilda en klubb i Uddevalla. Den drivande kraften bakom tillkomsten var direktören vid Munkedals Bruk, Olof Bildt. På hans ini- tiativ ägde ett sammanträde rum den 27 augusti 1935 på Gustafsberg i närvaro av guvernör Gustaf Munthe. På den hand- skrivna teckningslistan finns namnen på 17 män villiga att starta Uddevalla Rk. Kontakt över gränserna Redan från start upprättades intim kontakt med utländska klubbar. Målsättningen att vidga vänskapsringen över statsgränser och regioner var ett ljus under det mörka decen- nium som följde i Europa. De första kontak- terna togs med Thisted, Skien och Halden och efter andra världskriget fick den nordis- ka tanken ny näring. Vid det nordiska interci- tymötet som Uddevalla Rk anordnade i april 1951 kom inte mindre än ett hundratal gäs- ter från grannländerna tillsammans med femtiotalet gäster från svenska klubbar. Otaliga är de intressanta och lärorika före- drag som varje vecka har hållits under Ro- tarys veckomöten. Klubben har också medverkat till många viktiga projekt, lo- kalt med t ex stödjandet av Saronhuset och internationellt med t ex Polio Plus, Lä- karbanken och vattenprojekt i Kenya. Vid jubilet i Uddevalla förärades Jan Arbring och Lars Bratt utmärkelsen PHF av DG Tomas Rydebo som hade ADG Bo Gunnar Henning vid sin sida. Tidigare i år har Åke Svensson och Bengt Hansson fått ta emot utmärkelsen. Gratulationstal och gåvor överlämnades från Uddevalla kommun av kommunalrådet Sture Svennberg, av gästande presidenter - Sylvia Wide från Rotary Skansen, Susanne Wiklund från Rotary Byfjorden och Britt-Marie Wi- destadh från Ljungskile. Presidenten Jim Carlsson tackade för vänli- ga ord och bidrog också själv till att skapa god stämning genom att ta fram trumpe- ten tillsammans med gruppen Jazz for FUN! Agneta Riddar Uddevalla Rk: s första kvinnliga medlem Uddevalla Rk 75 år DG Tomas Rydebo och två nya PHF:er Jan Arbring och Lars Bratt. Vid en högtidlig ceremoni i Glada Hudik Rk fick Inner Wheel medlemmen Maja Lisa Stålqvist motta en PHF. Maja Lisa har under många år utfört be- römvärda insatser inom olika sociala om- råden. Hon representerar de människor som gör stora insatser utan att synas eller de som har mottot osjälviskt tjänande. Hennes långa bana som frivillig hjälparbe- tare började för Stadsmissionen i Stockholm där hennes uppgift var att besöka och hjäl- pa familjer vars familjefäder satt i fängelse. Under några år var hon bosatt i Vero Beach, USA. Där besökte hon och hjälpte perso- ner med svensk anknytning som hade oli- ka problem. Hennes insatser där resultera- de i att hon fick epitetet den lilla ängeln. Insats i Karibien Vid ett besök på ön Dominic i Karibien kom hon och hennes då levande make i kontakt med öns sociala center som delvis är finansierat via FN. Samma dag som be- söket ägde rum kom en femtonårig mam- ma med två nyfödda tvillingar, sk. ränn- stensungar för att få plats på centret. Paret Stålqvist beslöt då att stå för barnens kost- nader och utbildning. För en tid sedan tog barnen studenten med goda betyg. Sedan första besöket har Maja Lisa gjort be- römvörda insatser vid centret som nyligen resulterade i en förnämlig utmärkelse. I Hudiksvall har hon i mer än tio år arbetat som frivillig i anhöriggruppen som består av människor som på olika sätt har det ar- betsamt eller svårt. Människor som har svårt sjuk anhörig eller anhörig som gått bort. Oräkneliga är de hembesök som Maja-Lisa gjort, alltid med en blomma i handen. Två till tre gånger per år bjuder hon hem grup- pen på middag och trevig samvaro. Maja Lisa har även varit djupt engagerad inom området narkotikamissbruk. I Vero Beach kallas hon således för lilla ängeln och i Hudiksvall kallas hon ibland för Hudiksvalls Moder Teresa Rune Andersson Maja Lisa Stålqvist mottar PHF. Vardagshjälte i Hudiksvall

28

28 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden N or ge Et 15 år langt samarbeidsprosjekt mellom Kongsberg Rk og Riga Hansa Rk har til for- mål å motivere grndere. 221 kandidater har hittil fått sin mastergrad i innovasjon og entreprenrskap, i samarbeidet hvor Hgskolen i Buskerud og Riga Technical University RTU er de sentrale aktre- ne. Overraskende få av kandidatene har imidlertid utnyttet utdannelsen til å starte eget foretak, og dette tok klubben tak i ved forrige årsskifte. Alle tidligere MBA- studenter, samt en rekke andre kandidater fra bl.a. Stockholm School of Economics i Riga ble invitert til å ske om å få delta i RMP-programmet sommeren 2010. I okto- ber ble sknadene sortert og kandidatene intervjuet. 12 team med 26 kandidater ble valgt til å delta i programmet som skal gå over 1 studieår med tre samlinger. Riga Hansa Rotary har vrt med fra starten med mentorer og Innovasjon Norge har deltatt med en ressursperson. Den norske ambassaden i Riga har deltatt med finansi- ering. Kick off-mtet gikk av stabelen i Riga 26. og 27. november 2010, med 11 grupper, bestående av 21 kandidater. Her hadde vi med fire mentorer fra Kongsberg Rk, Jon Erik Saugen prosjektleder , Gunnar Berge, Vidar Solli, og Einar Hoven. Vi hadde også med fem mentorer fra ssterklubben i Riga, Viktors Kulbergs Innkommende gu- vernr for svensklatvisk distrikt D 2410, hans kone Helena Kulberga, Margarita Pla- tace, Janis Teteris og Guntis Berzins. Fra Innovasjon Norge hadde vi med Ro- berts Misurovs, og fra Riga-universitetet direktr for MBA-studiet Modris Ozolins og Ingrida Latisa. Kick off- mtet ble gjen- nomfrt ved at kandidatene ble delt i tre grupper, med fellesnevnere innen forret- ningsid, marked eller teknologi. Dissekerte planene Prosessen ble gjennomfrt i et opplegg hvor deltagerne selv dissekerte hveran- dres forretningsplaner og ga hverandre nyttige tilbakemeldinger. Konklusjon og framdrift ble presentert i plenum, og utfor- dringer og planer for neste periode ble diskutert. Frste dag ble avsluttet med en middag og professor Kjell Gunnar Hoffs foredrag om Creativity and Structure in Jazz etterfulgt av konsert med Kjell Gunnars latviske kvartett. Vi hadde også med gjester fra presse og ambassa- den. Mid-term mtet ble holdt 22.januar i Riga. Nå var antallet team redusert fra 12 til seks med 14 deltagere. Dette var en natur- lig seleksjon, basert på modenheten i for- retningsforslagene. I tillegg hadde vi fått inn tre lokale mentorer, med solid bak- grunn i å stifte firmaer i Latvia. Klar for Markedsdag Mtet ble gjennomfrt med samme struk- tur som det frste mte: Kandidatene ble fordelt i grupper, og hver gruppe hadde nå to eller tre latviske mentorer, samt Rolf Qvenild og Gunnar Berge fra Kongsberg. Vi fikk en kritisk gjennomgang av de oppda- terte forretningsplanene samt diskusjon om tiltakene som var gjennomfrt siden sist. Vi evaluerte utfordringene, og avslut- Mentor for latviske forretningsspirer Alle mastere og mentorer på ett brett, under samlingen i Riga i november i fjor. Einar Hoven og Jon Erik Saugen i aksjon.

29

29Nummer 2. 2011 . Rotary Norden tet med formulering av oppdukkende ut- fordringer, og plan for neste periode. Hver av de seks teamene presentert planene i plenum, med en påflgende Markeds- dag, hvor alle de lovende forretningsspi- rene og mentorene gikk omkring, disku- terte, ga og fikk råd av hverandre. Realisere drmmen? Siste samling er avtalt til lrdag 14.mai, og vi forventer at halvparten av teamene, dvs. tre, nå har utviklet et levedyktig konsept og kan realisere sin drm om eget foretak. Til denne siste samlingen inviterer vi så mange som mulig av medlemmer fra Kongs- berg Rotary og Riga Hansa Rotary. Vi har ALLE verdifull erfaring å dele med de unge entreprenrene, som er umettelige etter å få dele sine tanker med erfarne lyttere. Gunnar Berge og Jon Erik Saugen, Kongsberg Rk N or ge Strategiprofessor og musiker Kjell Gunnar Hoff gjorde lykke både med konsert og foredrag om jazzens struktur. Behovet for folkeopplysning om Rotary er en velkjent problemstilling. Og Sandefjord Rk har gjort noe med det, et fremstt som mate- rialiserte seg med et fint oppslag i Sande- fjords Blad. Vi bringer her artikkelen in ex- tenso, som ett eksempel blant mange gode sådanne på hvordan klubbene kan synlig- gjre Rotary i sitt lokale mediebilde. Nye og friske fjes av begge kjnn er tatt inn i Rotary-familien i Sandefjord. Gutte- klubben Grei, lukket herreforening, kame- raderi eller gubbevelde. Mytene om Rotary er mange og seiglivete. De fleste er et godt stykke unna virkeligheten. Flger med i tiden Rotary er langt fra noen herreklubb. Enkelt fortalt kan du si at vi er en yrkesklubb, forteller Kristin Vik. Hun er nyslått Rotary-medlem av året, og som de fleste andre som brer navnet Kristin, er også hun, ikke overraskende, kvinne. Den verdensomspennende organisasjo- nen var riktignok lenge forbeholdt menn, men som de fleste andre foreninger og or- ganisasjoner har også ledelsen i Rotary sett det anakronistiske i denne praksisen. Myteknusing I vår Rotaryklubb har kvinner vrt mer enn hjertelig velkommen siden 1996, fortel- ler Tor Anthon Christiansen. Sammen med Henrik Fismen og Kristin Vik danner han den nye vinen i den ene av Sandefjords to Rotaryklubber. Den ser de gjerne at det blir mer av, derfor nsker de å slå hull på myte- ne og få fram hva den, for uinnvidde, litt my- teomspunne organisasjonen står for. Fra USA Det hele startet i Chicago i 1905 da advo- katen Paul Percy Harris kom på ideen om å starte en klubb for folk fra vidt forskjellige yrkesgrupper. Tanken var at ledere for for- skjellige foretak regelmessig skulle treffes i en kameratslig ånd for å lre hverandre å kjenne, utveksle erfaringer og sttte hver- andre i deres bestrebelser på å drive he- derlige virksomheter. 105 år senere hand- ler det mye om det samme. Yrkesklubb Medlemmene representer fortsatt ulike yr- kesgrupper, men det er ikke lenger et krav om at du skal vre leder. Dessuten er det plass til flere medlemmer fra samme stand. Selv er jeg forretningsadvokat, men det er ikke noe i veien for at for eksempel en for- svarsadvokat, eller andre jurister er med i samme forening, sier Christiansen. De tre nye, og yngste, medlemmene i Sandefjord Rotaryklubb visste selv lite om organisasjo- nens virksomhet fr de selv var en del av den. Nå klarer de knapt å styre sin entusiasme. Det handler om vennskap, å motta kunn- skap du ellers aldri ville blitt eksponert for, en god dose nettverksbygging og sam- funnsengasjement, sier de tre. Sandefjords Blad, tekst: Flemming Hofmann Tveitan, foto: Atle Mller Sandefjord Rk synlig i det lokale mediebildet Ett eksempel på hvordan Rotary kan gjres bedre kjent i lokalmiljet og vinkles på tilvekst av yng- re yrkesaktive av begge kjnn

30

30 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden N or ge Akersborg Rk har på sine lutefiskaftener fr jul de siste årene hatt et rdvinslotteri, hvor inntekten går til et sosialt formål. For 2010 ble det besluttet at vi skulle betale for en til to ungdommer på et tokt med SS Srlandet, verdens eldste operative full- rigger og byggenummer 1 ved Hivolds Mekaniske Verksted i Kristiansand. Målet var å gi en god opplevelse under trygge forhold til ungdom med vanskelig oppvekst. Vi fant, vi fant! To sstre som etter en tff oppvekst hver for seg, aldri hadde gjort noe sammen som unge voksne. Begge jentene ble glade for tilbudet, men de visste ikke hva Rotary var. For at de skulle bli trygge på at dette var serist, ble de invitert hjem til et av medlemmene i klubben og fikk vite litt om hva Rotary er og gjr. Det ble en veldig hyggelig og inspirerende sammenkomst. Akersborg Rk sto for alle kostnadene; reise, opphold, forsikring i de fire dagene de var på reise, fotoapparat, etc. Ungdommene ble vinket adj da de reiste til Arendal med buss, og de ble kontaktet rett etter hjemkomst. Da var de veldig tilfredse, glade og takknemlige for at de hadde fått denne muligheten. På vårt frste hstmte i klubben kom det to glade, unge mennesker og fortalte om opp- levelsen og hva den hadde betydd for dem. Inger Bordewick, Akersborg Rk Seiltur med fullriggeren Srlandet Gode opplevelser på verdens eldste operative fullrigger, SS Srlandet, for to som ikke hadde hatt for mange slike i oppveksten. Hvordan blir egentlig et udekket behov i Afrika til et Rotary-prosjekt i Norge? Veie- ne er mange, mulighetene også! I dette tilfellet startet det med en eksotisk stu- dent, Tommy Fernandes, som i 1969 kom til Hammerfest på traineebasis fra Mum- bay i India og fikk smaken på Norge. På sin tilbakereise traff han en forretningsmann fra Oslo som inviterte ham hjem til frokost fr han skulle ta båten videre til India. Den- ne kontakten frte til et nytt Norgesbesk året etter, hvor han fikk arbeidstillatelse og startet opp som assistent på Elkjps ho- vedlager på kern, hvor hans norske kon- takt Trygve Fjetland var konsernsjef. Etter 10 måneder hadde han lrt seg norsk. Så begynte han å studere data og gjorde karriere som medarbeider i flere store da- taforetak. Tommy giftet seg norsk, ble norsk statsborger, bosatte seg i Asker og ble helnorsk. Etter mange år med eget da- tafirma havnet han i 2003 som eksportsjef i norske REC, den internasjonale produ- senten av solceller. Han arbeidet over hele kloden, men kom til å oppholde seg gan- ske ofte i Sr-Afrika hvor REC hadde et dat- terselskap, Solar Vision. Da Tommy sluttet i REC i 2008 overtok han Solar Vision sammen med to lokale partne- re. Dette selskapet hadde blant annet utvi- klet små solcelleanlegg beregnet på fattige husholdninger ute i bushen. Dette var ledd i et statlig program som skulle hjelpe boligområder uten strm. Statens planer ble avbrutt i 2008, og det var ikke mulig å oppnå konomisk lnnsomhet gjennom dette konseptet uten eksterne tilskudd. Solenergi uten Grenser FN anslår at 1,5 milliarder innbyggere i utvi- klingsland mangler strmforsyning over nett. Familiene har et typisk minimumsbe- hov på ca 50 watt for å dekke arbeidslys, ra- diotv og lading av mobiltelefon. Dette siste er ndvendig for å ha kontakt med familifa- ren som ofte jobber fjernt fra hjemmet. Et moderne solcelleanlegg som dekker disse basisbehov representerer for disse familier et betydelig skritt i retning luksus i hverda- gen. Ikke minst har det betydning for skole- arbeidet at de unge kan arbeide med lekser Maridalen Rk tenner lys i Sr-Afrika

31

31Nummer 2. 2011 . Rotary Norden N or ge Johan Brudvik har, fdt i 1919, med god margin passert sine frste 90 år, og hans Rotaryklubb Kopervik har holdt det gå- ende siden mai 1952. Og ettersom klub- ben eier sitt eget hus i byens sentrum, har man naturlig nok også laget en egen presidentvegg med bilder av klub- bens presidenter gjennom årene. Og hva er vel da mer naturlig enn å kombi- nere dette, ved å la Johan dele med da- gens rotarianere historien om alle de 58 presidentene i klubben. Selv ble han medlem i Kopervik Rotaryklubb i 1953, året etter at klubben ble chartret, og i Rotaryåret 1963-64 var han selv presi- dent. Siden har selvflgelig klubbens for lengst srget for at han er utnevnt til Paul Harris Fellow. 100 pst. fremmte - Johan er utrolig kunnskapsrik og ga en interessant orientering om alle våre presi- denter med deres yrkesbakgrunn og hvor de kom fra. Han hadde også mange hu- mrfylte historier som utfylte det hele, skriver Arnt Mogstad i klubbens medlems- blad Kobbarnaglen. Og klubbens medlemmer viste med stor- mende applaus at de satte pris på foredra- get, der Johan gjennom 50 minutter, stå- ende og snakkende foran presidentveggen, også ble tatt opp på video. Så hva skal man legge til? Kanskje at Johan Brudvik hvert år har tilnrmet 100 prosent fremmte og setter seg til pianoet som akkompagnatr til hver enste sang som synges i den sang- glade Rotaryklubben i Kopervik Thor Osland, Kopervik Rk og studere etter mrkets frembrudd. Tommy Fernandes flte et sterkt behov for å hjelpe disse fattige beboerne på bunnen av samfunnet, som han hadde fått anledning til å studere på nrt hold. - I tillegg til sin yrkesmessige virksomhet gikk han til det skritt å registrere en norsk organisasjon i Brnnysund under navnet Solenergi uten Grenser. Formålet var gjennom dette å ske samarbeid og sttte hos personer og organisasjoner som var villige til å satse midler på denne type hjelp til trengende i Sr-Afrika. Selskapet er et non profit foretak, med åpne bker for alle som nsker innsikt. Dekker en hel landsby Tommy skte kontakt med de instanser som kunne tenkes å ville bidra med stt- temidler, deriblant sin gamle bekjente Trygve Fjetland og hans nettverk. Trygve tok saken opp i Maridalen Rotary Klubb hvor han satt som leder av internasjonal komit. Det resulterte i en komitbeslut- ning i november 2009 om å satse på dek- ning av en hel landsby bestående av 50 familieboliger. Den er lokalisert i Capricorn Municipality og brer navnet Nobody Vil- lage. Styret i klubben besluttet å dekke hele prosjektet ved å bevilge NOK 125.000, fordelt over to Rotaryår. Arbeidet på stedet kom fort i gang, og siste halvdel av belpet ble betalt i september 2010. Hele installasjonen var sluttfrt midt i de- sember. Det innebrer at man på kveldstid kan observere et klart lysskinn fra glugge- ne i hver en hytte i landsbyen. På en sentral plass i området var det blitt reist en 3 meter lang tavle med Rotary-merket og med lo- goen fra Maridalen Rk. Teksten forteller at klubben har donert solcelleanlegg til hele landsbyen. Like fr jul mottok klubben et takkebrev fra en Councillor i Nobody Villa- ge med et så rrende innhold at det ble omtalt som en gedigen julepresang blant klubbens medlemmer. Bilder som viser området, skiltet og en del av hyttene med installasjoner kommer fortsatt inn. Brekraftig prosjekt Solar Vision, som har gjennomfrt prosjek- tet, har påtatt seg ansvar for teknisk vedli- kehold på lang sikt. Det skjer mot en mini- mal lpende avgift fra hver familie, slik at helheten blir et brekraftig system. Nobody Village er det frste prosjektet som er blitt gjennomfrt i regi av Solener- gi uten Grenser. Tommy er i kontakt med flere organisasjoner, deriblant Rotaryklub- ber i Norge og Sverige, som vurderer å sponse nye landsbyer i det samme områ- det. Vi nsker ham til lykke med arbeidet og håper at flere klubber vil engasjere seg i tilsvarende prosjekter . Tommy Fernandes kan nåes på mail: tommy.fernandesc2i.net. Se også: www.givesolarpower.com Trygve Fjetland, Maridalen Rk Strm til alle boligene i Nobody Village, og en stor forbedring for landsbyboerne. Tommy Fernandes så behovet, mulighetene, kon- taktet noen gamle bekjente og Rotaryprosjektet var et faktum. Johan Brudvik, rotarianer siden 1953, presenterer de 58 presidentene i Kopervik Rotarklubb foran presidentveggen i klubbens eget hus. Har slitt ut 58 presidenter

32

32 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden N or ge Hemne Rotaryklubb organiserer hvert år et PolioPlus-prosjekt som heter Kunst som hjelper. Ca. 50 barn på 6. trinn på Sodin skole i Hemne kommune maler bilder som auk- sjoneres ut til inntekt for polioarbeidet i Rotary. Denne gangen ble inntektene på prosjektet NOK 8.000, noe som tilsvarer et bidrag til ca 32. 000 poliovaksiner! Som et av Hemne Rks viktigste prosjekter, er Kunst som hjelper både smart og mor- somt. Dette er et prosjekt som engasjerer medlemmene i klubben, åpner klubben mot lokalsamfunnet, involverer unge, be- drer omdmmet og i tillegg gir gode pen- ger til PolioPlus. Forteller om Rotary Prosjektet starter med medlemmenes dugnad for å lage bilderammer i tre, trek- king av rammen med lerret, grunning og preparert for maling. Sodin skole bekoster materialene til rammeproduksjonen, og arbeidet foregår i skolens lokaler i tett samarbeid med ansvarlig prosjektlrer. Elevene på 6. trinn får et hovedtema fra Hemne Rotaryklubb som de fritt kan male etter. Denne gangen var det jul og juletra- disjoner som var stikkordene. Gjennom 3-4 formingstimer jobber eleve- ne med kunstverkene, og klubbmedlem- mer mter på skolen, forklarer om Rotarys aktivitet og hensikt og om prosjektet og hvordan det hjelper barn i andre land. - Det er alltid gode sprsmål fra elevene i denne forbindelse, og det betyr samtidig at vi sår informasjon til hele trinnet om Ro- taryklubben og formålet vårt, sier komit- leder for service, Aage Srli. - På lengre sikt er vi sikker på at dette gir po- sitive ringvirkninger ved at en hel genera- sjon unge i lokalsamfunnet hvert år vet mer om Rotary. Kanskje vil dette også gi positive utslag på vår rekruttering i årene framover, sier klubbpresident Geir Tevasvold. Frisket opp i sentrum - Etter at maleriene er ferdige, bruker vi 1. sndag i advent til utstilling og auksjon. Denne gangen var vi også så heldige å få låne et ledig lokale med utstillingsvindu i sentrum av Kyrksterra, og klubben had- de dugnad for å henge opp bildene, sier Srli. Utstillingen ble svrt godt mottatt i frjulstida og frisket i tillegg opp i sentrum. Videre er prinsippet at Hemne Rotary- klubb kjper alle bildene for kr 100 pr stk, men de auksjoneres til publikum, eller slekt og venner av kunstnerne. Dette sammen med sponsorer fra lokalsamfun- net bidro til NOK 8.000,- i overskudd som er sendt PolioPlus. Vi har fått opplyst at n poliovaksine for Rotary koster ca 50 re. Det betyr at de 50 Sodin-elevene sammen med ansatte ved skolen, medlemmer fra Hemne Rotaryklubb og utlst belp fra The Bill & Melinda Gates Foundation hjel- per ca 32.000 barn med vaksine. - Dette er foryngelse, fornyelse og forbe- dret omdmme i praksis, sier Tevasvold. Som en takk til elevene og avslutning på prosjektet, spanderer Hemne Rotary pizza på elevene og oppsummerer litt om hvor- dan prosjektet har gått og det utrolige bi- draget de har vrt med på. 50 barn i Hemne hjelper 32 000 barn med poliovaksine Silje Bjerkli Daaland viser fram sitt bilde Foto: Svesten Unge kunstnere, f.v. Helle Heimsbakk, Jonas Enoksen, Karoline Selbekk Hille og Jrn Helland. Foto: Svesten

33

33Nummer 2. 2011 . Rotary Norden N or ge Raufoss Rotaryklubb har siden 2003 hatt et prosjekt i Tyrkia, der de har hjupet en fattig fjellandsby med å modernisere land- bruket. I november var fem Rotary- med- lemmer på besk for å se hvordan prosjek- tet har utviklet seg og fungerer. Mange nordmenn har de siste årene valgt Tyrkia som reisemål når de vil ha sol og varme. På kjpet får de en fin mulighet til å oppleve en ny og interessant kultur. Men langt de fleste ender opp med å se den rike srkysten, der det ene flotte hotellet etter det andre skyter i vret og folk har gode inntekter av turisme. Men det finnes et annet Tyrkia der folk i stor grad lever i fattigdom, med en årsinn- tekt på 5.000 kroner per familie. Bare en halv times biltur inn i landet fra srkysten, byr på helt andre syns- og sanseinntrykk. Her lever folk i fattigdom i små landsbyer, uten srlig mulighet til å livnre seg på annet enn det de klarer å dyrke selv i den karrige jorda, forteller Jacob Skogan, som er påtroppende president i Raufoss Rota- ryklubb. Kontakt siden 2002 Kontakten med fjellandsbyen Comelec i Tyrkia ble opprettet i 2002, da vi hadde en såkalt Group Student Exchange-gruppe på fire personer fra vårt distrikt med til Tyr- kia. Jeg var reiseleder for dem. Her kom vi i kontakt med Akdeniz Rotaryklubb, som senere foreslo et samarbeid om å bedre levekårene for de 700 innbyggerne i lands- byen Comelec, forteller Einar Hauge i Rau- foss Rotaryklubb. Sammen begynte vi å vurdere hva vi kunne gjre for den fattige befolkningen. Resultatet ble at vi i 2003 sammen kjpte inn 18 drektige kviger og bidro til byggin- gen av et fel- lesfjs etter moderne prin- sipper, slik at folk kunne få opp melkepro- duksjonen. Dermed begynte snballen å rulle, forteller Hauge og Skogan. Matching grant For å finansiere det hele la den lokale rota- ryklubben 5.000 dollar i potten. Det sam- me gjorde Raufoss Rotaryklubb, Rotarydis- triktene i Hedmark og Oppland, samt Eda i Raufoss Rk til tyrkisk fjellandsby for å modernisere landbruket Tyrkisk te og en prat skaper forbrdring mellom vertskap og gjester. Befaring i fellesfjset som Raufoss Rk har vrt med på å finansiere. Gruppen fra Raufoss Rk og deres tyrkiske vertskap samlet foran ruinene av den antikke byen Diocaesrea, som i dag kalles Uzuncaburc. Foto: Privat

34

34 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Sverige, og Rotarys internasjonale fond. Dette er et typisk eksempel på det vi i Ro- tary kaller en matching grant, der flere deler på utgiftene, forteller Hauge. Felles- fjset ble satt opp på dugnad og mjlke- maskiner anskaffet. Nå ble mennene også sterkere engasjerte i fjsstellet, som fr i stor grad var forbeholdt kvinnene. Fornyde med prosjektet I november var en gruppe fra Raufoss Ro- tary igjen på besk i landsbyen for å se hvordan det har gått med prosjektet. Vi ble veldig fornyde og glade over hva vi fikk se og hre. De 200.000 kronene vi har bidratt med så langt, har blitt benyttet på en fornuftig måte. Nå har landsbyen rundt 300 kyr og produserer både melk og kjtt. Siden melkeprisene i landet er såpass lave, har de nå planer om å starte med ostepro- duksjon i tillegg. Landsbyen har blitt et for- bilde for de andre landsbyene i området, sier Hauge og Skogan, og avslutter: Dette er brobygging på tvers av kulturer og religioner i beste Rotary-ånd. Nå skal vi flge opp projektet med konomisk sttte til videre utvikling. Som et pluss har dette også bidratt til at flere tette og varige vennskap har oppstått, sier en fornyd ro- tarianer fra Raufoss. Tekst: Odd Martin Hesjadalen, Totens Blad Foto: Sigmund Stikbakke N or ge Hjelpen fra Raufoss kan bestå av så mangt. Einar Hauge hadde med en ordentlig fotball til en skole- klasse. Den ble mottatt med begeistring. På klubbens festmte fr jul fikk Ås Rk seg en hyggelig overraskelse. Styreleder i Ås Frivil- ligsentral, Egil rbeck, mtte nemlig opp og overrakte klubben Frivilligprisen i Ås for 2010. Ås Frivilligsentral er en mteplass som formid- ler kontakt mellom mennesker i lokalmiljet; noen trenger hjelp og andre nsker å hjelpe. Betalingen du får er gleden ved å hjelpe andre. Ås Rotaryklubb fikk prisen for å ha tatt initia- tiv til, planlagt, anlagt og stelt sansehagen ved Moertunet i Ås. Etter et par år med plan- legging, kom klubben i gang med opparbei- ding av hagen i 2007. Vi har planert og dre- nert, plantet både stauder, busker og trr, og vi har bygd to hagehus. Videre har klub- ben stelt og vedlikeholdt hagen etter at den ble etablert, og den som tar en inspeksjons- runde vil se at alt ser pent og tiltalende ut. Hagen er på 2500 m2 og der er mer enn 200 meter asfalterte veier som beboerne kan bruke på egen hånd. Hagen er med på å heve livskvalitet og trivsel for beboere og ansatte; den gir pasientene en frihetsflelse. 2500 dugnadstimer Klubben har lagt ned over 2500 dugnadsti- mer i hagen gjennom årene, og medlem- mene har skutt inn betydelige konomiske midler. Vi fikk en god start med noe kommu- nal hjelp, og etter hvert har også andre vrt med på å sttte klubbens arbeid, noe som har vrt kjrkommet for arbeidet. Som takk for innsatsen fikk klubben overrakt et di- plom tegnet av en lokal kunstner, og kr 2.500. Pengene vil bli brukt i sansehagen. I vårt samfunn er det mange som yter frivillig innsats, og prisen for 2010 ble delt med en person som over lang tid har ytt stor innsats for hrselshemmede. Det er nok av oppgaver å ta fatt i for den som vil gjre noe for andre. Vi rotarianere er ikke ukjent med å gjre fri- villig innsats. Vi er likevel glade for et synlig bevis på at noen setter pris på det vi gjr. Finn Måge Jan Erik Olsen, Ås Rk Frivilligpris til Ås Rk for kjrkommen sansehage President i Ås Rotaryklubb, Jan Erik Olsen, mottar prisen av styreleder i Frivilligsentralen, Egil rbeck.

35

35Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Polio still cripples thousands of children around the world. With your help, we can wipe this disease off the face of the earth forever. Visit rotary.orgendpolio to help. END POLIO NOW Rotary Archbishop Desmond Tutu We Are ThisClose to Ending Polio.

36

36 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Laadin osin suomeksi, osin englanniksi pitkän esittelytekstin itsestäni ja liitin mukaan kutsun tulla vierailulle luokse- ni. Lähetin viestin sähköpostilla Zhuyi- nille. Hänen käyttämänsä kansainväli- nen serveri ei ollut päällä, mutta Suomen Nuoriso-opiston serveri toimi. Kummilapsi noudatti kutsuani ja nos- tan hattua hänelle: polkupyörällä ja ka- verilta lainatun GPS-paikantimen avulla hän löysi perille 3 km. Kirjahyllystäni lähti muutamia kirjoja lai- naksi ja pussillinen pihan puista poimittu- ja omenoita otettiin kiitoksin vastaan. Zhuyin piti kotiani kauniina, niin minäkin, ja selaamaansa Kiinan historiaan liittyvää kirjaani varsin hyvänä ainakin kuvien puo- lesta, niin minäkin. Kiinassa etunimet ovat enemmän kuin nimiä, niillä on monia mer- kityksiä. Zhuyin nimi on hänen isänsä poh- dintojen tulos. Kummilapsi kertoi nimensä olevan monien kiinalaisten mielestä varsin onnistunut, paljon hyviä asioita sisältävä. Minun hän arvioi olevan likipitäen isänsä ikäinen ja edelleen hän päätteli, että pysyn nuorena, koska olen jatkuvasti tekemisissä opiskelijoiden kanssa.. Zhuyin tähtitortut Zhuyin yllätti minut syyskuun lopulla toi- vottamalla sähköpostin kautta hyvää kes- kisyksyn juhlaa, mikä ajoittui syyspäivän tasauksen aikaan. Lokakuulla tarjouduin puolestani kylään opiston asuntolaan, kun minulla oli kampukselle muutakin asiaa. Käydessään luonani Zhuyin toi tuliaisena palan suklaakakkua ja hänen luonaan vie- railuani varten hän oli leiponut tähtitorttu- ja. Ällistyttävä nainen! Kummilapsi laittaa mielellään ruokaa tai leipoo, ja koska hän on itse varsin pienisyö- mäinen, kiinalaiset opiskelijapojat syövät mielellään hänen tuotoksiaan ylijääviltä osilta. Minun viemiseni oli Pietarin matkal- ta hankittu pikkuleipäpaketti. Kun Zhuyin osallistui pyynnöstäni siihen klubimme viikkokokoukseen, jossa kuver- nööri päivitti tietojamme rotaryjärjestön ajankohtaisista ja oleellisista asioista, yritin tulkata sanomaa kirjoittamalla tiivistyk- siä englanniksi ruutupaperille. Käsialani on varsin tulkinnanvaraista, joten saattoivat asiat jäädä jossain määrin hämärän peit- toon. Käytämme siis kummilapseni ja minä sujuvasti lennosta vaihtaen suomea ja englantia tarpeen mukaan. Painopiste toistaiseksi- englannin kielessä. Äidin merkitys Joulukuussa suunnistimme ensin kohti Kuopiota. Kaupungista jatkoimme linja- autolla edelleen Muuruvedelle ja tarkem- min sanottuna lapsuuden kotiini äitini luo. Zhuyin oli kertonut minulle useampaan- kin kertaan kuinka hän kaipaa Kiinassa olevaa isoäitiään. Isälle, äidille ja veljelle voi soittaa skypen välityksellä, mutta isoäitiä ei tavoita. Äitini ei puhu englantia ja toi- votti meidät tervetulleiksi ehdolla, että tulkkaan tarvittaessa. Zhuyinin kommentti varsin pian kuului, että hän ymmärtää äiti- ni savoa paremmin kuin eräiden opettaji- en suomea Mikkelissä. Kanat olivat yhdistävä tekijä äitini ja kum- milapsen isoäidin välillä. Emma-kissakin SuomiF inland I really enjoyed being with you and your mother Ensivierailu PetäjistönkadullaOmenia joulukuussa

37

37Nummer 2. 2011 . Rotary Norden kirvoitti kertomuksia kiinalaisista kissoista. Kun äiti saattoi meidät linja-autolle pois- lähtöä varten Itsenäisyyspäivän iltapäiväl- lä, äiti toivotti vieraan uudestaan tervetul- leeksi ensi kesänä, jolloin hän lupaa opettaa Zhuyinia uimaan. Vaihdettiin eväitä Jos Zhuyin hyvin kasvatettuna ihmisenä toi Kivimäkeen äidilleni kynttilän joulu- ajan läheisyyden kunniaksi sekä omate- koisia torttuja ja susheja, oli hänellä pa- luumatkalla repussaan äidiltäni saatuja kananmunia, hunajaa ja omenamehua. Kivimäestä ei yleensä lähdetä tyhjin kä- sin. Thank you for your mothers pre- sents. I like them so much! Kummilapsen oma löytö oli kiinalainen elokuvakasetti. Isäni, aikanaan innokas kirjojen lukija ja TV:n katsoja, oli joskus saanut videon, joka sattui hyllyssä Zhuyinin silmiin ja to- tesimme äidin kanssa yhdessä, ettei sitä kukaan juuri nyt Kivimäessä tarvitse. Ky- syin vieraaltani löytyykö Paukkulasta lai- tetta, jolla elokuvaa voisi katsoa ja hän arveli vievänsä sen opettajalle tunnille yhdessä katsottavaksi. Ystävälläni on var- sin tarkat silmät, minä en ole missään vai- heessa tutkinut videohyllyä näin tark- kaan. Tarkat silmät olivat hyödyksi myös Kuopion rautatieasemalla. Zhuyin ha- vaitsi kolme kiinalaista nuorta, jotka oli- vat kyselemässä matkustamismahdolli- suuksista, ja joita seuralaiseni meni välittömästi jututtamaan. Olivat Kuopi- ossa opiskelevia vaihtareita. Punaiset kirjekuoret Kiinalainen uusi vuosi on tärkeä kiinalai- sille ja Kiinassa. Zhuyin on aikeissa men- nä käymään kotona Kiinassa uutena vuo- tena eli helmikuun alussa. Hän arveli, että Iso-Britanniasta kotiin tuleva sukulainen perheineen on todennäköisesti tärkeäm- pi kuin Suomesta tuleva opiskelija. Uutta vuotta vietetään useampia päiviä: ensim- mäinen päivä kuluu oman perheen pa- rissa, siis vanhemmat ja lapset. Toisena päivänä kokoonnutaan sitten suurem- malla joukolla isoäidin luona. Juhlaan kuuluu myös punaisten rahakuorien ja- kaminen. Yleisperiaate on, että perheelli- set antavat kuoria lapsille. Zhuyin ei vielä ole naimisissa, mutta koska hän on ulko- mailla ja tekee opiskelun ohessa viikon- lopputöitä, saattaa olla, että hänenkin pitäisi antaa lapsille rahaa. Isoäidille kuu- luu joka tapauksessa antaa rahaa, koska hän ei Kiinassa saa eläkettä ja toimeen pitää yrittää tulla. Sekä selkääni hoitava OMT-fysiotera- peutti että informaatikkokollegani, joille olen maininnut yhteisestä retkestä kum- milapsen kanssa äitini luo, ovat arvioi- neet ideaa loistavaksi, silmiä avaavaksi. Minä luulen, että tässä avautuivat ainakin kolmen ihmisen silmät! Teksti ja kuvat: Kirsti Karttunen, Mikkeli-Naisvuoren Rk SuomiF inland Tutustuminen Rotary Nordenin aiempiin artikkeleihinTervetuloa KivimäkeenJoulutorttuja Paukkulassa Suomen Nuoriso-opiston opettaja on jäsen Mikkeli-Naisvuori Rotaryklubis- sa. Klubin tämänhetkinen presidentti on naimisissa kiinalaisen kanssa. Opet- taja ja kiinalainen puoliso ovat olleet huolissaan opistolla opiskelevasta kii- nalaisnuorten 11 henkilöä ryhmästä ja heidän eristäytyneestä elämises- tään. Ryhmän opiskelu on mitoitettu 4 vuoden mittaiseksi ja tällä hetkellä on 3. vuosi puolivälissä. Klubi on ottanut kyseiset nuoret erityishankkeekseen tänä rotaryvuonna. Kullekin opiskeli- jalle on nimetty 2-3 rotaria kummiksi. Kukin kummi toteuttaa omanlaistaan kummiutta. Rotary rakentaa siltoja

38

38 Sanomalehtiä lukiessa saa sellaisen käsi- tyksen, että suomalaiset ovat onnettomia ihmisiä. Kaikki on pielessä. Ihmisiä potki- taan pihalle, talous on kuralla ja rikoksia tehdään yhtenään. Suomalaisia luonnehdi- taan yleisesti myös sulkeutuneiksi, juroiksi, hiljaisiksi ja epävarmoiksi. Mitkään näistä väitteistä ei pidä paikkansa. Tutkimukset osoittavat, että suomalaiset ovat eräs maa- ilman onnellisimmista kansoista. Suomalai- set ovat merkittävästi onnellisempia kuin. esim. venäläiset, kertoi psykologian profes- sori Markku Ojanen Ylikeravan Rotaryklu- bin järjestämässä esitelmätilaisuudessa, johon osallistui noin 200 henkilöä . Markku Ojanen väitteli tohtoriksi 1975. Sen jälkeen hän on toiminut Tampereen Yliopiston apulaisprofessorina, professori- na ja psykologian laitoksen johtajana. Hän jäi eläkkeelle 2008, mutta luennoi, kirjoit- taa ja tutkii edelleen ahkerasti. Kirjoja on ilmestynyt tähän mennessä jo yli 20 ja työn alla on tutkimus sotaorvoista. Markku on itsekin sotaorpo. Uransa alkuaikoina hän tutki skitsofreniaa, mutta on sittem- min erikoistunut onnellisuuden tutkimi- SuomiF inland Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Ylös Suomen poijat nuoret, ulos sukset survaiskaa.. lauletaan Karl Collanin Suksi- miesten laulussa. Nyt tämä on entistä hel- pompaa toteuttaa myös vanhempien poi- kien Matti Järvisen nanosuksikeksinnön avulla. Lappeenrannan Rotaryklubin jäsen, Matti Järvinen, on kehittänyt monen vuo- den työn tuloksena voitelemattomat suk- set, jotka perustuvat uudenlaiseen suksen pohjakäsittelyyn. Keksinnöllään Matti Jär- vinen voitti Tasavallan presidentin Inno- suomi-palkinnon vuonna 2010.. Suksia valmistavat Karhu ja Peltonen Suo- messa, ja vain Suomessa. Järvisen patentoi- maa menetelmää ei ole myyty ulkomaisille suksivalmistajille lukuisista pyynnöistä huo- limatta. Peltosen suksitehtaan käyttämä tuo- tenimi on NANOGRIP, ja Karhun OPTIGRIP, jotka ovat mallisuojattuja tavaramerkkejä. Nanosuksen pohjassa on pintakäsittely, joka perustuu millimetrin miljoonasosan kokoisiin hiukkasiin, jotka takaavat hyvän pitokitkan suksille ja toisaalta sukset luis- tavat pienten vesipisaroiden päällä. Pinta- käsittely on tehty suksen koko matkalle. Nanosukset tuovat useita etuja: Nanosukset luistavat ja pitävät lähes kai- killa hiihtokeleillä ilman voitelua. Nanosukset eivät ole tarkkoja oikean jäyk- kyyden suhteen - täysin eri painoiset hiihtä- jät voivat niitä käyttää, koska pinnoite on koko suksen matkalla, kitkapinta on pitkä. Nanosukset ovat puhtaat ne voi laittaa au- ton sisälle penkkien päälle tai suksilokeroon. Roskat eivät tartu nanosuksiin, koska poh- jassa ei ole tahmeita voiteita. Hiihtämään pääsee heti ilman aikaa vievää voitelujaksoa. Nanopohjankäsittely ei nosta suksien hintaa. Apua perinteiseen Nanosukset on tarkoitettu perinteisen hiihtotavan harrastajille. Nanosuksilla voi aloittaa uudestaan hiihtoharrastuksen, jonka on syystä tai toisesta jättänyt. Har- vemmin hiihtävä ei useinkaan ole pysynyt suksimallien kehityksessä mukana eikä pidä suksien voitelusta, etenkään liisterillä. Useimmat kuntohiihtäjät suosivat perin- teellistä hiihtotapaa. Nanosuksista ei ole saatavana luistelumallia eikä toistaiseksi kilpahiihtäjien versioita. Sen sijaan lasten sukset ovat tulossa. Matti Järvinen on saanut tukea Jyväsky- län yliopiston professori Pekka Neittaan- mäeltä, joka johtaa tutkimusryhmää, jon- ka ohjelmaan kuuluu nanotuotteiden simulointi ja suunnittelu. Pekka Neittaan- mäki on myös innokas perinteisen hiih- don harrastaja, joka hiihtää n. 1.000 km vuodessa. -Monilla keleillä suurin haaste perinteisen tyylin hiihtäjälle on saada yhtä aikaa hyvä pito ja luisto samaan sukseen. Nanogrip- suksessa on saatu aikaan hyvä pito hanka- Tri Markku Ojanen: Annetaan pehmeälle maailmalle lisää tilaa. Onnellisimmat ihmiset löytyvät yksilöl- lisistä kulttureista. Matti kehitti nanosukset Suomalaiset ovat onnellisia

39

39 lampiinkin olosuhteisiin ilman, että luisto- ominaisuuksissa jouduttaisiin antamaan liian paljon periksi, professori Neittaanmä- ki toteaa. Matti Järvisen kehittämä uusi pinnoiteratkaisu tulee lisäämään hiihto- harrastuksen suosiota ja luo uudet suksi- markkinat. Erityisenä kohderyhmänä tule- vat olemaan koululaiset, lapsiperheet, keski-ikäiset, naiset sekä seniori-ikäiset hiihdon harrastajat. Norjalainen huippuhiihtäjä ja varuste-eks- pertti Terje Langli on sanonut, että pitkästä aikaa suksimaailmaan on tullut jotain uut- ta ja mullistavaa. Teksti: Kaapo Pulkkinen, Lappeenrannan RK Nummer 2 . 2011 . Rotary Norden SuomiF inland seen. Se on hänestä paljon hauskempaa kuin sairauksien tutkiminen. Ne hän jättää mielellään muiden psykologien päänsä- ryksi. Markku tunnetaan nykyään nimen- omaan onnellisuusprofessorina. Onnellisimmat ihmiset löytyivät Markku Ojasen mukaan yksilöllisistä kulttuureista, joita edustavat mm. Pohjoismaat. Yhteisöl- lisissä kulttuureissa asuu vähemmän on- nellisia ihmisiä. Yhteisöllisissä kulttuureis- sa ihmiset ovat enemmän vastuussa toisistaan, ne ovat epädemokraattisia, vä- hemmän tasa-arvoisia ja hierarkkisia. Täl- laisissa yhteiskunnissa ihmiset eivät välttä- mättä ymmärrä mitä on onnellisuus. Kun eräältä intialaiselta naiselta kysyttiin onko hän onnellinen, niin hän ei sanonut tietä- vänsä, vaan pyysi kysymään mieheltään. Lottovoittajat eivät ole onnellisia ainakaan pitemmän päälle. Alkuhuuman jälkeen lottovoittaja ahdistuu sijoituson- gelmista ja siitä, että sukulaiset ja muut pummit ovat jatkuvasti kerjäämässä. Rik- kaudella tai köyhyydellä ei ole kovin suurta merkitystä onnellisuuden kannalta. Varak- kaat eivät välttämättä ole onnellisia, sillä heidän varakkuutensa voi johtua liiallisesta työnteosta, jonka kokevat ahdistavaksi. Jos onnellisuuden skaala on 0-100, niin suo- malaiset sijoittuvat 70-80 paikkeille. On to- dettu, että ihmiset ovat hyviä sopeutujia. Elämän vastoinkäymiset johtavat toimenpi- teisiin ja yleensä ihmiset eivät menetä toi- veikkuuttaan paremmasta tulevaisuudesta. Tämä on tärkeätä. Ei pidä vaipua masennuk- seen ja itsesääliin. Elämästä on löydettävä myönteiset puolet. Myönteinen huumori on tärkeä onnellisuuden osatekijä. Naiset ovat yleensä onnellisempia kuin miehet. Koulutuksella ei ole juurikaan mer- kitystä onnellisuuden kannalta ja ikä ei ole myöskään tärkeä tekijä. Vanha voi olla yhtä onnellinen kuin nuori ja jopa onnellisempi. Onnellisuuden varkailla tarkoitetaan ominaisuuksia ja tekoja , joilla vähennetään onnellisuutta. Näitä ovat pel- ko, masennus, ujous, katkeruus, pettämi- nen, kiusaaminen ja alkoholi. Markku Oja- nen on itse raivoraitis ja hän on nähnyt kuinka alkoholin käyttö usein vie ihmiset onnettomuuksiin. Onnellisuuden varkaita pitää torjua, mutta onnellisuuden lisäämiseen on myös lukui- sia keinoja. Itsestään selvää on, että lähei- set ihmissuhteet ja rakkaus ovat tärkeitä. Sokrates on aikanaan todennut, että jos mies saa hyvän vaimon, niin hänestä tulee onnellinen, mutta jos saa huonon, niin hä- nestä tulee filosofi. Onnellisuus on kuin iso leipä, josta riittää jaettavaa ja se kannattaa. Sillä tavoin lisää paitsi omaa myös lähimmäisten onnelli- suutta. Ihmiset kaipaavat ja tarvitsevat myönteistä palautetta. On helppoa antaa tunnustusta ihmisille niin kotonaan kuin työpaikallaankin. Yksi kriittinen lausunto vaatii vähintään viisi tunnustusta. Markku Ojasen mukaan elämme ikään kuin kahdessa maailmassa. Toinen maailma on tehokkuuden ja kamppailun maailma, jossa kaikki asiat ostetaan ja myydään. Toinen on pehmeä maailma, jossa asioita annetaan lahjaksi ja ollaan ystävällisiä. Meidän tulisi antaa pehmeälle maailmalle enemmän ti- laa, jos haluamme lisätä onnellisuutta. Teksti ja kuva Matti Höök, Ylikeravan Rotaryklubi Nanosuksi toi Tasavallan presidentin Innosuomi-innovaatiopalkinnon vuonna 2010 Kuva: Axa SorjanenMatti Järvinen teki perinteisen hiihtäjille suuren palveluksen Kuva: Kaapo Pulkkinen

40

40 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Korsholms Rotaryklubb besökte bild- konstnären Marie Ruotsalainen i hennes havsnära atelj i Vasa. Maire verkar som heltidskonstnär och deltar flitigt i utställ- ningar både i Finland och utomlands. Hon har haft tavlor med bl.a. i en utställning i Louvre. Under besöket i ateljen visade Maire en mångfald av sina blommotiv som är typis- ka Maire-akvareller. Det speciella ljus som finns i många av akvarellerna fascinerar stort. Det gör att man kan sitta och titta på tavlorna i evigheter. Förutom skira fantasi- blommor finns numera intressanta färg- glada tröjor och collage i hennes produk- tion. Själv säger Maire om sina inspirationskällor på följande sätt: Hundlokor är min kärlek Kronblad - Ett kronblad hade landat på den torra hundlokans sköra kvist mor- gondagg- Vårmorgon Det var då de började förvandlas och så småningom gav de sig ut på äventyr såsom fjärilsvingar under olika årstider och i olika sammanhang. Att promenera i naturen, att upptäcka naturen. Att rasta hunden, att vandra i Lappland. Att hålla ögonen öppna, att göra iakttagelser och anteckningar om olika slags små detaljer och lägga dem på minnet. De flesta verken får sin utformning på den plats där även inspirationen har kommit, färgerna och stämningen blir bäst bevarade när de skildras i stora drag så att endast det allra vä- sentligaste tas med. Töväder nyponen på dikesrenen Bär av havtorn i vitskummiga vågor vid Björköby strand Torra hundlokor i månsken och i rimfrost Orkider i vinden på Öland Musik ger kraft och arbetsglädje; den resulterar i färgernas samspel och i intensiva rörelser eller raska snud- danden med penseln. Att måla akvareller är svårt men gläd- jande, härligheten ligger i att det all- tid är en utmaning. Övning ger färdighet Hjälp till barnsjukhus i Galle på Sri Lanka Korsholms Rk har under många år hjälpt ett barnsjukhus i Galle på Sri Lanka att göra nödvändiga renoveringar och skaffa SuomiF inland Konst och bistånd en aktiv rotaryklubb i Korsholm Maire Ruotsalainen med sina blomsterakvareller. Maire skänkte en till Korsholms Rk. Tavlan lottades ut och gav behövliga medel till klubben, att användas bl.a. till barnsjukhuset på Sri Lanka. Avdelning på barnsjukhuset i Galle på Sri Lanka. Mammorna tar hand om barnen. Till höger fönster till rum där man gör ingrepp och mammorna har full insyn. Det kommer att skaffas gardiner som skydd och rummet kommer att rustas upp med Korsholms Rk:s hjälp.

41

41Nummer 2. 2011 . Rotary Norden utrustning som de så väl behöver men som de annars inte har medel till att skaf- fa. Margaretha Ivars besöker Galle årligen och har bekantat sig med rotaryklubben i Galle. Med de lokala rotarianernas hjälp har korsholmarna kunnat bistå barnsjuk- huset som är ett universitetssjukhus, vilket man inte skulle tro då man på plats ser de obefintliga resurserna. I november 2010 deltog Margaretha Ivars och några andra från Korsholms Rk i Galle Rk:s 25-års fest. De medel som man denna gång hade med sig går till att åtgärda ett rum på sjuk- huset där man gör ingrepp samt till att reparera kranar och duschar i badrum- men. Pengarna går oavkortat till repara- tion och sjukhusets ledande läkare är tacksamma för hjälpen. Barnen på sjukhuset får fri vård men sjuk- huset ger inte de mediciner som behövs under sjukhusvistelsen, utan anhöriga skall köpa dem själva på apotek. Patien- terna får inte heller mat, utan de anhöriga måste finnas på plats för att förse barnen med mat. Trots de ansträngda och fattiga förhållandena möttes Korsholms Rk:s be- sökare med hjärtliga leenden. Text och bilder: Pirkko Nordström, Korsholms Rk Porvoon Läntinen Rotaryklubi - Borgå Västra Rotaryklubb vietti itsenäisyyspäivä- juhlaa muutamaa päivää etukäteen 2. jou- lukuuta. Rotarit nauttivat juhlaillallisen, jonka jälkeen juhlapuheen piti kenraali- majuri evp. Aarne Vehviläinen.Tilaisuuden jälkeen laskettiin sankarihaudoilla seppele Porvoon hautausmaalla. Yhteislauluna laulettu maamme laulu tuli jokaisen sydämestä. Se, että Suomi on säi- lyttänyt itsenäisyyden ei ole ollut itsestään selvyys, vaan jokaisen rotarin sydämessä on arvostus niitä kohtaan, jotka ovat Suo- men itsenäisyyden lunastaneet ja sen saa- neet säilytettyä. Porvoon Läntinen Rotaryklubi - Borgå Västra Rotaryklubbissa on jäseniä 53, jois- ta vajaa viidennes on naisia. Vuonna 1974 perustettu klubi on Porvoon kolmesta klu- bista toiseksi vanhin. Teksti ja kuva: Maarit Gabrielsson, Porvoon Läntinen Rk - Borgå Västra Rk SuomiF inland Herbert Paulas, Galle Rk, utanför ingången till barnsjukhuset Porvoossa vietettiin itsenäisyyspäiväjuhlaa Helmikuussa 2011 tuli kuluneeksi 80 vuotta Suomen kolmannen rotaryklubin Viipurin Rotaryklubin perustamisesta. Sodan jälkeen kansainvälisen rotaryjärjestön määräyksestä lakkautetun Viipurin klubin toimintaa jatkaa nykyisin entisten viipurilaisrotarien vuonna 1949 perustama Töölön Rotaryklubi. Käytännössä Viipurin Rk:n toiminta on jatku- nut yhtäjaksoisesti ensin sotaan asti Viipuris- sa, välirauhan aikana Helsingissä, ja jatko- sodan aikana vuonna 1944 jälleen Viipurissa. Toimintaa yritettiin jatkaa Helsingissä heti so- dan päättymisen jälkeen vuonna 1945, mutta Rotary Internationalin kannan takia klubin toiminta jouduttiin lopettamaan 5.5.1947. Mutta jo vuonna 1948 tilanne oli tältä osin muuttunut, ja valmistelut toisen rotaryklubin perustamiseksi Helsinkiin voitiin aloittaa. Uu- den Töölön Rk:n charterpäivä oli 30.5.1949. Klubin 29 charter-jäsenestä 21 oli ollut Viipu- rin klubin jäseniä, ja useimmilla muillakin jä- senillä oli tuolloin viipurilainen tausta. Viipurin Rk:n perustamiskokous pidettiin Viipurin hotelli Andrassa helmikuun 6. päi- vänä 1931. Paikalla oli smokkiin pukeutu- neina 18 eri ammattialan edustajaa Viipu- rista eli uuden rotaryklubin charterjäsenet. Mukana olivat myös kummiklubien edusta- jina edustajat kahdesta ennen Viipurin klu- bia perustetusta suomalaisesta rotaryklu- bista, Helsingin Rk:sta ja Turun Rk:sta. Teksti: Eero Waronen, Töölön Rk 80 vuotta rotarytoimintaa Viipurissa ja Töölössä

42

42 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Merikapteeni Fridolf Höök ja 49 muuta hurjapäätä matkustivat 1867-68 purje- aluksella Amurinmaalle, joka sijaitsee Ko- rean niemimaan pohjoispuolella ja perus- tivat sinne suomalaisen siirtokunnan. Matka kesti 11 kuukautta. Siirtokunta, kommuuni, hajosi vuoden toiminnan jäl- keen. Useimmat siirtolaiset palasivat Suo- meen, mutta mm. merikapteeni Höök 1837 1904 jäi alueelle loppuiäkseen ja koki monipuolisen ja seikkailurikkaan elä- män. Toivo Koivisto kirjoitti hänen elämäs- tään fakta-fiktio kirjan vuonna 1947 Suomalaista sisua villissä idässä. Myöhemmin hänen elämäntarinansa on tarkentunut tutkijoiden ja myös jälkeläis- ten haastattelujen pohjalta. TV2 julkaisi Arvo Tuomisen reportaasin hänen elämäs- tään. Se esitettiin uusintana viime kesänä. Idea Amurinmaalle muuttamisesta syntyi Höökin kaveriporukassa siltä pohjalta, että Suomessa koettiin noihin aikoihin suuria nälkävuosia ja Venäjän hallitus oli luvan- nut siirtolaisille ilmaista maata ja verova- pauden 40 vuodeksi. Syynä oli varmaankin myös seikkailunhalu. Lähtijöiden ydin- joukko , 26 miestä, harrasti purjehdusta, metsästystä ja kalastusta. Miehet olivat 20- 30- vuotiaita, Helsingin seudulla asuvia jonkinlaisia herraspoikia. Joukossa oli kuu- si ukkomiestä, joilla oli perheet. Hankkeen vetäjäksi valittiin merikapteeni Höök, jolla oli purjehduskokemusta kaikilta valtame- riltä ja joka oli jo aikaisemmin vieraillut Amurinmaalla. Mukaan lähti myös Fridolf Höökin nuorempi veli Hjalmar, joka oli Ve- näjän sotalaivaston luutnantti. Höök kävi vippaamassa 30.000 ruplaa riihi- kuivaa Pietarista valtioneuvos Furuhjelmiltä laivan ostamista varten. Sopiva alus löytyi Saksasta, Bremerhavenista. Matkaan pääs- tiin marraskuussa 1867, mutta heti kärkeen tuli 7 viikon pysähdys Plymouthissa, Englan- nissa, ankarien syysmyrskyjen takia. Matka jatkui sitten Teneriffan kautta yllättäen myös Trinidadiin ja sieltä Kap-kaupunkiin, Afrikan eteläkärkeen. Trinidadin koukkaus lienee johtunut siitä, että jossakin vaiheessa harkittiin Etelä-Amerikan kiertämistä. Afrik- kaa kierrettäessä oltiin välillä myös meriros- vojen vesillä, mutta siihen oltiin hyvin varus- tauduttu. Useimmilla miehillä olivat henkilökohtaiset tuliaseet käyttövalmiina ja laiva oli varustettu myös yhdellä tykillä. Tammisaaren poikia. Fridolf ja Hjalmar Höök syntyivät Tammi- saaressa luutnantti, tulliviskaali Erik Höö- kin ja hänen vaimonsa Ulrika Sofia Höökin, os. Aminoffin poikina. Erik Höök oli alunpe- rin kotoisin Sammatista. Hänen isänsä toi- mi siellä ruotusotamies- torpparina. Sa- maan veljessarjaan kuului myös kapteeni, insinööri Berndt Höök, josta tuli maamme suurin karhunkaataja 1800-luvulla. Per- heeseen syntyi vielä pari muutakin poikaa ja sisar, jotka eivät ole jääneet historiaan, kuten edellä mainitut seikkailijat. Fridolf Höökin Höökin johtama siirtokunta perusti tukikohtansa Strelok-nimiselle nie- melle, viitisenkymmentä kilometriä Vladi- vostokin kaupungista pohjoiseen. Alueella oli pari kiinalaisten hylkäämää rakennusta, jotka kunnostettiin. Siirtokunnan oli määrä hankkia toimeen- tulonsa maanviljelyllä, metsästyksellä, ka- lastuksella ja valaanpyynnillä. Tulot oli määrä jakaa kaikkien kesken tasapuolises- ti, eli kysymys oli kommunistisesta yhdys- kunnasta. Kaikki ei kuitenkaan mennyt niin kuin oli suunniteltu. Puuttui ammattitaitoa ja työnjako oli ongelmallista. Kaikki halusi- vat olla herroja ja työmiehistä oli puutetta .Maa ei ollut sopivaa viljanviljelylle Strelo- kissa, Vain perunasato oli tyydyttävä . Va- laanpyyntiryhmä sai pyydetyksi vain yh- den pienen valaan. Hankeen varsinaiset osakkaat, 26 miestä, päättivät purkaa yhti- ön. Laiva myytiin Venäjän paikallisviran- omaisille ja veloista selvittiin tällä tavoin. Miehet jatkoivat yksityisyrittäjinä ja monet matkustivat välittömästi kotiin. Merikapeenista merivartioston päällikkö. Merikapteeni Höök meni laivanisännistö- yhtiö Lindholm & Törnqvistin. palveluk- seen merikapteeniksi ja osakkaaksi kuu- nari Karolina Törnqvistille. Tämä kuunari oli valaanpyyntialus, joka onnistui hyvin vaativassa tehtävässään. Höök harjoitti myös rahtiliikennettä Japaniin. Aikansa toimittuaan liikemiehenä. Fridolf Höök SuomiF inland F. Höökin retkikunnan osallistujat Kapteeni Höökin seikkailut Villissä Idässä Klubissa kerrottua: Ylikeravan RK

43

43Nummer 2. 2011 . Rotary Norden kutsuttiin Venäjän pohjoisten merien merivar- tioston päälliköksi. Hänellä oli käytössään tiet- tävästi kolme laivaa ja parisataa kasakkaa, joilla hän piti järjestystä yllä. Jossakin välissä hän solmi avioliiton Margareta Rosenströmin kans- sa. Pariskunta sai pojan ja tyttären. Työssään Höök valvoi mm. kalastusta ja metsästystä pohjoisilla merillä. Hän myös kartoitti Venäjän Tyynen meren rannikkoa ja yhä vielä alueelta löytyy paikannimiä ku- ten Bay Höök ja Cape Höök. Matkoillaan Höök tutustui myös alueen alkuperäiskan- sojen elämään ja täydensi Vladivostokin museon näyttelyaineistoja lukuisilla alueen asukkaiden tarve-esineillä ja työkaluilla. Hunghuusit pahanteossa. Palatessaan eräältä meriretkeltään Höök joutui järkytyksekseen toteamaan, että kii- nalaiset metsärosvot, hunghuusit olivat tuhonneet hänen kotinsa, tappaneet hä- nen vaimonsa ja vieneet hänen poikansa. Hänen tyttärensä oli ollut kyläilemässä naapurin puolalaisperheen luona ja selvisi hengissä. Höök ei jäänyt voivottelemaan surkeata kohtaloaan vaan julisti sodan hunghuuseille. Hänen kasakka- ja suoma- laispartionsa tuhosivat lukemattomia hunghuuseja ja heidän tukikohtiaan. Van- gitut hunghuusit luovutettiin Kiinan viran- omaisille, jotka teloittivat pahantekijät. Hunghuusit olivat kaivoksista karanneita työmiehiä ja myös sotilaita, joilla oli tiedos- sa kuolemantuomio, jos jäisivät kiinni. Höök ei koskaan löytänyt poikaansa, vaik- ka haravoi alueen hyvinkin tarkasti. Hän meni uudestaan naimisiin erään tsaarin ar- meijan upseerin tyttären kanssa. Höök am- pui itsensä laivansa kajuutassa 4.7.1904. Hän oli siinä vaiheessa varsin sairaalloinen mies. Arvo Tuomisen haastattelema Höö- kin jälkeläinen Roman Höök arvelee, että Höök ampui itsensä sen vuoksi, ettei ha- lunnut jäädä omaistensa taakaksi. Höökillä jälkeläisiä Vladivostokissa. Höökin Elena-tytär nai puolalaissyntyisen merikapteeni Nikolai Vasukevitsin. Paris- kunta sai seitsemän lasta, joista kolmesta tuli merikapteeneja. Kaksi heistä tapettiin Stalinin vainojen aikana. Kolmannesta tuli kommodori Neuvostoliiton laivastossa. Hän palveli Porkkalanvuokra-alueen tuki- kohdassa sodan jälkeen. Hänen tiedetään tuoneen Vladivostokiin Kippari Höök-ni- misen sotakorvausaluksen. Kommodori Georgi Vasukevits oli paljastamassa meri- kapteeni Höökin muistomerkkiä Vladivos- tokin merihautausmaalla 1989. Kommodori Georgi Vasukevitsin poika, joka käyttää nimeä Leonid Höök-Vasuke- vits suunnittelee merikapteeni Fridolf Höökille omistettua museota Vladivosto- kiin. Höök muistetaan edelleen Vladivosto- kissa. Siellä on mm. Kippari Höökin katu. Teksti ja kuvat: Matti Höök, Ylikeravan Rk klubiesitelmä 11.10.2010 SuomiF inland Valaanpyyntiä Japanin merellä Fridolf Höök Veljessarjaan kuului myös kapteeni-insinööri, kar- hunkaataja Berndt Höök, joka kaatoi. 134 aikuista karhua 1800-luvulla. F. Höökin hautamuistomerkki

44

44 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland Terveisiä taas täältä Etelä-Poho- janmaalta, johona taloot on isoja ja akat komeeta! Näillä komeilla saatesanoilla toimitukseen saapui lehden taittovaiheessa juttu uudes- ta rotaryklubista. Härmiin perustettiin rotaryklubi Kauhava Härmät kummiklubinaan 1959 perustettu Kauhavan Rotaryklubi. Perinteinen char- terjuhla pidettiin 19.2.2011 arvokkain me- noin Härmän Kuntokeskuksessa. Toimitus- johtaja Jan-Erik Hagfors toivotti 90 rotaryhenkistä juhlijaa tervetulleiksi ta- loon, samoin Ilkka Peura, joka totesi tul- leen jo tavaksi perustaa Kauhavan alueelle rotaryklubi noin 50 vuoden välein! Rotarypiirin 1380 kuvernööri Esko T.Haapa- ranta toi tilaisuuteen RI:n presidentin Ray Klinginsmithin tervehdyksen sekä ojensi 28.1.2011 päivätyn charterasiakirjan uuden klubin presidentille Ilkka Peuralle, joka sa- massa yhteydessä sai vastaanottaa klubin- sa ensimmäisen Paul Harris Fellow - arvon erittäin ansiokkaasta rotarytoiminnastaan. Rohkeutta ja pitkäjänteisyyttä Juhlapuheen piti entinen kuvernöörimme ja järjestön vaihto-oppilastoimista Suo- messa vastaava Heikki Arkela mainiten olevansa mielissään uuden klubin perus- tamisesta kehottaen uutta klubia ponte- viin toimiin nuorisovaihdossa. Hän korosti myös klubikokousten tärkeyttä sekä toivoi uusilta rotareilta rohkeutta ja pitkäjäntei- syyttä kaikissa klubitoiminnoissaan. Kauhavan Rotaryklubin presidentti Toni Uusimäki kiitti Ilkka Peuraa ripeistä toimis- ta uuden klubin ylösrakentamisessa ja luo- vutti hänelle presidentin käädyt. Presi- dentti Uusimäki esitti kiitokset myös AG Matti Vähäpassille hänen sinnikkäistä ot- teistaan uuden klubin alkuideoinnissa ja etenkin jäsenhankinnan käynnistämisessä. Klubiveljemme Pertti Laitila lahjoitti uu- delle klubille omenapuusta veistämänsä upean puheenjohtajamisnuijan ja antoi myös arvokkaita ohjeita tuon tärkeän esi- neen käyttämisestä. Standaarejaan ja mui- ta muistamisia uudelle klubille toivat pre- sidentit Hannu Porola, Juhani Karvala ja Anders Bonden Lapuan Kiviristin ja Lapu- an sekä Vöyrin Vörå klubeista. Tilaisuuden juonsi jouhevasti Kauhava Här- mät klubin tuore klubimestari Marketta Kan- gas. Juhlassa esiintyivät voimisteluryhmä Härmän Siskot ja murrepakinoitsija Taisto Ahola sekä taitava kauhavalaispianisti Taru- liisa Stenman. Charterjuhlinnan kruunasivat gourmetti päivällinen ja pöydissä käydyt mojovat kokkapuheet ja virkistävät muiste- lukset rotarysta sekä rotaryelämää huomat- tavasti arkisemmastakin maailmanmenosta. Rotaryklubeja on nyt Suomen piireissä 320, josta 14 Virossa. Vasta perustetussa Kauhava Härmät Rotaryklubissa on 25 jä- sentä, joista miehiä 13 ja naisia 12. Klubin presidenttinä toimii siis Ilkka Peura ja sih- teerinä Anna-Maija Ylinen. Viikkokokouk- set pidetään Härmän Kuntokeskuksessa tiistaisin parillisina ja keskiviikkoisin parit- tomina viikkoina klo 18.00. Teksti: Seppo Takamaa, Kauhavan Rk Kuvat: Kalevi Salminen Charterkirjan luovutus Perustajajäsenet Härmiin perustettiin rotaryklubi

45

45Nummer 2. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland SID 44 SID 40 - 41 Familj Mikkeli-Naisvuori Rk tog sig an 11 kinesis- ka studeranden på hemorten efter viss ut- tryckt oro om deras ensamhet. För unga Zhuyin innebar klubbens insats närkon- takt med rotarianen Kirsi Karttunen och även Kirsi mor. Zhuyin som saknade sin mor och mormor i Kina visade stor upp- skattning över initiativet. Finland på Svenska Finlandssidornas innehåll refereras här på svenska i korthet. Många notiser vinner faktiskt på att presenteras i ett nötskal i web-format. Ett dussin artiklar och nästan lika många bilder på en sida innebär hög packningstäthet. SID 36 - 37 SID 38 - 39 Vilda Östern Det är känt att ny mark bröts av nordiska emigranter i Vilda Västern. Mindre känd är motsvarande aktivitet i Vilda Östern. Ro- tarianen Matti Höök presenterar ett även- tyr där hans förfäder var starkt engagera- de. Höök har fortfarande ättlingar i Vladivostok. SID 42 - 43 Charter Finland har fått en ny rotaryklubb Kauha- va Härmät. Av de 25 chartermedlemmar- na är 13 män och 12 kvinnor. De finländs- ka distrikten har nu summa 320 klubbar, varav 14 i Estland. Konst och bistånd En taveldonation från konstnären Maire Ruotsalainen har bistått Korsholms Rk i klubbens hjälpinsats för ett barnsjukhus i Galle i Sri Lanka. Viborg Finlands tredje rotaryklubb startades i Vi- borg 1931. Verksamheten avbröts under kanonmuller i samband med den ryska storoffensiven på Karelska Näset 1944. Tölö Rk fortsätter viborgsklubbens traditioner och har firat 80-årsjubileum. Av Tölöklub- bens 31 chartermedlemmar var i tiden 29 tidigare medlemmar av Viborgs Rk. Tämä sivumme auttaa pohjoismaisia rotareita seura- amaan mistä lehtemme Suomen sivuilla kerrotaan. Lyhyet tekstit ja kuvat saattavat jopa johtaa hyvien suomalaisaloitteiden leviämiseen muihin pohjoismaisiin klu- beihin. Sivuilta 4-5 suomalais-ruotsalai- nen rotarypari ja 10-11 Uusi kunta 2017 löytyy lisää ruotsiksi kirjoitettuja suoma- laisaiheisia juttuja. Innovation Rotarianen Matti Järvinen tyckte illa om svårigheten att valla moderna plastskidor. Han menade att litet teknologi skulle göra vallning överflödig och starkt öka skidin- tresset speciellt bland seniorer. För sina nanoskidor fick han motta presidentens innovationspris 2010. SID 45

46

46 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k Af Lone Lauritzen Vejen fra ideen og til den blev en realitet havde selvflgelig sine bump, men med hjlp fra mange Rotarianere, blev den ide, der opstod engang for et år siden alligevel gjort til virkelighed, så vi den 1. marts i år kunne se de frst busser i Kbenhavns områ- det kre rundt med reklame for Rotary. PR Grants Reklameplads på en bus hrer ikke til i den billige ende og dertil kommer, at der skulle skydes en rkke fotos, optages videofilm og ikke mindst en del papirarbejde. Men ideen var opstået, og selv om den måske i frste omgang var en strtanke, der mest var tnkt til at skabe debat om hvorvidt Rotary, skulle begynde at gre sig selv mere synlige, var ideen fdt og der kom flere tilbagemeldinger om, at det måske ikke var så tosset en ide, og at vi trnger til at fortlle omverden, hvad vi egentlig er for en strrelse. Når vi oplever en hold- ningsndring, og gerne vil fortlle hvad vi laver, skal det ikke ses med baggrund i, at dren er åben for alle, men at vi gerne vil have, at når vi sprger, om folk vil deltage, behver vi ikke bruge tid på at fortlle, hvad vi står for i Rotary, at vi er stolte over det store arbejde vi gr, og at vi på mange områder er med til at gre en forskel. Det er som nvnt ikke gratis, men vi erfa- rede, at der er noget der hedder PR Grants, hvor kan man sge om at få op til 10.000 USD. Rotary Danmark anbefalede, at alle distrikter i Danmark fandt et projekt, de kunne sge midler til, og vi var så heldige, at to distrikter blev tilgodeset. D1480 fik et PR Grant til en udstillingsstand og D1470 fik de ansgte 10.000 USD til busreklamer. Man kommer ikke sovende til modtagel- sen af PR Grant midlerne, der skal udfyldes et digert ansgningsskema med omhyg- gelig beskrivelse af det, der sges midler til sammen med projektplan og budget. Det er ikke nogen lille opgave, men det er som det skal vre, og det er godt at vide, at Ro- tary International ikke rutter med de mid- ler, de er blevet betroet. Kampagnen Der krer nu busser rundt i Kbenhavn med Rotary busreklamer, og vi vil have fornjelsen af dem i 12 uger. For at få Fra ide til virkelighed Et arbejdsforslag til busreklame skabt i PhotoShop af Niels Schou Lindegaard og som var med i en artikel i Rotary Norden sidste år. På vej til den gte vare. Et layout skabt af Kailow Grafik AS med foto taget af Niels Schou Lindegaard. Artiklen er sendt til Rotary Norden, inden der sad en frdig reklame på en bus.

47

47Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k mest muligt PR blev vi rådgivet til at vise den forskellighed, der er blandt Rotaria- nere, ved at have så mange forskellige typer med på reklamen, yderligere oplys- ninger om Rotary får man ved at gå ind på rotarynyt.dk eller de sociale medier, der er opremset i bunden af reklamen og det er LinkedIn, Facebook og YouTube. På de sociale medier er der lagt interview med Rotarianere, der fortller om deres begrundelse for at vre medlem, at bru- ge de sociale medier til at formidle bud- skabet, er samtidig med til at signalerne, at selv om vi er en organisation med tra- ditioner, er vi samtidig med på det nye, og det håber vi får de unge til at se med nye jne på Rotary. Nogle af interviewene er optaget der, hvor den enkelte Rotaria- ner har sin dagligdag, det er f.eks. i eller udenfor Rotarianerens arbejdsplads eller hjemme. Man har valgt at optage i Rota- rianernes eget milj, da det skal vise den forskellighed, der er blandt rotarianere. Så også her har Niels Schou Lindegaard, der har stået for videooptagelserne, v- ret på ekstra arbejde, det havde jo alt an- det lige vret nemmere, at optage det hele i et studie. Til det siger Niels Schou Lindegaard, Det har krvet meget tid at kre rundt og stille op til interview, og nogen gange har jeg da også tnkt om det var arbejdet vrd, men de rotariane- re jeg har besgt, har vret så positive, at de hurtigt har fejet min tvivl af bordet. Jeg er professionel fotograf, men HD vi- deo til YouTube er nyt for mig, så jeg har brugt tid på at lre at bruge mit spejlre- flekskamera til noget nyt og redigere vi- deooptagelserne, så familien har måttet stå for skud til de frste forsg, men det har lrt mig meget, og det er jeg glad for nu! En af de ting jeg har lrt er, at holde indslagene korte. Sttte til projektet Selvom der er modtaget midler fra PR Grants og distriktet har lagt den betingen- de tredjedel oven i, er der tale om en kam- pagne, der ikke kunne udfres, hvis ikke mange havde stttet op om projektet. Niels Schou Lindegaard, der er formand for D1470 PR udvalget tegner sig for en stor del af arbejdet, et arbejde han har udfrt i fritiden og som har krvet mange aftener foran computeren, og mange mder med folk, der kan rådgive om, hvordan man bedst kunne stykke kampagnen sammen, så man fik mest mulig effekt af de reklame- midler, der var stillet til rådighed. Rotaria- nere skulle kontaktes, for at hre om de ville stille op til foto på bussen, og ikke mindst til de videoer der er lagt på You- Tube og linket til rotarynyt.dk. Selv om det har vret et stort arbejde, er jeg glad, for jeg synes resultatet er blevet rigtigt godt siger Niels Schou Lindegaard. Det er Kailow Grafik AS der har stået for gennemfrelsen af det grafiske design, de har haft kontakten til dem der udlejer re- klameplads på busserne, og vret id- manden til at flge op med information på de sociale medier. Det er et arbejde, der ikke normalt kan gres for den sum penge, der var til rådighed for projektet, men hel- digvis er ejeren Jrgen Kailow medlem af Brnshj Rk, så den fortjeneste, der nor- malt er på en sådan opgave, er vist endt med at blive en indirekte donation til Ro- tary. Sidst men ikke mindst har mange ro- tarianere vret villige til at stille op til foto- grafering og videooptagelse. Det kan vre en grnseoverskridende handling at skul- le udtale sig til verdens befolkning på You- Tube, så der skulle en del overtagelse til, men det lykkedes og nu kan det frdige resultat ses og forhåbentlig falder det i manges smag. Fr projektet endeligt kan siges at vre fuldfrt, skal der lige sendes en evaluering af sted til Rotary International, men så gl- der jeg mig også til at kunne lgge det projekt bag mig og håber, at det har haft den nskede effekt og skabt strre kend- skab til det store arbejde, der gres i Rota- ry regi, og at det vil skabe grobund for, at flere nsker at deltage i vores fllesskab slutter Niels Schou Lindegaard. Niels Schou Lindegaard in action i Kailows fotostudie ved optagelserne til busreklamerne. Foto: Lone Lauritzen. Ansgningsblanket: http:www.rota- ry.orgRIdocumentsen_pdfpr_ grant_app_en.pdf Der kunne sges om op til 10.000 USD. Det ansgende distrikt skal selv finan- siere et belb svarende til en tredjedel af det ansgte belb. Ansgningsfristen var 15. juli 2010. Distrikterne modtog godkendelse el- ler afvisning den 26. oktober 2010, hvor det godkendte belb er fastlåst i lokal valuta, dvs. D1470 fik 56.500 DKK og skal selv yderligere betale 18.833,33 DKK således, at det samlede projekt incl. moms. maksimalt bliver 75.333,33 DKK. Projektet skal vre gennemfrt inden 1. juni 2011. Der skal indsendes evaluering samt dokumentation senest den 1. juni 2011. Faktaboks om Rotary In- ternationals PR Grants 2010-2011

48

48 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k I 1999 besluttede Dianalund-Stenlille Rk at vre fadder for en Rotary Klub i Litauen. Hvorfor Litauen? Fordi Litauen efter selv- stndigheden havde strkt brug for en nrmere tilknytning til vesten og dermed Danmark. I 2000 blev Kelme Rk stiftet. Ved festlighol- delsen deltog adskellige medlemmer fra Dianalund-Stenlille Rk. For medlemmerne i Dianalund-Stenlille Rk har Kelme Rk lige fra starten vret vores barn og for forldre er det helt naturligt at man forsger at gre det aller bedste for sit barn. På den baggrund blev det derfor besluttet at vi ville opbygge et system med udveks- lingsstudenter fra Kelme og omegn. Disse udvekslingsstudenter skulle indgå i klubbens arbejde helt på linie med vore internationale studenter, altså to studenter, hvert år. Enhver Rotary Klub i Danmark vil vide hvilke gede krav, det stiller til klubbens counselar. to gange papirarbejde. Det dobbelte antal vrts familier. Kort sagt to af alting. Vi havde selvflgelig besluttet at der på ingen måde måtte gres forskel på de to studenter, selvom vi kunne påregne, at de to studenter kunne komme fra to meget konomiske baggrunde. konomien for vores Litauiske studenter var i de frste år ganske ligetil, idet vi fik en stor del af vore udgifter dkket af st- landsfonden. Siden den lukkede har klubbens medlem- mer selv betalt omkostningerne til lom- mepenge, skolegang og rejser; ikke mindst studenternes Europa tur. Men hvad har vi dog ikke fået for de penge. Vi har for tiden vores elvte unge menneske fra Litauen og ikke et eneste af de ti har der vret den mindste finger at stte på. De studenter vi gennem årene har haft fornjelsen at modtage i vores klub og hjem har alle udviklet sig til at vre de bedste ambassadrer både for Rotary, Li- tauen og ikke mindst Danmark. Et par eksempler, ud af de mange vi har fået gennem årene, vil sikkert gre det klart for enhver Rotarianer i Danmark, hvorfor Dianalund-Stenlille Rk vrdstter netop dette arbejde så hjt. Gabijas brev Mit navn er Gabija. Jeg var udvekslingsstu- dent i Dianalund-Stenlille Rotary Klub i 2005-2006. Det blev til et år som er svrt at beskrive med få ord. Det var et år fyldt med oplevelser og nye menneske. Oplevelsen at komme til et nyt land med et ukendt sprog nye familier med deres egne traditioner,- en ny skole ,- ny klasse, - nye venner,- et helt nyt liv. Det var et chok for mig at fle at en helt ny periode i mit liv var på vej til at begynde. Og med alt det nye man oplever som udveks- lingsstudent varer den flelse hele året. Et år som udvekslingsstudent er svrt at vur- dere. Jeg er helt overbevist om at denne skat vil jeg bevare resten af mit liv. Mit år i Danmark gav mig så megen erfa- ring, så mange kontakter i Danmark og re- sten af verden. Et helt nyt sprog som jeg vil bruge i min frem- tid. Danmark er blevet mit andet hjem og et land som altid vil frembringe et smil og var- me mit hjerte. Jeg vil altid vre Dianalund- Stenlille Rotary Klub taknemmelig fordi de valgte mig som udvekslingsstudent og åbnede en helt ny verden for mig. Et eksempel mere. Aistes brev En hilsen fra Aiste. Jeg var udvekslingsstu- dent i Danmark for 3 år siden. Et år som var helt fantastisk og den strste oplevelse i hele mit liv. Jeg boede hos 3 vidunderlige familier og fl- te virkelig at jeg var en del af familien. Jeg flte mig hjemme. Nu hvor jeg studerer på universitetet i Litau- en kommer jeg hvert år tilbage til Danmark for at arbejde i ferien, og det er altid lige som at komme hjem igen. Jeg bor hos mine gam- le familier og deltager i Rotary mderne me- dens jeg er i Danmark. Fordi jeg elsker det. I Dianalund-Stenlille Rk er vi som n stor familie. I Danmark har jeg lrt at kende mig selv- at tro på mig selv- at nyde livet når jeg er sammen med folk jeg elsker og så selvflgelig dansk. Danmark vil for altid vre et land som jeg vil komme tilbage til, og hvor de folk jeg holder af bor. Et land som jeg vil kalde mit andet hjem. Med sådanne tilkendegivelser er man vist ikke I tvivl om vrdien af arbejdet med udvekslingsstudenter. Men også andre aktiviteter af mere social karakter er det blevet til i årenes lb. Her skal blot nvnes: mbler, legetj og linned til et brnehjem. Computere til skolen i Kel- me. Og ikke mindst penge til retshjlp til en af vore tidligere studenter som var så uhel- dig at lbe ind i en dansk forretningsmand som havde alt andet end reelle hensigter. Dianalund-Stenlille Rk har derfor uendeligt meget at takke Kelme Rotary Klub for. Samarbejdeet har givet os så mange gode oplevelser, så hvor var det en god ide vi fik i 1999, at stå fadder for en Rotary Klub i Litauen. Dianalund-Stenlille Rk har succes som fadderklub

49

49Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k Når jeg holder foredrag om FN og Natos engagementet i Afghanistan, omtaler jeg også blandt de mange positive fremskridt - og til manges overraskelse, at Rotary klub- ber i Odense, Svendborg og Rudkbing som en del af denne humanitre organisa- tion i de seneste år aktivt har stttet indsat- sen i Afghanistan. Landet lå i ruiner og gen- opbygning blev kun gennemfrt af de krigsfrende parter, idet ingen hjlpeorga- nisationer ville arbejde i landet, så lnge det skulle foregå under militr beskyttelse. På denne måde var der meget få afghanere, der modtog hjlp. En foresprgsel til H- rens Operative Kommando HOK viste, at der var muligheder for at gennemfre pro- jekter via dem. Fordelen ville vre, at man der ville kunne identificere projekter samt forberede, tilrettelgge og gennemfre dem uden at vi skulle betale for dette. Det betd, at hver krone gik til projektet og da, der blev anvendt lokal arbejdskraft, så fik vi også beskftigelse og rigtig meget ud af pengene. HOK kunne flge hver krone og aflagde efter frdiggrelse rapport med revideret regnskab. En ekstra gevinst blev opnået ved, at den lokale danske chef kun- ne opnå en strre grad af trovrdighed og accept i den lokale befolkning, når han på stedet kunne beslutte og meget hurtigt gennemfre et projekt. En af Rotarys vigtigste prioriteringer er rent vand, så den fulgte vi: Det frste projekt blev gennemfrt 2005- 2006 i bjergene i det nordstlige Afghani- stan, hvor vi til en fattig landsby Feyzabad- Talbuzanak, der aldrig havde haft rent vand, fik bygget et vandreservoir ved en kilde hjt oppe og derefter fik lagt en vandpipeline ca. 2 km ned til landsbyen, hvor der blev bygget en brnd og derfra trukket ledninger ud til fire tappehaner i landsbyen. Det hele kostede kr. 60.000 for vand til omkring 1000 personer. Landsby- ens beboere lagde selv arbejdskraft til. I perioden efter 2006 gennemfrte vi fem vandprojekter. Vi byggede brnde i den vestlige del af Afghanistan. I landsbyerne Tulak, Astrava og Charrah byggede vi hvert sted en brnd for ca. 5.000 kr. pr stk. Det be- td rent vand til ca. 2000 personer. I Saghar trak vi en vandpipeline fra en kilde til lands- byen, hvor der blev indrettet fire vandtap- pehaner for i alt kr. 15.000. Vand til omkring 800 afghaner. I samme område indrettede vi et strre vandreservoir, der samlede vand op til afvanding af marker samt vanding af husdyrene for en befolkning på i alt 850 fa- milier. Projektet kostede i alt kun kr. 30.000! Rotary klubber i Odense, Svendborg og Rudkbing er nu i gang med at finde nye projekter - som de omtalte, der for relativt meget få penge giver stor humanitr ef- fekt til mange mennesker. Fynske Rotary-klubber i Afghanistan For 26. gang kunne Inner Wheel - Rotary og Rotaract klubberne i Odense uddele overskuddet fra julekoncerten i Odense Domkirke i november 2010. Det foregik ved et festligt arrangement på hotel HC Andersen hvor Odense Sct. Knud Inner Wheel Klub var vrt. I år nskede klubberne at betnke Den Alkoholfri Caf Paraplyen under KFUMs sociale arbejde, Nrregade 77, Odense. Gerda Ibsen, Odense Sct. Knud Inner Wheels pastprsident, overrakte 80.000 kr. til Marianne Kragmann, Cafe Paraplyens daglige leder, samt formand for Cafe Para- plyens bestyrelsen Merete Aarup. De var begge meget glade og taknemmeli- ge for det flotte belb og Merete Aarup tak- kede alle for den påsknnelse det er til Ca- fen og dens store stab af frivillige hjlpere. Caf Paraplyen startede for 21 år siden og har åbent stort set året rundt. Paraplyen er en alkoholfri caf, hvor alle er velkomne. Det er et mdested, hvor man kan snakke, lse avis, spille spil eller bare få lov til at vre. Caf Paraplyen tilbyder blandt meget an- det selvhjlpsgrupper, abstinensbehand- ling, antabus og konomisk rådgivning. De mange penge skal bl.a. bruges på akti- viteter i cafen, aktiviteter på den årlige alkoholfrie lejr på Skar, udflugter samt et nyt gulvtppe. Aftenen sluttede med en flot lille koncert af EKKO duo, der består af to unge talentfulde musikere fra Syddansk Musikkonservatori- um og Skuespillerskole: Herbert Boersma violin og Sofie Spanget Takkula på Cello. Årets julekoncert i Odense Domkirke

50

50 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k Moderne it-vrktjer styrker selvtillid, moti- vation, indlring og netvrket for store ele- ver på Byhaveskolen i Svendborg. Rotary gi- ver knap 50.000 til at udvikle projektet Eleverne på Byhaveskolen i Svendborg, i Region Syddanmark, kan ikke lse og skri- ve som deres jvnaldrende. Til gengld har skolens forsg gennem et år i en af de ldste klasser vist, at med MacBooks og programmer som Garageband kan de unge komme helt på omgangshjde. - Eleverne har lavet podcast, film, lydkolla- ger, loops, reklamer og meget mere som en del af undervisningen, og selv om redige- ringen er svr og tager tid, har de lavet nogle imponerende resultater, fortller pdagogisk afdelingsleder Pia Srensen. Brnene i forsgsklassen M2D bor op til 40 km fra skolen og ofte 50-60 km fra hinanden, og derfor betyder det meget, at de kan have macerne med sig hjem. Ikke kun fordi, de bliver dygtige til at bruge udstyret. De kan også hygge sig sammen i fritiden ved at sky- pe, hvis de ikke lige kan komme til at mdes. Bedre endnu Tidligt på skoleåret manglede en del af eleverne i forsgsklassen en mac, og det betd, at det var svrt at få fuldt udbyt- te af forsget. Derfor tog Rotary Sct. Jr- gens initiativ til at samle penge ind, så forsget kunne lftes. Med sttte fra Ro- tary Danmarks Hjlpefond, Distrikt 1460 samt de lokale klubber Svendborg, Faa-borg og Langeland lykkedes det at rejse 48.390 kr., som nu er omsat til otte MacBooks. - Med donationen kan vi ikke alene sikre, at alle brn i forsgsklassen kan have en mac med sig dgnet rundt. Vi kan også teste om andre på skolen med svrere handi- caps kan få et lft med macerne, fortller Pia Srensen. - Vi er meget stolte over at kunne sttte et projekt, som tydeligvis giver helt nye mu- ligheder for de unge, siger Ole Nielsen, prsident for Rotary Sct. Jrgens, som er initiativtager til sttteprojektet. - Det er lige så jeg får kuldegysninger over at se, hvor hurtigt og kreativt de arbejder ved tasterne, siger Kaj Knudsen, prsident for Rotary Langeland. - Skolen og lrerne fortjener ros for deres vilje til at afsge moderne pdagogik, me- ner Birgitte Karmen Roslev, prsident i Svendborg-klubben - Det her kan jo få betydning for de unge både jobmssigt og i evnen til at flge med i, hvad der sker i samfundet, mener Preben Wendorf, prsiden i Faaborg. FAKTA Sydfynske Rotary-klubber har givet 48.390 kr. til kb af 8 MacBooks for at forbedre livskvaliteten for unge med srlige behov for specialundervisning. Donationen på 48.390 kr. er givet fra Rota- ryklubberne Sct. Jrgens, Svendborg, Lan- geland og Faaborg med stor sttte fra Ro- tary Danmarks Hjlpefond samt fra Distrikt 1460. Tekst: Lars Rasmussen, Vid & Sans For yderligere oplysninger: Pdagogisk afdelingsleder Pia M. G. Srensen, pia.sorensensvendborg.dk, 6223 6140 Rotary klubprsident for Sct. Jrgens klubben, Ole Nielsen, onedelbo.dk, 3070 9966 Rotary hjlper bogligt svage til MacBooks Rotary klubprsidenterne Preben Wendorf, Faaborg, Kaj Knudsen, Langeland, Birgitte Karmen Roslev, Svendborg og Ole Nielsen, Sct. Jrgens i Svendborg fik en på opleveren ved at se, hvad Josefine Petrussen kan med sin Mac, selv om hun ikke kan lse og skrive ret godt. Foto: Geir Haukursson 15 2010-11 End Polio Now Calendar Featuring 18 months of illuminated world landmarks July 2010-December 2011 A portion of the proceeds from the sale of this calendar will benefit PolioPlus. shop.rotaryrotary.org Tel: 847-866-4600 Fax: 847-866-3276 shop.rotary.org 961

51

51Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k RivieraenCöte dAzur - Kmpe havudsigt Udsigt over Middelhavet. Du kan hre blgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvlvede lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi, tilbagetrukket fra turisme, fredfyldt med storslået sknhed. Italiens og Frankrigs - bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske dre og store balkoner. Lejlighed 1: Plads til fem, perfekt til fire. Stort spisekkken, to stuer, badevrelse, to sovevrelser + dobbelt sovesofa i stue. Vaskemaskine, opvaskemaskine, tv. Lejlighed 2: Et paradis for to. Et stort hvlvet rum, indrettet som stue med superlkker dobbelt sovesofa, tv, kkken, vaskemaskine, badevrelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. Flyv til Nice og lej en bil. Kretid 40 minutter. Henvendelse: Hecht-Nielsen medl.nr. 136892 tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholtenmail.dk Der har i de seneste dage vret en del po- lemik omkring Brnefondens anvendelse af indsamlede midler i Danmark. Det skal jeg ikke komme nrmere ind på her, men den gav mig anledning til at tnke over, hvorfor jeg i så mange år, som tilfldet er, har sponsoreret et par brn i Afrika. Hvert år i januar måned ruller der en stor- stilet indsamlingskampagne over skr- men: Danmarksindsamlingen, som pri- mrt henvender sig til befolkningen for at sge om hjlp til en rkke organisationer, som opererer i bl.a. Afrika. Aktionen får al den opmrksomhed, man kan tnke sig. Der kommer rigtig mange penge ind, og de fordeles mellem de deltagende aner- kendte NGO organisationer. De seneste offentliggjorte regnskaber herfor, relaterer sig til år 2009, hvor der brutto blev indsamlet flotte 79.226.003 kroner. Når man så herfra trkker udgif- terne, der belb sig til i alt 11.231.712, bli- ver nettoresultatet kr. 67.994.291. Altså er der til administration og omkostninger an- vendt 16,52 %. I Rotary regi opererer vi med langt lavere procenter omkring 2 %, hvis ikke jeg husker meget galt. Det kan vi njes med, fordi vi alle arbejder gratis. Når pengene så havner hos organisatio- nerne, fragår der yderligere administrati- onsudgifter i f.eks. Brnefondens tilflde har man en målstning på omkring 15 % jvf. Fondens regnskab for år 2009. Det er ganske mange penge der forsvin- der ad den vej. Hvis jeg nu i stedet for at sttte Brnefon- den med omkring kr. 2500,00 årligt, stt- ter f.eks. EndPolioNow, bliver der netto tilbage til immunisering omkring kr. 2450,- i mod de max. kr. 2125,00 hos ek- sempelvis Brnefonden. Det skal ses i sammenhng med de 15,52 % der går til Danmarksindsamlingen og derefter yder- ligere 15 % til Brnefonden, hvis det er den vej, man går. Er det en god forretning for mig? Ingenlunde, og jeg har derfor be- sluttet at omlgge mit bidrag til EndPoli- oNow kampagnen i stedet for et sponsor- barn i Togo. Det er synd for barnet og dets familie, men er det ikke mere synd for det barn, det måtte blive ramt af Polio, og der- for måske slet ikke når at opleve skoleli- vet? At det så også hjlper på min klubs regnskab, for pengene går den vej, gr jo ikke nogen skade. Jeg har igennem snart 2 år sammen med 4 gode kolleger beskftiget mig intenst med at sge fonde og firmaer i Danmark om sttte til vores projekt. Det har kostet masser af timers frivilligt arbejde og om- kostninger, noget som jeg har gjort med stor glde. Når jeg imidlertid ser på, hvad vore anstrengelser resulterede i, ja - så bli- ver man ungtelig noget lang i ansigtet. Omkring kr. 500.000,00 blev det til, selvom vi har ansgt mere end 60 fonde og de 100 strste virksomheder i Danmark. Her i blandt en del virksomheder, som donerer i 100.000,- kroners klassen til Danmarks- indsamlingen. Mere end halvdelen af vo- res indsamlede belb kom fra Tips- og Lotto Midlerne. Det skal de naturligvis gre, hvis det er det, de brnder for, og pengene til organisati- onerne, som utvivlsomt yder en storartet indsats, er dem så vel undt. Jeg er bare nået til den konklusion, at jeg hellere bru- ger mine penge på Rotary. Vi har forgves forsgt at opnå status til NGO i Danmark, så vi måske kunne komme med i det fine selskab. Selvom Rotary International er en anerkendt NGO organisation, er det altså ikke lykkedes i lille Danmark. Det er vel også meget naturligt, for hvem nsker fle- re unger i reden end måske godt er? Med venlig hilsen Erik Bechmann Srensen Aarhus Vest Rk Er vi dummere end politiet tillader?

52

52 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden Vojens Rk har modtaget donation af bidrag fra venskabsklubbben Burnham on Sea i Eng- land til bekmpelse af Tuberkulose i Litatuen. I dagene 10. 12. september 2010 var Vo- jens Rk i England for at besge vores ven- skabsklub Burnham on Sea. Rotarymed- lemmerne her havde fået information om at Vojens var aktive i indsamling til tuber- kulose-projektet i England og besluttede sig for, at i stedet for at give en gave til klubben, ville de konvertere dette til en donation til fordel for Tuberkulose-projek- tet. Prsidenten for Burnham on Sea Frank Clegg fortalte ved overrkkelsesceremo- nien at de som englndere overhovedet ikke var bekendt med at tuberkulose var et så stort problem i et område der ligger så tt på os og overrakte således 300 til TB-Projektet og vil samtidig arbejde vi- dere for at udbrede indsamlingen til andre klubber i deres område. Vojens Rk takkede for donationen i Eng- land og har valgt at doble belbet op så- ledes at vi i samarbejde med vores ven- skabsklub Burnham on Sea kunne overrkke en check på 5.500 kr. til TB-pro- jektet ved distriktskonferencen i Hader- slev, den 2. oktober 2010. Vojens Rk er meget aktive i indsamlingen til bekmpelse af Tuberkulose i Lithauen og har tidligere donoret 2 x 10.000 kr. ud over det almindelige klubbidrag og vi er meget bevidste om at kan vre med til at sttte et så godt projekt i vores umiddel- bare nrområde Lithauen, som hrer un- der samme Rotarydistrikt som os. D anmar k På billedet ses fra venstre Roy Bork og prsident Flemming Tost fra Vojens Rk og distriktsguvernr Mo- gens Pedersen fra Haderslev Rk der her får overrakt den samlede donation fra Vojens Rk og deres ven- skabsklub Burnham on Sea ved distriktskonferencen i Haderslev. Arkivfoto fra venskabsklubbesget i rotaryklubben i Burnham on Sea, hvor prsident Frank Clegg til hjre fra Rotaryklubben Burnham on Sea overrkker donationen på 300 til Vojens Rk vformanden for International Tjeneste Chresten Schmidt Petersen til venstre. Donation fra engelsk venskabsklub Silkeborg stre Rk har haft besg af over- lge Hanne Vebert Olesen fra Skejby Sy- gehus, der fortalte om sygdommen Cy- stisk Fibrose, der ofte rammer brn. I den anledning fik hun fra klubben overrakt en gavecheck på 10.000 kr. plus 5.000 kr. fra tre af klubbens medlemmer til udgivelse af en bog om emnet. Belbet er efterfl- gende blevet suppleret fra Rotary Dan- marks Hjlpefond med 15.000 kr. , så den omtalte bog nu kan gå i trykken. Det samlede belb på 30.000 kr. blev modtaget med stor taknemlighed. Klubprsident Hans Christian Justesen overrkker gavechecken til overlge Hanne Vebert Olesen. Gavecheck til Skejby

53

53Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k For fjerde år i trk afholder de tre Rotary klubber på Frederiksberg Frederiksberg Rk, Frederiksberg-Mariendal Rk og Frede- riksberg-Falconr Rk den store kunstud- stilling Kunst i Påsken fra den 20. til den 29. april i Metronomen bedre kendt under navnet Byggeriets Hus på Frederiksberg. Udstillingen rummer 129 kunstvrker do- neret af 109 anerkendte kunstnere, hvoraf mange tilhrer kunstnersammenslutnin- gerne Corner, Koloristerne, Mult, Kamme- raterne, Nybro, Artcirklen og Grnningen samt er medlemmer af Kunstnersamfun- det eller Billedkunstnernes Forbund. Ud- stillingen byder således på et usdvanligt bredt udsnit af moderne kunst, både ma- lerier, litografier og andre grafiske arbejder samt skulptur og keramik. Ferniseringen finder sted den 20. april, og åbningen fore- tages af bl.a. Kulturminister Per Stig Mller. De donerede kunstvrker bortauktione- res af Lauritz.com på internettet. Netauk- tionen varer i hele udstillingsperioden og afsluttes den 2. maj. Indtgterne fra salg af kunstvrkerne går ubeskåret til Rotarys humanitre projekt i Uganda. Lauritz.com donerer endvidere sit salr på 20% samt hammerslagsgebyret til Uganda projektet. Projektet i Uganda er meget konkret. Det handler om rent drikkevand. Projekt-områ- det er det sydvestlige Uganda, hvor en skole og to sundheds- og fdeklinikker er uden rent vand: Kyamahunga Secondary School har 882 elever piger og drenge, halvde- len kostelever. Vandet hentes i je- blikket fra en forurenet kilde ca. 1 km fra skolen. Rotary vil skaffe rent vand på skolens grund og hermed forbedre sundhedstilstanden blandt elever og lrere. Kyeibanga Sundheds- og Fdeklinik har et befolkningsunderlag på ca. 5.000 mennesker og er det eneste sundhedstilbud i området. Klinikken har ikke adgang til rent vand, men må hente strkt forurenet vand fra et sumpområde ca. 2 km vk. Rotary vil skaffe klinikken rent vand og dermed bidrage til at reducere den alt for hje ddelighed blandt fdende kvinder i Uganda. KitabiSundheds-ogFdeklinik har et befolkningsunderlag på ca. 6.500 mennesker og er det eneste sund- hedstilbud i området. Klinikken har ikke adgang til rent vand, men henter forurenet vand i en sump ca. 3 km vk. Rotary vil skaffe rent vand til kli- nikken. Stipendier: Rotary vil endvidere ud- dele stipendier til 10 drenge og 10 piger til gymnasial eller faglig uddan- nelse. Rotary projektet gennemfres i et tt samarbejde med Bushenyi Rotary Club, der ligger midt i området. Gennem dette samarbejde med en ssterklub til de fre- deriksbergske klubber sikres det, at gaven fra kunstnerne går ubeskåret til det huma- nitre formål. Ved Kunst i Påsken 2010 indsamlede de frederiksbergske Rotary klubber 253.568 kr. Rotary Danmarks Hjlpefond stttede med 40.000 kr. og Distrikt 1470 med US 8.000, hvilket betd, at bistanden til Ugan- da blev på 351.556 kr. sidste år. Projektet er gennemfrt. 7 borehuller til rent vand blev indviet i december 2010 i syv landsbyer i det nordlige Uganda og 10 3-års stipendi- er er netop uddelt til gymnasial eller faglig uddannelse til forldrelse unge. Ca. 7.000 mennesker har daglig glde af borehul- lerne og har for frste gang adgang til rent drikkevand. Dette projekt er gennemfrt i samarbejde med Lira Rotary Club i det nordlige Uganda. Se alt om udstilling, pro- jekter o.a. på www.kunst-i-paasken.dk Tue Rohrsted, medlem af Frederiksberg Rk og Styregruppen for Kunst i Påsken 2011. INDSAMLING TIL UGANDA SÅDAN GR ROTARY PÅ FREDERIKSBERG Mads Henum: Lange Hundedage 3

54

54 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k vTeam Leader Helge Andersen PDG, Grsted Rk Hvad er Studiegruppe udveksling? Det er et af Rotary Foundations mest populre og gi- vende programmer. Siden den frste udveksling fandt sted i 1965 mellem distrikter i Californien og Japan, har programmet skaffet uddannelsesmssige oplevelser til mere end 43.500 yngre er- hvervsaktive af begge kn med mindst 2 års erhvervserfaring i deres nuvrende fag, der har vret opdelt på cirka 8.000 hold. Udvekslingsprogrammet opfordrer Rotary distrikter til at udsende og modtage studie- grupper, og i samarbejde med klubberne give dem en fagligt som kulturelt oplevelse. I de sidste 45 år er nsten 68 millioner af Ro- tary Foundation blevet anvendt til GSE. Et af de tiltalende trk ved GSE er den lejlig- hed, medlemmerne på de besgende hold får til at trffe, tale med og bo sammen med rotarianere og deres familier i en varm at- mosfre af venskabelighed og gstfrihed. De frste GSE havde kun mandlige deltage- re, men i de sidste mange år har holdene haft deltagelse af begge kn. Formålet er at stifte nrmere bekendtskab med landet, dets kultur og levevis. Deltager- ne får derudover en helt speciel mulighed for at erfare, hvordan den enkeltes profession udves i landet, derudover virker udveks- lingsholdene som ambassadrer i velvilje. De beretter om deres hjemland til vrts-ro- tarianerne, ved prsentationer i Rotary Klubberne, og andre i de lokalsamfund, de besger. Mange af de personlige kontakter blomstrer og udvikler sig til livslange ven- skaber. Men klubberne skal bruge mere tid på at finde egnede kandidater, ved f.eks. an- noncering i medierne og ikke mindst hos virksomhederne, således at lokalsamfundet kan se mulighederne i et samarbejde med Rotary Klubberne. GSE har virkelig givet rotarianere en dejlig, praktisk og meningsfyldt måde at fremme international forståelse. GSE Teamet til Chile i Rotary året 2009 2010 blev sat i den sidste weekend af no- vember 2009. Der var mange kvalificerede ansgere, og holdet kom til at bestå af tre kvinder og en mand. Aldersspredningen var fra 30 37 år, en homogen aldersgruppe, og det skulle vise sig, at det blev en meget homogen gruppe. Vi skulle afrejse fra Danmark til San- tiago, Chile, distrikt 4340 den 13. marts, og hjemrejse den 12. april, så forberedelserne til turen begyndte straks, med spanskun- dervisning, teamets profiler og nsker til virksomhedsbesg, kulturelle og turist- sightseeing, prsentationen i form af Po- werPoint til klubberne på engelsk og video- klip på spansk, udarbejdelse af brochure og takkekort. Vi var så langt, at vi kunne pr- sentere det frdige arbejde til Copenhagen International Rotary Club, som havde lovet at vre dommer og inspirator, således at vores prsentation blev bedst mulig. Men den 27. februar 03.34 om morgenen ramtes Chile af et kraftigt jordsklv, 8.8 på Richter skalaen, med en efterflgende Tsunami, hvor blgerne var op til 14 meter hje. Vi hrte det i de danske medier den flgende dag, og den 1. marts kom den mail vi alle havde frygtet, aflysningudst- telse af vores tur. Vi tilbd straks at komme til Chile som frivillige og hjlpe med op- rydningen i de fire uger vores ophold skul- le have varet, men Rotary og rotarianerne i D-4340 sagde nej tak til vores tilbud, da de ikke kunne tage ansvaret for vores sikker- hed og indkvartering ikke var mulig, da de skulle bruge alle muligheder til de menne- sker, heriblandt også rotarianere, som hav- de mistet deres boliger. Det blev noget af et set back, teamet gik nsten i koma, hvad skulle vi gre, kom vi i det hele taget af sted, eller måtte dette års GSE rejse aflyses? Men med mails frem og tilbage og med en ihrdig indsats fra teamets side med at finde alternative da- toer, indsats fra D-4340 og med accept fra den kommende guvernr og klubprsi- denterne samt Rotary Foundation lykke- des det inden udgangen af marts at finde nye datoer. Udrejse den 16. oktober og hjemkomst den 16. november, teamet var tilbage på sporet, og vi kunne nu lave en ny tidsplan med vores forberedelser, men så fik et af teamets medlemmer et nyt job, og måtte derfor trkke sig, en ny skulle på banen, men som skrevet i indledningen havde vi mange kvalificerede ansgere, og jeg havde lavet en nummereret liste over reserverne. En mail sendes, svar kommer tilbage fra Mexico hvor det nye medlem befinder sig, med et positivt svar til at ind- trde på den ledige plads. Vi holder et mde i juni og har en aften med sprogundervisning i juli, men ellers er der sommerferie, men fra august og frem til afrejse har vi ugentlige mder, hvor vi dels tager sprogundervisning og dels for- beredelser til turen, og endelig oprinder datoen hvor vi mdes i Kastrup for at flyve de 12.500 km til Santiago, Chile som skal vre vores hjem de nste fire uger. Efter 27 timers rejse ankom vi til Santiago, hvor vi fik en varm velkomst af vores vr- ter, her også Werner von Bischhoffshausen som havde vret min kontakt i snart et år, ligeledes Carlos Mendez som havde vret team leader på teamet fra Chile, og efter en kort gennemgang af programmet var vi undervejs ind til Santiago. Jeg vil i det flgende prve at fortlle om vores oplevelser, men ikke så detaljeret, det vil blive i stikords udgave, da det ellers vil blive alt for omfattende. Vi mdtes med den danske ambassadr Lars Steen Nielsen og hans personale den frste arbejdsdag. De kunne fortlle at hovedstaden Santia- go havde ca. 6 mil. indbyggere. Chile har et areal på 756.950 km2, lngden er 4.300 km. indbyggertal ca. 17 mil. befolknings- ttheden er 21 pr. km2, sproget er spansk og religionen er romersk-katolsk. Vi besgte Vitacura Rådhus, hvor vi havde mde med borgmesteren, og La Reina Rådhus som havde et mål om, at blive en GSE Group Study Exchange, Chile 2009 2010 Fra Gse teamets besg i kongressen

55

55Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k grn kommune i årene der kommer. Vi havde sightseeing i Santiago, og op til Valle Nevardo, La Parva og El Coloradoy Fa- rellones alle tre skisportsstder som lig- ger ca. 60 km udenfor byen oppe i Andes- bjergene. Vi besgte vandkraftvrket RAPEL, med sine 5 turbiner og generatorer, et fantastisk bygningsvrk, som er 350 meter bred og 120 meter hjt, og bagved ligger sen Rapel, som er ca. 40 km lang. Rotary klubberne Vitacura og La Reina Alta arbejdede med hver sit hjem for mentalt handicappede Hogar San Ricardo husede 145 drenge mnd, nogle boede under lås og slå, an- dre boede i 12 og 24 personers husefami- lier, her var rent og pnt overalt, det sr- gede de 81 ansatte for sammen med de af beboerne som kunne arbejde. Hogar Los Jazmines hvor alle 114 er kre- stolebrugere, der var 110 personer til at passe dem. Der er sengeliggende der er nogle som får drops, men et for alle de er meget handikappede, det blev en meget strk oplevelse for teamet. Vi havde til begge hjemmene medbragt H.C. Andersen bger på spansk, slik, spil og ikke mindst LEGO. Det blev også til et besg på Observatorio Cerro Pochoco på bjerget af samme navn, 1900 meter hjt, lige udenfor Santia- go, her fik vi en prsentation af hvordan vi ser verdenen. Et besg på avisen El Mercurio i Santiago, landets strste avis og ldste, den udkom frste gang i 1817, her måtte vi ikke foto- grafere, med et dagligt oplg på 120.000 og i weekenden 300.000. I Curic besgte vi avisen La Prensa, en 112 årig lokalavis med et oplg på 5-6.000, her blev jeg interviewet, og dette sammen med gruppebilledet kunne lses i avisen den 11. november. Under vores besg på TVR Canal 6, Talca lo- kale TV station, blev vi alle interviewet, det blev sendt i deres nyhedsprogram den fl- gende dag, men i skrivende stund har vi end- nu ikke modtaget DVDen med interviewet. Prsidentens palads La Moneda i Santia- go, besgte vi på den dag hvor den nye prsident Sebastian Piera modtog lan- denes diplomater som har diplomatisk re- prsentation i Chile, heriblandt vores dan- ske ambassadr Lars Steen Nielsen. National kongressen i Valparaiso besgte vi på den sidste dag, fr vi skulle have en midtvejs pause. Her blev vi fra salen budt velkommen af formanden. Casino Via Del Mar og Monticello Grand Casino i Rancagua blev også besgt dels under vores midways rest og sammen med Machall Rotary Club. Et klubmedlem fra Rancagua Rotary Club havde en Chincilla farm med ca. 1000, et spndende besg, hvor vi fik en grundig gennemgang på hvordan man passer, og hvordan man pelser og opbevarer skinde- ne efterflgende. Frimurerlogen i Santiago Club de la Re- pblica besgte vi. Der er ca. 2.000 frimu- rere i Chile hvoraf der er 500 i Santiago, fordelt på 8 klubber. Vi havde en heldags udflugt til Iloca, ude ved kysten, vi skulle bl.a. se de delggelser som Tsunamien udrettede den 27. februar 2010. 15 min. efter jordsklvet ramtes ky- sten af tre hje blger, hvoraf den hjeste var op mod 14 m. De vaskede alt vk på stranden og ind i land, men myndighederne havde som skrevet haft hele 15 min. til at evakuerer, og alle beboerne var flygtet op i de nrliggende bjerge, så ingen sårede el- ler omkomne, men store materielle skader. I den sydligste by i D-4340, Talca, så vi hvad jordsklvet den 27. februar 2010 havde ud- rettet. 68 % af alle bygninger i den gamle bydel var delagte. Vi kan ikke forestille os hvordan det havde vret, men vi har ved selvsyn set omfanget af delggelserne. Vi besgte en shelterby, bygget af Talca Rotary Club, 11 boliger med de absolutte ndven- digheder, en container med flles bad og en container med toiletter. De elleve famili- er kunne se frem til at bo der de nste to år frend regeringen kunne have nye social- boliger bygget frdige. Der er mangel på byggematerialer og bygningshåndvrkere. Der blev også tid til at besge et brne- hjem med brn fra alkohol- og andre fami- lieproblemer, her udleverede vi de sidste H.C. Andersen bger og LEGO. Marriott Hotel, Santiago, her viste General Manager Peter Giasomini os hotellet. Som han sagde, da vi mdtes i lobbyen, jeg vil vise jer hotellet fra toppen og til bunden. Det holdt han, og vi fik en fyldestgrende gennemgang af hans hotel. Vi mdtes med direktren for BBVA Bank i Talca, der er 35 banker i Chile, heraf 7 store. I bankerne arbejder man konstant på at få nye kunder. Kunderne er meget mere tro- lse i Chile end danske kunder. Vi har vret gster i flgende Rotary klubber: Curic, La Reina Alta, Rancagua, San Fer- nando, San Juan de Macheli, Santiago, Tal- ca, Vicua Mackenna,Vitacura. Alle rotarianerne i de ovennvnte klubber havde gjort et stort stykke arbejde for at vi skulle få så stor en oplevelse som muligt, og det er lykkedes for dem. Når vi skal evaluere turens indhold må det siges at, oplevelser for livet gav turen ikke fuldt ud. Vi fik nye venner, og de kulturelle, og na- turmssige oplevelser har levet op til for- ventningerne. Deltagelse i Rotary aktiviteter, til en vis grn- se, men ikke helt hvad vi havde håbet på. Inspirerende og udfordrende professio- nelt, i meget ringe grad. Jeg vil afslutte denne beretning om en GSE-tur til Chile, med at takke alle klub- berne i D-1470 og D-4340 samt vores sponsorer som gjorde dette muligt, og sidst en stor tak til holdet; Charlotte Larsen, Christina Schnell Madsen, Cecilie Lindahl og Andreas Wessel Knaack. Teamet besgte brnehjemmet i Talca, hvor de afleverede en del af det medbragte LEGO legetj samt H. C. Andersen bger på spansk.

56

56 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k Tekst og foto Niels Schou Lindegaard I det meste af Europa og i Danmark benyt- tes PHF i overvejende grad som anerken- delse, tak og motivation. Herved adskil- ler Rotary i Europa sig markant fra klubber i andre dele af Rotary verdenen, hvor PHF ofte er en kvittering for indbetaling af mindst 1.000 USD til The Rotary Foundati- on. I nogle klubber er det sågar sdvanligt at opkrve et indmeldelsesgebyr på 1.000 USD. Skik flge, eller land fly! Netop på grund af budskabet i det dle, gamle ordsprog skal vi ikke se skvt til de Rotary klubber, der har en anden PHF policy end den europiske model. En af mine Rotary venner - Jan Willumsen - har hjulpet med at få klarhed over forskellighederne. Landeforskelle Jan Willumsen, der er PDG og tidligere RI Zonekoordinator for Membership Develop- ment i Zone 16 i perioden 2007-2010 har netop modtaget sin fjerde safir. Lidt omsat betyder det, at Jan har fået en PHF hele 5 fem gange. Godt gået og det var også en fornjelse at overvre, at PDG Peter Str- mose overrakte den fjerde safir til Jan ved et ordinrt mde i Kbenhavns Rotary Klub den 22. september 2010. Det gav en oplagt mulighed til at sprge Jan om hans kendskab til anvendelsen af PHFer. På grund af Jans mange rejser i Rotary regi kan han bl.a. fortlle om den vsentlige for- skel mellem den danske anvendelse af PHF og anvendelsen i mange klubber i USA og i Japan. I Danmark bliver PHF brugt som en tak for indsatsen, du har gjort noget ganske srligt og noget udover det sdvanlige. I Japan er medlemskab af Rotary vsent- ligt mere elitrt, og indmeldelsesgebyret i mange klubber er kb af en PHF. Det har vist nok ndret sig en smule, men derfor er mange medlemmer af Rotary i Japan formentlig mindst PHF. I USA er det ofte sdvanen, at medlemmer af Rotary kber deres PHF. Det er i vidt omfang synliggjort i forbindelse med den nylige kampagne, hvor personlige indbetalinger til Founda- tion gav dobbelt point til kb af PHF. Med andre ord kunne man i den danske efter- årsferie kbe sig en PHF til halv pris. Så når du ser en udenlandsk rotarianer med safirer og rubiner skal du nok lige tage det med et gran salt, idet det ikke ndvendigvis er baseret på hårdt slidt og ekstraordinr indsats, men måske i hjere grad et sprgs- mål om egne solide indbetalinger til Foun- dation. Det er fint nok i sig selv, men bety- der således ikke en efter vores normer indsats noget udover det sdvanlige eller mere end blot at komme til mderne. Også forskellighed mellem Rotary Danmarks klubber Der ligger ikke noget grundigt analysear- bejde bag påstanden om, at der også er forskel fra klub til klub i Danmark. Om der er forskel fra distrikt til distrikt og eller landsdel til landsdel er jeg ikke vidende om. Efter 14 års medlemskab af en klub valgte jeg at sge om overfrsel til en an- den klub. nsket om ndring var bl.a. be- grundet i mdetidspunktet. Efter overflytningen blev jeg dog til fulde klar over, at der meget naturligt er forskel i kultu- ren i de to klubber. Et af de kulturfnomener, der er forskel på er anvendelsen af PHF. I den nye klub er der mange, der har en PHF. En del af dem har PHF med safir. En enkelt har hele tre safirer. En gammel Rotary ven fik en safir Og så skete det i min gamle klub, at et medlem i november 2009 efter godt 42 års medlemskab fik en PHF for en meget stor indsats med et vandprojekt i Libanon. Om- kring et halvt år efter og 43 års medlem- skab af Rotary modtog han endnu en PHF, men denne gang fra den klub i Libanon, der var modtagerklub i vandprojektet. Flot gået og nu er der tale om PHF med en safir. Det srlige er, at det nok er den frste safir, der er givet i min gamle klub i mands minde. En oplst klub gav alle prsidenter PHF En oplst klub i kbenhavnsområdet be- nyttede opsparede point for indbetalinger til Foundation til at give den afgående prsident en PHF. Det betd således, at PP blev lig med PHF. Måske var det knap så sjovt, men det var dog en erkendelse af en srlig indsats, som det at vre prsident som hovedregel er. Guvernrer og PHF End ikke min gamle klubs afdde, tidligere DGer lykkedes det at få en PHF med safir, men det har måske en anden tidsmssig betydning, idet et kig i de gule sider med tidligere danske guvernrer viser, at ikke alle de frste DGere og formnd for Ro- tary Danmark fik en PHF. Point ved indbetalinger til Rotary Foundation Hvis jeg ikke tager grueligt fejl optjener alle klubber point til kb af PHF for alle de indbetalinger, der som en del af kontin- gentindbetalingen går til Rotary Founda- tion. Det betyder således, at der nok er nogle point der går tabt og således ikke bliver benyttet til PHFer. Ls mere på de gule sider side 51, som kan downloades her: http:www.rotarynyt.dk omrotarydownloads Forskelligheden Det er således tydeligt, at der er forskel på anvendelsen af PHF gennem tiden, men også fra klub til klub og med sikkerhed fra land til land. Til slut igen et stort tillykke til Jan Wil- lumsen og tak fordi han stod til rådighed med informationer. PHF som anerkendelse eller indmeldelsesgebyr Hvis du kigger godt efter, kan du se at der er fire små sten i Jan Willumsens PHF.

57

57Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k Kan man udvikle sin virksomhed på bare 24 timer, ld udfordringen i rotaryklubben Ran- ders Business Breakfast RBB. Her havde man kigget rundt på medlemmerne i klubben og konstateret, at der bare ved en overfladisk vurdering var reprsenteret kompetencer, som, i princippet, kunne få et helt samfund til at kre rundt! Kunne de sttes i spil? Hvad nu hvis RBB kunne stille med et res- cue team bestående af et kludetppe af kompetencer - analyserende, tekniske, praktiske, talknusende, kreative ville det så vre muligt at stte dem i spil, med det formål at udvikle innovative og brugbare lsninger på udfordringer, nutidens virk- somheder står overfor? RBB-medlem Sren Jangaard holdt fast i tanken, ville gre den til handling. Han har tidligere planlagt og gennemfrt innovati- onsdgn i en interesseorganisation og desuden igennem mange år arbejdet med innovation i dansk erhvervsliv. Han fik hur- tigt opbakning i klubben og stablede en arbejdsgruppe på benene. To medlemsvirksomheder meldte sig til at vre cases med udfordringer, de gerne ville have innovative lsningsforslag på. Toppac producerer emballager til fdevareindu- strien og havde flgende udfordring: Hvad er en innovativ emballage, og hvordan får vi markedsledere til at sttte åbne op for mindre og nye emballageleverandrer? Brdr. Andersen er en entreprenrvirksom- hed, som arbejder inden for jord- og kloak- arbejder og med byggeprojekter. Virksom- hedens innovationsudfordringer var flgende: Hvordan bliver vi mindre kon- junkturafhngige, og kan vi finde nye mar- keds- og produktområder, der ikke er 100 % prisfokuseret som licitationsmarkedet? Dgnet blev tilrettelagt minutist. Delta- gerne blev teoretisk kldt på, fik inspirati- on fra eksterne virksomheder, der arbejder med innovation, mulighed for at intervie- we medarbejdere fra de to casevirksom- heder samt rigtig god forplejning. Den stramme tidsplan, og det faktum at netvrket allerede socialt funger godt, vi- ste sig at vre et godt fundament at skabe resultater på, siger Sren Jangaard. Han tilfjer, at dgnet tillige bekrfter ham i, at det kan vre godt at stte sig selv under pres for at skabe handling in- novationsdgnet blev omtalt i Randers Amtsavis inden, og der var indbudt en dommerkomite, der skulle vurdere resulta- terne, når de 24 timer var gået. De to casevirksomheder fik mange og va- rierede bud på, hvordan de på såvel kort som lang sigt, kan skabe fornyelse med henblik på vkst. Internt i klubben er der kommet forslag om at bruge metoden, når der skal laves årsplan, fordi det vil skabe fornyelse samtidig med langt strre invol- vering og commitment. Visionen er, at RBB kan bruge RBB 24-ti- mers innovationsdgn til at skabe er- hvervsudvikling på områder i virksomhe- der og organisationer, som har brug for nye jne på udfordringer. Det kunne også tn- kes, at eksisterende Rotaryprojekter, der i dag udelukkende stttes med penge, kun- ne have gavn af nye og innovative ider. Faktaboks: Formålet med RBBs 24-timers innovati- onsdgn. At styrke netvrket og de sociale re- lationer mellem Rotaryanerne, At skabe et flles sprog og arbejds- form omkring innovation. At bringe potentielle samarbejds- partnere sammen om flles udvik- lingstemaer. At give casevirksomhederne lsnings- muligheder på deres udfordringer. Udtalelser fra case-virksomhederne: Toppac, direktr og indehaver Sren Mark Andersen: Som ejerleder mangler man nogle gange sparring i hverdagen, og innovationsdg- net var en fantastisk mulighed for at få nogle input og bekrftet nogle ideer samt at vende nogle problemstillinger fra dag- ligdagen. Da RBB er en gruppe mennesker med vidt forskellige baggrunde, så får man virkelig en god dyb dialog i gang. Toppac har valgt af fokuserer på to forslag: It-vrktjer. Fra ivrkstter til organisation. Brdr. Andersen, direktr og indehaver Mi- chael Andersen: Et meget interessant og krvende dgn. Samtidig et godt socialt aspekt på klubplan. Vi fik en masse forslag til initiativer i over- skriftsform fra andre vinkler, end vi plejer at få. Nogle af forslagene virker måske også skre banale ved frste jekast, men kan vise sig at modnes hen ad vejen. Det er jo nok det, der kendetegner innovation? Vi arbejder videre med to konkrete forslag vedr. kundepleje: Det skal vre lettere at ringe og få os til at lave arbejdet + udstrakt service. Yderligere information: Sren Jangaard, 21 47 83 67 24-timers innovationsdgn med Randers Business Breakfast Brainstorming under 24 timers innovationsdgn i Randers Business Breakfast

58

58 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k De 3 Rotary Klubber i Nstved afholdt stttekoncert fredag den 21. januar i Nst- ved til genopbygning af New Orleans efter Kathrina i 2005. Nstved stre Rk har igennem et par år haft fokus på genopbygningen af New Orleans, isr i de fattige sorte kvarterer har det knebet med hjlp fra det ame- rikanske samfund og de amerikanske Rotary klubber. Nstved stre holdt sidste år en koncert med musikeren Esben Just, hvor overskud- det ved koncerten sammen med et tilskud fra Rotary Danmarks Hjlpefond resulte- rede i at vi kunne sende et betydeligt be- lb til New Orleans til hjlp til genopbyg- ningen. Foundation udvalget i Nstved stre besluttede også i år arrangere en sttte koncert med hele Esben Justs trio. I indevrende Rotary år fik vi også opbak- ning fra Nstved Rk og Nstved Sct. Peter Rk, således at alle tre klubber i Nstved by gik sammen om opgaven. Tak tak mange tak Jeg var i New Orleans fredag 21. januar 2001 - Ja - Fysisk var jeg vel i Herskabsstal- den på Rnnebksholm i Nstved, men jeg var nu i New Orleans. Og jeg var der ikke alene jeg er sikker på at hovedpar- ten af de 150 rotarianere og gster tog med mig derover. Fysisk var jeg i de herlige renoverede stal- de og fik min velkomstdrink, mens den gode og hje stemning bredte sig mere og mere. Jo, linien var lagt. Nstved stre Rks prsident Bjarne Jessien Olesen bd velkommen og formanden for Foundation Hans Henrik Knudsen fortalte om projek- tet. Formanden for Rnnebksholm Erik Holst bd velkommen til Herskabsstalden og fortalte lidt om lokalerne og den udstil- ling, der er lige nu. Sven Lauridsen tog over og takkede på sin humoristiske måde alle sponsorerne, der havde gjort det muligt at arrangere denne aften. Ja, fysisk spiste jeg i lokalerne på Herskabs- stalden, men jeg var nu i New Orleans, hvorfra aftenens gode mad var inspireret. Så gik turen ned i det store mdelokale i un- deretagen. Fysisk sad jeg nu på en god beha- gelig konferencestol på et srdeles spn- dende trgulv, men jeg var nu i New Orleans. Og da Esben Just indtog flygelet og hen- holdsvis spillede og fortalte, så var der ikke meget fysisk tilbage, jeg var i New Orleans. En ting er at spille så blndende og inspi- rerende, en anden ting er at tryllebinde sit publikum ved også at fortlle. Esben er ikke bare professionel, han er også tndt af projektet med at skaffe midler til New Orleans. Esben tog os med på tur til den sknne by New Orleans. Jeg så denne by oversvmmet med folk siddende på tag- ryggen for at blive hentet af folk i både. Jeg så byen igen uden vand, men med skidt og affald overalt, der var en bred vandret grå- brun stribe på husene, der fortalte hvor hjt vandet havde stået. Jeg så alt skraldet udenfor byen i enorme stakke. Jeg så enor- me marker med biler, der var afhentet i ga- derne og krt udenfor, jeg så folk sidde trstelst i The Dome og vente på at komme videre. Jeg var sammen med Fats Domino og så ham sidde i en sofa, lavet af bagenden af en lyserd Buick, jeg var til Jazz Funeral og så orkestret spille op, så menneskaren, der stimlede sammen, nog- le i almindeligt tj og en masse, kldt på i sorthvidt med hje sorte hatte kakkel- ovnsrr og en kiste, der tog på tur ud og ind af huse og barer hele tiden med en masse musik i rerne. Jeg var til Mardi Gras og så alle optogene med flotte udkld- ninger og alle disse mennesker, der dr- nede rundt med perlekder, jeg så de flotte piger på verandaerne, der blottede bryster Ja fysisk var jeg i Herskabsstal- den, men jeg var nu i New Orleans. Jeg så indianerne i de flotte fjerkostumer, og til allersidst var jeg i den kirke, hvor vo- res indsamlinger går til. Ja fysisk var jeg i herskabsstalden, men jeg var nu i New Or- leans. Nu var der faktisk gået en lille time og Esben sluttede af med at fortlle om hvor meget han gldede sig over, at vi vil- le vre med til at sttte i New Orleans. Og så var jeg tilbage igen i Herskabsstalden. Men det var nu kun nogle få minutter, så var scenen sat for SP, Just og Frost trioen. Lynhurtigt var vi over there igen. Der blev spillet, sunget og tryllebundet. Det var musik i srklasse af 3 musikere i sr- klasse. Musikerne leverede varen og ikke kun på scenen, de drnede rundt blandt de mange dansende gster og fik alle med på at synge og grine. Fantastisk aften - Ja fysisk var jeg i herskabsstalden, men jeg var nu i New Orleans. Ja, når man skal have penge op af lommen til velgrende formål, så kan det vist ikke gres mere behageligt. Og denne aften sluttede af med at overskuddet kunne g- res op til ca. 70.000 kr. En kmpe tak til Primus Motor Jacob Ar- nes, prsidenten Bjarne Jessien Olesen og til hele foundationsudvalget med Hans Henrik Knudsen i spidsen tak til Erik Holst for at det kunne blive i så fantastiske omgi- Stttekoncert i Nstved De mange deltagere nd tydeligvis aftenens underholdning

59

59Nummer 2. 2011 . Rotary Norden D anmar k Du er i dag optaget som medlem af Aalborg Stigsborg Rotary klub, der er en klub under Det kan godt virke lidt omstndeligt, når Rotary-medlemsbevisets velkendte tekst med de mange gode hensigter, der ligger i mottoet Service Above Self, skal oplses passende hjtideligt hele fire gange i trk. Men der var naturligvis ingen vej udenom, da Aalborg Stigsborg Rotary klub på sit fr- ste mde efter nytår satte en slags uofficiel klubrekord og ovenpå et grundigt forar- bejde optog hele fire nye medlemmer på en gang. Oven i kbet i overvrelse af di- striktsguvernr Jens Kristiansen. Ingen af de mange fremmdte klubmedlem- mer virkede heller spor ked af seancen og sang tvrtimod med af fuld hals. Og optagel- sessangens fire forpligtende vers blev efter- flgende sunget i både sin oprindelige versi- on og den nyere tilegnet det strke kn - for de tre optagede: Tre kvinder og en mand. Hermed var farvehandler Mette Flaun- skjold, mbelhandler Anette Gade, advo- kat Karina Kellmer og IT-udvikler Nicolai Gjerlff optaget i klubben, der normalt holder sine mandagaftens mder på Hotel Hvide Hus i limfjordsbyen. Strategisk mål Faktisk har og vil vi i indevrende år op- tage op mod 10 unge nye medlemmer. Dermed har vi på en gang lftet medlems- tallet godt op mod de 50 og samtidig sn- ket gennemsnitsalderen tre-fire år. Jo, jeg synes, at vi i dag kan prsentere en yngre og mere vital klub, fortller en tilfreds klubprsident Jes Berg Gertsen, der til daglig er administrationschef hos Tulip Food Company i Randers. Prsidenten, der selv har vret med i Ro- tary siden 1995, understreger, at man selv- flgelig ikke bare har optaget en rkke tilfldige mennesker fra gaden. Tvrtimod har vi haft mange flere ude og angrebet sagen strategisk ved at lade pr- sidenttrojkaen stå i spidsen for arbejdet. Vi har gerne villet ndre vores demografi med flere kvinder og en lavere gennem- snitsalder, siger klubprsidenten i Aalborg Stigsborg og nvner, at der blandt de man- ge nye bl.a. er et par engagerede tidligere Round Table- og Junior Chamber-folk: Ligesom klubbens ekstensionudvalg overordnet har udarbejdet en bruttoliste over potentielle medlemmer, som klub- ben i lbet af efteråret har kunnet forhol- de sig til, fortstter Jes Berg Gertsen, der ser frem til endnu et stort år med både nye engagerede rotarianere og ldre, rutine- rede og stadig dedikerede rve, som han udtrykker det. Om sine intentioner til at gå ind i Rotary- arbejdet sagde advokat Karina Kellmer i vrigt bagefter: Det er en kombination af muligheden for at udvide mit netvrk og min horisont. Både den erhvervsmssige og menneske- lige. Som ansvarlig for erstatnings- og for- sikringsområdet hos advokatfirmaet Hjul- mand & Kaptajn lgger vi - ud over det juridiske - også meget vgt på den men- neskelige side af sagerne. Inviter flere gster Også den gstende guvernr Jens Kri- stiansen udtrykte stor glde over Stigs- borg-klubbens serise fokus på medlems- optagelse som strategisk mål. Han påpegede, at flere klubber og flere i klub- berne burde huske at benytte muligheden for uforpligtende at invitere gster med: Så forretningsforbindelser, naboer, be- kendte, familiemedlemmer m.v. ved selv- syn kan opleve, at Rotary altså ikke er en lukket sekt men en åben organisation be- stående af ganske almindelige og interes- sante ledere fra alle mulige forskellige er- hverv, der mdes om spndende arrangementer og humanitre projekter. Guvernren bemrkede, at han blandt an- det havde oplevet en anden klub, der var gået så langt, så den havde udstyret hver enkelt medlem med fire gratis spisebillet- ter, som alle så vidt muligt skulle have be- nyttet til at invitere hver fire gster i lbet flgende kvartal. Skrevet af Mads Stenstrup Firedobbelt optagelse i Stigsborg Foto: Per Sander: Prsident Jes Berg Gertsen flankeret fra venstre af de fire nye Stigsborg-medlemmer optaget frste mandag efter nytår: Karina Kellmer, Anette Gade, Mette Flaunskjold og Nicolai Gjerlff. velser tak, for en aften, der så sandelig ikke lige går i glemmebogen. Hvordan kommer disse penge så over til vores kontaktpersoner i New Orleans. Ja- men, det klarer Prsident Bjarne Jessien Olesen og Jacob Arnes, da de for egen reg- ning rejser over til Convention i New Or- leans. Flottere kan det vel ikke gres. Philip Green, past prsident Nstved stre Rk En rotarianer, der bare nd hele aftenen Rotary Danmarks Hjlpefond har stttet projektet med 40.000 kr. Nstved stre sendte også sidste år 70.000 kr., så den sam- lede donation over to år bliver 180.000 kr.

60

60 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden I sland For syvende gang blev Rotarys musikpris uddelt d. 7. januar ved den årlige Rotary storkoncert i Salurinn koncertsal i Kpa- vogur. Forinden selve prisuddelingen var der et srdeles flot hovedprogram hvor flere fremragende musikere deltog. Afte- nens store nummer var den unge mezzo- sopran, operasangerinde Sigrur sk Kristjnsdttir, akkompagneret af Hrönn rinsdttir på klaver og Guni Franzson på klarinet. Sigrur sk har studeret ope- rasang ved Royal College of Music i Lon- don. Hun blev frdig med sin masters grad fra skolens operaavdeling i 2009 men havde tidligere sluttet eksamen i sang og som klaverlrer ved Reykjavk Musikkonservatorium. Hun har optrådt som solist i kendte koncerthuse ligesom Royal Albert Hall, Kings Place, St. Martin- in-the-Fields i London og den Islandske opera i Reykjavk. Rotarys Musikpris blev stiftet 2003. Dens mål er at udtrykke påsknnelse til unge fremstående musiktalenter i form af et sti- pendium for videreuddannelse. Prisbel- bet er 750.000 islandske kroner denne gang, tilsvarende 35.000 danske. I musik- fondens priskomit sidder ordfrer lafur Egilsson, Rk Seltjarnarnes, Gumundur Rnar lafsson, Rk Hafnarfjörur, lafur B. Thors, Rk Reykjavk- Austurbr, Elas lafs- son, Rk Reykjavk -Breiholt og Svava Bernharsdttir Rk Borgir-Kpavogur. I 2011 er det Slveig Thoroddsen Jns- dttir, harpenist, som har modtaget prisen. Hun er 21 år og begyndte at lre at spille keltisk harpe da hun var 11 år. Det var i Ari- zona i USA hvor familien boede. Efter sin hjemkomst til Island startede Slveig at studere ved Sigursveinn D. Kristinssons Musikskole hos Mario Herrera og Sophie Schoojans, med klassisk harpe efterhån- den som hovedinstrument. Slveig tog fortsttelseseksamen fra musikskolen i Ung harpenist modtog Rotarys musikpris 2011 Prismodtager Slveig og distriktsguvernr Margrt. Operasangerinde Sigrur sk, akkompagnist Hrönn rinsdttir.

61

61Nummer 2. 2011 . Rotary Norden I sland Mindet om professor i Kbenhavn hdres af Rk Saurkrkur foråret 2009 samtidig som hun blev duks ved Reykjavks gymnasium. I efteråret 2009 begyndte Slveig sine stu- dier ved Royal Welsh College of Music and Drama i Wales. Der har hun lrt at spille den såkaldte Triple Harp som er et national musikinstrument i Wales. Derudover har hun spillet keltisk harpe og sunget med fol- kesanggruppen Krsna Kite; også sunget med madrigalgruppen The English in the Sing og vret med i frsteopfrsler af nog- le af hendes skolekollegers vrker. Hjem- me i Island har Slveig deltaget i forskellige koncertprojekter bl.a. med musikskolernes sinfoniorkester og de unges sinfoniorke- ster. Ved flere srlige arrangementer har Slveg optrådt og spillet keltisk harpe såvel som ved musikbegivenheder i Reykjavk. Hun deltog også i harpekonkurrencen European Harp Competition i Cardiff i Wales i juli 2007. Rotarykoncerten i Salurinn denne gang blev afsluttet med et program af de hjt respekterede kunstnere Gunnar Kvaran, cellist og Gun Gumundsdttir, violi- nist, som spillede vrker af Beethoven, Kraisler og Saint-Sans, akkompagneret af pianisten Peter Mat. Tekst og fotos Marks Örn AntonssonGod stemning i en fyldt sal. Rotaryklubben i Saurkrkur i Nordis- land har rejst et monument, til minde om sprogvidenskabsmanden Konr Gsla- son, ved hovedvejen i nrheden af Var- mahl og Langamri Skagafjörur hvor Konr blev fdt. Mindesmrket blev ind- viet d. 4. januar da 120 år var forlbet siden Konrs dd. Strstedelen af sit liv boede han i Kbenhavn og var blandt andet pro- fessor ved Kbenhavns Universitet. Klubmedlemmerne i Rk Saurkrkur blev tndt på iden da de gstede Kbenhavn og besgte Hviids Vinstue, islndingenes gamle stamsted i storbyen. Kort tid senere blev en Konrs-komit stiftet med det for- mål at ivrkstte projektet. Den sam- menstod af klubmedlemmerne gst Gu- mundsson, rni Ragnarsson og Hjalti Plsson. De tre afslrede monumentet ved ceremoni- en i januar hvor klubprsident Jn Danel Jnsson holdt hovedtalen. Komitens ordf- rer Hjalti Plsson talte også om opgaven. Det er kunstneren Gubrandur gir s- björnsson i Saurkrkur som har lavet den reliefplade af Konr ud af kobber som er monteret på en pl af sjlebasalt. Arkitekt og medlem af Konrs-komiten rni Rag- narsson designede den. Rotarianerne Gun- nar Helgi Gumundsson og Kntur Aadne- gård bidrog også til projektets udfrsel. Forfatteren Aalgeir Kristjnsson har skre- vet en biografi om Konr Gslason. Konr blev fdt på gården Langamri i Skagafjördur d. 3 juli 1808. Det blev be- mrket hvor ualmindelige evner drengen havde. Prsten Jn Konrsson undervi- ste ham nogle uger om vinteren bl. a. i latin mens hans datter lrte Konr dansk. Prsten var dybt imponeret over hvor l- renem han var, og tog initiativ til at dren- gen blev sendt i latinskolen i Bessastair. Konr var tavs og indesluttet i skolen. Han var opfarende af natur og havde sam- menstd med nogle der senere blev hans bedste venner, deriblandt frst og frem- mest poeten Jnas Hallgrmsson. Konr Gslason blev udskrevet af skolen i Bessastair med strålende vidnesbyrd. Han var ivrig efter at begynde på universi- tetet, og hans velyndere gjorde det muligt for ham at sejle til Kbenhavn. Han tog af sted sent på sommeren 1831, 23 år gam- mel, og så aldrig Island igen. Rejsen tog 22 dage, og derfor må man formode at han er steget i land i Danmark i slutningen af Hjalti Plsson holder sin tale ved indvielsen af mindesmrket.

62

62 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden I sland august. Der boede han så til han forlod denne verden knap tres år senere. Konr tog optagelsesprve til Kben- havns Universitet om efteråret 1831, og derefter flyttede han ind på Regensen. Han begyndte at lse jura og vidnesbyrd viser at han fortsatte i nogle år men ikke tog no- gen eksamen, for al hans interesse samlede sig om sprogvidenskab og islandsk. Han ansgte Den Arnamagnanske Kommissi- on om en stilling som stipendiat i 1835 men måtte vige for Jn Sigursson, Islands le- dende nationalhelt i 19. århundredets fri- hedskamp. Fire år senere fik Konr en sti- pendiatstilling af Kommissionen. Da Konr kom til Kbenhavn var der sta- dig enevlde i Danmark men der var for- skellige tegn på at dens tid var snart ude. Tre unge mnd fik i begyndelsen af 1834 ideen til at begynde at udgive et nyt is- landsk tidsskrift og subskriptionsindby- delsen ble dateret d. 1. marts 1834. Navne- ne under indbydelsen var Konr Gslason, Brynjlfur Ptursson og Jnas Hallgrms- son. De lovede at indholdet ville vre for- nuftigt og underholdende. Nste forår fik de tre god forstrkelse af Tmas S- mundsson. Tidsskriftet Fjölnir begyndte at udkomme i foråret 1835. Poeten Jnas og Tmas blev de brende krfter i Fjölnir. Konr fik imidlertid sin plads ved at pl- dere for en gennemgribende reform af is- landsk retskrivning der blev indfrt i an- den årgang af Fjölnir. Denne retskrivning der har fået navn efter Fjölnir, sammen med andet materiale der blev offentlig- gjort i det, gjorde tidsskriftet upopulrt. Konr var aktiv i Kbenhavns-islndin- genes sociale liv de frste snes år han bo- ede i Kbenhavn. Han agiterede for opret- telsen af en afholdsforening for Kbenhavn -islndingene i 1840erne, men den leve- de kort. I 1839 udkom der to skrifter som han havde en solid andel i. Det var J. P. Mynsters Betragtninger over de christelige Troelslrdomme som han oversatte sam- men med Jnas Hallgrmsson og Brynjl- fur Ptursson. Det andet skrift var den fr- ste udgave af Hrafnkels saga som han udgav sammen med danskeren P. G. Thom- sen. I maj måned 1856 skrev Konr til det danske Kirke- og Undervisningsministeri- um og ansgte om et stipendium på 1500 rigsdaler årligt i seks år til at forfatte en muligst fuldstndig oldnordisk Ordbog Myndighedene imdekom hans ansg- ning og han indsendte årligt en beretning om arbejdets forlb men da de seks år var gået var vrket på ingen måde fuldfrt. Stillingen som stipendiat ved Den Arna- magnanske Samling gav Konr direkte adgang til indsamling af ord og til forsk- ning af sprogvidenskab og håndskrifter. Sin viden om det gamle islandske sprog og dets udvikling brugte han for at udarbejde et skrift om det. I 1846 udkom Om grun- delementerne i det islandske sprog i oldti- den som fik gode anmeldelser. Han blev lektor i nordiske sprog ved Kbenhavns universitet og i 1848 blev han udnvnt til ekstraordinr docent og lektor i oldnor- disk ved Det Filosofiske Fakultet ved K- benhavns Universitet. Samme år fik han også stilling i den Arnamagnanske Kom- mission som han besad resten af sit liv. Konr var en af stifterne af Det nordiske Literatur Samfund og en yderst aktiv ud- giver af islndingesagaer. Den mest be- rmte udgave han lavede var en udgave af Njls saga i to bind. Konr begyndte at undervise på Kbenhavns Universite- tet i 1848 og blev titulr professor. Nogle år senere blev han professor. I den sidste del af sit liv var Konr totalt optaget af de gamle kvad og skrev en mngde ar- tikler om dem. I Konrs privatliv gik det op og ned. Han mistede sin danske forlovede Ane Mathil- de Petersen i 1846. Ni år senere giftede han sig med hendes sster Karen Sophie Pedersen. Hun var på det tidspunkt enke og havde en retarderet sn som Konr adopterede. De fik ikke brn men Konr var som fader for stedsnnen. Karen So- phie dde i 1877. Konr Gslason blev syg ved nytår 1891 og dde i Kbenhavn hen mod morgen den 4. januar 1891. Rk Saurkrkurs Konrs-komt samt kunstneren Gubrandur gir sbjörnsson. Fra venstre: rni Ragnarsson, Hjalti Plsson, Gubrandur gir og gst Gumundsson. Professor Konr Gslason.

63

63Nummer 2. 2011 . Rotary Norden V immeldeba t Rotary måste förändras för att överleva som organisation. Det hjälper inte att tala om Rotary till vänner och bekanta, vi mås- te tala med dem om vad Rotary står för och om vad Rotary gör i världen! Paul Harris id om att bygga ett nätverk för att hjälpa varandra i samhället, genom att mötas en gång i veckan och bolla ider och tankar för att lyckas i affärer är fortfarande gångbart. Men var finns alla de medlem- mar som skulle ha nytta av denna nätverk- sid? Idag är Rotary på väg att bli en pen- sionärsförening. Medelåldern är 70+, och det var väl inte så det var tänkt från början. Stenåldersklubb Rotary är i dag stenålders, man har fastnat i gammal retorik och gamla tankar. Paul Har- ris grundid lever på sparlåga. Frågar jag en medmänniska om vad hon vet om Rotary får jag svaret att Rotary är en grupp för in- bördes beundran. Och vem vill vara med där? För somliga är Rotary samma som Röda Korset för gamla gubbar. Det finns inte längre dynamik i Rotary som gör oss intres- santa framför allt för den yngre generatio- nen. Rotary måste bli attraktivt och för det måste organisationen bli upp-to-date. Det fordras att vi får en ny affärsid, kan inspire- ra, bygga kontakter och få de yngre att se att man kan ha direkt affärsnytta av att vara med. Dessutom kunna verka över hela värl- den med hjärta, hjärna och hand, vara den globala hjälpverksamhetsorganisationen. Målgruppen ska vara beslutsfattare i kom- muner och landsting, och det är inga pensi- onärer. Söka upp företagare och människor som har ett samhällsengagemang och som vill vara med, och det är också yngre män- niskor. Det gäller att möta de unga med kunskap och inspiration om vad Rotary be- tyder och vad det innebär att vara rotarian. Ungdomen är chansen I dag är världen glokal, och här har Rotary den stora möjligheten att verka över hela världen genom att vända sig till ungdo- marna. Rotarys ungdomsutbyte ger de unga en möjlighet att bli utbytesstudenter under ett år och komma ut och lära sig mer om andra länder, men också komma hem och berätta om vad man upplevt. Ge dem möjlighet att komma ut i klubbarna och visa att här finns nya ider och möjlig- heter, slarva inte bort dessa unga entusias- ter för var Rotary innebär. Ryla är också en inkörsport för de unga. Ryla är den bästa ledarskapsutbildningen som de unga kan få. Här gäller det att fram- förallt företagarna som är medlemmar i Rotary tänker på sina unga medarbetare och tipsar sina bekanta om vad som finns inom Rotary för den yngre generationen. Kostnaden för att få en yngre medarbetare med i Ryla är en liten investering mot vad man får tillbaka till företaget efter en ge- nomgången utbildningshelg i Rotary. Vad som behövs mer inom Rotary är en stor genomgång av stadgarna, det måste ske snarast och inte om sju år! Det är nu vi måste se till att Rotary blir det dynamiska Rotary enligt Paul Harris id och att vi blir moderna och glokala och att vi kan få med oss de unga för att slippa bli en pensio- närsorganisation. AnneMarie Hellström Hallsbergs Rk Framtidstankar Medlem af Brkop Rk siden 1983, Jens Bjerre, er tildelt Paul Harris Fellowship for sin store indsats i ungdomsarbejdet, som counsellor og som GSE teamleder til Ken- ya. Prsidenten takkede ved samme lejlig- hed Jens Bjerres hustru, Ellen Bjerre, for hendes aldrig svigtende sttte i forbindel- se med arbejdet for klubbens ungdoms- udvekslingsstudenter. På billedet ses fra. v. prsident Elsebeth Karlskov, Jens og Ellen Bjerre. danmark PHF i Brkop Pargas Rk firade sina 60 år med en jubi- leumsfest i slutet av januari. DG Rune Ek- lund och AG Kurt Stoor hedrade festen med sin närvaro. Representanter för mo- derklubben Åbo Rk, grannklubbarna Par- gas Port Rk, Nagu Rk och Kimitoöns Rk deltog även i festen. Totalt delade hela 63 personer festens fina program och goda stämning. Sju av klubbens PHF-medlem- mar erhöll PHF-safir för sina många insat- ser för rotary. Bengt Forss rotarian sedan 1961 och Henning Laurn sedan 1967, DG 1998-99 kallades till hedersmedlem- mar och erhöll klubbens standar. Från vänster DG Rune Eklund, klubbens president Tom Abrahamsson och motta- garna av PHF-utmärkelser; Carl-Göran af Heurlin, Robi Lindblad, Tapio Marjamäki, Esko Lundn, Tom Bröckl, Frej Lindroos och Kurt Lundström. Text och foto: Guy Nordström finland Pargas Rk 60 år

64

64 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden V immel sverige sverige 4 okt 2010 förrättade Västra Götalands landshövding Lars Bäckström dragning i det lotteri som Rotary Göteborg anordnat till förmån för Rotarys program Utrotning av polio i världen. Lotteriet inbringade 40 000 och vinsten bestod av ett fantastiskt konstverk skänkt av Pål Svensson. Pål Svensson är medlem i Rotary Göteborg sedan 1994. Eva Rice klubbmästare Rotary Göteborg Tomelilla Rk har erhållit diplom som främsta tillväxtklubb i vårt Rotary-distrikt. Presidenten perioden 2009-2010, Liselotte Wågö, håller här upp förtjänsttecknet som skapats i högkvarteret i USA. Förtjänst- tecknet går till klubbar som utvecklats po- sitivt och Tomelilla Rk är naturligtvis mycket stolta över utmärkelsen. sverige Konst i Göteborg Fin utmärkelse till Tomelilla PHF i Alingsås Alingsås-Nolhaga Rk fyller i år 35 år och vi valde att i samband med detta uppmärk- samma de två av klubbens grundare, som ännu finns ibland oss, med PHF utmärkel- sen. Från vänster är det Gunnar Ryberg, president Finn Bitsch Björklund och Bengt Andersson. Ingrid Rosn

65

65Nummer 2. 2011 . Rotary Norden V immel norge danmark Abonnement og adressering Abonnementet på Rotary Norden indgår i medlemsafgiften. Rotary Norden udgives 7 gange pr. år i cirka 70.000 eksemplarer og leveres på abonnenternes hjemmeadresse. Adressendringer foretages i Norge, Fin- land og Danmark via klubsekretren, i Sverige via klubbens medlemsregisteran- svarlige, i DanmarkIsland desuden direk- te via www.rotary.dkwww.rotary.is Skaugum Rk hedret på sin 40 årsfest to tidligere presidenter med PHF, overrakt av president Ole Reidar Hoem. Vegard Older- heim til venstre har vrt styreleder for Asker Skiklubb, Norges strste idrettslag, for Foreningen til Skiidrettens fremme Skiforeningen og for Stiftelsen NaKuHel ved Semsvannet i Asker, bygd på den id at samspillet mellom Natur, Kultur og Hel- se fremmer livskvalitet og bedre tilpas- ning til arbeid og hverdag, også for dem som har falt litt utenfor arbeidslivet. Også tidl. Trygg Trafikk-sjef Leif Agnar Ellevset har deltatt i oppbyggingen av NaKuHel. Nå er han ass. guvernr i Rotary. Der har han startet viktige aktiviteter som Rotary- skolen og en nettportal. I Asker driver Ro- tary bl. a. med yrkesveiledning i videregå- ende skole, foretar ungdomsutveksling, sender unge ledere på RYLA, sttter SOS Barnebyer og hjelper NaKuHel og Semia- den både med penger og frivillig arbeid. PHF til to på Skaugum RKs 40 årsfest 50 års jubilum i Rotary I Saxkjbing Rotary Klub har man marke- ret en sjlden begivenhed. Klubbens ld- ste medlem, Per Lander degaard har vret medlem af klubben siden 1961 og klubben kunne derfor fejre hans 50 års ju- bilum, hvilket er en sjlden begivenhed. Den blev da også markeret på passende festlig vis i klubbens sdvanlige mdelo- kale på restaurant Sukkertoppen. Ud over klubbens egne medlemmer var der mdt en talstrk reprsentation fra venskabsklubben i Bad Oldesloe i Tysk- land med deres prsident i spidsen. Li- geledes var Rotarys distriktsguvernr J. Husted Madsen mdt op, såvel som flere tidligere medlemmer af klubben. Per Lander blev behrigt hyldet for hans indsats gennem de mange år hvor hans srlige interesse har vret Rotarys ud- vekslingsprogram samt kontakten til venskabsklubben i Tyskland. Som synligt tegn på Rotarys taknemlig blev Per Lander udnvnt til honorrt medlem, og modtog en af Rotarys fineste resbevisninger: Paul Harris Fellowship m. 3 safirer. Fl. Bendixen Helmikuussa äänekoskelainen rotari, Erk- ki Aalto, tuli palvelleeksi rotarya 50 vuot- ta. Erkistä tuli Äänekosken Rotaryklubin jäsen vuonna 1961 luokitteenaan sellun valmistus. Muistellessaan kulunutta 50 vuoden tai- valta rotaryssa Erkki korosti erityisesti jär- jestön sosiaalista antia ja mahdollisuutta tutustua paikkakuntaan ja yhteistyö- kumppaneihin. Velvollisuuden täyttämi- nen ja sääntöjen tuoma järjestys sekä kan- sainvälisyys ovat luoneet hengen mukaisen viitekehyksen. Erkki Aallon rota- ryhistoriaa ilmentävät parhaiten tunnus- luvut; osallistumisaktiivisuus 97,87 pro- senttia ja 2.500 kokousta, joista paikattuja olivat 363 ja niistä kymmeniä eri puolilla maailmaa. finland 50 vuotta rotaria

66

66 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden RI-prsiden t en o g RF Da jeg blev opta- get i Rotary i 1961, hrte jeg ofte Ro- tary ledere sige: Keep Rotary Simp- le. Dette udsagn var faktisk en del af prsidentens tema i 1956-57. I takt med, at Rota- ry er vokset, både hvad angår antal med- lemmer og programmer, er begrebet sim- plicitet blevet stadigt vanseligere. Den reviderede RI Strategic Plan for 2010-13 er en forfriskende simpel indgangsvinkel til fremtidig bevarelse af et strkt og livfuldt Rotary. De tre nglepunkter i planen er kla- re og simple erklringer,, som opfordrer os til: 1. at sttte og styrke vore klubber. 2. at stte fokus på og forge vores humanitre service. 3. at forbedre Rotarys public image. Det er en gte strategisk plan, idet hver af de tre prioriteter har en liste af klare mål og et scorecard til opflgning. Vi tilpasser RIs budget i overensstemmelse med prioriteter- ne og forsger at indpasse prioriteterne i alle RI aktiviteter. Også breakout sessions på Con- vention 2011 i New Orleans vil blive tilpasset de tre prioriteter. Den nye plan med de tre simple prioriteter får ikke lov til at samle stv på en tilfldig hylde i vore kontorer! Lg mrke til den indbyrdes afhngig- hed imellem de tre prioriteter. Vi har lnge vidst, at Rotary ikke kan etablere eksem- plariske service projekter uden klubberne, og klubberne kan ikke tiltrkke og bevare kvalificerede medlemmer uden betydende projekter. Den tredje prioritet slår fast, at Rotary i vores moderne verden har brug for sttte fra samfundet, partner-organisa- tioner, og til tider regeringer for at kunne udfre strre projekter, som i den sidste ende skaber strkere klubber. Rotary er nu på verdensscenen med PolioPlus. Men vi er stadig en grsrodsbevgelse, og vores styrke afhnger af klubbernes helbred. De tre prioriteter minder os om, at Rotarys succes helt enkelt afhnger af strke klubber, gode service projekter og et godt public image. Takket vre Paul Harris og andre Rotary pionerer, er det en enkel for- mel, som giver ekstraordinre resultater - og en bedre verden. Uddannelse var det frste område, the Rotary Foundation beskftigede sig med, lnge fr hu- manitre projekter blev tilfjet i slut- ningen af 60 erne og 70 erne. Uddan- nelse er vsentlig for et succesfuldt liv og Rotary kan hjlpe. Future Vision tilbyder enorme muligheder hvd angår scholarships. Jeg vil påstå, at Fu- ture Vision forbedrer vort scholarship pro- gram betydeligt. Future Vision gr det mu- ligt for scholars at modtage sttte lokalt eller globalt på ethvert niveau, i ubegrn- set tid, enten for at opnå diplomuddan- nalse eller blot for en studieperiode. Det nuvrende Ambassadorial Scholar- ship strkker sig over hele 18 måneder. I fremtiden tilbydes stor fleksibilitet og kor- tere tidshorisont. Et distrikt kan opretholde de 18 måneder, men det er ikke mere et krav. Under Global Grants kan klubber og distrikter bruge egne midler eller District Designated Fund til at opnå et World Fund match til graduate-level studenter, som stu- derer udenlands under et af seks fokus om- råder. Distrikter kan vlge at sttte den studerende i et enkelt år eller give sttte til en hel uddannelse af op til fire års lngde. Global Grants budget minimum er 30.000 USD, men awards kan forhjes for at give strre muligheder for, at kvalificerede kan fuldfre et ndvendigt uddannelsesforlb.. Keep it simple Promoting education through Future Vision HovedredaktrAnsvarshavende Per O. Dantoft Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-mail: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo tel: +47 90 52 39 39 e-mail: julsrudonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Observatoriegatan 14 B 21 FI-00140 Helsingfors, mobil: +358 400 206 391 e-mail: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-mail: dantoftmail.dk Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-mail: markusoasimnet.is Layoutredaktr Per O. Dantoft Administration Norge og Island hovedadministrator Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-mail: j-spjelonline.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-mail: lars.e-tunatelia.com SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-mail: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, +45 2162 6265 e-mail: emil.erna.christensengmail.com Styrelse Styrelsens ordfrende Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-mail: andevotelia.com Styrelsesmedlemmer Jan Spjeldns, Per O. Dantoft, Seppo Aho Styrelsens sekretr Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-mail: inarmail.dk Udgiver De 29 nordiske rotarydistrikter Trykkeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI- 01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 5424479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-mail: sanna.heleniushansaprint.fi Annoncer Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakt redaktionen, se adressen herover Danmark Emil Christensen, se adressen herover Norge och Island Jan Spjeldns, se adressen herover Redaktionen forbeholder sig retten til at vurdere og redi- gere indsendt materiale. Digitale billeder leveres som ubearbejdede originaler. Oplsningen br vre mindst 1600 x 1200 pixels. Billeder må ikke indlgges i artikler! Nr 32011 når lserne 165, redaktionel deadline 54

67

67Nummer 2. 2011 . Rotary Norden T ekst IMPOR TER AS A V WINE WORLD 08-662 18 00 Amarone är kungen av italiens rödviner. Ett vin med mycket hög svansföring och som normalt kostar därefter. Nu lanserar kvalitets- producenten PASQUA en plånboksvänlig Amarone som passar till både pannbiff och tournedos. Saknas den i din butik fråga efter den. ART. 2358 PASQUA AMARONE DELLA VALPOLICELLA. 15% vol. PASQUA AMARONE

68

68 Nummer 2. 2011 . Rotary Norden H O T E L R E S E R V A T I O N . S E H o t e l l ö v e r h e l a v ä r l d e n t i l l l ä g s t a p r i s , a l l t i d ! RESOR TILL SOLEN Skräddasydda resor med flexibla restider. Flyg + Taxi-transfer + Hotell i 3 veckor fr. 6.500,- Vi hjälper dig hitta resan som passar, oavsett hur länge ni vill vara borta. Prisexempel per person i lägenhet eller dubbelrum för 3 veckor inkl. fyrstjärnigt hotell, flyg och transfer tr under maj - okt: rum lägenhet inkl. h Gran Canaria 7.090,- 9.995,- Tenerife 6895,- 9.4.695,,- 9.965,- P r issänkt 10% 70.000 hotell från budget till lyx över hela världen. Skräddarsydd resa med hotell, flyg och transfer eller hyrbil. Ring för personlig rådgivning och beställ våra broschyrer! 08 - 540 202 20 Hotelreservation.se Fridhemsgatan 68 112 46 Stockholm www.hotelreservation.se Email: infohotelreservation.se 3 veckor Lägenhet: Halvpension: All-inclusive: Gran canaria 9.100,- 12.700,- 16.200,- Tenerife 9.300,- 10.100,- 14.200,- Marbella 10.700,- 14.200,- 21.800,- Costa Brava 6.500,- 12.600,- Mallorca 10.900,- 14.500,- 20.800,- Madeira 10.400,- 13.400,- Algarve 13.300,- 13.500,- 15.600,- Kreta 7.800,- 10.900,- 13.800,- Cypern 10.700,- 12.600,- 17.600,- Turkiet 11.400,- 15.300,- Agadir Marocko 10.800,- 14.600,- Vår-weekend till sydliga städer. Flyg + fyrastjärnigt hotell 3 nätter. Lissabon 4.800,- Barcelona 4.400,- Nice 3.700,- Aten 4.200,- Istanbul 4.900,- Rom 6.400,- Paris 4.900,- Malaga 4.900,- mm.