1
Nr. 2. mar . 2009
3
3Nummer 2. 2009 . Rotary Norden som möjligen konkurrerar om Rotarys medlemsunderlag presenteras på temasi- dorna i detta nummer. Zontor, Frimurare och Lions är sådana, sannolikt i större ut- sträckning än Skepsis, som beskrivs i vårt nordiska inslag. Äldst av ?våra konkurrenter? är frimurar- na. Omslaget visar upptagandet av en frimurarlärling, ?en reception i första graden?. Detalj ur ett handkolorerat franskt kopparstick av Martin Bernige- roth. Paris 1744/5. Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-post: borje.alstrom@miun.se Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaa@online.no Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-post: rotary@mail.dk Island Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-post: markusoa@thjodmenning.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Norge och Island huvudadministrator Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjel@online.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tuna@telia.com Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, e-post: emil.erna@profi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-post: andevo@telia.com Styrelsemedlemmar Jan Spjeldnæs, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-post: inar@mail.dk Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-post: larsfalk@ageradirekt.nu Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Norge och Island Jan Spjeldnæs, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. Nr 3/2009 når läsarna 28/4, redaktionell deadline 20/3 Nummer 2 mar - Rotary Norden - Utgivningsdag 6.3 2009 Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 2 . mar . 2009 I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Ledare Börje Alström 4 Nordiskt Vi kan aldrig förstå allt 4 Rotary International Yrkestjänst och etik 6 Tema Organisationer 9 Landssidor Sverige 13 Norge 28 Finland 36 Danmark 46 Island 60 RI:s Agenda Dong Kurn Lee Jonathan Majiyagbe 66 Organisationer
4
4 L edar e Många organisationer tappar medlemmar i des- sa dagar. Välkänt är att det politiska intresset i våra nordiska länder inte minskar trots att de po- litiska organisationerna tappar medlemmar. Det är således inte det som organisationen har som ämne för sin verksamhet, politik, som är ointres- sant men väl formerna för att utöva detsamma. Rotary och andra organisationer som bygger sin verksamhet på en gemensam värdegrund har också rekryteringsproblem. I Rotarys fall fi nns i detta nummer en uppföljande debatt på Hans Hinderssons artikel om Rotarys idémässiga ut- veckling. Hindersson återvänder i sitt inlägg till Paul Harris utgångspunkt när denne en gång grundade Rotary; utbyte av yrkeserfarenheter. I Rotary Norden har vi både i teman och i artiklar från enskilda rotarianer kunnat läsa om den tve- hågsenhet som många känner inför utveckling- en. Håller Rotary på att bli en välgörenhetsorga- nisation istället för en organisation för utbyte av yrkeserfarenheter bland ledande personer i samhället? Om så är fallet måste man kanske ställa sig frågan om medlemsrekryteringen är den rätta för det målet. Den reduktion i närvaroplikten som genomförts ses av många som en eftergift för ett samhälle där allt fl er styrs av en hård almanacksdisciplin. Vad kan i det läget göras för att höja attraktivite- ten i Rotarys möten? Är det mer av välgören- hetsverksamhet eller mer av yrkeslivsutbyte? I detta nummer av Rotary Norden är temat lik- heter och skillnader mellan några av de mer kända medlemsorganisationerna i Norden, Rotary, Lions, Zonta och Frimurarna. Finns det likheter och vilka är dessa i så fall? Hur ser re- kryteringen ut och bedriver alla dessa också liknande välgörenhetsprojekt. I vår dagspress händer det inte alltför sällan att journalister sätter likhetstecken mellan Rotary och Frimurarna. Organisationer som i medie- världen förses med mystik och hemliga riter. Som rotarianer protesterar vi med öppenheten som argument. Men en fråga kvarstår dock; är det för många organisationer som konkurrerar om de allt färre som är beredda att lägga sin tid i organisationer med delade målsättningar. Börje Alström, temakoordinator Konkurrens på lika villkor Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Unga yrkesmänniskor betalar (bidrar) hellre för ett syfte än för en organisation. Serviceorganisationer fi nns till för ett syfte. Sådant fi nns inskrivet i målsättningar och stadgar.. En så- dan är Skepsis med ett Europeiskt nätverk European Council of Scepti- cal Organizations och systerorgani- sationer i många länder, bland dem också de nordiska. Den viktigaste uppgiften är att undersöka påståd- da s.k.paranormala fenomen. Bengt Gustafsson (66), Skepsis Finland, vad tror en skeptiker på? - Egentligen är man öppen för allt och utgår gärna från naturlagar och bevis- bara fakta. Man vill människans bästa bl.a. genom att avslöja påhittade lös- ningar och framförallt ?ismer? som kanske framförs för egen nytta, makt eller rentav ekonomisk vinning. En skeptiker vill också acceptera att människan, trots att hon är den mest intelligenta varelsen på jorden, inte kan och aldrig kommer att förstå allt. Men man vill inte heller att man för den skull skall tro på vad som helst. Bengt Gustafsson tar ett handgripligt exempel. När vikingarna såg blixten och hörde åskan mullra trodde de att det var Tor som körde med sin släde och slog med sin hammare. Vi vet ju vad elektriska urladdningar beror på och har andra förklaringar om varför det blixtrar och dundrar. Det samma gällde ju obligatoriet att i tiden förne- ka att jorden var rund. Man kunde seg- la ut över kanten, enligt den offi ciella kyrkliga dogmen, anmärker Bengt Gustafsson, själv erfaren seglare med Atlantseglatser bakom sig. Vi kan aldrig förstå allt ... sedd av en okänd konstnär i Las Vegas
5
5Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Nor diskt - Men det fi nns många liknande fenomen i vår tid. Man måste akta sig för enkla förkla- ringar som kan vara rent humbug fast de går hem såsom t.ex. inom astrologin. Män- niskor födda under olika tecken anses få olika egenskaper. Det fi nns mödrar som försöker påskynda födslar för att föda un- der ?gynnsammare stjärnor?. Det låter ju inte klokt! Man är alltså inte uppbunden eller trosviss? - Nej det är nog bäst att ta saker och ting som de är. Det går inte att acceptera litur- giska förklaringar. Det kan vara svårt för en skeptiker att t.ex. binda sig vid en viss reli- giös tro. Religioner skall vara till för män- niskor och inte för gudar, menar Bengt Gustafsson. Det handlar dock alltid om att inte skada någon, visa hänsyn, älska sin nästa och att förstå att även om alla män- niskor är olika, är de alltid lika mycket vär- da som människor. Skeptiskt om skeptiker För att kunna vara medlem av förenin- gen Skepsis krävs ingen speciell ?tros- förklaring? eller något inträdesprov. Det räcker att man är intresserad och att man betalar sin medlemsavgift (cirka 25 euro per år). En skeptiker kan vara skep- tisk också gentemot sin egen förening men fördelen av att vara med överstiger ända tvivlet. - Ett problem med föreningen är kanske att den blivit väldigt akademisk. Utred- ningar åtföljs av långa källförteckningar och det kan bli tungt att hänga med alltsammans, säger Bengt Gustafsson. Då är det bra med personer som kan fö- renkla och förtydliga komplicerade för- hållanden med användande t.ex. av fy- sikens eller naturvetenskapens lagar. Framlidne dr Nils Mustelin, känd skepti- ker, var en sådan mångkunnig person. Han medverkade både i vetenskapliga sammanhang och t.ex. i program som musikväktarna. - Att människan inte kan förstå allt måste man acceptera, avslutar Bengt Gustafs- son. Men det behöver inte leda till att man börjar tro där kunskapen slutar. Man kan lära sig att leva också med det man inte kan förstå. Framförallt måste man vara tolerant. Man behöver inte vara en grubblare som irriterar sig på allt som inte kan bevisas. Intervju och foto: Håkan Nordqvist Bengt Gustafsson, skeptiker, i februari 2009...
6
6 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden När John Kenny blir RI-president 1.7.2009 blir han samtidigt den första från Skottland i den rollen. Han har gi- vetvis ett gediget rotary-förfl utet, är ju- rist och domare till professionen, enga- gerad i skotska kyrkan och juniorhandelskammarverksamhet. John Kennys valspråk under presidentåret blir ?The Future of Rotary is in Your Hands?, i svensk tappning Rotarys fram- tid ligger i dina händer?. John Kenny, intervjuad av The Rotarians hu- vudredaktör Vince Aversano, i bearbetning av RN-redaktionen: Dina främsta mål under presidentåret? Jag vill lämna organisationen i ett bättre skick efter årets utgång än vad den var vid årets ingång. Hur skall Du veta om det blivit så? Ett kriterium är medlemsantalet. Vi bör satsa lika mycket på att behålla våra med- lemmar som på nyrekrytering. Vi bör också inspirera till ett ännu mer engagerat delta- gande i olika projekt. Har RI-presidentens roll förändrats under åren? Det fi nns två sidor av den saken. Presiden- ten är RI:s ansikte utåt. Han har också ett administrativt ansvar i förhållande till RI:s stab. Under senare år kanske det föregå- ende dominerat över det sistnämnda. För mig är båda sidorna lika viktiga. Hur kom Du att bli rotarian? Liksom alla andra blev jag tillfrågad. Det skedde på 1970-talet då jag verkade som jurist i min hemstad. Frågeställaren var en kollega. Jag blev inte rotarian för att kunna göra mera affärer, de fl esta av våra klubb- medlemmar var redan mina kunder. Men som följd av medlemskapet blev de också mina vänner. En av våra stora utmaningar är att rekryte- ra ungt affärsfolk till Rotary. Hur skall vi lyckas med det? Varje generation är olika. Som jag ser det är många yngre personer idag redo att ställa upp för ett gott ändamål men inte att engagera sig i en organisation. Vi måste nog kunna göra klubbsammankomsterna så meningsfyllda att yngre medlemmar vill vara med. Vi bör nog också akta oss för att ha allt för många möten med alltför myck- et fokus enbart på Rotary. Också mötestid- punkten spelar en stor roll. Det går inte alltid med lunchmöten som i Rotarys tidi- gaste skeden. Tidpunkten måste anpassas till omgivningen, men veckomöten i sig är inte ett problem. Micrsofts grundare Bill Gates kom med stora nyheter till Rotaryinstitutet i San Die- gon i januari. Han var vidtalad för att kom- mentera Gates Foundations tidigare enga- gemang i PolioPlus-kampanjen men kom med nya sensationella besked: Den tidiga- re 100 miljoner dollars satsningen från no- vember 2008 ökas nu med ytterligare 255 miljoner dollar. För Rotary innebär detta ett enormt tecken på förtroende för Polio- Plus-arbetet men också en förpliktelse att framgångsrikt matcha de första 100 miljo- ner dollarna och komma upp med 100 mil- joner till inom tre år. Samma dag, 21 januari 2009, ingick också beskedet att Storbritannien satsar ytterli- gare 150 miojoner dollar och Tyskland 130 miljoner dollar i bidrag via CPEI (Global Po- lio Eradication Initiative) . När Rotarys till- Int ernationellt ?Speciellt Rotary har inspirerat mitt engagemang i PolioPlus-arbetet? Gates ger Rotary ökat förtroende John Kenny RI-President 2009-2010 Yrkestjänst och etik
7
7Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Vad inspirerade till valet av tema? Ett av mina mål är att ge Rotary tillbaka till rotarianerna. Det är den individuella insat- sen som avgör Rotarys öde framöver. Det fi nns ingen utomstående part som kan er- sätta den egna insatsen. Klubbarna är otroligt viktiga. Händer inget i klubbarna så händer inget inom Rotary. Vad är det som specifi kt profi lerar Rotary jämfört med andra organisationer? Yrkestjänsten utan tvekan. Den vill jag be- tona under året som kommer. Vi måste speciellt betona etikens betydelse både som affärsfolk och individer. Det gäller inte minst i skenet av det som skett under det senaste året och de konsekvenser det fått för ekonomin. läggssatsningar räknas in blir dagens facit drygt 630 miljoner dollar. Rotarys speciella ansvar i kampen mot polio handlar om medelsanskaffning, informationsarbete och mobilisering av frivilliginsatser. Djupt personligt engagemang I sitt anförande inför Rotaryinstitutet kon- staterade Bill Gates att Rotary, regeringar och hälsospecialister alla gjort en fenome- nal insats för att minska poliorisken för världens barn. - Särskilt Rotary har inspirerat mig person- ligen till ett djupt engagemang i arbetet för att utrota polio, sade Bill Gates. Rotary har hittills hunnit med at samla in drygt 60 miljoner dollar av den första ut- maningen på 100 miljoner från november 2008. I förutsättningarna för det andra bi- draget från Gates Foundation ingår en lika stor utmaning, ytterligare 100 miljoner. RI:s centralstyrelse och Rotary Foundation har enhälligt tagit emot den nya utma- ningen och hoppas att samarbetet mellan Rotary och Gates Foundation skall stå som ett exempel för både regeringar och pri- vata donatorer över hela världen. G8-län- derna har upprepade gånger dedikerat sin avsikt att bidra till utrotandet av polion. Int ernationellt I november 2008 besökte Bill Gates Seemapuri utanför Delhi i Indien för att få lokal information om kampen mot polio - En otrolig utmaning, men jag blir alltmer övertygad om att Indien kommer att gå i spetsen för slut- förandet av kampen mot polio i de fyra länder det ännu handlar om? , konstaterade Bill Gates.
8
8 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Int ernationellt FKampen mot polio har inte alltid forts en- dast i utvecklingsländer. År 1952 förekom 58.000 fall i Förenta Staterna. Fältprov med det vaccin som uppfunnits av Jonas Salk och Albert Sabin startade samma år och ett påföljande massvaccineringsprogram ledde sedan till att antalet nya fall kunde minskas med 90 % fram till 1958. Det året etablerades ett Polio Hall of Fame vid Roo- sevelt institutet för rehabilitering i Warm Springs i Georgia som minnesmärke över de framgångar poliobekämparna nått. Samtidigt introducerades sjutton erkända förkämpar mot polio vid detta Hall of Fame, bland dem ex-President Franklin Delano Roosevelt och uppfi nnarna av vac- cinet Jonas Salk och Albert Sabin. I november 2008 fi rades 50-årsminnet av bemärkelseåret1958 med introduktion av de fyra partners som bekämpat polio till- sammans i världen sedan 1980-talet, dvs. Rotary International, WHO, CDC och UNI- CEF. Den drive dessa fyra åstadkom tillsam- mans, den som inom Rotary går under namnet PolioPlus, har bidragit till att polio numera förekommer vilt endast i fyra av världens länder. Senaste november avtäcktes en bronspla- kett över dessa fyra PolioPlus-partners in- vid den plakett som upptar namnen på de sjutton första namnen anslutna till Hall of Fame ?monumentet, som invigdes av Ele- anor Roosevelt 1958. Vid november-cere- monin medverkade Dr Peter Salk, Jonas Salks äldsta son, president Roosevelts son- son H. Delano Roosevelt och kongressle- damoten från Missouri, Ike Skelton, som själv var patient på Warm Springs på 1940-talet. Också Heloisa Sabin, Dr Albert Sabins änka, deltog i ceremonin. Rotary introducerat vid Polio Hall of Fame Rotary har i likhet med företagsvärlden ett antal slogans som ger bakgrund och inne- håll åt rotaryhjulet och de andra symboler vi håller oss med. Service Above Self (Osjäl- viskt tjänande) är huvudsloganen som står som permanent beskrivning av Rotarys vä- sen. Det har också blivit sed att varje års RI- president skapar sin egen slogan, som präg- lar de tyngdpunkter rörelsen skall ha under det nya ordförandeskapet. Dong Kurn Lees slogan för innevarande rotaryår är Make Dreams Real (Förverkliga drömmen). John Kenny, inkommande RI-President 2009 - 2010, lanserade sin slogan i samband med guvernörsutbildningen i januari 2009: The Future of Rotary is in Your Hands (Rotarys framtid ligger i dina händer). Med sin nya symbol vill John Kenny beto- na de enskilda rotarianernas betydelse för rörelsen. Som han säger i vidstående inter- vju vill han ?ge tillbaka Rotary åt rotaria- nerna? med betoningen att ?det som inte händer i klubbarna inte händer i Rotary heller.?. Tillbaka till gräsrötterna alltså. Ken- ny betonar också vårt globala ansvar med ett skotskt favorituttryck: Vi måste se läng- re än till byns egen pump. Vi tar alltså vårt framtida öde i ?egna händer?. Anm. RI arbetar med åtta språk och översätter också sitt material till dessa (engelska, tyska, spanska, franska, italienska, portugisiska, ja- panska och svenska). Mångfalden av slo- gans och svårigheten att åstadkomma be- greppsmässigt identiska språkversioner har gjort att Rotary Norden i huvudsak arbetar med den engelska originalversionen av Ro- tarys slogans. I egna händer
9
9Nummer 2. 2009 . Rotary Norden T ema ?Se der kommer en pent kledd mann i sin beste alder, han ser ut som en samfunns- støtte, skulle jeg prøve å få ham med i min rotaryklubb tro ? nei søren, der smatt han inn døren til frimurerne...? Rotarys rekruttering er stadig et diskusjons- tema. Konkurrerer vi med andre serviceor- ganisasjoner om kandidater? Lions, Kiwanis, Odd Fellow og fl ere til: Hvor tilfeldig er det hvem som stikker av med velegnede res- surspersoner? Vi forelegger like godt spørs- målet for dobbeltmennesket Odd Grann. Hvis noen kan svare, er det ham. Odd har vært frimurer i over 50 år og rotarianer i over 40. I Gimle Rk i Oslo, hvor rekrutterin- gen visstnok slett ikke er noe problem. Odd Grann er prototypen på et over- skuddsmenneske, ustanselig opptatt av det positive i medmenneskelige forhold. Tiligere generalsekretær i Norges Vare- messe, tidligere generalsekretær i Norges Røde Kors, og de senere år som idésprøyte og propell i Seniorsaken. -Man kan sikkert fi nne likheter mellom Rota- ry og frimurerne, sier han. -Men grunnlaget for opptak og medlemskap er helt forskjellig. Man søker opptak i Den Norske Frimureror- den ut fra et ønske om å utvikle seg selv i en prosess som ? i vår del av Europa ? er grunn- festet i kristen moral og etikk. I andre deler av verden kan det være annerledes, men troen på et høyere vesen er et ufravikelig krav. I Rotary går jeg på møtene for å få sam- funnsgavnlig informasjon, i avhengighet av hva andre kan tilføre meg. Til frimurerne går jeg for å videreutvikle mennesket i meg, for å lære meg selv bedre å kjenne. ?Kjenn deg selv? er et mantra for en frimurer, sier Odd Grann og griper seg i å sitere Kiplings ?If? i André Bjerkes uforlignelige gjendiktning: Hvis du kan si til massen hva du mener og selv blant konger åpent mene ditt, Hvis du er alles hjelper, ingens tjener, hvis du mot venn og uvenn kan stå fritt... Noe så fl ott! Felles for Rotary og frimurerne er deres høye etiske kodeks, engasjemen- tet i medmenneskers ve og vel. Felles er også kravet til vår væremåte, og målset- ningen å være til inspirasjon for andre. Ro- tarys grunnmur er yrkestilhørigheten, til forskjell fra frimurerne, som heller ikke har noen møteplikt. På mange måter lever vi i to ulike verdener, sier Odd Grann. -Tilbake til utgangspunktet: Konkurerer de to organisasjonene om de samme med- lemskandidatene? -Ja og nei, i tråd med hva jeg tidligere har sagt. Det avhenger av hva man søker. Det er jo ingenting i veien for å tilhøre begge, mange gjør det. Frimurerne har ikke noe rekrutteringsproblem. Gjen- nomsnittsalder ved opptak i Norge er circa 45 år, og man forblir i prinsippet fri- murer hele sitt liv, selv om man ikke går på møtene. Rotary på sin side går aktivt ut etter nye medlemmer, med basis i lo- kalsamfunnets yrker. -Rotary engasjerer sine medlemmer i hjelpe- prosjekter av ulik art, både lokalt og interna- sjonalt. Gjør frimurerne det samme? -Ja, penger samles inn på møtene, men ga- vene skal være personlige og anonyme. Anvendelsen av midlene bestemmes av den enkelte losje. -Frimureriet har en lang og tildels mytisk his- torie, offi sielt fra 1700-tallet. Men det trekkes også tråder helt tilbake til senmiddelalde- rens tempelriddere. Kan mystikken være et trekkplaster for enkelte? -Det aner jeg da ikke. Romanen ?da Vinci- koden?, hvor dette er et tema, er jo en eventyrfortelling. Men fy søren hvor spen- nende den er! Av Øystein Øystå Rotary vs frimurerne: Kamp om medlemskandidatene? Neppe www.grandval.nu Marie Nilsson d?Aubigné. Telefon: 0705-53 26 20 Hyr ditt eget slott i Frankrike Tag med vänner och släkt på en oförglömlig upplevelse i Bretagne. Varför inte en kulinarisk resa, krönt med goda viner och en enastående golf, eller bara en lugn semester vid vår pool. Välkomna. Varje hus går att hyra separat: Slottet: Upp till 12 pers. Stora Parkhuset: 6-8 pers. Lilla Parkhuset: 4 pers. Grindhuset: 6-8 pers. Odd Grann: Gjerne dobbelt medlemskap
10
10 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden T ema Ett samtal med Hangö-zontorna, Anne-Ma- rie Åström, biolog, Tina Hellsten, privatläkare och Barbro Salste, laboratoriechef, bekräftar likheterna mellan rotary och zonta på näs- tan alla plan. Viljan att hjälpa, internationella projekt, bekantskap med likasinnade på he- morten och aktivering till positiva insatser både i lokalsamhället och internationellt. Olikheterna är marginella, rotary möts of- tare än zonta, zonta har oftare distriktskon- ferens än rotary, zonta är inriktat på att för- bättra kvinnornas ställning och rotary på att tillgodose både manligt och kvinnligt medlemskap. Fast inte i alla rotaryklubbar. Inte t.ex. i Hangö på Finlands sydvästra spets. Rotary samlar välrenommerade yr- kesrepresentanter, zonta ledande represen- tanter, båda är yrkesinriktade och zontor eventuellt i snitt litet yngre än rotarianerna. Båda har internationella fonder, borrar brunnar i u-land och satsar fi nansiella med- el på projekt i utvecklingsländer. Rotarianer är inte zontor men det förekommer att zon- tor är rotarianer, det förekommer också att zontor är medlemmar av Inner Wheel. Frihet inom eget nätverk - Könsfrågan är inte den största frågan men det faktum att kvinnor i grupp och inom egna nätverk trivs bra med just den verksamhetsformen är precis lika naturligt som att män uppträder annorlunda i en- bart manligt sällskap, formulerar zontorna sin toleranta inställning i könsfrågan. I många länder är faktiskt mansdominan- sen i samhället så stor att det är bra för kvinnorna att kunna frigöra sig för sina egna prioriteter i egna nätverk. En likhet mellan rotarianer och zontor är ock- så uppfattningen om att den egna förhållan- devis prioriterade ställningen skapar en skyl- dighet att ge något igen till den miljö där den egna positionen kunnat skapas. Också den internationella exponeringen fascinerar. - Att vara zonta innebär en personlig själv- ständighetsförklaring, en viljeyttring att vara något i sig själv. Som Inner Wheel-medlem är man ett komplement till ett manligt nätverk, IW-gemenskapen bygger på männens ge- menskap, men som zonta är man fri att fung- era inom ett helt eget nätverk. Att få lära sig att leda och fungera organisatoriskt i ett kvin- nonätverk är en viktig del av att vara zonta. Hangö-zontorn är 35 till antalet. De fl esta kring 50 år men samtidig rekrytering av en grupp yngre medlemmar har också givit ett halvdussin medlemmar kring 30 år. Kvinnotanken Zontas inriktning på att skapa bättre för- utsättningar för kvinnor har många di- mensioner. En sådan är familjetanken som omfattar både kvinnor och barn. Kvinnor kan hjälpas genom att barn hjälps och modersrollen därigenom får stöd. Kam- panjprojekt som distriktets Gula Rosen för barnpsykiatri, skyddshem, narkotikabe- kämpning och språklektioner för invand- rarkvinnor är konkreta exempel på famil- jeomspännande nationella projekt. Nya givar som Hangö-zontornas Må Bra Dag, ungefär vid tidpunkten för internationella kvinnodagen, samlar ortsbor, kvinnliga och manliga företagare till utställningar och föredragstillfällen vars överskott dis- poneras för välgörande zonta-projekt. Se- Zonta-klubben är på många sätt en sammanhållande kraft för likasinnad kvinnoenergi. Man lär sig arbeta, leda och påverka tillsammans, säger Hangö-zon- torna frv.v. Anne-Marie Åström, Tina Hellsten och Barbro Salste Samtal med zontor
11
11Nummer 2. 2009 . Rotary Norden T e m a nast deltog 500 personer i Hangö-zontor- nas Må Bra Dag, behållningen blev 4.000 euro. Nästa Må Bra Dag arrangeras för femte gången den 22.3.2009 med bl.a. fö- reläsningar i levnadsfrågor och manne- känguppvisningar där också zontorna mannekängar tillsammans med proffs och kändisar som sångerskan Ami Aspelund från grannstaden Ekenäs. Här handlar det för zontorna om att ge av sig själv, av sin egen yrkeskunskap och tid och inte bara om att agera via plånboken. Genom en så- dan drive kan man också hjälpa företag- samheten på orten och ge företagare ex- tra exponering. Våga vara optimist Att arbeta för kvinnans ställning i världen är en enorm utmaning. Kulturer, religioner och fördomar krockar med målsättningen där hjälpen skulle behövas mest. Men lik- som inom rotary ser zonta-damerna med tillförsikt på sin uppgift: - Det är inte fel att hjälpa en enda person även om miljoner skulle behöva hjälp. Det är alltid mer än ingenting. Det fi nns en vilja att hjälpa andra också hos upptagna yr- keskvinnor som inte hinner med att an- sluta sig till någon organisation. Det är aldrig fel att försöka. I likhet med politiken röstar folk i val men binder sig kanske ogärna genom en partibok. - När vi började med zonta i Hangö 1982 stod det helt klart för oss att vi inte ville bli en syförening som virkar och säljer gryt- lappar. Vi ville göra en aktiv professionell insats med våra egna resurser. Den inrikt- ningen har fallit väl ut. Hur känns det då att vara zonta, medför det status? - Status knappast, många vet inte vad zon- ta är. Men det känns bra! Intervju och foto: Håkan Nordqvist Kort om zonta En serviceorganisation grundad 1919 i Buf- falo, USA. Huvudkontor i Chicago. Över 1.000 klubbar och 32.000 medlemmar. Zonta-or- det och ?symbolerna kommer från sioux-in- dianernas kultur. Zonta betyder rättrådig, pålitlig. Zonta arbetar som kvinnonätverk för att stärka kvinnors ställning, för hög yr- kesmoral och positiv samhällelig utveckling. Upplevelser Upplev Amsterdams blomsterprakt eller Norges djupa fjordar! Ombord på ?M/S Funchal? får man en lugnare och intimare miljö och många intressanta hamnstopp. Välj mellan att uppleva Keukenhofs blomsterprakt i Holland, de imponerande norska fjordarna, den mäktiga skotska naturen och vulkanernas Island ? allt under svensktalande färdledning. Välarrangerade kryssningar med helpension, utmärkt underhållning, och en utomordentlig service har hittills gett många nöjda passagerare! Prisvärt, bekvämt och upplevelserikt! Välj mellan fem intressanta kryssningar på mellan 7-12 dagar! Välkommen att kontakta oss på GetAway! n E X K L U S I V A U P P L E V E L S E R till havs! mån-fre 8.30 -17.00 08-661 00 25 e-post info@getaway.se www.getaway.se kon-tiki resor Galápagos! Upptäck Latinamerika och Centralasien! Rundresor med svensk färdledning eller låt oss skräddarsy din drömresa. 08-31 26 00 www.kon-tikiresor.se
12
12 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden T ema Rotarian det är något som man blir på grund av sin yrkesroll men i Lions är man med som privatperson om man har viljan att göra en insats för sina medmänniskor, säger P.O. Damberg, ordförande i Lions gu- vernörsråd. Rotary Norden samtalar med P.O. Damberg kring likheter och skillnader mellan de båda organisationerna, så som han upp- fattar dem. ? Lions har ett öppet medlemskap där alla oförvitliga medborgare som vill kan bli medlemmar. Men självklart går vi från klubbarna också ut och frågar olika perso- ner om de vill bli medlemmar, säger P.O. Damberg. Ingen procentexercis I Lions fi nns inga närvarokrav i stil med den procentandel närvaro som fi nns i Ro- tary. Lions har ett klubbmöte i månaden, ofta kvällstid och med ett annat fokus än Rotarys veckomöten. I Lions är aktiviteterna centrala. Man job- bar för att få in medel till olika projekt. Pro- jekten kan vara alltifrån den lokala till den internationella nivån. Varje klubb är själv- ständig och väljer sina egna projekt även om det fi nns vissa gemensamma interna- tionella projekt. ? Jag tror att vi betraktas som en hjälpor- ganisation, säger P.O. Damberg. Folk är vana vid att möta oss på gator och torg med insamlingsbössan i handen. Och vi möter positiva reaktioner från allmänhe- ten för vårt jobb. Vi jobbar med händerna, får saker uträttade samtidigt som vi ar- rangerar Luciatävlingar och sprider glädje bland patienter på sjukhus och sjukhem. Synvårdsprojekt Lions har inspirerade av den dövblinda amerikanska kvinnan Hellen Keller arbetat för att utrota all onödig blindhet. Ett be- grepp som sträcker sig över hela synvård- skedjan från ögonundersökningar, glasö- gonutprovning och till operativa ingrepp. Synvårdsprojektet går under namnet ?Sight fi rst? och är ett gemensamt projekt för Lionsrörelsen, världen över. Lions har liksom Rotary en medlemskår med hög medelålder, sannolikt inte under 60 år. Båda organisationerna har sina hu- vudkontor i Chicago, båda tillät kvinnliga medlemmar relativt sent. För Lions del först 1987 och idag uppskattar P.O. Dam- berg andelen till cirka 15 procent av ande- len medlemmar. Bättre rekrytering ? Jag tror att vi alla har liknande rekryte- ringsproblem idag säger P.O. Damberg och i Lions arbetar vi hårt för att vända utveck- lingen. Jag tror att det fi nns många olika orsaker till utvecklingen, men främst häng- er det samman med de krav som samhäl- let ställer på dagens medborgare. Man hinner inte, många andra aktiviteter måste prioriteras och då blir föreningsverksam- heten lidande. ? Även om jag haft sådana arbetsuppgif- ter i mitt yrkesverksamma liv som vad jag förstår passar in på Rotarys stadgar, så har jag aldrig blivit tillfrågad, säger P.O. Dam- berg apropå rekryteringsproblematiken. ? Men som kuriosa kan jag nämna att när jag var distriktsguvernör i Lions 1996-97 så kom Rotarys distriktsguvernör också från lilla Skara, avslutar P. O Damberg. Börje Alström P. O Damberg, Skara, ordförande i guvernörsrådet med hustru Siw (Foto: Maud Nordell) Lions en uttalad hjälporganisation Naturskön korthålsgolfbana i Mellbystrand-Laholm nära hav o bad Ett fantastiskt tillfälle för driftig person att övertaga en av Sveriges finaste Pay and Play bana med 9 hål och drivingrange 9 ha reservmark. Högklassiga byggnader med servering, reception, service. Stora utvecklingsmöjligheter. 0431-157 00 , 0431-157 22 www.vastkustfastigheter.se
13
13Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e I Rotary Norden nummer 7 behandlas äm- net konst som är ett trevligt och lärorikt inslag i vår tidning. Då kom jag att tänka på att vi inom Rotarys distrikt och klubbar har en ganska anonym kulturskatt i form av kedjor som distriktsguvernörer och presi- denter bär. Dessa kommer man i kontakt med men tyvärr bara ganska ytligt. Jag tycker det skulle vara trevligt om de olika distrikten och klubbarna som har speciella kedjor ville dokumentera dessa med en beskrivning inklusive foto. Kedjor- na är ju ett signum som kommer att fi nnas med i distrikt och klubbar i generation ef- ter generation och då är det viktigt att do- kumentera bakgrund och tillkomst. Det utgör distriktens och klubbarnas historia och många har en bakgrund som få med- lemmar vet något om. Silversmedsyrket är tyvärr på väg att bli ett utdöende yrke i Sverige, det blir förmodligen svårt att i framtiden få någon som kan tillverka nya kedjor. Därför bör man dokumentera de befi ntliga kedjorna kanske i en skrift. Dom som i dag har ansvaret för någon kedja bör tänka på att de i dag betingar ganska stora värden och är svåra att ersätta. Lerums Rk: s presidentkedja Lerums Rk fi ck sin presidentkedja 12 mars 1975 med vidstående text på baksidan. Kedjan är tillverkad i sterlingsilver 925/000 och har alla blad som skall ingå i Lerums vapen och i slutet på de parallella kejsar- länkarna är förslag på Lerums vapen. Varför det är förslag på Lerums vapen beror på att det just vid framställningen av kedjan hade utlysts en tävlan om Lerums vapen och detta är ett förslag som inte blev antaget. De sitter fortfarande som ett minne från den tävlingen och sedan dess har Lerums vapen bytt design några gånger men våra består som en speciell påminnelse och är unika. Från början valde vi att inte förse kedjan med presidentnamn eftersom det har en viss begränsning, till slut fi nns det ingen plats. Presidenterna fi nns dokumen- terat på annat håll bland annat på ett tenn- fat som överlämnas till inkommande presi- dent. Det är hans uppgift att se till att hans namn graveras in på fatet, det blir problem när fatet är fullt med namn. Jag tror inte det är någon rotarian som insisterar på att få sitt namn ingraverat av statusskäl. Är man speciellt intresserad av vem som varit president genom åren fi nns detta doku- menterat på annat håll. Lerum-Aspens Rk Det var en ära för mig att också få tillverka presidentkedjan till vår nya fadderklubb i Lerum. Denna kedja utgår ifrån ett stan- dardmärke eftersom jag i dag inte har de resurser som behövs för att tillverka rotary- hjulet själv. Hjulet är monterat på en silver- platta med kedja i sterling 925/000. Kedjan är en asymmetrisk kejsarlänk vilket innebär att den är grövre där den möter plattan i förhållande till delen som går runt halsen. På baksidan är graverat enligt vidstående. Silversmed Harry Lilja Lerums Rk Rotarys anonyma kulturskatt Lerums Rotaryklubbs Presidentkedja Klubbens Charterpresident Marianne Ödling Kalmar stadsmission fi ck motta 60 000 kronor av rotaryföreningen Kalmar norra. Pengarna har samlats in vid de konserter som rotaryklubben genom Hans Duned anordnat. Årets bidrag till Stadsmissionen var inte rotaryföreningen Kalmar norras första. Under de senaste åren har rotary- klubben vid ett fl ertal tillfällen stöttat Stadsmissionen ekonomiskt, totalt med 190 000 kronor. Per Dahl Kalmar Norra Rk 60 000 till stadsmissionen President Anders Åkerman och Stadsmissionens ansvarige, diakonen Björn Wennerström
14
14 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e ? Jag har varit i Liberia sex gånger men också under fem år i Tanzania i regi av svenska kyrkans mission, säger Margareta Sidenvall, svensk gynekolog och rotarian i Glada Hudik Rk. Liberia styrdes under lång tid av Charles Taylor som 2003 fördrevs anklagad för krigsförbrytelser av grannlandet Sierra Leo- ne. Under kriget slogs olika rebellfraktioner mot varandra och mot regeringstrupperna. Initialt fanns det politiska motiv hos grup- perna men under de senare åren fungerade de mer som rövarband som skövlade, dö- dade och våldtog civilbefolkningen för att ta kontroll över markområden och klara sin egen försörjning. Ett lyckosamt val hölls i oktober 2005 och inte bara Liberia utan hela Afrika fi ck sin första kvinnliga presi- dent genom Ellen Johnson Shirleaf. Sjukhuset i Phebe Phebe sjukhus utrymdes och raserades tre gånger under kriget och vid ett tillfälle mördades 150 personer, patienter i sina sängar, personal och anhöriga. Man åter- vände till Phebe efter senaste utrymningen i juni 2004 och fortfarande är sjukhusområ- det under uppbyggnad. För att klara den utmaningen, parallellt med driften, är sjuk- huset helt beroende av donationer. Sedan krigsstilleståndet har FN haft en stor inter- nationell fredsstyrka på plats och under några år stod Sverige för en pansarbataljon som var förlagd norr om Monrovia. Phebe ligger cirka 250 km ONO om Mon- rovia, vägen dit är asfalterad i stor utsträck- ning men vägen har slitits hårt. Resan bru- kar ta dryga tre timmar. Sjukhuset ligger relativt ensamt vid hu- vudvägen mot Guinea och Elfenbenskus- ten (Cote D`Ivoire) men har som närmaste granne Cottington universitet, landets äldsta universitet. Närmaste stad, Gba- ranga ligger cirka 20 minuters bilväg norr- över utefter den stora vägen. Administrativt drivs sjukhuset genom ett samarbete mellan hälsoministeriet i huvud- staden Monrovia, lutherska kyrkan i Liberia (LCL) och Anglikanska kyrkan i Liberia. Till sjukhuset är knutet en sjuksköterskeskola. Sjukhusbudgeten kommer genom hälsomi- Svensk gynekolog räddar kvinnor i Liberia Margareta Sidenvall utanför sjukhuset Ryggmärgsbedövning läggs på operationsavdelningen på Phebe sjukhus
15
15Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e nisteriet men också genom olika donatorer främst genom kyrkans internationella sam- arbetspartners. Även EU och FN har bidragit i återuppbyggnadsarbetet. Patientavgifter täcker c:a 10 % av kostnaderna. Förutom öppen mottagningsverksamhet har sjukhuset cirka 150 vårdplatser, upp- delade på de tre avdelningarna Medical/ Surgical, Ob/Gyn samt Pediatrics, alla tre med vardera cirka 50 vårdplatser. Operationsavdelningen är relativt välutrus- tad med instrument för t.ex. bukoperationer men saknar i stor utsträckning ortopediska instrument, t.ex. för sträck vid frakturer. Patienterna serveras (lite torftig) mat en gång om dagen från sjukhusköket. Lite statistik från 2006: Polikliniska besök 18 579 Inläggningar 6 365 Operationer 1 001 varav c:a 2/3 var akuta operationer Förlossningar 1 577 varav c:a 30 % var kejsarsnitt. Läkarbanken skickade 2006: en kirurg, en gynekolog och en ortoped. Patienter betalar vårdavgifter. Avgiften be- ror på vårddagar, åtgärder och intravenösa infusioner. Öppenvårdsavgift 75 LD Förlossning 300 LD Större operation c:a 100 USD För en del patienter är detta oöverstigliga avgifter. Patienter kan bli kvarliggandes p.g.a. oförmåga att betala. Det fi nns en möjlighet till avgiftsbefrielse, men den sit- ter långt inne. Ouppnåeliga kostnader ? För en patient här vid sjukhuset blir kostna- den för operation, eftervård och medicin motsvarande en månadslön även om sjukhu- sets kostnader är låga sett i relation till mot- svarande i Sverige så blir de gigantiska för innevånarna här, säger Margareta Sidenvall. ? Många gånger får släkten hjälpa till för att en operation skall kunna genomföras, samtidigt som de då får försaka andra vik- tiga utgifter, säger Margareta Sidenvall. ? Jag har främst, som gynekolog, inriktat mig på att hjälpa de som genomgått svåra förloss- ningar. Förlossningar som förstört kvinnornas underliv, som medför att de läcker urin och luk- tar illa. Många gånger förskjuts de av just detta skäl av sina familjer och då hjälper inte heller familjerna till med operationskostnaderna. ? Det är främst dessa kvinnors operationer som våra medel är till för. Varför har du engagerat dig så för dessa patienter? ? Jag är gynekolog och jag ser att dessa patienter befi nner sig på samhällets lägsta trappsteg och med oerhört plågsamma förlossningar bakom sig och jag ser samti- digt hur oändligt tacksamma dessa kvin- nor är. De rehabiliteras både fysiskt och psykiskt på ett fantastiskt sätt, fortsätter Margareta Sidenvall. ? Den här problematiken ser vi inte i Sveri- ge, här fi nns en god profylax och kejsarsnitt. Men här i väglöst land, med få sjukhus och lite pengar så dör de fl esta kvinnorna obe- handlade, fortsätter Margareta Sidenvall. Vad kan Rotary göra? Vad tycker du Rotary gör och skulle Rotary kunna göra mer? ? Näraliggande klubbar här i Hudiksvall har stöttat projektet och det behövs eftersom vårdkostnaden för innevånarna i området är helt oöverstiglig, säger Margareta Sidenvall. ? Jag tror inte att alla klubbar runt om i landet tycker att detta med Läkarbanken är deras främsta uppgift. Jag tycker att medvetenheten borde vara större, avslutar Margareta Sidenvall. Prioritering av sjukhusets patienter Barnbad vid Phebe sjukhus
16
16 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Situationen för människorna i Sudan är fortsatt svår. Man lider av brist på vatten, särskilt rent vatten. Därför gör Gävles sju rotaryklubbar en insats för att männis- kor skall får tillgång till vatten genom egna brunnar. Rotaryklubbarna samarbetar med Khar- toums Rk och Rotary Foundation och arbetet i södra Sudan leds och drivs av IAS, Interna- tional Aid Services. Borrningen sker genom ett svenskt företag med 20 års erfarenhet. Gävleklubbarnas ?man på plats? är läkaren Per Wessén som senast i november besök- te Khartoum för att delta i vårt projekts planering. Varje brunn kostar 7 000 US- dollar och målet är att fyra brunnar skall borras som vardera ger vatten till två byar med ca 1 000 barn och vuxna, per dygn. Genom detta slipper kvinnor och barn den ofta sex timmar långa vandringen varje dag för att hämta vatten. En vandring som ofta kan innebära övergrepp och överfall. Projektet som alltså handlar om ca 250 000 kronor fi nansieras genom 150 000 kronor från Rotary Foundations Matching Grant och resterande till hälften genom att med- lemmarna i de sju klubbarna betalar en något förhöjd medlemsavgift och resten genom insamlingsinsatser. Den 4 december deltog 40 rotarianer i kampanjen genom bössinsamling vid Lä- kerol Arena i Gävle när Brynas hade hock- eymatch mot Linköping. I gula rotaryväs- tar med bössor i hand delade också rotarianerna ut informationsblad om kam- panjen till besökarna. Insamlingen gav 17 155 kronor och spon- sorer bidrog dessutom med lika mycket. Sve r i g e Rent vatten i Sudan Trafi ksäkerhetsverkets mardröm (foto:International Aid Services (IAS)) Glada barn som inte sörjer vattenvandringarna (foto:International Aid Services (IAS)) Samling vid pumpen (foto:International Aid Services (IAS))
17
17Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Euromeeting har traditionsenligt avhållits även i år. Denna gång var det rotaryklub- ben i Hastings, England som stod för värd- skapet den 10-12 oktober. Euromeetings samtliga medlemsklubbar var på plats för att åter träffas, detta år un- der devisen ?Make Dreams Real?. Programmet, som syftar till att få till stånd ett ökat internationellt utbyte mellan rota- rianer, för att i bästa rotaryanda, skapa för- ståelse och umgänge mellan människor från olika Europeiska länder, med olika kul- turell och språklig bakgrund. Traditionsenlig upptakt Denna gång innehöll agendan de klassiska ?ingredienserna? med offi ciellt mottagande av representanter från stadens styre, till- sammans med en uppvisning i Morris Dan- ce, en kväll?hemma hos?, d.v.s. medlemmar ur den lokala rotaryklubben bjuder hem några av Euromeeting-deltagarna på en traditionell middag, fördelade på olika värdfamiljer, så att samtliga deltagare får uppleva ett lokalt hem och en typisk mid- dag, så som den serveras i värdlandet. Galamiddag, denna gång med dans till Eng- elskt storband, hör också till traditionen. En gui- dad rundtur på orten är obligatorisk, och ger en bra inblick i livet och företagandet på orten. Övriga programpunkter innehöll besök på Sissinghurst Castle med sina fantastiska träd- gårdar, och naturligtvis ett besök vid Battle Abbey där det bjöds på en återupplevelse av slaget vid Hastings år 1066. En mycket säll- sam upplevelse för oss sentida Vikingar. Golf på programmet Programmet avslutades som sig bör med en ?brunch? på avresedagen, tillsammans med ett litet avskedsspex från resp. klubb. Vår klubbs medlemmar, platsen och dagen till ära, var försedda med Vikingaattribut. Här passade vi på att göra värdklubbens ?överceremonimästare?, Nichollas Hollings- wort?, till hedersviking. Vid detta avskedstillfälle överlämnandes ?Euromeeting-medaljen? från Hastings- klubben till den klubb som skall stå för ar- rangemanget nästkommande år, rotary- klubben Bochum-Rechen, Tyskland. En programpunkt som alltid varit med är Euromeetings golfturnering. Detta år vanns priset för bästa kvinnliga deltagare av Christina Abrahamsson från Jönköping-Tabergsdalen Rk. Priset i herrklassen vanns av Frederik Ver- haege, Oudenaarde-klubben i Belgien. Övriga länder som är representerade i Eu- romeeting är Belgien, Frankrike, Nederlän- derna, Tyskland, Irland, Italien och Cypern. Som gästland hade i år inbjudits Tjeckien, representerade av rotaryklubben i Pilsen. Länder som tidigare deltagit som gäster är Ungern, Schweiz, Andorra och Lettland. Initiativtagare till Euromeeting är Bernard Theinpont från rotaryklubben i Oudena- arde, Belgien, som också arrangerade det första mötet 2002. Därefter har klubbarna träffats i Auxerre, Frankrike, Iglesias (Sardinien), Italien, Jön- köping, Sverige och Dublin, Irland. Kommande Euromeetings som redan är plane- rade är Bochum, Tyskland 2009, Paphos, Cypern 2010 och Barendrecht, Nederländerna 2011. Euromeeting driver en egen hemsida, där det löpande lämnas information om allt som berör Euromeeting och dess program. Adressen är: www.euromeeting-rotary.eu Svensk kontaktperson för Euromeeting är Peter Hallberg, med e-postadressen: l.j.peter.hallberg@telia.com Peter Hallberg Jönköping-Tabergsdalen Rk Sve r i g e Jönköping-Tabergsdalen Rk tillbaka till år 1066 Deltagarna från vänster: Bo Svensson, Irene Svensson, Ann-Marie Hallberg, Peter Matussek, Peter Hallberg, B-Å Sörstedt, Ing-Marie Sörstedt Christina Abrahamsson, Lennart Abrahamsson (foto: Frederik Verhaege)
18
18 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Göteborg Säve Rk delar varje år ut ett kul- turstipendium på 10 000 kronor. Årets stipendiat är den unga författaren Elin Boardy, 29, som i sin debutroman ?Allt som återstår? skildrar livet i en enkel bond- familj på Orust årtiondena kring sekelskif- tet 1900. Elin Boardy, född och uppvuxen i Majorna i Göteborg, får stipendiet för att hon ?på ett ömsint och kärleksfullt sätt beskriver en människa och hennes livsöde med ett språk som är enkelt, men imponerande moget, inte minst med tanke på författarens ålder. Berättelsen är lågmäld men samtidigt var- dagsdramatisk på ett gripande vis. Dess personliga närhet och lugn är en skön kontrast till dagens höga tempo i samhäl- let, liksom i litteraturen. ? Stipendiet delades ut vid klubbens fru- kostmöte på Ullevi Restauranger den 12 december. Cathrine Andersson Göteborg Säve Rk Strängnäs Rk stöder sedan fl era år tillbaka elever vid Kulturskolan med stipendier. Som ett bevis på skolans uppskattning av detta kom en grupp elever till rotaryklub- bens tisdagslunch nyligen och musicerade under ledning av Agneta Klingberg. Gissa om ungdomarna gjorde succé! Text o foto: K Lindqvist Strängnäs Rk Från vänster eleverna Sofi a Wigren, Amanda Pegelow, Rebecka Lindblom, Christoffer Olsson och Ellinor Hen- riksson. I bakgrunden: Rektor Agneta Klingberg med t.v. lärare Ulrika Stoor, och t.h. lärare Johan Karlsson Strängnäs Rk:s kulturstipendium Rotarystipendium till ung Göteborgs- författare Göteborg-Säve Rk: s president Hans-Richard Wijk- mark tillsammans med årets stipendiat Elin Boardy. Vid årsmötet 2 december 2008 i Sundsvall- Sköns Rk fi ck två personer utmärkelsen Paul Harris Fellow för förtjänstfullt främ- jande av Rotarys ideal. Det ena utmärkelsen gick till klubbens egen Anna Hedensjö Johansson, för hen- nes engagemang för klubben och för hen- nes nya moderna grepp. Under hennes presidentperiod 2007-2008 införde hon bland annat en presidentblogg, vilket är något unikt i rotarysammanhang. Den andra utmärkelsen fi ck Love Melander, som utifrån sin hemvist Sundsvall, har gjort sig känd som en professionell humorillusio- nist med bland annat kungligt rekommen- dationsbrev och många internationella upp- drag. Han har satt Sundsvall på kartan och är en värdig mottagare av PHF-utmärkelsen. ? Sundsvall-Sköns Rk har de senaste ca tjugo åren tilldelat 26 personer denna utmärkelse, varav 12 rotarianer och 14 icke-rotarianer. Vi är mycket stolta över att kunna ge den- na utmärkelse till två personer som vi tyck- er främjar de ideal Rotary står för, säger Mona Kramer, Sundsvall-Sköns Rk: s presi- dent 2008/2009. Love Melander, Mona Kramer, Anna Hedensjö Johansson PHF i Sundsvall ? Skön Rk
19
19Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Knivsta Rk: s Musikstipendium för 2008 till- delas Anders Åkerblom. Han är en välför- tjänt stipendiat som har en musikalisk spännvidd från egenhändigt komponera- de visor via revyns spetsfundiga texter till avancerad körsång. Stipendiet som är på 4000 kr överlämna- des vid årets största musikevenemang i Knivsta den 14 december 2008, ?A Christ- mas Cantata?, som genomfördes i Sport- hallen i Hälsohuset i Knivsta. Knivsta Kam- markör, Uppsala storband, solisterna Matilda Bådagård, sopran, och Gunnar Klum, baryton, medverkande under led- ning av Katarina Rudérus som dirigent. Cirka 400 personer hade samlats på sön- dagseftermiddagen för att lyssna till den- na julkantat, där solister och kör berättade det traditionella julevangeliet om Jesu fö- delse, interfolierat med julsånger och stor- bandsjazz av bästa märke. Verket är kom- ponerat 2002 av Nils Lindberg och märkligt nog sällan framfört i Sverige. Pris till Knivstabo ? Knivsta Rk: s musikstipendium som instif- tades 2008 syftar till att stödja och upp- muntra Knivstas sång- och musikliv ge- nom att premiera förmågor inom musikens olika delar. Det är glädjande att få över- lämna det första musikstipendiet till en genuin Knivstabo med stor musikalisk bredd. Anders Åkerblom är en välförtjänt stipendiat, säger Marianne Vikström presi- dent i Knivsta Rk. ? Stipendiet bör användas till förkovran inom sång- och musikområdet. Rotary- klubben har tidigare under fem år i rad de- lat ut ett ungdomsledarstipendium. Nu står musiken i centrum ett antal år framåt, fortsätter Marianne Vikström. Anders Åkerblom är uppväxt i Knivsta, tre- barnsfar och jobbar bland annat med att putsa fönster. Han sjunger i Knivstakören Låtar och Läten, han har medverkat i Kniv- sta Lokalrevy och har även medverkat i Knivsta Kammarkör. Han har genom åren komponerat ett antal egna visor och hop- pas att i framtiden kanske kunna spela in en egen skiva med sina egna kompositioner. ? Jag är oerhört överraskad och kunde inte i min vildaste fantasi inbilla mig att jag var en tänkbar kandidat. Att få stipendiet är en erkänsla för mitt musikaliska hantverk. Jag försöker att utveckla de musikaliska öv- ningarna till att även omfatta skådespeleri, säger Anders Åkerblom, nybliven motta- gare av Knivsta Rk: s Musikstipendium. S v e r i g e Kryssning LY XKRYSSNINGAR Stockholm-Tallinn-St. Petersburg Börja med de ryska skatterna i Vinterpalatset, Eremi- taget och Tallinns medeltida källarvalv. Sedan jacuzzi och minigolfbana och 5-rätters ála carte. Avsluta med underhållning i Broadwayklass och och kasino. Allt på en och samma kryssning ombord på flotta ?Vision of the Seas?! Vi erbjuder också svensktalande guider på rundturer i Tallinn och St. Peterburg. Priset är oslagbart! Från 850 kr per natt per person. GetAway har hytterna till fantastiska priser på utvalda 4-nätterskryssningar! Avresor: 12, 16 juni, 2, 10, 30 juli med priser från 3 430 kr per person i del i insideshytt! Köpenhamn-Bergen-Geiranger Se Norges vackra kust på en 5-nätters kryssning med samma fartyg. Avresor 16 augusti och 10 september. Pris från 4 187 kr per person i del i insideshytt. Välkommen att kontakta oss på GetAway! n E X K L U S I V A U P P L E V E L S E R med fullmatade upplevelser mån-fre 8.30 -17.00 08-661 00 25 e-post info@getaway.se www.getaway.se Anders Åkerblom Anders Åkerblom får Knivsta Rk: s musikstipendium för 2008 Ett helt år 4 nr för 89 kr (ord pris 136 kr). Gör din beställning på: www.prenservice.se ange kampanjkod 008-008146. Eller ring kundtjänst 0770-4571 08. Uppge kod 008146. För utlandet tillkommer porto. Oberoende om medicinsk forskning, hälsa och egenvård. Kampanjerbjudande! 8 c c k f d C ? b d [ c
20
20 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e I Malmö Rk: s arkiv har jag hittat en med- lemsbok från verksamhetsåret 1933-34 och det kan kanske ha sitt intresse för läse- kretsen att få del av dess innehåll och någ- ra tankar kring detta. Aktuellt rotaryår hade rörelsen totalt i värl- den 3 600 (i dag 32 000) klubbar med 147 000 (1,2 miljoner) medlemmar indelade i 78 distrikt. President var kanadensaren John Nelson med klassifi kationen ?Insurance ? public relations?. För Europa fanns en sär- skild sekreterare vid namn Alex O. Potter från Zürich, medan den svenska rörelsen en- dast omfattade ett distrikt med börsdirektö- ren Kurt Belfrage som guvernör. 1932-33 var Belfrage ledamot av styrelsen för Rotary In- ternational och 1934-37 bland annat presi- dent för Europadelen av rotaryrörelsen. Belfrage tveksam Kurt Belfrage har i sina memoarer (?Mitt livs hausse och baisse?) berättat att han hösten 1925 fi ck ett brev från en vän i Amerika. I detta meddelades att en ameri- kansk ?honorary commissioner? skulle be- söka Stockholm för att skapa intresse för Rotary i Sverige. Belfrage var tveksam till idén, men beslöt sig efter att noggrant ha studerat vad som fanns skrivit om rörelsen att tacka ja. Stockholmsklubben, som allt- så är landets äldsta, invigdes 9 januari 1926. Man startade med ett tjugotal her- rar i ?ledande ställning? som medlemmar och träffades en gång i veckan på Rosen- bads festvåning. 1927 blev dåvarande kronprinsen Gustaf Adolf klubbens förste hedersmedlem. Kurt Belfrage föddes 1878 i Ulricehamn, där hans far Axel var stadsläkare. Efter fi l kand- (1898) och jur kand-examen (1902) i Uppsala fi ck Belfrage tjänst i statsförvaltningen för att 1913 bli först sekreterare hos Fondbörskommittén och 1916 få motsvarande post hos Stockholms handels- och sjöfartsnämnd. Det senare året tillträdde Belfrage sedan tjänsten som direktör och chef för Stock- holms fondbörs (stannade till 1943 på den posten). Tolv svenska klubbar I Sverige fanns 1933-34 tolv klubbar (i dag 555) med 519 medlemmar (29 458) enligt nedan (etableringstid inom parentes och antal medlemmar till höger): Stockholm (januari 1926) 91 Göteborg (augusti 1927) 69 Hälsingborg (februari 1928) 53 Malmö (november 1928) 52 Gefl e (januari 1929) 42 Eskilstuna (mars 1930) 32 Borås (september 1930) 31 Linköping (juni 1931) 35 Sundsvall (januari 1932) 26 Jönköping (december 1932) 32 Karlstad (februari 1933) 30 Västerås (september 1933) 26 Det är naturligtvis svårt att peka ut mer pro- minenta medlemmar bland alla de högt kvalifi cerade, som stadgeenligt vunnit med- lemskap i de olika rotaryklubbarna. Jag har trots allt gjort ett försök och därvid i första hand utnyttjat olika årgångar av ?Vem är det ? för att skilja ut dessa märkesmän. Jag börjar dock med att presentera presidenten för respektive klubb under rotaryåret 1933- 34. Jag nämner endast medlemmarnas yr- kesroll före och under aktuell tidpunkt. Klubbpresidenterna Presidenter (ålder inom parentes) var föl- jande personer med deras klassifi kation inom parentes: Stockholm Civilingenjör Robert Dahlander (63), chef för stadens gas- och elektricitetsverk (elec- tric light & power service) Göteborg Professor Bernhard Karlgren (44), profes- sor och rektor vid Göte-borgs Högskola (university) Helsingborg Adjunkt NGS Enert (56) vid Helsingborgs Högre Allmänna Läro verk (hight school) Malmö Stadsingenjör E Bülow Hübe (54) (city planning) Gefl e Kommunister Bengt Jonzon (55) i Heliga Tre- faldighets försam-ling (protestant church) Eskilstuna Provinsialläkare Petrus Ranström (52) (psy- sician) Borås Fabriksidkare Sven Sandwall (64), ägare av Sandwalls Ångbryg-geri (brewing) Linköping Rådman Bertel Hallberg (47) (municipal court) Sundsvall Bankdirektör (senare VD) Ivar Wallmark (53), Sundsvalls Enskilda Bank (commercial banking) Karlstad Överste Axel Klingenstierna (58) chef för Värmlands regemente (public defense army) Jönköping Direktör Wilhelm Graneli (54) i Allmänna Brand (fi re insurance) Västerås Landshövding Walter Murray (62) för Västmanlands län (royal government ad- ministration) De fl esta av dessa presidenter motsvarar Svensk rotaryrörelse för 75 år sedan Kurt Belfrage
21
21Nummer 2. 2009 . Rotary Norden ?ledande ställning?, men några färre un- dantag fi nns som synes. Åldersmässigt befi nner sig alla, utom Karlgren, i den övre medelåldern. Anmärkningsvärt är att en- dast 1/3 var chartermedlemmar. Medlemsnostalgi Bland övriga medlemmar i ?ledande ställ- ning? vill jag särskilt peka på f d statsråden generaldirektör Erik Stridsberg (Stock- holm), konsultativt statsråd 1923-24, gene- raldirektör Gösta Malm (Stockholm), han- delsminister 1920-21 och socialminister 1923-24, fi l och jur kand, handelsrådet Vil- helm Lundvik (Stockholm), handelsminis- ter 1928-30, friherre och landshövding Fredrik Ramel (Malmö), utrikesminister 1930-32, hovrättspresident Karl Schlyter (Malmö), konsultativt statsråd 1921-23 och 1925-26 (senare justitieminister), civilin- genjör och landshövding Sven Lübeck (Gefl e), kommunminister 1923-24 och so- cialminister 1928-30, jur kand och borg- mästaren Edgar Rosander (Eskilstuna), konsultativt statsråd 1939-40, hovrättsråd och landshövding Walter Murray (Väster- ås), civilminister 1917 och kommu-nika- tionsminister 1920-21, fi l och jur kand Thorwald Bergquist (Västerås), justitiemi- nister 1936 och 1943-45 samt konsultativt stats-råd 1939-43. Något liknande återfi n- ner vi tyvärr inte i dagens medlemskader, även om mellankrigsperioden var de stän- diga regerings-bytenas tid! Flera landshövdingar Landshövdingar hade vi, som antytts ovan, fl era av 1933-34. Jag har redan nämnt Fredrik Ramel, landshövding i Malmöhus län, Sven Lübeck, landshövding i Gefl e- borgs län och Walter Murray, landshövding i Västmanlands län. Murray gjorde även ett kort inhopp som landshövding i Norr- bottens län 1914. Gösta Malm hade 1921- 28 varit landshövding i Norrbottens län. Endast en biskop fanns däremot och det var biskopen i Linköpings stift teol dr Erik Aurelius. Generaldirektörer (motsv) var det fl er av och samtliga tillhörde Stockholmsklub- ben. De var fi l dr Sigurd Curman, riksantik- varie, jäg-mästare Gösta Kuylenstierna, Domänverket, civilingenjör Gösta Malm, Vattenfallsstyrelsen samt fi l och jur kand Erik Stridsberg, Riksräkenskapsverket. En vapenslagschef fanns, nämligen chefen för Flygvapnet generalmajor Eric Virgin (Stockholm) och dessutom två regements- chefer, överste Axel Klingenstierna (Karl- stad), Värmlands regemente och överste Hjalmar Thorén (Jönköping), Smålands ar- mé-artilleriregmente. Hovrättspresiden- ter hade vi två av, nämligen Karl Schyter (Malmö), hovrätten över Skåne och Gun- nar Bendz (Jönköping), Göta Hovrätt. Borgmästarna var väl representerade hos rotaryklubbarna. I Helsingborg av hov- rättsrådet Johan Bååth, i Gefl e av hovrätts- rådet Nils Berlin, i Eskilstuna av jur kand Edgar Rosander, i Jönköping av jur kand Oscar Dahlbäck samt i Västerås av fi l och jur kand Thorwald Bergquist. Två storbankschefer Endast två storbankschefer var rotarymed- lemmar och det var Svenska Handelsban- kens chef Helmer Stén (Stockholm) och Ivar Åkerman (Malmö), chef för Skandina- viska Kredits Malmökontor. Två provins- bankchefer var också representerade och det var jur kand Lennart Killander (Karl- stad), VD för Värmlands Enskilda Bank och Sundsvalls Enskilda Banks blivande VD Ivar Wallmark (Sundsvall). Både VD i Svenska Arbetsgivareföreningen jur kand Gustaf Söderlund och i Sveriges Industriförbund handelsrådet Vilhelm Lund-vik tillhörde Stockholmsklubben. Där fanns även en av landets mest fram- stående näringslivsrepresentanter, nämli- gen kommerserådet och professorn Axel F Enström, VD i Ingenjörsakademien samt fl era av landets mest framstående före- tagsledare. Bland dem kan nämnas kam- marherre Rolf von Heidenstam (AGA), Al- bin Johansson (KF), grosshandlare Robert Ljunglöf (Kema), Harald Nordenson (Lilje- holmens Stearinfabrik), Gunnar Palm (Liv- försäkrings AB Thule) och grosshandlare Johan Petter Åhlén (Åhlén & Holm). Även klubbarna ute i landet hade många företrädare för de yppersta inom näringsli- vet. Främst av dessa måste jag sätta civilin- genjör J Sigfrid Edström (ASEA), som just 1933 avgick som VD i ASEA och blev med- lem av Västeråsklubben. Edström var un- der åren 1929-31 ordförande i Industriför- bundet och 1931-43 i SAF. 1913-46 var han dessutom ordförande i Internationella Idrottsförbundet. Bland de främste måste jag dessutom sätta tekn dr Hugo Hammar (Göteborg) VD AB Götaverken och ordfö- rande i Industriförbundet 1927-29, direk- tör Axel Bergengren (Borås), VD i Borås Väfveri AB (och 1935-37 ordförande i Indu- striförbundet), direktör Wilhelm Ekman (Gefl e), VD i Korsnäs Sågverks AB (och ord- förande i Industriförbundet 1937-39), fi l dr Fredrik Göransson (Gefl e), VD Sandvikens Jernverks AB (och ordförande i Industriför- bundet 1939-42) samt tekn dr Ernst Wehtje Jr (Malmö), VD Skånska Cement AB (och ordförande i Industriförbundet 1942-45). Näringslivsfolk dominerade Även i övrigt var näringslivet inte bara väl representerat i landsortsklubbarna. Det dominerade helt enkelt medlemskadern i samtliga klubbar. Låt mig ta ytterligare några exempel utöver de redan nämn-da. I Göteborg återfanns assuransdirektör Arvid T:son Bergendal (VD Sjöförsäkrings AB Gauthiod), skeppsredaren Gunnar Carlsson (VD Rederi AB Transatlantic), civilingenjör Gunnar Engberg (VD Eriks-bergs Mekanis- ka Verkstads AB), civilekonom Assar Gab- rielsson (VD AB Volvo), direktör Axel Jons- son J:r (VD AB Svenska Amerika-linien), direktör Erik Lundquist (VD AB Ferdinand Lundquist & Co) och civilingenjör Erik Ol- son ( VD AB Pripp & Lyckholm). I Helsing- borg ? konsulernas stad ? hittar vi namnen disponent Henry Dunker (VD Helsingborgs och Trelleborgs Gummifabriker AB), konsul Otto Hillerström och konsul Bernhard Ing- elsson, båda skeppsredare och bergsin- genjör Sven Lundberg (VD Reymersholms Gamla Industri AB). Malmö hade sådana Sve r i g e Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) 532-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna ?Rekommenderade resor? www.vinsten.se » Vinresor
22
22 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e representanter som direktör H G Evers (VD Armerad Betong AB), direktör Richard Hain (VD G & L Beijer AB), jur kand och civileko- nom Jonte Hultkrantz (VD Sydsvenska Kraft AB), sjökapten Nils Kihlbom (VD Sjö- försäkrings AB Öresund), direktör Otto Li- nander (VD AB Wilhelm Sonesson), direktör Wilhelm Malmquist (VD AB Malmö Förena- de Bryggerier), direktör Gunnar Mazetti- Nissen (AB Malmö Choklad- & Konfektfa- briks AB Mazetti), direktör Emil Olsson (VD Kooperativa Föreningen Solidar och stads- fullmäktiges ordförande 1927-49), direktör August Schmitz (VD Malmö Yllefabriks AB) och civilingenjör Charlie Tranchell ( VD Svenska Sockerfabriks AB). Många verkställande direktörer Fortsätter vi till Gefl e fanns bland medlem- marna civilekonom Sven Engwall (VD Vik- tor Th Engwall & Co), civilingenjör Justus Hjorth (VD Byggnads AB Konstruktör), dis- ponent Gunnar Höglund (VD Gefl e Manu- faktur AB ? Sveriges äldsta aktiebolag) och dispo-nent Waldemar Meyer (VD Gefl e Porslinsfabriks AB). I Eskilstuna hittar vi dis- ponent Harald Axberg (VD Eskilstuna Bryg- geri AB), civilingenjör Richard Dahlgren (VD Eskilstuna Stålpressnings AB), bergs- ingenjör Gustaf Kihlgren (VD Eskilstuna Fabriks AB), disponent Arvid Nilsson (VD C O Öberg & Co:s AB) samt hedersledamoten (Sveriges ende vid denna tidpunkt, förut- om kronprinsen) bergsingenjör Ivar Barthen (f d VD Munktells Mekaniska Verk- stads AB). Även Borås hade fl era framstå- ende näringslivsmän som direktör Carl Ei- serman J:r (VD Åkerlunds Bomullsspinneri AB), civilingenjör Nils Hörstadius (VD AB Svenskt Konstsilke), fabrikör Ernst Just (E W Justs Färgeri), kapten Ragnar Kindgren (VD Skandinaviska Gummi AB), direktör Edvin Leffl er (VD Kinnaströms Väveri AB) och fa- brikör Erik Rydin (Borås Spetsfabrik). I Lin- köping fanns direktör Fredrik Béen (VD Linköpings Linnefabriks AB), direktör Her- man Bernow (VD AB Nya Centralbrygge- riet), disponent Elof Ericsson (VD Åtvida- bergs Industrier AB), major Ejnar Lindman (VD Östra Centralbanans Järnvägs AB) och civilekonom Hjalmar Svenfelt (VD Svenska Chokladfabriks AB Cloetta). Ledande skogsföreträdare Sundvall hade fl era representanter för skogsindustrin bland sina medlemmar. Konsul Mauritz Magnusson (VD J A Enhör- nings Trä-varu AB) och jägmästare Gunnar Wärn (VD AB Svartvik & Torphammars AB) är exempel på detta. I övrigt återfanns bl a disponent Harald Magnusson (VD AB Sundsvalls Förenade Verkstäder) och gross- handlare Alfred Olsson (VD Sundsvalls Ko- lonialvaru AB) bland medlemmarna. Bland Karlstads näringslivsrepresentanter kan nämnas disponent Albert Egnell (VD Karl- stads Bryggeri AB), vice konsul Eskil Huzell (VD August Huzell AB), ingenjör Bror Hå- kansson (VD AB A Huse & Co), bruksdispo- nent Nils Nilsson (VD Blombacka AB), di- rektör Bror S Pettersson (VD O G Ahlmark & Co Eftr)och direktör Lennart Thorngren (VD AB Karlstads Mekaniska Verkstad). Jön- köping hade fl era representanter för tänd- sticksindustrin som civilingenjör Torsten Jung (VD Jönköpings och Vulcans Tänd- sticks AB), direktör Fred Ljungberg (VD Svenska Tändsticks AB) och disponent Os- car Roempke (f d VD Jönköpings och Vul- cans Tändsticks AB). Bland övriga medlem- mar kan nämnas direktör Theodor Egnell (VD AB Smålands Bryggerier), disponent Sture Engström (VD AB Klosters Fabriker ), civilingenjör Anders L Graab (VD Jönkö- pings Mekaniska Verkstads AB), konsul John Hjelme-Lundberg (VD Konfektions AB Junex) och Henning Lindell (styrelse- ordförande Lindells Vågfabriks AB). I den sista klubben Västerås återfanns bland annat direktör Gunnar Bolander (VD Kaffe AB Pyramiden), direktör Erik Falk (VD AB Svenska Metallverken), bergsingenjör Hans von Kantzow (VD Bultfabriks AB Hal- stahammar), fi l dr Mogens Matell (VD AB Berg-slagets Gemensamma Kraftförvalt- ning) och direktör Hakon Swenson (VD AB Hakon Swenson). Det fanns naturligtvis många fl er medlem- mar som borde ha lyfts fram. Inte minst utanför näringslivet. Men då hade artikeln blivit alltför lång. Sven Olof Arlebäck Malmö Rk Hela 31 000 kronor kunde Mullsjö Rk över- lämna till Läkarbankens representant, Jön- köpingsläkaren Arne Thorfi nn vid årets sista lunchmöte. Av den summan kommer 25 000 kronor från klubbens konstlotteri och resterande pengar har medlemmarna skänkt under höstens måndagsmöten. Välkända konstnärer som Yrjö Edelmann och Ardy Strüwer fi nns representerade i Rotaryklubbens konstlotteri ? namn som hjälper klubben att kunna ge ett bra till- skott till välgörande ändamål. Läkarbanken har funnits i 20 år och arbe- tar mestadels bland fattiga och sjuka i Ke- nya. Varje år reser cirka 160 ideellt arbe- tande läkare, tandläkare och annan sjukvårdspersonal dit för att bota och före- bygga sjukdomar och utbilda inhemsk personal. I år har man fokuserat på att be- kämpa den höga barnadödligheten och stärka undervisningen i familjeplanering. Läkarbankens administrativa kostnader är ytterst små och budgeten liten vilket gör att man är i mycket stort behov av rotary- klubbarnas ekonomiska gåvor. Det var alltså en glad och nöjd Arne Thor- fi nn, som tackade för det generösa bidrag- et och visade ett bildspel från Läkarban- kens arbete i Kenya. Inger Ridström Mullsjö Rk Norbert Zanki president i Mullsjö Rk överlämnar 25 000 till Läkarbankens Arne Thorfi nn Mullsjö Rk gav bidrag till Läkarbanken
23
23Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Följ med på en magnifi k trädgårdsresa till Kina! Med intendenten vid Botaniska Trädgården i Göteborg, och tillika kinakännaren Björn Aldén som guide, besöker vi sagolika trädgårdar och gör botaniska exkursioner i olika delar av Kina. Och visst hinner vi varva trädgårdsbesöken med andra klassiska sevärdheter som till exempel Kinesiska muren och Förbjudna staden! Avresa sker med SAS från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn till Peking den 8 maj. Hemfärd den 19 maj. Rundresan spänner över besök i Peking, Shanghai och närbelägna staden Suzhou med några av Kinas vackraste trädgårdar. Vi gör så ett besök i Kinas mest exotiska provins, Yunnan, med storslagen natur och majestätiska berg. Här möter vi många av våra trädgårdsväxter i sin ursprungliga miljö innan vi återvänder till Peking för hemresa. Den som önskar kan stanna några extra dagar i Peking. www.fi rstclasstravel.se Resan arrangeras av Botaniskas Vänner i Göteborg i samarbete med First Class Travel och SAS. För detaljerad information gå in på Botaniskas hemsida www.botaniskasvanner.com eller kontakta First Class Travel på tel 040-45 29 90 eller e-mail: info@fi rstclasstravel.se Alla som någon gång haft ärenden till Mölndals centrum har säkert träffat Anna Pehrs, denna timida, sympatiska trevliga gamla dam som genom årtionden stått i ur och skur utanför Hemköp i Frälsningsar- mens uniform med sin bössa och med tid- ningen Stridsropet i väskan. Anna gör och har alltid gjort detta för att hon vill hjälpa människor som har det svårt. Medlemmarna i Mölndal-Fässberg Rk har länge sett Anna som ett exempel på en god och riktig medmänniska och ville där- för hedra Anna med ett större bidrag till Frälsningsarmen och inbjöd henne och av- delningschefen major Birgitta Cederholm- Nilsson till sin stora julfest, som man fi rade på onsdagskvällen tillsammans med Möln- dals Rk och gäster. Sammanlagt nära 100 personer, som alla fi ck ta del av ett fantas- tiskt julbord som kryddades med besök av Mölndals skönsjungande lucia med tärnor som gav en stämningsfull julkänsla. Klubbmästare Jan Johansson höll ett hyll- ningstal där han prisade Anna och hennes arbetskamrater för deras beundransvärda insatser för de som har det svårast i vårt moderna samhälle. Allan Petrusson, Mölndal-Fässberg Rk President Jarl Bennis överlämnar checken till Anna Pehrs. Stående från vänster Major Birgitta Ceder- holm-Nilsson, Anna Pehrs, President Jarl Bennis och Klubbmästare Jan Johansson 92-åriga Anna Pärs hedrades med donation på 10 000 till Frälsningsarmens hjälpverksamhet!
24
24 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Årets stipendium ur Kurt Belfrages min- nesfond delades ut av rotaryklubben Tre Ankare i Gävle och gick till Lana Murphy och Hampus Norberg. Stipendiet är ett välkommet ekonomisk tillskott inför ungdomarnas deltagande i danstävling i Riga. Förutom resor och up- pehälle kostar deras danskläder och skor stora pengar per år. En del inkomster får de genom att uppvisningsdansa på företag och fester. Deras största styrka är att de varit ett danspar halva livet, och kamrater sen de var små. ? Vi har varit ett danspar så länge som åtta år, vilket är ovanligt i dansvärlden, säger Lana Murphy, 17, och Hampus Norberg, 16, som tävlar för Gefl e Danssportklubb och är medlemmar i Svenska landslaget. I somras vann Lana och Hampus junior SM i Tiodans i Stockholm. Lana och Hampus tackar för stipendiet med en hisnande uppvisning av samba, rumba och jive. Klubben önskar dem stora framgångar i kommande tävlingar i såväl standarddans som latindans. Christina Öster-Rangrost Gävle Tre Ankare Rk Dolbyfonden delar årligen ut stipendi- um till ungdomar inom Hammenhögs Rk: s upptagningsområde som ?på ett positivt sätt visat föredöme och intresse för att arbeta för bygdens kulturella ut- veckling, gärna med internationell in- riktning/samarbete.? Robert Sundström, bosatt i Hammen- hög, är elev på John Bauer Gymnasiet i Ystad med mycket goda studieresultat. Han fungerar som kontaktperson i Euro- pean Rural Youth Forum som är en orga- nisation för att sammanföra ungdomar från glesbygdsområden i Europa och starta diskussioner angående likheter och skillnader i levnadsförhållanden och kultur. Robert har deltagit i ett fl er- tal konferenser bland annat i Serbien och i Spanien. Dolbystipendiet på 4000 kr delades ut av rotaryklubbens president Bengt Holmström. Kurt Belfrages stipendium Presidenten Lotta Rohdin överlämnar stipendiet, 5 000 kronor, till Lana och Hampus (foto: Anders Grönlund) Robert Sundström blev årets Dolbystipendiat President Bengt Holmström överlämnar priset till Robert Sundström
25
25Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e I samband med Stockholm Västra Rk: s 60 års jubileum år 2008 delade klubben ut sti- pendier via den s.k. Ungdomsutvecklings- fonden. Fonden som instiftades 1992 har som ändamål att stödja unga människor i deras yrkeskarriär och stimulera personlig utveckling och utbildning. Fem ungdomar fi ck tillsammans dela på 20 000 kronor för insatser inom opera, tek- nisk innovation och konstnärskap. Stockholm Västra Rk chartrades 1948 av Kurt Belfrage och driver idag ett antal in- ternationella projekt i Estland, Ukraina, Afrika och Brasilien med inriktning bl.a. på barns hälsa och välfärd. Den 15 december arrangerar Dröse & Nor- berg en extra uppsättning av föreställningen Snövit på Södra Berget. Den är speciellt ar- rangerad för de sjuka barnen på barnkliniken vid Sundsvalls Sjukhus och deras närmaste anhöriga. Föreställningen fi nansieras till stor del genom sponsring från det lokala närings- livet och de rotaryklubbarna i Sundsvall. Mona Kramer, president i Sundsvall Sköns Rk berättar: Det känns viktigt och angeläget att stötta lokala initiativ som ligger i linje med Ro- tarys verksamhet, temat i år för oss är att hålla drömmen levande, där är uppsätt- ningen Snövit för alla sjuka barn på barn- kliniken och deras anhöriga en klockren satsning som vi är glada att hjälpa till att förverkliga. Insamlingen har skett vid veckomöten i de fem Sundsvallsklubbarna och har totalt gett 10 000 kr som nu doneras oavkortat till föreställningen. Anna Norberg på Dröse & Norberg är glad för bidraget: ? Det här är en idé vi jobbat med sen förra året som känns fantastisk att nu kunna ge- nomföra. Utöver föreställningen kommer intäkterna från programförsäljningen att gå oavkortat till Cancerföreningen i länet. Rotary förverkliga drömmen för sjuka barnen och deras familjer Hedvig Jalhed, Jakob Ingemansson, Emil Lundström, Lennart Wang och Kathrine Yan omgivna av bl.a. guvernör Pelle Öhlund, Uppsala Stipendium i Stockholm Västra Rk Vid klubbens jullunch på Nordlandia År- jäng Hotel utdelades klubbens ungdoms- stipendium. Stipendiet gick till Helena Jo- hannesson, Blomskog, Årjäng. Helena fi ck stipendiet ?för enastående insamlingsresultat under mottot ?Älskar du livet?. Helenas bästa vän Frida fi ck cancer. Det är snart tre år sedan Frida dog men i insam- lingen lever hennes minne kvar och jag känner ett stort ansvar gentemot Frida. Insamlingen är nu uppe i 120 000 kronor. Klubbens president Örjan Gustafsson överlämnade stipendiet, blommor och di- plom. Samtidigt önskade han henne lycka till som nybliven lärare. Vid lunchen höll en av klubbens medlemmar komminister Mimmi Erlandsson en julbetraktelse. Sune Paulsson Stipendiaten Helena Johannesson Stipendium i Årjäng Rk
26
26 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Traditionen med en adventsvesper i Bengts- fors Rk innehållande högklassig musik fort- satte ännu ett år i Steneby kyrka i adventstid. Kyrkoherdeparet Torsten och Christina Wassenius kunde hälsa en stor skara åhö- rare välkomna till en vackert snöomgär- dad kyrka i kvällningen. Höjdpunkten var framträdandet med blås- virtuoserna Lars Wallin och Johnny Rådén, tillsammans med Ingemar Stjerndahl vid pianot och Bengt Jägergren som diktläsa- re. De båda sistnämnda, medlemmar i Bengtsfors Rk som svarade för arrang- emanget vilket var öppet för allmänheten. Rotaryklubben har också tidigare under åren haft stor glädje av Stjerndahls musi- kaliska engagemang, vilket lett till konser- ter och musikinslag som inbringat medel till Rotarys hjälpverksamhet. Den musicerande trion som sedan förra adventsvespern tagit namnet Trio con Brio, bjöd på en storslagen och varierad kon- sert. Wallin och Rådén växlade mellan fl era blåsinstrument som trumpet, horn, fl öjt, och Stjerndahl, som även sjöng, lät sitt piano ljuda såväl traditionellt som exem- pelvis cembalo. Stilla natt, O helga natt och Gloria fanns på repertoaren. Emellanåt läste Bengt Jägergren stäm- ningsfullt valda delar av bland annat Hjal- mar Gullbergs Den heliga natten. Efter programmet som närmast kan liknas vid en stilla stund av meditation och efter- tanke, gav åhörarna en kyrkligt artigt låg- mäld, men mycket lång applåd. Rotarianen och kontraktsprosten Torsten Was- senius tackade de medverkande för framträ- dandet, och riktade även ett tack till publiken. Vid ett efterföljande samkväm i prästgården anordnat av paret Wassenius samt Bengt och Anita Larsson skänkte Rotary, som erkänsla för det fi na arrangemanget, ett par tusen kronor till Kyrkans Internationella Arbete. Med anledning av att klubben fi rade 50-år- sjubileum hade Hans T Kaldner ett pro- gram där stora delar av klubbens standar förevisades. Det har blivit c:a 180 st genom åren. Varje standar har sin historia från ett möte ute i världen eller en gästande rota- rian på besök i Borgholm. Standaren kom- mer från hela världen:t.ex. Australien, USA, Dubai, Cypern, Tyskland o Danmark men även från Östersund, Danderyd och Trosa. Flera medlemmar berättade om resor och möten då standar utväxlades. Standarsam- lingen är unik och Hans Kaldner uppmunt- rade rotarykamraterna att utöka samling- en och att medverka till att samlingen bevaras på ett bra sätt. Vid mötet presenterades en folder som vi- sar presidenterna från 1958 och 50 år framåt. Hans T Kaldner Borgholm Rk Välljud med variation vid vintrig vesper i Steneby Bengt Jägergren, längst till vänster läste dikter medan blåsmusikerna Johnny Rådén och Lars Wallin spelade. Vid pianot Ingemar Stjerndahl som även sjöng. Kontraktsprost Torsten Wassenius tillsammans med de fyra som svarade för det stämningsfulla program- met vid Adventsvespern. Från vänster Ingemar Stjerndahl, Johnny Rådén, Bengt Jägergren och Lars Wallin Standarfi rande i Borgholm Hans T Kaldner och Borgholmsklubbens standar- samling.
27
27Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Rotaryklubbarna i Örebro har tillsammans med rotaractklubben under höstmörkret genomfört ett lysande projekt. När 20 000 Örebroare vid utomhuskon- serten andra söndagen i advent gemen- samt sjöng den gamla välkända julsång- en Nu tändas tusen juleljus höjdes tusentals ljus över stadens mörklagda torg och julens ljusa budskap illustrera- des genom detta. Ljusen lyste också för det gemensamma kolloprojekt, som klubbarna genomför varje sommar. Då erbjuds ett antal Örebrobarn ett par veckors underbar vistelse på ett sommar- kollo. Örebroklubbarna har varje sommar under nio år arrangerat detta kollo med Korpen som viktig samarbetspartner. Rotary på kartan I år erbjöds Rotary Örebro att ansvara för tärnljusförsäljningen. C:a 150 rotarianer och rotaractare var under två helger ute och sålde ljus, berättade om vår verksam- het och framför allt genom banderoller och skyltar exponerade vi oss för julhand- lande Örebroare. Vi satte härmed Rotary på Örebrokartan som arrangören av O helga Natt Richard Kenneth, själv medlem i Örebro Rk, så träffande utryckte sig om våra insatser. Naturligtvis utgjorde bidragen från alla tjugosex sponsorföretag en oerhört viktig pusselbit i hela projektet, c:a 65 000 kr bidrog företagen med i direkta pengar. Projektgruppen, presidenterna i klubbarna och alla Örebrorotarianer kan faktiskt både känna stolthet och glädje över projektet, som blev en stor framgång. C:a 100 000 kr blev överskottet av Tärnljus- projektet. Nu återstår ett möte i januari för att utvär- dera, genomlysa, förbättra processerna och dra nytta av erfarenheterna från årets satsning inför nästa år, advent 2009. Sven-Erik Sahlén, President Örebro Rk Vid terminsstart hösten 2008 inbjöds So- phiaskolan i Rörum till en bild- och upp- satstävling. Det lämnades in många fi na och välskrivna essäer och bilder som be- dömdes av en jury bestående av förfat- tare Karin Brunk-Holmqvist, konstnär Hasse Karlsson och rotarypresident Leif Malmströmer Vinnande klass är klass 6 där Nellie Björk- lund lämnat in det vinnande bidraget. Tilde Svedmark och Jalya får var sitt he- dersomnämnande. Många andra upp- satser är mycket bra. Även de yngre elev- erna i klass 4 skriver trevligt och fängslande Ett specialpris och ett hedersomnämnan- de går till Ivan Wide i klass 8 för en mycket fi n tecknad bild som beskriver miljöförstö- ring och global uppvärmning. 3 500 i pris Prisutdelning med prischeck på 3 500:- och blommor till Nellie och klass 6 ägde rum på Kivik Rk: s ordinarie veckomöte. Nellie läste sin uppsats och fi ck mycket uppskattning. Karin Brunk-Holmqvists kommentarer om uppsatsen: Beskrivande och väldisponerad text. Ömsint, känslosam och spännande uppbyggnad av berättelsen. Bra formule- ringar och författaren vänder sig till läsaren. Ivans bild fi ck en ingående analys och re- dogörelse av Hasse Karlsson. Förutom ut- märkt komposition och disposition inne- håller bilden fl era fi nurliga detaljer samtidigt som den illustrerar en allvarlig och viktig fråga, nämligen den globala nedsmutsningen av vatten, mark och luft. Lars Gullstrand, Kivik Rk I samband med den stora utomhuskonserten andra söndagen i advent när ca 20 000 örebroare och till- resta besökare fi rade julens ankomst utanför Nikolaikyrkan En lysande Rotaryinsats Skoltävling i Kivik President Leif Malmströmer, konstnär Hasse Karlsson, författare Karin Brunk-Holmqvist, stipendiat Nellie Björklund och från yrkestjänsten Lars Gullstrand.
28
28 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Hva svarer du på spørsmålet om hva Rotary egentlig driver med? Hvordan defi nerer du klubben du er glad i og medlem av, hvor du har mottatt og gitt så mange impulser og hatt så mange fi ne opplevelser, gjennom en årrekke? -Ja, hva er det egentlig vi driver med, spør PHF Olav Sandsmark, Drøbak Rk. Han har mange år bak seg som GSE-ansvarlig i Dis- trikt 2260, han er pedagog av utdannelse, tidligere forlagsmann og kultursjef. Og han mener at klubbenes virksomhet og prosjekter i sørgelig liten grad avspeiler det grunnleggende faktum at Rotary byg- ger på medlemmenes yrkestilhørighet. I den grad man i det hele tatt gjenfi nner et lokalt engasjement. Mange svarer ingenting -Jeg sitter her med oversikten over loka- le prosjekter i mitt distrikt. Av 54 klubber har 33 i det hele tatt omtalt slike prosjek- ter i sitt svar. Og hva slags innsatser er det vi gjør? Her er ti sansehager, her er julebord for eldre, arrangement på syke- hjem, strandrydding, støtte til ungdom i faresonen, utviklingshemmede, natte- ravner, ørretdam for bevegelseshenme- de, omsorgboliger... -Men dette er da verdifulle tiltak i lokalsam- funnet, Sandsmark? -Visst så. Det ene skal gjøres, det annet ikke forsømmes, som man sier. Men hvor mange prosjekter fi nner jeg med ren yrkestilhørighet, som skulle ligge Rotary meget nær? Null! Ingen! Skal vi ende i sansehager alle sammen? Klub- ber tar på seg helse- og hjelpeprosjek- ter i stedet for å utnytte sin yrkesfaglige kapasitet. Nåja, det gjelder ikke riktig alle. Men den som gjennomgår distrik- tets liste over klubbprosjekter, vil fort komme til den konklusjon at vi har lett for å prioritere vår egen aldersgruppe, sier Sandsmark. Krever utfordringer Han viser til hva Joachim A. Holter, Ekeberg Rk uttalte i forrige utgave av Rotary Nor- den, hvor han advarer mot koseklubbene: ?Yngre mennesker krever utfordringer hvis de først skal engasjere seg.? Rotary får ikke nye medlemmer ved å si at ?hvis du blir med hos oss, kan du høre foredrag og bli med og lage hyggekveld på Krokryggen gamlehjem!? Dette ligger meg på hjertet, så la meg bringe et eksempel, riktignok fra min egen klubb.. Vi er i gang med et men- tor-prosjekt ved Frogn videregående skole, under paraplyen Ungt Entrepre- nørskap; å skape bedrifter etter møn- ster av næringslivet. Aktuelle klubb- medlemmer er mentorer, og rapporterer begeistret tilbake om de unges kreati- vitet og interesse. Oppnevne animatører? I Frankrike har man tradisjon med såkalte animatører, kall dem gjerne inspiratører, igangsettere, i kulturlivet. Kanskje burde vi innføre slike i Rotary, både på distrikts- og klubbnivå? Vi må fornye oss for å profi lere oss, sier Olav Sandsmark med ettertrykk. Det er slett ikke noen surpomp eller streng skolemester som taler. Han er bare så in- derlig full av engasjement for Rotary. Og av humør, noe en hel generasjon i lokal- samfunnet har hatt glede av. -Treffer vi ikke med våre idéer, så prøver vi nye. Det er lov å leke, lov å bruke fantasien. Vi må profi lere oss gjennom vår erklærte egenart. Spør deg selv: Hva står Rotary for? Det er verdifullt å hjelpe de mindre heldig stillede i samfunnet. Men i tillegg til å pleie de syke, bør vi styrke de friske! Den profi - len venter på oss, sier Olav Sandsmark. Av Øystein Øystå Nor ge Er vi på vei inn i sansehagen? Etterlyses: Rotarys yrkesprofi l -Trenger vi oppfi nnsomme animatører i Rotary? spør PHF Olav Sandsmark, Drøbak Rk. Udvid din albanske horisont fra Vila Amantia Vila Amantia ligger i den berømte landsby Kaninë ved Vlora med udsigt over Adriaterhavet. Oplev den ældgamle albanske riviera og oplev det nye Albanien på vej mod EU Besøg de 3 albanske rotaryklubber i Tirana, Durres og Korca Mere om Vila Amantia og om Albanien på www.amantia.dk
29
29Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Nor ge -La oss endelig få en diskusjon om vår yr- kesprofi l. sier PDG Per Ottesen i Distrikt 2280 og leder av Norsk Rotary Forum dette rotaryåret. ?Vi er alle klar over at vår gjen- nomsnittsalder er for høy. Her i Midt-Norge arbeider vi kraftig for å endre dette. Jeg sit- ter selv som leder av distriktets medlem- skapsutviklings-komité, og vet at innkom- mende guvernørkull er sterkt opptatt av dette. Snakk med vår DGE Asbjørn Norberg! Og distriktets innkommende guvernør As- bjørn Norberg fra Skogn Rotaryklubb lar seg ikke be to ganger. At gjennomsnittsal- deren på våre medlemmer skal og må ned, er en selvfølge. -Vi går i krigen med vårt lett retoriske kamprop ?Fra 65 til 55?, erklærer han. ?Det- te klarer vi ikke i en håndvending, vi må bruke noen år, men det skal gå. Kanskje må vi ty til uvante virkemidler, som noen vil reagere på. Det får bare være. Uenighet er en viktig kilde til fremskritt. For eksempel fi ns det klubber som praktiserer forbud mot å ta opp nye medlemmer som er over 50 år, sier DGE Asbjørn Norberg. -Vi må se oss om etter kandidater på pluss minus 40 år. Hvordan skal Rotary fange de- res interesse? Ved å være mer Rotary, med faglig utveksling og utvikling knyttet til våre grunnverdier. Mange klubber er for lite Rotary. Tar vi 4-spørsmålsprøven på alvor? Yrke: Pensjonist...? Dessuten trenger vårt omdømme en kraf- tig forbedring, Vår yrkestilhørighet kan være en nøkkel til dette. Pensjonister slut- ter jo ikke i Rotary, dertil er det for hyggelig å være med. Og hyggelig skal det jo være, jeg er så visst ikke ute etter våre eldre, ver- difulle medlemmer. Men vi må også fornye oss. Hvis ikke, må vi antagelig innføre ?Pen- sjonist? som yrkesbetegnelse! Av Øystein Øystå Harstad Rk ville markere sine 40 år med å komme nærmere RIs motto for året, ?Make Dreams Real?. Dermed arrangerte man i samarbeid med Høgskolen i Har- stad en internasjonal fagdag om ver- dens fattige. -?Fattigdomsproblematikken i verden?, - det var kanskje en tung tittel,, men det handler om noe så nærliggende som å skape en bedre fremtid for verdens barn, sier prosjektleder Oddvar Larsen til Rota- ry Norden. På fagdagen overrakte klub- ben en jubileumsgave til Childrens Burn Care Foundation, og markerte dermed starten på et langsiktig samarbeid med organisasjonen som hjelper brannskad- de i Etiopia. Seminaret bød på en serie interessante og tankevekkende foredrag. Svein Arne Lau- kli fra UDI Nord berettet om sine opplevel- ser og orienterte om UDIs arbeid. Dulo Dizdarevic, opprinnelig fra Bosnia, ga til- hørerne et nært bilde av integreringsar- beidet, Sigrid Ag fortalte om Høgskolens mangfoldige internasjonale engasjement, og Arne Markussen ga en kort innføring i Rotarys egne fond. Kjell Engkrog fra Røde Kors ga inntrykks- sterke bilder fra internasjonalt hjelpear- beid gjennom mange år, sist fra Zimbab- we i januar 2009. Til slutt hadde Hans Petter Schjelderup fra Childrens Burn Care Foundation et gripende innlegg om ulykken som rammet ham i møtet med 22 000 volt i 2005. Han fortalte om Einar Eriksen som reddet livet hans og om hvordan de to sammen etablerte or- ganisasjonen som skal hjelpe brann- skadde i Etiopia. Som en markering av initiativet og starten på samarbeidet overrakte klubben en ju- bileumsgave på kr 16 000, gitt av klubben og enkeltmedlemmer. -Beløpet er ikke veldig stort, men marke- rer starten på et prosjekt som vi håper skal utløse større innsats og midler etter hvert, sier president Arne Markussen i Harstad Rk Innkommende guvernør i D 2280, Asbjørn Nor- berg: Stopp for opptak av medlemmer over 50? ?Fra 65 til 55!? Arne Markussen og Hans Petter Schjelderup. (Foto: Harald Isachen) Harstad Rk jubilerer og hjelper
30
30 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Nor ge Oslo Rotary Klubb har startet en nett- gruppe på det internettbaserte samfunn LinkedIn. Gruppens målgruppe er alle ro- tarianere og rotaractere (og Rotaract alumni) i de nordiske land. ?Arbeidssprå- ket? er engelsk. Det fi nne en rekke nettsamfunn på in- ternett. Rotary International har i det stille bygget opp sin tilstedeværelse på LinkedIn, Twitter og Facebook. RI`s grup- pe på Facebook har nå over 13.000 så- kalte fans og regnes som vel etablert. Etter hvert blir gruppene markedsført fra Ris hjemmeside. Oslo Rotary Klubb har prioritert LinkedIn. Årsaken er at LinkedIn på få år har blitt det mest dominerende nettsamfunn som red- skap for å håndtere forretningsmessige relasjoner. LinkedIn hevder selv å ha 35 millioner brukere i 170 bransjer spredt over 200 land. Nettsamfunnet brukes til såkalt ?nettverking? både sosialt og i for- retningssammenheng. Potensial for å fremme Rotarys formål anses meget stort. Gratis Glem visittkort. Nye brukerne legger ved registrering ut en profi l, som er en form for CV. Brukeren velger selv omfanget ? og oppdaterer kontaktinformasjonen selv. Vanlig bruk av nettsamfunnet er gratis. Etter noen få måneders utprøving har vår nordiske gruppe knyttet til seg 170 rotarianere og rotaractere fra alle de nor- diske landene. Tilbakemeldingene har vært meget positive. Det er både enkelt og populært å kommunisere online gjen- nom nettsamfunn ? og populariteten er sterkt økende. Bruk av nettsamfunn i Rotarysammen- heng kan ha fl ere siktemål. Humanitære prosjekter kan enkelt presenteres i nett- verket og deltakelse hentes fra fl ere klub- ber/distrikter. Nettsamfunn vil ikke minst kunne revitalisere Rotary som et forum for yrkesutøvere. Det forretningsmessige nettverk for den enkelte kan utvides, medlemmene kan utveksle ideer, disku- tere utfordringer eller dele erfaringer. Vi har etablert et online diskusjonsforum hvor brukerne enkelt kan legge ut disku- sjoner, artikler eller annet man ønsker å dele eller diskutere med de andre med- lemmene i gruppen. Gjennom nettsamfunn får rotary- og rota- ractmedlemmer, klubber og distriktene en helt ny kanal for kommunikasjon, hvilket bl.a. har initiert en egen gruppe for dis- triktsguvernører og for klubbpresidenter. Den enkelte klubb kan også ha sin interne gruppe. Tilgjengeligheten og bruken er enkel - og overgår langt det vi tidligere har hatt for eksempel gjennom ROTI. Hvorfor ikke diskutere, utfordre eller søke råd fra likesinnede rotarianere på en enkel måte? Møte yngre medlemmer Et vesentlig formål med Oslo Rotary Klubbs etablering av gruppen, er å møte yngre medlemmer på deres arena. Gruppen vil også kunne bedre kontakten mellom Ro- tary og Rotaract. Rekruttering fra Rotaract til Rotary er svært viktig og forenkles når profi ler på nåværende og tidligere Rota- ractere er søkbare og tilgjengelige for Ro- taryklubbene. Rotaractere kan også enkelt kontakte Rotarianere. Den enkelte bestemmer selv hvor aktiv man ønsker å være. Kjørereglene er enkle ? nettikette. For øvrig gjelder vår yrkesko- deks like fullt på nettet. Hvor stor glede vi vil ha av vårt nettsamfunn vil avhenge av hvor mange som etter hvert ønsker å delta aktivt. Har du lyst til å prøve dette ut er det bare å registrere seg. Har du pro- blem ? ta kontakt med Stig Asmussen i Oslo Rotary Klubb.. Av Stig Asmussen, Oslo Rk Stig Asmussen ? on a Walk of Fame i Hollywood ? med The Supremes.... Oslo Rk viser vei: Velkommen i nettsamfunnet!
31
31Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Nor ge Øyelege Dag Riise i Hamar Rotaryklubb har gjennom en årrekke engasjert seg for å hjel- pe utviklingsland med en bedre øyetjeneste. I Nepal har dette resultert i et prosjekt som støttes av Hamar RK. Befolkningen bosatt i fjellområdene i Ne- pal kan ikke nå fram til hjelp når synet svik- ter. Det er derfor viktig å arrangere ?Eye Camps? med øyelege, hjelpepersonell og utstyr. I løpet av få dager undersøkes og opereres hundrevis av pasienter med øye- og synsproblemer. I det perifere vestlige Nepal har det med norsk støtte gjennom de siste 25 år blitt bygget opp en øyeavdeling liggende i et jungelområde. I starten deltok norske øy- eleger i opplæring og drift, men nå har dyktige øyeleger fra Nepal overtatt. Med to øyeleger og en rekke sykepleiere og as- sistenter undersøker man 50,000 pasienter årlig og opererer mer enn 15,000. Sykehusets gode omdømme og den gode kvalitet på arbeidet som utføres gjør at mange pasienter kommer fra India for å bli operert. Dette styrker økonomien og fører til at sykehuset går i økonomisk balanse. Eye Camps gir utgifter og nesten ikke inntekter I fjellområdene bor folk spredt og fl ere ste- der fi nnes det ikke er veier. Befolkningen lever stort sett med en naturalhusholdning, men må tilføres ris fra lavlandet. De kan derfor i liten grad betale for helsetjenester og kan vanskelig transporteres til sykehus. Øyelege Dag Riise, Hamar RK har i perioder arbeidet i øyehelsetjenesten i Nepal og er derfor kjent med det arbeid som utføres. For å kunne forsyne disse regioner med øyehelsetjenester er det nødvendig å ar- rangere Eye Camps hvor leger fra sykehus reiser ut med hjelpepersonale og utstyr. Noen steder må man gå til fots og bære utstyret. For å kunne fi nansiere dette arbeid har det vært nødvendig å tilføre midler utenfra. Hamar Rotary klubb har funnet det rimelig å støtte dette arbeid og har stillet 100.000 kroner til rådighet for å komme i gang. En Eye Camp hvor det undersøkes, behandles og opereres hundrevis av pasienter koster omkring 15.000 kroner. Pasientene kommer ofte ikke før de er nes- ten blinde. De som kan behandles oppnår derfor ofte en stor synsforbedring. Den vanligste årsak til blindhet er grå stær som opptrer tidligere i livet enn i Europa, men man ser også en rekke andre øyelidelser. Pengene går uavkortet til behandling Hamar Rotary Klubb har mottatt detaljert rapport med bilder og regnskap fra de to Eye Camps klubben har støttet i det for- løpne år og vil fortsette støtten i de neste år. Utgiften på 30.000 kroner i året skaffer hundrevis av pasienter synet igjen. Belø- pet svarer til hva en pasient her i landet betaler her for få laserbehandling på sine to øyne for å slippe å gå med briller. Også andre klubber i D 2300 ønsker å delta Dag Riise har besøkt fl ere av Hamar Rk?s naboklubber og det ser nå ut til at prosjek- tet vil få støtte fra fl ere Rotaryklubber. Pro- sjektet er i ferd med å vokse til noe stort, og engasjementet for å delta sprer seg som ringer i vannet etter hvert som Dag Riise besøker klubbene med informasjon om prosjektet. Av Jan Erik Kleven, Hamar Rk Hamar Rk redder syn i Nepal Pasientene undersøkes dagen etter øyeoperasjon, og gleden er stor hos de mange som har fått synet igjen Pasientundersøkelse med enkle midler
32
32 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Nor ge Heder i Risør ?Vekteren i Risør?, John Thomas Axelsen er landskjent for sine muntre og underhol- dende byvandringer med et begeistret publikum på slep. I 35 år har Risør Rk vært invitert til juleavslutning hjemme hos ham og fru Inger Lise, en tradisjon klubben na- turligvis har satt stor pris på. Denne gang fi kk kvelden et ekstra innslag, idet Inger Lise Axelsen til alminnelig jubel ble utnevnt til Paul Harris Fellow, en ut- merkelse hennes mann mottok allerede for 20 år siden. Forrige rotaryår hadde Averøy Rk, distrikt 2280 utvekslingsstudenten Quinton Stotz fra Red Deer i Canada som utvekslingsstudent. ?En fl ott representant for Canada, en glad gutt som tilpasset seg norsk språk og kultur med en enorm hastighet og entusiasme, skriver innkommende president i Averøy Rk, Else Marie Bae til RN. ?Året med Quin gjorde et dypt inntrykk på oss alle, noe Quins egen rapport om oppholdet her bærer bud om. Vi gjengir et par utdrag av hans egne inn- trykk fra tiden hos Averøy Rk. ?Jeg kom til Norge en regnfull sommer i 2007 og husker jeg aldri hadde noen gang opplevd så mye regn-, vind- og våtvær. Mine første inntrykkene om Norge var hvordan det var så grønt, vakkert og alle var så snill og hyggelig. Å si at jeg var tatt godt imot ikke er noe overdrivelse. Jeg kom meg fort inne i det norske livet og prøvde å lære meg norsk så fort som mulig. Jeg synes fortsatt norsk er et merkelig språk med altfor mange preposisjoner, verbbøyninger, refl eksive eiendomsprono- mener og allslags ubehagelige lyder. Men til tross for alt dette, klarte jeg det ganske bra. Det var overhodet ikke lett. Jeg måtte skikkelig jobbe hver dag for å kunne norsk... De rare tingene Som Rotary utvekslingsstudent ble jeg elev ved Atlanten videregående skole i Kristiansund, i tredje klassen. Jeg stor triv- des på skolen og fi kk være med på veldig mye (til og med russetida). I tillegg ble jeg kjent med mange fantastiske mennesker og medelever som har gitt meg et nytt perspektiv om ungdom fra et annet sted i verden. Jeg er veldig glad i alle 3 vertsfamilier jeg ble så heldig å bo sammen med. Det var hos dem jeg lærte språket, kulturen, leve- måten og generelt livet i Norge. Det var vertsfamiliene mine som forklarte meg de ?rare? tingene nordmenn gjorde, og viste meg hvordan å være lykkelig og glad på et sted langt fra hjemme. Uten dem hadde utvekslingen min blitt helt annerledes fra hva den var, og jeg ville ikke forandret noe Quentin Stotz: Norge i sitt hjerte Begavet utvekslingsstudent takker for seg: ?Norsk er et merkelig språk? verdens ting om oppholdet mitt i Norge. Jeg er bestandig forundret over hvor godt jeg var behandlet og tatt imot av vanlige folk. Jeg skylder familiene mine stor takk for alt de gjorde for meg... Et år i Norge har forandret mitt liv og jeg er blitt en annerledes person enn før. Jeg har lært utrolig mye om Norge men også om selve livet. Hos meg er det forholdene og personene jeg ble kjent med i Norge det viktigste aspekt av året. Jeg synes nord- menn og canadiere har veldig mye å lære fra hverandre, og begge land har mange interessante fellestrekk og forskjeller. Det fi nnes intet annet land jeg hadde foretruk- ket framfor Norge å oppleve, og intet an- net sted enn Nordmøre for å bo på. Hilsen Quin Stotz Inger Lise Axelsen (t.v.) mottar Paul Harris-mdal- jen av klubbens president Mette-Marit Salvesen. (Foto; Thorleif Nerbye.)
33
33Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Nor ge Heder i Rørvik I forbindelse med julebordarrangementet i klubben den 17.desember 2008 fi kk Direk- tør ved Namdal fylkesmuseum/Kystmuseet, Woksengs Samlinger og Norveg i Rørvik, Torunn Herje tildelt Rotary International sin hedersbevisning Paul Harris Fellow (PHF). Direktør Torunn Herje er tildelt PHF for sitt samfunnsgangelige arbeid, lokalt og nasjo- nalt. Hun har på en særdeles god og utmerket måte arbeid hardt og målbevist for å bringe fram og bevare vår kystkultur, noe som er best visualisert ved kystmuseet Norveg på Rørvik. Det at Rørvik RK denne gangen vil hedre en ikke-rotarianer er et uttrykk for stor aner- kjennelse til Torunn Herje, ikke bare fra Rør- vik Rotary Klubb, men fra hele distriktet. Gamlebyen/Fredrikstad RK inviterte før jul alle landets Rotaryklubber med i en hu- mordugnad som skal skape humør og hygge i klubbene og penger i kassa til Po- lio+ prosjektet. Vitser og historier fra alle Rotaryklubbene i Norge skal samles i et humorleksikon med 1001 historier på 400 tettpakkede sider. Invitasjonen har blitt tatt godt imot i klubbene. Først ut med å sende inn sine historier var Stord Rotary- klubb og henvendelser og historier strøm- mer nå inn fra alle kanter av landet til re- daktør Eddie Sjøborg i Gamlebyen/ Fredrikstad RK. Fristen for å sende inn og få sine historier på prent er 1.april. Boken Skrattkammeret skal være ferdig i god tid før jul og sytti kroner av hver solgte bok går til Polio+, kreditert den klubben hvor boken selges. Det kan være hyggelig å gi en julegave full av humor og glede og samtidig med et slikt positivt budskap som å utrydde polio i verden. Kanskje kan boken også få mange til å se på Rotary med litt blidere øyne. Siden Skrattkamme- ret bare selges i Rotary er det en glimrende julegave til slekt og venner og ikke minst til foretningsforbindelser, styremedlem- mer og kontakter julen 2009. Som en smakebit på Skrattkammeret, har pensjonert sykehusdirektør og redaktør Eddie Sjøborg plukket frem en av sine fa- voritthistorier fra sykehusmiljøet i Fredrik- stad. Og illustratøren er allerede på plass med den første av illustrasjonene som skal følge historiene i Skrattkammeret. Jan A. Vatn, leder av redaksjonskomiteen for Skrattkammeret Etter en lang helgevakt på sykehuset kun- ne endelig doktor Haug sette kursen hjem- over for å feire julen sammen med familien. Da han var vel hjemme julaften, blir han møtt av sin kone som fortvilet forteller at toalettet i huset er tett. Doktor Haug bero- liger sin kone med at han straks skal ringe til en av sine pasienter, rørlegger Karlsen: God kveld og God Jul, er doktorens åp- ningsreplikk på telefonen. Nå skal De høre det Karlsen at toalettet vårt er fullstendig tett. Det ville være fi nt om De kunne kom- me innom og fi kse problemet vårt. Hva? Sier Karlsen. Stikke av nå på juleaften med ribba i ovnen for å ordne et tett toa- lett. Beklager doktor Haug, men det lar seg nok ikke gjøre! Men Karlsen da, sier doktor Haug lettere oppgitt mens tankene går til en lang jule- helg uten mulighet til å komme på do, - når De eller noen i Deres familie har vært syke, har jeg jo hverken sett på klokka eller datoen før jeg har kommet på besøk. Karlsen tenker seg om et øyeblikk. Kanskje han var for rask til å avvise doktoren. Tross alt er det jo jul og doktoren har visseligen kommet når det har vært behov for ham. Jeg kommer allikevel jeg doktor Haug, sva- rer Karlsen. En snau halvtime senere ankommer rør- legger Karlsen doktorens hus, inspiserer toalettet, tar to aspirin fra lommen, slipper disse ned i toalettet, ser fornøyd på dokto- ren og sier: Vel, vel, doktor Haug, dette skulle rette pro- blemet. Skulle det vise seg at situasjonen ikke endrer seg til det bedre under julehel- gen, kan De ringe meg på kontoret tredje juledag. God Jul doktor. Skrattkammeret er i rute: Med humor mot polio Like for like Torunn Herje får sin utmerkelse overrakt av presidenten i Rørvik Rotary Klubb, Harald Hanssen
34
34 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Nor ge Bergenhus Rotary Klubb møtte utfordringen fra Bill og Belinda Gates med en sprudlende konsert for medlemmer og inviterte gjester på Troldhaugen. En onsdag i november sto det ?Kulturmø- te? på programmet i denne festglade klub- ben. Festkomiteen ønsket å kombinere det hyggelige med det nyttige ved å bidra til at Rotary Foundation klarer å matche de 100 mill. USD som Bill og Belinda Gates har gitt i kampen mot poliomyelitt. En anner- ledes forestilling i Troldsalen på Edvard Griegs Troldhaugen ble fremvist av de merkelig-geniale musikerne Gabriel Flifl et og Ole Hamre sammen med Per Jørgen- sen, Stein Urheim og Heidi Torsvik; ?Ed- vards lykkelige dag? Det var meningen at konserten skulle gi inntekter til Rotary Foundation. Etter iherdig innsats fi kk festkomiteen i stand et fantastisk fl ott arrangement i sam- arbeide med Troldhaugens Venner. Nærme- re 200 gjester nøt konserten som var krydret med fortellinger fra Edvard Griegs liv, frem- ført av en underholdende Gabriel Flifl et. Gammelt fotografi fi kk liv Inspirasjonen til å lage denne forestillin- gen fi kk disse fem musikerne fra et gam- melt fotografi fra en sommerkveld i hagen på Troldhaugen. Edvard Grieg løfter glas- set høyt, og skåler med sine venner. Nina ser kokett inn i kameraet. Det dufter nok sommer. De har det nok godt. I konsertforestillingen ?Edvards lykkelige dag? er hagen fl yttet inn i eiendommens praktfulle konsertsal Troldsalen. Det er i denne hagen den lykkelige fest utspiller seg. De fem musikerne har satt seg. De drikker hyllebærsaft og hygger seg. Etter hvert begynner de å nynne og leke seg, både med melodiøse Griegtemaer og en rekke egne nyskapninger. Publikum dras uvegerlig inn i festen. De kjenner nok duften av sommer. De bydes hyllebærsaft av sprudlende musikere. De nyter nok den gode musikk og den musi- kalske lek som gruppen er viden kjent for. De har det såre godt ? og musikerne trår til med ekstranummer. Festkomiteens formann, Dag Stiegler, kun- ne allerede umiddelbart etter konserten meddele at vi gjennom billettsalg og sponsorinntekter hadde samlet inn 61 650 kr til Polio Plus. Av Rune Hansen, Bergenhus Rotaryklubb Med Grieg for Gates Edvard og Nina Grieg sammen med den russiske fi olinisten Adolf Brodsky og familie, på Troldhaugen i august 1906, året før Grieg døde. (Med tillatelse av Edvard Grieg Museum Troldhaugen.) De såkalte ?key note speakers? er alltid faste og verdifulle innslag under Rotary Interna- tionals kongresser. Blant disse fi nner vi i år ? i Birmingham - også et kjent norsk navn, nemlig FNs tidligere visegeneralsekretær for humanitære oppgaver og nødhjelpko- ordinator, Jan Egeland. Han er nå direktør ved Norsk utenrikspolitisk Institutt. Egeland opptrer riktignok ikke under selve Convention, som pågår dagene 21. ? 24. juni, men vil sammen med den ikke mindre kjente erkebiskop Tutu fra Sør-Afrika delta under årets Rotary World Peace Symposium 18. og 19. juni. Dette seminaret er åpent for alle rotariane- re og deres gjester. Arbeidet for fred står i sentrum, et tema Rotary som kjent er aktivt engasjert i, blant annet gjennom sine sti- pendier innen internasjonal konfl iktløsning. RI støtter slike studieplasser ved syv kjente universiteter globalt. Jan Egeland til pre-Convention Eksempel på rotaryvits: Vi minner om humorleksikonet ?Skratt- kammeret?, som folket i Fredrikstad ar- beider med. Nå i mars skal latteren gjalle på rotarymøter over hele Norge. Her er redaksjonens bidrag: Den ene fruen til den andre: -Er det en medaljong du har rundt halsen? -Ja. Den inneholder en lokk av min manns hår. -Men han lever da i beste velgående! -Ja ? men håret hans er borte....
36
36 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Kanta-Espoon Rotaryklubi järjesti onnistu- neen RYLA-seminaarin viikonvaihteessa 15.-16.11.2008 Tekniikan Akateemisten kokoustiloissa Pasilassa. Seminaariin osal- listui yhteensä 20 opiskelijaa Teknillisestä Korkeakoulusta ja Helsingin Kauppakor- keakoulusta. Seminaarin teemaa ? Minustako johtaja ? va- lottivat mainiosti järjestäjien kutsumat joh- tamisen ammattilaiset ja asiantuntijat luen- tojen, keskustelujen ja ryhmätöiden avulla. Vuorovaikutustaitojen opiskelussa pääpai- no seminaarin ensimmäisenä päivänä Kanta-Espoon Rk:n presidentti Jorma Alan- ko avasi seminaarin. Hän toi esiin juuri jul- kistetun Optio-lehden tutkimuksen, jonka mukaan huono johtaminen ja henkilösuh- teet aiheuttavat eniten ristiriitoja työyhtei- sössä. Espoon, Kauniaisten ja Kirkkonum- men rotaryklubien apulaiskuvernööri Markku Stenvall toi seminaariin piiri 1420:n tervehdyksen. Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkonen tarkasteli esitykses- sään ?Johtamisen haasteista julkishallin- nossa? erityisesti sitä, miten johtaminen eroaa siellä yksityisen yrityksen johtami- sesta. Hän totesi strategisten tavoitteiden saavuttamisen ja toteuttamisen olevan jul- kisessa hallinnossa vaikeampaa kuin yksi- tyisellä sektorilla johtuen lähinnä päätök- sentekojärjestelmän rakenteesta ja päätöksentekoon osallistuvien hyvin eri- laisista poliittisista mielipiteistä ja näkö- kannoista päätettävien asioiden suhteen. 70-80% viestinnästä ei sanallista Miska Oy:n toimitusjohtaja, KTM Helena Kokko piti havainnollisen esityksen ?Vuo- rovaikutuksesta johtamisen välineenä? pe- rusteellisen aineiston ja ryhmätöiden avul- la. Hän painotti sitä, että kaikesta viestinnästämme 70 ? 80 % tapahtuu ei - sanallisesti oman ilmiasun, kehon kielen ja etäisyys- sekä reviirikäyttäytymisen väli- tyksellä. Henkilön pukeutumisella ja hänen käyttämillään väreillä on erittäin suuri merkitys siihen ensi vaikutelmaan, jonka toinen henkilö tai ihmisryhmä hänestä saa ensimmäisessä tapaamisessa. Tutkimusten mukaan muistamme jälkikäteen toisesta henkilöstä juuri sen ensi vaikutelman, mikä hänestä on itselle syntynyt. Kehon kieli syntyy henkilön ilmeistä, liikkeis- tä, asennoista ja äänen painosta sekä äänen sävystä. Etäisyys- ja reviirikäyttäytymisemme määrää viestinnällisen asemamme toisiin henkilöihin nähden. Paljon riippuu näiden taitojen hallinasta, miten hyvin onnistumme johtajina. Helena Kokon johdolla seminaari- laiset harjoittelivat näitä taitoja esityksen ai- kana keskenään pienissä ryhmissä. Rotaract nosti profi iliaan Ensimmäisen seminaaripäivän päätteeksi toimitusjohtaja Michael Casagrande kertoi Rotaract toiminnasta, sen päämääristä ja sisällöstä. Hän kertoi myös Rotaract Espoo klubista, joka on perustettu vuonna 2007 ja jonka ensimmäisenä presidenttinä hän toimi. Tämän jälkeen iltaa vietettiin vielä kreikkalaisten viinien ja juustojen maiste- lun merkeissä keskustellen ja toisiinsa tu- tustuen. Pitkä seminaaripäivä saatiin näin hyvään päätökseen. Vastuullista johtamista Hyvä johtaminen, työhyvinvointi ja työtur- vallisuus näkyvästi esillä toisena seminaa- Ihminen uuden johtajuuden suurin haaste RYLA - seminaarin osanottajat ryhmäkuvassa. Alarivissä istumassa vasemmalta lukien RYLA - komitean puh.joht. Veikko Salminen, Kanta-Espoon Rotaryklu- bin presidentti Jorma Alanko ja TEK ry:n toim. joht. Heikki Kauppi. Seminaari pidettiin TEK:n tiloissa Helsingin Pasilassa
37
37Nummer 2. 2009 . Rotary Norden ripäivänä Toisen seminaaripäivän aloitti Tekniikan Akateemisten toiminnanjohtaja, DI Heikki Kauppi esityksellään ?Yrittäjä työnantajana?. Hän kävi läpi pienyrittäjän näkökulmasta tärkeimmät työnantajan oi- keudet ja velvollisuudet. Toimitusjohtaja, kasvatustieteiden maiste- ri Kristiina Palmgren esitelmöi aiheenaan ? Hyvä johtaja terveessä työyhteisössä?. Vuo- si sitten Joy of Work- nimisen yhtiön perus- tanut Kristiina Palmgren esitti havainnolli- sesti, miten yrityksen työkykyisyyttä ylläpidetään ja parannetaan sekä miten siihen vaikutetaan vastuullisella muutos- johtamisella. Johtamisen laatu ja vastuu tulee kytkeä mukaan jokapäiväiseen hen- kilöjohtamiseen. Näin aikaansaadaan vas- tuullisen johtamisen kokonaisuus lähiesi- miestyöhön. Sen elementteinä ovat tasapainoinen työn organisointi, joustot ja hyvien käytäntöjen tukeminen. Seminaarin lopussa Rotarypiirin 1420 RY- LA-komitean puheenjohtaja Veikko Salmi- nen Pasilan Rk:sta kertoi RYLA-seminaarin asemasta ja merkityksestä rotariorgani- saatiossa. Hän esitti omana näkemykse- nään, että myös hyvät alaistaidot on jokai- sen hyvä muistaa, sillä jokainen meistä on myös useimmiten jonkun toisen alainen. Lopuksi Veikko Salminen ja Jorma Alanko jakoivat jokaiselle osanottajalle todistuk- sen seminaariin osallistumisesta. Seminaariin osallistunut tekniikan yo. Kalle Kekkonen otti kantaa tiukkoihin haastatte- lukysymyksiin. Miksi osallistuit Ryla seminaariin ? Opiskeluni TKK:lla ovat loppusuoralla ja seminaarin aihe, Minustako johtaja, liittyi hyvin sivuaineeseeni Työpsykologia ja johtaminen. Työskentelen parhaillaan opintojen ohessa myyntitehtävissä ja tu- len todennäköisesti myöhemmin työ- elämässä suuntautumaan konsultointi/ esimiestehtäviin, joten siksi myös aihe kiinnostaa. Mikä oli mielestäsi seminaarin parasta antia ? Seminaarissa oli paljon mielenkiintoisia puhujia, kuten Espoon kaupunginjoh- taja Marketta Kokkonen, Miska Oy:n toi- mitusjohtaja Helena Kokko ja Joy of Workin Kristiina Palmgren. Kuitenkin kaikkein kiinnostavin aihe oli mielestäni Romana Managementin Esa Pohjanhei- mo esitys. Heillä tehdään paljon sellaisia asioita mitä itsekin olen opiskellut vii- meisen vuoden. Eli muutoksen johta mista ja organisaation kehittämistä yleensäkin. Entä oliko tapahtumassa jotain sellaista mikä jäi puuttumaan tai mitä Sinun mieles- täsi pitäisi käsitellä esillä olleiden aiheiden sijasta tai lisäksi ? Aiheita oli sopivasti, mutta toki näin kiin- nostavia puhujia olisi kuunnellut pitem- päänkin kuin vain viikonlopun yli. Ennen kaikkea olisin halunnut kuulla lisää muu- tosjohtamisesta ja organisaation kehittä- misestä ylipäätänsä. Mitkä ja miksi ovat mielestäsi nousevan joh- tajasukupolven suurimmat haasteet ? Suurimmat haasteet ovat mielestäni työ- hyvinvoinnin parantaminen ja samalla te- hokkuuden lisääminen. Tehokkuutta ei saa lisätä ihmisten kustannuksella, vaan tässä pitää osata käyttää hyväksi kehittyvää tie- totekniikkaa. Ihmisiä pitää kouluttaa, jotta he osaavat käyttää paremmin hyväksi IT- järjestelmiä. Lisäksi esimiesten koulutuk- seen ja valmennukseen pitää käyttää pal- jon enemmän resursseja, jotta he pystyvät kohtaamaan paremmin alaisensa. Pelkäs- tään tällä voidaan parantaa paljon työpai- kan ilmapiiriä ja sitä kautta parantaa ih- misten hyvinvointia. Teksti ja kuvat Jorma Alanko ja Seppo Huhta Kanta-Espoon Rk Suomi/F inland Piirin 1420 RYLA - komitean puh.joht. Veikko Sal- minen (keskellä) ja Kanta-Espoon Rotaryklubin presidentti Jorma Alanko (vasemmalla) luovutta- vat seminaari diplomin tekn. yo Kalle Kekkoselle Ihmisyys iski ?tulevaan johtajaan
38
38 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Joulukuun 10. päivänä 1997 perustettu Oulun Tullin Rk on nyt 100 % rotaryklubi, mikä tarkoitta sitä, että kaikki klubin jä- senet ovat PHF-arvon saaneet. Jäseniä on tällä hetkellä 48, joista 24 siskoa ja saman verran veljiä. Vuosittain palkittu klubi on ollut perustamisestaan lähtien yksi piirin 1400 menestyjiä tehden unelmista totta. Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk Kuvat: Markku Hukkanen Tulevan rotaryvuoden teema on julkaistu International Assemblyssa, San Diegossa. RI President-elect John Kenny on valinnut tulevan rotaryvuoden teemaksi ?The Future of Rotary is in Your Hands? ?Rotaryn tulevaisuus on sinun käsissäsi? Vuositeeman logo on imuroitavissa RI:n kotisivulta www.rotary.org Etusivu: Get theme materials Aphorism Mietelause ?We see ourselves as part of a great Rotary tradition, as links in a chain joining our futu- re to our past.? ?Näemme itsemme osana rotaryn suurta perinnettä, linkkinä ketjussa, joka liittää tu- levaisuutemme menneisyyteen.? Teksti: Suomen Rotaryn käännöstoimikunta Uudella iskulauseellaan John Kenny haluaa korostaa yksittäisten rotarien merkitystä ro- taryliikkeelle. Tämän lehden sivulla 6 olevas- sa haastattelussa hän toteaa haluavansa ?palauttaa rotaryn rotareille? ja korostaa, että ?mikä ei tapahdu klubeissa ei myös- kään tapahdu rotaryssa.? Palataan siis ruo- honjuuritasolle. Kenny muistuttaa myös maailmanlaajuisesta vastuustamme ja käyt- tää siinä skottilaista sanontaa: On nähtävä oman kylän pumppua kauemmas. Otamme siis tulevaisuutemme ?omiin käsiimme?. Huom. RI käyttää kahdeksaa kieltä ja kääntää ai- neistonsa näille kielille (englanti, saksa, es- panja, ranska, italia, portugalin kieli, japa- nin kieli sekä ruotsi.). Monet alun perin englanninkieliset iskulauseet ja niihin liit- tyvät käännösvaikeudet ovat johtaneet Rotary Nordenissa siihen, että pyrimme pääosin käyttämään iskulauseiden alku- peräisiä kieliversioita siitä huolimatta, että käännösversioitakin esiintyy. Teksti: RN-toimitus RI:n Teema 2009 - 2010 Annetaan Rotary takaisin rotareille John Kenny: Oulun Tullin Rk 100 % PHF-klubi 100% viirin luovutus. PDG Sakari Hakola luovut- taa Oulun Tullin Rk:n presidentille Juha Ristelille Rotarysäätiön 24.11.2008 myöntämän merkit- tävän tunnustuksen Oulun Tullin Rk on lahjoittanut 10 vuoden aikana Rotarysäätiölle USD 5.000-7.000/vuosi. Tämän vuo- den PHF-saajat olivat: Jussi Riikonen (oik.), Mary Jane Gregory, Tiina Jytilä, Johanna Stoffregen, Paavo Mäkeläinen, Kari Laitila (2.takana) ja Erkki Rusanen. Kuvassa mukana luovuttajat presidentti Juha Ri- steli (2. oik.) ja PDG Sakari Hakola (vas.) Tammikuun alun klubikokouksessa otetussa yhteispotretissa on mukana 32 Oulun Tullin PHF-rotaria
39
39Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Suomen Punaisen Ristin Nuorten Turvata- lo Turussa toimii nuoriin erikoistuneena kriisityönkeskuksena. Tavoitteena on no- pean kriisiavun antaminen nuorille ja hei- dän vanhemmilleen erilaisissa ongelmati- lanteissa sekä perheen omien voimavarojen vahvistaminen. Palvelut ovat nuorille ja heidän perheilleen maksuttomia. Turkulaiset Rotaryklubit - Turku Aninkai- nen ja Turku Sirkkala - päättivät ojentaa auttavan kätensä Nuorten Turvatalon toiminnan jatkon varmistamiseksi lah- joittamalla yhteensä 6.000 euroa Nuor- ten Turvatalolle. Teksti ja kuva: Tarmo Hahto, Turku Aninkainen Rk Perjantaina 5.12.2008 Jämsän Jokilaakson Rotaryklubi vietti 40-vuotisjuhlaansa en- simmäisenä asiakkaana Jämsänniemen Hirvikartanon tilausravintolassa. Ravintola on kunnostettu pieteetillä 1800-luvulta peräisin olevaan vanhan maalaistalon hir- siseen päärakennukseen. Paikan erikoisuu- tena ovat hirvet, joita on tällä hetkellä kak- si, Helena ja Annikki, myöhemmin kaveriksi tulee vielä hirviuros Matti-Esko. Tilaisuus oli hyvin vapaamuotoinen ja läm- minhenkinen. Rotaryjärjestön tervehdyk- sen tilaisuuteen toi kuvernööri Anna-Liisa Kiiskinen, joka puheessaan toi hienosti esille palvelujärjestömme periaatteet ja tämän vuoden toimintateemamme. Beat paikalla Kansainvälisyyttä ja nuorisovaihtoa edusti thaimaalainen Kwanporn Yongratikul alias Beat, joka on naapuriklubimme tämän vuoden vaihdokas Petäjävedellä. Beat on 16-vuotias ja hän halusi erityisesti Suo- meen, koska hänen perheensä mielestä Suomi on rauhallinen ja turvallinen maa. Lisäksi Beat haluaa oppia suomenkielen, koska Thaimaassa käy runsaasti suomalai- sia turisteja ja hänen vanhemmillaan on siellä matkatoimisto. Ohjelman aluksi soittivat Tukiaisen kak- soispojat Leevi ja Lassi klarineteilla ja kos- ka oli Suomen itsenäisyyspäivän aatto po- jat esittivät viimeisenä Sibeliuksen Finlandian. Jämsäläinen reserviläiskuoro Vinosyöttö esitti lauluja 40-luvulta ja me- riltä. Lopuksi klubin charterjäsen Pertti Luukko muisteli leppoisasti ja humoristisesti ta- pahtumia 40-vuotisen toiminnan ajoilta. Teksti: Erkki Lehmus, Jämsän Jokilaakson Rk, kuva Lauri Karvonen, Petäjäveden Rk Tärkeää tukea Nuorten Turvatalolle Turussa Lahjoituksen luovutustilaisuuteen 23.1.2009 Suomalaisella Pohjalla Turussa osallistuivat vasemmalta Tarmo Hahto, Presidentti, Turku Aninkainen Rk, Pauli Heikkinen, toiminnanjohtaja, SPR:n Varsinais-Suo- men Piiri, Anja Tolonen Nuorten Turvatalon johtaja, Pekka Paatero, Nuorten Turvatalon hallituksen puheenjohtaja ja Matti Poutanen, Presidentti ,Turku Sirkkala Rk. Esillä Lahjoituskirjat yhteensä 6000eur Jämsänjokilaakson RK 40 vuotta Kuvassa on vas. presidentti Pekka Hyytinen, DG Anna-Liisa Kiiskinen ja Kwanporn Yongratikul alias Beat.
40
40 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland I mars 2009 inleds inspelningen av den största fi lmproduktionen i Finlands histo- ria. Filmprojektet handlar om personen Carl Gustaf Emil Mannerheim, marskalken av Finland, en legend i republikens liv. Det har gjorts många böcker om Mannerheim, inklusive hans egna Minnen. Tv-doku- mentärer fi nns och teaterpjäser har upp- förts. Mannerheim har heller inte undgått radikala kritiker. Men nu skall det handla om en dramatiserad personbetraktelse av människan bakom legenden, den man som kanske med Mannerheims egna ord kunde kallas ?Privatmannen?. Mannerheim har i en publikomröstning i Finland valts till den mest betydande fi nlän- daren genom tiderna (inte Jean Sibelius, inte Paavo Nurmi...). I internationella upp- slagsverk om personer som format världs- historian nämns Mannerheim oftast som enda fi nländare. Det är fascinerande att för- söka beskriva gestalten Mannerheim för en nordisk läsekrets utan att bygga enbart på de emotioner som i Finland gör att man näs- tan inte kan få nämna annat än namnet. Kanske ett citat blir en lämplig inledning: ?Sammansvetsat skulle Norden ha haft alla utsikter att hävda den neutralitet, som dessa utsatta länder icke vart för sig mäk- tade värna? Citatet är ur Mannerheims Minnen 1951, men fortfarande synnerligen aktuellt mot Turkulaisia rotareita kokoontui Intercity-ko- koukseen Turun kauppakorkeakoululle tam- mikuun alussa kuulemaan ajankohtaiset kuulumiset Turun valmistautumisesta Eu- roopan kulttuuripääkaupungiksi vuonna 2011. Alustuksen aiheesta piti Turku 2011 ?säätiön toimitusjohtaja, valt.tri Cay Sevón. Tilaisuuden isäntänä toimi rehtori Tapio Re- ponen ? Turku-Åbo Rotaryklubin presidentti. Tilaisuudessa julkistettiin myös kymmenen turkulaisen rotaryklubin yhteisen, turkulaisil- le koululaisille suunnatun Luovat rattaat ?hankkeen tämän vuoden voittajaluokka. Turkulaisten rotarien kulttuuripääkaupun- kihanke Luovat rattaat on jo käynnissä toista vuotta. Turun koulujen oppilaat esit- televät rotarien tukemana kotikaupunki- aan Euroopan nuorille. Eri luokka-asteille suunnattuja kilpailuja järjestetään vuosit- tain, jolloin juhlavuodeksi saadaan koot- tua monipuolinen aineisto. Tämän vuoden tehtävänä oli laatia tarina koulun lähiympäristöstä. Arviointiraadin muodostivat kirjailija Jukka Parkkinen, mu- seolehtori Satu Reinikka ja tietokirjailija Henri Terho, joka samalla edusti ohjausryh- mää. Tammikuun lopulla kouluille pidetys- sä tilaisuudessa yhteensä viisi luokkaa pal- kittiin mm. luokkaretkillä ja osallistuvien luokkien kesken arvottiin kannettava tieto- kone. Hankkeen omilla nettisivuilla voi tu- tustua sekä hankkeen sisältöön että kilpai- lutöihin. www.luovatrattaat.fi Teksti: Pekka Kanervisto, Turku-Åbo Rk, kuva: Reino Koskinen, Turunmaan Rk En storfi lm om en storman Skådespelaren Mikko Nousiainen - Mannerheim Turun rotaryklubien Luovat rattaat ?hankkeen voittajaluokka vuonna 2009 on Nummenpakan koulun 4c ?luokka. Oppilaat kertovat Posankan tarinan kautta koulunsa lähiympäristöstä. Kuvassa vasem- malta luokan oppilasedustajia opettajansa Leena Kähkösen kanssa Turun kauppakorkeakoululla pide- tyssä Intercity .kokouksessa Turkulaiset rotarit rakentamassa Euroopan kulttuuripääkaupunkia
41
41Nummer 2. 2009 . Rotary Norden bakgrunden av de tankegångar som idag präglar nordiskt försvarssamarbete. Mannerheim var Finlands ledargestalt från kampen om självständigheten till det kao- tiska slutskedet av andra världskriget. Mannerheim var den som åtnjöt respekt överallt, i Västeuropa lika väl som Ryssland- Sovjetunionen. Han var den som kunde föra Finlands trovärdiga talan också då tyskorienteringen blev obekväm för de västallierade. Hans humanistiska, överbyg- gande insatser när det gällde att hela så- ren efter Finlands interna kamp mellan vita och röda är omvittnad. Mannerheim var tidvis också omdiskuterad, Han avgick som överbefälhavare i slutet av maj 1918 då han ogillade Finlands Tysklandsinrikt- ning för att återkomma som inkallad riks- föreståndare i november samma år. Under perioden 1919-1931 stod Mannerheim ut- anför statsledningen. Han återkallades som ordförande för försvarsrådet 1931, överbefälhavare under vinter- och fort- sättningskrigen och Republikens Presi- dent i andra världskrigets slutskede 1944. Han var då den enda som trovärdigt kunde föra Finland mot freden. En grandios fi lmutmaning Så¨skall det då göras en spelfi lm om denna aristokrat som anförde en demokrati. Pre- miären är lagd till 15.1.2010. Mannerheim-fi lmens manus har gjorts av Heikki Vihinen och Marko Leino, regissör är Renny Harlin och producenter Markus Se- lin och Jukka Helle. Filmprojektet har en namnstark och infl ytelserik hederskom- mitté bakom sig. Ordförande är tidigare statsministern Paavo Lipponen och i kom- mittén ingår också generallöjtnant Ermei Kanninen, initiativtagare till projektet och rotarian i Munksnäs Rk. Nordisk och inter- nationell distributör för Solar Films stor- produktion är Nordisk Film. Filmprojektet har en budget på 10 miljoner euro, det största hittills för en fi nländsk fi lm. Finansieringen bygger på många källor, bland annat ett antal storsponsorer och för- säljning av minnesmedaljer och andra före- mål producerade speciellt för detta syfte. Markus Selin, producent: - Filmen om Mannerheim är en dramafi lm om en färgstark personlighet som levde ett liv som i våra dagar inte vore möjligt. Den är en berättelse om en människa som i sin personliga berömmelse ändå inte hel- ler var felfri. Denna fi lm måste göras så att den är historiskt korrekt men ändå mänsk- ligt berörande. Det handlar om risktagan- de men inte till vilket pris som helst. Men det handlar heller inte om att ta det säkra för det osäkra, Filmproducenterna har gjort en omedel- bar och betydelsefull markering. Om hän- delserna 1918 använder de beteckningen frihetskrig. Ett speciellt värdeladdat ord i sammanhanget,. Text: Håkan Nordqvist Not. Kontakt med fi lmens producenter fås via jussi.lepisto@solarfi lms.com Suomi/F inland Fältmarskalken i St. Michel, högkvartersstad, under pågående krig. Till vänster Sveriges arvprins Gustav Adolf Pressinfo om fi lmen i augusti 2008. Mikko Nousiainen, huvudrollsinnehavare, och Renny Harlin, producent står inför en monumental utma- ning i sitt Mannerheim-projekt. Det kan bara bära eller brista
42
42 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Uudenkaupungin Rotaryklubi vietti vuosijuh- liaan 17.1.2009. Klubi on perustettu 20.12.1946, joten ikää on jo yli kuusikymmen- tä vuotta. Klubin perustajajäsenistä on elossa enää yksi, Sven Olof Hultin, joka on jo vuosia asunut Sveitsissä. Vanhaa klubiaan hän kävi tervehtimässä muutama vuosi sitten. Vuosi- juhlassa muistettiin ansioituneita ja hyvin pal- velleita veljiä. Kunniajäseneksi kutsuttiin jo 51 vuotta rotarina ollut Veikko Lehtonen. PHF- mitalin safi irin kanssa sai Pekka Varho, PHF- mitalin saivat Hannu Berger ja Sakari Savikko. Teksti ja kuva: Juha Salaterä, Uudenkaupungin Rk Suomi/F inland Uusikaupunki juhli vuosia Ansioituneet rotarit vaimoineen.(vasemmalta) presidentti Juha Salaterä, Heli Salaterä, Hannu Berger, Pirkko Berger, Veikko Lehtonen, Terttu Lehtonen, Pekka Varho, Helvi Varho, Sakari Savikko ja Marja-Leena Savikko Jyväskylä-Interlux RK:n kunniajäsenen Rolf v. Dickhoffi n ideasta sai alkunsa tammikuus- sa 2009 toteutettu tapahtuma, jonka viisi Jyväskylän seudun rotaryklubia Jyväskylä, Jyväskylä-Interlux, Jyväskylä-Päijänne, Jy- väskylä-Tourula ja Jyväskylä-Laajavuori, jär- jestivät 62:lle maamme eri veteraanijärjes- töjen jyväskyläläisille jäsenille puolisoineen. Tilaisuus pidettiin kristillisellä opistolla Sul- kulassa, jonne rotariklubien jäsenet huoleh- tivat veteraanien kuljetuksesta. Yhteisen ruokailun jälkeen siirryttiin kuuntelemaan Yrjö Kahilan johtaman Mieskuoro Sirkkojen vahvistetun kvartetin upeaa laulua. Piirin 1390 kuvernööri Anna-Liisa Kiiskinen koros- ti puheessaan kansalaisten tuntemaa kiitol- lisuutta veteraanien työtä kohtaan esiintuo- den ilonsa siitä, että tämä virkistystilaisuus on samalla päänavaus rotariklubien yhteis- työlle. Tikkakosken RK:n jäsenet Martti Saa- rinen ja Kalevi Hirvonen ilahduttivat yleisöä haitariduona, solistina Interlux RK:n Leila- Katri Lempinen. Rovasti Otso Sovijärvi pu- hui ja yhteislaulun jälkeen tilaisuuden pää- tössanat lausui apulaiskuvernööri Sirkka Mattila. Luovuttaessaan klubien presiden- teille kiitokseksi levykkeet Jyväskylän Sota- veteraanien toiminnanjohtaja Kari Korho- nen mainitsi, että tilaisuus aloitti yhteistyön myös veteraanijärjestöjen kesken. Rotarit huolehtivat lopuksi iloiset ja tyytyväiset ve- teraanit autokuljetuksena kotioville. Veteraanit edustivat seuraavia järjestöjä: Jy- väskylän Seudun Sotainvalidit, Jyväskylän Sotaveteraanit ry, Jyväskylän Rintamavete- raanit ry ja Keski-Suomen Rintamanaiset ry Teksti:: Sirkka Varpula, Jyväskylä - Interlux RK, kuvat Kari Korhonen Jyväskylän seudun rotarit yhteistyössä - yli 60 sotien veteraania virkistystilaisuudessa Kristillisen opiston sali Sulkulassa oli ääriään myöten täynnä veteraaneja ja rotareita Klubien presidentit saivat kiitokseksi Jyväskylän Sotaveteraanien levykkeet. Kuvassa vasemmalta Jyvä- skylän Sotaveteraanit ry:n toiminnanjohtaja Kari Korhonen, presidentti Matti Pursiainen, Jyväskylä- Päijänne RK, presidentti Markku Sassi, Jyväskylä-Tourulan RK, presidentti Pekka Miettinen Jyväskylä RK, presidentti Sinikka Ranta-Lassila, Jyväskylä-Interlux RK, Veikko Tissari, Jyväskylä-Laajavuoren RK sekä Jyväskylän Sotaveteraanit ry:n kunniapuheenjohtaja Teuvo Hinttala
43
43Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Kauniainen-Grankulla Rotary Club on läh- tenyt kampanjoimaan kotikaupunkinsa yhteishengen kohottamiseksi. Kahdesta osiosta koostuvaa Kiva Grani ?hanketta viedään kevään aikana eteenpäin paikalli- sissa järjestöissä, kaupungin organisaati- ossa ja kouluissa. ? Sain ajatuksen, että ryhtyisimme noudat- tamaan Kauniaisissa Roska päivässä -liik- keen toimintamallia ja sen lisäksi alkaisim- me tervehtiä toisiamme ystävällisen hymyn kera ulkona liikkuessamme ja kans- sakulkijoita tavatessamme, rotaryklubin presidentti Juha Pulkkinen pohjustaa han- ketta helmikuisessa viikkokokouksessa. Hänen mukaansa ihmiset kulkevat Kauni- aisissa nykyisin tiukka ilme kasvoillaan tervehtimättä toisiaan tai kääntävät kat- seensa vaivautuneina, kun kohtaavat vas- taantulijan. ? Ero on suuri, kun vertaan kokemuksiani vaikka Sveitsin Alpeilla, jossa kaikille vas- taantulijoille tulee iloinen tervehdys. Ilma- piiri muuttuisi täälläkin aivan toisenlaiseksi jos tervehtisimme hymyillen toisiamme, Pulkkinen toteaa. Viihtyisämpi ympäristö helposti Kiva Grani ?hankkeen toista osiota poh- justamaan oli kutsuttu Roska päivässä ?liikkeen perustaja, toimittaja Tuula-Ma- ria Ahonen, joka kertoi ympäri Suomea ja kaikille maailman mantereillekin levin- neestä kansalaisliikkeestä. Ideana on ke- rätä maasta päivittäin yksi roska ja lisäksi haastaa mukaan ainakin yksi uusi jäsen. Jäsenrekistereitä tai ?maksuja ei jäsenille ole. Riittää, kun ulos mennessään nappaa maasta roskan ja kiikuttaa sen lähimpään roskakoriin. ? Liikkeen idea syntyi, kun olin kahden tyttäreni kanssa keräämässä roskia koti- ni lähellä sijaitsevalla kalliolla vuonna 2000. Tuolloin kaksitoistavuotias Ilona- tyttäreni sanoi, että Helsingin pitää näyt- tää siistiltä, kun mummo tulee kylään. Kahdeksanvuotias Iisa keksi, että liik- keestä pitää tehdä kansainvälinen, Tuu- la-Maria Ahonen kertoo. Liike sai pian omat kotisivut, joita vapaaeh- toiset käänsivät eri kielille. Englanninkieli- nen versio laitettiin verkkoon eräänä aa- mupäivänä ja illalla oli sähköpostissa viesti Kanariansaarilta. Sikäläinen lääkäri oli kek- sinyt sivut netistä, ja kääntänyt ne oma- aloitteisesti espanjaksi. ?Tässä on teille val- miit espanjankieliset sivut, jos haluatte käyttää niitä?, hän kirjoitti. Nykyisin liike on levinnyt läpi Suomen ja kaikille maailman mantereille. Päivittäisen roskan kerääminen on helppo teko yhdelle ihmiselle. Tulostakin syntyy, kun kerääjiä on paljon. Samalla leviää yh- teisvastuun ja huolehtimisen ajatus omas- ta lähipiiristämme. Tuula-Maria Ahonen on kiertänyt paljon kouluissa ja monissa erilaisissa aikuisten järjestöissä ja tilaisuuksissa puhumassa liikkeestä. Vastaanotto on ollut hyvä. Moni roskaajakin on kääntänyt kelkkansa ja vaihtanut puolta roskien kerääjäksi. ? Tervehtiminen ja päivittäinen roskanke- rääminen ovat asioita, jotka nostavat jo- kapäiväistä elämisen laatuamme aivan il- maiseksi. Minusta meidän kannattaisi ryhtyä edistämään tällaista toimintaa, Juha Pulkkinen toteaa ja saa yleisöltä sel- keän kannatuksen. Myös tilaisuudessa ollut paikallisen Lions- klubin edustaja Clas Bergring suhtautui myönteisesti Kiva Grani -hankkeeseen ja lupasi viedä ajatusta eteenpäin Lionsien piirissä. Teksti ja kuva: Jari Peltoranta Tuula-Maria Ahosen käsikynkässä Clas Bergring ja Juha Pulkkinen Kiva Grani -kampanja Kauniaisten rotarit me-hengen asialla
44
44 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Merkkitapahtumaa vietettiin 15. marras- kuuta 2008. Iltapäivällä paljastettiin ja luovutettiin kaupungille muistokivi. Ilta- juhlaan oli kutsuttu alueen klubeja, ja pai- kalla olikin reilut parikymmentä vierasta omien rotaryperheiden lisäksi. Suonenjo- en Rk on aloittanut yhteistyötä paikallisen partiolippukunnan kanssa. Niinpä juhla- väki sai partiolaisilta hauskan näytelmä- esityksen Elinan surma, jonka partiolaiset olivat laatineet ja esittäneet kansainväli- sellä leirillä ollessaan. Pieni klubi osallistuu nuorisovaihtoon voimavarojensa mukaan. Vuosivaihtoon on voitu lähettää viime aikoina yksi opis- kelija parin ? kolmen vuoden välein. Li- säksi on lähetetty kesä- ja leirivaihtolai- sia . Vaihdoista on ollut aina myönteisiä kokemuksia. Tammikuun 17. päivänä rotareilla oli mon- ta syytä juhlia Hämeenlinnassa, hotelli Vaakunassa. Hämeenlinnan klubi täytti 70 vuotta ja sen kummiklubi Vanajavesi 50 vuotta. Juhlavaa tilaisuutta ryydittivät pu- heet, mieskuorolaulu, historiikkinäytelmä, maukas juhlaillallinen, muistamiset sekä lopuksi tanssit Vanajaveden rotaryorkeste- rin tahdittamana. Jo päivällä kävimme laskemassa seppe- leen Ahveniston sankarihaudoille. Iltajuh- lassa klubien presidentit Pekka Nissilä ja Olli Kari toivottivat juhlaväen tervetulleek- si. Samalla he julkaisivat uuden projektin, jossa kumpikin klubi on ottanut afrikkalai- sen kummitytön Plan-säätiön kautta. Ensiesitys Hämeenlinnan mieskuoro juhlisti tilaisuut- ta Anneli Julénin johdolla. Tässä kansain- välisiä palkintoja voittaneessa kuorossa laulaa klubimme jäseniä. Ainutlaatuista oli se, että kuoro ensiesitti edesmenneen Hä- meenlinnan klubin jäsenen, säveltäjä Tau- no Marttisen Rotarien laulun. E. Leinosen laatiman sanoituksen lopussa todetaan: ?Elon vastuuta veljet ei väistyä saa, Ratas- merkkimme meitä kun velvoittaa?. Juhlapuheen piti governor Anna-Liisa Kiis- kinen. Hän korosti ihmisen unelmien mer- kitystä. ?Jos ihmisellä ei ole unelmia, ne ei- vät voi koskaan toteutua?. Anna-Liisa Kiiskinen kiitti lopuksi juhlivia klubeja, nii- den jäseniä ja heidän puolisoitaan arvok- kaasta työstä niin omalla paikkakunnalla kuin maailman mitassa. ?Arvot ja ihanteet ovat kestävällä pohjalla. Riittää kun aika- ajoin tarkistatte, että myös arjen pyörityk- sessä pysytte niiden viitoittamalla tiellä?. ?Olkaa kaikki vilpittömin sydämin ylpeitä lahjaksi saamastanne rotariudesta. Työnne rotareina on taivaskelpoista?. Puheensa lo- puksi governor toi RI-presidentti D.K. Leen tervehdyksen juhliville klubeille. Alkukesän traditioihin kuuluu Suonenjoen soutu ja melonta. Kaunista myötävirtamatkaa kertyy seitsemän kilometriä. Vastavirtaan soutamista ei olla vielä kokeiltu!. Välillä pidetään makkaranpaistotauko Kunniajäsenet vas. Onni-Sakari Karisto (Hämeenlinnan Rk), Heikki Aitola (Vanajaveden Rk) sekä DG Anna-Liisa Kiiskinen Suonenjoen Rotaryklubi täytti 40 vuotta Hämeenlinnan ja Vanajaveden klubit juhlivat
45
45Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Historiikkinäytelmä Terttu Häkkisen kirjoittaman historiik- kinäytelmän esittivät näyttelijät Arja ja Matti Nurminen. Kuvaelmassa kerrottiin elävästi maailman menosta ja siinä muka- na rotarytoiminnasta Hämeenlinnassa vuodesta 1938 näihin päiviin asti. Esitystä elävöittivät Markku Kuivalahden toteutta- ma kuvitus ja musiikki. Näytelmän teossa oli hyvänä apuna juuri valmistunut Hä- meenlinnan klubin historiikki, jonka on laatinut Esko Mäkinen. Juhlaillallisen jälkeen oli palkitsemisten vuoro. Kunniajäseniksi kutsuttiin Hämeen- linnan klubista Onni-Sakari Karisto ja Va- najaveden klubista Heikki Aitola. Piirin standaarit pitkäaikaisesta ja ansiokkaasta rotarytyöstä annettiin Esko Mäkiselle ja Ossi Haloselle. Uusia PHF-arvoja tuli kum- paankin klubiin kolme. Hämeenlinnan klu- bista sen saivat Matti Savonjousi, Pentti Veikkola ja Markku Kuivalahti sekä Vanaja- veden klubista Pekka Heinonen, Tauno Ylänne ja Pekka Kotakorpi. Hämeenlinnan Rotaryklubin standaari hopealaatalla luo- vutettiin Olli Kaustille. Olavi Virtamo antoi Vanajaveden klubin presidentille kolme paksua kirjaa, yhteen- sä 720 sivua Vanajanselkä-lehteä. Lehden päätoimittajina ovat toimineet vuosien varrella Matti Ronkainen ja Pertti Palos. Ilta päättyi Vanajaveden klubin jäsenistä koostuvan rotaryorkesterin tahdittamiin tansseihin. Juhlan tunnelmia kuvin, sanoin ja sävelin voi seurata Hämeenlinnan klu- bin webbisivuilta ja blogista osoitteesta http://rotary.aina.net. Teksti ja kuvat: Markku Kuivalahti, Hämeenlinnan Rk Oma lehti Varojen hankinnassa on merkittävin kei- no ollut Kiilaura ?niminen lehti, joka il- mestyy kerran vuodessa itsenäisyyspäi- vän tienoilla. Se on tuottanut ilmoitustuloja ja painotyö on saatu jous- tavasti, kun klubissa on myös paikallinen kirjapainoyrittäjä. Metsän istutus- tai rai- vaustalkoilla saadaan joka kevät sekä tu- loja että reippailua. Kolmas vakiintunut tulonhankintatapa on viikkokokousten yhteydessä tapahtuva arvonta. Teksti: Ilmo Ylönen, kuvat: Raimo Koponen ja Eero Sivonen, Suonenjoen Rk Perustajajäseniä on mukana vielä kaksi: Iivari Laakkonen ja Juhani Lukkarinen. Juhani oli taan- noin havainnut kotinsa lähistöllä erikoisen kiven. Se siirrettiin kaupungin Rotarypuistoon eli paik- kaan, jossa on rotarien istuttamia kuusia. Hauta- kivien kaiverrusta harjoittava klubiveli Vesa Nissi- nen teki kiven kylkeen rotaryrattaan. Näin syntyi juhlapäivänä paljastettu kaunis muistokivi Arvokas ja iloinen kesän tapahtuma on vitjan- vaihtojuhla, jonka pitopaikaksi löytyy seudulta erilaisia, useimmin maaseutuhenkisiä paikkoja. Viime kauden presidentti Juhani Helander on juuri luovuttanut vitjat tämän kauden presiden- tille Raimo Koposelle. Kumpikin näyttää iloitse- van tapahtumasta Presidentit Pekka Nissilä ja Olli Kari vaihtavat klu- bien historiikkejä PHF vas. Pekka Kotakorpi, Pekka Heinonen, Pentti Veikkola, Markku Kuivalahti, Matti Savonjousi
46
46 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Rotary International?s mot to 2008-2009 er ?at gøre drømme til vir ke lighed?. I marts 2007 modtog Saxkjøbing Rk en hen- vendelse fra Anne-Mette Holm, som under- viser på skolen i Kulusuk, en lille bygd i Am- massalik kommune på Østgrønland. Anne-Mette skrev bl. an det ?Ammassalik Kom mune ligger i Østgrønland, som først blev ?opdaget? i 1884, da kaptain Gustav Holm nåede hertil på sin berømte Konebåds ek spe dition. Området er meget tilbagestående med en stor og meget syn- lig fattigdom. Vi har en høj procent af ar- bejdsløshed, ungdomsselvmord, teenage graviditeter, køns- og kræftsygdomme, al- koholisme m.m. Fattigdommen giver sig bl. a udslag i, at kun meget få af børnene kan komme på ferie andre steder i Grøn- land eller til Danmark. Vi har sågar børn her, i hvis hjem der ikke er midler til, at man om sommeren kan sende dem med byg- debåden til familie i nabobygden. I sommeren 2008 er det vores drøm at kunne holde en Sommer-Kajakskole for børnene her. Vi har mange drengebørn her i bygden, som ingen far har og som mangler tilbud om en rigtig ?man deaktivitet? og det er her, at I, Rotary kan komme ind i billedet. Vi har nemlig brug for børnekajakker - mange!! Hvis vi her på skolen kan skaffe et antal ka- jakker, vil Kommunen være be hjælpelig med at formidle et hus til en Børne-Kajak-For- ening og vi vil have mulighed for at søge Grønlands Kajakforbund om gratis at få nog- le in struktører herover og un dervise børnene en hel sommer. Jeg ror selv ka jak og vil også påtage mig, at være ?tovholder? i dette pro- jekt, men jeg er ikke så dreven en roer, at jeg vil påtage mig at un der vise børn.? Saxkjøbing Rk kontaktede efterfølgende Nuuk Rk og der var enighed om, i fæl les- skab at løse opgaven. Pengene til indkøb af 17 ka jakker er skaffet via bidrag fra klubberne, fra Rotary Dan- marks hjæl pefond, fra Rotary Inter national og ved forskellige aktiviteter, blandt andet ved et ?åbent Park arran gement på Krenke- rup Gods på Lolland, hvor pub likum fi k mu- lighed for at bese parken til Krenkerup Slot som normalt er lukket for offentligheden. I forbindelse med dette ar ran gement var det også mu ligt at købe grilstegt Krenke- rup-lam samt drik kevarer, at se ?grøn læn- dervendinger? med kajak udført i slottes voldgrav. Det lokale grønlænderkor hjemme- hørende i Saks købing underholdt med grøn landske sange. Vejret var desværre ikke det bedste, det regnede en hel del. Kajakkerne er anskaffet via Kajakagenten som har ydet en stor hjælp med at fi nde de rigtige kajakker og Royal Arctic Line A/S har sponseret fragt af kajakker med mere fra Ålborg havn til Kulusuk. Kajakkerne ankom til Kulusuk 23/7-2008 og den efterfølgende dag modtog vi en mail fra Anne-Mette som skriver ?I går efter middags da jeg kom hjem fra Dan- mark, blev jeg mødt af glade børn i luft- havnen, som råbte: Kajakkerne er kommet, kajakkerne er kommet!! Da vi kom ned til skolen, så vi, at vores pe- del havde lagt dem alle sammen fi nt op oven på vores materialecontainere, bun- det sammen med et tov. Alle går vi rundt og er i syvende himmel ved tanken om Jeres FAN TASTISKE gave. Vi er Jer alle DYBT, DYBT TAKNEM MELIG over jeres knokle arbejde med at hjælpe os her- oppe i Kulusuk. Efterfølgende viste det sig, at man savnede rednings veste til de unge roere, de ankom til Kulusuk i august måned 2008, og så tog undervisningen fat: ? Kære Rotary i Saxkjø- bing. I ons dags kom vores bygde skib, Jo- hanna Kristina, til Kulusuk med bunker af gods. I går, sent på efter middagen, havde havne folkene fået lokaliseret kasserne med rednings vestene og der gik om- gående bud til skolen, hvorefter pedellen, i fuldt fi rspring, fi k hentet de fem kasser. I dag, fredag, har vi så haft kajakkerne og 15 børn ude og ro. En far til 4 af vores børn, meldte sig frivilligt til at være ude på søen i en af instruktør kajakkerne, mens jeg, inde ved bredden, fi k børnene ned og op af ka- jakkerne. Alle børnene fra skolen, alle læ- rerne, turisterne og den halve bygd så til og jublen ville ingen ende tage. Lige da alle børnene var kommet i kajakkerne, tit- tede solen frem og skinnede i næsten to timer. Vi ror i en rigtig fi n sø lige bag sko- len. Der er ?sand strand? på et lille stykke bred og det er nemt for uøvede at kom me ned i kajakkerne og op igen. I de næste to måne der, inden vinteren sætter ind, vil vi kun ro i søen. Der er forholdsvis lavvan det Nuuk og Saxkjøbing Rotary klubber hjæl per med etablering af bør ne kajak-skole i Kulusuk Bygden Kulusuk i Ammasalik Kommune i Østgrønland
47
47Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Danmark og det er nemt, at redde et barn op af van- det, hvis uheldet skulle være ude. Vi har nu skemalagt alle idrætstimerne til ude lukkende kajakroning og tillige opret- tet et hold under fritidslovgivningen, som kører om efter mid dagen de næste par må- neder. Til næste forår, når havet er isfrit, fl ytter vi kajakkerne ud til Kap Dan, hvorfra man kan ro i den skønneste skærgård mel- lem små holme med eskimoruiner og fugle ko lonier. Ude i Kap Dan er der også en rigtig fi n lille havn og det er der, vi vil holde vores Kajak-Skole og hvor børnene skal lære at lave kæntringsøvelser. I aner ikke, hvilken glæde Jeres fl otte, fl ot- te donation har vakt her i bygden. ALLE er fuldstændig overvældet og det er bare så stærkt, at se vores seje børn padle af sted neden for de skønneste fjelde og med bygdens hunde stående - bjæffende om- kring søen. Alle disse kajakker vil blive til stor glæde fremover. Denne mail var lige for at fortælle, at jeg AL- DRIG I HELE MIT LIV, har oplevet nogen blive så lykkelige for en gave, som Kulusuk bør- nene gjorde for den, de fi k fra Jer i dag.? Seneste nyt, december 2008: Saxkjøbing og Nuuk Rotary klubber har be slut tet at sponsere yderligere udstyr til kajak skolen som kan leveres med første ankomst af skib i 2009, Royal Arctic Line A/S, og Anne- Mette mailer: ? Mange tak for jeres mail med det gene røse tilbud om, at ville give os spray-skirts til kajakkerne; det siger vi tusinde tak til. Dem vil vi meget, meget gerne have. I de 2½ måned vi fi k roet her i efteråret, blev vi selv følgelig våde. Men det var ikke noget problem, fordi søen, som vi for det meste roede i, ligger lige bag skolen og ungerne kunne hurtigt komme til bage på skolen og få et varmt bad. Det var straks værre, da vi begyndte at ro på fjorden, for der kunne vi jo ikke sådan bare komme hjem, når vi blev kolde og våde. Så jo, de spray-skirts vil vi også blive meget glade for. Det har været en stor op levelse for os alle her i Kulusuk, at se med hvilken begej- string, børnene har kastet sig over kajak- ker ne. Vi har været ude næ sten hver dag - kun ma ssiv regn har holdt os in den døre. Børnene er meget hurtigt blevet fortrolige med at ro og det har ikke skræmt dem, at fl ere er røget ?i baljen?, hvilket jo er tem- melig koldt heroppe.? Endnu engang: HJERTELIG TAK for Jeres fantastiske hjælp og støtte til børnene her i Kulusuk. De bedste hilsner Anne-Mette Billeder fra Grønland er fotograferet af Lars-Peter Sterling Nogle af de 17 kajakker under klargøring En kyndig instruktør vejleder kajak-skolens elever Alle bygdens børn samledes for at følge starten på det eventyr, som blev muliggjort af donatio- nen fra Rotary klubberne i Sakskøbing og Nuuk
48
48 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Det vil gå hårdt ud over de Rotary klubber, der ikke ved rettidig omhu tager den om- fattende ændring i potentielle, kommende rotarianeres behov højtideligt. For ikke at gå en stolt og stille død i møde, må der eksperimenteres med en ny form for tænk- ning i forhold til møderne og dialogfor- men over for nye rotarianere. Ganske som Jan pegede på i sit Nytårsbrev for nylig: Rotary befi nder sig i et punkt på sin Life Cycle, hvor nøgleordet for succes er PPP, Produktudvikling, Produktudvikling og atter Produktudvikling. Historien om Copenhagen Morning RC Historien om CMRC er et godt eksempel på succesfuld Produktudvikling af Rotary. Alle gode historier tager deres udgangs- punkt den dag eller det øjeblik, hvor der sker noget særligt - og det gjorde der i 2002, hvor CMRC blev startet som den før- ste morgenklub i Danmark. De mennesker, der var med til at starte CMRC, havde sat sig for at lave en ander- ledes klub, som skulle tage udgangs- punkt i potentielle, kommende rotaria- ners behov, hvilket måtte betyde møder om morgenen. De havde nemlig indset, at mange af nutidens potentielle, unge medlemmer hverken karrieremæssigt el- ler privat kunne deltage i frokost- eller aftenmøder. Disse mødetidspunkter repræsenterede, mente de, en epoke, som var ved at uddø i forhold til de up-and-coming ledere i dansk erhvervsliv ? fremtidens ledere af vort samfund. De ville gøre det til en klub som var leven- de, og i hvilken medlemmerne lagde Rotary´s Four-Way Test til grund for hvad de tænker, siger og gør. * Is it the TRUTH? ? Er det SANDT? * Is it FAIR to all concerned? Opleves det som rimeligt for alle involverede? * Will it build GOODWILL and BETTER FRIENDSHIPS? Fremmer det GOODWILL og VENSKAB? * Will it be BENEFICIAL to all concerned? Er det til GAVN for alle involverede? I dag er CMRC en spillevende klub med lidt over 40 medlemmer, med en gennem- snitsalder på 35 år, en god blanding af mænd og kvinder, og et bredt udsnit af det danske erhvervsliv er repræsenteret. Desuden har klubben kunnet ?udvikle? le- dere til poster på distriktsniveau. Rekruttering af nye medlemmer til Rotary Danmark er kendt som foreningernes land. Vi har foreninger for stort set alt mellem himmel og jord, og i sjov bliver det ofte sagt, at så snart mere end to personer har en fælles interesse eller sag, bliver der dan- net en forening. Foreningslivet i Danmark har udviklet sig siden slutningen af 1800-tallet, og i takt med forandringerne i samfundet har også danskernes engagement i foreningerne ændret sig. I de senere år kan vi alle mærke, at der er store forandringer under opsejling ? det gælder generelt, og det gælder for Rotary. Der kommer fl ere og fl ere tilbud der kon- kurrerer om folks fritid ? Rotary er oppe mod benhård konkurrence fra sportsfor- eninger, hjælpeorganisationer og andre tilbud til den travle dansker. Når Rotary skal sælge sit budskab, må Ro- tary (1) tilbyde noget andet og/eller mere end de andre tilbud, der er på markedet, samt (2) nedbryde de barrierer, som man- ge på grund af manglende reel viden for- binder med et Rotary medlemskab - tids- krævende, frygt for forpligtelser, angst for snobberi og ?gammelmands? klub. CMRC´s svar på udfordringen Hvad angår (1) har vi i CMRC valgt at kon- centrere os om specielt generation X, som er født i 1970?erne, og som også er en vig- tig målgruppe for Rotary hvad angår nye medlemmer. Generationen har mange navne - et af dem er Generation Fucked- Up, som den danske samfundsdebattør Morten Albæk kalder den. Denne generati- on mener, at man udviser mere ansvar ved at handle politisk korrekt, end ved at invol- vere sig i frivilligt arbejde eller deltage i foreningsmøder. Det er en generation, der fi nder det tilstrækkeligt, som borger, at sik- re personlig udvikling inden for et stigende antal livsområder. Og konsekvensen er en generation ? altså Generation Fucked-Up ? der kun går ind i fællesskaber ud fra be- tragtningen om egen nytte: hvad får jeg ? eller mit barn ? ud af det, og ikke hvad får fællesskabet ud af det. What´s in it for me? Presset er stort for denne lille generation - de skal være gode familiemennesker, have et stort netværk, være karriereorien- terede, være up-to-beat med, hvad der sker på den kulturelle scene, og samtidig være opmærksom på deres krop og sjæl. Det, der kommer til at lide under alle dis- se krav, er som regel medlemskaber i for- skellige foreninger. Der er simpelthen ikke tid, og hvis man fal- der over noget, man fi nder interessant, skal budskabet om, hvad der forventes, og Produktudvikling af Rotary - eller? Præsident-elect Kate Nøhr, Copenhagen Morning Rotary Club
49
49Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Danmark hvad man kan forvente at få igen, være meget klart og serveres på et sølvfad ? el- lers zapper man videre til andre ting, der står på den uendelige liste af tilbud. I CMRC har vi prøvet at tage højde for den- ne udfordring. Vi mener, at for at få succes med et nyt medlem, er det vigtigt at for- tælle om fællesskabet ? netværket, ople- velserne, kompetenceudviklingen og at appellere til den basale følelse af at kunne gøre noget godt for andre - sammen med andre. Samtidigt, at et kommende med- lem kan kombinere et Rotary medlem- skab med et ellers travlt privatliv. That´s what is in it for you ! Nu er jeg godt klar over, at min generati- on ikke er den eneste i verden man kan rekruttere til sin Rotary klub. Derfor er det også vigtigt at tage de mange analy- ser med i sin overvejelse der er lavet gen- nem tiderne som viser, at aldersgruppen 40 eller der over, er de mest aktive støtter til foreningskulturen. Her har de faste møder i bestyrelsen og den årlige gene- ralforsamling en meget vigtig rolle sam- men med at arbejde i et udvalg. Dem på 40 eller der over lægger afgørende vægt på, at alle beslutninger og aktiviteter sker inden for denne ramme. De har ønsker om, at hvert individ skaber sit eget ? fæl- lesskab? ved samværet med andre lige- sindede individer gennem et f.eks. med- lemskab i Rotary. For mig er det allervigtigste at kunne kon- kretisere CMRC`s mål, således at det er synligt for de nye medlemmer, der træder ind i klubben ? at de kan se ved det første møde, hvad der forventes af dem og hvad de kan få igen. En god ven, Antoine de Saint-Exupéry, har engang sagt: ?Hvis du vil bygge et skib, skal du ikke kalde folk sammen for at sam- le tømmer. Du skal heller ikke give dem opgaver og instruktioner. Du skal derimod vække deres længsel efter det åbne hav.? Jeg håber, at I vil være med til at vække denne længsel hos vores kommende medlemmer i Rotary. THE FUTURE OF ROTARY IS IN YOUR HANDS Kate Nøhr, President-Elect, Copenhagen Morning RC Rivieraen/Cöte d?Azur - Kæmpe havudsigt Stor uhindret udsigt over Middelhavet. Du kan høre bølgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvælvede lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi, tilbagetrukket fra turisme, fredfyldt med storslået skønhed. Italiens ? og Frankrigs - bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske døre og store balkoner. Lejlighed 1: Plads til fem, perfekt til fi re. Stort spisekøkken, to stuer, badeværelse, to soveværelser + dobbelt sovesofa i stue. Alle hårde hvidevarer, tv. Lejlighed 2: Et paradis for to. Et stort hvælvet rum, indrettet som stue med superlækker dobbelt sovesofa, tv. Køkken med udsigt, badeværelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. Priser alt inklusive per uge: dk. 6.700, - 4.000, (? 895 - 535). Flyv til Nice og lej en bil. Køretid 40 minutter. Henvendelse: Hecht-Nielsen (medl.nr. 136892) tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholten@mail.dk Nysted Rk havde en velbesøgt reception, med deltagelse af 27 venner fra Elshorn ven- skabsklub i Tyskland. Ved den efterfølgende fest blev der bragt hilsner fra RI-præsidenten og guvernør for 1480, Gunnar Mikkelsen, fra Elmshorn venskabsklub ved præsident Jørg. Storm, samt fra naboklubber. Aftenens højdepunkt var tildeling af Poul Har- ris Fellowship til Willy Christiansen og Ib Hen- riksen, for lang og tro medlemsskab, og deres store indsats for klubben. Guvernør Gunnar Mikkelsen overrakte, efter at præsident Per Mortensen havde talt for de to modtagere. En helt igennem vellykket fest og jubilæum. I for- bindelse med jubilæumet blev der samlet ind til kørestole til Litauen, og der indkom næ- sten 20.000 kr, og dertil indkom der til pastgu- vernør Bjørn Fisker Ohl´s fødselsdag til fordel for samme sag, et tilsvarende beløb, så med hjælp fra Rotary hjælpefonden bliver det tæt på 80,000 kr. vi kan disponere over til indkøb af kørestole. Stor tak til alle bidragsydere. Per Mortensen, Nysted De to PHF?ere omkranset af DG og klubpræsident Jubilæum i Nysted
50
50 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Præsident Ole Hartvig, Roskilde Rk, bød vel- kommen ved velgørenhedskoncerten i Ros- kilde Domkirke. - God aften og velkommen til Rotary?s vel- gørenhedskoncert til fordel for Polio+. I 1985 besluttede Rotary International, at vi ville være den organisation, der stod bag udryddelsen af polio, i hele verden. PolioPlus er Rotary?s bidrag til UNICEF?s og WHO?s vaccinationsprogrammer for ud- ryddelse af polio. Plus står for fem andre dødbringende eller invaliderende børne- sygdomme: mæslinger, difteri, tuberkulose, stivkrampe og kighoste. Det er derfor med megen stor glæde, at vi kan konstatere, at næsten 25 års indsats HAR nyttet. Dog er der 4 lande, hvor der er konstateret nye udbrud af denne frygtelige virussyg- dom. Selv om målet fra starten var, at vi skulle have en Poliofri verden 20 år efter starten på iværksættelsen af kampagnen, kan vi kun betragte den hidtidige indsats som en enestående succes. Programmerne har til dato koste ca. 40 mia. kr., hvoraf Rotary International har bi- draget med ca. 5 mia. kr. Rotary International er i færd med at skaffe midler til at udrydde polio de sidste steder på kloden ? i blandt andet Afghanistan, In- dien, Nigeria og Pakistan. Omkostningerne for at afslutte vacinations- programmerne vil beløbe sig til ca. 1.5 mia. kr. I 2007 donerede Bill & Melinda Gates foun- dation 600 mio. kr. Betingelsen for donati- onen var, at Rotarianere i samlet fl ok skulle matche donationen med andre 600 mio. kr. ? Derfor denne koncert, i aften. En stor tak til Roskilde Domkirke for den hjælp vi har modtaget. En tak til menig- hedsrådet for at donerer dagens kollekt til PoliePlus programmerne. Når koncerten er slut vil vi gå ud gennem Kongeporten og her vil der være opstillet indsamlingsbøsser. Kære publikum jeg vil hermed trykt over- lade arrangementet til Kirsten Siggaard, Henrik Krogsgaard, Thomas Ovesen, Nico- lai Schultz og Gospelkorene Joyful Noise & Crossroad ved korleder Gitte Christensen Rigtig god fornøjelse. Velgørenhedskoncert i Roskilde Domkirke Kirsten Siggaard under koncerten Gospelkorene Joyful Noise & Crossroad med korleder Gitte Christensen underholder
51
51Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Danmark Tak fra distriktsguvernøren DG Gunnar Mikkelsen, D 1480, skriver i sin tak til arrangørerne af det vellykkede ar- rangement blandt andet: -Vi er hvad vi gør, og hvis det vi gør er godt og synligt, styrker det vort image og vor selvforståelse. Det er en lille sentens jeg bruger ved mine klubbesøg. Den velgørenhedskoncert I havde organiseret i Roskilde Domkirke var et meget fl ot eksempel på noget, der giver synlighed og styrker Rotarys og den enkel- tes rotarianers image. Som et bidrag til kollekten har jeg beslut- tet, at distriktet giver 5 kr. pr rotarianer med udgangspunkt i det mål for antal ro- tarianere, som jeg sammen med præsi- denterne for klubberne i distriktet har skønnet, vi ville værre 30. juni 2009. Beløbet 10.500 kr. overføres til jeres konto i Roskilde bank. Jeg vil snarest sende en mail til alle præsi- denterne i jeres områdedistrikt og til assi- sterende guvernør Benny med en stor og varm tak for jeres indsats og oplevelsen i domkirken, der glædeligvis blev delt med næsten 1000 andre mennesker. Min tak bedes meget gerne viderebragt til kor, kunstnere og musikere, der deltog, samt til menighedsrådet for Roskilde domkirke, der åbnende dørene for Rotary. Det at hjælpe andre i nød er som at give ilt til en fl yvende bi. Det giver livsmod og livskvali- tet både hos giver og modtager. Og bidraget fra jeres arrangement gør forskellen for nog- le menneskers liv, og på den måde er Rotary som en værdibaseret organisation, der tjener andre, forskellen på liv og død eller et liv i fat- tigdom på grund af invaliderende sygdom. Tak for jeres indsats.
52
52 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Baggrund: I det nordlige Uganda er næsten 20 års krigshandlinger bragt til ophør i den første del af 2008 med en fredsaftale mellem Ugandas demokratisk valgte regering og oprørsbevægelsen Lord?s Resistance Army (LRA), ?Herrens Modstandshær?. Ca. 1.5 mio mennesker blev drevet på fl ugt fra deres landsbyer af LRA?s plyndringer, voldshand- linger og kidnapninger. De skal nu tilbage til deres jord, ud af fl ygtningelejrene og sættes i stand til at forsørge sig selv. Den danske regering støtter minerydningen gennem Danish De-mining Group (DDG) ? en underafdeling af Dansk Flygtninge- hjælp. Minerydningen er godt i gang. Frederiksberg Rk, Frederiksberg Mariendal Rk og Frederiksberg Falconér Rk fi nansie- rer en oplysningskampagne i bl.a. fl ygtnin- gelejre og skoler om risikoen ved ueksplo- deret ammunition og landminer, der trods minerydningen stadig kan skjule sig i ter- rænet. Ikke mindst børn og unge kommer ud for ulykker i værste fald med lemlæstel- se og død til følge. Kampagnen gennem- føres af DDG. Danmark Mod Landminer yder også fi nansiel støtte. Rotary klubberne på Frederiksberg yder desuden støtte til 280 familier ? ca. 2200 mennesker ? så de kan forlade lejrene og vende hjem til deres jord og genoptage landbruget. Støtten består i genbosættel- ses ?pakker? indeholdende okseplov, hak- ker, såsæd og myggenet (til forebyggelse af malaria). Fordelingen har netop fundet sted i Pader Distriktet i det nordlige Ugan- da. Denne del af Rotary indsatsen sker i et aktivt samarbejde med Lira RC, der ligger i det krigsramte område. Pengene til Rotary?s indsats kommer fra et ubeskåret provenu af ?Kunst i Påsken 2008? i Byggeriets Hus på Frederiksberg, hvor ca. 100 kendte kunstnere donerede i alt 124 værker til udstillingen med påfølgende auktion. Pro- jekterne i Uganda støttes endvidere af Lira RC; St. Thomas RC, US Virgin Islands; Dansk Rotary?s Hjælpefond; The Rotary Foundation, USA; samt de tre Rotary distrikter, hvor Rota- ry klubberne Lira, St. Thomas og Frederiks- berg er hjemmehørende. Nyheden Som et led i støtten til de krigsramte har Frederiksberg Rk nu uddelt (som forudset) 10 to-årige stipendier til unge i alderen 14-19, så de kan genoptage en uddannel- se, der brat blev afbrudt. Stipendierne dækker skolepenge, skoleuniform, bøger, kost og logi på kostskolerne. Samlet for de ti stipendier, US $ 11.600. Lira Rc bragte en annonce på den lokale radio i Nord Uganda (der sender på En- gelsk og Luo). Dette gav rigtig mange henvendelser. Rotary klubben modtog 30 udfyldte ansøgningsskemaer, indkald- te de bedste 20 til interview og har nu fået godkendt de 10 udvalgte stipendia- ter af Frederiksberg Rk. Som aftalt er de fem drenge og de fem er piger. De er alle uden forsørger, de fl este er forældreløse p.g.a. krigshandlinger, eller de har mistet en eller begge forældre pga. HIV / AIDS. Frederiksberg Rk uddeler 10 stipendier til unge i Uganda Fra Kunst i Påsken 2008, Byggeriets Hus, Frederiksberg
53
53Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Danmark De udvalgte er: Til Lango College, Lira Amos Agong, Lira James Amuku, Oyam Til St. Katherine?s Girls? High School, Lira Sarah Tali, Dokolo Franc Alele, Lira Josephine Aciro, Pader Juliet Ejang, Oyam Til Human Technical Development Training Center, Lira (Erhvervsfaglig uddannelse) Jimmy Ogwang, Apach Emmanuel Okullu, Pader Harriet Achen, Apach Isaac Okello, Dokolo De 10 stipendiater har hver for sig en hi- storie bag sig, der i sin enkelthed fortæller om oprørsbevægelsens folkemord og ter- ror af landbefolkningen. Samtidig giver børnenes skæbnefortællinger et levende indblik i AIDS epidemiens hærgen i Afrika. Fire eksempler: Emmanuel Okullu mistede sin far, da deres landsby blev angrebet af LRA. Moderen blev fanget, voldtaget og har nu HIV og er døende. Amos Agong er forældreløs. Blev fanget af LRA og gjort til børnesoldat. Undslap efter 2 år. Lever hos sin onkel og tante. James Amuku blev fanget af LRA, men undslap efter 3 måneder. Begge forældre dræbt af LRA. Lever hos sin onkel og tante. Sarah Tali mistede begge sine forældre pga. AIDS. Yderligere oplysninger: Henvendelse til Tue Rohrsted, Drosselvej 62 B, 2000 Frederiksberg Tlf: 38109897, e-mail: rohrsted@mail.dk Fra ferniseringen på Kunst i Påsken 2008. F.v. Borgmester Mads Lebech (nu fhv.), Udenrigsminister Per Stig Møller, fhv. Præsident på Island Vigdis Finnbogadottir og Ugandas ambassadør i Danmark Joseph Tomusange Skolegården i den tekniske skole (Human Technical Development Training Center), Lira. De gule uniformer indikerer at de uddannes i transportfaget (fx chauffører eller mekanikere) Okseplov i anvendelse, trukket af fi re malkekøer
54
54 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Klubben er gået nye veje i bestræbelserne for at bidrage til PolioPlus projektet. I samarbejde med fi rmaet Majholm Plan- ter tilbyder Bramming Rk fl otte Rododen- dron og azalie planter til en yderst fordel- agtig pris. Tilbudet er udsendt til alle landets klubber, og der satses på et samlet overskud på 135.000 kr., som går ubeskåret til PolioPlus. Projektet omtales udførligt på klubbens hjemmeside www.bramming-rotary.dk og i annoncen i dette nummer af Rotary Nor- den på side 59. Bramming Rk støtter PolioPlus med et usædvanligt projekt Rotary-klubberne i Jammerbugt Kommu- ne har tradition for hvert år at uddele en erhvervspris til en virksomhed i kommu- nen, der har udmærket sig specielt. Aaby- bro Rotary Klub startede initiativet og ud- delte på egen hånd prisen 10 gange, før det ved kommunesammenlægningen blev et fælles projekt for klubberne i Fjer- ritslev, Aabybro og Pandrup. Senest er virksomheden M-Tec fra Pandrup blevet hædret med prisen, der blev overrakt af Aabybro-præsident Jørgen Westergaard. M-tec er førende leverandør af GSM- og GPS udstyr til entreprenørbranchen, og sy- stemerne kan bl.a. bruges til, at der fra ma- skiner og køretøjer sendes besked hjem til fi rma og værksted om placering, køretid og hvornår det er tid for serviceeftersyn. Prisoverrækkelsen fandt sted i Nordjyl- lands Mediecenter, og omkring 150 gæster blev bl.a. underholdt med et musikalsk indslag samt et foredrag ved kreativitets- mentor Stefan Kalmar. Arrangementet havde god pressedækning i både dag- og ugeblade, med omtale af prisoverrækkelsen og med præsentation af den udpegede virksomhed. Peter Eigenbroth Erhvervspris gav god PR Jørgen Westergaard overrækker erhvervsprisen til M-tec direktør Svend M. Hansen, der fl ankeres af sin kone Lis samt direktør Jesper Fjeldsø og hans kone Johanne Margrethe Bøknæs I forbindelse med prisoverrækkelsen blev der serveret en lækker middag for de 150 gæster
55
55Nummer 2. 2009 . Rotary Norden D a n m a r k Mexico Rundrejse 15 dage/13 nætter Inkl. fly, skatter, 13 nætter på hotel, div. måltider, transport samt udflugter med entréer. fra 12.895,- Cuba Dreams Rundrejse med dansk rejseleder D. 19/04 ? 02/05 2009 Inkl. fly, skatter, transport, visum, 12 nætter på hotel inkl. diverse måltider samt guidede ture. fra 13.895,- Cuba ? Rundrejse med rejseleder Sven Fenger Fokus på kultur, musik & natur. D. 07/10 ? 20/10 2009 Inkl. fly, skatter, transport, visum, 12 nætter på hotel med morgenmad, div. måltider og ture jf. program. fra 15.895,- Trinidad & Tobago 17 dage/15 nætter Inkl. fly, skatter, transport, 1 nat på hotel i Atlanta på udrejsen, 5 nætter på Trinidad og 9 nætter på Tobago, div. udflugter til bl.a. The Pitch Lake samt 7 dages billeje. fra 15.995,- Sammen laver vi drømmerejsen fra 13.595,- Aloha stemning & palme sus Inkl. fly, skatter, blomsterkrans ved ankomst til Ho- nolulu, transport, 5 nætter ved Waikiki Beach på Oahu samt 5 nætter ved Kihei på Maui. Hawaii fra 21.395,- Kør-selv - 18 dage / 15 nætter Oplev alt fra Auckland i nord til Milford Sound i syd, fra vulkaner til gletsjer, fra gyldne strande til sneklædte bjerge. Inkl. fly, skatter, 15 nætter på motel, 16 dages billeje samt færge Wellington ? Picton. New Zealand fra 1.595,- Rom fra 18.995,- Tropeø & Storby - Deluxe Inkl. fly, skatter, transport, 2 nætter på hotel i Singapore og 8 nætter på luksus strandhotel med all inclusive på Langkawi. Malaysia Giv et gavekort til én du holder af. Latin- amerika Antikkens centrum Inkl. fly, skatter samt 2 nætter på hotel i centrum inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 295,- Afrejse fra København og Billund med direkte fly Rekvirer dag-for-dag program hos Check Point Travel.
56
56 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Ideen til projektet er opstået i samarbejde med Shani Mahama, som er født og opvok- set i landsbyen Dalun i det nordlige Ghana. Shani kom til Danmark i 2000, og Tørring- Uldum Rk støttede ham med 3000 kr, som blev doblet op af Rotary Danmarks Hjæl- pefond. Det beskedne beløb virkede på Shani som en anerkendelse af hans tilste- deværelse i Danmark. Da klubben i Tørring-Uldum, distrikt 1450 besluttede at gå i gang med et større pro- jekt i udlandet, var det naturligt at inddra- ge Shani i drøftelserne og benytte os af hans nære kontakt til og viden om beho- vet i hans hjemby. Ideerne blev forelagt naboklubben i Hedensted, og her beslut- tede man at gå med i projektet. Shani gav udtryk for, at folk bag hjælpe- projekter ofte går ind i arbejdet, fordi de gerne af et velmenende hjerte vil hjælpe de fattige, primitive og uoplyste menne- sker, som de ser for sig. Man samler så ind og forærer en gave til de pågældende mennesker, som naturligvis med tak tager imod, bruger og slider gaven op - for derpå atter at stå tomhændede og med følelsen af at være afhængige af andres hjælp. En sådan form for hjælp efterlader modta- gerne med knækket selvværd og en for- stærket følelse af at være fattige, primitive og uoplyste. Når man vil hjælpe, skal man appellere til modtagerne, for at få dem til at bruge de ressourcer, de selv er i besiddelse af i form af deres egen krop og det fællesskab, der for det meste fi ndes i lokalområdet. Vi lyttede til disse ord og bestemte, at vort kommende projekt skulle være til gavn for unge mennesker i Dalun, og vi besluttede: *at investere i de unges arbejdskraft og fællesskabsfølelse, *at bidrage til, at de unge får højnet de- res selvværd, *at hjælpe de unge til at opnå respekt og anseelse blandt landsbyens ældste, *at give de unge en oplevelse af, at det nytter selv at gøre noget, *at give dem en fornemmelse af, at det kan betale sig at samarbejde efter de- mokratiske spilleregler. I 2005 forelagde Shani de unge i Dalun mulighederne for at lave noget sammen med Rotary i Tørring-Uldum. Forskellige ideer fra de unge blev diskute- ret og bearbejdet, og det endte med, at det fælles mål blev et ungdomshus/for- samlingshus. Landsbyens høvding, der er en fremsynet mand, gik straks ind for ideen, og han skæn- kede grunden til projektets gennemførelse. Vi stillede følgende betingelser for det vi- dere samarbejde: *de unge skal organisere sig i en ungdoms- forening med vedtægter og bestyrelse, *de unge skal selv bygge ungdomshu- set/forsamlingshuset, som skal være til brug for alle unge i byen, *de unge skal drive huset og give det indhold, *de unge skal stå til ansvar og rapportere til os vedrørende regnskab og aktiviteter. Målet med huset, som bliver resultatet af vore penge og de unge menneskers an- strengelser, er, at det skal blive de unges samlingssted. Der skal foregå mange for- skellige aktiviteter i og uden for huset. Ak- tiviteterne skal være med til at skabe unge borgere, der er i stand til at involvere sig i samfundet. I sommeren 2006 var Shani og undertegne- de medlem fra Tørring-Uldum Rk i Dalun, og vi havde stor mødeaktivitet med de unge. De unge skulle forstå ideen med en for- ening omkring huset. De skulle også forstå, at alle bliver »ejere« af huset uden at kun- ne gøre krav på huset. De skulle forstå det fælles ansvar, der følger med, osv., osv. Inden Shani og jeg forlod Dalun i midten af august 2006, havde de unge støbt de første 1000 cementsten, sat grunden af og gravet ud til og støbt fundamentet til huset. Siden gik det meget stærkt med arbejdet, og hu- set var allerede i februar 2007 under tag, og arbejdet med at lægge el og vand ind, støbe gulv, pudse vægge indvendig og udvendig og lave septiktank udførtes i rask tempo. Alt dette klarede de unge for vores forelø- bige støtte på ca. 85.000 danske kr. Denne udgift er klubbernes helt egen, idet der, som bekendt, ikke gives støtte til »mur- sten« fra Rotary Foundation. Næste etape var, at de unge udarbejdede ønsker for, hvordan huset skulle udstyres. Udgifterne hertil blev dækket med 30.000 kr. fra klubberne og 30.000 kr. fra Dansk Ro- tarys Hjælpefond. I aug.- sept. 2007 var Shani og jeg igen i Dalun. Byggeriet var stort set færdigt. De unge havde været energiske og omhygge- lige - efter ghanesisk målestok. Inden vi rejste hjem, blev det første årsmø- de afholdt med arrangementer og fest det meste af en uge. Den sidste dag blev selve indvielsen foretaget under stor festivitas og mange rosende ord til de unge og til Rotary fra høvdingen, borgmesteren, præ- sidenten for ungdomsorganisationerne i området og det lokale medlem på tinge. Tørring-Uldum og Hedensted Rotary Klubber støtter ungdomshus i Ghana Rotary på besøg
57
57Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Danmark Foreningen kalder sig ?Dalun Youth Associ- ation?, og foreningens motto er ?We Can?. Man har meldt sig ind i en paraplyorgani- sation, som hedder ?Youth Opportunity Partnership Programme?, hvis motto er ?Grap the Opportunity? Denne forenings formål er: 1. at skabe forbindelser mellem distriktets ungdomsgrupper for at udveksle ideer om, hvordan unge bliver involveret i frem- tidsudviklingens beslutningsprocesser. 2. at arbejde for ungdommens rettigheder og være med til at beskytte ungdommen i konfl iktsituationer, 3. at programudveksle med andre grupper for på retfærdig og ærlig vis at højne for- eningens mål. 4. at være med til at bekæmpe og nedbrin- ge stofmisbrug og andre sociale laster blandt unge. 5. at se kritisk på skole drop-outs især blandt unge piger, og at søge årsager til og løsninger på problemet med udnyttelse af unge piger som head porters. 6. at give ungdommen træning i faglige færdigheder for at holde den beskæftigel- se frem for lediggang. Jeg tog hjem med overbevisning om, at en god udvikling er sat i gang. Hjemme i klubben blev det besluttet, at der skulle arrangeres en tur for klubmed- lemmer til Dalun. Den 11. oktober 2008 landede 12 medlem- mer af klubben med ledsagere i Ghanas hovedstad, Accra og begav sig på en lang og oplevelsesrig tur for at se det synlige resultat af projektet og mærke de unges og hele landsbyens glæde ved dette hus. Vores logi fandt vi på den nærliggende højskole, som er et af fl ere projekter den danske NGO ?Ghanavenskabsgrupperne? sammen med Danida har drevet igennem 30 år. (www.ghanavenskabsgrupperne.dk) De næste dage blev en bekræftelse af, at vo- res projekt har båret frugt. De unge viste os med stolthed og engagement det synlige resultat, huset, og de førte os i små grupper rundt i landsbyen, så vi for alvor fi k en for- nemmelse af vilkårene, hvorunder de lever. Kulminationen på de unges bevisførelse over for os var det andet årsmøde i for- eningen Dalun Youth Association (DYA). Klogeligt havde bestyrelsen inviteret høv- dingen og hans ældreråd. Imamen og den lokale repræsentant i ?kommunalbestyrel- sen? var også til stede. Under mødet afslørede præsident elect fra Hedensted Jens Jørgen Nielsen en pumpe, som var hjemkøbt, inden vi kom. Pumpen skal indgå i DYA?s nye projekt ?dry season farming?, og han overrakte også et kontant beløb, så der kan købes det, der skal til for at komme i gang. Projektet skal give ar- bejde til nogle unge, og af indtægterne skal en del gå til drift og vedligehold af pumpe og ungdomshus. De unge har i øv- rigt mange nye planer på bedding. Den største tilfredsstillelse for os var, at vi klart fornemmede, at de unges arbejde bli- ver fuldtud respekteret af de ældre. Høvdingen sagde bl.a. i sin tale, at han var glad for, at vores selskab rummede så mange modne, voksne mennesker. Vort besøg viste de voksne mennesker i lands- byen, at man som ældre godt kan tage del i de unges projekter. Han sagde også, at de unge mennesker har arbejdet hårdt med bygning og driften af ungdomshuset. De har i det forgangne år sat fl ere projekter i gang. Projekter, som er til gavn for hele landsbyen. Huset er blevet større end alle landsbyens hytter tilsammen, fordi det er blevet hele landsbyens hus. Til slut takkede høvdingen de unge for deres engagement og store arbejde i forbindelse med bygge- riet, og han udtrykte vished for, at ung- domshuset bliver til gavn og glæde for hele landsbyen, og han understregede, at det er godt, at huset er for både mænd og kvinder, og at det er vigtigt, at inddrage kvinderne i arbejdet med huset og de pro- jekter, der bliver sat i gang. Vi forlod Dalun, men ingen af os vil glem- me den oplevelse, det var at være så tæt på denne landsbys virkelighed. Denne ople- velse overgår alt det, vi oplevede som al- mindelige turister på resten af turen. Hele projektet med hus inventar og nu også en pumpe og penge til at begynde ?dry sea- son farming? står i ca. 175.000 danske kro- ner, hvoraf 40.000 kr. kommer fra Dansk Ro- tarys Hjælpefond, og vi ved, at hver eneste krone er blevet brugt til formålet. Vi skylder en tak til Shani Mahama, som fra starten har været vores kontaktmand, der hele tiden har haft forbindelse med de unge i Dalun. Shani er for øvrigt nu færdig med sin uddannelse (cand. scient soc.) i Danmark og er rejst med familien til Accra til en stilling i Dansk Blindesamfunds Hjælpeprogram. De unge i landsbyen Dalun i Ghana havde en drøm om et samlingssted. Denne drøm er gået i opfyldelse. Rotarykluberne i Tør- ring-Uldum og Hedensted har hjulpet med at gøre drømmen til virkelighed. Henning Jepsen President elect Jens Jørgen Nielsen fra Hedensted Rk overrækker pengegave til høvdingen, som derefter overrækker den til formanden for Dalun Youth Association, Abu Abukari
58
58 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Danmark Søllerød Rk indledte i 2003 et projekt med at bygge en skole til 150 børn i Etiopien. Etiopien er et af verdens fattigste lande og størstedelen af børnene har ekstremt dårli- ge vilkår, hvad angår basale rettigheder og overlevelse. Ca. halvdelen af landets børn får ingen skolegang. Det rammer i særlig grad pigerne. De fattigste familier har ikke råd til at betale for den offentlige skole- gang, og børnene bliver allerede fra en me- get tidlig alder i stedet brugt som en streng nødvendig arbejdskraft, eller de bliver sendt på gaden for at tigge. Mange af bør- nene ender i prostitution eller som offer for handel, især da mange ofte bliver forældre- løse som følge af udbredt hiv/aids. Den bedste forebyggelse mod disse skæb- ner er undervisning. Dermed bliver børne- ne rustede til at kunne klare sig selv. Red Barnet har til særligt udsatte børn udviklet et koncept for en effektiv skole, kaldet ?Al- ternative Basic Education Centers?, der ud- over at give børnene undervisning også tager højde for, at de kan få tid til at arbej- de for familien eller passe tiggeriet til egen eller familiens forsørgelse. Søllerød Rks skole, som blev opført i sam- arbejde med Red Barnet, er et sådan ABE Center, og det stod færdig i 2005. Rotary klubbens samarbejde med Red Barnet har fungeret fuldstændig upåklageligt. Orga- nisationen har opfyldt alle løfter til tiden og forsynet klubben med de nødvendige informationer fra stedet og været en uvur- derlig støtte i projektforløbet. Det skyldes ikke mindst nogle gode og professionelle lokale medarbejdere og en effektiv koor- dinering fra hovedkontoret i Danmark. Skolen har nu virket i tre år og er helt efter planen overgået til de lokale skolemyndig- heder, som kører den videre på samme vil- kår. Frafaldet i skolen har været under 15 %, og børnene er efter de første tre år blevet overfl yttet til 5. klasse i en kommunal skole. Med den succeshistorie har Søllerød Rk følt sig opmuntret til at forsøge at bygge endnu en skole i Etiopien. Det er nu lykkedes at skaffe de nødvendige 183.000 krone af egne midler og med til- skud fra Rotary Danmarks Hjælpefond og Søllerød IW Klub. Beløbet dækker omkost- ningerne til opførelse af bygningerne, sani- tære installationer og inventar. Driften af skolen de første tre år, inklusiv undervisningsmaterialer, lønninger og ad- ministration afholdes af Red Barnet, hvor- efter skolen vil overgå til det offentlige skolesystem. Skolen placeres i et distrikt ca. 90 km nord for hovedstaden Addis Abeba og ventes at stå færdig i forsommeren 2009. Den vil have en kapacitet på 300 børn, ligeligt fordelt på drenge og piger, og igen fortrinsvis gade- børn og børn fra meget fattige familier. Søllerød Rk har med de to skoler skabt grundlag for en lysere fremtid for mange hundrede børn, hvis ståsted er den abso- lutte bund i et af verdens fattigste lande. Ben Møller Sørensen Søllerød Rk Søllerød Rk bygger endnu en skole i Etiopien Fra venstre ses Sita Michael Bormann, projektansvarlig for Red Barnet i Etiopien; Generalsekretær i Red Barnet, Mimi Jacobsen; Præsident i Søllerød Rotary Klub, Anders Bjerno; Projektleder Ben Møller Søren- sen, Søllerød Rotary Klub. I midten en planche med en etiopisk pige Undervisning i skolen, som er opført af Søllerød RK Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) 532-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna ?Rekommenderade resor? www.vinsten.se » Vinresor
59
59Nummer 2. 2009 . Rotary Norden T e k s t Bramming Rotary Klub har med velvillig hjælp fra Majholm Planter iværksat et storstilet projekt til støtte af PolioPlus programmet! Majhom Planter v/Kurt Majholm har doneret 200 paller hver med 25 stk. 1. kl. Rhododendron og 2 stk. Azalea planter til ren kostpris. Disse sættes nu til salg gennem Danmarks Rotary klubber. Medlemmer (og andre interesserede) har nu mulig- hed for at købe planter i topkvalitet med 40 % rabat og samtidig hjælpe med kr. 25,- pr. plante til PolioPlus programmet Information er sendt til samtlige præsidenter med bestillingssedler, så spørg i din klub, hvordan du køber en eller flere planter. Er du interesseret, kan du også gå ind på: www.bramming-rotary.dk og se meget mere om dette spændende tilbud. Hvis alle 200 paller hver med 27 planter bliver solgt, giver det 200 x 675,- kr. = 135.000,- kr., som går ubeskåret til PolioPlus Programmet. Bramming Rotary Klub Rhododendron mod Polio Hvad er PolioPlus? PolioPlus er et projekt under Rotary International med det formål at udrydde polio. PolioPlus er Rotarys bidrag til UNICEFs og WHOs vaccina- tionsprogrammer. Plusset står for fem andre dødelige eller invaliderende børnesygdomme: Mæslinger, difteri, tuberkulose, stivkrampe og kighoste. Vi er nu tæt ved målet. Kun nogle få svært tilgængelige steder på jorden, eller hvor der er en modvilje mod læger, mangler. Med dette tiltag vil vi prøve at hjælpe med at få de sid- ste få procent dækket.
60
60 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden De islandske rotaryklubbers musikpris 2009 blev ved den årlige Rotarty nytårs storkoncert uddelt af distriktsguvernør El- len Ingvadóttir til den islandske guitarist Ögmundur Thór Jóhannesson. Arrangementet fandt sted i hovedsstadsre- gionens udsøgte koncerthus Salurinn i Kópavogur-by, hvor Rotary storkoncerten samtidig afholdtes for 13. gang. Rotary mu- sikprisen blev for første gang uddelt i 2005 til pianisten Víkingur Heiðar Ólafsson. De andre pristagere er vionlinist Ari Thór Vil- hjálmsson i 2006, tenoren Bragi Bergthórs- son í 2007 og fl øjtenist Melkorka Ólafsdóttir samt violinist Elfa Rún Kristinsdóttir i 2008. Modtageren af dette års stipendium, Ög- mundur Thór Jóhannesson, er født i Reyk- javík og studerede ved Kópavogurs Musik- skole fra 11 års alderen, både klassisk guitarspil og klaver. I året 2000 tog Ögmundur studentereksamen tillige med sin afslutningseksamen fra Musik- skolen, hvorefter han rejste til Barcelona for videre studier. Han har også studeret klassisk guitarspil ved Universität Mozarteum i Salz- burg hvor han fi k sin bachelorgrad i 2005 og fuldførte envidere sin mastersgrad i 2008, med udmærkelse i begge tilfælde. Ögmundur har deltaget i adskillige anerkendte musikkonkur- rencer i Spanien og Italien med et udmærket vidnesbyrd. I 2003 vandt han første premie i den internationale ?Augustin Barrios?- kon- kurrence i Lambesc, Frankrige. Efter prisover- rækkelsen spillede Ögmundur et par dejlige stykker guitarmusik for koncertgæsterne. Ordfører i bestyrelsen for Rotarys musikfond, Ólafur Egilsson, RK Seltjarnarnes, forklare- de fremgangsmåden ved valget af pris- modtageren og bemærkede at de 16 an- søgninger der indkom efter en offi ciel annoncering, var en klar afspejling af hvor mange unge, veluddannede musiktalenter der fi ndes i det islandske samfund. Følge- lig var det ikke enkelt at vælge én ud af mange højt kvalifi cerede kandidater. I sin tale citerede Ólafur vedtagelsen fra di- striktskonferencen i 2003 hvori man fast- satte musikfondens formål: ?at give frem- ragende unge musikere indenfor de forskellige grene en anerkendelse i form af et stipendium til videre studier?. Indtægterne fra de tidlige Rotary koncer- ter konstituerede grundlaget for fondens økonomi. Desuden har forskellige fi rmaer, Island Musikprishaveren Ögmundur Thór Jóhannesson med distriktsguvernør Ellen Ingvadóttir og medlemmer af Rotary musikfondbestyrelsen Ingibjörg Hauksdóttir og Ólafur Egilsson, foto Markús Örn Antonsson Ung guitarist modtog årets Rotary musikpris
61
61Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Island ikke mindst de, som har rotarianere i ledel- sen, bidraget substantielt. Ólafur Egilsson gav udtryk for fondens taknemmelighed til to fremtrædende medlemmer af RK- Reykjavík, initiativtageren og organisato- ren Gunnar M. Hansson som beklædte for- mandsposten i fondbestyrelsen ved dens dannelse, og ikke mindst pianisten Jónas Ingimundarson der fra begyndelsen har sørget for de fabelagtige muskiprogram- mer som opføres ved de årlige koncerter. En særlig tak gik også til Helgi Hafl idason i RK Reykjavík Midborg i erkendelse af hans store bidrag til dette års forberedelser. Denne gang fi k gæsterne til Rotarys stor- koncertprogram fornøjelsen af at høre den kendte islandske sopran Thóra Einarsdóttir synge et varierende program bestående af værker af bl.a Bizet, Gounod, Fauré, Satie og også den islandske komponist Tryggvi M. Baldvinsson. Under koncertens anden halvdel medvirkede også fl øjtenisten Mel- korka Ólafsdóttir der modtog den island- ske Rotary musikpris 2008. Markús Örn Antonsson Aftenens fortræffelige musikere: Pianisten Jónas Ingimundarson, operasangerinden Thóra Einarsdóttir, Melorka Ólafsdóttir, fl øjtenist, samt guitaristen Ögmundur Thór Jóhannesson Operasangerinden Thóra Einarsdóttir på scenen akkompangeret af Rotarykoncertens arrangør Jónas Ingimundarson
62
62 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Island For nylig fejrede RK Ólafsvík sit 40 års jubi- læum. I den andledning modtog klubben en særlig hilsen med dyb taknemmelighed fra Swati, en kvinde som bor i Gujarat pro- vinsen i Indien. Klubben havde skaffet hen- de en ny benprotese og tillige bekostet re- parationen på hendes kunstige arm. Ólöf Inga Óladóttir, en ung kvinde fra Ólafsvík, havde under sit ophold i Indien lært Swatis lidelser og bekymringer at kende. Ólöf hen- vendte sig til RK Ólafsvík og bad om hjælp. På et møde i RK Ólafsvík fortalte Ólöf om sine erfaringer i Indien. ?Jeg havde længe drømt om at rejse til In- den for at lære det indiske folk, dets kultur og madlavningen bedre at kende. Det hele så meget spændende ud?, forklarede Ólöf. Ólöf fi k lejligheden da hun blev deltager i den internationale studenterforening AIE- SECs program. Ólöf bestemte sig for at benytte muligheden for at komme til den meget afsidesliggende region Kutch i den indiske Gujarat-provins. Der tog Ólöf op sit job som fysioterapeut. For rotarianerne skildrede hun sine opgaver under de me- get primitive forhold. Arbjedet påkrævede at hun skulle rejse rundt i regionen, hvilket betød at hun tit måtte overnatte hos sine medarbejderes familier. Det synes Ólöf er hendes største oplevelser. Livskårene er dårlige. Elendigheden utrolig stor. Mangel på el, vandforsyninger, boliger og penge tilhører de vanlige levevilkår men tilstræk- kelig mad fandtes der altid til storfamilien, gæsten, naboerne og de andre forbipasse- rende. Alle var glade og parate til at vise sin store gæstfrihed. På rejserne traf Ólöf mange morsomme og uforglemmelige mennesker. Venskab blev stiftet med fl ere personer. ? Noget andet er næsten umuligt blandt en befolkning som består af mere end en milliard mennesker!? bemærker Ólöf. En af de mest markante blandt veninderne er Swati. For sunde mennesker er det in- gen særlig opfordring at vågne op, sluge morgenmaden i en fart og kaste sig ud i trafi kken. Trafi ksystemet består for det me- ste af trehjulede motorcykler med lad bagpå.?En anden mulighed er busserne. Man har dog på fornemmelsen at de kun- ne gå i stykker ved en nysen?, forklarede Ólöf og gav et lidt trist smil. Men situationen er helt anderledes når man er uden højre arm og venstre ben. Tingene er meget mere kompliceret. For Swati er dette ikke en helt så frygtelig sag, da hun har sine proteser. Altid får hun nød- vendig hjælp af sin mor og en yngre søster i hjemmet, og på arbejdspladsen rækker alle hjælpende hånd til hende når det be- høves. Med de penge Swati tjener på ar- bejdet kan hun garantere sin familie et bolig og den daglige kost samt andre for- nødenheder. Men at vedligeholde prote- sene som Swati har behov for kan ikke lade sig gøre indenfor det indiske sundhedssy- stem. Derfor fi ndes der et stort behov for frivillige donationer ligesom den RK Ólaf- svík har tildelt den indiske Swati. Markús Örn Antonsson Fysioterapeut Ólöf Inga Óladóttir fra Ólafsvík i Island sammen med sin veninde Swati i Indiens Gujarat provins. Handicappet indisk kvinde understøttet af RK Ólafsvík www.grandval.nu Marie Nilsson d?Aubigné. Telefon: 0705-53 26 20 Hyr ditt eget slott i Frankrike Tag med vänner och släkt på en oförglömlig upplevelse i Bretagne. Varför inte en kulinarisk resa, krönt med goda viner och en enastående golf, eller bara en lugn semester vid vår pool. Välkomna. Varje hus går att hyra separat: Slottet: Upp till 12 pers. Stora Parkhuset: 6-8 pers. Lilla Parkhuset: 4 pers. Grindhuset: 6-8 pers.
63
63Nummer 2. 2009 . Rotary Norden D e b a t tDet var en mycket intressant artikel om Folke Bernadotte i Rotary Norden 8-2008. Jag vill bidra med några kommentarer. Att bryta tystnaden om Folke Bernadottte är också viktigt därför att han var gudfar till HM Konung Carl XVI Gustaf, Rotary i Sveri- ges Höge Beskyddare. FN:s medlare i Pales- tinakonfl ikten Folke Bernadotte, mördades 1948 i Jerusalem av den s.k. Sternligan. En av de tre i Sternligans centralkommitte?, som beslöt att mörda FN:s medlare, heter Yitzhak Yezernitzky-Shamir och valdes till Israels premiärminister i två omgångar, 1983-84 och 1986-92. En israelisk premiär- minister har alltså mordet på FN:s medlare och den svenske Konungens gudfar på sitt samvete. När Israels president gjorde stats- besök i Sverige 1990 förbjöds Konungen av regeringen Ingvar Carlsson att ta upp mordet på Folke Bernadotte. Nå, då får is- tället vi rotarianer i Sverige beskydda vår Höge Beskyddare och berätta om Folke Bernadotte. Gärna med hjälp av Nordens övriga rotarianer. Jag har hållit föredrag på rotaryklubbar här i Dalarna om Folke Ber- nadotte och jag besöker gärna fl er klubbar. Jag berättar om en storartad livsgärning, som var nära att krönas med en framgångs- rik medling i Palestinakonfl ikten. Arne Ludvigsson, Borlänge Rk Läste precis ditt debattinlägg angående utveckling av Rotary. Har själv varit med c:a fem år i Njurunda Rotary. Det är alltid trevligt på våra lunch- möten och ofta intressanta föredrag. Din idé med merkantila minuter tycker jag är lysande. Det skulle ge ytterligare en dimen- sion till mötet och givetvis ge möjligheter till korsvis befruktning inom våra näringar. Ibland känns det som att man ogärna pra- tar om detta, ungefär som om det vore nå- got tabubelagt att på plats lyfta en kom- mersiell fråga. Ännu en gång - Bra tankar Ulf Broman, Njurunda Rk Beskydda Konungen och minnet av Folke Bernadotte Lysande idé Hans Stöd för Hans Hindersson Har jag missförstått Hans Hindersson, Sol- na Rk, i hans debattartikel under rubriken ?Överlevnadsproblem ---? (Rotary Norden 1/09) eller är hans åsikt, att Rotary bör byta ut mottot ? Service Above Self ? mot ? Ser- vice For Myself ?? En hel del skulle i så fall inte överleva! Jack-Sture Börjesson, Trollhättans Rk Min erfarenhet säger att det är möjligt att få fl er medlemmar i klubbarna vilket är ab- solut nödvändigt. Tyvärr är vi idag inne i en ond cirkel i många klubbar minskande an- tal medlemmar och fl er närvarobefriade minskande intresse från restauratörerna att inhysa rotaryklubbarna och höjda av- gifter minskande intresse från föredrags- hållare att prata för ?tomma läktare? dis- kussioner om samgåenden. Då jag på 90-talet var president i vår klubb höjde vi målsättningen avseende med- lemsantal och tog också in tolv nya med- lemmar. En kommentar var ?vi hinner inte lära känna varandra?. Senare har målsätt- ningen sänkts och aldrig senare har anta- let nya medlemmar ökat i den takten. Många presidenter har senare gett följan- de besked i klubben ?om vi alla tar in en ny medlem så får vi en bra medlemsutveck- ling?. Men med ?alla? avses tydligen ?alla utom jag? och då blir det inga nya med- lemmar. Det är sällsynt med förfrågningar om med- lemskap från intresserade. Vi rotarianer måste ta oss tid att fråga lämpliga perso- ner ? sälja Rotary och de möjligheter Ro- tary kan ge. Styrelserna i klubbarna måste systematiskt arbeta för att få nya medlem- mar. Genom att engagera många i klub- ben i mindre grupperingar skapas också en gemenskap i klubben kring gemen- samma mål. Just nu håller vi på att ta in fyra nya med- lemmar och har fl er på listan. Samgåenden med andra klubbar är den absolut sämsta lösningen och kommer säkert att leda till ytterligare medlemstapp. Ulf Mikaelsson, Stockholm Norra Rk Nu har du verkligen tagit upp ett ämne och ett synsätt som jag delar med dig till 100 procent. Jag har några gånger under mina år i Rotary gjort försök att föra upp idéer och tankar i den riktning du fört fram i din artikel men alltid stött på patrull i min egen klubb för detta. Det är nog med tolk- ningen av regelverket som Paul Harris från början gjorde upp som med Bibeln och Koranen. Tolkningarna är av individer som i mycket förvanskat det hela utifrån sin egen bakgrund och erfarenhet. Det är klart att Paul Harris tankar var att inte bara utbyta yrkeserfarenhet utan att nätver- ket också skulle leda till affärer mellan med- lemmarna i klubben. Med vilka kan man göra affärer på ett bättre och mera ärligt sätt än med rotarybröder.? Jag skall ta upp din artikel i min klubb eftersom jag kan tänka mig att inte många läser Rotary Norden på rätt sätt. Tack Hans för en bra artikel om ett synsätt som borde vara en självklarhet för varje rotarian. Håkan S Lundberg, Nyköping Öster Rk Hans Hinderssons inlägg är tankeväckande Idéerna är värda att pröva Överlevnadsfråga
64
64 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden V immel Kaunis kiitos Amerikkalainen rotari Richard Rundquist, Rockford RC Illinois, kaatui helteen uuvut- tamana Kööpenhaminassa RI Convention 2006 yhteydessä loukaten päänsä vaka- vasti. Nina Fredriksson yritti auttaa potilas- ta parhaansa mukaan ja toimitti hänet jat- kohoitoon paikalliseen sairaalaan. Tammikuussa 2009 hallituksen kokouksen yhteydessä Evanstonissa rotariveli Richard kävi kiittämässä avusta välttyessään vaka- vammalta vammautumiselta jättäen muis- tolahjan kiitokseksi. Teksti ja kuva: Lasse Fredriksson SVERIGE 50-årsjubilarer hyllade Fyra herrar har hyllats för att de varit med- lemmar i Växjö rotaryklubb i 50 år. Det skedde vid en ceremoni på ett klubbmöte strax före jul, då presidenten Carl-Gustaf Göthe överlämnade var sitt diplom till ju- bilarerna. De fyra är Karl-Fredrik Gustafs- son, 87, Hans Lundkvist, 87, Carl-Wilhelm Petri, 87, och Sten Tengvall, 94. På bilden från vänster presidenten Carl-Gustaf Gö- the tillsammans med de jubilarer som var närvarande vid mötet, Hans Lundkvist och Sten Tengwall (foto: Rolf Wenander). SVERIGE Tre nya PHF i Kivik Rk Vid Kivik Rk: s traditionella julfest den 16 december 2008 hedrades tre förtjänta klubbmedlemmar med Paul Harris Fellow. De tre mottagarna, Hans Thuresson, Bert Persson och Matti Yllö, har alla varit presidenter och har tillsammans mer än 94 år i Rotary och de två sistnämn- da ligger dessutom bakom bildandet av Kiviksklubben för lite drygt 10 år sedan. Utdelare var klubbens nuvarande presi- dent, Leif Malmströmer, själv PHF (foto: Gert Sjöstedt). SUOMI/FINLAND
65
65Nummer 2. 2009 . Rotary Norden V immel 2 hædret i Aalborg Stigsborg I forbindelse med Aalborg Stigsborg?s julefest med ca. 60 deltagere sidst i november 2008 kunne klubbens præsident Niels Jakob Kjærs- gaard hædre 2 af klubbens medlemmer. Aksel C. Nielsen blev hædret med PHF med safi r på grund af en store arbejde i klubben i gennem mange år som counsellor og an- svarlig for klubbens mange aktiviteter un- der GSE besøg, samt hans store indsats som formand for klubbens Guvernørkomite, som har haft det overordnede ansvar for gen- nemførelsen af PETS-mødet, Guvernørskif- tet og Distriktskonferencen i distrikt 1440. Endvidere fi k Erik Sørensen overrakt de synli- ge tegn på, at han er tildelt en PHF-værdig- hed. Præsidenten begrundede overrækkelsen med hans gode indsats i klubben med mange forskellige opgaver gennem årene og især den seneste opgave som formand for klub- bens Distriktskonferenceudvalg, der havde ansvaret for gennemførelsen af Distrikt 1440?s distriktskonference i september 2008. Billedet: Fra venstre ses Kirsten Nielsen, Ak- sel C. Nielsen, guvernør Finn Munk, Erik Sø- rensen og Jette Hedin. Erik V. Dam Klubmester To nye PHF i Odder Rk Under samværet efter årets adventsmøde den 9. december 2008 i Alrø Kirke med- delte præsident Per Højgaard overrasken- de, at Paul Harris Fellowship var tildelt Niels Peter Arildsen og Henning Sørensen for stor indsats for henholdsvis Litauen-pro- jekt og mangeårig, værdifuld indsats som klubkasserer og økonomisk vismand for klubbens økonomi. Begge takkede bevæ- get efter at have fået ny nål og fl ot hals- kæde med medalje, og i hvert fald var Niels Peter ganske uforberedt på hæderen. Billedet: Præsidenten i midten med Niels P. Arildsen (tv) og Henning Sørensen (foto:pd). PHF i Slagelse-Antvorskov Rk Ved en festlig anledning kunne Slagelse- Antvorskov?s præsident Lars Thurø Møller hædre snedkermester Bruno Hansen med anerkendelsen Paul Harris Fellowship. Præsidenten berettigede udmærkelsen for et mangeårigt medlemsskab, hvor Bru- no Hansen har bestridt alle klubbens væ- sentligste tillidsposter. Bruno Hansens po- sitive indgangsvinkel til alle opgaver og udfordringer, samt en meget villig og gæstfri vært ved kamin- og parasolmøder. Bruno Hansen udviser altid stort engage- ment og initiativ når festlige arrangemen- ter skal afvikles, senest ved klubbens 40 års jubilæumsfest på Kragerup Gods. Men Bruno Hansen har igennem en årrække også være primus motor for klubbens be- rømte madhold. Bruno Hansen har altid været uselvisk og udvist klubben stor lo- yalitet og godt kammeratskab. At Bruno Hansen er snedkermester med stor kærlig- hed til træet og de faglige traditioner kan ses ved, at han har bygget og foræret klub- ben to talerstole i udsøgte træsorter. DANMARK DANMARK DANMARK
66
66 Vid guvernörsutbildningen i januari be- söktes institutet av en mycket speciell gäst, Microsofts grundare Bill Gates. Han kom för att tala om Bill & Melinda Gates ?stiftel- sens engagemang i PolioPlus. Det Bill Ga- tes hade att säga var inget mindre än att stiftelsens 100 miljoner dollars utmanings- bidrag nu fördubblas till en 200 miljoner dollars utmaning för Rotary genom att Gates-stiftelsen kommer in med ytterliga- re 255 miljoner dollar. Vi rotarianer uppfattar detta som en enorm uppskattning av vårt arbete. När vi når upp till vår andel kommer den sam- manlagda insatsen från Rotary och Gates Foundation i kampen mot polio att uppgå till 555 miljoner dollar. Polioviruset grasse- rar fortfarande i fyra länder men trots att de är bara fyra medför de enorma praktis- ka och epidemologiska utmaningar. Medlen kommer att användas för opera- tivt stöd, rapportering och social uppmo- bilisering. Det gäller att hålla nya fall noga under uppsikt och att genomföra välpla- nerade och effektiva vaccineringskampan- jer. Det handlar också om noggrann kart- läggning av riskområden för att säkerställa att inget barn blir bortglömt. Vi har kommit drygt halvvägs i vårt arbete för våra första 100 miljoner dollar. Under de följande tre åren gäller det alltså att komma upp med 200 miljoner dollar. Vi vädjar till alla rotaryklubbar om att ge- nomföra åtminstone en medelsanskaff- ningsdrive för poliokampanjen under vart och ett av dessa tre år och vänder oss spe- ciellt till nya rotarianer och nya rotaryklub- bar i vår vädjan. Vi har kommit ytterst nära målet att ut- rota polion och förverkligandet av den drömmen. Dong Kurn (D.K.) Lee RI-president 2008-2009 Att kunna läsa och skriva kan förändra hela livet för en människa. Denna själv- klarhet kan föra med sig ett jobb, en in- komst och hopp om en bättre framtid. Därför har Rotary i mer än två årtionden satsat på att motarbeta analfabetism ge- nom att satsa miljontals dollar på läskun- nighetsprojekt. Mars är läskunnighetens månad i rotary- kalendern. För rotaryklubbarna är det en lämplig tid att fundera över vad just den egna klubben kunde göra för att bidra till detta ädla syfte. Det fi nns områden i vår värld där mindre än 30 % av befolkningen kan läsa och skriva. I många fall handlar det om kvinnor som då inte heller kan för- medla den kunskapen till sina barn. Pro- blemet gäller också rika regioner där un- dermåliga skolor inte kunnat skapa de grundfärdigheter som behövs för en skä- lig samhällsinsats. RF:s Humanitarian Grants ?program syftar till att hjälpa dem som behöver lära sig läsa och skriva. Vi tillhandahåller böcker, skolmaterial, datorer och annan utbild- ningsutrustning. Med RF:s stöd kan klub- barna erbjuda speciella metoder för att hjälpa skolor där annan hjälp är svår att få. Läskunskap öppnar dörren till arbete och ekonomisk utkomst. RF smider nycklar till den dörren. Jonathan Majiyagbe Ordförande, RF RI-P r esident en och RF En monumental insats Nummer 2. 2009 . Rotary Norden Kunna läsa och skriva inte alltid självklart
67
Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden T ekst 67 100 * Porto 29:- tillkommer. Erbjudandet gäller bilder i 11x format (gäller ej 11x vit ram) t o m 2009-03-31, endast svenska hushåll och endast en gång per hushåll. bilder gratis! * Gå in på www.fujidirekt.se/rotary Följande bilder endast 0 75 kr/st ?Nöjd kund kommer tillbaka!? Bernt Carlsson, Ansvarig FUJIdirekt
68
68 Nummer 2 . 2009 . Rotary Norden Att se bättre ger mig högre livskvalitet Har du frågor om BLUE EYE, kontakta: Elexir Nordiska AB ? Sverige ? Tel +46-(0)8-564 50 000 ? www.elexir.se M e lo a r t M u s ic & D e s ig n ? Med åldern har jag fått sämre syn. Det be- rättar Kjell Lundberg, 78 år, som bor i Luleå och är före detta rektor. Under flera år har han varken kunnat läsa tidningen eller lösa korsord mer än någon minut i taget. Och bilratten har hans hustru fått överta. ? BLUE EYE är bra för mina ögon. Nu kan jag köra bil igen och jag löser flera korsord varje kväll. Efter pensioneringen har Kjell varit aktiv på många sätt. Han har rest mycket, skött om sin trädgård och varit verksam i olika föreningar och organisationer för handi- kappade ungdomar. Han är också guide på Gammelstad kyrka och kyrkstad, som finns med på Unescos världs- arvslista. ? Jag hade läst om att luteinet i BLUE EYE är gynnsamt för synen. När man blir äldre kan synen förändras, så jag tyckte det var värt att prova. Han fortsätter: ? Jag förväntade mig inga underverk, men var glad att man bara behövde ta en tablett om dagen, lätt att komma ihåg och inte så jobbigt att svälja. ? Att åter kunna göra det jag en gång kunde, ger livet en annan dimension. Bättre syn ger mig större frihet. Vad är BLUE EYE? BLUE EYE är ett kosttillskott framtaget av den norske läkaren Geir Lund. En tablett motsvarar en hel kopp svenska blåbär med hög halt av antocyaner som kan motverka oxidativ stress i ögonen. BLUE EYE innehåller också lutein utvunnet ur ringblomma. Lutein är bra för din syn Lutein är en stark antioxidant som tillhör gruppen bio- flavonoider, som finns naturligt i gula fläcken i ögats näthinna. Ett extra tillskott av lutein gynnar ögats hälsa och funktioner. Med kosten får vi i oss cirka 2,2 mg lutein per dag. Forskning* visar att ett extra tillskott av lutein på minst 6-14 mg är bra mot åldersförändringar i ögat. I BLUE EYE ingår även andra antioxidanter som quer- cetin, rutin, salvia, zink, selen och E-vitamin. * Nutrition Journal 2003, 2:20 Mozaffarieh et al ? ClinicalTrials.gov ID: NCT00029289 Fakta om BLUE EYE Gynnar ögats hälsa och funktioner genom en bra samman- sättning av antioxidanter. Framtagen av den norske läkaren Geir Lund. Du behöver bara ta en tablett om dagen. Spara pengar. Innehåller hela 25 mg lutein per tablett, tål att jämföras med andra. Blue Eye innehåller en hög halt (37,5 mg) antocyaner, färg- ämnet i blåbär. Finns i svenska hälsobutiker samt finska hälsobutiker och apotek. Kan även beställas fraktfritt på www.elexironline.se eller på telefon 08-651 40 40.