1
Nr. 7. nov. - dec. - 2010
2
MITT ISLAND Veckoresa till Island sommaren 2011. Pris från 9.995:- per person Vi upplever valar, sprutande gejsrar, vattenfall och bad i varma källor. Detta har genom åren varit vår absolut populäraste resa, mycket tack vare våra duktiga svensktalande guider på Island. Vi har avresor varje vecka i perioden juni till augusti. Avreseorter Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. www.icelandexplorer.se 08-410 182 02 031-762 85 10. Upplev landet av is & eld I priset ingår: Flyg till Island tr med direktflyg. skatter. transfer flyg- plats hotell tr, 7 nätters inkvartering centralt i Reykjavik inkl frukost, 4 underbara utflykter med svensktalande guide
3
3Nummer 7. 2010 . Rotary Norden Nummer 7 nov. - dec. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 0212 - 2010. Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary Internatio- nal. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotary- bevgelse set fra en nordisk synvinkel og med nordiske vurderinger. Indhold Leder Börje Alström 4 Nordisk Åländsk distriktstillhörighet 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema Samhällsförtroendet 8 Landssider Sverige 16 Norge 26 Finland 32 Danmark 42 Island 50 Vimmel Vimmel Debat 53 RI:s Agenda Ray Klinginsmith Carl-Wilhelm Stenhammar 58 RN Kontakt 58 Global Outlook 59 Nr. 7. nov. - dec. - 2010 Siderne 6-7 indeholder internationale ny- heder fra RI. Desuden RI prsidentens og TRF formandens meddelelser s 58.. RI prsident Ray Klinginsmith omkranset af HKH Kronprinsesse Mary og prsident Helena Nymann, Kbenhavns Rk under In- tercity mdet i Kbenhavn. I sidste nummer af Rotary Norden Nr. 62010 på siderne 52 til 54 fortalte Lone Lauritzen om arrangementet i Hvor godt- folk kommer, kommer godtfolk til. Grun- den til at fortlle mere om arrangemen- tet, dets etablering og gennemfrelse er, at det er et skoleeksempel til efterlevelse. Nordisk Landssider Internationalt Forside Tema Ålands rotaryklubbar har av språkskäl sökt distriktsbyte från 1410 Finland till 2350 Sverige. Då detta inte lyckats planerar man nu att ersätta de två nuvarande klubbarna med 1-2 eKlubbar som kan arbeta med vem de vill och på vilket språk som helst. Redaktionens E-mail adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoftmail.dk Sverige: borje.alstromgalleristadsbacken.se borje.alstrommiun.se Norge: julsrudonline.no SuomiFinland: hakan.nordqvistwelho.com Island: markusoasimnet.is RN WEB: http:epaper.luovia.finorden Förtroendet för samhällsinstitutionerna är temat för detta nummer av Rotary Norden. Vi har sökt spegla detta i intervjuer och undersökningar i de olika nordiska län- derna. Någon gemensam vetenskaplig komparativ studie finns inte, men vi hop- pas ändå att vi gett en bred bild av en FINLAND Rotaryklubbarna i Uleåborg har byggt upp ett gym under bar himmel i samar- bete med sin hemstad. Idn är den att spe- ciellt samhällets seniorer skall kunna träna upp in fysik i friska luften under sakkun- nig vägledning och utan kostnader. SVERIGE Kalmar Slott Rk har arrangerat ett semina- rium om dyxlexi. Man samlade hela 800 personer för att sprida kunskap om en av skolans viktigaste insatser. Kalmar Slotts insats är en sann rotarygärning för att motverka fördomar och verka förebyg- gande för de yngsta. NORGE Fem Oslo-klubber vil ha hele distriktet med på en vervekampanje for strre et- nisk mangfold, noe som skal gagne både Norge og Rotary. Stort engasjement un- der kampanjens Kick Off. Stavanger mar- kerer seg godt i det samme bildet, der de 13 medlemmene av en nystiftet Rotaract- klubb kommer fra 10 forskjellige land. grundbult i det demokratiska samhället.
4
4 leder Hur stabilt är samhälls- förtroendet? Nummer 7 . 2010 . Rotary Norden Tema i detta nummer av Rotary Norden är för- troende. Förtroende för olika samhällsinstitu- tioner så som det framstår i olika mer eller min- dre vetenskapliga studier men också enskilda befattningshavares åsikter om förtroendets betydelse för en framgångsrik verksamhet. I Sverige har SOM-institutet vid Göteborgs uni- versitet sedan 1986 utfört årliga mätningar på ett statistiskt urval av 3000 svenskar i åldern 16- 65 år. Studierna visar på en förhållandevis stor stabilitet för de institutioner som åtnjuter stort förtroende hos allmänheten. Sjukvården, Uni- versiteten, Polisen, Riksbanken och Radio och TV har genom åren med endast marginella rörelser i förtroendekurvan legat på ett mycket högt värde. Och då vet vi alla att detta är samhällsin- stitutioner som ständigt debatteras och befin- ner sig i fokus i den enskilde individens vardag. De bildar ett slags samhällets ramverk, något som har stor betydelse för oss och som vi utifrån ett kompetensperspektiv har stor respekt inför. Minst förtroende hyser svensken för de institu- tioner där förtroendemannabegreppet av hävd är inmutat. Det är en paradox att de politiska par- tierna, de fackliga organisationerna, EU-kommis- sionen och Europaparlamentet hamnar i botten när medborgaren skall ranka de samhällsinstitu- tioner som han eller hon har förtroende för. Många gånger är det dagshändelser som påver- kar förtroendet. Utsända soldater i främmande länder som omkommer i sin gärning påverkar förtroendet för försvaret. På finansmarknaden är avståndet mellan skurk och hjälte för en före- tagsledare inte alltid så stort. Tillfälligheter och medialt utrymme påverkar förtroendet. Medierna har stor betydelse för verklighetsbe- skrivningen eftersom allmänhetens bild av verk- ligheten är den som medierna förmedlar. Vi skri- ver nu 2010 och internet har blivit viktig som informationskanal för allt fler, inte minst gäller det de yngsta medborgarna. Men hur faktakon- trollerar vi Internet. Vilken nyhetsversion som är den sanna beror på vilken version som den en- skilde läste. Så om förtroendet hittills varit relativt stabilt för våra topprankade institutioner så kan vi måhända i morgondagens internetbaserade informationssamhälle förvänta oss en större ge- nerell instabilitet. Vem och vad kan jag lita på? Börje Alström, Temakoordinator I över sex års tid har Mariehamns och Godby rotaryklubbar på Åland försökt få gehör för sin önskan om att få byta distriktstillhörighet, från D1410 i Fin- land till D2350 i Sverige. Men det stel- benta regelverket säger att en majori- tet av klubbarna i ett distrikt skall godkänna en sådan överflyttning och svaret från D1410 har varit nej och åter nej. Frågan är nu om de åländska rotarianerna skall tvingas skrota sina nuvarande klubbar och återuppstå som s.k. e-klubbar med verksamhet över Internet. -I över 40 års tid har de åländska klub- barna diskuterat och kritiserat det fak- tum att distrikt 1410 med bas i sydväs- tra Finland inte ger tillräcklig service på svenska, något som skapar pro- blem för de svenskspråkiga ålänning- arna. Det är inte bara den löpande verksamheten som blir lidande, det är i praktiken omöjligt för en ålänning utan flytande kunskaper i finska att göra rotarykarriär. - Det är inte lätt att vara rotarian i ett distrikt där man inte kan ta del av kom- munikationen och inte heller delta i rotaryarbetet på alla dess olika plan, förklarar Lennart Joelsson, president för Mariehamns Rk. Lennart poängterar att t.ex. är mycket svårt att navigera på RI Finlands hem- sida på svenska. Även om det finns rubriker på svenska så redovisas många styrdokument och projekt en- bart på finska. Segdraget om åländsk distriktstillhörighet - bildar e-klubbar för att få bättre service på svenska Pionjär. Godby Rotaryklubbs förste sekreterare Anita Häggblom blev en av de första åländska rotarianerna som i medlet av oktober i år prövade på att hålla rotarymöte via Internet. Foto: Carin Holmqvist
5
5Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or disk Även fysiska avstånd Språkfrågan i kombination med betydan- de skillnad i geografisk närhet en resa över till svenska sidan tar två timmar med- an motsvarande färjetur österut tar ca sex timmar i anspråk gjorde att de åländska rotarianerna under början på 2000-talet gjorde allvar av sina tankar om ett di- striktsbyte. - Allt detta gör att vårt Rotaryarbete inte kan bedrivas effektivt och i äkta Rotary- anda ser vi fram emot en förståelse för en förändring, framhåller Björn Rönnlöf, pre- sident för Godby Rk. Inom D2350 i Uppland och norra Stock- holm var tongångarna enbart positiva och förhoppningarna om en snabb över- gång var samstämmiga. Den åländska processen började på bästa sätt i och med att en majoritet av klubbarna inom D1410 våren 2006 röstade ja - men sedan tog det stopp. Dåvarande DG vägrade helt enkelt att acceptera resultatet och därmed kunde aldrig ärendet föras vidare till RI. Vid en ny omröstning i april 2007 sade en majoritet av klubbarna nej. När frågan för tredje gången kom upp till ny omröstning i april 2009 fick ålänningarna uppleva det hittills största nederlaget då endast tio klubbar röstade för ett byte. eKlubb ? Hösten 2009 återupptogs försöken att på RI-nivån få till stånd ett distriktsbyte och redan i november hade RI Presidenten ut- sett RI Director Ekkehart Pandel från Tysk- land till särskild rapportör i frågan. I sam- band med sitt uppdrag besökte han Åland i mars 2010 och antydde redan då att en e-klubb kunde vara lösningen på ålänningarnas problem. RI pekade nu på möjligheten att ålänningarna ber en gu- vernör i ett annat distrikt starta en ny e- klubb och gå med som chartermedlem. - Vi har nu fått möjligheten att utvärde- ra en e-klubb. Vi får möjlighet att bedriva våra fysiska möten samtidigt som e-mötet och då är ju inte detta med distrikt eller språket längre en större fråga. Med en kombinerad e-klubb och fysiska möten kommer vi att skapa ett internordiskt sam- arbete med medlemmar från hela öster- sjöregionen och på vårt eget språk, sum- merar Carin Holmqvist, PP i Godby RK. I skrivande stund förefaller en eller två åländska e-klubbar vara ett sannolikt sce- nario. Två anrika klubbar tvingas i så fall ta farväl av Rotary medan deras medlemmar fortsätter verka på svenska via D2350 och med Internet som den nya formella möte- sarenan! Text och bilder: Harry Jansson, Mariehamns Rk Koordinator för de åländska klubbarna i distriktsfrågan H O T E L R E S E R V A T I O N . S E H o t e l l ö v e r h e l a v ä r l d e n t i l l l ä g s t a p r i s , a l l t i d ! RESOR TILL SOLEN Nu släpper vi vårsommarhöst för 2011 Flyg + Hotell i 4 veckor fr. 4.900,- Vi hjälper dig hitta resan som passar, oavsett hur länge ni vill vara borta. Prisexempel perperson i lägenhet eller dubbelrum för 4 veckor inkl. hotell, flyg och transfer tr: rum lägenhet inkl. h Gran Canaria 7.090,- 9.995,- Tenerife 6895,- 9.4.695,- 9.965,- Hotelreservation.se Fridhemsgatan 68 112 46 Stockholm www.hotelreservation.se Email: infohotelreservation.se 70.000 hotell från budget till lyx över hela världen. Skräddarsydd resa med hotell, flyg och transfer eller hyrbil. Ring för personlig rådgivning och beställ våra broschyrer! 08 - 540 202 20 4 veckor Lägenhet Halvpension All-inclusive Gran Canaria 5.900,- 10.600,- 11.900,- Tenerife 6.900,- 7.800,- 11.300,- Algarve 5.800,- 9.800,- 16.800,- Costa del Sol 5.900,- 9.600,- 12.400,- Mallorca 5.900,- 8.200,- 14.800,- Kreta 7.200,- 8.900,- 15.900,- Cypern 7.300,- 11.300,- 19.500,- Malta 4.900,- 7.900,- 14.900,- Turkiet 6.700,- 8.900,- 10.300,- Marocko 5.900,- 9.500,- 15.900,-
6
6 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden I forbindelse med Internatioanl Day of Per- sons with disabilities har nigerianske rota- rianere sat fokus på Polio ofre. Ramt af Polio bevgede Ayuba Gufwan sig rundt kravlende på sine hnder helt op til teenage årene, hvor hans onkel kon- struerede den krestol, som gjorde det muligt for ham at komme i skole og senere tage en lreruddannelse. I 2004 var Gufwan, som er medlem af Ro- tary Club of Naraguta, medstifter af orga- nisationen Wheelchairs of for Nigeria, som fremstiller og leverer hånddrevne kre- stole til Polio ofre som han selv. George Camp, guvernr i distrikt 7230, tog med- flgende billede fra Kanu under overdra- gelsen af 30 krestole til meget begejstre- de modtagere. Krestolene er fremstillet af cykeldele. Denne pige var meget genert, men da hun fik krestolen, lyste hun op som en sol, og jeg var heldig at få dette billede af hen- de, siger Camp. En tur til fabriken i byen Jos inspirerede ham til at give et bidrag til ind- satsen. Det er vigtigt at holde sig for je, hvor langt pengene strkker i denne del af verden og hvor stor betydning, vore do- nationer er for modtagerne og for Rotary Foundation. Den internationale dag for folk med fysiske handicaps holdes den 3. december. Prisen for at donere en krestol til Nigeria er 150 USD. Der er indtil nu doneret 3.000 krestole til landet. In t er na tionalt Convention Countdown Få Nordamerikanske byer er så indhyl- det i romantik som New Orleans skrev vort medlemsblad, da der sidste gang blev afholdt Convention her i 1876. I for- bindelse med Convention 2011 21-25 maj, har Host Organization Committee HOC valgt en rkke begivenheder , der vil give os mulighed for at opleve New Orleans på en helt uforglemmelig måde. South of the South Concert i Morial Con- vention Centers auditorium mandag byder bl. a. på Cajun musik, Gospel kor, blues sangere og Jazz musik. An Evening of Fun, Food, Fellowship and Fins at the Aquarium of the Americas by- der på lokale specialiteter, New Orleans musik og chancen for på egen hånd at opleve akvariet. Om mandagen er der Host Hospitality med en tur i Street Car ad St. Charles Avenue, rundfart på Missisipi i i River Boat, en tur til sumpen og alligatorer- ne, eller en aften med Cajun middag, musik og dans - arrangeret af lokale rotarianere. I forbindelse med French Quarter Dining Experience tirsdag kan der re- serveres plads på nogle af byens fineste restauranter, heriblandt Arnauds, Anti- ones, Boussards, the Court of Two Si- sters og Tujagues. Der vil blive serveret specielle menuer og mulighed for at mde rotarianere fra hele verden. Du kan endnu nå at registrere for Con- vention til en gunstig pris inden den 15. december på www.rotary.org. RI-Nyt ROTARY INTERNATIONAL CONVENTION NEW ORLEANS USA 21-25 MAY 2011 Nigerianske rotarianere producerer krestole til polio ofre
7
7Nummer 7. 2010 . Rotary Norden In t er na tionalt CANNES centrum uthyres www.cannestygard.se Hundreder af mennesker samledes, da den frste kaskade af vand sprang fra den nye pumpe i Nyive, Ghana og markerede starten på the International Collaborati- ons arbejde. Alliancen imellem Rotary In- ternational har som mål på langts sigt at skaffe rent drikkevand og etablere sanitets og hygiejne projekter i den tredje verden. Rotary Foundation Trustee Samuel A. Okuszeto, Ghana, klippede snoren sam- men med USAIDGhana Mission Director Cheryl Anderson. Landsbyer i fire af lan- dets regioner vil blive forsynet med borin- ger og håndpumper og rrledninger samt nye latriner og brusekabiner. De to millio- ner USD, som er brugt på disse projekter, vil gavne mere end 86.000 beboere, hvoraf mange hidtil har hentet vand fra åbne brnde og vandhuller og har haft meget dårlige sanitets forhold. Rotarianere i Ghana har samarbejdet med folk fra landsbyerne for at ndre deres ind- stilling til sanitre forhold og trne og un- dervise dem i vedligeholdelse og brug af faciliteterne. Tolv klubber har komiter af eksperter, som skal samarbejde med 114 lokalsamfund, som indgår i projekterne. Vi agter at gre projekter til modeller for fremtidige projekter med strategiske part- nere og på denne måde forbedre vort bi- drag til international forståelse, goodwill og fred, siger past prsident RI William B. Boyd, formand for the Internatioal H2O Collaboration Steering Committee. Igennem alliancen, kan klubber ansge om grants på USD 100.00 til USD 300.000 til udfrelse af projekter i Ghana, Den Do- minikanske Republik og Fillipinerne. RI- USAID partnerskabet er en global udvik- lings alliance, en offentlig-privat alliance model udviklet af USAID til forbedring af sociale og konomiske forhold i udvik- lingslande. RI og International H2O starter vandprojekter i Ghana
8
8 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema Svenskarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har sedan 1986 frågat ett statistiskt urval av svenska folket om deras förtroende för olika samhällsinstitutioner och grupper. Frågans som ställs är:Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande insti- tutioner och grupper sköter sitt arbete. Tabell. Förtroendet för samhällsinstitu- tioner 2009 procent och balansmått. Källa: Holmberg & Weibull, Nordiskt Ljus, 2010 I 2009 års undersökning hittar vi en topp- grupp av institutioner som åtnjuter stort förtroende bland allmänheten. Trots den senaste tidens uppmärksammade debatt i svenska medier om brister i sjukvården så toppar denna institution förtroendeba- rometern. Och så har det varit alltsedan mätningarna började 1986 då förtroende- balansen låg på+68. Universitet och hög- skolor infördes i mätningarna 1997 och det året vart siffran+47 att jämföra med årets +48. Universiteten har legat stabilt på denna nivå under perioden 1997-2009. Även om förtroendet har dalat från +53, 1986 till dagens + 44, så har polisen stort förtroende hos allmänheten. På senare tid har inte minst i Sverige i olika medier min- dre hedrande polisiära insatser speglats och debatterats. Om det är detta som på- verkat den långsiktiga trenden är svårt att ha en bestämd mening om. Riksbanken märker sannolikt allmänheten mest i samband med ändringar av repro- räntan - en rörelse där påverkar de flesta hushåll med ändrade bostadskostnader. En uppgift som man uppenbart sköter med stort förtroende från allmänheten. Riksbanken fogades till mätningarna så sent som 2005 och det året var värdet +46 Förtroende för radio och TV Radio och TV är den medieinstitution som skiljer ut sig på ett positivt sätt i medbor- garnas förtroende. 1986 då den första mätningen genomfördes låg RadioTV på +48 i förtroende och har under perioden fram till 2009, med endast marginella fluk- tuationer legat på denna höga nivå. Efter denna toppgrupp följer en ganska stor grupp av institutioner med ett balans- mått på mellan +34 till +12. Domstolarnas förtroende har mätts sedan 1994 och har i stort sett legat på samma nivå sedan dess. Grundskolans förtroendekurva har gått lite upp och ner sedan mätningarna bör- jade 1986 då värdet blev +23. 1994 toppa- de förtroendekurvan på ett plusvärde på över +40 för att sedan dala fram till dagens +30. Att grundskolans förtroendevärde va- rierar så över tid är kanske inte så konstigt med tanke på hur central och nära med- borgarna denna institution är. Ofta förs dessutom en ganska intensiv medial de- batt om skolan och dess kvalitet med viss spännvidd i det politiska rummet. Regeringens och Riksdagens kurvor sedan 1986 har i stora drag följt varandra och här skiftar förtroendet drastiskt mellan åren. När mätningarna började 1986 hade regeringen ett värde på +36 och riksdagen på +33. Un- der 90-talet var talen negativa för dessa in- stitutioner med undantag av ett enda år. Bankkrisen i början av 90-talet utgör ett bottenmärke för de förtroendevalda insti- tutionerna liksom för övrigt för bankerna själva. I tider av kris, som efter terrorattack- en i USA 2001 steg förtroendet med +20 enheter och har sedan dess med kraftiga variationer stigit till +17 för regeringen och +13 för riksdagen 2009. 1995 genomfördes den första förtroende- mätningen av Kungahuset. Då var förtro- endet hela +41 men sedan har fallit till +12 år 2009. Kungahusets siffror har sjunkit från +20 2007 till dagens +12. Svagt förtroende för dagspress I nästa grupp återfinns Dagspressen som 1986 låg på +8 men som sedan dess med
9
9Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema vissa smärre rörelser i kurvan fallit till da- gens -1. Värt att notera är att den regel- bundna morgontidningsläsningen på papper fallit i alla åldersgrupper. Mest i ål- dersgruppen 15 -29 år där den gått från 68 procent dagliga läsare 1886 till 36 procent 2009. Bland de i åldern 30 -49 år har talen fallit från 80 procent till 59 procent 2009. I vilken utsträckning läsningen faller med förtroendet är svårt att säga, men det tor- de väl knappast vara en fördel. Bankerna låg i topp i förtroendeligan 1986 med hela +62, föll kraftigt under bankkri- sen ner till -40 1992 och har sedan stigit till +28 år 2007 för att sedan i spåren av den senaste finanskrisen sjunka till dagens -3. Ett förtroende kan förbrukas ganska snabbt, inte minst visar det sig när ban- kerna spekulerat med medborgarnas ka- pital, så att den egna tryggheten hotats. I den absoluta botten i förtroendeligan lig- ger de politiska partierna och de fackliga organisationerna. Det är dessa institutio- ners valda företrädare som vi kallar förtro- endemänkvinnor. Sett i ljuset av den tra- ditionen är det närmast ironiskt att de sedan mätningarna av de politiska parti- erna startade 1997 hade -39 och i dag -16 dvs. hela mätperioden på den negativa si- dan. De fackliga organisationerna har fun- nits med sedan mätstarten 1986 och då uppmättes ett värde på -7. Övriga nordiska länder Några motsvarande studier finns inte i de andra nordiska länderna men det finns en- skilda mätningar som kan känna som be- gränsade jämförelser och kuriosa. I Norge är tidningen Dagbladet i fritt fall och sliter på en tung annonsmarknad och läsarna är långt ifrån nöjda med produk- ten enligt Norsk Kundebarometer. I årets mätning hamnar Dagbladet på sista plats vad gäller kundtillfredställelse med 51,1 av 100 möjliga poäng. Men också kvällstid- ningen VG har fallit till en bottenplats i den norska undersökningen. I en annan norsk studie RepTrak Offentlig 2010 där 50 stora offentliga verksamheter värderas av 7315 norrmän toppar Förbru- karrådet följt av Förbrukarombudet , Barn- ombudet, Riksrevisionen och Polisen. Medan Jernbaneverket, Samferdselsde- partementet och UDI får lägst värdering. Det är Apeland Informasjon og Reputation Institute, i samarbete med frsteamanuen- sis Peggy S. Brnn vId Handelshyskolen BI, som svarar för undersökningen som ge- nomförts för första gången i år. I Finland har den ledande ekonomisk-.po- litiska veckotidskrift Suomen Kuvalehti ut- fört en studie tillsammans med marknads- undersökningsföretaget Taloustutkimus, nu för sjätte gången genomfört en studie som spänner över 380 yrken från kirurg till dörr-till-dörr försäljare. Tidningen Newsweek också hunnit med att nominera Finland till världens bästa land. I den undersökningen var Finland bra i mycket men bara på sjuttonde plats i häl- sovården. Hur rimmar det med uppskattningen av läkaryrket? Kirurg etta, specialistläkare tvåa, läkare trea. Nio av tio i topp inom häl- sovården? De alltid populära brandmän- nen landade på fjärde plats men sedan kom överläkare, neurolog och ögonläkare före barnmorska. Lägger man till tandläka- re och sjukvårdare får man alltså tio i topp. Bland organisationer står polisväsendet som Finlands trovärdigaste institution en- ligt en utredning om etisk administration och medborgare som utförts av en arbets- grupp vid Vasa universitet. Sen följde uni- versitet och yrkeshögskolor, grundskolor och gymnasier, försvarsmakten, sjukhus och hälsovårdspersonal, tipsbolaget, dom- stolarna, kyrkan, folkpensionsanstalten och det statliga radio- och TV-bolaget YLE. Under åren har de mest märkliga undersök- ningar om de värdefullaste yrkena gjorts av de mest skilda institutioner. I en klass för sig stod Arbetarnas Ekonomiska Forsk- ningscentrals utredning från det röda 1970-talet, då den minst uppskattade yr- kesgruppen ansågs vara herdar och den näst-minst uppskattade rika mäns repre- sentationshustrur. I en jämförelse om förtroendet för regering- ar och media K, OHara, Trust from Socrates to Spin, 2004, som jämför Nord Amerika, EU- länder, övriga västeuropeiska länder, Asien, Afrika, Östeuropa, Sydamerika och Mellan- östern så kan följande sumering göras. I de västliga demokratierna har regeringarna ge- nomgående högre förtroende än medierna medan det omvända förhållandet gäller för övriga geografiska områden. Vi kan alltid hitta något på någon skala. Börje Alström A fun, multimedia introduction to Rotary. Find photos, videos, audio clips, and more! Print copies are also available for purchase 595, 0.75 www.rotary.orgrotarybasics RotaRy BaSICS Glad you can join us! Lets start with a video overview www.rotary.orgrotarybasics Welcome to Rotary! RotARy BAsics onLine
10
10 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema Det norske forsvaret kommer ut med ka- rakteren godt omdmme på en fersk må- ling. Målingen ble foretatt i en periode da man hadde de hittil strste tapene i Afg- hanistan, noe som medfrte stor opp- merksomhet i mediene og en mer kritisk debatt om Norges deltagelse. På den bak- grunn må vel 12. plass på en liste som om- fatter 50 offentlige etater og virksomheter 73,3 poeng på en skala fra 0 til 100 reg- nes som et godt resultat? - Ved alle slike målinger er det viktig å presisere hva man egentlig er ute etter å måle. Hva er det Forsvaret har tillit på? Det sier Erling B, spesialrådgiver for forsvarssjefen og tidligere mangeårig politisk reporter og kommentator i avi- sen VG. Han er for egen del ikke i tvil om hva som br vre svaret: Forsvaret må ha en grunnleggende tillit når det gjel- der krisehåndtering og er jo per defini- sjon den eneste store organisasjonen til det formålet, i likhet med politiet et stykke på vei. Og ja, den tilliten tror jeg vi har og generelt stemmer dette bil- det godt med hva vi ser i internasjonale målinger, sier B. Takle oppgavene I likhet med de fleste statlige instanser og private selskaper har Forsvaret sett hvor- dan enkelthendelser kan gi negative ut- slag på omdmmemålinger. For et par år siden var det en ddsulykke med et mili- trkjrety og en spektakulr garnisons- fest nordpå som medfrte en U på må- lingskurven. konomisk rot og misbruk av stilling kan vre andre eksempler. En bud- sjettsprekk på en milliard kroner i 2005 var noe som kunne avleses på neste omdm- memåling. Skattebetalerne har krav på at betrodde midler forvaltes på korrekt vis. - Men intet av dette handler om Forsva- rets kjerneoppgaver, påpeker Erling B. Kjerneoppgavene knytter seg til å håndtere en krisesituasjon, håndheve norsk suverenitet i våre territorialfar- vann, sikre oljeinstallasjonene i ytter- ste fall mte et vpnet angrep mot Norge. I folks bevissthet har Forsvaret det personell og de midler som trengs til å takle disse oppgavene. Jeg tror det er der tyngdepunktet ligger i denne siste målingen. Så hverken en eskalerende debatt om det norske engasjementet i Afghanistan eller om en nedbygging til uforsvarlige nivåer for hjemlige formål er egnet til å svekke det ge- nerelle omdmmet? Forsvaret: Hy tillit på sitt kjerneområde De tre siste forsvarssjefene har nsket mer offentlig debatt om det norske engasjementet i Afghanistan. Bildet viser norske og afghanske styrker under en ope- rasjon tidligere i år. Foto: Forsvaret
11
11Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema - De kritiske rstene kan deles i to hoved- leire, de som er generelt negative til NATO- samarbeidet eller har en generelt pasifis- tisk innstilling og forsvarsvenner som er bekymret over budsjett og prioriteringer. Men i begge tilfeller handler det om poli- tiske beslutninger og prioriteringer, mer enn om Forsvarets evne til å lse de opp- gaver det er satt til innen de rammer det får seg tildelt. Best å sitte stille I hvilken grad er omdmmebygging en mål- setning også i Forsvaret? - Det er en bevisst målsetning, helt klart. Blant annet handler dette om å vre synlig i samfunnsdebatten. Når de tre siste forsvarssjefene har uttrykt et nske om mer Afghanistan-debatt, har det nettopp med Forsvarets legitimitet å gjre: Vi er sendt dit av landets ledere og nsker å gjre en god jobb. Politikere måler omdmme med fire års valgperio- der som tidsperspektiv, fabrikanter avle- ser salgstall fra dag til dag. I dette bildet skal Forsvaret fremstå som en bestandig strrelse, som hverken skal eller br vre avhengig av små, situasjonsbe- stemte svingninger, påpeker B. I mot- setning til de rådene man kjper hos kommunikasjonsbyråene om hy akti- vitet for å komme i mediebildet kunne man litt karikert beskrive det beste rådet til Forsvaret slik: Sitt stille og hold kjeft! Vi skal vre synlige på det vi gjr. Men vi er mer avhengig av et solid inntrykk enn et populrt. Omdmmeeksperter og PR-byråer mener å ha dokumentert at toppledere i nringslivet står for nr halvparten av bedriftens om- dmme? - Forsvaret er som sagt i en annen stilling enn bedrifter og ideelle organisasjoner, hvor en hyprofilert leder er en viktig del av omdmmebyggingen; den som skal selge noe i dag, fokuserer mye på å selge personen på toppen. En forsvarsminister med en sterk stilling i opinionen er selv- sagt en fordel for Forsvaret, uansett stats- rådens politiske farge. Men forsvarsminis- teren er en strre kjendis enn de forsvarssjefene som kommer og går. Det er liksom ikke noe poeng at journalister skal ringe til forsvarssjefen i en enquete foran cupfinalen Beskytte rettigheter Toyotas ledelse holder trolig ye med Volks- wagens omdmmeresultat, Ica med Coops, osv. Er det noen Forsvaret sammenligner sine resultater med? - Det måtte vre tilsvarende målinger i sammenlignbare land hva gjelder strrel- se og alliansetilknyting og da med det for yet at våre allierte vurderer oss som en troverdig partner. Omdmmemålingen for offentlig sektor er den frste som er foretatt på så bred basis i Norge. Helt på topp kom Forbru- kerrådet og Forbrukerombudet, Barne- ombudet og Riksrevisjonen. Nils M. Ape- land er leder for analysegruppen i Apeland Informasjon som står bak må- lingen. Ved lanseringen påpekte han at omdmmevinnerne hadde noen felles- trekk, bl.a. at de beskytter folks rettighe- ter. Og dypest sett er det vel det Forsva- ret driver med også? Ottar Julsrud Viktigere med et solid inntrykk enn popularitet, fastslår Erling B Foto: Scanpix. Minnesgåva Hedra minnet av en närstående. Skänk en minnesgåva eller starta en minnesinsamling på cancerfonden.se cancerfonden.se 020-59 59 59 pg: 90 1986-0
12
12 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema Da jeg, som skriver disse linier, blev jour- nalist for fem og fyrre år siden, blev det skrevne ord stbt i bly, blysatserne blev anbragt i en ramme, tryksvrte smurt på, og så blev der trykt. Hvis man ville rette et enkelt bogstav i en linie, måtte man st- be en ny sats. De tider er mange lysår vk. Der er også gået mange lysår siden jeg, dengang med- lem af parlamentet, skrev et brev til Althin- gets administration og anmodede om at kbe en lille Apple IIC edb-maskine til brug på mit kontor. Dengang kostede den det samme som en skrivemaskine. Jeg fik tilladelsen med betingelse om, at skrive en kort redegrelse ved tingets slutning, om hvordan Islands Althing kunne få gavn af denne nye teknologi. Året var 1985, for kun 25 år siden. Nu er Althing en af de institu- tioner i Island, som mest benytter sig af computerteknologi. Udviklingen fortstter, og nu med mang- foldig lysets hastighed. Det sker ikke mindst takket vre det mrkvrdige f- nomen, Internettet: E-mails, blog, Face- book, sms, Twitter og hvad det nu alt sam- men hedder, har fuldstndigt forandret kommunikation og formidling af informa- tion. Sgemaskiner kan finde oplysninger på en brkdel af et sekund. Hvis man ind- taster ordet Rotary i sgemaskinen Goog- le, får man 34,5 million svar på 0,25 sekun- der. Leksika forsvinder fra hjemmets reoler. Man kan flge med i medier over hele ver- den, kontakte venner og bekendte gen- nem e-mail og internet-telefonen Skype, som har brudt de internationale telefon- selskabers monopol. Verden er ikke den samme. Men meget andet er også helt an- derledes nu: I 1960 tog det 3-4 dage at sende et brev fra Island til USA. Nu tager det 5-7 dage! Breve sender man ikke ln- gere, og dermed går en stor del af vores kulturhistorie tabt. Hvordan kan man op- bevare alle de forskellige e-mails? Det er sandsynligvis udelukket. Alle verdens strste medier udgiver nu de- res publikationer på Internettet, og inter- net-udgaven er, for det meste, åben for alle. Mange tror, at trykmedier er snart hi- storie, og det kan tnkes, at de har ret. Mange moderne mennesker er så afhn- gige af Internettet, at hvis de mister netfor- bindelsen i nogle få timer, oplever de det som total isolation. Islndinge tilegner sig hurtigt de fleste nyheder. Det samme glder computer- teknologi. De gamle avisers internet-ud- gaver og nye medier trives. Blogsider svulmer op. Sprog og stil bliver mere in- formelle og undertiden kan man nsten sige, at et nyt sprog opstår. Der er kun få eller ingen begrnsninger. Derfor kan Demokrati og ytringsfrihed manifesterer sig på mange flere måder end fr Eidur S. Gudnason skriver i sin blog om samfundsanliggender, men også det sprogbrug man ser og hrer i medierne, fremstter tit kritik og kommer med nyt- tige forslag om forbedringer.
13
13Nummer 7. 2010 . Rotary Norden det desvrre forekomme, at disse betyd- ningsfulde medier nogle gange bliver misbrugt under dkke af anonymitet el- ler pseudonymer. Dette er det svrt at forebygge, uden be- grnsninger og frihedsindskrnkninger, som ingen vil acceptere. Det vigtigste er, at man styres af sund fornuft og ordentlige manrer. På trods af livlig blog-debat, fore- går den egentlige, demokratiske debat i Island for det meste stadigvk i de trykte aviser, hvor computerteknologi også er kommet til magten, og artikler bliver sendt direkte fra hjemmets computer til publika- tion. Sådan forbliver det sandsynligvis et stykke tid endnu. I aviserne opstår der sta- digvk polemik, ligesom for hundrede år siden. Debatten på blogsiderne er ikke mindre livlig, og ofte mere skarp og koncis, end de traditionelle artikler i avisen. Alle glder sig over, at demokrati og ytringsfri- hed manifesterer sig på mange flere må- der end fr. Denne udvidelse vil fortstte, til fordel for alle. Det falder mig ikke ind, at prve at forud- sige hvad der vil ske indenfor disse områ- der i de nrmeste år. I computertidens spde begyndelse skal Bill Gates, Micro- softs grundlgger, at have sagt, at 640KB burde vre plads nok til de fleste. Denne korte artikel er 28KB. Den blev gemt på en 320GB harddisk, der nok anses for at vre af mellemstrrelse i dag. En GB sva- rer til ca. ti reolmeter af bger. Derfor er det klogest at lade vre med at sige no- get om fremtiden. Eiur S. Gunason. Eiur S. Gunason er tidligere reporter i Is- lands fjernsyn, regeringsmedlem og ambas- sadr. Han er aktiv blogger. Eiur er medlem af Rk Reykjavk. T ema Eiur S. Gunason Befria mig! Hundratals småpojkar skickas varje år från sina hembyar i södra Etiopien till Addis Abeba för att arbeta som vävarpojkar. De sover på jordgolvet under sina vävstolar och arbetar från tidig morgon till långt in på kvällen. För allt detta slit får de bara mat och tak över huvudet. Ingen lön. Vi vill befria dem. Först börjar de i vår kvälls- skola och sedan flyttar de till vårt Frihetshus. Sätt in din gåva på pg 90 00 21-7. Skriv barnslav på talongen. Du kan också ge din gåva via sms. Din gåva blir ett steg på vägen. gåvogiro: 90 00 21-7
14
14 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema En diskussion om förtroendet på finans- marknaderna känns lättare att börja med slutresultatet än rubrikerna. Vi vet alla att en fungerande finansmarknad är en grundförutsättning för att marknadseko- nomierna skall kunna arbeta effektivt och kapitalet styras in på de bästa avkastnings- områdena. MEN Publiciteten om finansmarknaden handlar alltför ofta om kriser, missbruk, svindel, konkurser och besvikna placerare. Företag betraktas som misstänkta och lednings- personligheterna som fifflare. Insiderbrott får stora rubriker. Hur har det blivit så? Kim Lindström, erfaren kapitalmarknads- aktör och finansiell placerare, har analyse- rat företag, skrivit böcker och har place- ringar i cirka 70 företag. Han har varit chefsanalytiker för en av de finländska storbankerna och vd i fond- och kapital- förvaltningsbolag. Kim Lindström pekar på en intressant kedja av företeelser: - Det finns svagheter i systemet och några av de främsta är möjligheter till insideraffärer och det nu så allmänna ansiktslösa ägandet. Det sistnämnda le- der i sin tur till att den operativa led- ningen tar ansvaret för bolagen då ägarna finns på avstånd, det å sin sida kan leda till överdrivna kompensations- system då ingen motkraft finns. Sedan sitter olika ledningspersoner parallellt i varandras styrelser och på så vis tillgo- doser kollegerna sina och kompisarnas respektive intressen. Styrelserna i fin- ländska bolag består till 90 % av före- tagsledare. Värdeandelssystemet med elektronisk registrering av aktie- och förmögenhetsinnehav har givit bättre information om ägandet men det är ty- värr så att utländskt ägande förvaltarre- gistreras och därmed döljs i registrens arkiv. Det kan ju också leda till att även lokalt ägande genom mellanhänder kan döljas på samma sätt. Allt detta och mycket därtill gör att den stora allmän- hetens inställning till kapitalmarkna- den och dessa aktörer är minst sagt blandad. Finansfolkets image Detta återspeglas också i den finländska undersökningen om de mest respektera- de yrkena. Bland 380 yrkeskategorier lig- ger marknadsanalytiker på 330 plats, in- vesteringsrådgivare på 344 plats och börsmäklare på 352 plats. Till de faktorer som mest försämrat bilden av företagsledningen hör nog främst de stora optionsförmånerna. - Man kan kanske tänka sig att det är rim- ligt att en vd har 20-faldig lön jämfört med jobbarna men om det blir fråga om förhål- landet 1:2400, som i ett finländskt börsbo- lagår 2000, är det nog ganska magstarkt, säger Kim Lindström. Pehr G.Gyllenhammar, tidigare Volvo-chef, påpekade en gång på det röda 70-talet att man måste betala lön för att bilarbetarna skall komma på jobb men sedan måste man betala extra för att de skall göra något där. Nu har optionssystemen lett till att man i finans- kretsar i vår tid konstaterat att samma gäller direktörerna, lön för att komma på jobb och optioner för att prestera något. Herrarna har lärt av jobbarna, kunde man säga. Substansen bättre än imagen Finansmarknaden Helsingforsbörsen fungerade från 1912 till 1985 utan regler. Sen blev det bättre, först som andelslag och sedan som aktiebolag med egna etiska regler. Nu är vi ju en nordisk börs NasdaqOMX där det gemensamma regelverket gäller alla.
15
15Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ema - Men förtroendet är rmycket viktigt på fi- nansmarknaden, påpekar Kim Lindström. Man kan ju säga att en finansmarknad inte kan fungera utan förtroende. Den ekono- miska krisen visar tydligt hur det kan gå om förtroendet sviktar. Man kan nog också notera att företag som har en klar ägare i allmänhet inte heller har kompensationsö- verdrifter. Det är skillnad mellan att arbeta med egna pengar och andras pengar, som t.ex. fondbolag och försäkringsbolag gör. Samhällets insats Samhället har gjort mycket för att trygga förtroendet på finansmarknaderna. - Vi har kommit en lång väg men kanske inte ännu ända fram, säger Kim Lindström. Helsingforsbörsen, som startade 1912, fungerade helt utan regler eller fast bo- lagsform ända till 1985. Sedan blev börsen ett andelslag för vilket det i alla fall fanns lagstiftning. Senare övergick verksamhe- ten till aktiebolagsform. Värdepappers- marknadslagen som reglerar spelreglerna för finansmarknaden, speciellt för notera- de företag, är förstås ett framsteg. Likaså värdeandelssystemet som identifierar ägandet, låt vara inte vattentätt. Kvartals- rapporter och kvartalsekonomi är nog också bra. Det gör ju att någon annan än den operativa ledningen vet hur det står till med ett bolag med tre månaders mel- lanrum. Förut fick man vänta på årsredovis- ningen som dessutom gällde ett gånget år. Finansinspektionen har en roll som överva- kare av att alla följer samma regler och är principiellt viktig, men blir nog något av en papperstiger ändå. De som vill agera i sys- temens utkanter hittar alltid på hur man skall göra det och många uppmärksam- made insiderfall kan gälla fel personer el- ler dem som inte varit speciellt skickliga. Skurk eller hjälte det beror på Ekonomiska moguler är en intressant före- teelse för sig. - Resultatet avgör och om allt går bra kan man framstå som hjälte. I motsatt fall som skurk. Många av de stora risktagarna har fallit på grund av att marknaden fallit och stämplats som missbrukare av ekonomis- ka resurser. Om marknaden hållit kanske man i stället nu skulle hylla dem som gu- rus, reflekterar Kim Lindström. Intervju och foto Håkan Nordqvist Jag hör inte till dem som kritiserar kvartalseko- nomin. Det är bra att företagen ger ut resultat tillräckligt ofta så alla vet var de står. RotaRy Basics online a fun, multimedia introduction to Rotary. Find photos, videos, audio clips, and more! www.rotary.orgrotarybasics Welcome to Rotary! Glad you can join us! lets start with a video overview www.rotary.orgrotarybasics RotaRy BaSICS Print copies are also available for purchase 595, 0.75
16
16 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Arvika Rk firade sitt 75-årsjubileum i Odd Fellows lokaler i Arvika. Kvällen inleddes med mingel som till stor del handlade om eftermiddagens lyckade körkonsert. Kvällens värd Harry Spiik inbjöd till mid- dag. Tal hölls av DG Barbro Sonesson som lyckönskade klubben i sin fortsatta verk- samhet och överlämnade en gåva. Helge Bakklund från Arvika-Jösse Rk överlämna- de en gåva till klubbens president Britt- Marie Johansson. Klubben tillhör de äldsta i länet och bilda- des 1935 med Göteborgs Rk som charter- klubb. Klubbens första president var A. Labbat 1935-36. Klubben har f.n. 40-talet medlemmar som varje måndagskväll håller möte med in- tressanta föredragshållare. Klubben har genom åren varit delaktig i olika projekt och tillsammans med övriga Arvikaklubbar årligen delat ut stipendium till gymnasieskolan och klubben har ett eget stipendium som delas ut till sjuk- vårdslinjen på Taserudsgymnasiet Stig Carlson Arvika Rk: s 75-års jubileum Umeå Södra Rk med dess president Mats Orring i spetsen hade som avslutning på rotaryåret sin vårlunch ombord på bå- ten MS Sandskär där det bjöds på räkfrossa för 40 personer på färden efter Umeälven. Under färden delades PHF ut till tre välför- tjänta personer. Raggarpresidenten i Big Family Cruisers och 7-barnspappan Mikael Big Papa Bergström fick sin PHF För sina insatser för unga och gamla i närmiljön. Han snackar inte bara utan får saker och ting gjorda. Han har byggt upp en fantastisk motorgård som samlar drogfria ungdomar i Umeå, han skjutsar till- sammans sina raggarkompisar äldre pensio- närer på utflykt i stora amerikanare, han är en populär vigselförrättare och han visar att fastän man har ett tufft yttre så kan man ha ett mjukt inre. Han är en stor man med ett stort hjärta och en förebild för oss alla. Klubbmedlemmen Roger Moström fick sin PHF För sitt internationella engagemang i Indien samt för sitt klubbengagemang. Han var en av de som drog igång klubbens Kanpur-projekt och har sedan dess jobbat aktivt med det. Umeå Södra Rk finansierar tillsammans med en lokal rotaryklubb i In- dien en liten läkarklinik i en fattig del av staden Kanpur där de fattigaste fattiga kan få gratis medicin mot TBC. Genom den har vi bidragit till att över 700 fattiga indier överlevt sin sjukdom och åter blivit friska. Han har även en stark klubbkänsla och innehavt många förtroendeuppdrag i klubben, bl.a. var han president år 2002. Klubbmedlem Ellinor Ädelroth, professor, prefekt och lungläkare fick sin PHF För sitt internationella engagemang för våra med- människor i Afrika. Hon besöker Afrika med jämna mellanrum för att undervisa fattiga läkarstudenter i lungmedicin. Det var på ett missionssjukhus i Kongo som El- linor lärde känna Dr Mukwege, världskänd för sitt engagemang för våldtagna och ter- roriserade kvinnor i krigets Kongo. Hon sprider nu den kunskapen vidare för att sätta ljus på det hemska som fortfaran- de sker där och hon har också sett till att Umeå fått besök av Dr Mukwege. Ellinor är en människa med hjärtat på rätt ställe, och en del av hennes hjärta finns i Afrika. Då Ellinor tackade för utmärkelsen kunde hon berätta att samma dag så utnämndes Dr Mukwege till hedersdoktor vid Umeå univer- sitet, vilket var ett lyckat sammanträffande. Mats Orring- Umeå Södra Rk Raggarpresident PHF i Umeå De tre pristagarna Roger Moström, Ellinor Ädelroth, Mikael Big Papa Bergström och president Mats Orring.
17
17Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige I samband med skolavslutningen som hölls i Brunflo kyrka fick August Nilsson, klass 9B och Anna Paulsson Carlsson, klass 9C mottaga Brunflo Rk: s stipendium för sina utmärkta studieresultat inom respek- tive områden. Stipendiaterna utses i samråd med skolans ledning och i år delades det ut för femte året i rad. Stipendiaterna får 2000 kronor vardera och dessutom ett diplom med mo- tiveringen till varför de fått utmärkelsen. På Augusts diplom löd den Har planmäs- sigt, bestämt och målinriktat, under senare delen av grundskolan, visat på fina insikter och kunskaper tillsammans med en prak- tisk förmåga inom de naturorienterade ämnena. Utöver detta har han även visat prov på ett högt ansvarstagande när det gäller de arbetsuppgifter han ställts inför. På Annas diplom löd motiveringen Har på ett målmedvetet, noggrant, ambitiöst och strukturerat sätt, under hela senare delen av grundskolan visat mycket goda kunskaper och färdigheter inom ämnena fysik, kemi och biologi. Dessutom har hon visat ett stort ansvarstagande inför sina ar- betsuppgifter. Stipendierna, diplom och blomsterbukett delades ut av Brunflo Rk: s president Ingvar Svanborg och dess klubbmästare Sonja Lindgren. Jan-Eric Håkansson August Nilsson, klass 9B och Anna Paulsson Carlsson, klass 9 C flankerade av klubbens president Ingvar Svanborg och klubbmästaren Sonja Lindgren framför den över 800 år gamla kastalen. Studiestipendier i Brunflo I hårt väder en lördagsnatt i september 2007 kapsejsade en motorbåt i Helgasjön, på hemväg från en fest. Räddningstjänst och polis sökte hela natten efter överlevan- de. Två helikoptrar larmades men fick vända på grund av vädret. Efter många timmars sök hittades fyra av de fem passagerarna välbehållna men nedkylda. Den sista åter- fanns en vecka senare drunknad. Denna dramatiska händelse blev startsig- nalen till att två rotaryklubbar i Växjö, Växjö- Tegnr och Växjö-St Sigfrid engagerade sig för att organisera sjöräddning i Helgasjön. Curt Edevik och Anders Rydberg från Växjö Tegnr-klubben tillsammans med Nils Inn- gull, f d räddningsdykare, kontaktade Sjö- räddningssällskapet i Göteborg, som lova- de att ställa sig bakom det lokala initiativet att få till stånd en sjöräddningsstation i Kronbergs län, under förutsättning att kostnaderna för etableringen skedde lo- kalt. Insamlingsmålet sattes till 1 mkr. Pro- jektgruppen med Edevik, Rydberg och Inngull drog igång. Växjö-St Sigfrids Rk nappade och arrangerade en familjedag för Rotary, där överskottet, 50 000 kr skänk- tes till den kommande sjöräddningsstatio- nen. Växjö Tegnr hade dessförinnan skänkt 10 000 kr. En första räddningsbåt kunde sättas i sjön redan sommaren 2008. Tre räddningsbåtar Lördagen den 12 juni i år blev Räddnings- station Kronoberg fullt utrustad, och in- vigd. Tre räddningsfarkoster är nu i drift, en svävare Odd Fellow, en Rescue Runner Kronan och en Rib-båt Infotrader - alla döpta efter stora finansiärer till verk- samheten - finns nu på plats för rädd- ningsaktioner i hela Kronobergs län, som har många sjöar och många utländska båtturister på sommaren. Nils Inngull, som är ansvarig för Sjörädd- ningsstation Kronoberg, säger att det är tack vare Rotary: s nätverk som insamling- en kunde nå sådan framgång. Utöver klub- barnas bidrag har flera rotarianer personli- gen och via sina företag bidragit med pengar. Räddningsstationen bemannas nu av 20 frivilliga, som årets alla dagar skall vara beredda att rycka ut. Förra året hade man 25 uppdrag, t ex eftersök av försvun- na personer, räddning av passagerare från kapsejsade båtar och bogsering av båtar med motorhaverier. Allt räddningsarbete sker i samarbete med räddningstjänsten, polisen och sjukvården. Ingemar Swalander Växjö-St Sigfrids Rk Växjöklubbar tar initiativ till Sjöräddningsstation De tre räddningsfarkosterna i samband med in- vigningen den 12 juni
18
18 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Åtta rotaryklubbar i Mariestad, Göteborg och Växjö driver sedan 2004 ett samarbets- projekt: Energi mot fattigdom i tredje värl- den. Det är ett av de av FN beslutade mil- lenniemålen. Vid ett rotarysammanträde i Växjö på försommaren träffades represen- tanter för de åtta klubbarna för att sum- mera projektet så här långt. Även represen- tanter för Linnuniversitetet och Växjö kommun var med och blev informerade. Vid mötet deltog också Bengt Söderström, före detta vd i Göteborg energi. Han tog ini- tiativet till samarbetet redan 2004. Vid mö- tet i Växjö avtackades han för sina insatser. Projektet ingår i Rotarys arbete för mins- kad fattigdom, ökad medellivslängd, färre sjukdomar och ökad läs- och skrivkunnig- het. En av fyra på jorden, 1 500 miljoner människor, lever i extrem fattigdom. Det är särskilt märkbart i Afrika, söder om Sahara. Där har också de åtta rotaryklubbarnas satsningar koncentrerats. Växjö Rk och övriga klubbar i staden, job- bar tillsammans med Erikshjälpen med att förse Vilankulos, en kuststad i Moam- bique, med omnejd med elektricitet från solenergi. Trots att Moambique är ett land i stark utveckling saknar i praktiken de flesta byarna utanför allfarvägarna elektricitet. Detta vill Växjöklubben råda bot på genom sin satsning på solpaneler och läslampor. Klubben skrev ett avtal med Erikshjälpen om att förse fem skolor, två kliniker och kontoret för CMA Church Mission Action Erikshjälpens samarbetspartner, med sol- paneler och 300 solcellsdrivna läslampor till skolans elever. Genom att man kan an- vända läslamporna kan arbetsdagen i sko- lan förlängas. Hela den totala kostnaden för läslampsprojektet uppgick till 143 585 kro- nor. Av dessa pengar har rotaryklubbarna i Växjö bidragit med 70 000 kronor, Erikshjäl- pen Second Hand i Växjö med 50 000 kro- nor och Stiftelsen Erikshjälpen med resten. Framtidssäkert koncept Vid det gemensamma mötet i Växjö hade just två representanter från Växjö Rk, Jan- Åke Magnusson och Christer Langner varit på plats i Moambique för att se hur deras projekt hade gått och kunde berätta om sina intryck. Jerry Silva, lokal representant för CMA, tycker att projektet har gått bra. Genom att skolorna fått elektricitet kan de utnytt- jas även efter mörkrets inbrott. Bland an- nat har det blivit möjligt också för vuxna att skaffa sig utbildning på kvällstid. Resan gav oss massor av intryck, som vi tänker försöka sortera och översätta till en fortsättning i Vilankulos, säger Jan-Åke Magnusson och Christer Langner. Vår ambition är att bredda satsningen på olika plan bland annat med hjälp av Lin- nuniversitetet, där vi nu har kontakt både med samhällsvetenskapliga och skog- tekniska sidan, säger Christer Langner och Jan-Åke Magnusson. Vidare ska vi ta vara på de tekniska erfarenheter som vunnits vid vårt pilotprojekt, och försöka skapa ett mera framtidssäkert koncept passande så- väl landsbygd som stad. Övriga projekt Göteborgs Rk rapporterade om sin sats- ning. Den görs i Tanzania och går ut på att förse ett sjukhus, barnhem och en skola i Bulongwa, 100 mil från huvudstaden Dar es Salaam, med solenergi. Elförsörjningen har tidigare skett med hjälp av dåligt fung- erande vattenkraftverk och dieselkraft- verk. Sjukhuset drivs av en svensk barn- morska och missionär, Anna Pettersson. Göteborgs Rk bidrog med 200 000 kronor. Mariestads, Mariestads-Marieholms och Vadsbo rotaryklubbar driver tillsammans ett projekt i Kenya. En gemensam miljö- kommitt ansvarar för verksamheten, där klubbarna satsat 100 000 kronor. Första etappen av projektet, Projekt Kenya, har Rotary tar solen till hjälp för energisatsning i Afrika Jan-Åke Magnusson och Christer Langner, nyss hemkomna från Moambique och flickan på bil- den är Jessica Samuel som just fått en lampa från Växjö så hon kan läsa läxorna när solen gått ner. Informationsmöte i Växjö med från vänster Harald Säll, Linnuniversitetet, PeO Skoglund, sekreterare i Rotarys miljökommitt, Växjö, Bengt Swerlander, Erikshjälpen, Bengt Söderström, Göteborgs Rk, Sven Kar- ln, Vadsbo Rk, Lars Agelin, Mariestad-Marieholms Rk, Walter Adison, Göteborgs Rk, och sittande Jan-Åke Magnusson, Växjö Rk, Thomas Karlsson, näringslivschef, Växjö kommun och Christer Langner, Växjö Rk.
19
19Nummer 7. 2010 . Rotary Norden Tre duktiga Gävlepojkar fick var sitt stipen- dium på 8 000 kronor. Gefle Rk ansvarar för utdelningen av stipendier ur en fond som inrättades 1988 av Gefle Handelssocietet. Stipendiet skall ge ett stöd till duktiga ung- domar från Gävle i deras satsning på studier och utbildning för att nå rejäla framgångar inom det område de valt. 2009 var det tre utförsåkningsflickor som belönades, i år blev det tre pojkar med vitt skilda intresse- områden. Gustaf Nordström som studerar till civilingenjör i Umeå parallellt med en framgångsrik elitsatsning på längdskidor berättade om sina mål och hur han tänkte sig att nå dem både vad avser universitets- studierna och längdskidåkningen. Joel Svensson, som studerar gitarrspelning vid Kungliga Musikaliska Akademien, underhöll oss rotarianer med kvalificerat gitarrspel, bland annat en egen komposition mycket uppskattat. Yngste stipendiaten var Johan Mattsson som skall börja sista ring på Vasa- skolan i Gävle och har inriktningen på fran- ska språket, fransk kultur och ett framtida yrkesliv där Frankrike står i centrum. Tomas Bornestaf S v er ige försett ett barnhem, som byggts genom hjälpinsatser från Sverige, med solcellsen- ergi. En vattenpump, också driven av sol- energi, ska förse huset med vatten. För vidare information, se www.rotary.se vaxjo Rolf Wenander Växjö Rk Växjörotarianerna Jan-Åke Magnusson, Christer Langner mötte under sitt besök i Afrika Carlota Alberto Caetano, chef för för grundskole- och gymnasieutbildning inom Vilankulosdistriktet och Peter Toftgård, ansvarig för Erikshjälpens verksamhet i Västafrika. ITALY TO RENT Townhouse in Le Marche www.herzenberg.se +46 70 755 40 00 annaherzenberg.se annons Herzenberg.indd 1 10-02-03 20.13.53 Gävlepojkar fick stipendier hos Gefle Rk Från vänster Tomas Bornestaf, Birgitta Stymne, Joel Svensson, Gustaf Nordström, Lennart Bur- ström Gefle Handelssocietets representant, Mats Sundin och Joakim Svedinger. Mora Rk välkomnar alla skidintresse- rade rotarianer att deltaga i StafettVa- san fredagen den 4 mars 2011. Anmä- lan sker direkt till Vasaloppet, www. vasaloppet.se, genom att ni anger er Rotaryklubbs namn. 5 deltagare i varje lag. Mora Rk har instiftat en vacker Da- lahäst som vandringspris till vinnande rotaryklubb. Den erövrades 2010 av Mora Rk. Börja träna - så ses vi i skidspåret! Bengt Hedenmark Mora Rk StafettVasan 2011
20
20 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden Sedan mycket lång tid har Laholms Rk haft ett utbyte med en vänklubb i Danmark. Närmare bestämt med Stege Rk på Mön. Förr i tiden så träffades man ofta i sam- band med en helg och övernattade ge- nom att bo hos varandra i respektive ro- tarybroders hem Både medlemmarna i Möns Rk och La- holms Rk är dock av uppfattningen att vi skall försöka träffas regelbundet hos var- andra. Vi vill tillsammans göra en nysats- ning och ett resultat av detta blev att vi i Laholms Rk fick en inbjudan om ett klub- butbyte på Mön i Danmark med Stege Rk under 2010. Från Laholm åkte 10-talet medlemmar med respektive till Mön. Detta är en resa med bil som tar ca 3 timmar. Vi hälsades välkomna av rotaryvännerna från Stege Rk genom president Helge Grane Madsen som bjöd oss till bords i Geocentrets res- taurang där vi bjöds på danska smörre- bröd med öl och den lille. Efter att vi stärkts till såväl kropp som själ bjöds vi på en fan- tastisk rundvandring i Geocentret där vi under en mycket sakkunnig ledning fick en försmak på vad centret kan erbjuda. En del av oss fick i stället för besöket på stran- den se en film om Danmarks tillkomst. Denna film såväl som museibesöket i stort lockar säkert många av oss till återbesök. Golfrunda På söndagen så gällde det att motsvara för- väntningarna på golfbanan. Sedan många år finns det en pokal inte speciellt vacker att kämpa om. Denna gång hade Knud Ryberg dock bokat in oss på Möns GK för vänskapsspel utan vinstpokal. Vandrings- priset står på spel till hösten då vi räknar med att bjuda våra golfspelande vänner från Stege på en utmaning i Laholm. Vi hoppas och tror att vi nu har hittat en form för vårt vänklubbsutbyte där vi kan träffas under enkla och okomplicerade for- mer och utveckla den Skandinaviska för- brödringen. Om det sen sker via kräftskiva i Laholm, rundvandring i Stege eller på Möns klint eller att prova sortsill på Mön kan göra detsamma. Det viktiga är att vi vidmakthåller vårt utbyte mellan männis- kor det Danska språket är inte så svårt Stort tack Aksel för att du på ett intressant och inlevelsefullt sätt, och på mycket för- ståelig danska, gett oss en god kunskap om vår vänorts framväxt och utveckling. Arne MårtenssonCharles Bengtsson S v er ige Kodipelli Consultancy! Kodipelli Consultancy, din IThjälp - endast ett samtal bort. Vi fungerar som bollplank i frågor som rör IT och Internet. Vår specialitet är att kostnadseffektivt designa och kontinuerligt optimera webbsidor samt vardaglig ITsupport. Kodipelli Consultancy Kullasundsvägen 9 185 37 Vaxholm danielkodipelli.com 073 628 6980 President Helge Grane Madsen i intensivt samspråk med Eva Mårtensson om sevärdheter på Mön. Förbrödring med rostbiff öl och en lille en. Vänklubbsutbyte mellan Laholm och Stege på Mön, Danmark
21
21Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Sävsjö Rk har i många år engagerat sig för Läkarbanken. Det har bland annat resulte- rat i årliga bidrag, som kommit in genom att en PET-flaska skickats runt på ett möte per månad. Dessutom har klubben haft ett par konserter som resulterat i att man kun- nat skicka ut en egen jeepdoktor. Vid två av dessa tillfällen är det Agneta Runbom, tidigare läkare i Nässjö, numera pensionär, som åkt ut till Kenya. Med sig har hon haft sin make Bo, som fungerat som chaufför och allt-i-allo. I våras räckte inte pengarna fullt ut till kost- naden för en jeepdoktor, men då gick klubb- medlemmen Jerry Fredriksson och hans fru Inga in och satsade halva beloppet av vad en jeepdoktor kostar. Då räckte klubbpeng- arna och Agneta och Bo kunde åka ut. Nu är det nytt rotaryår och Jerry och Inga har ännu en gång utmanat klubben på att samla in halva kostnaden för en jeepdok- tor, så står de för den andra halvan. Klub- bens nye president, Bo Ehlin, har antagit utmaningen och våren 2011 ska det för- hoppningsvis finnas pengar så att det räcker att skicka ut en jeepdoktor. Om det blir Agneta och Bo Runbom en tredje gång återstår att se. Lars-Åke Sandqvist Sävsjö Rk Jerry Fredriksson, mångårig medlem i Sävsjö Rk, stod tillsammans med sin fru Inga, t v, för ena halvan av kostnaden för att skicka ut Agneta Runbom som jeepdoktor till Kenya tillsammans med sin make Bo. I mitten president Birgitta Widestadh. Fotbollarna blev uppskattade av mottagarna i Kenya. Egen jeepdoktor utmaning för Sävsjö Rk Jag heter Mathilde Brun och är 19 år. Jag är född och uppvuxen i Hudiksvall, men bod- de i Tanzania under två års tid mellan 1,5 och 3,5 års ålder när mina föräldrar arbe- tade på Nkinga Hospital genom Pingst- missionens Utvecklingsarbete PMU. Medan våra föräldrar arbetade, var min fem år äldre bror på svensk internatskola några mil bort och jag var hemma med en inhemsk barnflicka. Under åren vi bodde i Tanzania lärde jag mig tala Svenska, Swa- hili samt det lokala byspråket. Jag slutade dock tala Swahili och det lokala byspråket när vi återvände till Sverige 1994, trots att mina föräldrar försökte få mig att fortsätta. Jag gick samhällsvetenskapligt program med inriktning språk på Bromangymna- siet i Hudiksvall och tog studenten 2009. Under terminerna 20092010 har jag stu- derat klassisk musik vid Kapellsbergs Mu- siklinje på Härnösands Folkhögskola, i Här- nösand. Under det gångna skolåret har jag bott på internat i anslutning till sko- lan. Mitt främsta intresse är musik. Jag hade under mitt folkhögskoleår cello som huvudinstrument, men sjunger mycket och kan även spela en del piano. Min fritid är mesta präglat av musiken. I Atlanta från Arlanda flygplats. Väl framme möts jag av min värdfamilj. Jag kommer inte bo hemma hos min värdfamilj, utan på skolans campus. Min skola heter Young Harris College och ligger i Young Harris, två timmar med bil norr om Atlanta. Fyra klubbar stöttar Fyra mindre rotaryklubbar i närheten av Young Harris har gått ihop och tillsam- mans stöttar de mitt år i Georgia. Jag kom- mer att vara med på klubbarnas möten och andra sammankomster varje vecka. Jag känner att året jag har framför mig kommer att bli spännande. Ny kultur att försöka bli en del av, skillnader och likheter med Sverige, att äntligen få utöva språket på riktigt och inte bara i svenska skolsalar som det varit tidigare i mitt liv. Förmodli- gen kommer jag ha musik och franska som mina huvudämnen. Att få studera musik i USA känns intressant, då jag har hört mycket om att amerikanerna är bra på tek- niska färdigheter inom musiken, något som vi i Europa inte fokuserar lika mycket på. Att få chansen att åka iväg på ett sti- pendium som täcker så mycket som Geor- giastipendiet gör är överväldigande. Det är svårt att förstå fullt ut. Men jag kommer göra mitt bästa för att förvalta tiden jag kommer ha i Georgia. Att ha Rotary i Hudiksvall i ryggen känns också väldigt skönt och jag är glad att de kunde rekommendera mig som stipendiat. Mathilde Mathilde Brun, Georgiastipendiat Georgiastipendiats förväntningar
22
22 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Denna sommar har jag, Mikael Frost, fått vara med om ett äventyr som går utanpå det mesta jag varit med om tidigare. Under två veckor har jag tillsammans med 25 an- dra killartjejer från olika länder i Europa ägnat mig åt bergsklättring och vandring på höga höjder i de Schweiziska alperna nära Mont Blanc. Lägret är ett av Rotarys ca 50 ungdomsläger som arrangeras varje sommar runt om i Eu- ropa och även i övriga delar av världen. Jag började tidigt prenumerera på lägerbreven från Rotary för att se vad som erbjöds och jag fastnade för ett läger i Schweiz som innebar Mountain and iceclimbing på Thomas Kaisers Camp som arrangerades av rotaryklubben i Martigny, Schweiz. Fyra utbildade professionella bergsklätt- rarinstruktörerguider tog emot oss första dagen och var sedan med oss båda veck- orna. Första veckan fick vi lära oss att klätt- ra och framför allt att göra det säkert. All utrustning som krävdes fanns på plats och vi fick en fantastisk utbildning. Vi klättrade på olika ställen varje dag och lärde oss att klättra på helt plana bergsväggar! Man klättrade tillsammans med en partner som man jobbade ihop med hela tiden. Det är oerhört viktigt att ha en klättrarpartner som man är samspelt med och litar på. De språk som talades var engelska och fran- ska. Vissa av oss hade klättrat förut och för vissa var det första gången, jag var en av de sistnämnda. Mat med helikopter Klättring på dessa höjder kräver en del för- beredelse i form av fysisk och teknisk trä- ning. Att komma upp var inte det svåraste första gången jag klättrade. Det svåra låg i att titta ner från toppen och säga åt sin Builder att lätta på repet samtidigt som man sakta lutade sig ut från berget för att klättra ner. Vi gick också en speciell vandringsled som kallas Via Ferrata. Via Ferrata betyder på svenska ungefär klätterstigar och är rep, vaj- rar och stegar som finns uppsatta vid svåra passager som man normalt behöver vara erfaren klippklättrare för att ta sig förbi. Andra veckan var det dags för den långa vandringen med både mountain- and iceclimbing. Vi gick i cirka 3-4 timmar varje dag med några korta pauser. Eftersom samtliga övernattningsplatser under vandringen låg på mycket hög höjd fanns det inga farbara vägar dit utan ma- ten flögs dit med helikopter. Vi vandrade och klättrade både i berg och is, det var första gången jag vandrade så långt i snö. Vi vandrade mot Mount Blanc, så klart gick vi inte ända till Mount Blanc men besteg ett berg så vi kunde se Mount Blanc, under den här vandringen var vi hopbundna med varandra och repet skul- le vara spänt mellan varje person. Vand- ringen bjöd på fantastiska vyer med snö- klädda alptoppar och glaciärer. Solskyddsfaktor 50 Vi klättrade upp för ett berg vars topp var ca 3 200 m över havet. Vi gick uppför ett berg med en applikation för skorna. Det var dubbar nertill så man fick bra grepp i den branta snön. Ishacka var också nödvändigt för att ta sig framåt! Vi vandrade över en stor glaciär och passerade även djupa glaci- ärsprickor. På dessa höjder är solen väldigt stark jag använde solskyddsfaktor 50! Sol- glasögon som inte släpper in ljus från nå- got håll är också helt nödvändigt. Det har varit två lärorika och roliga veckor. Det har varit en fantastiskt bra träning för att tala engelska! Det har också varit in- tressant att träffa nya vänner från andra länder jag var den enda svensken och få ta del av deras kulturer. Att uppleva land- skapet och all vandring och klättring har varit fantastiskt. Jag ångrar inte en sekund att jag sökte till detta rotaryläger och läng- tar redan till mitt nästa läger med Rotary. Många tack till Rotary för att jag har fått möjligheten att få uppleva detta äventyr! Mikael Frost Alingsås Toppen är nådd På väg nedför en alptopp Fantastiska veckor på Rotarys ungdomsläger i Alperna
23
23Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Kalmars stora konferenssal var fylld till sis- ta platsen när Kalmar Slotts Rk anordnade ett seminarium om dyslexi. De 800 perso- nerna i publiken möttes av ett välfyllt pro- gram med bland annat journalisten Niklas Hyland och professor Mats Myrberg. Intresset har varit mycket större än vad vi vå- gade hoppas, säger Arne Persson, president i klubben. Med det här gensvaret hade vi nog kunnat fylla anläggningen ännu en dag. Programmet vände sig dels till lärare och andra yrkesverksamma inom området men även till intresserade föräldrar. Lärarna är en viktig målgrupp och vi har informerat dem via speciella utskick, be- rättar Arne Persson. Vi har också haft kon- takt med speciallärarnas nätverk för att skapa intresse kring kvällen. Utöver de riktade utskicken har klubben annonserat i de lokala tidningarna, satt upp affischer och jobbat med pressreleaser. Det har funnits en genomtänkt plan för mark- nadsföringen som också har gett resultat. Ett långsiktigt projekt Grunden för kvällen tema togs redan 2005. Det var den dåvarande presidenten Håkan Hellström som instiftade en fond för läs- och skrivsvårigheter. Syftet var att hjälpa ungdomar i närområdet med läs- och skrivsvårigheter. Några lyckade student- spex med Uarda- akademien från Lund skapade den ekonomiska grundplåten. Ett arrangemang av det här slaget innebär ganska stora kostnader även om vi haft en del sponsorhjälp, berättar Håkan Hell- ström. Men det var det värt! Niklas Hyland inledde kvällen med att rela- tera till sin egen dyslexi. Med stor inlevelse berättade han om återkommande syntes- ter, om fasan för skolans högläsning och hur han hamnade på läsklinik. Jag hade inte fel på synen. Och jag var inte korkad. Det var något annat som gjorde att jag började skolka och blev allt mer tystlåten. Niklas berättade sedan om de tre stora lyf- ten i livet. Det första var när han lärde sig åka skateboard bättre än någon annan. Det andra när han fick möjlighet att an- vända datorn i sitt arbete på reklambyrån. Och det tredje lyftet var när han lyckades tjata till sig ett jobb på radion och redige- rade sin första intervju. Det gäller att jobba på och tro att du ska lyckas. Det vill jag förmedla till alla som kämpar med orden och deras stavning. Idag har Niklas Hyland bland annat produ- cerat den uppmärksammade serien Dys- selecksi blind, blåst och bortgjord åt Ut- bildningsradion där han ger en osminkad bild av sitt eget handikapp. Fonologiska problem Kvällen fortsatte med Mats Myrberg, pro- fessor på Stockholms universitet, som gav en bild av det aktuella forskningsläget. Han konstaterade att den svenska forsk- ningen ligger i framkant och att det har hänt mycket de senaste åren. Idag vet vi att dyslexi inte handlar om ord- blindhet eller trauman utan att de drab- bade istället har olika former av fonologis- ka problem, det vill säga svårigheter med språkets ljudmässiga form. Därför får de ingen läshastighet och får inte flyt i varken tal eller skrift. Mats Myberg menade också att det är vik- tigt att träna upp läsförståelsen men det är viktigt att börja tidigt. Detta gäller inte minst för skolan. Ungefär 10 000 barn i varje ålderskull är drabbade. Men 90 procent går att hjälpa vidare med vanliga metoder. Forskningen ger hopp Idag menar forskningen att 8-10 procent av Sveriges befolkning har någon form av dyslexi. Orsaken till handikappet är till hälf- ten beroende på det genetiska arvet, till 30 procent på barnets uppväxtmiljö och till 20 procent på undervisningens kvalitet. Målet är att komma ned till 2 procent och det är möjligt med rätt pedagogik och lugn och ro vid inlärningsmomentet. Kvällen avslutades med en intressant pa- neldebatt där bland annat några elever med dyslexi medverkade. Här deltog även representanter för FMLS Dyslexiförbundet. Lars Limseth var med som förälder till en dotter som drabbats av dyslexi. Här kom fram många intressanta åsikter som förhoppningsvis kommer att få effekt i framtiden. Det är nödvändigt att dyslexin upptäcks tidigt så att hjälpen inte sätts in i 15-årsåldern som för min dotter. Och det viktigaste är att vi inte ser problemen utan möjligheterna. Besökarna i Kalmarsalen fick med sig både kunskap och många skratt från seminariet. När publiken gick hem hördes det på flera håll att diskussionen fortsatte. Och kanske var det här början på ett ännu större projekt. Det har varit ett stort intresse för att an- ordna ett liknande seminarium på andra ställen och flera har redan hört av sig, av- slutar president Arne Persson. Vi får se hur vi ska följa upp det här projektet. Men nu är vi mycket nöjda med att ha lyft frågan om dyslexi till ett stort antal intresserade i Kalmar med omnejd. Text: Fredrik Wiebert, Kalmar Slott Rk En helkväll om dyslexi i Kalmar Ulf Wickbom leder debatten foto: Kristina Wirn.
24
24 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Hösten 2006 återuppväcktes rotaractklub- ben i Malmö efter att under några år varit vilande på grund av lågt medlemsantal. Klubben startade igen med en ny interna- tionell inriktning och bytte klubbspråk från svenska till engelska. I ett samhälle där utbudet av föreningar och aktiviteter är många, medan Rotary och således även Rotaract är relativt okänt, har det inte alltid varit lätt att hålla medlemsantalet och en- gagemanget uppe i klubben. Men eldsjälar i rotaractklubben, såväl som ett alltmer växande engagemang för ung- domsfrågor i rotarydistriktet har gjort att klubben fortsatt att hålla sin verksamhet igång och nu har en stadig tillväxt. Malmö rotaractklubb har, även när med- lemsantalet varit så lågt som 3-5 medlem- mar, fortsatt att hålla aktiviteten uppe. Andra rotaractklubbar i landet har förvånats över att höra hur få medlemmar klubben haft, med tanke på den aktivitet som uppvisats. Värdefull sponsring Med endast fem aktiva medlemmar och en stödmedlem, en före detta rotaractare, lyckades Malmö rotaractklubb våren 2009 anordna landskonferensen för Rotaract i Sverige. Trots finanskris och sviktande del- tagande blev det en mycket lyckad och ny- skapande konferens. Detta hade inte varit möjligt utan det stöd som kommit från Ro- tary. Flera klubbar i distriktet sponsrade eventet, det mesta direkt ur rotarianernas egna fickor, snarare än klubbens kassa. Vi är oerhört tacksamma för generositeten i de klubbar som deltog i sponsringen: Staffans- torp Rk låg i täten med sponsringen, följt av Malmö Slottsstaden Rk, Malmö Skeppsbron Rk, Malmö Västra Hamnen Rk, Lomma-Bjär- red Rk och Malmö Limhamn Rk. De flesta rotaractare som jag träffat ute i världen kan skriva under på hur svårt det är att hålla en rotaractklubb fungerande när Rotary inte visar intresse eller stöd för ungdomsföreningen. Mången rotaractare har fått känna av den frustration som upp- står när Rotary säger att de ska satsa på framtiden, på medlemsökning och föryng- ring, men i samma veva glömmer bort att allt detta går att visa och uppnå genom att satsa på Rotaract Rotarys framtid. I Di- strikt 2390 har man insett vikten av att satsa på samtliga ungdomsprogram. En- gagemanget för Rotaract, RYLA, Rotarys Ungdomsutbyte och GSE har bara vuxit. Samarbetet mellan dessa områden likaså. Verksamhetsåret 20092010 inkluderades Rotaract för första gången i distriktets budget, något som inneburit helt nya möj- ligheter för Rotaract i Distriktet. Nu växer medlemsantalet i Malmö rotaractklubb och drömmen att starta nya rotaractklub- bar i distriktet känns nu som en möjlighet. Även detta verksamhetsårs distriktsbud- get har en post för Rotaract. Vi som är rotaractare och har möjligheten att se vad Rotary åstadkommer kan med stolt- het säga att vi är en del av rotaryfamiljen. Det är med glädje som vi följer mottot om osjäl- viskt tjänande och vi vet att vi kan bidra till en bättre värld, med större förståelse genom ett globalt nätverk av människor. Elin Bechtel President, Malmö rotaractklubb Elin Bechtel och David Smidelik, Malmö rotaract- klubb. Leif Mazetti Nissen besökte under sitt guvernörsår Malmö. Distrikt 2390 satsar på framtiden Sigtuna Rk har instiftat ett stipendium Bra kamrat, som fått ett mycket positivt mottagande. De elever som utsetts av lärare och kamrater i klasserna 7, 8 och 9 fick 500 kronor var samt ett fint stipendi- um inom glas och ram. Meningen med utnämningen är inte att fokusera på en särskild penningsumma utan det heder- samma i att ha blivit utvald. Utdelningen av stipendiet skedde i samband med sko- lavslutningen på S:t Olofs högstadieskola i Sigtuna stad. Birgitta Collenius Bra kamrat uppskattat stipendium Sex glada stipendiater tillsammans med Initiativ- tagare till stipendiet Bertram Langemar foto: Peter Höglund.
25
25Nummer 7. 2010 . Rotary Norden S v er ige Markaryds Rk har anordnat ett konstlotteri vars behållning går till två projekt: o ett lokalt projekt i kommunen vars mål är att stödja kamratskap, samarbe- te, förståelse och därmed motverka mobbing och våld i skolan. Projektet genomförs tillsammans med kommu- nens skolor. o ett internationellt stödprojekt ge- nom Rotarys Läkarbanks hjälpverksam- het i östra Afrika Dessa båda stödprojekt har vi finansierat genom ett lotteri där vinsterna utgjordes av alster skapade av konsthantverkare konstnärer i Markaryds kommun. 20-talet konstnärer har skänkt alster till detta lot- teri och därigenom stött projekten. På rotaryklubbens möte talade Sven-Åke Hedström, verksam som jeepläkare i Ke- nya på uppdrag av Rotarys Läkarbank. Han berättade om sitt jobb på den keny- anska landsbygden och Kenya, samt tog emot en check på 10 000 kronor som var en del av överskottet från klubbens stora lotteri i vinter. Och jobbet var ett av de svåraste men kan tänka sig, och tillika av frivillig karaktär. Hedström jobbade i ett område där barna- dödligheten var bland de högsta i välden och medelinkomsten bland de lägsta på landsbygden i östra Kenya, nära Victoriasjön. Svåra Sjukdomar Och där finns en del sjukdomar att bekäm- pa, där aids och malaria tillhör de allvarli- gaste, men där nästan lika allvarliga inälvs- masksjukdomar och mycket annat florerar. Läkarbanken står för i stort sett hela lä- karutbudet i ett stort område där, och lä- karna har i jämfört med europeiska för- hållanden primitiva medel att tillgå. Jeepläkarna kör sina rundor varje vecka med besök i många byar och samhällen utmed dess rutter. Detta på vägar man bara kan föreställa sig om man sett filmer från safarirallyt. Där inte bara underhållet var undermåligt bland annat fick häftiga regn vägarna där att se som under den värsta formen av tjällossning på svenska grusvägar. Så alla de som köpt lotter i detta samman- hang, kunde efter Hedströms redovisning vara klara över att lottpengen var mer väl använd än för nästan allt annat. Text och foto Dan Rosengren. 10 000 kronor överlämnas till Läkarbankens jeep- läkare Sven Åke Hedström. Markaryds Rk: s - Konstlotteri DG Lars Åke Carlsson D 2330 presenterade de svenska guvernörernas vision för 2020 vid ett välbesökt möte i Rödöns Rk. Lars Åke avslöjade att det var första gången som pågående guvernörer fick en för- handshint om guvernörsjackornas utse- ende vilket garanterat en viss passform. Visionen som också presenterats och fått välsignelse av RI- president Ray Klingin- smith vid ett möte på Arlanda i maj söker förena Rotarys ambition som yrkesorgani- sation med dess humanitära arbete. Visio- nen lyder således: Rotary skall vara ett vi- talt, välsett och attraktivt yrkesnätverk som gör humanitära insatser och verkar för fred. Visionens sex tydliga mål är följande: 1. Polio är utrotat 2. Rotary är en attraktiv mötesplats för aktiva yrkeskvinnor- och män. 3. Rotary skall vara mer synligt i samhället 4. Intern byråkrati skall minska. 5. Rotarys mötes-och arbetsformer skall bli mer flexibla med ny teknik. 6. Ingen analfabetism i åldern 10-15 år- nästa globala projekt. - För egen del har jag utmejslat tre tydliga mål för distriktets arbete under mitt år säger Lars Åke Carlsson. För det första skall alla stöt- ta PolioPlus. För det andra skall nettomed- lemstalet i klubbarna öka med 3 personerår och för det tredje skall bidraget till RF öka . Lars Åke tror för egen del att det andra målet, att öka medlemstalet, är det svåras- te målet att uppnå. Medelåldern i D2330 är 61 år så både för- yngring och expansion kräver en aktiv in- sats av rotarianerna. - Men Rotary måste klara av att anpassa sig till dagens verklighet. Därför är lagrådets ok till 2 e-klubbardistrikt välkommet, sä- ger Lars Åke. Börje Alström Guvernörsbesök i Rödöns Rk President Stefan Fredriksson och DG Lars Åke Carlsson foto:
26
26 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or ge At Rotary gjenspeiler det flerkulturelle samfunnet er en forutsetning for videre drift av organisasjonen. Det hevdet Lisa Cooper, grnder, daglig leder av Leaders- hip Foundation og selv et srdeles godt eksempel på vellykket integrering un- der en spennende paneldebatt da fem Oslo-klubber holdt Kick Off for en verve- kampanje med mangfoldprofil. Lnnsomt mangfold. Godt for Norge? Godt for Rotary, lyder spissformuleringe- ne som hele Distrikt 2310 nå skal inspire- res, og utfordres, til å arbeide med. Verve- kampanjen handler om å fokusere på faglig kompetente og ellers kvalifiserte kandidater med innvandrerbakgrunn, samt etniske nordmenn som er tilbake et- ter et lengre yrkesopphold i utlandet. N- ringslivets Hovedorganisasjon NHO er blant sponsorene til opplegget, og ser for seg Rotary som en viktig partner når det gjelder mentorvirksomhet. Fargerik Intercity-debatt Et fargerikt fellesskap av yngre rotaria- nere, rotaractere og andre spesielt innbud- te med innvandrerbakgrunn dannet et markant innslag blant de nr 200 delta- kerne på Intercity-mtet 25. oktober, som var kampanjens Kick Off. Også panelet gjenspeilte et Oslo som nå har en innvan- drerandel på 25 prosent; prognosene pe- ker mot 27 prosent på landsbasis i 2060. Shahzad Rana er en IT-grnder og kjent samfunnsdebattant som kom til Norge fra Pakistan i 1976. Panelets to etniske nord- menn var forfatteren og journalisten Aslak Nore og Ingrid Vik fra Oslo-senteret for Fred og Menneskerettigheter. Debatten ble ledet av Ewa Danela Burdon, daglig le- der for et kommunikasjonsselskap med fortid som frste kvinnelige president i Warszawa Rk. Blant problemstillingene som ble tatt opp, og som gir en begrunnelse for mangfold- kampanjen: Hvis folk med rare navn ikke får relevante jobber, vil Norge oppleve en braindrain ved at de beste hodene emi- grerer til land som har lykkes bedre med integrering. I andre land er flerkulturelt og kreativitet synonymer i nringsliv, forskning og samfunnsliv; å bli stående utenfor denne internasjonale utviklingen er en trussel mot norsk konomi i oljealde- rens sluttfase. Og integrering er en forut- setning for en stabil samfunnsutvikling. Flerkulturell kompetanse - Jeg slutter ikke å beundre den typiske holdningen til innvandrere i USA, sa Aslak Nore, som selv pendler mellom USA og Norge: Kom og gjr dette landet bedre! Der stiller man krav, og er lite opptatt av symbolpolitikk - Som en yrkesorganisasjon har vi noe å bidra med, fastslår Terje Engelhardtsen i Mangfoldskomiteen. Vi har gode mulighe- ter til å fremme den integreringen som både Norge og Rotary er tjent med. De fem Oslo-klubbene som skal videreutvikle mangfoldprosjektet i 2011 er Akersborg, Nordberg, Oslo, Skyen og Uranienborg. Eller, som sprsmålet ld i innbydelsen til mtet: Er flerkulturell kompetanse en kil- de til kt konkurranseevne, entreprenr- skap og innovasjon? I den grad det lar seg å gjre å trekke noen konklusjon av en lang, engasjert, perspektivrik og spennen- de Kick Off-debatt: Ja og ikke bare en kilde, men en forutsetning! Tekst og foto: Ottar Julsrud Kick Off for strre Rotary-mangfold De skapte liv og engasjement både i panelet og i salen da fem Oslo-klubber sparket i gang en kampanje for strre mangfold i Rotary, fra venstre Lisa Cooper, Aslak Nore, Ingrid Vik og Shahzad Rana. Bjugn Rk har foretatt den årlige innhs- ting av havre til julenek. Noen av klubbens medlemmer mttes til dugnad en kveld i september på åkeren hos Harold. Vi opple- ver at når flere går sammen om oppgave- ne, går arbeidet som en lek. Resultatet ble to rekker med kornnek på staur med til sammen ca 300 kornnek som blir solgt oppunder jul. Det gir kjrkommen inntekt til klubbens humanitre arbeid. Innhs- tingen ble utfrt på tre timer med innlagt kaffepause og kaffepause til slutt. Ragnhild Johnsen, Bjugn Rk Havrehst til julenek Harold stiller åker til disposisjon, Jim trer nekene på staur, Brre er ekspert på å få staurene i jorda, Erling kjrer traktoren. Her jobbes på gammelmå- ten og vi deltar etter evne.
27
27Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or ge Siste tilskudd til Rotaryfamilien i Stavan- gerområdet er Stavanger Rotaract Club. Etter mange år uten Rotaracts tilstedev- relse i Stavanger, ble ny klubb chartret i september. Klubbens frste president, Nur Pelin Labay fra Tyrkia, har vrt pådriver for å få etableringen på plass. Hennes erfarin- ger fra Rotaract i hjemlandet sammen med et nske om et nettverk i Stavanger har vrt en del av motivasjonen. På vår- parten ble flere av byens Rotaryklubber beskt og orientert om planene og hva som måtte til for a sikre etableringen. Med den entusiasme og sjarm som ble lagt ned i forarbeidet så ble byens yngste og eldste klubber - yane Rk og dens fad- derklubb Stavanger Rk med på å sttte opprettelsen og sikre det konomiske fun- damentet. Stavanger Rotaract Club må vre noe av det mest spennende som er etablert innenfor Rotaryfamilien i de se- nere år. Vi som var så heldig å vre til stede på Charterfesten den 11. September fikk en fantastisk opplevelse. Klubben hadde på det tidspunktet 13 medlemmer fordelt på 10 nasjonaliteter. Hvilken klubb å vre med i! Et mangfold uten like både yrkesmessig, faglig og kul- turelt internasjonal forståelse blir en del av klubben. På charterfesten var Rotaract representert med gjester fra Oslo og Ber- gen med sine offisielle oppgaver utfrt profesjonelt og med en entusiasme som kun den yngre garde kan oppvise. Bevertningen en buff man ikke finner daglig besto av medlemmenes hjemme- lagede retter fra deres respektive land. Et vell av velsmakende, fargerike og spen- nende retter. Denne klubben vil nok mar- kere seg i distriktet. Klubben deltok som bssebrere under årets TV aksjon og fikk i den forbindelse hederlig omtale i en av bydelsavisene. Geir Owe, yane Rotary Klubb Hsbjr er viden kjent for sin flotte utsikt ut over Mjslandskapet og geografien i Hedmark og Oppland. Fra gammelt av het det at en kunne se 7 kirker og 7 brenneri- er fra Hsbjr. Kirkene er der fremdeles, mens de fleste brennerier er historie. For noen år siden ble en del medlemmer i Brumunddal Rk fenget av ideen om å sette opp en sikteskive på Hsbjrkampen, hvor en kunne vise i hvilken retning en kunne se forskjellige kjente steder og hvor langt borte disse ligger. For et par år siden ble ide gjort om til start på handling. Konstruksjon av sikteskiva har vrt en kombinasjon av dugnad og dyktig fagar- beid hos Dagestad Mekaniske Verksted i Brumunddal. Medlemmene Ivar Sundet og Georg Langerak m.fl. ved Brumunddal Ro- tary Klubb har stått for innmåling og utvel- gelse av hvilke kjennemerker som er med på skiva. For at ikke skiteskiva skulle bli for overlesset har en valgt ut noen nre og fjerne kjente siktepunkt. Statens Kartverk har vrt til god hjelp i arbeidet. Sikteskiva er laget i rustfritt stål, og den skulle der- med kunne stå der for evig tid. Den er fi- nansiert av Brumunddal Rk med tillegg av bidrag fra Rotary Foundation. Under arbeidet med sikteskiva kom det for en dag at så langt tilbake som i 1870 foretok professor H. Geelmuyden geodetiske og as- teriologiske observasjoner for gradmåling fra Hsbjr. En dag det var usedvanlig klart så han en snkledd topp som viste seg å vre Glitertinden 160 km unna. Senere sendte han et kart til Hsbjr og et sikte- skjema med beskrivelse. Rotarys gave blir en naturlig viderefring av dette arbeidet. Eivind Elstrand, Brumuddal Rk Ny klubb: 13 Rotaractere fra 10 land! Et knippe Rotaractere fra Angola, Canada, India, Kina, Nigeria, Portugal, Romania, Tyrkia Venezuela og Norge. President Nur Pelin Labay med kjede og klubbe. Landskap i sikte fra Hsbjrkampen Spennende informasjon for den som nyter utsik- ten fra Hsbjrkampen.
28
28 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or ge Ringerike Rk har sammen med Porsgrunds Porselnsfabrik AS, Horeka og den lokale kunstneren yvind Tingleff, laget et servise som består av tallerkener, potetbolle og serveringsfat. Serviset er spesielt tenkt brukt til å spise rakafisk og er dekorert med motiver fra denne gastronomiske matret- ten. Klubben selger serviset på det åpne marked, og inntekten går til PolioPlus. Serviset ble utviklet og satt i produksjon i fjor hst, og er allerede solgt i en anselig mengde. Vi er nå midt inne i rakafisksesongen, og vi mener det fortsatt br vre muligheter til å selge mer, bl.a. til ihuga fans av rakafisken. Man kan kjpe enten hele eller halve sett, eller produktene enkeltvis. Det er mange som har lst julegaveproblemet til den yn- gre generasjonen av familien ved å gi, for eksempel, et halvt servisesett. Neste jul kan man så supplere med flere tallerkener. Selv om serviset i frste rekke er utviklet for rakafisken, viser det seg faktisk at det går an å spise annen type fisk fra serviset også. Det er med hell forskt på Ringerike. Ja, det på- stås også at det faktisk er spist kjttkaker fra tallerkenene! Vi i Ringerike Rk håper at det er flere som får lyst på rakafisken og serviset etter denne informasjonen. Ytterligere opp- lysninger, med bl.a. priser, finner man på nettadressen postrakafisk.com, og bestil- linger kan gjres via www.rakafisk.com. Eirik Wavold, Ringerike Rk Det årlige hstmtet i regi av et av de mest aktive Fellowships innen Rotarysystemet, IFMR International Fellowship of Motorcyc- ling Rotarians Chapter Norden, ble i slutten av august arrangert i Telemark, med base på Gaustablikk Hyfjellshotell, ved foten av den imponerende Gaustatoppen 1883 m o h. Her mttes glade Rotarianere fra hele Skan- dinavia, de fleste med partnere, men alle med felles interesse av motorsykler og mot- orsykkelturer, til en weekend med fellestu- rer i den flotte telemarknaturen, men også med hyggelig samvr og kulturelle innslag. Noen hadde kanskje et lite håp om å se elg eller andre former for vill fauna. Men at det skulle bli en vaskeekte norsk hulder, kom nok som en overraskelse på de aller fleste. Det var på Lognvik Gård ved Rauland at huldra dukket opp. Hun klarte å trollbinde forsamlingen, som hadde stoppet for en li- ten kaffepause med hjemmebakt kringle og lefser. I det virkelige liv har huldra et navn, Tone Jorunn Tveito. Hun er ei tidsrik- tig hulder som, tro det eller ei, også har egen hjemmeside: www.huldraogeg.no . Deltakerne kom seg alle vel hjem etter samlingen, selv om de som skulle nordover mtte snvr på diverse fjelloverganger. Alle har vel tatt med seg hjem sterke inn- trykk av flott natur og spennende veier. Men mon ikke mtet med huldra er den opplevelsen som senest vil bli glemt? Tekst og foto: Svein Aanestad Fra det norske Rotary-mangfoldet sommeren 2010: Huldra dukker opp på internasjonalt treff for MC-rotarianere. Rotarys MC-treff fikk huldrebesk Motiv og design med rakafisk i sikte. Rakafisk mot polio Langesund Rk hadde 11. september en stand på det store kjpesenteret på Stat- helle, med shelterboks-telt og alt utstyr som er i boksen. Det var en småsur dag vrmessig, men en hyggelig dag for dem som var på en godt beskt stand. I til- legg hadde vi laget en liten brosjyre om klubben og det vi holder på med, og med innlagt quiz hvor det ble trukket to gave- kort på kr.500 blant dem som hadde svart, ca 50 stykker. Sprsmålene var slik laget at du måtte lese igjennom brosjyren for å finne svar. Flere som beskte standen og viste interesse for shelterboksen vil gi pengegaver til Rotary for å kunne sende ut flere shelterbokser. Tor Alrik Dahl, Langesund Rk Stor interesse for shelterbokser og Rotary i Langesund Småsurt vr, men godt beskt Rotary-stand på kjpesenteret.
29
29Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or ge I flott vr arrangerte Lier Rk Rotary-mar- sjen siste mandag i august. Det er andre året klubben inviterer beboere fra bygdas bo- og omsorgshjem til turmarsj med på- flgende underholdning og servering. Ini- tiativtaker er klubbmedlem Einar Hennum, og marsjen arrangeres i et vakkert kultur- landskap, på Lier Bygdetun, der Rotary- klubbene i Lier også har sine mtelokaler. Turmarsj i kulturlandskapet Hele 90 beboere og ledsagere var påmeldt til arrangementet, som ble åpnet av Liers ordf- rer Ulla Nvestad. Hun trakk blant annet fram det positive med turmarsjer der flere går sammen. Det gir en felles og god opplevelse av naturen, deltagerne får brukt kroppen og har det trivelig sammen. Det gjr noe med oss når vi er ute i frisk luft, poengterte ordfreren. Det var lagt tre lyper av ulik lengde gjen- nom området, slik at deltagerne kunne velge hvilken tras som passet best. Vakter fra klub- ben var plassert som anvisere ute i lypene. Dans til evergreens Både deltagere og ledsagere var fornyd etter innkomsten. - Det er flott at Rotary har tatt initiativet til et slikt arrangement. Beboerne gleder seg til å få vre med på dette, ikke minst å komme seg ut, treffe an- dre og prate, sa Gunnar og Ingunn Moen, som driver et bo- og omsorgshjem ved si- den av gårdsdriften. Ved innkomsten ventet plser, mineral- vann, vafler og kaffe. En lokal gruppe spilte opp til dans med gode, gamle evergreens. Og mange benyttet muligheten til å av- slutte trim med trim. Til slutt kom overraskelsen: En pose til hver deltager fylt med noe å putte i munnen og eller en nyttegjenstand. Lier Rk består av 31 medlemmer - 14 kvinner og 17 menn. Ar- rangementet er ett av flere utadvendte pro- sjekt i nrområdet. John W. Jacobsen og Nina Rindahl, Lier Rk Helaften på asylmottaket, med mat og dans fra fjerne himmelstrk, ble en stor opplevelse for medlemmene i Grm Rk. Det var de 28 ungdommene som inviterte. Utgangspunktet var et bedriftsbesk som klubbens medlemmer hadde på asylmot- taket på Egra tidlig i september. Vi fikk hre om livet der, og hvordan det er å komme til Norge som ung flyktning. Vi fikk treffe flere av ungdommene, og hre litt om deres bakgrunn. Sterke historier Det var sterke historier som gjorde et solid inntrykk hos alle. Men vi fikk også hre hvordan mottaket i Grimstad fungerer, hvordan det gir trygghet og kunnskap til ungdommene, slik at de står best mulig rustet til å bli integrert i Norge og bli en ressurs på lik linje med andre norske stats- borgere. Det frste besket ga inspirasjon, for vi ble der og da invitert tilbake på mot- taket. Ungdommene nsket å lage en fest basert på deres kultur. Kvelden kom, og vi ble mtt av 28 spente ungdommer fra Afghanistan, Iran, Sri Lan- ka, Tsjetsjenia og Somalia. Bordene var pyntet, og vi fikk servert buff, med for- skjellige ukjente retter, planlagt og laget av ungdommene selv. De var ikke rent lite stolte, og det hadde de all grunn til. De er fra 13 til 18 år, og de fleste kommer fra kul- turer hvor kun mor lager maten. Trauste srlendinger En av ungdommene fremfrte en kjrlig- hetssang av hy klasse som gav oss gåse- hud, og det ble vist flere lokale danser. Et- ter hvert kom også vi trauste srlendinger med i dansen. Det ble hy stemning. Men vi måtte gi oss tidlig, for det er strenge re- gler for leggetid og ro på mottaket. Det ble en kveld som vi i Grm Rk kommer til å huske lenge, og det gir en ekstra god f- lelse å vite at det er gjensidig. Tenk at de kom på besk til oss, skal flere ha sagt, i flge Brit Bengtsson, informasjonsansvarlig på mottaket. Vi er takknemlige for denne unike muligheten til å bli kjent med barn og ung- dommer som viste stort engasjement og livsglede, til tross for at de har en meget uviss framtid foran seg. Tekst: Pål Taraldsen, president i Grm Rk Foto: Svein Per Hardeberg Rotarymarsj i kulturlandskapet Servering til fornyde deltakere etter turmarsjen. Flyktningene laget helaften Trauste srlendinger svingte seg i dansen, som ungdommene dro i gang.
30
30 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or ge Hans Edgar Furfjord, president i Sortland Rk, berget tre ssken i en dramatisk cam- pingvognbrann. Natt til lrdag 11. septem- ber var Furfjord på vei hjem etter en lang kt på jobb. Furfjord, som er bedriftsrådgi- ver, har ofte seine arbeidskvelder. Da han passerte en liten campingplass i Roksy i Sortland kommune, så han skinnet av flammer. Han tenkte frst at det var folk som koste seg ved bålet i den fine nord- landsnatta. Han fikk likevel en mageflelse på at ikke alt var som det skulle, og snudde bilen og kjrte ned til plassen. Inne på campingplassen oppdaget han at det hadde tatt fyr i spikerteltet til en av cam- pingvognene. Det var ikke tegn til liv på inn- siden, men det sto en bil like ved vogna. Det var ikke noe å hjelpe seg med, så Fur- fjord klarte å slå inn et vindu i vogna med bare nevene. I lpet av noen få dramatiske minutter klarte Furfjord å berge ut tre ss- ken. Barna er i alderen fra fire til ni år. Han gjorde tapre forsk på å berge faren til barna, som han skjnte også befant seg inne i vogna. Men forgjeves, flammene og ryken utviklet seg eksplosivt. Faren ble To dager i august var 13 av innvandrerung- dommer fra Bofellesskapene i Asker på Vestlandstur, med Finse som utgangs- punkt. Her var det utlevering og prving av sykler. Disse var av meget god kvalitet med utmerkede bremser. Dette skulle vise seg å vre av stor viktighet! Så var det oppakning på syklene og til- pasning av sykkelhjelmer. Dette igjen, svrt viktig! Vi stilte opp på rekke med de yngste og svakeste fremst. Fem voksne fordelte seg i rekken. Det viste seg imidlertid vanskelig å holde formasjonen. Det ble derfor en vik- tig oppgave å ha pauser for holde troppen samlet og for å gi tid til justeringer av ut- styret. Vi syklet i nydelig sommervr og med rikelig tid til å beskue et fantastisk fjellområde; elver, sjer, isbreer Hardan- gerjkelen, fjellformasjoner og jernbane- traseen med tunneler og overbygninger. Hydepunkt og mange tungemål På Rallarvegens hyeste punkt ble det, som seg hr og br, en pause med fotografering, 1343 moh. Så kom utfordringene! På veien ned fra Hallingskeid var det virkelig BRATT. Det verste var veiens beskaffenhet. Det hadde regnet også her. Vi er på Vestlandet! Bekk fra oven, over veien med store deler av grusveien på ryggen. Plutselig var det bråstopp og ute av balanse i steinura. Det ble nok noen skrubbsår! Men med plaster og noen trstens ord bar det i vei igjen. Vi kom frem til Myrdal stasjon og Vatnahal- sen hotell etter seks timer. Det er vel und- vendig å si at gleden var stor da vi så svm- mebassenget! Men akk! Det var tomt! Men dusj er heller ikke å forakte. Neste dag opp- rant med striregn! Vi så med deltagelse på de som trstig la i veg ned til Flåm. Vi leverte sykler og besteg Flåmsbanen, og fikk igjen oppleve naturperler på en snor nedover. Hydepunktet var stopp ved Kj- osfossen med en syngende hulder oppun- der fossen. Frem med kamera! Solen skinte! Neste legg var fjordtur; SognefjordenNr- yfjorden, Aurlandsfjorden inn til Gudvan- gen. Dype fjorder omkranset av hye fjell og fjellgårder der ingen skulle tru at no- kon kunne bu. Turister fra Japan, Kina,, USA, Australia, Europa delte opplevelsen med oss. Vårt eget flge var fra Afganistan, Irak, Iran, Somalia, Etiopia, ,Liberia og Asker. Fra Gudvangen dro vi med buss Norway in a nutshell via Stalheimskleivane. Her var det nok mange som både holdt pusten og slapp den ut i et skrik i hårnålsvingene. Bidrag til integrering Asker kommuner har fire bofellesskap for mindreårige flyktninger som er kommet til landet alene. Asker Rotary Klubb har i nrt samarbeid med Bofellesskapene tidligere tilrettelagt for fjellturer, båt- turer, skaffet både PC-er og TV-er samt sportsutstyr. Denne turen fyer seg inn i de tiltak som er gjort for å bidra til bedre integrering og for- ståelse mellom nye og gamle landsmenn. Anders Hammer, Asker Rk På oppdagelsesferd i sitt nye land Hydepunktet på Rallarvegen, fra v.: Henok, Masoud ,Rahmat, Jamshid, Anders Hammer i Asker Rotary, Nemat, Gamil og Aziz. Rotary-president berget livet til tre barn i dramatisk brann Hans Edgar Furfjord bermmes av politiet for hel- temodig innsats.
31
31Nummer 7. 2010 . Rotary Norden N or ge Neste år passerer rotaryklubbenes bokmes- ser i Oppegård en omsetning på n million kroner siden starten. Bokmessen i septem- ber hadde besk av flere tusen mennesker på seks timer. De bar mer enn 5000 bker ut av Kolben kulturhus. Det var et columbi egg Rein Grefslie i Kol- botn Rotaryklubb klekket ut for åtte år si- den. Han har sin arbeidsplass i Aschehoug og så forlagets behov for å rydde opp etter et bakgårdsalg i forlaget. Dette kan vi gj- re, sa han og mente Kolbotn Rk. Etter hvert kom de to andre rotaryklubbene i Oppe- gård - Gjersjen og Oppegård - også med. Bare nye bker Dette er blitt så stort at det ikke hadde vrt mulig for n klubb alene å gjennom- fre bokmessen hvert år. I år la vi ut ca 20.000 bker til salg, fordelt på over 700 titler. Vi trenger mange biler med tilhen- gere til boktransport til eget lager, mann- skaper til utdeling av brosjyrer til husstan- dene, oppstabling av bker under messen, gjennomfring av salget og opprydding. - Bkene til årets bokmesse kom fra over- skuddslagrene til Aschehoug, Gyldendal og Oktober forlag. Nå har vi gått over til bare å ha nye bker på bokmessen. Bke- ne er stort sett 3-4 år gamle og gjennom- snittsprisen ligger på ca 40 kroner, sier Rein Grefslie. I Oppegård er det store for- ventninger til den årlige Rotarys bokmes- se. Hvor ellers får man kjpt Per Pettersons Jeg forbanner tidens elv og Til Sibir, Tom Egelands Paktens voktere og Sirke- lens ende, og Honningfellen og Slan- gebreren av Unni Lindell for noen myn- ter? De ligger sammen med Andr Bjerkes ABC, Schnberg Erkens kokebok i nytrykk, Marit Nicolaysens bokserie om Svein og Rotta og andre populre forfattere. Kinderegg pluss n - Vi solgte for ca. 60.000 kroner det frste året, den gang vi hadde messen i et ned- slitt samfunnshus på Kolbotn. De siste tre årene har vi beslaglagt hele foajeen i det nye Kolben kulturhus og er blitt en natur- lig del av åpningen av den årlige Eventyr- festivalen i kommunen. Da er det tusenvis av mennesker i Kolbotn sentrum. Toppåret var i fjor med et bruttosalg på 250.000 kro- ner. I år lå vi hakk i hel med 230.000 kroner. I fjor gikk halvparten av inntektene til den lokale padleklubben RA for funksjons- hemmede. Ellers kjpte vi inn tre shelter- bokser til Chile i fjor og skaffet tre bokser til Pakistan i september. Årets tildelings- formål er i skrivende stund ikke fastlagt. Som et Kinderegg med minst tre overraskel- ser: Bokmessen er den beste markedsfring av Rotary i Oppegård og Follo-regionen, det er positivt for det sosiale miljet i de tre klubbene, og det gir inntekter til viktige hjel- peprosjekter. - Du kan ta med nok en positiv effekt: resirkulering. Når vi er ferdig med bokmessen kommer Skjeberg Rk og henter alt det vi ikke fikk solgt til sin egen bokmes- se senere på hsten. Frste gang var i fjor. Da håpet Skjeberg å selge bker for 50.000 kro- ner. Sluttresultatet ble 110.000 kroner, sier en fornyd Rein Grefslie. Ole Endresen, Oppegård Rk funnet omkommet i ruinene av den ut- brente campingvogna og spikerteltet. Po- litiet bermmer Hans Edgar Furfjord for heltemodig innsats. Selv sier han at han bare gjorde det som han flte var riktig der og da. Men, det er klart at dette var en gru- som opplevelse som jeg sikkert må bre med meg resten av livet. Presidenten ga medlemmene i sortlands- klubben en redegjrelse om de dramatis- ke hendelsene på et klubbmte. Det ble en gripende stund. Dette er flelsesmessig veldig sterkt, uttalte Furfjord. På den ene siden en voldsom glede for de tre barna som overlevde, på den andre siden sorgen over pappaen som omkom. Tekst: Steinar Henriksen, Sortland Rk Foto: Jens-Anton Johnsen, Sortland Rk Populr bokmesse nrmer seg millionen Denne gjengen var med å servere nrmere 20.000 bker. Fra venstre: Kjell Ryli Kolbotn Rk, Turid Kjersem Gjersjen Rk, Tor Fugelseth Oppe- gård Rk og Rein Grefslie Kolbotn Rk. Foto: Ole Endresen. Kolben kulturhus var fullstappet av bker og bokinteresserte under årets bokmesse Foto: Yana Stub- berudlien
32
32 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Vanajaveden Rotaryklubissa Hämeenlin- nassa on viime vuosina lähdetty rohkeasti kasvattamaan uutta aktiivista rotarypol- vea. Uusia jäseniä on tullut mukaan toi- mintaan ja he ovat saaneet vastuuta klu- bin asioissa. Merkittävä rooli tässä aktiivisessa ja uudistumista edistävässä työssä on klubin kokeneilla rotareilla, jotka ovat innostaneet ja kannustaneet nuoria jäseniä rotariuteen. Krister Eklund on yksi klubin vaikuttaja- hahmoista. Hän on toiminut monissa luot- tamustehtävissä Rotaryssa: oman klubin presidenttinä vuosina 1991-1992, 1390 ku- vernöörinä 1997-1998 ja myöhemmin 1991-1993 sekä Rotarysäätiön aluekoordi- naattorina 29 pohjoismaisessa piirissä. -Rotarius on välillä ollut kovaa työtä, pit- Tulevaisuuden rotarius tarvitsee kokeneiden tuen Krister Eklund oikealla on yksi Vanajaveden Rotaryklubin kokeneista jäsenistä. Tuki nuorille rotareille on vankkaa, ja sitä klubissa arvostetaan. Vasemmalla klubiveli Simo Hautala, rotari vuodesta 2008. Seinäjoen alueen rotarit kohtasivat Ilmajo- ella End Polio Now kansanmusiikkikon- sertin merkeissä. Konsertilla käynnistettiin poliokeräyksen loppurutistus. Jalasjärvi- sen AG:n Mikko Sepän mukaan yhteistyöl- le on monta tavoitetta. -Ensisijaisena on tietenkin osallistuminen End Polio Now - kampanjaan, mutta lisäksi tulevat kulttuurin harrastus, alueen rotari- en ja puolisoiden tapaaminen sekä naapu- riklubilaisiin tutustuminen. Yhteistyön käynnistäminen kansanmusii- killa oli luontevaa, sillä ensimmäisen ta- paamisen järjestelyistä vastanneiden Il- majoen, Jalasjärven ja Kurikan klubien kotikuntien alueelta osaajia löytyy. Tilai- suuden avannut PDG Pekka Koskinen Ku- rikan Jurvasta totesi laadullisesti, ettei pohjalaisella vaatimattomuudella järjeste- tä amerikkalaistyylisiä 1.000 dollarin hy- väntekeväisyysillallisia. Sen sijaan alueen rotarit läheisineen ostivat pääsyliput itse organisoituun konserttiin, ja näin saatiin kokoon mukava, lyhentämättömänä po- liohaasteeseen menevä summa. Hyväntekeväisyyshengessä kuulijoita ilah- duttivat Ilmajoelta viihdekuoro Marit ja Mikot, Ikivihreät sekä Hopeisen harmoni- kan voittaja Arttu Rajala, Jalasjärven man- doliinimiehet ja mestaripelimanni Teppo Välimäki, sekä Kurikan pelimannit solistei- na Mirja Saarela ja Pekka Vuorinen. Seuraavan kulttuuritapaamisen järjestävät Seinäjoen rotarit. Teksti ja kuva: Raija Asiala Kulttuurista poliotukea Hopeisen harmonikan viimevuotinen voittaja Arttu Rajala Ilmajoelta aloitti kansanmusiikkikon- sertin näpsäkästi.
33
33Nummer 7. 2010 . Rotary Norden Isokokoinen metallinen taideteos. Pal- kinto piirin 1420 rotaryvuoden parhaal- le klubille kriteereinä: näkyvyys, avoi- muus, keskustelevuus. Lahjoitettu vuonna 1971. Piirineuvosto päättää pal- kinnon saajan. Piirineuvosto päätti rotaryvuoden 2009- 2010 palkinnon saajiksi Keravan ja Ylike- ravan Rotaryklubit. Klubit ovat yhdessä järjestäneet vuosittain Paasikivi-juhlan ja viime kaudella hyvin esillä olleet tilaisuu- det: Ilmastonmuutos- uhka ihmiskunnal- le ja Keravan kirjastossa järjestetty yleisö- luentotilaisuus Mistä olemme kotoisin dna tutkimuksen perusteella. Tilaisuudet saivat hyvän vastaanoton ja näkyvyyttä. Nämä tilaisuudet, klubien rotarysivut ja muu toiminta täyttivät kriteerit parhaiten piirissämme. Palkinnon on aiemmin saaneet mm. 2006-07 Siuntio-Sjundeå RK, 2007-2008 Helsinki International RC ja 2008-2009 Porvoo Läntinen. Teksti: Kari Korhonen, Keravan Rk Kuva: Hannu Nuutinen, Ylikeravan Rk SuomiF inland kiäkin matkoja ja ankaraa koulutusta mutta se on aina antanut hyvää mieltä. Li- säksi olen Rotarylta saanut hyviä ystäviä kaikkialta maailmassa. Olen saanut enem- män kuin mitä olen antanut, Krister koros- taa. Tämän järjestön nimen yhdistäminen inhimillisyyteen on aina kantanut minua henkisesti, hän painottaa. Muuttuuko Rotary? Kristerin mielestä Rotaryssa ei vuosien ku- luessa ole tapahtunut suuria muutoksia. Itse hän on ollut rotari vuodesta 1978. -Mutta tietenkin Rotary on ottanut askelia suuntaan jos toiseenkin kuluneen vuosi- kymmenen aikana. Yksi suuri edistysaskel on naisten määrän lisääntyminen nyt n. 15 %. Se on positiivista, naiset tuovat uu- denlaista tehokkuutta ja järkevyyttä toi- mintaan. Heidän mukanaolonsa elävöittää klubeja, Krister sanoo. Myös jäsenlisäys on hänen mielestään po- sitiivinen muutos, samoin vuonna 2006 omaksi piirikseen nousseen Venäjän mu- kaantulo Uralin tällä puolen numerolla 2220. Kaikkiaan uusia piirejä on kahden- toista vuoden aikana tullut 14. -Vyöhykkeiden rajat muuttuivat vuoden 2008 heinäkuussa. Alueet on nyt jaettu jär- kevämmin, kaikkien jäsenmäärä vaihtelee 30.000 ja 40.000 välillä. Koen tämän muu- toksen myönteisenä. Alueilla 15 ja16 toimii kaksi Rotarysäätiön koordinaattoria, joi- den toimiaika on pidennetty kolmeen vuoteen, Krister kertoo. Lisäksi alueella on nyt kolme apulaiskoordinaattoria, jotka te- hostavat säätiön toiminnan. Vyöhykeinsti- tuutit olivat aikanani suuria tapahtumia, hirvittäviä hallita ja johtaa, hän muistelee. Tekoja ja tiivistä yhteydenpitoa Krister Eklund on nähnyt rotarytoimintaa laajalti ja monella tasolla. Vuonna 1995 voi- maan tullut uusi District Leadership Plan vaikutti monella tavalla. Viestinnän ja pro- jektien määrä kasvoi, jotkut klubit erikois- tuivat ja useimpien klubien tiedotus hoide- taan netissä. Klubien yhteydenpito on helpottunut. Jotain korjattavaakin olisi. Hän näkee, että kuvernööreillä pitäisi edelleen olla velvollisuus toimivuotensa aikana klu- bivierailullaan tarkastaa, käydä läpi ohjel- mia, kuunnella ongelmista ja esittää muu- toksia jokaisessa piirinsä klubissa. Tähän viralliseen tapaukseen ei saisi missään ta- pauksessa lähettää kuvernöörin edustajaa. -Kuvernööri on ainoa RI:n virkailija piirissä, jonka tehtävänä on suoraan johtaa piiriä RI:n presidentin ja hallituksen alaisena. Apulaiskuvernöörit tekevät nykyään hy- vää työtä, ansiokasta ja uhrautuvaa, ja toi- mivat tehokkaasti mutta myös kuvernöö- rin oma yhteydenpito on klubeissa tärkeää, Krister pohtii. Kristerille on alusta saakka ollut tärkeää olla osa humanitaarista työtä tekevää jär- jestöä. Kamppailu poliota vastaan on jat- kunut jo kauan. Vaikka loppu häämöttää, ei kaikki vielä ole voitettu. Klubit ja piirit ovat 25 vuoden ajan päättäväisesti olleet asias- sa mukana. Nyt on vain neljässä maassa enää esiintyy villiä poliota Afganistanissa, Intiassa, Nigeriassa ja Pakistanissa. - Se voitetaan Bill ja Melinda Gates -säätiön lahjoituksen ja Rotarysäätiön yhteistyöllä vuosina 2009 2010, Krister uskoo. Maail- massa poliotapauksia on nyt 99 % vähem- män kuin 1985. Mutta vielä on työsarkaa edessä. Emme nyt voi jättää taistelua, koska polio nosta nopeasti päätään, ellei jatku- vasti olla valmiudessa, hän muistuttaa. Mentoritoimintaa Vanajaveden Rk:ssa klubin kokeneet ja esi- merkillisinä rotareina toimivat jäsenet vai- kuttavat mentoreina nuoremmille. Henki klubissa on hyvä ja kannustava. Krister lai- naa vuonna 1917 Rotarysäätiön perusta- nutta Arch Klumphia, joka sanoi näin: Kukaan ei tiedä, millaiseksi Rotary tulevai- suudessa muuttuu mutta yksi asia on sel- vä. Mitä Rotarylle huomenna tapahtuu, riip- puu siitä mitä me rotarit tänään teemme. Teksti: Maria Elina Taipale, Vanajaveden Rk Kuva: Jukka O. Mattila, Vanajaveden Rk Piirin paras AG Harry Frelander luovutti palkinnon Ylikeravan Presidentille Hannu Walamiehelle.
34
34 SuomiF inland Nummer 7. 2010 . Rotary Norden Kaksi pihtiputaalaista palvelujärjestöä rotarit ja reservin aliupseerit - ovat päättä- neet tarjota keskusteluseuraa ja apua pie- nissä askareissa seitsemälle yksin asuvalle rintamatunnuksen omaavalle veteraanille, joista kaksi on lottia. Lukuun sisältyvät kaikki yksin asuvat pihtiputaalaiset vete- raanit, jotka ovat ilmaisseet kaipaavansa juttuseuraa. Muunlaista lyhytkestoisem- paa apua tarjoavat myös Lions Club Em- mit, miesleijonat ja reservin upseerit. Lyhytkestoiseen apuun kuuluvat mm. kulje- tukset kirkkopyhiin sekä pihan haravoimiset syksyisin ja keväisin plus mahdollisesti kyyditys naapuriin tai vaikkapa haudoille. Pihtiputaan malli Pitkäkestoista keskusteluseuraa vähintään kerran kuukaudessa tarjoaa kuusi työparia rotareista ja yksi reservin aliupseereista. Työ jatkuu ainakin ensi elokuun loppuun asti ja todennäköisesti sen jälkeenkin jat- kosta päätetään viimeistään elokuun alku- puoliskolla 2011. Tätä palvelua voitaneen nimittää vaikkapa Pihtiputaan malliksi aivan samanlaista kuviota ei liene muualla Suomessa. Pihti- pudas on vajaan viiden tuhannen maalais- pitäjä pohjoisessa Keski-Suomessa, joten elossa olevia veteraaneja on enää muuta- mia kymmeniä. Hankkeen valmistelut pantiin alulle Seppo Spetsin presidenttikaudella keväällä 2010 rotari Arto Tiaisen ja sotaveteraanien pai- kallisjärjestön puheenjohtaja Vesa Kum- pulaisen aloitteesta. Käytännön ongelmat saatiin ratkottua ja nimet sopimuspaperei- hin elo-syyskuussa. Mahdolliset ongelma- tilanteet palvelun kestäessä pyritään rat- komaan heti niiden ilmaannuttua. Mukana kahdeksan järjestöä Asiasta päättivät kahden yhteiskokouksen jälkeen syyskuun puolivälissä Rintamavete- raanien Pihtiputaan osasto, Sotainvalidien veljesliiton paikallisosasto, Pihtiputaan so- taveteraanit sekä yllä luetellut viisi palvelu- järjestöä. Apua annetaan sekä rintamatun- nuksen omaaville veteraanijärjestöjen jäsenille että järjestöihin kuulumattomille. Viiden järjestön keskinen sopimus pitkäai- kaisesta keskusteluseuran tarjoamisesta al- lekirjoitettiin syyskuun lopussa 2010. -Tämä on hyvä lisä kunnan tarjoamille palve- luille, koska esimerkiksi keskusteluseuraa emme voi tarjota kunnan puolesta, vaikkakin mm. palvelusetelien avulla pystymme autta- maan jopa pikkuremonteissakin, kertoo kun- nan kotihoidon johtaja Sari Nurmivaara. -Tämähän on oikeastaan historiallinen rat- kaisu, jota ainakin pitkäkestoisen keskus- teluseuran tarjoamisen osalta on veteraa- nipiireissä jo alettu kutsua Pihtiputaan malliksi, kiittelee hankkeen aktiivisin puu- hamies, Pihtiputaan sotaveteraaniyhdis- tyksen puheenjohtaja Vesa Kumpulainen, joka kertoo asian kiinnostavan kovasti val- takunnallisiakin järjestöaktiiveja ja -lehtiä. Teksti ja kuvat: Pentti Ruotsalainen, Pihtiputaan Rk Yksinään asuvat veteraanit saavat juttuseuraa rotareista Rintamalotta Kyllikki Varha käytti kiitospuheen- vuoron yksin asuvien rintamalottien puolesta järjestöjen yhteiskokouksessa Pihtiputaalla. Rotari Martti Pasanen vas. kuuntelee sujuvasti rintamaveteraani Eino Pasasen oik. mielenkiintoisia juttuja. Eino on yksi keskusteluseuraa saavista pihtiputaalaisista veteraaneista.
35
35Nummer 7 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Oululaiset rotarit lahjoittivat Oulun kau- pungille liikuntapuiston kuntoilulaitteet ja aloittivat näin uudentyyppisen yhteistyön paikkakuntansa asukkaiden palvelemiseksi. Ikääntyvien määrän kasvaessa myös hei- dän tarvitsemiensa liikuntapalveluiden ky- syntä lisääntyy. Suuret ikäluokat ovat tottu- neet huolehtimaan terveydestään ja hyvinvoinnistaan. Heille omatoiminen aktii- vinen liikunta on tärkeää. Liikunnalla onkin kiistatta ennaltaehkäisevä vaikutus moniin kansansairauksiin. Myös tasapainon ja hy- vän lihaskunnon ylläpito on tärkeää. Idean juuret Turkissa Idea liikuntapuistosta syntyi keväällä 2008 oululaisen rotaripariskunnan Turkin mat- kalla. Rantabulevardia kulkiessaan he näki- vät reitin varrella hauskoja ja luokseen kut- suvia kuntoilutelineitä. Osaa niistä saattoi yhtäaikaisesti käyttää kaksikin henkilöä. Idea sai heti innostuneen vastaanoton Ou- lun Tullin Rotaryklubin kokouksessa. Ikääntyville soveltuva liikuntapuisto, kun- tosali avotaivaan alla, oli uusi ja mielen- kiintoinen ajatus. Oulun kaupunki suhtautui myönteisesti rotarien yhteistyötarjoukseen. Oulun Tul- lin Rk:n jäsenistä muodostettiin kolmihen- kinen projektitoimikunta huolehtimaan projektin etenemisestä ja käytännön asi- oista. Myöhemmin toimikuntaan kutsut- tiin myös lainopillista asiantuntemusta omaava jäsen Oulun City Rk. Projektitoi- mikunta osallistui tiivisti puiston suunnit- teluun, valitsi puistoon tulevat laitteet ja huolehti sopimuksista kaupungin ja mu- kana olevien rotaryklubien kanssa. Kaikki Oulun klubit mukaan Kaikki Oulun kaupungissa toimivat rotaryk- lubit sitoutuivat kantamaan taloudellisesti oman kortensa kekoon yhteiseen yhteis- kunnalliseen palveluprojektiin. Huomatta- van osan puiston laitteiden kustannuksista kattoi piiriltä 1400 saatu DSG-apuraha. Kaupunki osoitti Aikuisten liikuntapuistol- le luonnonkauniin paikan. Tervaporvarin puisto sijaitsee Oulujoen suiston maakun- nallisesti arvokkaassa kulttuurimaisemassa ja on eräs kaupungin tärkeimmistä ja kes- keisistä virkistysalueista. Sen välittömässä läheisyydessä, Tuiran kaupunginosassa, asuu paljon ikääntyvää väestöä. Puistoon on lyhyt matka myös muilta läheisiltä suur- alueilta ja kaupungin keskustasta. Vapaa pääsy Nyt valmistunut liikuntapuisto palvelee erinomaisesti oululaisia. Se tarjoaa vapaan pääsyn kaikille kauniiseen kuntosaliin il- man pääsymaksua. Laitteet on valittu siten, että ikääntyvätkin pystyvät niitä helposti käyttämään. Kaupungin liikuntavirasto tu- lee järjestämään ohjausta ja opastusta nii- den käytössä. Liikuntapuiston tavoite on parantaa ikääntyvien fyysistä kuntoa, edis- tää yhteisöllisyyttä, sosiaalista vuorovaiku- tusta ja henkistä hyvinvointia ja näin estää syrjäytymistä. Liikuntapuisto tullee ahkeraan käyttöön. Puistoon tuleva rotareiden lahjoituksesta kertova tervatynnyri sekä ensi toukokuussa piirikonferenssin aattona arvovaltaisen kut- suvierasjoukon läsnä ollessa pidettävät puiston viralliset avajaiset lisäävät kansalais- ten keskuudessa tietoisuutta rotarien palve- lutoiminnasta ja yleensä rotarijärjestöstä. Yhteistyö Oulun kaupungin edustajien, etenkin liikuntaviraston virkamiesten, kanssa sujui erinomaisesti. Aikuisten lii- kuntapuisto on Suomessa merkittävä ava- us; ensimmäinen julkisen sektorin ja rota- reiden yhteinen yhteiskunnallinen hanke. Tämä uusi toimintamalli on jo tähän men- nessä herättänyt runsaasti kiinnostusta eri puolilla Suomea. Teksti: Leena Tuomivaara, Oulun Tullin Rk Kuva Ilkka Tuomivaara Kuntosali avotaivaan alle!
36
36 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland -Jos näkökykysi katoaa nopeasti, mene heti keskussairaalan silmäpoliklinikalle! Kyseessä on todennäköisesti silmänpoh- jan märkärappeuma, joka vaatii hoitoa nel- jän tunnin sisällä muuten näkö katoaa kokonaan tai lähes kokonaan! Näin varoit- ti näkövammainen pyhäjärveläisrotari Rai- ner Kyyrönen Puttaan rotareita esitykses- sään lokakuun alussa. Saman totesi paikalla ollut Pihtiputaan ja Kinnulan nä- kövammaisten kuntayhteyshenkilö Sointu Sumn-Tirkkonen. Hieman yli kymmenen vuotta sitten Rainer Kyyrönen, 78, silloin 67, lueskeli illalla sän- gyssä kaikessa rauhassa lehtiä ja meni nuk- kumaan. Aamulla hän ei yllättäen nähnyt mitään, mutta vasta kahden viikon kulut- tua hän hakeutui hoitoon, koska hän arveli kyseessä olevan ikään liittyvän tilapäisen häiriön. Nyt hän näkee toisella silmällään hämäriä hahmoja, toisella ei mitään. Lää- kärin määrittelemä toimintakyvyttömyys- prosentti on sata. -Suosittaisin jokaiselle 50 täyttäneelle käy- mistä silmälääkärissä ja silmänpohjan tutki- muksissa vähintään kerran viidessä vuodes- sa, Kyyrönen sanoo painokkaasti.Näön menetys aiheuttaa paljon sopeutumison- gelmia, ja Rainer Kyyröstä kirpaisi kovasti mm. kyvyttömyys ajaa autoa, joka siihen asti oli saanut kyytiä noin 50 000 km vuodessa. Sokeita ja kuuroja epäillään turhaan humalaisiksi -Sekin on hankalaa, kun ihmiset luulevat meikäläistä turhaan humalaiseksi. Sekä so- keilla että kuuroilla on nimittäin usein ta- sapainovaikeuksia. Jos näkee vaikkapa kadulla tai kaupassa valkokeppisen näkö- vammaisen, joka ei oikein helposti näytä löytävän tietään, kannattaa mennä hänes- tä lievästi etuoikealle tai -vasemmalle ja kysyä normaalilla äänenvoimakkuudella ei siis huutaen!: -Voinko auttaa? Näkövammaista voi auttaa vaikkapa pun- nitsemaan hedelmiä ja juureksia kaupassa tai heidät voi ohjata kadun yli tarjoamalla sivulle kohotetun käsivartensa. -Jos tartut näkövammaista käsikoukkuun, kaadutte molemmat, jos jompikumpi kompastuu, varoittaa Rainer Kyyrönen, joka kehuu sekä kauppiaita että muita lä- himmäisiään erityisesti VR:n konduktöö- rejä - tosi avuliaiksi huononäköisen ystä- viksi. Sinivalkoinen näkövammaismerkki auttaa muita huomaamaan vammaisuu- den, ellei valkoinen keppi ole mukana. Aina ei avuliaskaan ihminen osaa ajatella asioita näkövammaisen kannalta. -Kerran pyysin erästä rouvaa kertomaan perunoiden vaakanumeron. Hän huikkasi numeron ja meni menojaan, mutta enhän minä tietenkään löytänyt numeroa vaaasta, kertoi näkövammainen Kaija Kol- jonen iloisesti. Paljon apuvälineitä Rainer Kyyrönen kertoi myös monista nä- kövammaisten apuvälineistä, joista mai- nittakoon vaikkapa puhuva kello, puhuva vaaka ja Daisy-niminen cd-levyjen lukija, jonka avulla voidaan kuunnella vaikkapa kirjoja ja sanomalehtiä. Pihtiputaalla kanslisti Anneli Sadinmaa lu- kee Kotiseudun Sanomat cd-levylle niin, että viikon lehti ehtii kuunneltavaksi näkö- vammaisille jo perjantaina. Myös naapuri- kunnan lehti Viitasaaren Sanomat on saata- vissa näkövammaispainoksena. Pyhäjärvellä valikoimaa on seitsemän lehden verran. Teksti ja kuvat: Pentti Ruotsalainen, Pihtiputaan Rk Rainer Kyyrönen: Jos näkökykysi katoaa, mene HETI lääkäriin! Rainer Kyyrönen kertoi näkövammaisuudestaan Pihtiputaan rotareille. Varakuva, jos käytät molempia, käännä Rainerin kuva peilikuvaksi! Sointu Sumn-Tirkkonen ja Kaija Koljonen täydensivät esitelmöitsijän tietoja Pihtiputaan osalta.
37
37Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Lieto Vanhalinnan Rotaryklubi on ollut aloit- teellinen ja aktiivinen Turun yliopiston va- rainkeruukampanjan suhteen. Vanhalinnan Rk lahjoitti yliopistolle 50 euroa jäsentä koh- ti. Samalla Vanhalinnan klubi sai piirin 1410 kaikki klubit osallistumaan samalla summal- la eli 50 euroajäsen joko Turun yliopiston tai Åbo Akademin varainkeruukampanjaan. Lieto Vanhalinnan Rk on piirin toiseksi nuo- rin klubi, se perustettiin vuonna 2005. Klu- bissa on tällä hetkellä 30 jäsentä, joista noin puolet naisia. Klubi on toiminut aktii- visesti erityisesti nuorisovaihdon piirissä yhdessä Liedon Rk:n kanssa ja varainkeruu- ta on harjoitettu erilaisten tapahtumien puitteissa, mm. järjestämällä erilaisia ylei- sötapahtumia. Klubi kokoontuu tiistai-iltai- sin Turun yliopistolle v. 1956 lahjoitetussa hienossa Vanhalinnan kartanossa, joka si- jaitsee muinaisen linnavuoren juurella. Ny- kyisin Turun Yliopistosäätiön omistama kartanokokonaisuus toimii aktiivisena mu- seo-, kulttuuri- ja seminaarikeskuksena. Teksti: Tuula Leimu, Lieto Vanhalinna Rk Kuva: Turun yliopisto, Hanna Oksanen Vanhalinnan rotareilta lahjoitus yliopistolle Lahjoitus luovutettiin lokakuussa 2010 Turun yliopistolle rehtorin huoneessa järjestetyssä tilaisuudessa. Luovutustilaisuudessa olivat läsnä vas. vararehtori Tapio Reponen, joka toimii varainkeruukampanjan vetäjänä, klubin perustaja, entinen presidentti ja lahjoitusidean isä Eero Joutsikoski, Vanhalinnan klubin nykyinen presidentti Alajos Hajba, governor Rune Eklund sekä yliopiston rehtori Keijo Virtanen. Myös molemmat rehtorit ovat rotareita. Rehtori Virtanen on Vanhalinnan Rk:n kunniajäsen. Klubille luovu- tettiin kiitokseksi ja muistoksi Turun yliopiston lahjakirja. Jokainen rotari kunnioittaa suuresti järjes- tömme ja säätiön saavutuksia polion kit- kemiseksi koko maailmasta. Meillä on organisaatiot, jotka kykenevät käynnistä- mään tämänkaltaisen ainutlaatuisen hu- manitaarisen projektin. Jatkossa rotareille on uusia ja vähintään yhtä vaativia vaihto- ehtoisia tehtäviä. Nämä tehtävät tai se niistä, jonka RI ja RF valitsee vaatii valmis- telutyönsä. Valmistelutyö tulisi aloittaa pi- kimmiten. Työllä on kustannuksensa, joi- den voidaan kuitenkin olettaa pysyvän kohtuullisina. Tiedetään, että kehitysmaiden juomavesi- huoltoa ja saniteettiolojen kohentamista pidetään järjestön ja säätiön piirissä tär- keinä. Mahdollisuudet malarian, AIDsin ja HIV-viruksen torjumiseen sekä näiden tau- tien hoitoon ovat myöskin parantuneet viime vuosina. On kuitenkin vahvoja perusteita antaa etu- sija kehitysmaiden naisten aseman kohen- tamiselle. Väestöräjähdyksen riskithän tiedetään. Koulutus on paras tapa sen ehkäisyyn. Tiedetään myöskin naisten pienyrityksil- lä aikaansaadut hyvät tulokset hyvin- vointiin ja kansantalouteen ruohonjuuri- tasolla. Työ näillä alueilla on tietyissä maissa varmasti vaikeaa kulttuuritaus- tasta johtuen. Katastrofin välttämiseksi työ on kuitenkin tehtävä, ja meillä rota- reilla on hyvä syy ja hyvät mahdollisuudet antaa impulssi työ- hön ja osallistua siihen. Naisia koskevan projektin käynnistämiseen ei tarvita suuria rahamääriä, mutta sitäkin enemmän kes- kustelua ja ennen kaikkea organisointiky- kyä, jota rotaryjärjestöillä on. Sekin aika tulee, jolloin polioprojektin päättäminen tulee luovuttaa hyvin suun- nitellusti niille kansainvälisille ja kansallisil- le järjestöille, joilla on jo nyt suurin talou- dellinen taakka. RI ja RF voivat tuskin sitoutua toimimaan määräämättömäksi ajaksi maailmanlaajui- sina poliovahteina. Kitkemisen viimeiset vaiheet ovat varmasti vaikeita ja vaativia, mutta vastuuseen tulee löytyä kansainvä- lisiä ja kansallisia elimiä. Teksti: Heikki Sipilä, Hannu Ruokolainen Oulun Rk Kehitysmaiden tulevaisuus on naisissa. Poistetaan polio ja jatketaan matkaa
38
38 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Natural Interest Oy:n toimitusjohtaja Jon- ne Hellgren piti elokuussa Leppävaara-Al- bergan rotaryklubissa esitelmän ajankoh- taisesta ilmastonmuutokseen liittyvästä aiheesta. Natural Interest Oy on ympäristö- alan konsultointiyritys, jonka pääpalvelut ovat kasvihuonekaasupäästöjen laskenta, ympäristökuormituksen arvioinnit, ilmas- tostrategiat sekä ilmastonmuutokseen liit- tyvä konsultointi. Vuonna 2005 toimintan- sa aloittanut yritys on alansa ensimmäinen Suomessa. Asiakkaat ovat ympäristötietoi- set yritykset ja organisaatiot. Kuluttajille Natural Interest näkyy Helsingin Sanomi- en hiilijalanjälkimittarin toteuttajana. Ilmastonmuutos muokkaa liiketoimin- taympäristöä, asenteita ja toimintatapoja. Suomi ei ole ilmastonmuutokseen liittyvi- en liiketoimintamahdollisuusten hyödyn- täjien kärkijoukossa, mutta täälläkin val- tionhallinnon taholta viestin on selvä. Syksyllä 2005 ministeri Pekkarinen totesi: EU:n 15-30 % päästötavoitteet olevan Suomelle kestämättömiä. Toukokuussa 2009, vain neljä vuotta myöhemmin, pää- ministeri Vanhanen julisti Suomen tavoit- teeksi olla Hiilivapaa Suomi 2030. Kansainvälisesti teot ovat konkreettisem- pia. Esimerkiksi Iso-Britannian ilmastolaki vaatii listattujen yritysten raportoivan ta- seessaan hiilijalanjäljen vuodesta 2011 lähtien. Alihankkijoiden ja asiakkaiden on vastattava huutoon tuottamalla tietoa ra- portoivien yritysten tarpeisiin, mikä samal- la lisää ymmärrystä kasvihuonekaasupääs- töjen lähteistä ja vähennystarpeista. On perusteltua ennustaa, että ilmastonmuu- tos tulee muuttamaan lakeja, markkinoita ja asenteita. Heti 70.000 kiinnostunutta Hiilijalanjäljestä on kehittynyt suosittu tapa ilmaista organisaation, kunnan, tuot- teen tai henkilön aiheuttama ilmastovai- kutus mittaamalla siitä aiheutuneet kasvi- huonepäästöt. Suomessa hiilijalanjälki-termi lanseerat- tiin Helsingin Sanomien Kuukausiliittees- sä marraskuussa 2008 ja HS.fi-verkkopal- velussa julkaistulla Hiilijalanjälkitestillä. Testin tarkoituksena on antaa ihmisille kä- sitys heidän oman toimintansa aiheutta- mista kasvihuonepäästöistä. Natural Inter- est rakensi jättimenestyksen saaneen testin yhdessä kuukaudessa. Jo ensimmäi- sen viikonlopun aikana yli 70.000 suoma- laista laski testin avulla elintavoistaan ai- heutuvan hiilijalanjäljen. Ilmastonmuutoksen johdosta aiheutuu vähintään kaksi yrityksiä koskevaa yhteis- kunnallista muutosta. Fyysiset muutokset pakottavat meidät kaikki sopeutumaan uusiin olosuhteisiin. Jotta tulevat fyysiset muutokset eivät kuitenkaan olisi täysin hallitsemattomia, täytyy ilmastonmuutos- ta hillitä yhteiskunnallisin keinoin. Ohei- nen kaavio kuvaa yritysten toimintaan liit- tyviä hillinnän alla olevia osa-alueita. Osana maineenhallintaa Tällä hetkellä suurin osa ilmastonmuutok- sen huomiointiin heränneistä yrityksistä käyttää asiaa maineenhallinnan työkaluna. Työntekijät haluavat työskennellä ilmasto- vastuullisessa yrityksessä, asiakkaita kiin- nostaa tuotteiden hiilijalanjäljet ja sijoitta- jat vaativat konkreettisia suunnitelmia päästöjen vähentämiseksi ja raportoimi- seksi. Yrityksen lähtiessä hiilijalanjälkimittauk- seen määritellään se, mihin kysymykseen haetaan vastausta. Esimerkiksi mistä toi- Hiilijalanjälki Ilmastonmuutos on riskipeliä Toimitusjohtaja Jonne Hellgren Vasemmalta klubin tuleva presidentti Juho Mäkinen, Jonne Hellgren ja Aarne Nilsson. Hiilijalanjälkitesti, HS.fi
39
39Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland minnoista aiheutuvat suurimmat suorat päästöt, mikä on yrityksen toimintaketjun hiili-intensiteetti, mitkä ovat tärkeimmät kehityskohteet, miten sitouttaa työnteki- jätasiakkaatkuluttajat, miten pärjäämme vertailussa muihin tai vaikka mikä on yksit- täisen tuotteen hiilijalanjälki? Alan standardit Kasvihuonekaasupäästöjen ja hiilijalanjäl- jen laskennan standardityö on hyvässä vauhdissa. Tuote- ja yrityskohtaisia stan- dardeja on kehitetty pääasiassa anglo-sak- sisssa maissa, joissa sijaitsevat suuryrityk- set omaavat paljon valtaa omissa toimintaketjuissaan. Alan standardeja ovat muun muassa tuotetasolla ISO 14064-I sekä PAS 2050. Yritysten laskennan ja ra- portoinnin osalta keskeiset toimijat ovat World Resource Institute sekä World Busi- ness Council for Sustainable Development, jotka ovat kehittäneet suosituimman ra- portointimallin GHG-protokollan www. ghgprotocol.org. Hyvä esimerkki päästöjen vähenemästä on Itellalle tehty vertailu postinkuljetuk- sen ja sähköisen jakelun hiilijalanjäljestä. Työssä vertailtiin tuotteiden aiheuttamaa hiilijalanjälkeä. Molempien tuotteiden prosessit kartoitettiin, vaiheiden materiaa- lin ja energiankultukset mitattiin ja muu- tettiin hiilijalanjäljeksi. Käytetystä paperi- laadusta riippuen sähköinen kirje oli vähintään puolitoista kertaa vähemmän ilmastoa kuormittava vaihtoehto. Lisäksi huomattiin että sähköisen prosessin käyt- täjämäärän kasvaessa yksittäisen palvelun päästö voi laskea jopa kymmenesosaan nykyisestä. Perinteisessä mallissa tehosta- misen varaa ei enää ollut. Footprinter Footprinter-palvelu tarjoaa työkalut yri- tysten hiilijalanjälkitiedon kattavaan hal- lintaan. Palvelu mahdollistaa hiilijalanjäl- jen laskennan, analysoinnin, mallintamisen sekä raportoinnin. Footprinter soveltuu yksittäisten yritysten, tuotteiden tai toimi- tusketjujen hiilijalanjälkitiedon hallintaan. Se on helppokäyttöinen ja kustannuste- hokas verkkopalvelu, joka sopii kaiken ko- koisille organisaatioille. ks. www.footprin- ter.fi. Johtopäätökset Ilmastonmuutoksesta on väistämättä tul- lut pysyvä osa liiketoimintaa Yritysten sidosryhmät vaativat näkyviä toi- mia ilmaston puolesta Ilmastonmuutoksen huomioiminen aut- taa yrityksen maineenhallinnassa Päästöjä leikkaamalla vähennetään kuluja Teksti: Aarne Nilsson, Leppävaara-Albergan Rk Kuvat: Jari Paulamäki, Leppävaara-Albergan Rk Hillinnän riskit Jakelun vertailu
40
40 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Lappeenrannassa toimii viisi rotaryklubia, Lappeenranta, Lauritsala, Linnoitus, Leiri ja Joutseno. Viimeksi mainittu liittyi jouk- koon kuntaliitoksen seurauksena pari vuotta sitten. Lappeenrannan rotaryklubi- en väliset kyykkäkilpailut ovat jatkuneet jo 26 vuotta. Kisojen priimusmoottorina toi- mi vuosikaudet rotari Raimo Römpötti, joka on siirtokarjalainen. Kirjailija I. K. Inha kirjoitti vuonna 1894 Vie- nan karjalasta keräämissä tiedoissaan kyykkäpelin olevan väistymässä vanhuut- taan ja paenneen syrjäkyliin. Laatokan Karjalassa peli tunnettiin lähinnä Suojär- vellä ja Salmissa, mutta sielläkin lyötiin kyykkää vain syrjäkylissä. Myös Kannaksel- la ja Inkerissä peli tunnettiin. Kyykkäpelin ideana on saada kyykät pois pelineliöstä heittämällä niitä kartuilla. Eni- ten kyykkiä pelineliöstä poistanut on voit- taja. Pelikentäksi kelpaa mahdollisimman tasainen alue, kooltaan 5 x 20 metriä, jo- hon on piirretty 5 x 5 metrin pelineliöt. Pe- lineliöiden väli on 10 metriä. Kyykät ja kartut Kyykät tehdään puusta sylinterin muotoi- siksi. Kyykän korkeus on 10 cm ja halkaisija 6-8 cm. Kyykkiä tarvitaan joukkuepeliin 80 kappaletta eli 20 paria kummankin peline- liön eturajalle. Myös varakyykkiä on hyvä olla rikkoutumisen varalle. Kartut ovat varreltaan pyöreitä ja niissä on kädensija. Kartut eivät saa olla 85 cm pi- dempiä, eikä 8 cm paksumpia. Kartun saa maalata tai sitä muuten vahvistaa kestä- vyyden tai lyöntiominaisuuksien paranta- miseksi. Karttuja tarvitaan joukkuepelissä 4 kpl heittovuoroa kohden. Jokainen osan- ottaja heittää vuorollaan kaksi kertaa. Aloi- tusheitto tehdään 15 metrin päästä, ja kun ensimmäiset kyykät on saatu poistettua vastakkaisesta neliöstä, heittomatkaa ly- hennetään viiteen metriin. Oikealla kyykkäkentällä Lappeenrannassa toimivalla Kaakon Karja- laiset ry:llä on oma kyykkäkenttä ja pelivä- lineet. Rotaryklubit käyvät kyykkäkisansa nelimiehisin joukkuein myös naisjäseniä ja vaihto-oppilaita on ollut joukkueessa. Kaikki kaikkia vastaan pelattaessa joutui- simme käyttämään 10 kierrosta. Koska jo- kainen ottelu on kaksiosainen puolten- vaihtoineen, ei tämä ole enää ajan puitteissa mahdollista. Jouduimme katkai- semaan pelivilinän, kun kaksi tuntia oli hei- tetty. Joka kevät kyykkäkisat päättyvät saunailtaan, jossa jälkipelissä joku yrittää vielä muuttaa tuloksia. Viime toukokuussa pidetyn kyykkäkisan tulokset: 1. Lauritsalan RK, 2. Lappeenranta-Leirin RK, 3. Lappeenrannan RK, Lappeenranta Lin- noitus RK ja Joutsenon RK, joka otti osaa kyykkäkisaan ensikertaa. Teksti ja kuvat: Kaapo Pulkkinen, Lappeenrannan Rk Lähteet: Wikipedia, GoogleAkateemisen Kyykän MM-kilpailut Lappeenrannan rotaryklubien kyykkäkisat
41
41Nummer 7. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland SID 40 SID 36 - 37 Mentor Rotaryveteranen Rune Eklunds mentor- verksamhet har satts i system i Vanajavesi Rk. Rune, rotarian sedan 1978, th. i bild med klubbkompisen Simo Hautala, rotari- an sedan 2008. Finland på Svenska Finlandssidornas innehåll refereras här på svenska i korthet. Många notiser vinner faktiskt på att presenteras i ett nötskal, det mesta och viktigaste kan också sägas kort. Wheres the Beef som man säger i Amerika. SID 32 - 33 SID 34 - 35 Footprinter Alberga Rk har givit sina medlemmar en om- fattande presentation av klimatförändrin- gens risker och konsekvenser. Footprinter- monitorn, som bl.a. regelbundet ingår i landets ledande dagstidnings Helsingin Sa- nomats spalter och nätupplaga är ett redskap för administration av koldioxiduts- läpp. i bild från presentationsträffen Juha Mäkinen, Jonne Hellgren och Arto Nilsson. SID 38 - 39 Kyykkä Ett gammalt karelskt spel med kastredskap och käglor, ett slags varpa i finsk tappning, har blivit tävlingsform för Willmanstrands fem rotaryklubbar. Folkmusik Seinäjoki Rk samlade medel för PolioPlus med folkmusikens kraft. Dragspel ingick givetvis. Arttu Raajala, ung musiker från Il- majoki, inledde hela evenemanget med den vana bara en vinnare av Den Silverne Dragspelstävlingen kan uppvisa. Lyssna på veteranerna Pihtipudas Rk har ordnat träffar med krigsveteraner. Frontlottan Kyllikki Varha tackade för uppmärksamheten. Evene- manget har nu fått namnet Pihtipudas- modellen. Friluftsgym Uleåborgs rotaryklubbar har byggt upp ett friluftsgym i samarbete med stadens parkmyndigheter. Gratis motion med handledning för alla. Universitetsstöd Vanhalinna Rk i Lietois har gått in för att ak- tivt stöda Åbo unversitet. Strongt gjort av distriktets nästyngsta klubb, etablerad 2005. Heikki Sipiläs och Hannu Ruokolainens in- lägg om tyngdpunkter efter PolioPlus in- går på svenska på sid. 57. Suomalaisten varteenotettavia kannanottoja ruotsiksi leh- temme yleissivuilla ovat mm. ahvenanmaa- laisten verkkoklubiajatus sivulla 4-5 ja sijoit- tajaveteraani Kim Lindströmin arvio finanssimaailman maineesta sivulla 14-15.
42
42 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k Tekst og fotos Niels Schou Lindegaard Alle mder i Rotary krver forberedelse og foredragsholderne skal oftest bookes i god tid. Rotary Internationals verdenspr- sident Ray Klinginsmith er ingen undta- gelse og en gennemfrt veltilrettelagt planlgning af hans besg sikrede derfor også en overvldende succes! Skoleeksempel I sidste nummer af Rotary Norden Nr. 6.2010 på siderne 52 til 54 fortalte Lone Lauritzen om arrangementet i Hvor godt- folk kommer, kommer godtfolk til. Grun- den til at fortlle mere om arrangementet, dets etablering og gennemfrelse er, at det er et skoleeksempel til efterlevelse. Kbenhavns Rk, Danmarks ldste og str- ste klub, var besgets vrtsklub og man tog herfra tidligt initiativ til et samarbejde med distriktets ledelse, for derved at sikre, at alle relevante kompetencer var til stede omkring planlgning og gennemfrsel af de to dages besg og InterCity mdet. På grund af det tidlige samarbejde, blev END POLIO NOW gruppens og PR Udvalgets anbefalinger inddraget i planlgningen. Invitationen af Ray Klinginsmith Og det skete i de dage da der var Conven- tion 2010 i Montreal, at Helena med assi- stance af Carsten Dencker Nielsen fik kon- takt med den nuvrende RI President Ray Klinginsmith for at invitere ham til et Inter- City mde. Helena fortalte i sine 3 minutter ved Distriktskonferencen i D1470 noget i retning af som noget helt specielt lykkedes det Carsten at få Torben Justesen og mig introduceret til vores nuvrende verdens- prsident Ray Klinginsmith, som Carsten også kender personligt. Åh jo, Carsten og fru Lise er absolut vede deltagere i Rotary Conventions og ja, Carsten har et impone- rende netvrk også i Rotary International! Helena deltog i Convention som Prsident Elect for Kbenhavns Rk, der betalte rejsen og adgangsbilletten, idet det forventes, at klubbens PE deltager i Convention, både for at udbygge netvrket, men også for at opleve det store Rotarianske vingesus in- den tiltrdelsen som prsident. Drejebogen Det er ikke ukendt, at det lykkedes at få Ray Klinginsmith og frue til at besge Dan- mark allerede i begyndelsen af september kun godt to måneder efter Convention. Med en accept af invitationen og en dato at pejle efter var det tid til at smge r- merne op. Kbenhavns Rk tog opgaven meget alvorligt og fra starten blev opga- ven håndteret systematisk med en dreje- bog, der ned til mindste detalje tog hjde for alle forudsigelige elementer i besget og InterCity mdets gennemfrelse. Dre- jebogen viste sig at vre et godt vrktj, ikke mindst fordi alle deltagende Rotaria- nere derved kendte deres roller og vidste hvad der var gldende. Alle kunne over- skue sammenhngene. Hvem br, kan og skal inviteres? Når der kommer honoratiores på besg opstår der hurtigt et sprgsmål om, hvem der mon også br, kan og skal inviteres. Med beslutning om, at gre InterCity m- det med Ray Klinginsmith til en art kick off på END POLIO NOW og inspireret af et fremragende indlg af hjtstående re- prsentant fra WHO under Convention i Montreal, var det naturligt, at lede efter en kapacitet indenfor WHO, der kan fortlle noget om polio og det blev som bekendt Dr. Rebecca Martin. Desuden besluttedes det også hurtigt at invitere USAs ambassadr i Danmark, HE Laurie S. Fulton, idet den nuvrende ver- densprsident er amerikaner ligesom Ro- tarys stifter Poul Harris. Sidst, men ikke mindst, var der et naturligt nske om, at invitere reprsentanter fra Kongehuset. Det lykkedes, at få Hendes Kon- gelige Hjhed Kronprinsesse Marys tilsagn om at komme til InterCity mdet. Kronprin- sessen er også protektor for WHO i Danmark. Nej, vi har ikke glemt rotarianerne. Der blev Hårdt arbejde krones med succes En ny END POLIO NOW stand blev opbygget og kommenteres her af Kronprinsesse Mary til Hele- na Nymann, mens Ray Klinginsmith lytter bagved Kronprinsessen. Fuldt hus! Her ses Carsten Dencker Nielsen, Laurie S. Fulton, Ray Klinginsmith, Kronprinsessen, Torben Justesen og Dr. Rebecca Martin og med ryggen til Judie Klinginsmith og Barry Mathesson.
43
43Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k udsendt invitationer til samtlige danske medlemmer af Rotary, også selvom, der kun er plads til 250 personer i den store sal i Odd Fellow Palet. Herudover blev der inviteret Rotarianere fra Sverige og Norge. Aktiviteter under besget Man kan roligt sige, at Ray Klinginsmiths og fru Judies besg i Kbenhavn var noget fortttet. I kort form bestod Rays besg af flgende komponenter. Ankomst og mid- dag i Asia House med bl.a. reprsentanter fra Distriktsledelsen, gster fra nabodi- strikter og RI Director Barry Mathesson. Tidligt morgenmde med New Generation med reprsentanter fra forskellige ung- doms- og udvekslingsprogrammer under Rotary. Og herefter InterCity mde. Efter InterCity mdet var der arrangeret presse mde. Hvorefter turen gik direkte til luft- havnen for at flyve videre til Zrich. Kun godt 24 timer i Danmark. Ingen guidede ture rundt i Kbenhavn. Hotel dr om dr med Odd Fellow Palet. Den hurtigste vej gennem lufthaven via VIP logen og den kor- teste vej fra hotellet til Asia House og retur. Evaluering Det var en succes! Gsterne kom, salen var fuld og budskabet kom frem. Pressen kom også, men var mere interes- serede i Kronprinsesse Marys tilstedev- relse og graviditet. Pressen var der både inden InterCity mdet og efter InterCity mdet. Der var indrettet et lille pressebrie- fing rum, der blev benyttet til at få optaget en kort video, der sammen med klip fra In- terCity mdet er udsendt på YouTube. Det er vist nok frste gang Rotary i Danmark har udsendt klip fra mder på YouTube. Den blev gjort tilgngelig på rotarynyt.dk. Efterflgende er videoen også udsendt via LinkedIn på forskellige Rotary grupper og END POLIO NOW gruppen og i dansk regi på Facebook. Rotary.org opsnappede You- Tube videoen og lagde den på en Face- book gruppe. Vi SKAL blive bedre i Rotary i Danmark til at benytte de sociale medier som YouTube, Facebook, Twitter, LinkedIn m.fl. Her ligger et stort potentiale. Udover ovenstående var dkningen ikke overvldende. Men på trods af den mang- lende direkte kontakt mellem presse og RIP Ray Klinginsmith, blev der selv i Billed Bladet bemrket, at arrangementet hand- lede om Rotary og polio. Brsen beskrev med overskriften Topmde om poliobe- kmpelse om det celebre topmde. Og tro nu endelig ikke, at det forblev en k- benhavnerbegivenhed. Midtjyllands Avis omtalte så sent som den 20. september 2010 mdet under overskriften Til mde om Polio-bekmpelse. Det er blot tre af de mange omtaler af arrangementet og vi kan kun vre tilfredse med de omtaler mdet fik. Desuden har Ray, Kronprinses- sen og Helena prydet forsiden på The Da- nish Pioneer, der er den ldste dansk- amerikanske avis i USA. Så alt i alt kan Kbenhavns Rk Klub og D1470 vist godt erklre sig tilfredse med arrangementet. Helenas uddybende kommentarer Helena udtaler: Det er vigtigt at pointere, at succesen for mdet ligger i flere elementer: Det eminente samarbejde, hvor alle delta- gende rotarianere fra klubben og distriktet gjorde deres ypperste for at få arrangemen- tet til at lykkes og imdekomme det hje ambitionsniveau. Det blev gjort, og det var en fantastisk Rotary oplevelse, hvor vi både fik mdt RI Prsidenten, samt skabt ny ener- gi i den flles opgave vi alle har omkring END POLIO NOW. Klubben og distriktet fik endnu engang styrket relationerne i vores nre netvrk og til Rota- rys topledelse og sat Danmark på kortet Det vil fremtidige distriktsledelser forhåbentligt få glde af ligesom vores klub allerede har. Med Kronprinsessens deltagelse, fik vi be- krftet overfor Kongehuset i Danmark, at Rotary gr en forskel og, at vi i fllesskab med det kan bidrage til en bedre verden. Det- te vil få betydning for Rotary i Danmark i fremtiden, ligesom det allerede har gjort det hos vores naboer i Sverige og Norge. Kronprinsessen forlader InterCity mdet ledsag- diget af Helena Nymann. RIP Ray Klinginsmith foran en nyanskaffet END POLIO NOW roll-up. Til pressebriefing og optagelse til YouTube med RIP Ray Klinginsmith, DG Torben Justesen og Helena Nymann.
44
44 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k Under overskriften Det begyndte i Rotary bragte vi i Rotary Norden Nr. 32007 en arti- kel om opstarten af en projektgruppe til for- bedring af forholdene for brn i Etiopien. I de efterflgende år har projekt ELSA Ewiket Lehibret Support Association udviklet sig betydeligt og har doneret langt over en mil- lion kroner til en stor vifte af aktiviteter i lan- det. At kalde projektleder Gert Jensen, Odder, en ildsjl er nsten en underdrivelse. Si- den den spde start, som fulgte i klvan- det på en turistrejse til Etiopien i 1991, hvor Gert fik jnene op for det enorme be- hov i landets skolesektor, har han viet al sin tid og energi til indsamling af midler til stadigt flere aktiviteter. Starten i 2005 i 2005 beskrev formanden for ELSA, Gert Jensen, de påtnkte projekter : 1. Oprettelse af Educationel Workshops på lokale skoler i samarbejde med Addis Aba- ba City Sub-Citys skolevsen. 2. Udvide skoleprojekter efter vurdering af behovet for computere og forskelligt un- dervisningsmateriale på skolerne. 3. Vi prioriterer et af Addis Ababas hjem for forldrelse i Gulele Sub-City Kechene Youth & Rehabilitation Centre hjt med fo- kus på forbedring og lsning af de enorme og kritiske problemer, brnene står overfor. Hvem er vi? I en brochure om Ewiket Lehribet Support Association Viden for alle, beskrives or- ganisationen og dens virke. Projektgruppen består af frivillige og uln- nede privatpersoner i Danmark. Gruppen arbejder uafhngigt af politiske og religi- se grupperinger og er en officielt aner- kendt NGO. Hvorfor Etiopien? Et besg i 1994 på flere nedslidte skoler i hovedstaden Addis Ababa motiverede os til at bistå i udviklingen i landet, hvor ad- skillige millioner brn, med overvgt af piger, ikke får en uddannelse. En vsentlig årsag er manglen på skolebygninger og undervisningsmateriale. Hvad vil vi? Ved frivillige bidrag, foredrag og gennem fonde og kunstauktioner fremskaffer vi midler til forbedring af forholdene på sko- ler og brneinstitutioner. Vi nsker samti- digt at ge forståelsen for den samfunds- mssige og kulturelle situation i den tredje verden. Vore projekter Igangvrende projekter: Bahir Dar skoleprojektet I Etiopiens femtestrste by, Bahir Dar, der ligger 600 km nord for hovedstaden, star- tede vi i 2009 et strre skoleprojekt i sam- arbejde med en lokal NGO. Byggeriet er placeret midt imellem en rkke fattige landsbyer ned til Nilen, og projektets ho- vedformål er at srge for, at alle brnene i disse landsbyer får en skoleuddannelse. Brnene har i dag en transporttid på 3-4 timer, og da der samtidigt er brug for br- nene i den daglige husholdning, bliver en stor del af brnene i dag hjemme. Byggeri- ets frste fase består af brnehaveklasser for 160 brn samt sanitre installationer, Projekt ELSA yder storstilet hjlp til Afrika Fra byggeriet i Bahir Dar: Gert Jensen på jagt efter byggematerialer og vrktj. Det igangvrense byggeri i Bahir Dar. De to runde bygninger i forgrunden bliver lege- og soverum for skolens brn.
45
45Nummer 7. 2010 . Rotary Norden og den frste fase skal stå frdig i slutnin- gen af 2010. Fase II er for 1-4 klasse, og fase III er for 5-8 klasse. Erhvervsuddannelser Addis Ababa Efter afslutningen af de strste byggepro- jekter de sidste 15 år koncentrerer vi os nu om at give kvinder, heraf mange enlige mdre, en uddannelse kok, frisr mm., som gr dem i stand til at vre selvforsr- gende. Afsluttede projekter Girar Folkeskole og Brnehave I 2007 indviede vi på Girar Akacie skolen en ny skoleblok og en toiletbygning. Med den nye skolebygning kan skolen under- vise voksne om aftenen. Hawaryan Petros Folkeskole, Addis Ababa I 2005 frdiggjorde vi en fuldt udstyret undervisningsbygning. Af skolens elever er 80% piger. Mesgebe Birhan Folkeskole, Addis Ababa I 2003 byggede vi en skoleblok med inven- tar. Projektet berrte 300 brn, som kom fra de laveste sociale lag. Kechene Brnehjem, Addis Ababa I 2005 indledte vi en omfattende renove- ring af et brnehjem, en institution for ca. 200 forldrelse brn. Bygningen opfr- tes i 1955 som rehabiliteringscenter for forldrelse brn, men i de efterflgende år var bygningerne blevet totalt nedslidte og helt uegnede for brns ophold. Projek- tet afsluttedes med opfrelsen af en ny skoleblok kombineret med en brnehave, som bruges af brn både udefra og fra hjemmet Ewiket Lehibret, Addia Ababa Vort frste byggeri, en fuldt udstyret skole- bygning til 500 brn, blev taget i brug i 1998 på grundskolen Ewiket Lihibret gruppens oprindelige navn. To år senere kunne vi tilfje endnu en skoleblok sam- men med sanitre bygninger. Bygninger- ne skabte arbejdspladser til flere lokale beboere. Skolen har i tiden derefter funge- ret som en mnsterskole for nye under- skoler i hovedstaden. Krver store summer Som det fremgår med al nskelig tydelig- hed har ELSA gruppen igennem årene si- den starten udfrt et fantastisk og meget omfattende stykke hjlpearbejde til gavn for mange hundrede afrikanske brn. Opgaven kunne ikke vre lst uden den tidligere beskrevne indsats og en lang rkke sponsorer, strkkende sig fra kunst- nere til flere Rotary klubber. Rotary var også med Efter introduktionen i Odder Rotary Klub i 2007 har klubben ved flere lejligheder gi- vet et bidrag til ELSA projektet. Fra 2006 - 10 har klubben ydet et belb på i alt kr. 43.000. Midlerne er blandt andet en del af over- skuddet fra den årlige byfest, suppleret af belb i flere omgange fra klubkassen. Sidste donation blev overdraget under klub- bens vellykkede grillaften En familieaften i Rotary, som blev holdt på Hou Maritime Idrtshjskole, hvor en stor del af medlem- merne deltog sammen med deres familier. Tilstede under festen var desuden PDG Thorvald Jacobsen og frue, Sejet. Besget markerede, at Rotary Foundation har bi- draget til projekt ELSA med et District Sim- flified Grant DSG på kr. 10.000. Endvidere har projektet i 2009 modtaget do- nationer fra Dansk Rotary Hjlpefond på kr. 25.000 og Aarhus St. Clemens Rotary Klub. Klubben har desuden donoret en litografi, som Gert Jensen har fået til opgave at sl- ge på nste kunstauktion, hvorefter et eventuelt overskud deles imellem ELSA og Sct. Clemens Uganda projekt. Se også : www.viden for alle.dk D anmar k Fra overdragelsen af litografien: fr.v. Henning Bech, ELSA, Gert Jensen, Erik Zachariassen, Sct. Clemens Rk, Edvard Kusk og Henning Schriver, ELSA, begge medlemmer af Odder Rk. Frste SRT i DK Så fik Danmark sin frste SRT - Shel- terbox Responce Team ! Det er Rikke Rosenlund Jacobsen. Hun er endda den frste i Norden der har gennemfrt uddannelsen. Rikke har afsluttet den sidste af pr- verne, så hun er nu klar til at blive sendt ud på en opgave. Der er nu i alt ca 160 SRT uddannede i verden deraf 50 fra USA. De har gen- nemgået en meget barsk trning og lrt en masse om overlevelse, minefel- ter, frstehjlp og hvad de ellers kan komme ud for. De har også fået medie- trning og er klar til at komme ud i klubber og fortlle om projektet. Kun de, der har bestået uddannelsen må bre SRT trjen. Derfor vil selv ikke Tom Henderson bre trjen af respekt for SRTerne. Han har nemlig ikke selv gennemfrt uddannelsen. Rikke bor i London og arbejder for Amex American Express. Hun er landeansvarlig for Danmark og Norge så hun er ofte hjemme. Rikke kan kontaktes via mail på rikke_rosenlundyahoo.com Venlig hilsen Kind regards - fra en stolt Finn Rosenlund Jacobsen GSEC D-1470 Denmark
46
46 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k Grnlands frste malteserridder Fredag den 11. september fik Grnland sin frste malteserridder. Kirsten rgaard, psy- kolog og forstander for Brne- og Ungehu- set Mlkebtten i Nuuk, blev slået til ridder i Skanderborg Slotskirke, hvor hun blev op- taget i Malteserriddernes Hospitals Orden. Der er tale om en meget eftertragtet h- dersbevisning, som for frste gang tildeles en person i Grnland. I Danmark er der kun 35 indehavere af denne orden. Malteserriddernes Hospitals Orden er en kristen, kumenisk og upolitisk sammen- slutning, der er den danske del af det ver- densomspndende JohannitterMalteser ordenssystem. Ordenen har eksisteret si- den 1096 og har medlemmer i Europa, USA, Canada og Australien. Hovedsdet ligger på Malta, og organisationen arbej- der med humanitre velgrenhedspro- jekter mange steder i verden. Det er Johnny Reimar, Nordisk Prior i orde- nen, der har indstillet Kirsten rgaard til optagelse. Prior og Komtur Thorkild Hagn-Meincke forestår ceremonien. Det er Komtur der på fungerende Stormesters vegne tildeler ridderslaget. Herefter ikldes Kirsten r- gaard ordenskappen og får ridderskabets orden, som kaldes insigniet. Kirsten rgaard modtager hdersbevis- ningen for sit store engagement for at for- bedre tilvrelsen for socialt udsatte. Det er bl.a. hendes mangeårige indsats for at for- bedre livsvilkårene for socialt udsatte brn og unge i Grnland samt at forebygge yderligere omsorgssvigt, der ligger til grund for optagelsen i Ordenen. Kirsten rgaard er kendt som en sand ildsjl. Hun har tidligere modtaget Red Barnets brnerettighedspris i 2006, som blev overrakt af HKH Kronprinsesse Mary, samt Rotarys internationale Paul Harris Fellow orden i 2008. Kirsten er medlem af Nuuk Rk. Jeg er meget glad, stolt og rrt over, at jeg får den re at blive slået til ridder og mod- tage Malteserriddernes Hospitals Orden, udtaler Kirsten rgaard. Det varmer helt ind i hjertet og giver ny energi til at fort- stte arbejdet med at hjlpe omsorgs- svigtede brn og unge i Grnland - og give dem et alternativ til et socialt bela- stende familieliv. Yderligere information: Henrik Srensen, formand for Mlkebttens bestyrelse tlf. +299 557446 eller Kirsten rgaard, tlf. +299 597439 eller +45 22939458 Prsentation: Kirsten rgaard er cand. psych. fra Psykolo- gisk Institut ved Aarhus Universitet og kom til Nuuk i Grnland i 1992. Hun har bl.a. medvirket i udviklingen og etablerin- gen af den selvejende institution Brne- og Ungehuset Mlkebtten i Nuuk, hvor hun er forstander. Hun har tidligere vret psykolog ved Pdagogisk Psykologisk Rådgivningskontor i Nuuk og fuldmgtig i Grnlands Hjemmestyres afdeling for forebyggelse og sundhedsfremme. Her har hun bl.a. har haft ansvaret for forebyg- gelse af selvmord og forebyggelse af sek- suelle overgreb mod brn. Desuden har hun vret projektleder for Sundhedspro- jektet Peqqik 2000Upernavik og igang- stter af Projekt Forebyggelseskonsulen- ter i alle kommuner samt medvirket i etableringen af Alkoholbehandlingscen- tret Qaqiffik i Nuuk. Kirsten rgaard har endvidere vret se- kretariatschef ved Nuuk Kommune og af- sluttede i 2002 en 2-årig erhvervslederud- dannelse ved Århus Kbmandsskole. Herefter blev hun ansat som AC-konsulent ved Grnlands Arbejdsgiverforening i Nuuk, hvor hun bl.a. arbejdede med udvik- ling af foreningens sociale projekter, her- under etableringen af Mlkebtten. Kirsten rgaard har sammen med statisti- ker Jette Jensen gennemfrt undersgel- sen Brn og unge i politiets dgnrappor- ter - hvem og hvorfor, 2005, og hun har vret medforfatter til Brn og unge i Grnland - en antologi, 2007. Senest har hun indledt samarbejde med seniorfor- sker Else Christensen fra SFI, det nationale forskningscenter for velfrd i Danmark, om gennemfrelsen af undersgelsen Mlkebttebarn - fra socialt udsat til mnsterbryder. I Danmark har Kirsten rgaard bl.a. arbej- det med brn og unge samt familietera- peutisk behandling og terapeutisk be- handling af voldsramte kvinder. Hun kom til Nuuk fra en stilling som leder af et ud- dannelsesprojekt i Aabybro Kommune. Et projekt målrettet kvalificering af langtids- ledige kvinder til arbejdsmarkedet, kombi- neret med tilbud om efteruddannelse til ansatte i kommunen. Henrik Srensen Formand for Mlkebttens bestyrelse Nutidens Mother Teresa i NuukGrnland
47
47Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k I Ry Rk må vi konstatere, at vinderloddet til den udloddede bil ikke er blevet solgt. Jeg ville gerne have kunnet udlevere bil- nglerne til en glad vinder og allerhelst til en vinder fra klubbens lokale område. Men når galt skulle vre, er vi på den anden side glade for, at klubben får et langt strre overskud end forventet. Et overskud på omkring 180.000 kr. Overskuddet bliver så stort, fordi Maulbiler generst tager bilen tilbage, så klubben ikke har en eneste udgift til bilen. Klubben har således kun haft udgifter til annoncering og andre udgifter i forbindel- se med trykning af lodseddel og porto. Ef- tersom der er solgt 1958 lodsedler lander vi, når alle omkostninger er fratrukket, på et overskud på godt og vel 180.000 kr. Hele dette store overskud, kan udelukken- de bruges af klubben til velgrende hjl- pearbejde. På et bestyrelsesmde i klubben onsdag d. 1. september blev det bestemt, at Ry Rk straks giver 20.000 kr. til at bekmpe polio. I forvejen er RY Rk den klub i Rotary distrik- tet, der har givet lang mest til Rotary Inter- natinals kampagne mod polio. Den 15. september vil vi på et klubmde tage stilling til, hvordan resten af pengene kan anvendes, så de bedst muligt kan vre med til at afhjlpe nden i verden. På dette mde vil vi drfte, hvor meget vi mere skal donere til poliokampagnen, hvor meget vi vil bruge til akutte katastro- fesituationer f. eks. til at kbe shelterboxe, som meget hurtigt kan opstilles ved na- turkatastrofer. Vi vil også diskutere om Ry Rk igen skal stå i spidsen for et rigtig stort udviklingsprojekt, som vi for et par år si- den gjorde i Mexico. Eftersom det frst og fremmest er lokale borgere, som har kbt lodsedlerne og da overskuddet er blevet helt ekstraordinrt stort, vil vi også i klubben diskutere om en del af det ekstra overskud eventuelt skal bruges til et lokalt velgrende projekt. I klubben havde vi i vore mest optimistiske jeblikke, regnet med et overskud på max. 100.000 kr. Så nu vil vi tnke os godt om, så vi får mest muligt velgrende arbejde, for de uvente- de mange penge klubben nu råder over til at bruge på hjlpearbejde. Til slut en meget stor tak til alle, som har kbt en lodseddel. Prsident for Ry Rotary Klub Ole Hefsgaard Ry Rk får ekstra udbytte Holme-Skåde Lokalcenter i Århus har via Århus Sydvestre Rk fået en såkaldt ro- botsl, der straks blev dbt Sally og nu indgår i behandlingen af demente på lo- kalcenterets 14 afdelinger. Sally er af japansk oprindelse en hjt avanceret robot, der kan stimulere menne- sker med demens. Den kan krammes - og kvitterer lystigt ved at vrikke med bag- kroppen, klappe med de blde luffer, ud- stde små babysl-hyl, dreje hovedet og blinke med de store jne. Sally er ca. 70 centimeter lang og vejer knap 4 kilo. Forsg viser, at en robotsl hos en del de- mente kan ge hjerneaktiviteten, stimule- re sproget og dmpe aggressiviteten. S- lens appel efter omsorg, går lige ind og udlser reaktion hos nogle borgere, som ellers ikke nser, hvad der sker omkring dem. Den kan fange opmrksomheden hos nogle meget rastlse mennesker, så de får muligheden for stille stunder og be- roligelse, og skabe liv og samvr i grupper. Vi er meget taknemmelige for Sally. Hos en del borgere med demens udlser m- det med den elektroniske slunge Luffe krlighed ved frste blik. Luffe kan på sin helt srlige, stille, gentagende og krli- ge måde kommunikere med demente, sagde rådmand Dorthe Laustsen, som på centerets vegne modtog slen. Nogle vil måske finde det grnseoverskri- dende. Men for borgerne, pårrende og med- arbejderne er det jo, når alt kommer til alt, de gode jeblikke og oplevelser, der tller. Det er i samvret, at de gode oplevelser og je- blikke opstår, fastslog Dorthe Laustsen. Gennem arbejdet med at styrke og ud- vikle omsorgen for mennesker med de- mens, ved vi, at samvret med en robotsl kan få mange demente til at skifte rolle fra at vre omsorgsmodtager til at vre om- sorgsgiver. Og det lukker op for mange ting, fremhvede rådmanden. Donationen på knap 47.000 kr. til kb af slen Sally kom Århus Sydvestre Rk og fra Dansk Rotarys Hjlpefond. Vinderloddet blev ikke solgt i Ry. Slen Sally stter liv i demente Rådmand Dorthe Laustsen th. får overrakt s- len Sally af Hanne Gullitz, prsident 09-10 Århus Sydvestre Rk
48
48 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k Som medlem af Fredensborg Rk og som formand af Den Danske Pattaya Fond af 2003 skal jeg her op til jul gre opmrk- som på Den Danske Pattaya Fond af 2003s eksistens. Den Danske Pattaya Fond af 2003 blev som navnet også antyder og som det mu- ligvis vil vre bekendt stiftet i år 2003 med henblik at sttte The Father Ray Foundati- onThe Pattaya Orphanage i Pattaya. Brnehjemmet i Pattaya blev grund- lagt i starten af 1970erne i Pattaya. Et stigende antal unskede brn havde ikke andre steder at bo end hos den ame- rikanske katolske prst Father Raymond Brennan. Father Raymond Brennans br- nehjem fik for alvor voksevrk i starten af 1980erne takket vre Rotary klubber i Danmark, hvor isr Rotary Rnde stttede hans arbejde med forldrelse brn. I dag huser brnehjemmet i Pattaya mere end 750 brn og unge samt fysisk og psy- kisk handicappede. I begyndelsen af årtusindeskiftet fremkom der en pressehetz mod Father Raymond Brennan, der gjorde, at potentielle sponso- rer faldt fra. Imidlertid var der nogen der efter at have modtaget betrykkende udtalelser om Fa- ther Raymond Brennans meget store ind- sats for The Father Ray Foundation og her srskilt brnehjemmet satte sig sammen for at udvirke en fortsat sttte til The Fa- ther Ray Foundation og til The Pattaya Orphanage og herigennem ved at stifte Den Danske Pattaya Fond af 2003. Jeg kan oplyse, at The Pattaya Orphanage, altså brnehjemmet med virkning fra den 1. januar 2008 krer selvstndigt, og såle- des ikke lngere er under The Father Ray Foundation. Det bemrkes i den forbindelse, at der er et glimrende samarbejde mellem hen- holdsvis brnehjemmet og The Father Ray Foundation. Vi har i fonden en målrettet og dynamisk bestyrelse, der blandt andet består af TV- lgen Peter Qvortrup Geisling og Johnny Reimar. Peter Qvortrup Geisling har netop i et jule- brev skrevet flgende uddrag: Sammen med en rkke gode mennesker sidder jeg i bestyrelsen for Den Danske Pattaya Fond af 2003, hvis formål det er at sttte brnehjemmene, Pattaya Orphana- ge og The Father Ray Foundation i Thai- land. De to steder er der 1.100 brn, der skal have julegaver i år, synes jeg og jeg har brug for din hjlp. nsket om at give brnene julegaver kommer fra Radchada Chomjinda, der er en af de ansvarlige for brnene i Thailand. Og ikke nok med det. Brnene skal også have en håndsrkning til ekstra god undervisning. Det er ikke mindst i undervisningen, at deres fremtid grundlgges. Derfor vil jeg bede dig give 200,00 kroner. Så srger jeg for, at et thailandsk barn får din julegave til 100,00 kroner og at de re- sterende 100,00 kroner sttes ind på de to institutioners undervisningskonti. 200,00 kroner er et rigtigt fint belb i et land, hvor et kilo ris koster 4,00 kroner. Så hvis du har lyst til at sttte Projekt-julegave, vil jeg bede dig indbetale 200,00 kroner til den srlig oprettede konto til formålet reg.nr. 8075, kontonummer 1243074, så srger vi for resten. Der er også mulighed for at yde generel sttte ved overfrsel til fondens sdvanli- ge konto reg.nr. 8075 konto nr. 0144679. Fonden er godkendt af myndighederne som velgrende fond. Dermed er fonden fritaget for at betale skat af de indbetalte donationer, og indbetalerne har ret til at trkke donationerne fra i henhold til gl- dende regler. Der kan lses mere om Den Danske Pat- taya Fond af 2003 på www.dendanskepat- tayafond.dk og The Pattaya Orphanage på www.thepattayaorphanage.org eller The Father Ray Foundation på www.fr-ray.org. Afsluttende skal jeg blot oplyse, at vi i fon- dens bestyrelse er mere end villige til at komme ud og fortlle Rotary Klubberne om henholdsvis brnehjemmet og The Pattaya Orphanage og det arbejde, vi i v- rigt yder i fonden. Rigtig gldelig jul. Christian de Jonquires Formand for Den Danske Pattaya Fond af 2003 Den Danske Pattaya Fond af 2003 Glade og voksne brn i Drop-In Centret Kids. I midten Johnny Reimar og Mike Lancaster fra Fr. Ray Foundation samt Vicki og Poul Weber, der gr et stort arbejde for fonden.
49
49Nummer 7. 2010 . Rotary Norden D anmar k KONCERT MED PÅ SLAGET 12 i ÅRhus DOMKiRKE torsdag 24. februar 2011 kl. 19:30 Koncerten er til fordel for Rotarys indsamling til fordel for Polio+ forsalg VIa bIlletNet: kr. 170,- pr. billet inkl. kr. 20,- i gebyr til Billetnet. arraNgr: Århus Vest rotary klub erik bechmann srensen tlf. 86 27 34 00 i kampen om en total poliofri verden har Rotary international siden 1985 indsamlet og investeret mere end 800 mill. usD og har i samme periode forhindret over 10 mio. nye poliotilflde og 250.000 ddsfald. Med the 200 mio. usd challenge kan kampen mod polio afsluttes i Afghanistan, indien, Pakistan og Nigeria, som de eneste 4 lande, der endnu ikke er erklrede poliofrie. Rotary samarbejder med WhO, usCDP og uNiCEF. 1,2 mio. rotarianere fra 33.000 klubber i hele verden hjlper med at tilvejebringe midler til både at anskaffe og distribuere vaccine samt ved selve vaccinationerne. Rotaryklubberne i Litauen har atter af- holdt ROTARIADE. Denne gang, som det også var tilfldet sidste år, i Druskininkai i det sydlige Litauen. Ikke mindre end 42 af 43 Rotaryklubber var reprsenteret til en weekend fyldt med forskellige sportsakti- viteter fra basket, tennis, bowling til kast med frisbee eller hesteskokast og mange andre aktiviteter. Allerede fredag startede de frste konkur- rencer med volleybold og basket, og lrda- gen startede kl. 10 med en parade under politieskorte gennem byen. Paraden gav genklang af marchmusik og et 20 piger stort tamburkorps, der behndigt sendte deres tamburstave til vejrs i takt til musik- ken. Herefter kom flget af alle Rotary klub- berne med diverse flag og faner, så ingen i byen var i tvivl om, at her foregik en strre Rotary event. Den olympiske flamme blev antndt af distriktsguvernr og rådsfor- mand og kampene dermed skudt i gang. Rotaryklubberne havde på forhånd til- meldt sig de forskellige discipliner, og der blev kmpet bravt uden risiko for at nogle skulle falde for en dopingdom, men kamp- ånden fejlede intet, samtidig med at der var plads til et bredt smil på lben. Efter dagens strabadser var der velfortjen- te medaljer og pokaler til vinderne, og det var fantastisk at se, hvor sejrsstolt pokaler- ne blev vist frem af vinderne. Lrdagen sluttede med et brag af en fest, hvor der var tilmeldt ikke mindre end 600. Ideen startede for 9 år siden, hvor en rota- rianer fra Klaipeda blot ville se, om man kunne samles om en ROTARIADE, hvor ro- tarianere og deres familier mdtes til hyg- geligt samvr med både fysisk og socialt indhold. De frste 7 år blev Rotariaden af- holdt i Palanga, men på grund af et stadigt stigende antal deltagere har man måtte flytte den til Druskininkai. Druskininkai er i sig selv et besg vrd, da det er en gammel veletableret kurby 130 km. sydvest for Vilnius, der kan tilbyde alle former for kurbade og massage, foruden at byen lig- ger i et meget frodigt område, så der kan by- des på smukke gå og cykleture i området. Anette Lwert, DGN, Distrikt 1460 ROTARIADE Rotary Olympiade Så er det sket for 9. gang!
50
50 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden I sland Mere end 200 rotarianere og gster deltog i distriktskonferencen i distrikt 1360 Island der afholdtes i Kpavogurby 15. og 16. okto- ber. Temaet var: Rent vand, rent milj - livets kilde og dkkedes ved adskillige foredrag og mikro-fremstillinger. De tilstedevren- de udtrykte deres store tilfredshed med et fremragende program og meget fornjeligt selskab som blev arrangeret af Rk Borgir- Kpavogur, distriktsguvernr Margrt Fririksdttirs medlemsklub. Rk Borgir-Kpavogur brugte lejligheden for at gre Rotary mere synlig for de 30.000 indbyggere i sin hjemby Kpavogur ved at udgive og distribuere til alle hjem et gratis rotary magasin af hj kvalitet. I sin indle- dende artikel erindrede guvernr Margrt at i dette år er det 50 år siden den frste ro- taryklub i byen, Rk Kpavogur, blev startet. Rk Borgir fylder ti år og den tredje lokale klub, Rk inghll, blev stiftet i 2009. I sin skrivelse understreger Margrt den vigtige indsats klubberne har ydet til samfundet ved at sttte adskillige sociale eller kultu- relle projekter med direkte bidrag og sti- pendier. I sin introduktion til konferencens hovedemner, omtalte distriktsguvernr Margrt de vigtige initiativer Rotary har gjort i miljsprgsmål over hele verden. Trods den kendsgerning at vi i Island ser på tilstrkkelig mngde vand som en selvflge er det evident at mangel på rent vand vil til endnu strre grad forårsage strammere forhold og konkurrence mel- lem nationer påpegede Margrt. Vores rotarikolleger over hele verden arbejder nu effektivt ved at assistere de millioner mennesker der lider af vandmangel eller kun har forurenet drikkevand til deres dis- position, ligesom rotarianere også har gjort kampen mod sult og analfabetisme til deres hovedopgaver. Disse målstninger blev endnu bedre be- skrevet på selve konferencen af Elias Tho- mas III som reprsenterede Ray Klingins- Rent vand og milj hovedemner på distriktskonference i Island Rotaryvrter og gster med gtefller: Eyvindur Albertsson, distriktsguvernr Margrt Fririksdttir, Mikael og Charlotte Ahlberg, Sverige, Jane og Elias Thomas III, USA. Glaciolog Helgi Björnsson fremviser prognoser for vulkankratrenes tilsynekomst ved gletsjerners smeltning.
51
51Nummer 7. 2010 . Rotary Norden I sland mith, RI prsidenten. Elias er tidligere guvernr i distrikt 7780 i Maine, USA. Elias stod i spidsen for en kampagne i sit distrikt hvor sgelyset blev rettet mod de hjeml- ses situation. Han har også stået for opret- telsen af flere humanitre programmer blandt andet med at skaffe Matching Grants. Elias Thomas har vret flere gange til Indien i anledning af Rotarys vaccinati- onsdage. Han fortalte netop sine tilhrere om sit bekendtskab af en paralyseret ung dreng i Indien og hans familie. For at lave et strkere indtryk med talen havde Ellis med- bragt og stillet op på scenen den primitive stol drengen var bundet til over strste de- len af hans liv. Med hjlp af Elias og flere af hans rotarikolleger blev stolen erstattet med en krestol som gjorde det frst mu- ligt for drengen at komme i kontakt med sine jvnaldrende og samfundet generelt. Elias har arbejdet som koordinator for un- domsprogrammmer i sit distrikt og for ti- den er han rådgiver til den islandske Ro- tarctklub Geysir som har planer om at arrangere en grupperejse til vaccinations- dag i Indien i februar nste år. Charlotte og Mikael Ahlberg blev modta- get som srlige gster og reprsentanter for de nordiske distrikter. De bor på land i Sverige hvor Mikael er medlem af lands Södra Rotary Club, tilhrende distrikt 2410 der omfatter Sydsverige og Letland. Char- lotte er medlem af Rotary eClub of London Centenary og beskftiger sig med at hjl- pe kvinder over hele verden ved opbyg- gelse af deres egne firmaer. Mikael holdt en tilskyndende tale om Rotarys store be- tydning og opfordrede rotarianerne til at styrke deres gennemslagskraft. Charlotte berettede om en erfaring de havde haft med hjlpearbejde i en skole i Letland hvor kun halvdelen af eleverne havde råd til at kbe skolemåltiderne. Rotary rakte en hjlpende hånd men behovet for denne type af assistance er stor i landet. Konferencens temaprogram bestod blandt andet af et srdeles interessant foredrag af glaciolog Helgi Björnsson der fremviste de prognoser der foreligger om effekten af den globale opvarming på smeltningen af de islandske gletsjere der for tiden dkker 11% af landets overflade. Med fortsat opvarming på nuvrende ni- veau kunne man vente at gletsjerne bliver til strste delen forsvundet i lbet af 200 år. I stedet kommer til syne adskillige vul- Elias Thomas III fortller om en lille paralyseret dreng i Indien som var bundet til den primitive stol som takket vre Rotary blev udskiftet med en ny krestol. Resultaterne forklares. Mikael Ahlberg, distrikt 2410 Sydsverige og Letland, reprstenterede de nordiske distrikter.
52
52 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden I sland kaner der nu dkkes af is- og snemassen. Efter udlsning af tryk ved smeltning af iskappen kan man også forvente kraftige- re vulkanisme i bjerggrunden Det var klart hvor vigtigt klubmedlemmer i Rk Borgir bidrog personligt til de adskilli- ge programdetaljer. Således var det pr- sterne Gunnar Sigurjnsson og Yrsa rardttir samt organisten Kjartan Si- gurjnsson, alle medlemmer i Rk Borgir, som dirigerede kirkeceremonien til minde om rotarianere som er afgået ved dden. Det var rotarianer og kommunaldirektr Gurn Plsdttir der modtog gsterne til et kulturprogram og reception i Gerarsafn galleriet. Islands energimini- ster og rotarikollega Katrn Jlusdttir holdt en tale ved hovedstadsområdets drikkevandskilde og pumpestation Gven- darbrunnar det og kom ind på relevante sprgsmål angående udnyttelse af Islands naturlige resourcer, mens rotarianer Gujn Magnsson, PR chef i Reykjavk Energi, informerede om anlggets drift. Klubkolleger i Rk Borgir i ledende stillinger som srgede for udfrslen af programmet. Det samme gjaldt medvirken i tema dis- kussionen under konferencens sidste dag. Efter behandling af årsrapport og regn- skab samt godkendelsen af disse var det fire medlemmer i Rk Borgir, ernringseks- pert Jnna rur Stefnsdttir, docent Emma risdttir, meteorolog ranna Plsdttir og zoolog Karl Skrnisson som holdt deres såkaldte mikroforedrag om vandet som ressource og dets betydning for mennesker, dyr og flora. Distriktskonfe- rencen sluttede med middag og fest. Tekst og fotos: Marks Örn Antonsson Det kendte skolekor i Krsnesskole optrådte med nogle sange ved konferencens åbning. rhildur Magnsdttir - Rotaract Geysir. Nuvrende og forhenvrende kommunaldirektrer i Kpavogur, medlemmer af Rk Borgir: Gurn Pls- dttir, nuvrende direktr, og Kristjn Gumundsson, klubprsident 2010-2011 i Rk Borgir. Hildur Thors Inner Wheel. Energiminister og rotarianer Katrn Jlusdttir.Distriktsguvernr Margrt på talerstolen på formdet.
53
53Nummer 7. 2010 . Rotary Norden Under antiken fanns i den grekiska staden Delfi ett vida känt och berömt orakel i sta- dens Apollontempel. Till oraklet kunde bl. a statsmän, härförare och andra, ställa frå- gor om bl. a vissa händelser, rörande OM dessa skulle inträffa, och NÄR de skulle in- träffa. Oraklet, som var en kvinna, styrdes av ett klokt och förutseende prästerskap och hon kunde tack vare dessa ofta ge för- bluffande riktiga svar. I vår nutid har man då och då nyttjat Delfi- tekniken på så sätt att man satt samman grupper av tänkande, kloka män och kvin- nor, och till dessa ställt frågor som ex vis: När kommer tyranniet i Iran att avskaffas ? När kommer diktatorn Mugabe att avsättas? När blir Sverige republik? osv. osv. Svarsalternativen har ex vis varit: A: i år, B: inom 5 år, C: inom 10 år, D: aldrig. Resultaten har varit både intressanta och tankeväckande!! ANTAG: Att en rotaryklubb skulle utgöra ett månghövdat orakel, och att detta orakel skulle tillfrågas ex vis varannan månad om möjliga tilldragelser och händelser. Frågor- na skulle sättas samman av någon inbju- den frågeställare, som också skulle ange svarsalternativen. Frågorna skulle inte vara många, kanske max 5 st. Resultatet skulle redovisas grafiskt eller procentuellt i t ex Guvernörens månadsbok, och även erbju- das media i första hand dagspressen. Säkerligen skulle detta ytterligare markera klubbens plats på kartan, som en klubb med kreativitet utöver det vanliga. Cliff Engdahl Burlöv-Karstorps Rk D eba t Oraklet i Delfi Januar august 2010 er sammen med 1998 den varmeste for disse månedene siden 1880. Det er bred enighet innenfor interna- sjonale forskningsmiljer og vitenskapsa- kademier om at vår bruk av fossilt brenn- stoff bidrar til en signifikant kning av atmosfrens temperatur og dermed til at balansen i Jordens kosystemer forrykkes. For Rotary er det en plikt å ske etter sannhe- ten innenfor den delvis forvirrende debatten om dette temaet, enten det gjelder påstander om forskningsjuks, eller at CO2-nivået ikke har betydning for Jordens strålingsbalanse. Klimaskeptikerne har lykkes med å skape usikkerhet i opinionen. Fortsatt blir Clima- tegate brukt for å undergrave IPCC, selv om påstandene om forskningsjuks er blitt erklrt grunnlse av en rekke uavhengige kommisjoner som av National Acadamy of Science i USA og Royal Society i UK. Hoved- konklusjonene er at det vitenskapelige ar- beidet som foregår verden rundt er pålite- lig og robust, og gir solid grunnlag for IPCCs overordnede konklusjoner og anbe- falinger, selv om IPCC får noe kritikk for å gå for langt i å omtale konsekvensene av kli- maendringer. Bedre ledelse og kontroll an- befales for å hindre feil som tallfestingen av nedsmeltning av isbreene i Himalaya. Troverdigheten til IPCCs er essensiell. Det er dokumentert at storbrukere av fossilt brensel resirkulerer tidligere metoder som ble brukt på å angripe forskning på skade- virkninger av tobakk, sur nedbr og utslipp av KFK-gasser. Mange av de samme opp- dragsinstituttene brukes og skeptikerne sprer deres utspill. Relasjonen til disse milj- ene fikk vi et eksempel på i Oslo i fjor, da en av den tidens frontfigurer, prof. S. Fred Sin- ger, var hovedinnleder på en klimaduell. Jeg oppfordrer Rotaryklubber i hele Norden om å engasjere seg i dette temaet, i tråd med et finsk forslag fra 2007 til Rotary Insti- tute. I Område G i D2260 har vi en Klima- gruppe som bidrar til en proaktiv holdning lokalt og internasjonalt. Lokalt samarbeider vi med politikere og samfunnsplanleggere for å sikre en miljvennlig utvikling av boli- ger, industribygg og kollektivtransport slik at vårt totale CO2 utslipp reduseres, og med skoler for å innfre sertifiseringsordningen Grnt Flagg som bevisstgjring av barn og unge. Internasjonalt går vi inn for å forsyne små landsbyer med strm fra solceller, i samarbeid med Kirkens Ndhjelp. Dette be- tyr mindre for deres CO2-utslipp, men er viktig for å gi barn og unge strre tilgang til kunnskap etter mrkets frambrudd, i tillegg har det betydelige helseeffekter. Det er også med på å gi kvinner nye muligheter for ar- beid som gir inntekt og status i lokalmiljet. Til sammen mener vi dette er et lite, men viktig bidrag til bedre utviklingsmuligheter for marginaliserte samfunn. Rotary må ikke la seg forlede av uvitenska- pelige innspill, men forholde seg til 4-sprs- mål prvens frste test og handle deretter. Svein M. Fikke, meteorolog. Medlem av Lrenskog Rotaryklubb og Klimagruppen i Distrikt 2260, Område G. Rotary og klimautfordringen Klimagruppen var representert på Rotary Institutes konferanse i Aalborg, ved sin leder Henry Kjell Johan- sen, Skedsmokorset Rk norge sverige
54
54 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden V immel sverige sverige Rotaryklubben i Mullsjö, har haft presi- dentskifte. Norbert Zankl, som avgick efter två år som president tackades av medlem- mar och den nya presidenten, Bo Rid- ström, för sin insats för klubben. Under Nobert Zankls ledning har klubben vuxit i medlemsantal och man har haft flera framgångsrika evenemang, som dragit in stora pengar till bl. a Läkarbanken. På Kivik Rk: s sista möte för säsongen sked- de presidentbyte. Efter att avgående presi- denten Inga Christensen sammanfattat ett innehållsrikt rotaryår överlämnades klub- ban och presidentkedjan till pågående president Lars Gullstrand. Inga avtackades för ett väl genomfört presidentår och Lars såg fram emot sitt år med stor ödmjukhet. Håkan Ursberg, PR o Infoansvarig I samband med årets presidentskifte blev Lars Persson, medlem sedan 1988, ut- nämnd till PHF av avgående presidenten Östen Tordenmalm. Lars är medlem i Klubben sedan 1988 och har under åren förtjänstfullt tjänat klub- ben bland annat som sekreterare, klubb- mästare, matrikel- och IT-ansvarig. Under sitt presidentår 2000-2001 var Lars ansva- rig för planering och genomförande av klubbens 35-årsfirande. Lars agerande såväl i som utanför klub- ben kännetecknas alltid av Rotarys anda och mål sverige Presidentskifte i Mullsjö Skifte i Kivik Rk PHF i Harlösa Rk sverige När Burlöv-Karstorps Rk: s ordinarie mö- tesrestaurang har semesterstängt, upplå- ter vår rotarybroder Tommy Hansson sin smedja. Bland städ och ässjor bullas det upp med mackor, korv och öl, och alla trivs med den gemytliga miljö som en gammal smedja kan erbjuda. Staffan Nelson, Burlöv-Karstorps Rk Rotary-möte i Tommys smedja
55
55Nummer 7. 2010 . Rotary Norden V immel sverige sverige Abonnement og adressering Abonnementet på Rotary Norden indgår i medlemsafgiften. Rotary Norden udgives 7 gange pr. år i cirka 70.000 eksemplarer og leveres på abonnenternes hjemmeadresse. Adressendringer foretages i Norge, Fin- land og Danmark via klubsekretren, i Sverige via klubbens medlemsregisteran- svarlige, i DanmarkIsland desuden direk- te via www.rotary.dkwww.rotary.is Roland Axelzon har under lång tid lagt ner ett omfattande arbete inom Rotarys pro- gram för hjälparbete. Han tog initiativet till brunnsgrävning i Kenya, ett projekt som nu är avslutat. Han har också initierat ett sanitetsprojekt i samma land, ett pro- jekt som just nu ligger under behandling hos Rotary International. Inom distriktet är han ledare för projekt inom 3 H, Hälsa, Hunger, Humanitet, där klubbar kan bevil- jas bidrag för finansiering av storskaliga internationella långsiktiga självhjälps- och gräsrotsprojekt som utifrån en helhetssyn tillgodoser humanitära behov. Han har vi- dare engagerat sig i projektet End Polio Now, Rotarys stora projekt för att utrota polio i världen. PHF-utmärkelsen över- lämnades av avgående presidenten Bengt Hallengren tillsammans med pågående presidenten Lars-Erik Eriksson. Sven Karlsson Arne Sund, som har vrt medlem i Hne- foss Rk i 25 år, ble på klubbens siste mte i september hedret med utmerkelsen Paul Harris Fellow msafir for sin snart 20-årige innsats med klubbens videoprosjekt for bevaring av Hnefoss bys kulturhistorie. Hnefoss Rk er stolt over det arbeid som Arne har nedlagt for å ivareta vår historie på både film og i bilder, og ikke minst av de filmene som er produsert i filmserien Det gamle Hnefoss. Disse filmene har vrt grunnlaget for flere kulturhistoriske underholdningskvelder som kubben har arrangert for byens befolkning. Arne ble også tildelt resmedlemskap i klubben, av president Irmelin M. Kårb. I samband med presidentskiftet tilldela- des PHF till två medlemmar i klubben. Den avgående presidenten Tomas Blom fick PHF med en safir som initiativtagare till klubbens framgångsrika Kambodja- projekt se rapporter om projektet på Sol- na-Hagas hemsida. Även klubbens stöd till kvinnojouren i Solna har utvecklats under Tomas ledning. Den andra utmärkelsen gick till Håkan Aarflot som under många år varit klub- bens skattmästare. Han har tidigare också varit president i klubben. I ceremonin deltog president Jan By, past president Tomas Blom, Skattmästare Hå- kan Aarflot och utdelaren distriktets assis- terande Guvernör Conny Callin. norge PHF i Härlöv PHF i Solna-Haga Rk PHF for Hnefoss-historie
56
56 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden V immel norge norge Et organisasjonstalent av de sjeldne og en gldende idealist, en som virkelig har et- terlevd Nordahl Griegs ord om å gå inn i sin tid og gjort en utrolig innsats for de svake. Slik ble Turid Thesen t.v. karakteri- sert av presidenten i Rana Rk, Synnve Sol- bakk og tildelt PHF for sin innsats med Romaniahjelpen og Klosterbarnas fo- rening. Med base i sin bruktbutikk på Hemnesberget sendes ting til Romania, el- ler selges for å finansiere hjelpearbeidet. Du sender trailere med utstyr av alle slag, med gaver og ting som kan gjenbrukes i Romania Du srger for at alt kommer fram til de rette personer, og reiser ofte sjl med, sa Solbakk. Sykkylven Rk har utnemnt to til PHF. May Britt Tynes t.v. i biletet med ektefellen Oddbjrn for si innsats med hjelpe- prosjekt på Filippinane, m.a. vassboring til drikkevatn, mat og utstyr til innsette i eit fengsel og ein dagheim for barn i frskole- alder. Eit prosjekt i Rotarys ånd, sa presi- dent Odd Holen. Peder Myrstad t.h. med fru Gerd har lagt ned eit stort arbeid for å få oversikt over klubben sitt arkiv gjen- nom 50 år, og han spelte ei sentral rolle i utarbeiding av jubileumsboka på 90 sider som kom ut i 2006. Av endå nyare dato er innsatsen i samband med eit pilotprosjekt som via intern TV formidla helg og hgtid frå kyrkja til Sykkylven Bu- og Aktivitets- senter Med hjerte for Romania To PHF-ere i Sykkylven norge Sturla Leth-Olsen har gjennom flere tiår levd og brukt sine talenter til beste for kul- turlivet i Bjugn: Idmaker og altmulig- mann ved lokalmuseet Mlnargården, for- fatter og skuespiller i Mlna teaterlag, forfatter og medvirket til utgivelse av mu- seumstidsskriftet Mllkula og boka Fosens historie, historiske vandringer, revy og mu- sikalarbeid og han har fått drama og bi- rkt inn som valgfag på Bjugn videregå- ende. PHF-tildelingen fant selvflgelig sted på Mlnargården, med fortenna vas- sgraut og spekesild som 400 år gammel Bjugn-meny og med Sturla selv som kokk, informant og kulturelt innslag. En kulturspreder i Bjugn Fire nye klubbmedlemmer og tre PHF-til- delinger vitner om en vital 60-åring! Had- sel Rk holdt sin jubileumsfest 16. oktober, på dagen 60 år etter chartermtet. Fra venstre på bildet Tor Hovden ny Sigurd Lund PHF, guvernr Kirsten Holmen, Lau- ritz Ellingsen PHF, Shirani Arulanandam ny, Harald Eilertsen ny Mehmed Sekesoz ny. To av de nye er fra hhv. Sri Lanka og Tyrkia, begge godt etablert i Vesterålen. Siste PHF-er er klubbens eldste medlem fra 1952, 85-årige Tor Bergsmo. Guvern- ren bermmet Vesterålens frste Rota- ryklubb for stor innsats gjennom alle år, i lokalmiljet og internasjonalt. Og festme- nyen? Servert på den spesielle Isqueen, med utvalgt råstoff får, rein og multer, alt fra Vesterålen. norge Fornyelse og heder på 60-årsfest
57
57Nummer 7. 2010 . Rotary Norden V immelD eba t danmark På årets distriktskonference i D 1450 ud- deltes tre PHFer til hhv. Dico 1450 Sam Eide DG 1450 Torben Andreasen PDG 1450, distriktstrner Birger Jrgen- sen danmark Vi rotarianer känner säkert stor respekt för det RI och TRF fått till stånd för att utrota polion från världen. Vi har organisationer- na, som kan ge en impulser till ett sådant enastående globalt humanitärt projekt. Det finns dock framöver nya och minst lika sto- ra och krävande alternativa uppgifter för rotarianer. Dessa uppgifter eller den som RI och RTF väljer fordrar förarbete som borde inledas så snart som möjligt. Utvärd- ringskostnaderna kan antas vara rimliga. Man vet, att u-ländernas dricksvattenför- sörjning och förbättringen av sanitetsför- hållanden har en hög prioritet inom RI och RTF. Också möjligheterna att bekämpa ma- laria, AIDS och HIV och lindra deras verkan har förbättrats under de senaste åren. Det finns ändå starka grunder att ge allra högsta prioriteten till arbetet för förbätt- ring av kvinnornas ställning i u-länder. Man vet ju om den risk vi har i befolknings- explosionen. Den kan motverkas effekti- vast och bäst genom utbildning. Man vet också om de goda resultat, som har nåtts med kvinnodrivna småföretag för förbätt- ring av välstånd och nationell ekonomi på gräsrotnivå. Arbetet är ställvis svårt på grund av kulturella bakgrundsskäl. För att undvika en katastrof bör detta arbete ändå göras och vi rotarianer har goda för- utsättningar och resurser att ställa upp i arbetet. För att starta kvinnoprojekt be- hövs inte så mycket pengar men desto mera planering, diskussion och framför allt organisationsförmåga. Det har rotaryorga- nisationerna. Tiden kommer då ansvaret för slutföran- det av Polio-projektet skall lämnas över till de internationella och nationella hälsoor- ganisationer, som redan nu bär den största ekonomiska bördan. RI och TRF kan knap- past förbinda sig att verka på obestämd tid som världsomfattande poliovakter. De sista skedena i utrotningen är visserligen svåra och fordrande, men det måste finnas andra internationella och nationella organ som kan ta ansvaret för det. Heikki Sipilä, Hannu Ruokolainen Rotary Club of Oulu, Uleåborgs Rk - Paul Harris Fellowship er en resbevis- ning der gives som en anerkendelse til en person i eller udenfor Rotary, som har ud- vist srligt engagement og har vret en ildsjl i sit daglige virke. Gråsten Rk giver gerne en PHF til en per- son der har gjort en srlig indsats i lokal- samfundet, og har tidligere uddelt PHF til personer udenfor Rotary som Dronning Ingrid, Alfa Hansen, Arne Aabenhus og Henry Jensen. Også Klubbens egne med- lemmer har modtaget en PHF, nemlig An- dreas Hansen, Sven Kjems, og Elsebeth Christmas Mller. Hans Lenger modtager denne PHF, idet han, om nogen, har lagt meget arbejde og sjl i at få Kvrs til at fungere som et sr- deles fint sted at leve og bo. Han har, ud- over at vre formand for Kvrs-Trsbl Ungdoms- og Idrtsforening, og ansat ved politiet, formået at samle borgerne i Kvrs, og har således vret med til at opnå mange flotte resultater. Derfor er det med stor glde og stolthed, at Gråsten Rk kan give denne resbevisning til Hans Lenger. Avsluta poliodriven och gå vidare U-länderna har sin framtid i kvinnorna Tre PHF tildelinger i D 1450 PHF i Gråsten Rk finland
58
58 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden RI-prsiden t en o g RF Der er to grunde til, at jeg har valgt Cowboy Logic som min theme song. Den frste er, at det er glad musik, som reflekterer den varme og positive atmosfre i forbin- delse med Rotary mder verden over. Den anden er, at teksten udtrykker sund fornuft i en simpelform. For 50 år siden hrte jeg ofte udtrykket Keep Rotary simple. Udtrykket har vret glemt i de mel- lemliggende år, og jeg vil erindre medlem- merne om, at grundkonceptet for Rotary ser- vice er simpelt. Klubmedlemmer, som er ledere i samfundet, lrer at kende og respek- tere hinanden igennem de ugentlige mder, og det skaber venskab, fellowship og net- working. Når et behov i samfundet identifice- res, opdager medlemmerne, at klubben har en utrolig evne til at opfylde behovet, fordi der blandt medlemmerne er professionelle ledere som ved, hvordan man får ting til at ske. Det samme glder alle vore former for service. Rotary klubber har evnen til at opspore sam- fundets behov. De har også eksperticen og midlerne til at holde medlemmerne informe- rede og motiverede. Kommunikationen in- ternt i klubberne skal vre simpel og hyppig. Måske er det i den internationale service, Ro- tarys enkle arbejdsform er mest tydelig. Rotarianere opdager, at ligesom de har til- lid til egne klubmedlemmer, kan man til- svarende stole på Rotary samarbejdspart- nere i andre lande. Den resulterende, samlede indsats omkring projekter er gan- ske enkelt fantastisk. Cowboy Logic sangen fortller, Cowboys har en simpel lsning på snart sagt alt. Det samme har rotarianere! Vi kalder det Rotary ånden, kendetegnene er fellowship og ser- vice. Sammen kan vi forbedre verden ved at gre vore klubber strre, bedre og modige- re. Så lad os gre det! Det er Cowboy Logic. Ray Klingingsmith Prsident, Rotary International December er fami- liemåned. For man- ge rotarianere be- tyder Rotary familien gtefl- le, brdre, sstre, forldre og brn. Deres indsats er hjt vrdsat. Men så lnge, vi ikke har et Rotary familiemedlemskab, er vore pårrende ikke Rotary familien - denne består af Rotary Internarional distrikter, klubber, rotarianere, programmer og the Rotary Foundation. Rotary Foundation spiller en betydelig rolle i i Rotary familien. Alle de midler, der indsamles, uanset om det er igennem Ro- tary International eller Rotary Foundation, kanaliseres igennem Rotary Foundation. Store summer går hvert år til the Annual Programs Fund, the Rotary Peace Centers , Major Gifts Initiative og, i jeblikket, til Ro- tarys USD 200 Million Challenge. Sknt disse indsamlinger er separate, er de indbyrdes forbundne. Annual Giving er hjrnestenen i vore aktiviteter. The Perma- nent Fund retter sig mod de rotarianere, som er i stand til at donere et strre belb som sttte til the Annual Programs Fund. The Rotary Peace Centers Major Gifts Initi- ative er også rettet mod de rotarianere, som er i stand til at donere mere end gen- nemsnittet. Det er derfor tydeligt, at disse tre donationsformer er afhngige af hin- anden. Herudover har vi Rotarys USD 200 Million Challenge, som påvirker den årlige indkomst og dermed også de to andre fundraising programmer. Det er vigtigt, at når vi donerer til midler, må vi gre det til alle de nvnte initiativer. Med det for je, kan vi fortsat Building Communities - Bridging Continents igen- nem Service Above Self. Carl-Wilhelm Stenhammar Foundation Chair Cowboy Logic Rotary familien HovedredaktrAnsvarshavende Per O. Dantoft Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-mail: borje.alstromgalleristadsbacken.se e-mail: borje.alstrommiun.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo tel: +47 90 52 39 39 e-mail: julsrudonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Observatoriegatan 14 B 21 FI-00140 Helsingfors, mobil: +358 400 206 391 e-mail: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-mail: dantoftmail.dk Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-mail: markusoasimnet.is Layoutredaktr Per O. Dantoft Administration Norge og Island hovedadministrator Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-mail: j-spjelonline.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-mail: lars.e-tunatelia.com SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-mail: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, +45 2162 6265 e-mail: emil.erna.christensengmail.com Styrelse Styrelsens ordfrende Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-mail: andevotelia.com Styrelsesmedlemmer Jan Spjeldns, Per O. Dantoft, Seppo Aho Styrelsens sekretr Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-mail: inarmail.dk Udgiver De 29 nordiske rotarydistrikter Trykkeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI- 01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 5424479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-mail: sanna.heleniushansaprint.fi Annoncer Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakt redaktionen, se adressen herover Danmark Emil Christensen, se adressen herover Norge och Island Jan Spjeldns, se adressen herover Redaktionen forbeholder sig retten til at vurdere og redi- gere indsendt materiale. Digitale billeder leveres som ubearbejdede originaler. Oplsningen br vre mindst 1600 x 1200 pixels. Nr 72010 når lserne 1012, redaktionel deadline 1011
59
59Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ekst
60
T ekst 60 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden
61
61Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ekst
62
T ekst 62 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden
63
63Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ekst
64
T ekst 64 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden
65
65Nummer 7. 2010 . Rotary Norden T ekst
66
T ekst 66 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden
67
Art. nr 5331. Picie 2007. 75 cl. 14,5% vol. 134 kr VINET FINNS I SYSTEMBOLAGETS FASTA SORTIMENT OCH IMPORTERAS AV WINEWORLD Picie - Rosso Veronese är en unik bekantskap. Ett ursprungstypiskt och elegant vin delvis gjort enligt den traditionella appassimentometoden. En metod som innebär att delar av skörden torkas i drygt tre månader innan den tillsätts det slutliga vinet. Det ger en Amarone- lik karaktär med en rikt koncentrerad frukt och en lång harmonisk efter- smak i klassisk stil. ... rubinröd njutning i en klass för sig! Pikajj Picie C O M M U N I C A T E R I N G
68
68 Nummer 7. 2010 . Rotary Norden BOKA HOS OSS: Kungsgatan 29 III , 111 56 Stockholm Tfn 070-55 77 221 e-post: rlresortelia.com www.estlandsresor.com Framförs i Nobblesers Gjuteri med fantastisk akustik Ett sällsynt tillfälle att uppleva en resa i skön- hetens och dödens tecken.... I augusti 2011 uppförs Richard Wagners Parcifal i Tallinn. Den sjungs på tyska estnisk & engelsk textning, med Richard DeckerRoman Sadnik, Manfred Hemm och Irmgard Vilsmaier i ledande roller och med stjärnskottet Nicola Raab som regis- sör. Tallinns är också Europas Kulturhuvudstad 2011. Intresset är redan stort och för att få bra platser måste resan bokas i god tid. Vi har bästa platserna! Vi kommer att bo på Swissotel, Tallinns främsta femstjärniga hotell med utsikt över staden och Finska Viken boka spa i för- väg!. Vi flyger bekvämt non-stop med Parcifals officiella flygbolag, Estonian Air. Vi kommer också att dricka champagne i Kadriorgs slottssalar, luncha och lyssna på konsert på Ammende Villa, Est- lands mest magnifika jugendhotell i Pärnu, mm. Två olika resor blir det: Opera d luxe Grupp 1 är en resa för dig som kan och vill röra dig på egen hand och utforska staden själv. Här ingår flyg, 5-stjär- niga Swissotel i dubbelrum med grandios frukost, middag samt operabiljetter och transfer. Avresa 268 kl 08.40, åter 288 kl 19.00. Pris: 7600:- pp i dubbelrum. Enkelrumstillägg 900:- Opera Grand Grupp 2 är fantastiskt! I resan ingår allt i programmet inkl dubbelrum på Swissotel. Avresa 268 kl 08.40, åter 298 kl 19.00 Pris: 10200:- pp i dubbelrum. Enkelrumstillägg 1200:- Anmälningsavgift 2000:- pp bindande senast den 301-11 till bg 5748-6045, resterande summa senast 306. Dag 1 26 augusti 07.30 Vi träffas på Arlanda. 08.40 Flyg till Tallinn, båda grupperna 10.40 Lokal tid - ankomst 11.00 Transfer till Kadriorg slott där vi bjuds på champagne och kort presentation av Parsifal. 12.00 Lunch och visning av Moderna museet . 13.00 Fri tid på Moderna museet 14.00 Transfer till Swissotell, check in Grupp 1: 17.00 transfer till Opera Grupp 2: 19.00 äter på restaurang Gloria Grupp 1: äter på konserthuset. Boka bord i förväg. 23.00 Transfer tillbaka till hotell Dag 2 27 augusti Grupp 1 har dagen fri för shopping, kultur, etc Grupp 2: 10.00 Birgitta kloster, visning av Pirita område 13.00 Lunch på restaurangen vid havet 14.30 Tillbaka till hotellet 17.30 Visning av KGB muset på hotell Viru. 19.00 Vi promenerar Virugatan mot restaurang Trojka. Guide berättar om Gamla stan och Rådhuset, samt om det äldsta apoteket i Europa. 20.00 Middag Dag 3 28 augusti Grupp 1 har dagen fri fram till kl 17! Grupp 2 09.30 Utflykt till Rocca-Al-Mare estnisk friluftsmuseum 12.00 Lunch där 13.30 Tillbaka till hotellet besök gärna Spa- eller skönhets-avd. Boka i förväg hos oss! 17.00 Grupp 2 åker till Operan Grupp 1: 17.00 transfer till flyget och avresan 18.00 Parsifal. Sup ingår! 23.00 Transfer till hotellet Dag 4 29 augusti 09.00. Utflykt till Pärnu, Estlands sommarhuvudstad 12.30 Lunch och konsert i Amende Villa 15.00 Transfer till flyget 19.05 Flyg till Stockholm