1
Nr. 3 . april . 2008
2
T e k s t 2 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden lll#hkZchVeddaVWgZc#Xdb IZaZdc%.%%,%cdhkZchVeddaVWgZc#Xdb 7VYVZckVgbdXhcedda eeddacjhWVYVgckVgbidXhcihdbbVg#9WagkVgYVVgcVaiZgdaVgZdXYZZhiaV hijcYZgcVccjZhiaVgZ#BdidcZcgYjeeZi HkZchVEddaVWgZcheddaeVZibZYeddahidbbZgdhigiihiagVgVciZgVidbeaZiidX Vg%ghVgVcieeddahidbbZc#9ZigYZciaaZcignckZhiZgcbcVggVbkZg# 7Zhiaakgi+%hYVeddabVVhc % uG H 6 G 6C I eed dah i dbb Zc gdh igii h ia CniigggkgkajigjhiVYZbVhhVZedda6aXVigVo#9ZcgnbbZg jeeiaa+eZghdcZgdXVgkaiaaiVZiWVYY_je#9ZiZcYVYjWZkZg gVgViiVchajiVZadXnaaVkViiZc# 6aXVigVobVhhVZeddagjigjhiVYbZYhkVaegccVkaZigbnXZi dkVcaigZceddaYZcgeghaVhhZc# 6aXVigVoaZkZgZgVhWaVcYVccVibZY HkVaegccV!hiZgZd!_ggdcigdaa!kViiZcbVhhVZhYdgcV!YjWWaV bVhhVZejbeVg!ajibVhhVZWdiiZc!WZanhcc!gZcchVcacc! dodcZcZgVidg!ahigVeeVig!igVeeVedda!hdaZgVcYZadXbb# Eg h . . %% KajigjhiVYdXkci ZghdaZgVYbVhhVZedda
3
3Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Rent vatten gäller också oss i Norden runt Östersjön. I vårt temainslag på sid. 10-14 behandlar vi ett rotaryinitiativ för att samla de bästa iderna till konstruktiva aktiviteter bland alla regionens rotaryklubbar för att rädda vårt innanhav. Bilderna av tillrinningen och algblom- ningen på sid. 10-11 är kanske det mest talande bevisen på att snabba åtgärder krävs. Stenkumlet på idyllen Fårö på om- slaget står som ett memento för de miljö- värden vi vill bevara i vår näromgivning. Pärmfoto: Jeppe Wikström HuvudredaktörAnsvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 e-post: borje.alstrommiun.se Norge ystein ystå, Jrnsebakken 27 B, N-1440 Drbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaaonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236 e-post: rotarymail.dk Island Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 e-post: hinrikbsimnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tunatelia.com Norge och Island Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjelonline.no SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346 e-post: emil.ernaprofi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 e-post: anorlandfrisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Hyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671 Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288 tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.heleniushansaprint.fi Annonser SverigeNorgeIsland Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista tel: +46 8 7513664 e-post: annadandenell.com SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. nr42008 når läsarna 0206, redaktionell deadline 55 Ledare Håkan Nordqvist 4 Rotary International 6 Tema Östersjöen 8 Landssidor Sverige 16 Norge 28 Finland 32 Danmark 38 Island 46 RI:s Agenda Wilf Wilkinson Bob Scott 50 Nummer 3- april - Rotary Norden - Utgivningsdag 21.4. 2008. Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 3 . april . 2008 I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk
4
4 L edar e Ung i karriären, livet och rotary Det är imponerande att ta del av hur rotaryrö- relsen arbetar för att göra gott. När program- men är globala blir de dock lätt ganska avlägs- na. Trots det är det nog ingen som betvivlar det storartade i att arbeta för att utrota polion. Det är ett storprojekt, ordföranden för Rotary Foundation påminner om att Rotarys och Ga- tes Foundations satsningar täcker 15 % av be- hovet. Det fi nns förstås de som trott att vi alltid stått för alltsammans. Här handlar det om att informera rätt. Det är inte mindre fi nt för det. Ett litet projekt kan exemplifi eras med öpp- nandet av en borrbrunn i Afrika. Barnen tog sitt vatten från en grund pöl med en sten i medan ett antal djur avvaktade på att få göra det samma, vittnade en rotarian i samband med att han sände in bilden på sid. xx. Vi rota- rianer har rätt att känna stolthet vid blotta åsynen av barnens glädje över det vi i Norden anser självklart rent vatten. Det initiativ vi nu beskriver i vår tema-avdelning, Rädda Östersjön, infaller i storleksordningen någonstans emellan PolioPlus och den enskilda borrbrunnen. Vårt innanhav mår illa och det fi nns inte många rotaryklubbar runt Östersjön som med säkerhet kan säga att det inte berör dem. Det visar avrinningskartan på sid. xx. Det fi na med miljöinsatserna är att de förenar äldre och yngre rotarianer. De kan kanske rentav bli en rekryteringsfördel för Rotary om vi kan sköta informationen rätt. Rotarys image får en ny dimension det handlar alltså inte enbart om bistra herrar som går till lunch. Ro- tary gäller också ungdomar som är mitt inne i livets rusningstid bara verksamhetsformerna är de rätta. Intervjun vi publicerar på sid. 4-5 vittnar om att Rotarys vilja att göra gott upp- skattas. Kanske miljöinsatser kan hjälpa till både i ima- ge- och ungdomsfrågan? Håkan Nordqvist Tema-koordinator Bra rotaryimage handlar mest om personligt exempel som inte kan köpas för pengar. Rotarian i livets rusningstid Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Som organisation för rotary en hård kamp mot förgubbning och för- gummning. Kanske också för att fi nna sin balans mellan nätverksbyggande och välgörenhet. Och defi nitivt för att ge rörelsen en sådan inriktning att den passar inte bara nuvarande utan också blivande medlemmar. Två rota- rianer, Pia-Noora Kauppi 33, Europa- parlamentariker Bryssel, och Jukka Paajanen 34, konsult i databran- schen, chartermedlemmar av världens fjärde och Europas första eKlubb Ro- tary eClub of Verkkorotary.fi , ger sin syn på tingen. Förväntningar på Rotary Pia-Noora: Jag uppskattar Rotary som organisation med långa traditioner på välgörenhetens område. Dessutom hoppas jag på intressanta personkon- takter, aktuell information genom specialistanföranden och skapande umgänge med intressanta människor. Jukka: Jag förväntar mig också nya bekantskaper från andra branscher. Så har även skett. Det är på något vis stort att kunna medverka till att göra världen bättre genom olika projekt. Det viktigaste för mig är ändå ung- doms- och yrkesutbytesprogram- men. De allra största projekten, som PolioPlus, känns litet avlägsna och främmande. Någon nytta? Pia-Noora: Jag har nog lärt mig myck- et i samband med våra möten. Klub- bens medlemmar representerar ett Jukka Paajanen 34, datakonsult inom Accentures och Microsofts samföretag Avanade, rota- rian sedan 2004.
5
5 otroligt kunnande. Nyttiga kontakter har jag också fått. Dessutom är jag jättenöjd med verksamheten inom vår egen eKlubb. Speciellt glad är jag över att eKlubben ger en möjlighet att delta i rotaryverksamhe- ten för människor som upplever sina jäkti- gaste år och för vilka fysiska veckomöten är en omöjlighet. . Jukka: Kontakt med professionella männis- kor som tänker annorlunda och kan argu- mentera för sin sak. Det vidgar min värld. Medlemskapet en imagefråga? Pia-Noora: Nej. På det viset har jag aldrig tänkt. Finns det personer som deltar i ro- tary av image-skäl? Jukka: I min bekantskapskrets är rotary ingen dörröppnare svar på frågan: där- för nej! Oftast får jag förklara varför jag överhuvudtaget vill vara med i rörelsen. Andra nätverk? Pia-Noora: Jag är med i många nätverk men av dem är rotary det enda som foku- serar på välgörenhet och mångsidig fi lan- tropisk verksamhet. Annan klubb än eKlubb? Pia-Noora: Knappast. Min nuvarande livs- situation gör deltagande i traditionell verksamhet omöjligt. Jukka: Av praktiska skäl mycket osannolikt. Mitt arbete och min livsstil lämpar sig inte för möten som upprepar sig på viss tid på viss fysisk plats. Därför har eKlubben varit kanalen till Rotary för mig. Tidsanvändningen inom rotary? Pia-Noora: Inom min klubb är tidsanvänd- ningen både effektiv och ändamålsenlig. Det fi nns säkert stora skillnader mellan klubbarna i det avseendet. Jukka: Tidsdisposition är en individuell sak, det fi nns goda och dåliga exempel. eKlub- bens arbetssätt är mycket effektivt och sparar dessutom restid till och från möten. Referens? Pia-Noora: Jag kan gott rekommendera ro- tary för andra och jag har många rotary- kolleger i Europa-parlamentet. Vi brukar sammankomma till Rotary Round Table möten. Jag har också rekommenderat ro- tary för många av mina bekanta. De fl esta av dem är dock sådana att en eKlubb är enda möjligheten för dem. Jukka: Rekommenderar gärna Rotary för personer som har intresse av att vidga sin bekantskapskrets och göra sin del av att förbättra världen. Det största problemet för personer som mig är att vi lever i vårt livs rusningstid och att tiden även i övrigt är ransonerad med barn, arbete och fritid. Convention? Pia-Noora: Nog kunde jag tänka mig att åka på egen bekostnad till Convention men resor av fritidskaraktär är alltid svåra att anpassa till det krävande arbetspro- gram jag har. Jukka: Tidsmässigt omöjligt. Dessutom för- står jag inte riktigt vad en enskild rotarian kan göra vid kongressen. Min far nu pen- sionär har deltagit två gånger och upple- velsen har varit stor för honom. Men det är stor skillnad på friheten till tidsdispone- ring mellan oss två. Nor diskt Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Pia-Noora Kauppi 33, EU-parlamentariker, rotarian sedan 2004.
6
6 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Artiklarna och notiserna på sidorna 6-7 av Rotary Norden ingår i RI:s löpande utbud av nyhetsmaterial från rotaryvärlden. Materia- let produceras för rotarypressen och rotarys andra nyhetskanaler och distribueras även elektroniskt genom RI:s hemsidor. I vår redi- gering av materialet som kommer in mellan utgivningen av de olika numren av Rotary Norden tar vi in notiser av speciellt intresse för våra nordiska läsare. Rotary i siffror 31.12.2007 Jämförelsetal 31.12.2006 inom parentes Rotarianer 1.210.648 1.204.694 Rotaryklubbar 32.912 32.681 Rotaractare 163.415 165.117 Rotaract-klubbar 7.105 7.179 Interactare 258.865 248.9929 Interact-klubbar 11.255 10.823 Ett gigantiskt rotaryemblem med orden End Polio Now projicerades på parla- mentshuset i England invid Big Ben på Ro- tarys 103-årsdag 23.2.2008 Låt matchen börja Robert S. Scott, är ordförande för förvalt- ningsrådet Trustees i Rotary Foundation och Rotarys internationella PolioPlus kom- mitt. Han kommenterar här Rotarys 100-miljoner dollars utmaning US100 Million Challenge i anledning av donatio- nen på samma belopp från Bill & Melinda Gates Foundation. Rotarys slutspurt i Po- lioPlus-kampanjen sker mot bakgrunden av att antalet poliofall under kampanjti- den minskat med 99 % och att antalet po- liodrabbade länder minskat från 125 till fyra. Bob Scotts motto som rotaryledare kan gott summeras i orden: Gör slut på polion nu! Rotarys 100 miljoner dollars utmaning vad är det? Rotarys treårsprogram för att matcha bi- draget från Gates-stiftelsen. Gates-stiftel- sen har visat sitt förtroende för Rotary ge- nom att ställa 100 miljoner dollar till förfogande utan att kräva att Rotary gene- rerar sin andel först. Detta är ovanligt jäm- fört med hur de fl esta utmaningsdonatio- ner i allmänhet görs. Hur ser då utmaningen ut överförd till klub- bar och distrikt? Varje klubb utmanas att bidra med minst 1.000 dollar per år under de närmast föl- jande tre åren. Rotarianer och klubbar som anslutits till RI sedan 2005, då den föregå- ende utmaningsperioden utgick, står inför en alldeles speciell uppfordran. När skall Rotary ha ihop sin 100 miljoner dol- lar? Vår matchning skall se före 31.12.2010. Be- loppet vi fått från Gates Foundation an- vänds under 2008 för vaccineringsaktioner genom WHO och UNICEF. Hur skall klubbar och distrikt kunna backas upp att samla in sin andel? Rotary producerar bl.a. en DVD, en Power Point presentation, broschyrer, pressmed- delanden och annat stödmaterial som skall stå klart vid ingången till nästa rotary- år 1.7.2008. En arbetsgrupp har också till- satts för att sporra klubbar och distrikt i det förestående arbetet. Ger Rotary donatorer någon speciell erkäns- la för givna bidrag? PHF och andra gällande hedersbevisning- ar gäller också PolioPlus-bidragen. Några nya införs inte. Hur balanseras 100-miljonersutmaningen i förhållande till andra kampanjer som t.ex. Varje rotarian varje år? Vi får frågan om 100-miljonersutmaningen har företräde. Svaret är nej alla kampan- jer är lika viktiga. Rotary står bakom alla sina initiativ på samma sätt. Kan Rotary Foundation hoppa in i stödandet av utmaningen? Vi har 110.000 tidigare stipendiater som fått ut mycket genom sina stipendiepro- gram, Ambassadorial Scholarships, GSE och fredsprogrammen. Vi hoppas dessa personer skall känna för utmaningen och delta i mötandet av den. Vi arbetar också aktivt för att engagera våra tidigare sti- pendiater. Kommer bidragen genom Gates Foundation och Rotary att vara tillräckliga för att defi ni- tivt göra slut på polion? Dessa 200 miljoner har enorm betydelse men det behövs ännu mer. Ju längre sjuk- domen grasserar destu mer kostar det att eliminera den. Finns det andra deltagare i slutspurten mot polio? De bidrag som kommit in genom Gates och Rotary utgör cirka 15 % av hela sats- ningen. Vi är inte på något vis den enda som satsar men vi är en viktig katalysa- tor i arbetet. Huvuddelen av det som behövs kommer från andra kretsar, mest från nationella regeringar. Bill Gates Sr har kallar Rotary för polioeliminering- ens samvete. Tillsammans med WHO, UNICEF, U.S. Center for Disease Control and Prevention och Gates Foundation måste Rotary fortsätta att påverka också nationella satsningar. Google stöder PolioPlus med 3,5 miljoner dollar Google Foundation har gått in med en ut- maningsdonation på 3,5 miljoner dollar för Int ernationellt RI-Nytt
7
7Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Int ernationellt Rotarys poliokampanj. Rotary matchar summan som går direkt till det som inter- nationellt kallas Polio Eradication Initiative GPEI, där parterna är World Health Organi- zation, Rotary International, UNICEF och U.S. Centers for Disease Control and Pre- vention. Sedan 1985, då Rotary gick in för sitt PolioPlus program, har nästan två mil- jarder barn vaccinerats och 650 miljoner dollar kanaliserats genom Rotary till GPEI. Sammanlagt noterades 2.000 poliofall år 2006 i de numera fyra polioutsatta länder- na Afganistan, Indien, Nigeria och Pakistan. April Rotarypressens månad Rotarypressen består av sammanlagt 32 publikationer som utkommer på 23 olika språk. Medlemskap i RI förutsätter prenu- meration på The Rotarian eller en regional rotarytidskrift. RI utvecklar för närvarande ett nytt initiativ som innebär en gemen- sam internationell bilaga på åtta sidor som skulle ingå i alla rotarytidskrifter cirka fyra gånger per år med start i November 2008. Idn med den internationella bilagan är att stärka Rotarys globala image och skapa ett konkret samarbetsprojekt med ett ge- mensamt tema för rotarypressen. Bilagan skulle utges på engelska och rotarys övri- ga offi ciella språk, produceras och redige- ras av en speciell samarbetskommitt un- der RI:s ledning. Rotary Norden har utkommit sedan 1936 i över 70 år! FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tv. välkomnas av rotaryledningen, inkommande RI-.president 2008 - 2009 Doug Kurn Lee, Rotary Foundations ordförande Robert S. Scott och RI-presidenten 2007 - 2008 Wilfrid J. Wilkinson. FN:s generalsekreterare hos Rotary FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har erhållit Rotary Internationals Award of Ho- nor vid en privat ceremoni i Chicago. Mot- svarande utmärkelse har tidigare givits bland annat till Kofi Annan, Bill Clinton, Mikhail Gorbachev och Nelson Mandela. I sitt tal inför Economic Club of Chicago gav generalsekreteraren Rotary erkänsla för organisationens roll som katalysator i kampen mot utrotandet av polio. - Rotary International har drivit en världs- omfattande kampanj för att utrota poliovi- ruset. Snart är den sjukdomen ett minne blott och Rotary har gjort sitt jobb, sade Ban Ki-moon. Rotarys nära relationer med FN går tillbaka till året 1945 då 49 rotarianer ingick bland dem som författade FN:s statuter. Telegram RI:s Zoner 15 och 16 sammankallas till Rotary Institute i Tammerfors i Finland 1-5.10.2008. På programmet står expert- föredrag om humanitära kriser, klimat- förändringen och miljön. Rotaryfrågor belyses vid ett antal specialseminarier. Mera information om Institutet fås på www.rotary.fi Rotary Foundation har utsett en ny grupp på 60 fredsstipendiater som deltar i ett specialprogram åren 2008-2010 vid universitet i England, Japan, Australien, Argentina och USA. Programmet inleddes 2002. Den nu utsedda gruppen innehåller deltagare med olika yrkesbakgrund från sammanlagt 33 länder. Ansökan till freds- programmet sker genom lokala rotary- klubbar. Mer information fås per e-post från rotarycentersrotary.org RI:s centralstyrelse fortsätter arbetet med at konsolidera distrikt som inte uppnått ministorleken, dvs. 30 klubbar och 1.000 rotarianer. Konsolideringstiden förlängdes för ett antal distrikt som visat god med- lemsutveckling men ännu inte nått den föreskrivna storleken. Det nya konsolide- ringsdatumet för dessa är 31.12.2008. Även i fråga om zonindelningen genom- för RI en konsolideringsprocess. RI har avslutat fem Rotary Fellowships och uppmanat 27 andra till ökad rappor- tering och eller aktivitet med hot om ned- läggning per 1..4.2008.
8
8 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden T ema En arbetsgrupp som diskuterat aktivering- en av regionens rotarianer för att rädda Östersjön, har kommit fram till att det bäs- ta sättet att arbeta är att inte, åtminstone i detta skede, starta egna projekt. I stället skall Rotarys nätverk och kontakter i hela Östersjöområdet användas för att såväl lo- kalt som regionalt påskynda verksamheter som strävar till att rädda Östersjön. I syfte att aktivera alla rotarianer och deras klubbar runt Östersjön har arbetsgruppen beslutat utlysa en: Idtävling i två kategorier; Idtävlingen är öppen för alla klubbar inom Östersjöområdet, till vilket enligt tillrinnings- kartan invid hör alla klubbar i Finland utom en, Kuusamo RK, och de allra fl esta i Sverige, alla i Polen och de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen, samt ett fl ertal klubbar i Danmark, Tyskland och Ryssland. Naturligtvis får klubbar också utanför till- rinningsområdet komma med tävlingsbi- drag, intresse har föresports från såväl Norge och Island, det är glädjande att Öst- ersjön röner intresse också i vidare kretsar. Tävlingsbidragen bör insändas senast 30.5.2008 på adress: Finlands Rotarykansli, Stora Robertsgatan 9 C 00120 H:fors, Finnland rotarytoimistorotary.fi Det rekommenderas att bidragen sänds i elektronisk form. Bedömningsgrupp För bedömningen av tävlingsbidragen svarar arbetsgruppen som skall omvand- las till en ledningsgrupp så fort represen- tanter för alla rotaryländer runt Östersjön nominerats. Tills vidare består gruppen av följande medlemmar: Börje Thorström, PDG, Sammankallare, Finland Mats Hjorth, DG 2370, Sverige och Lettland Per Höyen, DG 1460, Danmark och Litauen Hans Sittnikow, DG 1420, Finland och Estland Karl Zieger, DG 1940, Tyska Östersjöområdet Michael Yakolev, PE RC St. Petersburg International Dessutom nomineras en representant för Polen till gruppen. Vid bedömning av tävlingsbidragen kom- mer ledningsguppen att använda sig av sakkunniga. I idtävlingen kommer varken pennings- priser eller pokaler att utdelas. Prisen kom- mer att utgöras av omätlig ära och beröm- melse. De bästa tävlingsbidragen publiceras inom alla alla klubbar runt Öst- ersjön, i Rotary Norden samt i mån av möj- lighet i övriga media. Arbetsgruppens upprop och det material som publiceras i detta nummer av Rotary Norden kommer att översättas til behövli- ga språk och tillställas alla de klubbar som av distributionstekniska och språkliga or- saker inte nås genom Rotary Norden. Rotarianer utlyser idtävling om Östersjön 1. Bästa id för en klubb att på sitt eget verksamhetsområde lokalt på- verka belastningen på Östersjön i en positiv riktning. 2. Bästa id till gemensam handlings- plan för alla rotaryklubbar inom Östersjöområdet som kunde leda till en snabb minskning av Öster sjöns belastning. Under de senaste decennierna har Öster- sjöns tillstånd försämrats på ett oroväck- ande sätt. Nära 90 miljoner människor lever inom Östersjöns avrinningsområde i 14 länder. Vårt gemensamma havs välbefi n- nande hotas av ökade utsläpp från mänsk- liga aktiviteter. Det är tydligt inte bara för marinbiologer och andra specialister utan även för sjöfarande och vem som helst som spenderar tid vid Östersjöns stränder. Slem- miga stränder, grumligt vatten, sämre fi ske, massförekomster av den giftiga blågrönal- gen Problemen har återkommit varje sommar och fått människor runt Östersjön att samla sig till räddningsaktioner. Det mest förorenade havet i världen vad kan vi göra? Det största hotet mot Östersjömiljön är överbelastningen av näringsämnen, främst kväve och fosfor, som har pågått i Östersjöns tillrinningsområde vi är alla berörda. Östersjön i brådskande behov av skydd
9
9Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden T ema decennier. Den ökade mängden närings- ämnen främjar en ökande algtillväxt, som långsamt kväver havet i en process som kallas eutrofi ering. Det har lett till en ond cirkel, intern belastning en ekologisk återvändsgränd som det krävs snabba och drastiska åtgärder för att ta sig ur. Fosfor är ett nödvändigt näringsämne för tillväxten av blågrönalger. Att minska fosfor- utsläppen är därför avgörande för att be- kämpa massförekomsterna av blågrönalger. Är det för sent att rädda Östersjön? Här passar liknelsen med läkaren som står in- för en döende patient: de mest brådskan- de insatserna måste prioriteras. Östersjöns största problem är inte lokala, utan spridda i tid och rum. Länderna som omger Öster- sjön verkar redo att investera resurser i marinekologiskt skydd och med enad front börja ta itu med problemen. Tydliga tecken på gemensam oro och omsorg framkom på Helsinki-kommissionens HELCOM möte i Krakow i mitten av no- vember. Länderna omkring Östersjön för- band sig att vända trenden och återuppli- va det döende havet. Projektet Ett rent Östersjön Målet för John Nurminens Stiftelse i Fin- land är att bevara det fi nska marinkultu- rella arvet och sjöfartstraditionen. År 2005 startade stiftelsen projektet Ett rent Öster- sjön. Detta projekt har i samarbete med Vodokanal S:t Petersburgs vattenverk och staden S:t Petersburg lyckats introdu- cera en kemisk fosforborttagningsprocess vid stadens största avloppsreningsverk. S:t Petersburg valdes ut eftersom staden var den största enskilda fosforbelastnings- källan i Östersjön. Att minska fosforutsläp- pen med kemisk fosforborttagning vid avloppsreningsverk i S:t Petersburg var dessutom den mest kostnadseffektiva en- skilda åtgärden som kunde vidtas för att minska eutrofi eringen och förekomsten av blågrönalger i Finska viken. Enligt en eko- logisk modell från Finska miljöinstitutet förväntas projektet få en synbar effekt på Finska viken inom bara några år. Den kemiska avloppsreningsprocessen togs i bruk den första oktober 2007 vid det störs- ta centrala avloppsreningsverket. Anlägg- ningen renar avloppsvattnet från ungefär hälften av S:t Petersburgs fem miljoner in- vånare. Projektet pågår fortfarande vid två andra stora avloppsreningsverk i S:t Peters- Algblomning på Östersjön sommaren 2005
10
10 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden T ema burg. När den kemiska fosforborttagnings- processen har införts vid S:t Petersburgs tre största avloppsreningsverk kommer fosfor- utsläppen till Östersjön att ha reducerats med över 800 ton per år. Den totala kostna- den för projektet beräknas till cirka fem mil- joner euro 47 miljoner svenska kronor. Projektkostnaderna delas jämnt mellan Vo- dokanal vattenverket i S:t Petersburg och John Nurminens Stiftelse. Stiftelsens andel fi nansieras genom donationer från både storföretag och privatpersoner i Finland. Projektet Ett rent Östersjön har också fått stöd från det fi nska miljöministeriet. Framtida samarbete runt Östersjön En av hörnstenarna i S:t Petersburg-pro- jektet har varit ett intensivt samarbete över landsgränserna. John Nurminens Stif- telse har profi lerat sig som en solid och ef- fektiv partner för denna nya typ av samar- bete mellan offentliga och privata sektorer och mellan länder. Stiftelsen, uppmuntrad av det lyckade projektet i S:t Petersburg, har beslutat att gå vidare med arbetet för ett renare Östersjön. Stiftelsen stöder åt- gärder för att införa de nya Helcom-re- kommendationerna för avloppsrening genom förbättring av fosforborttagning vid avloppsreningsverk runt Östersjön. För närvarande är stiftelsen i färd med att förbereda ett projekt för Polen i samarbete med den svenska stiftelsen Baltic Sea 2020. De polska vattenmyndigheterna har redan vidtagit omfattande åtgärder för fosfor- borttagning. Utmaningen är att påskynda processen, eftersom Östersjön inte kan vänta längre. - Jag hoppas att det praktiska projekt som John Nurminens Stiftelse har tagit initiativ till kommer att uppmuntra fl er att med- verka i arbetet med att skydda Östersjön, säger Juha Nurminen, styrelseordförande för John Nurminens Stiftelse. Allt är möjligt om viljan fi nns. Mer information om John Nurminens Stif- telse och projektet Ett rent Östersjön fi nns på www.johnnurminenfoundation.com och www.cleanbalticsea.fi Text: Miina Mäki, John Nurminens Stiftelse Född som jag är ute i skärgården minns jag ännu stunderna jag som pojke låg på magen på bryggan och iakttog fi skarna på 3-4 me- ters djup och väntade tills jag såg fi sken sväl- ja betet och kroken. Sen upp med den, minns sammankallaren frö rotarianernas Östersjö- grupp Börje Thorström, Ekenäs Rk.I dag ser man högst 60 centimeter på samma ställe! Men egentligen fi nns det inte heller så mycket att se, platsen jag talar om ligger i yttre skärgården och fi skarna har faktiskt fl yttat längre in i skärgården och på grun- dare vatten i sökandet efter renare livsmiljö. Alla har vi de senaste åren sett allt kraftiga- re algblomning överallt i våra skärgårdar. Icke enbart i skärgårdarna, havet blommar överallt i Östersjöområdet, det kan man väl se på den chockerande NASA-bilden på föregående uppslag i denna tidning, på den ligger faktiskt Gotland mitt i smeten. Pärmbilden från idyllen Fårö bildar en skarp kontrast till den verkligheten. Algblomningen är det synliga resultatet, men orsaken ligger djupare. Övergödningen av vårt innanhav, faktiskt mycket mera lik en sjö då dess kontakt till de stora haven är minimal, är ett faktum. Den mängd av kväve och fosfor vi under årtionden i en allt mer accelererad takt spytt ut i vår gemensamma Östersjö har lett till en situation som man endast med snabba åtgärder kan reparera. Den takt man tänkt sig inom EU är allt för långsam! År 2021 fi nns inget att rädda. I min egen skärgård, Ekenäs skärgård i Fin- land, fi nns praktiskt taget inget liv, dvs. syre på större djup än 8-10 meter. Mitt Östersjön - hjälpen behövs före 2021 Rotarianernas arbetsgrupp kom ut med idtävlingen om Östersjön vid sitt möte i mars 2008, fr.v. grup- pens sammankallare Börje Thorström, DG1420 Hans Sittnikow och DG2370 Mats Hjorth.
11
11Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden T ema Vad göra? I dag är de fl esta medvetna om situatio- nen och en mängd myndigheter och or- ganisationer är samstämmiga i att något borde göras. Ett fåtal har gripit tjuren vid hornen och börjat göra något. Ett gott exempel är John Nurminen-stiftel- sen, på annan plats i denna tidning, som fi nansierat fosforborttagning från avlopps- vattnen i St, Petersburg och avser att göra det samma i Polen. Sådana snabba punktinsatser är glädjande och behöver allt stöd de kan få! Men även de diffusa belastningarna, från jordbruk, sjöfart osv. bör åtgärdas. Det fi nns många andra fonder med sam- ma grundmålsättning, Baltic Sea 2020 i Sverige, Baltic Sea Action Group i Finland, Ålandsfonden osv. Det fi nns tillgänglig halvstatlig fi nansiering, NIB, Nefco, EBRD, osv.Det fi nns sakkunskap, HELCOM, Havs- forskningsinstitut, osv. Rotary då? Ett av Rotarys huvudsakliga internationel- la mål har under fl era års tid varit rent vat- ten. Med detta menar man naturligtvis tillgången på rent dricksvatten, vilket för en mycket stor del av världens befolkning i dag är ett akut problem. Kanske kunde man här i vårt område, utan att göra våld på RI:s generella mål, tolka rent vatten på ett avvikande sätt, ett renare vatten i Östersjön, detta kunde kanske vara det viktigaste projektet för oss rotarianer runt Östersjön att samlas kring? Vad kunde då vår uppgift som rotarianer vara? Kunskap och fi nansiering fi nns men vi har något unikt i vårt nätverk som täcker regionens alla länder. Vår uppgift måste ju vara att använda oss av det. Här kommer den idtävling in som beskriver på annan plats i bladet. Heikki Tammisalo, DG1390 2000-2001 är tandläkare till professionen men också ak- tiv som fri forskare i ekologiska frågor. Han kommer med ett revolutionerande inlägg som bygger på att forskningsresultat visar att programmerade ljussignaler kan åstad- komma behövlig återhämtning i naturen. Efter att ett försök med en japansk EM-mik- roblandning 2004 i Kirkkojärvi i Kangasala- trakten i Finland förbjudits av myndighe- terna beslöt man i stället att effektivera de redan tillsatta mikrobernas inverkan med ljussignaler innehållande mikrobernas egen kommunikationskod. Resultatet blev att Kirkkojärvi, som befann sig i ett bedröv- ligt tillstånd 2005, återhämtat sig och nu- mera uppvisar fosfor- och kvävehalter som är 80 % mindre än i utgångsläget och där- till ingen förekomst av blåalger. Fiskbestån- det har också förstärkts. Bara ett stenkast Programmerade ljussignaler kan åstad- komma miljöförbättringar och även över- föras till kristalliskt material, såsom kera- mik eller natursten. Materialet kan då utsända till exempel den ljuskod som an- vändes för att rena Kirkkojärvi. Program- merad keramik har länge använts för re- ning av privata simbassänger och även för att förgöra bakterier i avfallsvatten., Genom att placera ut sådant stenmaterial i bäckar och andra vattendrag uppstår en effekt som förgör skadliga mikrober och som också förstärks av den rinnande vatt- nets dynamik. Det vattendrag där materia- let placerats renas som sådant och det re- nare vattnet som strömmar ut kan ledas till Östersjöns bottensänkor och väcka dem till liv på nytt. Den ryska gasledningen som nu projekteras kunde vara till stor hjälp i miljöförbättringsarbetet om lägg- ningstillståndet skulle förutsätta att röret också för ned miljöbefrämjande material till havsbottnen. Rotarianerna runt Östersjön kunde åstad- komma en miljöbedrift av mått och bli till enorm nytta för tiotals miljoner människor genom att förse alla vattendrag som löper ut i Östersjön från Zakopane till Kilpisjärvi med miljövänlig laddning. En förbättring kan väntas inträda inom 2-3 år och positiva korttidseffekter redan efter ett år. Rotaract, Interact, scouter och andra ungdomsorga- nisationer skulle vara väl ägnade att delta i en sådan aktion. Rotarys roll skulle vara ka- talytisk. Pengar.behövs visserligen, men inte i obegränsad omfattning. De pengarna skall nog kunna uppbådas då vi står bara ett stenkast från ett rent Östersjön och al- ternativet innebär en fullständig katastrof Östersjöns räddning En fråga om ljus Heikki Tammisalo: Ett stenkast från ett Rent Östersjön! Kvantbiologisk forskning visar att den viktigaste biologiska egenskapen inte är kemisk renhet utan vattnets molekylstruktur. Vattenmo- lekylerna är i stånd til att ta emot och sända elek- tromagnetiska signaler. Japanska, amerikanska, ryska, tyska, danska, schweiziska och fi nländska forskare är eniga om att vattnets struktur och minnesegenskaper är av avgörande betydelse för att rädda vad som räddas kan.
12
12 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden T ema SOS - Rädda vårt hav! Jag minns min barndoms somrar, vi hade ett fritidshus på den gotländska västkus- ten, Tofta, en för Gotlandsbesökaren känd gigantisk sandstrand. Vi fl yttade dit i bör- jan på juni och bodde där till slutet på au- gusti. Föräldrarna var lärare med lång le- dighet. Jag och kompisarna bodde i princip på stranden och i vattnet som var klart och varmt. På kvällarna hände det att vi rodde ut en bit från land och pilkade torsk eller lade nät för att fi ska fl undror. Så här femtio år senare tror man inte på sina minnen när man idag upplever algblomningen när den är som värst. Östersjön, detta innanhav, exponeras varje minut för en mängd risker, d.v.s. genom övergödning och orenade utsläpp från alla de tillrinningsvägar som fi nns kring hela vårt innanhav - alla åar, alla fl oder och alla älvar som mynnar i Östersjön. Dessut- om genom ett hårt trafi ktryck med fartyg som blåser barlast- och spilltankar, av en- kelskrovstonnage som fraktar oljelaster, fritidsbåtar med otillåtna bottenfärger, en prospekterad gasledning och en minskad syresättning som förändrar fi skbeståndet. Ingen torsk utan istället skarpsill som ger enorma kolonier av skarv! Sverige, som kommer att vara ordförande- land år 2009 i EU, har ett gigantiskt ansvar för att driva dessa frågor om Östersjöns överlevnad. Drömmen om Östersjön WWF driver en kampanj tillsammans med Re- deri AB Gotland - Drömmen om Östersjön... www.wwf.se. Detta unika hav bildat under istiden ca 15.000 år sedan och som vi alla ti- der varit beroende av för vår försörjning, fi s- ke, bad, transporter och naturupplevelser. Det fi nns ca. 90 miljoner människor i detta om- råde som dagligen påverkar miljön, direkt eller indirekt. På Gotland vet man inte hur många avlopp som släpps ut i naturen utan rening. På Gotland har SIDA sin Östersjöenhet. Visby stift står som värd för de återkom- mande Theobaltkonferanserna där miljö och samarbete står högt på agendan. Kyr- korna i samarbete kring Östersjön Den relativt unga Högskolan på Gotland Hgo bedriver forskning i Ar norra Gotland samt har en professur i marinbiologi. RI-presidenten Wilf Wilkinson har be3tonat vikten av olika vattenprojekt. Som vanlig ro- tarian tänker man självklart på alla de män- niskor som saknar dricksvatten, och att Ro- tary har mängder med vattenprojekt runt om i världen. Som distriktsguvernör får jag mäng- der med information om Matching Grants exempelvis från Indien. Dessa är självklart yt- terst behjärtansvärda och värdefulla. Men för mig är det lika självklart att vi rota- rianer tar ett ansvar för vår närmiljö. Vad kan den lokala klubben göra? Vilka möjligheter till samarbete klubbar emel- lan fi nns det? I en tidningsartikel SvD 203 har ett antal industrimän i ledande positioner formule- rat en räddningsplan Baltic Sea Agenda med samma enkla budskap som WWF; rädda Östersjön! Vi måste starta nu! Text: Mats E:son Hjorth, DG 2370, Member Baltic Sea Supervisory Board Karin numera Hjorth och inkommande president i Visby Rk på Brissund, Gotland, sommaren 1955. Skribenten Mats Hjorth på Fårö Fotomontage: Lars Dahlberg, Visuell produktion, Int.
13
13Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden T e m a - Baltic Sea Action Group känner stor glädje över att Rotary aktiverat sig i arbe- tet för Östersjön, säger Saara Kankaan- rinta, stiftande medlem av Baltic Sea Ac- tion Group tillsammans med kollegerna Ilkka Herlin och Anna Kotsalo-Mustonen. Trion grundade en stiftelse för ett levan- de Östersjön med namnet Foundation for a Living Baltic Sea, där Baltic Sea Ac- tion Group ingår som initiativtagare och förmedlare av praktiska åtgärder för att rädda Östersjön. - Arbetet för Östersjön behöver alla tänk- bara insatser och Rotarys breda internatio- nella nätverk och organisatoriska räckvidd kan bli ett starkt bidrag till räddandet av vårt gemensamma innanhav, säger Saara Kankaanrinta 30. Baltic Sea Action Groups målsättning är att koordinera projektinsat- ser och stöda växelverkan mellan informa- tion, fi nanser och olika samarbetsinitiativ. Basen för projektplaneringen är det hand- lingsprogram som uppgjorts av Östersjöns skyddskommission Helcom. - Rent praktiskt inriktas åtgärderna på lant- brukets utsläpp, avstjälpningsplatser för farliga ämnen och sjösäkerhet i trafi ken på Östersjön, preciserar Saara Kankaanrinta. Allt sker i samarbete med offentliga myn- digheter och med näringslivets stöd. Vidgade vyer genom Rotary Vistelsen som rotarystipendiat i Argentina gjorde ett starkt intryck på den unga goodwillambassadören. - Året 2002 präglades av Argentinas störs- ta ekonomiska kris genom tiderna och blev en skakande upplevelser för en ung studerande med politisk historia och stats- vetenskap som studieinriktning, kommen- terar Saara Kankaanrinta. Min personliga inriktning på att arbeta för naturvärden och samhällsbalans förstärktes ordentligt under mitt stipendieår.. Saara Kankaanrinta, stiftande medlem av Baltic Sea Action Group, tillbringade året 2002 som Rotarys Goodwill Ambassador i Argentina. Ilkka Herlin, även han stiftande medlem i Baltic Sea Action Group, är sonson till bergsrådet Heikki Herlin, som var medlem av RI:s centralstyrelse 1950-51 och fader till hissdy- nastin KONE. Baltic Sea Action Group välkomnar Rotarys initiativ Anlitad fastighetsmäklare! BOETGRUPPEN AB Fastighetsmäklare i samverkan 08-23 70 00 www.boetgruppen.se Bostadsrätter, villor, fritidshus och tomter!
14
14 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Tidligere i vinter tok Srumsand Rk og Lille- strm Rk et grepa tak i den globale klimaut- viklingen, og arrangerte en Åpen miljkveldi Blingsfosshallen på Srumsand. Temaet samlet over 300 tilhrere. Målgruppen var ressurspersoner fra ulike or- ganisasjoner og bedrifter. vrige aktive med- spillere var Srum kommune, Akershus Energi og Kunnskapsbyen Lillestrm. President Svie- in Erik Haagenrud i Srumsand Rk nsket vel- kommen til det han kalte årets kanskje viktig- ste mte, og de fremmtte fi kk umiddelbart ettermiddagskaffen i halsen da hovedfore- dragsholderen, professor Jrgen Randers tok ordet og rullet opp et scenario for hva som kan skje i den nrmest overskuelige fremtid, og ikke om fl ere generasjoner, dersom vi ikke tar alvorlig fatt i miljutfordringen. Vår eksistens -Det handler om vår eksistens, slo profes- sor Randers fast. Han er leder i det såkalte Lavutslippsutvalget, og konstaterte at en snuoperasjon er helt ndvendig, basert på dagens kjente teknologi og på tiltak som lar seg gjennomfre rent politisk. -Situajonen er mye verre enn vi tror, og kal- ler på en helhetslsning raskt, sa han, og oppsummerte klimatrusselen slik, likevel ikke uten positive overtoner: -Lsningen er mye billigere enn du tror -Utviklingen henimot lsning går mye fortere enn du tror -Tilpasningen til de nye kravene er mye lettere enn du tror. Fyll, fyr og fl y riktig Han la frem en oppfordring i fi re punkter om hva hver enkelt av oss br tenke på sna- rest mulig, fr det blir tvingende ndven- dig: De ld: Fylle riktig!, dvs velge en bil som bruker lite drivstoff, anvende biodrivstoff, kjre lite, og redusere bensinbruket fra 1 000 til 500 liter i året. Fyre riktig! dvs etteri- solere huset, fyre med vedpellets i stedet for oljeparafi n, installere varmepumpe, ned fra 1 000 til 0 liter fyringsolje pr år, - og Fly riktig! Kjpe helst doble utslippskvoter de koster bare 100 kroner pr fl ytime dvs ned fra 500 til 0 liter fl ybensin pr år. Andre ressurspersoner fulgte opp med syns- punkter og planer. Direktr ivind Mikkelsen i Kunnskapsbyen Lillestrm var spesielt opptatt av hva kommune og nringsliv sammen kan gjre for å utvikle gode alternative lsninger for dagens teknologi i utnyttelsen av eksiste- rende energikilder. Informasjonsdirektr Bjrn Dag Gundersen i Akershus Energi orienterte om planer og tiltak i regionen, og direktr i- vind Christoffersen i Statsbygg fortalte om staten som pådriver for endring av byggepro- sess: å bygge riktig gir lavere CO2-utslipp. Se- nioringenir Lars Bjerk ved Hafslund Nett og avdelingsleder Arild Olsbu i Nettkonsult AS fortalte inngående om lovpålagte energiut- redninger for alle kommuner i landet. Den åpne miljkvelden ble rundet av med en plenumsdebatt der deltagerne ble satt på prve med utfordrende sprsmål og kommentarer. En hovedkonklusjon kan vre at det handler om å ta ansvar NÅ! Tekstgrunnlag og foto, Tore Gulbrandsen, Lillestrm Rk. T ema Professor Jrgen Randers i engasjert positur på talerstolen. -Vi må redde miljet NÅ Jag följer marknaden! Sälj inte till första bästa spekulant! Jag säljer till högsta pris Hyresfastighet, Industrifastighet, Skogsfastighet eller Jordbruk. Se sålda referens- objekt på vår hemsida: www.hustillsalu.com Arne Gustafsson Auktoriserad Specialist på storhus & gårdar 0431-157 00, 042- 12 87 00, 0435-50110
15
15Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden För tredje året i rad kommer Stockholms Rotaryklubb att vid sitt årsmöte på Grand Htel i Stockholm den 18 november att uppmärksamma insatser som bidrar till människors utveckling. Två Coach-Stipendier om vardera 30 000 kr kommer då att utdelas ur Axel Murrays and Carl-Wilhelm Stenhammars Fond. Fonden har tillkommit genom Svennerstål & Partners AB. 1. Årets Coach i Rotary skall vara en rotarian, som har utmärkt sig genom att utveckla initiativ för att andra människor skall kunna utveckla sig själva. Honhan skall betecknas som en lagspelare, bra på människors utveckling och förnyelse. 2. Årets Ungdomscoach behöver inte vara rotarian men ska vara en person under 26 år, som inom Rotarys verksamhetsområde i Sverige utmärkt sig genom att utveckla initiativ för att andra människor skall kunna utveckla sig själva. Personen skall betecknas som en lagspelare, vara bra på mänsklig utveckling och förnyelse. Alla Sveriges Rotaryklubbar inbjuds härmed att nominera kandidater till dessa två stipendier senast 30 september, 2008. Nomineringarna, tillsammans med motivering, sändes till mikaela.bryntessonsvennerstal.com. Beslut om årets coacher fattas av styrelsen för Stockholms RK. Den 18 november hålls ett heldagscoachningsseminarium med start kl. 09.00 i Spegelsalen på Grand hotel. Seminariet avbryts för lunch då själva prisutdelningen sker för att därefter fortsätta till kl. 17.30 då det inbjuds till drink och buff. Seminariet är kostnadsfritt och du kan anmäla dig redan nu på infosvennerstal.com. För ytterligare information, kontakta gärna Martin Dworn, martin.dworenfryshuset.se eller Sven-Erik Pettersson peterson.lottenetanet.se Dags att nominera Årets Coach-stipendiater! yts r fortsätta buff. nmäla di al.com. kta gärna fryshuset.se elle ttenetanet.se gär uset.se e etan a dig rna g
16
16 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Efter en helt fantastisk och mycket hektisk månad i Distrikt 3030 i Indien återvände GSE team från Distrikt 2360 hem den 6 fe- bruari. Idn med GSE är att öka förståelsen och skapa good will mellan länder genom att rotarianer tar emot GSE stipendiaterna i sina hem och ordnar kulturella och ar- betsrelaterade besök under vistelsen i det främmande landet. Vi som fått förmånen att på detta sätt få uppleva Indien rån in- sidan är Linus Älverbrandt, civil ing. och etik- och hållbarhetskonsult från Kinna, Linda Nadler, civil ing. från Trollhättan, Ann Tidqvist, projekt coordinator vid den svenska myndigheten för den europeiska socialfonden från Göteborg, Stefan Adams- son kriminalinspektör, Göteborg samt Tot- tie Nordlander, Mölndals Rk. Från öst till väst Vi färdades med bil och tåg från östra till västra delen av staten Maharastra, som sträcker sig c:a 900 km österut från miljon- staden Bombay. Vår odyss avslutades i Goa där vi deltog i årets distriktskonferens. Un- der vägen besökte vi 13 städer och bodde i 11 familjer var. Vi träffade 32 rotaryklubbar och hade möjlighet att besöka 12 av alla de- ras sociala projekt. Därutöver fi ck vi se och uppleva 30 - 40 andra kulturellasociala eve- nemang. Var och en studerade även c:a 8 ar- betsplatser relaterade till våra yrken. Efter så många upplevelser är det svårt att sortera alla intryck men vi var eniga om att en av våra största upplevelser var när vi fi ck delta i Polio Plus då Indiens rotarianer i en samlad aktion under National Immuniza- tion Day NID delade ut polio vaccin till barn över hela Indien. Vi i teamet hade turen att NID inföll just när vi besökte Nagpur och att vi erbjöds möjligheten vara med i denna unika aktion. I Nagpur hade kommunen öppnat polio-boths dvs. platser dit föräld- rar kunde komma med sina barn för att få dem vaccinerade. Dessa boths var lokalise- rade i allt från special kliniker till tempel till små betongskjul. Vaccinet, som fi nansierats genom Polio Plus hade distribuerats till des- sa platser av Nagpurs rotarianer och själva vaccinationen utfördes av sjukvårdsperso- nal inom Rotary. Vi besökte många sådana polio-boths och alla vi 5 i teamet fi ck då till- fälle att ge de livräddande två dropparna polio vaccin i munnen på barn. Eftersom In- dien är en av 4 länder i världen där polio fortfarande existerar var det en oerhörd lyckokänsla att få vara med och på detta sätt kanske rädda ett barn från livslångt handi- kapp i sviterna av ett polioangrepp. Omfattande operationsverksamhet Det arbete som Indiens rotarianer gör vid klubbarnas läkarstationer för att hjälpa fattiga och drabbade gav också bestående intryck. Bl.a. gjordes grå starr operationer på löpande band i ett Rotary sponsrat sjukhus i en liten stad på landsbygden. Andra operationer gjordes under speciella aktioner under en eller två helger av Ro- tary läkare som for ut på landbygden och opererade i s.k. surgical camps. Arrangerade äktenskap Den största behållningen var att samtala med familjerna och att få uppleva indiskt familjeliv som skiljer sig mycket från vårt. Medelålder för att gifta sig i Indien är runt 22 år för män och 20 år för kvinnor. 80 % av alla äktenskap är arrangerade eftersom man anser att det är föräldrarnas skyldighet att se till att barnen får en bra partner. Bröl- lopen är stora och besöks av alla släktingar, vänner och affärsbekanta vilket resulterar i upp mot 2000 gäster. Vi var bjudna till ett sådant bröllop vilket var fantastiskt. För oss fl ickor som fi ck klä oss i sari blev kvällen en extra unik kulturupplevelse. Efter bröllopet fl yttar de nygifta hem till brudgummens far och mor! Detta kallas joint family och är något som var regel mer än undantag i de familjer vi besökte. Tottie bodde en natt i en familj bestående av 11 medlemmar; Far- far, farmor, 3 söner och deras familjer. Tänka sig 4 kvinnor i ett kök - hur skulle vi komma överens om det var i Sverige!! Det vanligt att hustrun stannar i hemmet även om hon har god utbildning, vilket förvånade oss mycket. Vi träffade många advokater, läka- re och lärare som blivit hemmafruar trots att tjänare fi nns i alla rotaryhem i Indien. Vår månad med Maharastra rotarianer avslu- tades vid den överdådiga distriktskonferen- sen i Goa, där vi gjorde den sista av 13 pre- sentationer om Sverige. Efter allt resande var det inte så svårt att lämna det gästvänliga Di- strikt 3030 och Maharastra och återvänd hem till våra nära och kära. Stort tack till Distrikt 2360 som sponsrat oss under denna månad som givit oss så många fantastiska minnen. Text och bild: Linus, Linda, Stefan, Ann och Tottie Tottie ger poliovaccin till en indisk fl icka Linda, Ann och Tottie på bröllop i Nasik GSE-team deltog i Polio Plus i Indien
17
17Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Vi är inte vakter! Vi är kompisar! Så kan man sammanfatta uppgiften för föreningen Rast- fadder i Växjö kommun, en sammanslutning som funnits i 13 år och som engagerar allt fl er, bland annat inom rotaryklubbarna. Initiativet till rastfadderverksamheten togs av Per Wickman från Växjö-Öjaby Rk. Han och Lars Rejdnell bjöd in personer från ideella organisationer för att sprida idn om rastfadder. Det fanns redan rastfaddrar i några skolor. De faddrarna organiserades av pensionärsföreningarna. Föreningen Rastfadder i Växjö kommun bil- dades 2004 med representanter för pensio- närsföreningarna, Röda korset och Rotary. I dag är Rotary representerat i styrelsen med två personer, Lennart M Ryberg, Öjaby Rk, och Bo Nilsson, Växjö Rk. Föreningen Växjö rotaryklubbars rastfaddrar med represen- tanter från Växjös rotaryklubbar fungerar som pådrivare men utvärderar också verk- samheten. En viktig uppgift har en hand- läggare vid kommunens barn- och om- sorgsförvaltning. Hon arbetar praktiskt med rastfaddrarna och rektorerna vid skolorna. Hon har också kontakt med den rastfadder- ansvarige vid varje skola. Kommunen stöd- jer verksamheten till hundra procent. I dag fi nns runt 230 rastfaddrar i Växjö kommun. De fl esta har genomgått en olycksfallskurs, och varje höst kallas de till en utbildningsdag. Fler vuxna i skolan Genom fadderverksamheten blir det fl er vuxna i skolorna, något som annars är en bristvara. De vuxna ska fi nnas till hands, de kan, om eleverna vill, vara med och leka, spela fotboll och i övrigt delta aktivt i olika verksamheter. Man kan vara rastfadder på olika sätt, ex- empelvis enbart under rasterna. Ett rast- fadderalternativ är att också vara med på lektionerna. Rastfaddern kan också följa klassen under hela dagen som exempelvis klassfarfar eller klassmormor. Hela dagen En som följer en klass en hel dag varje vecka är Bo Nilsson, Växjö Rk. Han besöker en för- skoleklass på Bäckens förskola i Pilbäckssko- lan i Växjö sedan ett år tillbaka. Bo är en myck- et populär person bland de 18 eleverna. - Vi har faktiskt fått göra upp ett schema för i vilken ordning barnen ska få sitta bredvid Bo när vi äter, berättar en av lärar- na, Jeanette Berggren. Vid tidningens besök hjälper Bo Viktor Hen- ningsson att måla siffror. Att lära sig känna igen siffrorna är en uppgift för eleverna. Se- dan blir det lite bollkickning på skolgården. Eleverna tycker nog att Bo verkar väldigt duktig i bollspelets mysterier, men så har han ju ett förfl utet i Markaryds IF. Genom min idrottsliga bakgrund har jag ock- så lärt barnen att dela upp sig i grupper, be- rättar Bo. Det är praktiskt vid lek och sport. Han har också andra uppgifter. Han läser sagor för barnen, och han spelar spel. - Det här är jättekul! säger Bo. Fler borde engagera sig och bli rastfadder eller klassfarfar! Jeanette och hennes kollega Hjördis Torg- nysson instämmer. Rolf Wenander, Växjö Rk S v e r i g e Rastfadderverksamheten viktig för Rotaryklubbarna i Växjö Klassfarfar Bo Nilsson och läraren Jeanette Berg- gren tillsammans med Viktor Henningsson som lär sig siffror genom att måla dem foto: Rolf Wenander. Jeanette Berggren, Bo Nilsson och Hjördis Torgnysson tillsammans med Bäckens förskoleklass foto: Rolf Wenander.
18
18 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Under närvaro av 20 ryska rotarianer från 9 klubbar, varav en rotaractklubb och en re- presentant för Rotary i Ukraina samt 26 svenska rotarianer från 23 klubbar i 5 svenska distrikt genomfördes den andra ICC-konferensen i Södertälje den 11- 12 januari. Den första hölls i Vladimir, 200 km ONO om Moskva, i mars 2007 En ICC - International Country Committee mellan Ryssland och Sverige en naturlig fortsättning på den coachning av Rotary i Ryssland, som distrikten 2350 och 2370 ge- nomförde mellan åren 2000 och 2006, då det nya ryska distriktet 2220 bildades. Syftet är att möta varandra, bygga broar och fort- sätta samverkan kring viktiga rotaryprojekt. Programmet täckte två dagar med sight- seeing i Stockholm, intressant besök på Fryshuset och middag på fredagen samt konferens på lördagen, besök på Scanias museum samt middag med underhållning. Satsning på barn Många intressanta och väl förberedda projekt presenterades av de ryska klubbarna. Man sat- sar på föräldralösa, handikappade barn och även på föräldrar, som har ansvar för omhän- dertagandet av sina barn. Man söker vägar för att kunna stötta begåvade men resurssvaga barn och ungdomar. Många äldre människor lever på undantag och behöver hjälp. En klubb vill öka ekonomisk och kulturell samverkan genom att starta ett Sverigehus. Flera klub- bar söker systerklubbar i Sverige. Den svenska presentationen kraftsamlades kring Rotary mot droger. Den omfattande verksamheten i skolor och föräldrafören- ingar kring Drogsnurran D2350 respekti- ve drogstickan D2370 gicks igenom. Peter Söderlund, den nationelle samordnaren i KRIS Kriminellas Revansch I Samhället gjorde en mycket uppskattad presentation av verksamheten i Sverige, som även intro- ducerats och genomförs i Ryssland, Vitryss- land, Finland och Danmark. Ytterligare ett viktigt projekt, överblivna och sorterade svenska glasögon för distribution till behövande i Ryssland, presenterades. Till detta skall läggas en teaterföreställ- ning under lunchen på lördagen av Sprit- festen med teatergruppen Fjortisarna som med realism visar vad som kan hända när en föräldrafri fest spårar ur. Allt spons- rat av Rotary mot Droger. Besök på Fryshuset Besöket under fredagen på Fryshuset, med Martin Dworn Stockholm Rk som värd, blev uppskattat. Hela verksamheten presentera- des med betoning på insatser i förberedan- de syfte för att hjälpa unga människor till rätt sida av vägen. Projektet Lugna gatan väckte intresse bland de ryska delegaterna. Scania har sin femte största marknad i Ryssland, berättade värden PDG Åke Norr- man D2370 vid det välordnade och gene- rösa besöket. Man har en fabrik för sam- mansättning av bussar i St. Petersburg och planerar en ny fabrik för tunga lastbilar. Man räknar med att Ryssland utvecklas till en av Scanias största marknad inom tre år. Under mingling och middag på lördags- kvällen underhöll den ryske pianisten Alex- ey Skanavi, medlem av Moscow RC samt en professionell rotaractgrupp från Vladimir. 600 000 föräldralösa barn Många ryska rotaryprojekt handlar om för- äldralösa och handikappade barn där sprit och drogmissbruk hos föräldrarna är en starkt bidragande orsak till misären. Detta slår även igenom bland de äldre grupper- na i samhället. Enligt offi ciell rysk statistik fi nns 600 000 föräldralösa barn. Den verk- liga siffran är kanske tre gånger högre. De ryska klubbarnas insatser är framför allt in- riktade på att lyfta så många barn respektive äldre som möjligt ur misären i ett samhälle, där det sociala nätverket ännu inte är utvecklat. Vi svenskar, som med ryggradskänsla, vet att samhället tar hand om de svaga och ut- satta, riktar våra projekt mer mot preventiva insatser inom områden, som skapar misä- ren, exempelvis Rotary mot droger. Vi mås- te samla in medel för konkreta projekt för att hjälpa de mest utsatta omkring oss, under- strök de ryska deltagarna. Hjälp oss med det- ta - Preventiva och viktiga drogprojekt kom- mer att bli nästa steg för oss. Det är viktigt för oss alla att känna till och förstå de sociala och kulturella skillnader- na mellan våra båda grannländer. Och här spelar ICC en viktig roll. Nästa ICC-konferens kommer att äga rum i St. Petersburg den 30-31 augusti 2008. Boka in dagarna redan nu och följ en del svenska klubbar, som planerar resor för sina medlemmar i samband med konfe- rensen. Väl mött i St. Petersburg. Ingvar Mattsson ICC-ansvarig inom distriktet Önskar ni mer fakta om kontakter med de ryska projekten eller annan information om ICC, kontakta via mail : ingvar.mattesenvi- situm.se eller Björn Jonsson, ICC-ansvarig i D2370: bjoern-jonssonswipnet.se Andra ICC-konferensen mellan Sverige och Ryssland De svenska deltagarna
19
19Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Järvsö Rk skänker 52 000 kronor till Stif- telsen Soptippen i Quito för utbildning av kvinnor i sömnad så de skall kunna hitta alternativ försörjning för familjen till livet på soptippen. Rotaryklubbens med- lem Mats Fack besökte i januari 2007 det fantastiska projektet Ulla-Britta Palm startade för människorna som levde på och av soporna på soptippen i Quito i Ecuador. Dagis för över 100 barn, hälso- central och tandläkare, men även söm- nadsutbildning för kvinnorna. Andra årets utbildning för kvinnorna så att de skall kunna starta eget eller få arbete som sömmerskor var nedläggningshotad. Klubben lovade att försöka fi nansiera andra årets verksamhet som kostar 60 000 kr. Vid rotarymötet den 14 januari kunde en glad Mats Fack meddela att kassören nu skickade iväg 52 000 kr. De 8 000 som fattas är också säkrade och kommer att sändas över senare. Hela denna satsning av medlemmarna genom lotterier, Vårgaloppen och bokförsäljning är insatser utöver det ordinarie bidraget Rotary Foundation för övrig bistånds- verksamhet som Rotary svarar för. Stort klubbengagemang Det egna biståndsprojektet har skapat stort engagemang i klubbarbetet då man vet att alla pengar går direkt till verksam- heten utan avbränningar för administra- tion eller andra omkostnader. Järvsö Rk kan även se tillbaks på ett fram- gångsrikt arbete med många nya medlem- mar. Vid årsskiftet invaldes fem nya med- lemmar, samtliga kvinnor. Klubben har nu 52 medlemmar varav 41 % är kvinnor. De senaste åren har medlemstalet ökat med 20 medlemmar. En av anledningarna till bra medlemsanslutning är en mycket bra programverksamhet alla måndagskvällar då klubben samlas, oftast på Järvsöbaden men även ute på företagsbesök. Järvsö Rk: s president Lars Eric Ericsson med klubbens fem nya medlemmar. Fv. Kathrine Käller, Anne Tessmann, Inger Ångström, Anna-Karin Frost och Lillemor Sandberg. Två av de 12 kvinnorna som nu har getts möjlighet att läsa vidare ett andra år på sömnadsutbildningen i projektet Soptippen i Quito tack var Järvsö Rk: s bidrag på 60 000 kr. Järvsö Rk fi nansierar sömnadsprojekt i Ecuador Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se
20
20 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Rotaryklubben i Fränsta har ett projekt som kallas Musiken hjälper I samband med att olika tillställningar anordnas samlar man in pengar till sin hjälpverksamhet. Ofta sker det i samarbete med Musikskolan i Ånge. Så gjordes det förra våren då ett 80-tal elever från de olika musikklasserna hade en kon- sert på Forum i Ljungaverk till förmån för skolbarnen i Sydafrika. Ca 300 föräldrar, mor- och farföräldrar, släktingar, rotarianer och andra samlades i den välfyllda lokalen för att lyssna till härlig sång och musik från de unga som framförde sina väl inövade sång- och musikstycken. Det är ett mycket fi nt jobb som våra musiklärare lägger ner på att fostra ungdomarna musikaliskt. Men så fi nns ett antal framstående artister med hemvist Ånge kommun också. Skolbuss på plats Fränstaklubben har varit delaktig i att skaffa en skolbuss till de barn, som bor i ett extremt glesbefolkat område nordväst om huvud- staden Pretoria i norra Sydafrika. Där fi nns över huvudtaget inga kollektiva färdmedel tidigare utan barnen har varit hänvisade till att för egen hand ta sig till skolan. Bussen är nu på plats och i och med denna buss kan man på ett tryggare sätt komma i tid och skoldagarna blir mycket bättre utnyttjade. En av lärarna har ansvaret för bussen och det är också han som hämtar upp eleverna. Ursprunget till samarbetet mellan Fränsta- klubben och rotaryklubben i Brits, Sydafri- ka kommer från ett vänskapsutbyte mel- lan de båda distrikten. Medlemmar i Fränsta har besökt Sydafrika och vice versa under 2005 och 2006. Detta är ett led i Ro- tarys sätt att bygga broar mellan länderna i sitt välgörenhetsarbete. Fränstaklubben har tidigare anordnat mu- sikaliska sammankomster inom Musiken hjälper. Bland tidigare mål med insam- lingarna kan nämnas Gatubarnen i Manila, Tsunamikatastrofen på Sri Lanka, hjälp till att starta en utbildningsverksamhet för unga kvinnor i Brasilien. Planering för ett kommande projekt pågår. Bo Bergman Fränsta Rk Skolbussen på plats Julmarknad i Ljungskile Ljungskile Rk försöker använda sig av de möjligheter som fi nns för att marknadsfö- ra Rotary och sig själva för att göra Rotary mer känt som organisation. Den 8 december var det julmarknad i Ljungskile, där klubben bjöd på varm glögg och pepparkakor, samtidigt som man visade upp sitt vattenprojekt i Kenya och satsningen på att dela ut Drogsnurran till sjätte- och sjundeklassarnas föräldrar i Ljungskile. Vattenprojektet driver man ihop med Ro- tarys Läkarbank och fyra andra klubbar inom region 3 i distrikt 2360, nämligen Lilla Edet Rk, Trollhättan Starkodder Rk, Udde- valla Rk och Uddevalla Skansen Rk. Drogsnurreprojektet driver man själv, men har nu hjälp av att Uddevallaklubbarna också är i startgroparna för att dela ut Drogsnurror till föräldrar i Uddevalla. Det blev en strykande åtgång både på glögg och pepparkakor. Bo Wingqvist står för både information och servering till intresserade åhörare. Foto: Björn Tellow Rotary i Fränsta hjälper Sydafrikanska barn
21
21Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden S v e r i g e Under rubriken Jazzsucc i repris genom- förde Mölndal-Fässbergs Rk i helgen sin årliga jazzkonsert. Det var nionde året i rad som klubben arrangerade en jazzkonsert. Behållningen från konserterna går oavkor- tad till sociala och humanitära projekt som klubben ordnar eller engagerar sig i. Hit- tills har konserterna gett ett överskott om totalt ca 250 000 kr. Många som hörde och upplevde The Board Band vid konserten 2006 ansåg att det var en av de bästa jazzkonserter rotaryklub- ben arrangerat. På mångas begäran enga- gerades därför orkestern för konsert även i år. Det fanns lite oro för att inte de 200 bil- jetterna skulle bli sålda men intresset över- träffade alla förväntningar. Redan två veckor före konserten fanns endast ett få- tal biljetter kvar. Årets konsert blev en ännu större succ än förra årets. Över 200 jazzälskare hade sökt sig ut till Restaurang Ivfars i Åbro i Mölndal för att uppleva reprisen. Jazz och allsång Inför en fullsatt salong med entusiastisk publik bjöd The Board Band på en mängd kända jazzlåtar. Och orkesterns devis Om vi har skoj på scen så tror vi att publiken har det också, gav syn för sägen. Anders Hultman och hans kamraters roliga inlägg mellan låtarna och orkesterns spelglädje och virtuosa spel gjorde sitt till att skapa en härlig stämning. Ingen av orkesterns medlemmar är profes- sionell musiker men har alltid på sin fritid spelat och spelar fortfarande i olika jazzor- kestrar. De är också medlemmar i eller har ett förfl utet i styrelsen för föreningen Clas- sic Jazz Göteborg. Därav namnet The Board Band styrelsens band. Vid årets konsert tände orkestern publiken så att de även med liv och lust deltog i all- sång i några kända låtar. I slutet av konserten hyllades orkestern med stående ovationer. När orkestern svarade ja på frågan om man kunde tänka sig att göra sin konsert till en årlig tradition visste publikens jubel inga gränser. Sannolikheten för att vi får höra och uppleva denna glada och dukti- ga orkester i Mölndal fl er gånger är därför mycket stor. Vi tackar The Board Band för en verkligt rolig och fi n jazzupplevelse även i år. Efter konserten njöt över 100 personer av en fantastisk jazzsup som Restaurang Iv- fars arrangerade i sina lokaler. Vi hoppas på ännu en repris nästa år. Ingemar Gustafsson Medlemmar i The Board Band, Ingvar Big Pettersson, Johan Johansson, Jan Jurland, den leende Anders Hultman även känd konstnär, Stig Erixon, Virren Alfredsson och L-O Persson foto: Ingemar Gustafsson. Rotarys Jazztradition i Mölndal # INBJUDAN R O T A R Y G O L F NM s 2008 I FALUN NM I ROTAR-GOLF I FALUN 28-30 AUGUSTI 2008 ANMÄLAN gör du på vår hemsida www.nmrotarygolf.se. Din anmälan gäller när anmälningsavgiften 2.400:- är registrerad på vårt bankkonto 3014-1714328 Nordea, Sverige. Frågor: e-mail infonmrotarygolf.se eller +46 0 70-5951802 Ann-Britt, +46 0 70-7272698 Barbro. VÄLKOMMEN TILL FALUN Välkommen till 2008 års Nordiska Rotarymästerskap i golf. Tävlingen spelas på två banor i och kring Falun, i ett vackert gammalt kultur- landskap, mitt i hjärtat av Dalarna. Golfbanorna, som ligger mellan Falun och Borlänge, är att betrakta som kuperade parkbanor, dock med lite olika karaktär. Nordisk Mästare blir den som har lägst bruttoscore efter 36 hål. Handicaptävling: Klass A - Hcp 0-18,0 slagtävling, Klass B - Hcp 18,1-36,0 poängbogey, damer och herrar. Gäller även medföljandetävlingen. Vi erbjuder även utflyktprogram till Falu koppargruva, Carl Larssongården, Sundborn och Zorngården, Mora och på kvällen både invigningsbankett, middag i gammal bergsmansgård och en avslutningsbankett i anrika Bergslagssalongen.
22
22 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden S v e r i g e Biskop Martin Lind höll en mycket minnes- värd Nyårsbetraktelse i Borensberg Rk. Bengt Nordberg berättade också om sitt projekt eftersom Bengt söker efter spon- sorer och Borensbergs Rk helhjärtat har stött detta projekt. Projekt innefattar uppbyggnad av en kli- nik för optisk rehabilitering av synskadade personer I staden Moshi, som ligger ned- anför Afrikas högsta berg Kilimanjaro I Tanzania. Kliniken kommer att ligga i an- slutning till Optikerskolan i Moshi, som lig- ger i anslutning till stadens sjukhus, där det också fi nns en ögonmottagning. Liten hjälp att få Fattigdomen är stor i Afrika och det fi nns yt- terst begränsade möjligheter för synskada- de att få adekvat hjälp. Synskador är mycket vanligare där än i vår del av världen. Bengt Nordberg har som optiker lång er- farenhet av att arbeta med synskadade. Han tillhörde pionjärerna på 1970-talet när de första syncentralerna startades i Sverige. Senast arbetade han halvtid på Syncentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping under fl era år. Han har tidigare arbetat ideellt i Gambia, Rumänien och Chile med utprovning av gratis glasögon till fattiga delar av befolkningen samt som konsult när Spaniens första syncentral startade i Madrid för drygt 20 år sedan. Zanzibar inlemmas Planen för Tanzaniaprojektet blev för nå- gon månad sedan utökad att också om- fatta ön Zanzibar, som tillhör Tanzania och ligger i Indiska Oceanen nära kusten. Iden är att Bengt skall besöka Moshi och Zanzi- bar tre eller fyra gånger under två veckor och med några månaders mellanrum. Bengt har redan med hjälp av några svens- ka syncentraler samlat in optiska hjälpme- del som är kasserade i Sverige, men fortfa- rande helt funktionella. Bengts hustru Birgit kommer att följa med på resorna som medhjälpare med administration. Under tiden mellan resorna kommer Bengt att med utgångspunkt från erfaren- heterna i Tanzania arbeta med anskaffning av optiska undersökningsinstrument och förstorande optiska hjälpmedel. Behovet är mycket stort. För detta ändamål söker han ekonomiskt bistånd. Resorna kommer han själv att bekosta. Arne Larsson Biskopsbesök I Borensberg Biskop Martin Lind, Bengt Nordberg och president Ulf Gustafsson foto: Ulla Britt Larsson. Hammamet Flyg fr. Arlanda, Göteborg & Köpenhamn Dubbelrum på 4 golfhotellet Phenicia Transfer Halvpension 4 greenfee Golfvärd fr. 6.890 :- PORTUGAL Costa Azul Flyg fr. Arlanda & Köpenhamn. Transfer Dubbelrum på Hotell Costa da Capricia Havsutsikt Frukost+3 middagar, 5 greenfee Golfvärd Golfvagn - 1 pollettdag fr. 7.800 :- TURKIET Belek Flyg fr. Arlanda, Göteborg & Köpenhamn. Transfer - dubbelrum på hotell Sirene. Ultra all inclusive - 4 greenfee - Golfvärd fr. 8.990 :- Flygskatter tillkommer 063-431 63 inforevent.nu www.revent.nu Be st äl l v år br os ch yr ! Landet där solen skiner! Boka visningsresa nu! Vi erbjuder villor och lägenheter vid stranden i Thailand i alla prisklasser, med hög kvalitet och stilren design. Besök någon av våra utställningar eller boka in en visningsresa. Låt drömmen bli verklighet. Prioritera i livet. För utställningar och information: www.wiphanai.se, tel. 054-21 51 48
23
23Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden I Strömsund lever en tradition bland ro- taryfolket. Varje tredje advent genomförs en konsert i samarbete med Strömsunds kyrkokör. Vega Alfredsdotter är kantor och körledare. Hon har verkat i denna roll nu i 28 år. Hennes engagemang, glädje och konstnärlighet är suverän! Detta år bjöd kören på fl era traditionella julsånger men även några egna arrangemang, bl.a. en ka- non och en härlig julcalypso. Marie Nilsson sjöng solo och Elisabeth Lundqvist bjöd på mycket vacker piano- musik Ett mycket njutbart orgelframförande av Ida Ellebrink avslutade konserten. Vega Alfredsdotter genomförde i år sin sista julkonsert eftersom hon går i pension under nästa år. Eftersom hon varit en enorm tillgång för Rotary så avtackades hon med blommor av P Ass G Leif Wester- gren och med en bokgåva. PDG Gusten Rolandsson berättade om Ro- tarys gatubarnsprojekt i St Petersburg och höll en andakt som avslutning på kvällen. Den kollekt som togs upp gick ograverad till Gatubarnsprojektet. Rotarykväll i Gäddede Även i Gäddede genomfördes under veck- an en Rysslandskväll som inbringade en fi n kollekt vilken också sändes till våra Rys- ka gatubarn. Rotary i Strömsund har också genomfört en torgdag. Verksamheten in- bringade många sköna slantar som även de sändes till barnen i Ryssland. Man har dessutom samlat in 600 par glas- ögon som folk haft liggande hemma i sina byrålådor. Dessa glasögon skall sändas till människor i bl.a. Litauen som inte har råd att själva skaffa sig hjälp för sin dåliga syn. Här samarbetar Rotary med en organisa- tion som sänder ut frivilliga optiker och optikassistenter. För några år sedan var det tankar på att lägga ner rotaryklubben i Strömsund. Man var ganska få medlemmar och hade svårt att hitta en bra rytm i klubbverksamheten. Tack vare några uthålliga medlemmar och stöd från dåvarande distriktsledning så räddades klubben kvar och arbetar även fortsättningsvis i verklig rotaryanda! Klubben utvecklas och har medlemmar inom hela kommunen. En kommun som till ytan än 10 540 kvkm och där det bor 1 person per kvkm. Gusten Rolandsson Benefaktors, ny satsning på RF Ett mycket lovvärt initiativ har tagits i D-2330. De alltför sparsamma antal bidrag från di- striktets klubbar till Rotary Foundation och dess Permanenta Fond skall utökas. Bland alla möjligheter till att ge bidrag till fon- den har man valt att arbeta för att få så många Benefaktorer som möjligt inom distriktet. Benefaktor blir den som bidrar med 1000 USD eller mer till den Permanenta Fonden. Som ett bevis på att man är Benefaktor får man ett vackert diplom och ett par vingar att sätta bakom rotarymärket. Projektet vänder sig till samtliga medlemmar. En förstudie visar att en intressant mål- grupp är de som varit medlemmar i Rotary i många år, men som av olika anledningar inte har haft möjlighet att bidraga till Ro- tary Foundations omfattande verksamhet. En benefaktor per klubb Distriktets mål är att uppnå ett genomsnitt av en Benefaktor per klubb. På kort tid har distriktet förärats med 15 Benefaktorer. Av dessa är det tio medlemmar som varit med i Rotary mer än femton år. Alla bidrag som går till den Permanenta Fonden stannar där för alltid. Endast avkastningen av kapitalet går till Rotary Foundations omfattande pro- gram, utbildning, hälsa, hunger, humanitet. Den som vill bidraga till verksamheten ge- nom att bli Benefaktor kan vända sig till distriktets TRF Kommitt ordf. Bo Bergman, bo.bergmanmbox310.swipnet.seeller till undertecknad. PDG Rune Andersson Major Gift Advisor andevotelia.com Sve r i g e Rotary Jul i Strömsund PDG Gusten Rolandsson avtackar kantorn Vega Alfredsdotter , Past Ass Gov Leif Westergren svarar för fanborgen vid ceremonin foto: Anders Andre.
24
24 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e I samband med Kristianstad- Hammarshus Rk: s årsmöte den 6 december erhöll klub- ben en donation på totalt 200 000 kr från sin medlem Carl-Erik Sandelin, som fyllde 70 år samma dag. Inför sin födelsedag överlämnade Carl-Erik Sandelin ett gåvobrev där han anger att han i stället för att fi ra sin högtidsdag skän- ker 100 000 kr till sin rotaryklubb, som klubben sedan ska använda till Rotarys hjälpverksamhet. Kristianstad- Hammarshus Rk har nu sänt in dessa 100 000 kr till Rotary Foundation. Dessutom skänkte Carl-Erik ytterligare 100 000 kr, för att bilda en fond som ska bistå brottsoffer i Kristianstad. Bakgrunden till denna gåva är att en son till en av våra medlemmar utsattes för mycket grovt våld för några år sedan. Carl-Eriks önskan är att denne familjemedlem och Brottsofferjour- en i Kristianstad ska få stöd genom vår Brottsofferfond. I gåvobrevet önskar Carl-Erik att även klubbens övriga med- lemmar ska bidra med egna medel till fon- den och redan har ytterligare 40 000 kr strömmat in. En stor del av dessa 140 000 kr, som nu fi nns i Brottsofferfonden kommer att över- lämnas till Rotarysonen och Brottsoffer- jouren i Kristianstad under våren. Reste- rande pengar, som förhoppningsvis växer ytterligare, kommer att utdelas senare. Göran Brobeck President Kristianstad Hammarshus Rk Människor som mist allt i en naturkatastrof kan få hjälp genom en Shelterbox, en skyddslåda. I normalfallet innehåller en Shelterlåda ett tält som skyddar mot väta, varma sängar, vattenrening, spritkök, kokkärl, verktygslå- da, förstahjälpenmaterial och barnpaket. Varje låda kostar 6000 kronor inklusive innehåll och frakt. Värnamo Apladalen Rk är som första klubb i distrikt 2380, kanske i hela landet, med att samla in pengar i överlevnadslådor. Initia- tivtagare är klubbens president Lars Wang- mo, som hämtat idn vid besök i USA. DG Sigvard Oscarsson, Timmersdala, var vid sitt besök i klubben med vid introduk- tionen och lovade att sprida idn till andra klubbar. Tidigare har lådan främst funnits i USA, England och Australien. Den har hit- tills hjälpt 500 000 människor att komma på fötter. En låda har t.ex. hjälpt tio perso- ner att överleva i sex månader. Alla kan lämna bidrag Hittills har uteslutande rotarymedlemmar lagt sina bidrag i Shelterboxarna. Men Vär- namo Apladalen Rk tar nu ett nytt grepp. Boxen kommer under vissa perioder att placeras på strategiska ställen utanför klubblokalen. Då kan alla Värnamobor av- stå från en del av sina pengar genom att lägga pengarna i den insamlingsbössa som fi nns inbyggd i boxen. Boxen som har en helt ny konstruktion fi nns inte någon annan stans i världen och den har byggts av Värnamo Sliperi & Glas- mästeri och dess chef Michael Johansson har även varit sponsor. Låt hjärtat va m DG Sigvard Oscarsson har som motto Låt hjärtat va m. Att lägga en slant, stor eller liten, till en Shelterbox och på det sättet hjälpa människor runt om i världen som är i nöd är verkligen ett fi nt exempel på att låta hjärtat vara med. Börje Andersson Premiär för Shelterbox i Värnamo Apladalen Rk Patrik Ekwall, Värnamo Apladalen Rk lägger sitt bidrag under överinseende av DG Sigvard Oscarsson, presidenten Lars Wangmo och Carl-Olof Nilsson. Stefan Simonsson, Lars Wangmo och Anders Sporre noterar att Shelterboxen är på plats hos ICA Kvantum. Donerade 200 000 till sin klubb
25
25Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Vid ett möte med Örnsköldsvik Nolaskogs Rk den 15 februari överlämnade klubben utmärkelsen Paul Harris Fellow till represen- tanterna för Lettlands Vänner Eilert Hägg- lund och Håkan Lundquist för deras insatser för mänskligheten, närmare bestämt be- folkningen i orten Jecava i Lettland. Eilert och Håkan berättade därefter att de un- der 15 års tid varit i Jecava 46 gånger. Jecava ligger sex mil sydost om Riga och har 10 000 invånare. På resorna har de haft med sig stora mängder mat, kläder, skol- och byggmaterial. Deras insatser riktar sig till en internatskola samt polis och brandstation på orten. Barnen i skolan är i åldrarna 6-16 år. När insatserna bör- jade var skolan på väg att stängas, då det inte fanns pengar att driva den. Personalen vid po- lisen och på brandstationen slussar hjälpinsat- ser vidare till handikappade och pensionärer. Även skolan hjälper andra skolor. Bättre vatten Den allmänna utvecklingen i Lettland har gjort att köpkraften försämrats. Pensionär blir man vid 55 år, men pensionen är otillräcklig för uppehället ca 1 200 kr i svenska pengar. Sedan 1993 har de två Lettlandsvännerna sett stora förändringar till det bättre. Skolmaten förvarades till en början i en skrubb utan kyla. Därför ordnade Lettlands Vänner kyl, frys, spis, potatisskalare och ombyggnad av disklinjen. Vännerna har en budget om 80 000 - 100 000 krår. SAS sponsrar deras fl ygresor. Utöver det redan nämnda har de bidragit med brandbilar, ambulans, sopmaskin och två bussar. I samarbete med Parkskolan har de levererat två hus, färdigbyggda och utrus- tade på plats med hjälp av sex elever med lärare. Skolbarnen hade inte varmvatten. Då byggde Parkskolan in en pelletsbrännare i en container, som gav varmt vatten i duschen. Vattnet var mycket dåligt och illaluktande, men med bidrag av två mjölktankar från Milko för avluftning löstes problemet. Utöver fysiska leveranser försöker man föra över kunskap. Ett framtidsprojekt är ett badrum för sjuka barn. Seija Hultman Finspångs Bergslags Rk har genomfört ett annorlunda arrangemang. Man engagera- de världens starkaste man Magnus Sam- uelsson från Kisa till ett offentligt framträ- dande under mottot En stor och stark hjälpande hand till världens barn. Med väl- villig sponsring av Finspångs företagare kom 200 personer till Folkets Hus för att uppleva ett riktigt muskelpaket riva itu en tjocktelefonkatalog, knöla ihop en stek- panna i titan, lyfta betongblock vägande 150 kg. Även lokala hälsobefrämjare med- verkade med tips och råd om vikten av att hålla kroppen i trim. En intensiv PR-aktivi- tet föregick arrangemanget med affi scher, pressmeddelanden, inslag i lokalradio och TV. Överskottet 45 700 kronor skall klub- ben använda till såväl lokal som global hjälpverksamhet. Gunnar Johansson President Bo Hallnäs t v ger utmärkelsen Paul Harris Fellow till fr v Håkan Lundquist och Eilert Häg- glund, Örnsköldsvik. Insatser för mänskligheten Världens starkaste man gav överskott Världens starkaste man Magnus Samuelsson söker besegra Finspångs Bergslags Rk president Per-Erik Störe i armbrytning.
26
26 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden
27
27Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden
28
28 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Mor Theresa-ordenen driver i dag 3 barne- hjem i Rwanda, to av disse ligger i hoved- staden Kigali. Ett av disse var stengt under borgerkrigen, men ble så gjenåpnet. Flek- kefjord Rotaryklubb har siden 1999 bidratt med konomisk sttte til barnehjemmet i sentrum av Kigali. Hos Mor Theresa-sstre- ne blir alle barn tatt i mot med åpne armer. Sstrene utstråler pågangsmot og ukuelig vilje og gir utrolig mye av seg selv i sitt ar- beid for å skape en fremtid for dem som ingen andre bryr seg om. Parallelt med at det ytes årlige bidrag til barnehjemmet, bygges det opp et eget fond som vil srge for drift i fl ere år frem- over. Dette selv om Flekkejord Rotaryklubb ikke skulle klare å skaffe nok penger i sam- me tempo som vi hittil har klart. I år arrangerte Flekkefjord Rotary solidari- tetskonsert for prosjekt Rwanda for 6. gang i fullsatt Flekkefjord kirke. Programmet strekker seg fra trofaste aktrer i Grnnes Bad & Jazzforsyning og Flekkefjord Sang- forening til enkeltstående innslag av så vel musikanter, sangere, sangkor og skoleklas- se fra Flekkefjord. Sterkt inntrykk gjorde Rapport fra Rwanda lysbilder, gitar og trommemusikk ga en gripende effekt. Nytt av året var intervju med vår nye ven- ninne fra Rwanda, Peace U. Rwivanga, som bor i Larvik og arbeider i organisasjonen assist Rwanda. Sammen med Sigbjrn Nedland fortalte hun om sitt arbeid som kort sagt består i hjelp til selvhjelp samt om barn og forhold i Rwanda. Peace var i Flekkefjord for frste gang i sitt liv. Det gjorde nok sterkt inntrykk på henne å oppleve at i en liten by som Flekkefjord er det krefter som informerer om hennes folk og hennes land og som arbeider for å kunne gi bidrag. Nytt av året var også A taste of Africa . Forut for konserten var nemlig 5 fl otte afri- kanske kvinner i sving med å lage afrikansk spennende og sterk mat som like etter konserten ble servert gratis for alle. Til gjengjeld ble våre afrikanske venner sammen med bl.a. Flekkefjord Rotarys Rwandaprosjekts far, Tor Harald Kristian- sen, og PDG Svein Aanestad, traktert med norsk fårikål og norsk riskrem i en pause hjemme hos president Lilly Marie Konge- vold forut for konserten. Man er så heldige i Flekkefjord at konser- tene har blitt en suksess takket vre krea- tive arrangrer og musikalske aktrer som straks sier ja til å opptre. Alt arbeid er ba- sert på dugnad. I tillegg har vi mottatt sttte fra våre naboklubber srlig takk til Kvinesdal Rotaryklubb. Er det rart man blir inspirert til å fortsette prosjekt Rwanda? Rotary Shares! Lilly Marie Kongevold President i Flekkefjord Rotaryklubb Nor ge Flekkefjords barnehjem i Rwanda Sigbjrn Nedland og Peace blir under konserten intervjuet av barn fra Flekkefjord. Livslangt engasje- ment ga pris Kjell Holte, Holmekollen RK har mottatt en sjelden Rotary-utmerkelse, nemlig prisen Service Above Selv. Bak prisen ligger et livslangt humanitrt engasjement på in- ternasjonalt nivå. Globetrotteren Holte har vrt engasjert i store og små humanitre projekter i mange verdensdeler, og er sine 85 år til tross stadig aktiv i Holme- kollen Rk med sine hjertesaker. Utmerkelsen ble overrakt av RI-director Kjell-Åke Åkesson t.v.
29
29Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden PDG Egil Omdal, Mandal Rk er vendt hjem fra Vårmtet i NORFO, Norsk Rotary Forum, hvor han er leder i rotaryåret 2007-08. Saker og ting har vrt behandlet, i fellesskapets ånd. Norfo har mte hver vår og hst. -Noen tror stadig at Norfo er et slags styre for Rotary i Norge. Sånn er det slett ikke, vi er et samarbeidsorgan for norske distrikter og guvernrer. I henhold til RIs regler er Norfo en såkalt Multi District Administrati- ve Group, som må godkjennes hvert tredje år, forteller Omdal. Norfos besluttende organer er Vår- og Hstmtet, hvor de sittende syv guvern- rene har stemmerett. Innkommende gu- vernrer deltar på mtene, men uten stemmerett. Norfo har et styre bestående av tre tidligere guvernrer, dessuten en se- kretr, en controller og en revisor. Etter Egil Omdal overtar IPDG Per Ottosen, Trondheim RK som leder av Norfo. Topp faglig rådgiver -Vi er selvflgelig til enhver tid opptatt av å fungere best mulig i forhold til distriktene. Under Vårmtet ultimo mars ble det ved- tatt å engasjere PriceWaterhouse Coopers AS, et anerkjent rådgivningsfi rma innen lederskap og organisering, sier Omdal. Oppdraget er short and sweet. Man tar sikte på at det er fullfrt ved utgangen av innevrende rotaryår, altså i lpet av juni. Rotaract Man har etablert et nrmere samarbeid med Rotaract. Under vårmtet var både Rotaract landspresident Lars Jrgen Kiel- land og innkommende landspresident An- nette Kollungstad til stede. De presenterte seg selv og planene for Rotaract fremover. Satsingsområder for Rotary i Norge utfor- mes gjerne under Vårmtet, hvor planleg- ging, budsjettering og evaluering er ho- vedsakene. Hstmtet er konsentrert om årsberetning og regnskap. Mere til Rotary Foundation Norfos strategiplan Rotary i Norge mot år 2010 bygger i hovedsak på visjonen Ro- tary i vekst for å gagne andre. Et mer ak- tivt rotaryliv er målsetningen, gjennom engasjement, entusiasme og en forplikten- de holdning. Hovedmålet for innevrende rotaryår er medlemsutvikling. Kommende rotaryår vil ha som hovedmål kning av bi- drag til Rotary Foundation. Handicamp -Den årlige Handicamp på Haraldvangen i Hurdal engasjerer Norfo sterkt. Denne inter- nasjonale leirskolen for fuksjonshemmede har de siste årene vrt fremragende arran- gert av lille Enebakk Rk, og fi nner i år sted i dagene 20. juli til 2. august. I 2010 vil en klubb fra Distrikt 2310 overta ansvaret for Handi- camp, som er litt av et fl aggskip for Rotary i Norge, sier Egil Omdal til Rotary Norden. Fotos: Edrund Olaisen, Langesund Rk Nor ge -Norfo, et viktig samarbeidsorgan PDG Egil Omdal: Norfos leder i innevrende rotaryår. IPDG Per Ottosen overtar etter Egil Omdal. Avgående landspresident i Rotaract, Lars Jrgen Kielland og påtroppende, Annette Kollungstad, var i hy grad til stede under Norfos Vårmte.
30
30 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Jessheim Rotary har sponset oppsett av en vannpumpe i det lille lokalsamfunnet Shaymembe Wanechekota i Etiopia. Vann- pumpa er nå på plass til stor glede for de som bor i området. -Mangelen på vann er vår tids strste tra- gedie. Den tar livet av fem millioner men- nesker hvert år. Mangelen på vann truer også stabiliteten i mange områder, sier Lars Finstad. Han har vrt Jessheim Rotarys kontaktpeson for prosjektet, og den som i sin tid tok initiativ til at det ble realisert. Etter at Rotary International for et par år siden satte vann, det å skaffe rent vann, på dagsorden, tok Jessheim Rotary kontakt med Kirkens Ndhjelp med tanke på å fi nne et passende prosjekt som klubben kunne engasjere seg i. Kirkens Ndhjelp har en regional boreavde- ling som med en mobil rigg opererer i st- Afrika, og det var KN som foreslo at Jessheim Rotary kunne sponse oppsett av en hånd- pumpe. Stedsvalget ble det lille lokalsamfun- net Shaymembe Wanechekota, som ligger helt syd i Etiopia - mot grensen til Kenya. - I denne landsbyen bor det 4800 mennesker. Som andre samfunnet i det samme området lider de av mangel på rent vann. Som ellers i Afrika er det kvinner og unge jenter som har ansvaret for vannhenting, og nrmeste vannkilde ligger et par timer fra landsbyen. Vannet her er dessuten, brunt, skittent og fullt av bakterier. Det har frt til mange vann- relaterte sykdommer, sier Lars Finstad. I dette landet er heller ikke vannhenting helt ufarlig, og mange kvinner og jenter er blitt utsatt for seksuelle overgrep på vann- plassene. Dessuten betyr arbeidet med vannhenting ofte at jentene blir holdt bor- te fra skolegang. Boretimet måtte ned på 48 meter for å fi nne vann i dette området. Nå er pumpa på plass, og lokalbefolkningen har dannet sin egen vann- og sanitrkomite som sr- ger for drift og vedlikehold. Pumpa er satt opp for å betjene 500 men- nesker i 10 familier, og det trengs derfor yt- terligere ni pumper i det samme området for å få full dekning. Det vil bety mye for forbedring av helsetilstanden i lokalsam- funnet å få på plass fl ere pumper, og det vil samtidig bedre forholdene for kvinnene og jentene i Shaymembe Wanechekota. Bjrn Steinar Moe, president, Jessheim Rk Jeg har vrt medlem av Rotary siden 1973 og har hatt mye hygge og stor nytte av mitt medlemskap. Det er likevel hfl ig akseptert at et seniormedlem klager over litt av hvert, og her kommer mitt bidrag som er ment som et innspill i en konstruktiv debatt. I mine refl eksjoner tar jeg utgangspunkt i Rotary Norden, Guvernrens tale til klubbmedlemmene og Norsk Rotary År- bok. Jeg er fullt klar over at klubbene er forskjellige, men jeg har forskt å fi nne noe jeg tror er en fellesnevner for hold- ninger og arbeidsform for fl ertallet av norske Rotary klubber. Fagprofi len er svekket Min hovedbekymring gjelder Rotarys fag- lige profi l som etter min mening er blitt svekket den senere tid. Yrkeskodeks for Rotarianere, ref. Årboka s. 2, tillegger Rota- rys yrkesengasjement og etikk svrt stor betydning. Mitt inntrykk er at Rotary Nor- den og norske Rotaryledere er noe opptatt av dette, men for lite. I bare beskjeden grad gis det råd om det meget vanskelige og ressurskrevende arbeid det er å få en bre- dest mulig yrkesfordeling i klubben ved rekrutteringen av nye medlemmer og vi- dere om utnyttelsen av de enkelte med- lemmenes yrkeserfaring og deres faglige synspunkter i klubbprogrammene. Vi tyr for lett til eksterne spesialister som gir de samme gode foredrag i Rotary som i man- ge andre organisasjoner. Noen av disse programmene br hos oss byttes ut med mer Rotaryrelevant stoff. Fag og yrke har alltid vrt brebjelker i Ro- tarybevegelsen.. I våre noe panikkpregede tiltak for å skaffe nye medlemmer lyder ofte slagordet får vi tak i en som vi tror passer og som er villig til å bli med i vår klubb, fi n- ner vi nok en klassifi kasjon for ham eller henne. Dette er å sette problemet på ho- det. Svekker vi Rotarys fagprofi l og yrkes- mangfold, river vi på sikt livsgrunnlaget bort fra den form og målsetting mange av oss mener vår Rotarybevegelse br ha. Rotarymedlemskap skulle også fremme egenutvikling? Har jeg fulgt dårlig med når jeg hevder at jeg har sett og hrt lite om det i Rotarylederes skrift og tale den senere tid? Det utadvendte prioriteres Rotary skal selvsagt fortsatt drive prosjek- ter og synliggjre resultater av dem, men i dagens situasjon, legger Rotary Norden og norske rotaryledere for stor vekt på opp- muntring til og reportasjer fra utadvendt prosjektvirksomhet. Balansert og selvkritisk informasjon og debatt om interne utfor- dringer som våre Rotaryklubber står oven- for, gis derimot for lav prioritet etter min mening. Innfringen av en ny og norsk til- passet! lederskapsplan er positivt. Nå står en grundig vurdering og forhåpentlig styr- king av Rotarys faglige profi l for tur. Olav Lindstad, Brum Rk Jessheim RK skaffer vann Mer debatt om fag og yrke! Frem for lokale prosjekter Innsamling av pengermidler som di- rekte sendes Rotary International har li- ten eller ingen verdi for lokalsamfunnet. Det er min rbdige påstand. Det br etableres lokale prosjekter som kan ha såvel lokale som internasjonale siktemål, siktemål som medborgerne kjenner igjen, og som klubbens rotarianere kan identifi sere seg med. Da vil sannsynlig- vis Rotary få en sterkere lokal profi l. Får en det, markedsfrer den også den en- kelte klubb og dens rotarianere. PDG D 2260,2002-03 Svein Håkon Peder- sen refl ekterer i månedsbrev fra Sarpsborg Rk over Hva bruker man et guvernrår til? I hans år ble skelyset satt på ungdomskrimi- naliteten, noe som ga positive resultater.
31
31Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Nor ge V immel Velkommen etter Hyt etisk nivå er et kjernepunkt i Rotarys virksomhet og fi losofi . Vi sakser noen linjer fra Aftenpostens A-magasin, selv om det nok er kjent stoff for alle våre lesere. Nringslivet har ikke lenger unnskyldnin- ger for å drive uetisk business. Bedrifter som tar samfunnsansvar, får nemlig kt verdi. konomer har tidligere ment at det er vanskelig å drive konomisk og etisk, men dette tilbakeviser professor Lammert- jan Dam ved universitetet i Groningen. Han påpeker at tiltak for bedre arbeids- milj er kostbart og ikke gir kt verdi, men tiltakene blir verdsatt av investorer, som ofte ikke nsker å investere i selskaper som driver barnearbeid eller ignorerer milj- hensyn. Dermed påvirkes markedskrefte- ne, noe som betyr at samfunnsansvar er kostbart på kort sikt, men kan lnne seg på lang sikt. Triveleg i Sykkylven Rk Årsfesten 2008 vart både triveleg og ver- dig, som det seg hr og br når rotaryven- ner er samla. Eit femtitals klubbmedlem- mer og gjester mttest rundt festpynta bord, og stemninga var hg. Hgdepunkta var opptak av to nye medlemmer og ut- nemning av Karl Ramstad som Paul Harris Fellow. Han er den sjette PHF-aren i vår unge og spreke Sykkylven Rk Olav Pileberg, Sykkylven Rk Nyutnemnt PHF-er Karl Ramstad har fartstid i klubben frå 1976. Det blir i familien Rotary på Vestlandet kan synes i ferd med å bli en familieaffre, idet bror og sster overtar presidentkjedet i hver sin klubb. Fra 1. juli er Liv Judit Straume president i Frde Rk. Samme dag overtar hennes bror Leif-Jarl Aase presidentvervet i Bergen Rk Og her har vi dem forventningsfulle foran et meget spesielt rotaryår. Skaugum hedrer klubbmedlemmer Skaugum Rk utdelte under sin årlige char- termiddag to av klubbens medlemmer til Paul Harris Fellow. Kristin Bredal Berge fi kk sin PHF for samfunnsgagnlig virksomhet. Som daglig leder av Natur-Kultur-Helse NaKuHel, som tidligere har vrt presentert i Rotary Norden har hun også bidratt sterkt til det gode samarbeidet mellom de tre na- boklubbene Asker, Nesbru og Skaugum. Ole Svein Malde fi kk prisen for sin store innsats for klubben gjennom mange år. Han har vrt president og hatt fl ere andre viktige tillitsverv. Klubbpresident Vegard Olderheim mellom de to nyslåtte PHF-erne i Skaugum Rk. Skisesongen banker på hos noen De fl este av oss er ferdige med skisesongen. Men ikke Jon Skauan i Uranienborg Rk. Han har sesong hele året, som promotor for ISFR, Inter- national Skiing Fellowship of Rotarians. Han har, sammen med 190 rotaryvenner fra 14 land, åtte fra Skandinavia, en fl ott sesong bak seg, og ivrer for å få meddelt programmet for 2009, så alle skientusiaster skal få krysset av i almanakken. Fra 8. til 15. februar 09 er det Ski Meeting i Crested Butte, Colorado, USA. Fra lrdag 14. til lrdag 21 mars 09 er det Ski Meeting og rotary-verdensmesterskap i Val Badia i Italia. Jon lover at begge evenementer vil by på store opplevelser, og er tilgjengelig for mer begeistret informasjon på jonskauan.no ISFR ble stiftet i 1974, og sprer glede også utenfor Rotarys krets. Organisasjonen har samlet inn midler til funksjonshemmede som nsker å gå på ski ved siste Ski Me- eting ble det samlet inn hele 40 000 USD og det er opprettet et fond som blant annet er beregnet på å vedlikeholde kunnskaper og utstyr for funksjonshemmede. -Man har til og med engasjert seg i som- merskilping i form av spesielle vogner som gjr det mulig å flge stier i naturen sommerstid, forteller Jon Skauan til RN.
32
32 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Juhana Herttua palasi Poriin Rotarytoiminta Porissa täytti 70 vuotta ja kaupungin täyttäessä samana päivänä 450 vuotta paljastivat porilaiset rotarit Juhana- herttuan patsaan. - Patsashanke on elänyt suunnitelmissam- me. Rotaryliike toimii julkisuudessa mata- lalla profi ililla. Toiminta on suuntautunut humanitaarisiin kohteisiin. On rakennettu kaivoja ja rahoitettu PolioPlus-kampanjaa. Nyt oli aika välittää viesti liikkeen toimin- nasta myös kotikaupungille, totesi AG Kari Kontula. Kuninkaantekijäksi kutsuttiin turkulainen taiteen maisteri, kuvanveistäjä Sofi a Saari, joka antoi kasvot ja siirsi mielikuvan pat- saan hahmoon. Nuori herttua 20-vuotiaasta Juhana-herttuasta ei ole au- tenttista kuvaa eikä myöskään tiedetä, mil- laisia vallan merkkejä, vaatetusta ja miek- kaa hän on käyttänyt. Maakuntamuseon tutkijat ovat voineet kuvata vain olemassa olleen tyylin ja suvun tunnusmerkit. Käy- dyt keskustelut ja kirjallisuus avasivat Sofi a Saarelle ponnahduslaudan itsetietoisen, tulevan kuninkaan olemukseen. Syntyi kuva miehestä, jolla oli määrätietoinen, mutta pehmeä, tulevaisuuteen suuntautu- va. Katse eteenpäin antoi kehityksen suun- nan. Kuvaan tuli vielä ripaus hyvää ryhtiä ja tyyliä. Se ei voinut olla kopio Uppsalan tuomiokirkon sarkofagista. Muoto ja funk- tio hahmottuvat jo Juhana-herttuan il- meessä ja asennossa. Pelkistetty veistos on Sofi an henkilökoh- tainen prosessi, mielikuva Juhanasta, joka välittää autenttiset muodot naturalistisesti kuvattuina. Veistäjän mielikuva toisintui patsaan olemuksessa. Mitä erilaisimpia työkaluja, pora, hiomakone ateljeen lattial- la ja mukillinen vahvaa kahvia työtasolla kertovat niin sepästä kuin plastisesta muo- toilijasta. Kuin itsestään selvyytenä nuo varsin maskuliiniset työkalut, käden tieto, veistäjän taito muuttivat materian taiteek- si. Juhana-herttua on saanut esteettisen olemuksen. Luomisprosessissa syntynyt mielen tieto, idea ja sen kauneus, siirtyvät katsojan maailmaan. Juhana-herttua alkaa elää katsojan omana kuvana. - Taide on taitoa toisintaa omia kuviaan, kiteyttää Sofi a Saari. Juhana-herttua on työllistänyt taiteilijaa hyvin intensiivisesti noin puolitoista vuot- ta. 8.3.2008 oli päivä kaupungin historias- sa, jolloin porilaiset saivat nähdä Juhana- herttuan pronssivaluna. Teksti ja kuva: Hannu Salonoja, Teljän Rk Kylien asukkaat osoittivat vilpittömän onnensa saamastaan puhtaasta vedestä.
33
33Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Hertig Johan återvände till Björneborg Då staden Björneborg fyllde 450 år donera- de rotaryklubbarna i staden en staty av sta- dens grundläggare Hertig Johan, sedermera kung Johan III. Åboskulptören Sofi a Saari har skapat en sinnesbild av den unga Johan, som inte avbildats under unga år och över- fört honom till en dynamisk gestalt i skulp- tur. Rotarybröderna Pertti Ratsula och Pekka Karhunen avtäckte statyn medan skulptö- ren Sofi a Saari och cirka 1.000 åskådare tit- tade på i snöstormen lördag den 8.3.2008. Kungamakaren Sofi a Saari Statyn vid rådhuset i Björneborg ger nu sta- dens grundare ett ansikte och ett framåt- strävande väsen. Skulpturen är ett resultat av Sofi a Saaris personliga fantasiprocess, en sinnesbild av Johan III, som förmedlar natu- ralistiskt skildrade autentiska drag. En kort visit till Sofi a Saaris atelj avslöjar en skapande förmåga att jobba med olika verk- tyg. Borr- och slipmaskin samt en mugg svart kaffe på arbetsbordet ger en bild av en smed som arbetar som plastisk formgivare. Sofi a har svetsat ihop stommen till statyn på Aker- yards varv. Arbetet pågick i drygt 1,5 år och totalkostnaderna uppgick till 80.000 euro. Staden tog ansvar för grunden och stenarbe- tena. Projektet fi nansierades genom försälj- ning av 12 stycken miniatyrstatyer, grafi kblad och ett antal betydande donationer. Rotarypiirien 1400 Suomi ja 3150 Intia Matching Grant-ohjelma 63677 tuotti 62 käsikaivoa Etelä-Intiaan 75-80 km Guntu- rin miljoonakaupungin lounaispuolelle Vi- nukondan kaupungin ympäristön kyliin. Projektiryhmän edustajat katsastivat kaivot helmikuussa ja osallistuivat samaan aikaan järjestettyyn piirin 3150 piirikonferenssiin Gunturissa. Kaivot toimivat moitteettomas- ti ja niitä käyttäneet kylien asukkaat ilmaisi- vat onnellisuutensa saamastaan tarpeelli- sesta ja hyödyllisestä avusta elämänsä helpottamiseksi. Muissakin yhteyksissä ryh- mä koki intialaisten rotareiden ja kansalais- ten ylivertaisen ystävällisyyden ja vieraan- varaisuuden. Matka lujitti käsitystä rotaryn ohjelmien tarpeellisuudesta ja lähensi rota- ryperheen jäsenten yhteenkuuluvuutta. Teksti ja kuvat: Juhani Hannila, Oulun Rk SuomiF inland Porilaiset rotarit, projektivastaava Pertti Ratsula ja hankkeen varainhoitaja Pekka Karhunen paljastivat Juhana Herttuan patsaan Porin raatihuoneella Sofi a Saaren todistaessa tapahtumaa ja vieraina n 1.000 porilaista asiasta kiinnostunutta. Seuranneessa Intercity- kokouksessa Pertti Ratsula kiitti pro- jektiin osallistuneita. Varsinaisen patsaan lisäksi Sofi a Saari veisti 12 pienoispatsasta ja teki grafi ikkale- hden, joiden tuotolla ja saaduilla avustuksilla hanke rahoitettiin. Porin kaupunki teki perustus- ja kivi- työt, joiden teksti kertoo rotarien toiminnasta ja Juhana-herttuan sanomasta kaupungille: Deus Protector Noster Jumala suojelijamme. Vieraiden vastaanotot kaivoja saaneissa kylissä olivat mieliinpainuvan reimukkaat. VasemmaltaVinu- konda Central RC:n presidentti seurassaan klubinsa jäseniä, Juhani ja Leila Hannila, Oulun Rk, Timo Kal- lio, Meri-Oulun Rk, Martti Matikainen, Ylivieskan Rk, Tarja Repo, Haapaveden Rk, Taina Pitkänen-Koli, Oulun Tullin Rk, Leila Risteli, Oulun Pohjoinen Rk sekä Juha Risteli ja Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk. Kaivot katsastettiin hyvillä mielin
34
34 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Kauhavan Rotaryklubi on järjestänyt nuori- sovaihtoa vuodesta 1972. Alussa kysymyk- sessä oli lyhyempiä jaksoja mm. kesäleirien merkeissä. Vuonna1976 nuorisovaihdossa edettiin uudelle tasolle kun Cherie Wagner tuli vuodeksi Kauhavalle Nevadasta USA:sta ja Päivi Pernaa aloitti klubin alueen nuor- ten rotarivaihdon samassa osavaltiossa. Sen jälkeen on joka vuosi ollut Kauhavan Rk:n alueelta Kauhava Härmät Kortes- järvi vaihto-oppilas ulkomailla ja ulko- maalainen alueellamme. Kummassakin ta- pauksessa vaihto-oppilaat ovat asuneet turvallisesti perheenjäsenenä 2 4 isäntä- perheessä. Vuosivaihdossa klubissamme on vierail- lut 30 ulkomaalaista ja vastaavasti 33 nuortamme on opiskellut lukiovuotensa ulkomailla. Kesävaihtoon olemme lähet- täneet 18 vaihto-oppilastamme ja pitä- neet huolta 14:sta. Paikallislehdessä julkaistua kutsua nou- datti runsaat kaksikymmentä henkilöä. Ti- laisuuteen saapui myös piirimme kuver- nööri Heikki Arkela vaimonsa Tuulan Kanssa. Heikki on aikanaan toiminut oman klubinsa sekä piirimme 1380 nuorisovaih- toasiamiehenä ja sen takia oli selvää, että hän otti osaa tapaamiseen. Vaihtarit ja Google Earth Kokouksen ohjelmana oli Kauhavan Rk:n nuorisovaihtotoiminnan esittely kautta ai- kojen.Esitystä elävöitettiin videotykillä ja GoogleEarth ohjelmalla. Maapallolle oli merkitty sinisellä omat vaihtarimme ul- komailla sekä vihreällä meillä vierailleiden kotipaikat. Merkit oli sijoitettu kyseisen ro- tariklubin kokouspaikan kohdalle raken- nuksen tarkkuudella. Osa vieraistamme tunnisti tutun klubirakennuksen satelliitti- kuvan perusteella! Jokainen paikalla oleva vaihto-oppilas tai isäntäperheen jäsen sai lyhyesti kertoa ko- kemuksensa vierailustaan sitä mukaa kun kyseinen paikkakunta tuli näkyviin kartalla. Ilta eteni rattoisasti ja nopeasti koska kai- killa oli jotain hauskaa kerrottavaa matkas- taan tai vieraistaan. Uskon, että järjestäm- me vastaavan tilaisuuden taas muutaman vuoden päästä koska Kauhavan Rotaryklu- bi aikoo edelleen ylläpitää vilkasta nuori- sovaihtotoimintaansa. Teksti ja kuva: Carl-Gustav Karling, Kauhavan Rk Kauhavan Rotaryklubi Nuorisovaihtoa vsta 1972 John Mortonin isoisän isä Martti Marttinen oli alunperin kotoisin Rautalammilta. Hän muutti joskus 1600-luvun alkupuolella Keski-Ruotsiin kaskiviljelijäksi. Vuonna 1654 hän lähti perheineen siirtolaiseksi Uuden Ruotsin siirtokuntaan Delaware-jo- en laaksoon. Matka Örnen-laivalla oli vai- herikas ja ankara. Laivalla oli 350 matkusta- jasta joista yli 200 sairastui ja yli 100 kuoli. Ilmeisesti myös Martti Marttisen vaimo. Perillä Martti Marttinen amerikkalaisissa lähteissä Marten Martensson rakensi John Mortonin isoisän isä oli Martti Marttinen John Mortonista Yhdysvaltain itsenäisyysju- listuksen suomalaisperäisestä allekirjoittajasta - olisi voinut tulla Yhdysvaltain presidentti n. 200 vuotta sitten. Matti Höök piti esitelmän John Mortonista klubissaanYlikeravan Rk:ssa alkuvuodesta 2008. Esityksen eräänä lähdeteoksena oli Amerikan-suomalaisen Elaine Tikka Lillbäckin omakustanne John Morton Forgotten Founding Father. Kirjoittaja on eläkkeellä oleva opettaja, joka asuu Ohiossa. Hänen isänsä John Tikka syntyi aikanaan Sortavalassa 1890.
35
35Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Kauhava Rk har bedrivit ungdomsutbyte sedan 1972. Sammanlagt 30 utländska ungdomar har gästat klubben och 33 har vistats ett gymnasieår utomlands. Till som- marläger har klubben skickat 18 ungdo- mar och tagit emot 14. Ungdomsutbytet fi rades med en speciellt sammankomst där presentationen av klubbens ungdoms- utbyte genom tiderna livades upp med GoogleEarth videouppvisning. Kauhavas ungdomar var placerade runt jordklotet som blå prickar på de orter de vistats och de ungdomar som varit gäster i Kauhava som gröna prickar på sina hemorter. Prick- arna var placerade på de hus där den aktu- ella rotaryklubben möts. Många av gäster- na identifi erade satellitbilderna av den bekanta byggnaden. SuomiF inland Kauhavan Rk juhlisti nuorisovaihtoperinnettään kutsumalla vaihtarikokoukseen kaikki vaihto-oppila- ansa sekä isäntäperheinä toimineiden perheiden jäsenet. Kauhava Rotaryklubb fi rade ungdomsutbyte perheelleen pirtin Ammanslandiin, lähelle Finland nimistä kylää, nykyisen Chesterin kaupungin alueelle. Tämä pirtti on säilynyt ja se on luultavasti Amerikan mantereen vanhin säilynyt hirsirakennus. Martin po- jan pojan poika John Mortonin arvellaan syntyneen tässä rakennuksessa. Martti sai kahden ensimmäisen vaimonsa kanssa yhteensä 6 lasta. Sukututkimuksen kannalta mielenkiintoisin on hänen van- hin poikansa Marten Martinsson Jr , joka sai vaimonsa kanssa 9 lasta, mm. John Morton seniorin. Tässä vaiheessa oli tuol- loin englantilaisten hallitsemassa siirto- kunnassa luovuttu ruotsalaisesta sukuni- mikäytännöstä, ns. patronyymeineen, ja siirrytty pysyviin sukunimiin, jotka alkoivat olla englantilaistyyppisiä. Maanmittari, maanviljelijä, tuomari ja sheriffi John Morton seniorin vanhin jälkeläinen oli legendaarinen John Morton. Hän syntyi 1725. John Mortonin isä kuoli varsin var- hain ja niinpä hänen äitinsä Mary Artcher hankki Johnille isäpuolen, joka tunnettiin nimellä John Sketshley. Isäpuoli oli toime- lias ja sivistynyt mies. Hän oli ammatiltaan maanmittari ja hän opetti pojalleen saman ammatin siinä ohessa, että koulutti hänet myös lukemaan, kirjoittamaan, laskemaan ja hallitsemaan muitakin elämässä tarvitta- via tietoja ja taitoja. Niinpä John Mortonis- ta tuli maanmittarin ja maanviljelijän ohes- sa myös mm. tuomari. Hänestä tuli aluksi ns. rauhantuomari , myöhemmin sheriffi ja tuomari Chesterin piirikunnan oikeuteen. Vuonna 1774 hänestä tuli Pennsylvanian vetoomustuomioistuimen tuomari. John Morton osallistui jo nuorena politiik- kaan. Hänet valittiin Pennsylvanian edusta- jainhuoneeseen 1756 jolloin hän oli 31-. vuotias. Vuonna 1774 hänet valittiin jo Pennsylvanian edustajana maanosan kon- gressiin ratkomaan siirtokuntien ja Englan- nin välisiä erimielisyyksiä joita oli paljon. Englannin kuningas ja parlamentti olivat ryhtyneet korottamaan siirtokuntien vero- rasitusta ankaralla kädellä. Syynä olivat Ranskaa ja intiaaneja vastaan käydyt so- dat, jotka kysyivät paljon miehiä ja varoja. Siirtokunnat eivät hyväksyneet veronkoro- tuksia. Niiden mielestä niillä tuli olla oikeus ja mahdollisuus osallistua lainmuutosten käsittelyyn. Siirtokuntien mitta täyttyi, kun teen hintaa korotettiin runsaasti. Bostonin teejuhlien nimellä tunnetussa tapahtu- massa 130 naamioitunutta siirtolaista mie- hitti kolme brittiläistä tee-laivaa Bostonis- sa ja heitti lähes 50.000 kg teetä yli laidan. Tämä oli selvä sodanjulistus Englannin ku- ningaskunnalle. Kongressin puheenjohtaja John Morton Vuonna 1976 mantereen kongressi, jossa John Morton oli puheenjohtajana julisti siirtokunnat itsenäisiksi ja näin syntyi Yh- dysvallat. John Mortonille oli kongressin puheenjohtajana perustuslain säätämises- sä merkittävä rooli. Perustuslaki ratifi oitiin 15.11.1777, mutta John Morton ei päässyt tähän tapahtumaan osallistumaan. Hän kuoli 53-vuotiaana edellisenä keväänä. Perustuslakia täydennettiin 1781 ja 1787. Yhdysvalloille valittiin presidentti sotavoi- mien ylipäällikkö George Washington 1789. On mahdollista, että presidentin virkaan olisi myöhemmin valittu myös John Morto- nille. Hän oli siinä määrin ansioitunut Yh- dysvaltain itsenäisyysprosessissa. Parille muulle itsenäisyysjulistuksen allekirjoitta- jalle tämä kunnia myöhemmin suotiin. Itsenäisyyssota brittejä vastaan kesti kai- ken kaikkiaan seitsemän vuotta. Sota päät- tyi brittien antautumiseen Yorktownissa Virginiassa. Rauhansopimus solmittiin Pa- riisissa 1783. Ranskalaiset olivat tukeneet merkittävällä panoksella amerikkalaisten itsenäisyystaistelua.
36
36 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Rotarius ei yleensä poikkeuksia lukuunot- tamatta toimi julkisesti kaduilla ja toreilla. Sen laaja kansainvälisyys kuitenkin antaa sil- le mahdollisuuden toteuttaa suuriakin julki- sia projekteja. Viime aikoina on Rotary osal- listunut vahvasti koko maapalloa koskevaan kampanjaa hävittää Polio-vitsaus maailmas- ta. Myös Rotaryn nuorisovaihto on puhtaan ideologiselta pohjalta lähtevää pyyteetöntä työtä vailla kaupalisia tavoitteita. Paikalliset hyväntekeväisyystoiminnot rota- rit kustantavat omin paikallisin toimenpi- tein. Tuloja ei yleensäkään hankita ulkoisella toiminnalla turuilta tai toreilta. Eräs tällainen projekti syntyi Keravalla, jossa molemmat rotaryklubit, Keravan ja Ylikeravan Rk, yhtei- sesti saivat pyynnön alueen Punaiselta Ris- tiltä paikallisen Vanhainasuntolan, Hopea- hovin uuden harjoittelijan toteaman puutteen korjaamiseksi: Vanhuksilta puuttui ulkoilussa niin tärkeitä pyörätuoleja vanho- jen tullessa jo käyttökelvottomiksi. Pyyntö sattui arkaan paikkaan. Onhan rota- reilla monellakin ikää riittävästi, ja ilta lähes- tyy. Niinpä klubit päättivät yhteisesti osallis- tua kumpikin uusien pyörätuolien hankintaan, kaksi kappaletta. Se katsottiin velvollisuudeksi. Kauniina helmikuun päivä- nä, itse asiassa Ystävän päivänä, oli näiden kahden tuolin virallinen luovutustilaisuus. SuomiF inland Keravan Rk luovutti pyörätuolit Ystävän Päivänä Päämajakaupungissa tehtiin, paistettiin ja nautittiin makkaraa. Kolmen vuoden tauon jälkeen päätettiin taas ilahduttaa jäseniä ja vieraita kotimakkaralla. Kenenkään kotiin kun ei kuitenkaan ollut pääsyä, otettiin omat reseptit, lihat, suolet, mausteet ja myllyt mu- kaan aikuiskoulutuskeskuksen tiloihin. Var- sinkin tiskaaminen jäi osittain ammattilaisil- le lattioille tippuneen silavan ja muun rasvan siivoamisesta puhumattakaan! Miksi? Onhan kaupassa makkaroita? Iloi- nen yhdessäolo ja käsin tekeminen ovat kuitenkin meille rotareille monen esitel- män, säätiöasioiden ja tutunomaisen ko- kouksen vastapaino. Essut päällä tunke- massa taikinaa myllyn syöttöaukkoon, pitkään luonnonsuoleen muotoilu, eri pi- tuisiksi sitominen tai pyöritys kas siinä nuortuu sielu! Samoin ei tule mieleenkään koronmaksupäivät tai edes kaupungin ta- lousarvio. Rotarit paitsi kokoustavat osaa- vat myös tehdä. Ja tehdä wanhanaikaisesti käsin! Kaksi koulun nuorta oppilastakin seuraamassa. Ja opettaja Patrik! Kun makkarat sitten oli kypsytetty ja saa- neet paistinpannussa kauniin rusketuksen oli maistiaisten vuoro. Pentin reseptillä tehtiin debreceneriä, unkarilaista. Heimo oli nyt lisännyt isoäidin perinnemakkaraan herkkutatteja sekä sian savukylkeä. Mo- lemmat maistuivat sinapin ja salaatin kera pehmeä punaviini ja perinteinen olut kruunasivat makunautinnon! Entäs se ilo kun kukin kotiin tullessaan ilahdutti? lä- heisiään tuliasmakkarapussilla? Moottoreina toimivat makkaramestarivel- jet Pentti ja Heimo. Illan aikana syvennyttiin myös makkaran historiaan. Pohjoismaissa makkaraa on tehty ainakin jo 1500-luvulla Suomi kuuluu niiden maiden joukkoon, joissa nautitaan tuota käyrää lähes 30 kg per asukas vuodessa. Kotimakkaran tekijät ovat harvassa tiettävästi maan eri puolilla kuitenkin harrastus on olemassa muillakin kuin Mikkeli-Porrassalmen rotareilla! Heimo, sanoi Matti, Lähetä ihmeessä täs- tä juttu mainioon Rotary Norden lehteem- me. Saattaa joku muukin klubi innostua! Korven den glada Blanda ihop kött, fl äsk,salt och kryddor köp tarmar i saluhallen, ta din köttkvarn med Rotary on tullut tunnetuksi riippumatto- mana organisaationa, jonka jäsenet palve- levat siellä missä tarvitaan. Nyt ihmiskunta on valtavan haasteen edessä. Ympäristöasi- at ovat keskuudessamme nyt ja tulevina vuosikymmeninä. Kehitystä voi kenties hi- dastaa, ei pysäyttää. Meiltä vaaditaan pal- jon tämän haasteen käsittelemisessä. Erityi- sesti meiltä odotetaan ihmisten välisen yhteistyön edistämistä. Periaatteellisten kes- kustelujen ja toiveajattelun aika on ohi. RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi siv. 50. Keravan Rk:n presidentti Seppo Immonen luovuttaa virallisella lahjoituskirjalla tuolit paikallisen Hopea- hovin johtajalle asukkaiden läsnä ollessa. Aloitteen synnyttäjä sai ruusun, mikä selvästi herätti tunteita nuoressa ideoijassa ehdotuksensa toteutuessa. Prikaatikenraali Lauri Kiianlinnan sielu nuortuu iloisten makkaroiden edessä. Iloinen makkara
37
37Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Joulukuussa 2006 perustettu Oulunsalo-Siivet Rotaryklubi juhli 12. maaliskuussa 2008 en- simmäistä toimintavuottaan. Vuosi on presi- dentti Harri Laajalan mukaan ollut haastava ja toiminnallisesti onnistunut. rotarytoiminnan laaja kansainvälinen verkosto ja aktiivinen toi- minta on ollut erittäin positiivinen yllätys. Klubi toteutti mm. kaksi varainkeruuprojektia eli lehtiliitteen ja vuosikalenterin. Tuottoja on kohdistettu palveluprojekteihin ja kuluneen kauden aikana Oulunsalo-Siivet - klubi oli mukana muun muassa toteuttamassa vesi- kaivoprojektia Intiaan, josta kerrotaan muual- la Rotary Nordenin tässä numerossa.. Charter-iltaa vietettiin viime vuoden hel- mikuussa. Ensimmäisen kauden president- ti Pekka Mäntynen oli yksi perustamisvai- heen kantavista voimista. - Perustamisvaihe oli hyvin mielenkiintoista ja innostavaa aikaa. Uuden klubin perustamises- sa saa lähteä puhtaalta pöydältä kehittämään ja luomaan klubille toiminnallista sielua, past presidentti Pekka Mäntynen luonnehtii. Tukea Rotarysäätiölle Tulevaisuudessa tavoitteena on toteuttaa li- säksi paikallisia palveluprojekteja ja saada Paul Harris Fellow -arvo kaikille klubin jäsenille. - Jäseniä on tällä hetkellä 25 eli jäsenmäärä on kasvanut alun 22 jäsenestä. Nykyisistä jäsenistä neljällä arvo jo on. Tulevana kesä- nä klubi käynnistää myös nuorisovaihdon, presidentti Laajala kertoo. Klubin ensimmäisiä syntymäpäiviä vietet- tiin teatteri- ja ruokaelämysten äärellä, ja tarkoitus on luoda syntymäpäivistä joka- vuotinen klubilaisten yhteinen tapahtuma. Tilaisuudessa kunnioitettiin esimerkillisiä jäseniä klubin uudella pöytästandaarilla. Ensimmäinen standaarin vastaanotti pre- sidentti Harri Laajala klubin puolesta. Jär- jestyksessään toinen ojennettiin kummi- klubi Oulun Rk:lle ja sen vastaanotti past presidentti Erkki Koskela. Henkilökohtaiset standaarit saivat IPDG Sakari Hakola Oulun Tullin Rk:sta, past president Pekka Mänty- nen sekä Jaana Ylönen. Oulunsalo-Siivet klubin ensimmäiseksi kunniajäseneksi kutsuttiin IPDG Sakari Hakola. Teksti: Eeva-Maria Vierimaa Oulunsalo-Siivet klubilla kova tavoite: PHF-arvo kaikille jäsenille Henkilökohtaisen standaarin saivat vasemmalta IPDG Sakari Hakola, joka kutsuttiin myös ensim- mäiseksi kunniajäseneksi, Erkki Koskela kummiklubi Oulun Rk:sta, Jaana Ylönen, presidentti Harri La- ajala ja past president Pekka Mäntynen kuva Esa Ylönen. korvmunstycke, mata in degen, koka, stek och spisa hemgjord korv. Så gjorde man i Högkvartersstaden St. Michel. Varför det går ju att handla korv i butiken? Jo man vil- le trivas lite extravagant. I stället för ett sed- vanligt klubbmöte med föredrag, föredrog man nu att göra något med händerna! Och trivas med sina kompisar! Och med vänner! Se dig själv vid köttkvarnen; korvdegen matar du först in i kvarnen, modellerar vid kvarnmynningen tarmen till lämplig tjock- lek och knyter eller vrider korven till lämp- liga längder. Extraklädd i hennes förkläde vilket teamjobb för dagens rotarianer! Inte en tanke på budgeter eller stress nej, människosjälen föryngras i största grad! Varning försök ej göra som ovan hemma! All disk, fettklickar och annan elände tole- rerar inte hon! Vi kunde använda ett skol- kök. Vilka vi? Jo rotarianerna Pentti med sin ungerska paprikadeg och Heimo med mormorsdeg nu extrasmaksatt med svamp och bacon. Klubbmedlemmarna trivdes och var och en hade någon roll. Tre hemkvarnar morradesurrade ungefär i en timmes tid, sedan var det dags att koka och ännu steka korven före man satte sig till bords. Smakligt, tyckte alla. Med rödvin elleroch öl! Sedan hem med en korvpåse i nypan som bevis åt hemmafolket! Eller som svar på grannens nyfi kna fråga; vad i all sin dag har du i påsen? Rotarykorv, som jag själv har gjort! Jo hemlagad korv har man gjort sedan 1500-talet i Nor- den, numera tyvärr mera sällan? Precis som hembränt!? I Finland äter man cirka 30 kg korv per person per år! Text och bilder: Heimo Heikkilä, Mikkeli- Porrassalmi Rk Rotarykorven gjorde de själva författaren Heimo Heikkilä, tidigare styrelseordförande i Rotary Norden, tv.
38
38 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Danmark Internationalt team vaccinerede i Bangladesh og Indien Internationalt team af frivillige rotarianere rej- ser til Bangladesh for at vaccinere brn imod polio. Teamet indgår i den globale anstrengel- se for at udrydde POLIO på verdensbasis. Den 18. december 2007 returnerede 14 frivillige fra Danmark, Norge, Canada og USA fra det over- svmmede Bangladesh, hvor de havde hjulpet med at vaccinere brn mod POLIO, som sta- digvk lammer og ofte drber brn i Nigeria, Afghanistan, Pakistan og Indien. - Det startede for mig helt tilbage ved Rotary Institut og Guvernr Elect Trning Seminar i 2006 i Jönköping, hvor jeg mdte PDG Dave Groner, som på det tidspunkt havde vret ude som frivillig ikke mindre end 13 gange. Jeg var som alle andre meget fascineret af hans indlg under Polio Plus update. Efter- flgende havde jeg en samtale med Dave Groner, som umiddelbart efter inviterede mig til at deltage på et Internationalt team af fri- villige til vaccination af brn mod POLIO. Jeg er netop hjemkommet fra Bangladesh og In- dien, hvor vi har vaccineret brn i alderen 0-5 år og givet brn i alderen 2-5 år ormekur. I Bangladesh foregik det på den nationale vac- cinations dag. De efterflgende dage gik vi fra hus til hus for at vaccinere de brn, som af en eller anden grund ikke var mdt op på NID-dagen. Der blev vaccineret ikke mindre end 24 mil. fra 140.000 centre. Rotary deltog sammen med mere end 700.000 andre frivil- lige og sundhedsarbejdere. Frste stop New Delhi Vi ankom tl New Delhi den 5. december, godt belsset med overgt i form af et betragteligt antal LEGO klodser og andre gaver, som skulle afl everes på bl.a. St. Ste- phens Hospital i Delhi. Vi mdtes med de vrige team deltagere, hvoraf ni var amerikanere. Blandt dem de to holdledere, Ann-Lee Hussey South Ber- wick RC, har deltaget i 11 NID inklusive denne, og Dave Groner Dowagiac RC, som har deltaget i 15 NID inklusive denne. Der- udover var der to norske deltagere og to canadiske samt undertegnede som eneste danske deltager. Vi besgte Escorts Heart Institute and Re- search Centre, www.ehirc.com og fi k forevist afdelingen med de brn, som var blevet ope- reret. Der fdes 225.000 brn hvert år med hjertefejl ogeller hjertesygdomme. Det er store tal, og mange bliver heller ikke opereret og dr derfor, inden de bliver voksne. Dagens nste besg var St. Stephens Ho- spital, www.ststephenshospital.org. Hospi- talet er fra 1885, er blevet udbygget fl ere gange. Man har i 100 år uddannet sygeple- jersker. Der er i dag 900 sengepladser, heraf 24 sengepladser til polioramte brn. En operation koster 225 som betales af Delhi Midtown Rotary Klub med 125 medlemmer. Klubben har arbejdet og stttet St. Stephens Hospital siden 1994. På hospitalet leverede jeg de frste LEGO-klodser til overlgen, som så ville fordele dem i afdelingen. December 6. skulle vi forlade Delhi for at fl y- ve til Dhaka i Bangladesh. Men frst skulle vi besge WHO World Health Organization polio hovedkvarter i Delhi, hvor vi fi k en sta- tus for udryddelse af polio i Indien. Dr. Sayed Rubayet, WHO sagde, at indtil polio er ud- ryddet i verden er der stor risiko for alle brn, så derfor må vi forstte med vores mål om at få udryddet polio på verdensplan. Vi fi k prsenteret nogle tal, som for os i lille Danmark er ufatteligt store. I de områder hvor der er polio i Indien, fdes hver måned 230.000 brn. I hele Indien fdes der ca. 500.000 brn hver måned. Så det er helt klart at gres der ikke forsat noget, vil det få kata- strofale flger for de mange brn. Der havde i de nordiske provinser i Indien vret 429 til- flde af polio. Her er Uttar Pradesh og Bihar de to provinser, som har de fl este udbrud. Bi- har området er den strste udfordring på grund af områdets sammenstning. Her er fl ere tal som nok skal lses mere end een gang. Ved hver National vaccinati- ons dag og efterflgende fra dr-til-dr besgsdage: Der vaccineres 176 mil. brn mellem 0 og 5 år. Der besges 200 mil. huselejligheder. Der er 1.1 mil. hus-til-hus teams. Der er 2.7 mil. hjlpere til vaccinationen. Der er 155.000 supervisorer. Der er opsat 800.000 stande for vaccinationen på Den Nationale Vaccinations Dag. Videre til Bangladesh Efter en meget spndende gennemgang af indsatsen mod polio i Indien tog vi vi- dere til Dhaka og nåede omsider frem til hotellet. Den efterflgende dag skulle vi alle vaccinere i Dhaka, men fra otte forskel- lige pladser. Der skal vaccineres ca. 25 mil. Helge Andersen vacciner en lille dreng mod polio på NID-dagen i Dhaka.
39
39Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Danmark brn af 700.000 frivillige, rotarianere og sundhedshjlpere fra 140.000 centre. Det skal understreges, at Bangladesh ikke har haft polioudbrud i 2007, men der var ud- brud i 2006 efter 5 år uden polio. Bangladesh har en 1600 km grnse til Indien, hvor der i den nordlige del af landet er polio udbrud, og i år til dato har der vret 534 udbrud. Derfor bliver Bangladesh ved med at vacci- nere, da virus let kan komme over grnsen, fordi den er vandbåren, og Bangladesh er et stort fl oddelta med meget vand. Den 8. december var National Vaccinations Dag. Ann-Lee Hussey og jeg skulle vacci- nere sammen på pladsen foran Rotary Cancer Detection Centret. Vi startede kl. 08.00 og arbejdede hele dagen. Kl. 16.15 havde vi vaccineret 700 brn, og 520 brn over to år havde fået ormekur. Op til NID dagen krer der en massiv infor- mationskampagne via TV, radio, aviser og plakater. På selve dagen afspilles der et bånd med musik og opråb: kom her og få dit barn vaccineret mod polio! Det foregår fra alle 140.000 centre. Musikken er en po- pulr melodi, som alle kender. Det er en oplevelse at mde så mange mennesker, mdre, fdre, bedsteforldre og strre sskende som kommer med br- nene, der skal vaccineres. Den yngste, vi vaccinerede, var bare fi re dage - to dråber i munden, og du er sikret mod polio. Alle takkede os, fordi vi gav deres barn mulig- heden for at blive voksen uden frygt for at få polio. Det var mere end turen vrd. Nste dag startede vi tidligt om morgenen på City Health Center-3, som også fungerer i for- bindelse med NID, National Immunizzation Day. Vi blev fordelt sammen med de lokale inspektrer. Ann-Lee og jeg skulle vre sam- men med to unge pigerkvinder. Deres dagln var 1,30 for at gå fra dr til dr i slumområ- det midt i Dhaka. Her skulle vi kontrollere, om alle brn mellem 0 og 5 år havde vret til vac- cination den 8. december NID-dagen. Vi be- sgte 265 huseboliger og vaccinerede 18 brn, og vi var alle frdige ved frokosttid. Vi var frdige med vores hus-til-hus vac- cination i hele området omkring middags- tid den 10. december. Herefter gik turen til Manternal and Child Health Traning Insti- tut MCTHI, et hospital med 170 senge- pladser for fdende kvinder, og igen et hospital hvor Rotary er sponsorer. Fem Ro- tary Klubber og Inner Wheel hjlper her. Vi fi k en orientering om hospitalets historie og det arbejde, som udfres for gravide, fattige kvinder. Den 11. december besgte vi EPI Bhaban, DGHS, Mohakhali som er hovedkontoret for brnesundheden i Bangladesh. Man fortalte, at der hvert år dr 10. mill. brn af tuberkulose. 25 % kunne overleve, hvis de var blevet vaccineret. I de områder hvor cyklonen Sidr havde hrget, havde man vaccineret 99,3 - 99,7 % af alle brn mod polio. Et imponerende resultat. Vores nste besg var på Islamia Eye Ho- spital, www.islamia.org.bd. som blev grund- lagt af forretningsmanden og fi lantropen M.A. Ispahani i 1960. Han dde i 1985, hvor- efter hans datter og familien overtog ledel- sen. I dag foretager mere end 50 lger alle former for jenoperationer, bl.a. foretages der operationer mod grå str. Hospitalet har 220 sengepladser og havde i 2006 192.169 patienter, og lgerne foretog ikke mindre end 18.564 operationer. De patienter, som ikke har råd til at betale, får gratis behandling. Hospitalet får dona- tioner fra mange fi rmaer, og fra Rotary klubberne i Dhaka. Det var sidste aften hos vores vrtsfamilier, og det var tid til at sige offi cielt farvel og tak. Det blev gjort på et Rotary mde i Dhaka RC, som er charteret i 1937 som den frste klub i Bangladesh. Tilbage til Indien Efter en lang rundtur den 12. december afrejste vi dagen efter med stor forsinkelse mod Kolkata Calcutta , hvor vi havde fro- kost mde med Calcutta Metropolitan RC. December 14. Besgte vi landsbyen Sa- hapur Gram Unnayan Samiti, Sahapur Falta, et Rotary projekt, hvor Calcutta Lansdowne RC havde adopteret hele landsbyen i 2002. Man havde igangsat undervisning af lands- byens kvinder i bedre udnyttelsen af deres landbrug. Mndene deltog ikke i arbejdet i markerne, men fremstillede deres egen al- kohol, og tvede kvinder og brn. Men kvinderne delagde destillationsapparatet, og nu er der langt til alkoholen. Landsby- ens 80-90 familier med ca. 250 personer har nu ved hjlp Matching Grants fra Ann- Lees RC South Berwick fået opfrt 65 toi- letbygninger og man håber på, at snart vil resten af familierne have deres egen toilet- bygning. Ved et andet Matching Grant pro- jekt, i samarbejde med Milano Giradini RC i Italien, har landsbyen fået diverse land- brugsredskaber, vandpumper og nogle store havetraktorer, som kan frse jorden og gre markerne klar til ris plantningen. Man kan nu hste ris tre gange om året. Kvinderne har også oprettet Mikro-lån, en låneform med lave renter og mulighed for at kunne starte egen forretning. Vi fi k her mulighed for at afl evere de gaver, som vi havde medbragt, og mine LEGO-klodser til brnene blev modtaget med jubel. Tilbage til Kolkata og frokost sammen med Calcutta Lansdowne Rotary Klub på en kine- sisk restaurant. Herefter et mde med Sadan Rotary Klub med en prsentation af Polio ud- ryddelsesprogrammet. Klubberne må have PolioPlus som et af deres projekter, for de skal organisere klubmder om PolioPlus, med bl.a. hjlp fra distriktet og AG-eren. Selvom polio tilfldene er stigende i Indien, siger WHO Slum i Dhaka, Bangladesh, hvor Helge Andersen sammen med Ann-Lee Hussey vaccinerede dr til dr.
40
40 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Under et indbrud hos prsidenten for Aal- borg Vestre Rk, Vibeke Gamst, forsvandt ikke blot adskillige personlige effekter men også en mappe indeholdende klub- bens prsidentkde, som har vret i an- vendelse siden chartringen i1925. Kort tid senere bemrkede skolebetjent Henrik Jensen på Handelsgymnasiet i Sa- xogade en rd mappe i skolens papcontai- ner og tilkaldte sin kollega, vagtmester Jesper Elstrm. De gjorde store jne, da de åbnede map- pen og så, at det var Rotary kde, og Jes- per Ekstrm, hvis svigerfar har vret rota- rianer i mange år, var straks klar over, at de var snublet over noget vrdifuldt. - Vi er en historisk bevidst klub, siger Vibe- ke Gamst, så jeg er lykkelig over, at kden er dukket op igen. En rekonstruktion ville ikke vre det samme. Stor dusr Klubben havde udlovet en dusr på 10.000 kr., som nu deles imelem de to fi ndere, som nok mener, at der nu bliver råd til et stykke chocolade til aftenkaffen. Vibeke Gamst kunne med tilfredshed kon- statere, at også en del af hendes personli- ge effekter, herunder en guldkde, som var en gave fra gtefllen, ligeledes blev fundet i containeren. pd Danmark den 30. december til Hindustan Times, at Polio vil vre udryddet om to år i Indien. Lad os håbe, det er tilfldet. Den 15. december besgte vi frst Mother Teresas grav, www.motherteresa.org. og derefter gik vi den korte vej til et brne- hjem for forldrelse brn, ledet af Sisters of Charity, men startet af Mother Teresa. Her er der 275 brn, og de fl este af brnene bliver bort-adopteret til Spanien, Italien Rom og Belgien. 39 nonner passer br- nene, hjemmet drives udelukkende af do- nationer fra bl.a. Rotary og mange andre. Vi fi k efter lidt ventetid set, hvordan brnene boede. De boede godt, der var rent og pnt overalt. Og her kom vi så af med de mange gaver, som holdet havde medbragt specielt til dette hjem. Mine sidste LEGO- klodser og Convention Vikinger bragte ju- bel frem hos brnene - det var rrende! Vi krte derefter til et hospice, igen ledet af Sisters of Charity, og til et hjem for hjem- lse handikappede, som hovedsageligt kommer fra jernbanestationerne i Kolkata. Her er plads til 450, vi blev vist rundt af en nonne, og så to lig, som var pakket pnt ind i et hvidt klde. De var afgået ved d- den i nattens lb. Efter frokost på vores hotel gik turen til Humanity Hospital, Gho- sepukur - en god kretur fra Kolkata mod syd, Hospitalet, som er sponsoreret af Ro- tary, blev oprettet af en fattig kvinde, hvis mand dde på grund af manglende medi- cin. Hendes sn er nu lge og leder det lille 25 sengs hospital, hvor der opereres 1500 - 2000 patienter om året for grå str. Den 17. december var vores sidste dag i In- dien, og vi havde lige nogle offi cielle be- sg tilbage. Det frste i dag er Akhay Pra- tishthan Skole, skolen drives af fonde, bl.a. Rotary, og stttes af Delhi South Metro- politan Rotary Klub. Skolen er for normalt fungerende brn, men også for fattige, fy- sisk handikappede. Her går 420 elever i skole, og den fungerer godt. Skolen har ramper til alle etager, og var den frste skole i Indien, som fi k egne skolebusser med lifts til krestole. På skolen fremstiller man krestole. Nste og sidste besg var også et skoleprojekt stttet af Delhi South Metropolitan Rotary Klub, Education for Livelihood. Den skole har en form for br- nehave. Man går ud i slummen for at fi nde små brn fra 2 år og opefter, som er blevet efterladt hjemme, fordi deres forldre er på arbejde. De bliver så passet og får mad. Det har vret fjorten dage med exceptio- nelle oplevelser. Det var det frste NID- Team Internatonal. Vi har haft et fantastisk sammenhold og et godt arbejdsklima. En tur som frivillig NID burde mange fl ere del- tage i. Den store oplevelse og glden over at gre en forskel er ubeskrivelig, også selvom alle udgifter afholdes af en selv. Vi har blandt rotarianere, i klubber, distrik- ter og i Rotary Danmark meget at lre. Der har vret klubber og distrikter som har sendt penge med deres NID-reprsentant. De er blevet overgivet til nogle af de mange projekter, jeg har omtalt. Vi har under vores besg ladet hatten gå rundt, og på Ispahani Eye Hospital i Dhaka samlede vi 580 og 6800 TK ind. Jeg vil slutte denne rejsebeskri- velse med at takke hele NID-Teamet 4.-18. december 2007 Bangladesh. Det har vret en re for mig at vre med som deltager. Helge Andersen IPDG og NID-Team member Grsted Rotary Klub, D 1470 Prsidentkden der blev vk Prsident Vibeke Gamst, Aalborg Vestre Rk, sammen med fi nderne af pridentkden, vagtmester Jesper Ekstrm th og hans kollega, skolebetjent Henrik Jensen. Foto Grete Dahl
41
41Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Danmark Hobro Rotary Klub har igen vret med- spiller i det internationale hjlpearbejde for den mest udsatte del af befolkningen omkring Malate Church i Manila i Filippi- nerne. I bydelen Malate lever der måske 150.000 ud af Manilas 20 millioner indbyg- gere. I Malate lever de 100.000 i det vi vil kalde slum bestående af skure bygget af blik og krydsfi ner uden adgang til vand og i bedste fald flles toiletter. Rotterne har gode dage, og selv om dagen piler de rundt mellem folk. Prsterne ved den katolske Malate Church kommer fra Irland, og de har sat et omfat- tende hjlpearbejde i gang for sognets fattige og syge beboere. Det er, som om kirken er den eneste mulighed for hjlp i et land, som er gennemsyret af korruption fra prsidenten og nedad. Kirken har en lang rkke frivillige hjlpere, som bruger deres tid og krfter på at hjlpe brn for- ladt af forldre på gaden, misbrugte brn, mentalt og fysisk handicappede brn og ldre demente medborgere. Rkken af projekter er meget lang. Vi har i klubben et mangeårigt medlem som er en del af det frivillige hjlpearbej- de ved kirken. Det drejer sig om fhv. over- tandlge Niels Peter Schmidt som ca. to gange om året tager til Filippinerne for at indgå i den skare af frivillige hjlpere ved kirken. Hobro Rotary Klub er med i det hjlpearbejde, idet vi giver penge til ind- kb af medicin og materialer. Sidste år stttede klubben også med hjlp af Dansk Rotarys Hjlpearbejde kirkens forebyg- gende arbejde mod fugleinfl uenza og dengue feber. Prsterne har overtalt en lokal overlge Tony Montalban til at organisere ugentlige lgeklinikker med bemanding af nyud- dannede lger, så de syge kan blive tilset, og spdbrnene blive vaccineret osv. Her gr pengene fra Hobro Rotary Klub en for- skel. Overlgen organiserer også omsk- ring af drenge under forsvarlige lgelige forhold, ellers vil det blive gjort af klamp- huggere. Omskringen er en vigtig del af samfundets kultur, som vi danskere ikke rigtig forstår noget af. Malate Church er fyldt til bristepunktet hver sndag til de rutinemssige 7 guds- tjenester, og da der er 1200 siddepladser vil der hver sndag vre omkring 10.000 til gudstjenesterne. Prsterne glemmer ingen af sognets beboere heller ikke dem, der er i fngsel, og de srger for, at sogne- brnene ikke rådner op i fngselet. Filip- Dansk tandlge hjlper fi lippinske indsatte Niels Peter Schmidt i aktion Fangerne venter på behandling. Den frste rkke er bedvet. Man ser alteret bagerst
42
42 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Danmark For frste gang i Rotary-organisationens mere end 100-årige historie er en siddende klub- prsident gået på barsel. Det er sket i Aalborg City Rk hvor prsident Tina Sussi Jensen gik på barsel i starten af marts måned. Dermed skriver hun historie ved at blive Danmarks og efter alt at dmme også ver- dens frste Rotary klubprsident, der over- drager prsidentposten midt i en periode for at gå på barsel. Tina Sussi Jensen er 35 år, ansat som kommu- nikationskonsulent i Region Nordjylland. Ud over at vre en af initiativtagerne til og nu- vrende prsident for Aalborg City Rk er hun også et levende eksempel på den mar- kante demografi ske forskydning, der de se- neste år har prget Rotary-klubber over hele verden. Siden 2001 er antallet af kvindelige rotarianere vokset med nsten 80 pct., mens antallet af mandlige rotarianere i samme pe- riode er steget med 4,5 pct. Vi etablerede Aalborg City Rk i 2005 med en ambition om at vre klubben for de fortravlede 30-45-årige, der skal have hverdagen til at gå op med brn, karriere, fritidsaktiviteter osv. Derfor var vi også blandt de frste klubber i distrikt 1440 til at etablere en morgenklub med ordinre mder fra kl. 7 8.30, hvor medlemmerne bedst kan afstte tid til at deltage. Model- len har vist sig at tiltrkke relativt mange unge og kvindelige medlemmer, og m- derne trkker altid fulde huse, forklarer Tina Sussi Jensen. Aalborg City Rk og Tina Sussi Jensen er på mange måder blevet spydspids for en revita- lisering af Rotary-konceptet, der ikke mindst bliver hilst velkommen af Rotarys danske le- delse. Det forklarer Jrgen Eeg Srensen, for- mand for Rotary Danmarks Råd. I jeblikket er der ca. 12.000 aktive rotaria- nere i Danmark, hvoraf omkring 1.000 er kvinder. Det er ikke mange i betragtning af, at kvinder har vret velkomne i klubberne i de seneste 20 år. Men der er tale om en stor kulturmssig forandring for en organi- sation som Rotary, og den skal vi gre en indsats for at hjlpe på vej. Vi nsker samti- dig at gre Rotary til en yngre organisation, og også her er en ny klub som Aalborg City Rk et eksempel til efterflgelse, lyder det fra Jrgen Eeg Srensen. Han understreger samtidig, at selvom Rotary er i forandring, er organisationens eksistensberettigelse fortsat at vre et netvrk og forum for er- faringsudveksling samt ikke mindst en ak- tiv bidragsyder til humanitre hjlpepro- grammer verden over. I Aalborg City Rk ventes Tina Sussi Jensen tilbage fra barsel til oktober 2008. Indtil da varetages prsidentembedet af past presi- dent Michael Sandfr Larsen, der i sin tid var med til at etablere klubben i Aalborg, og som også selv oplevede at blive far, mens han var prsident for klubben. pinske tandlger er ikke meget for at ar- bejde i fngsler, og da jeg blev spurgt, sagde jeg ja uden tven. Jeg har tidligere arbejdet i fi lippinske fngsler, og der er specielle forhold, som man skal tage sig i agt for. Fangerne lider af tuberkulose, leverbetndelser og de er ofte HIV positive, og det skulle man jo n- digt have med hjem. Man må have strk overvågning og et je på hver fi nger. Fan- gerne er jo ikke guds bedste brn, selvom prsterne for lngst har tilgivet dem de- res synder. Nogle af tandlgeinstrumen- terne er i de forkerte hnder det rene mordvåben. De beder om kanyler også de brugte som jeg formoder, de vil bruge til stoffer og til at lave tatoveringer med, men de får dem ikke. De prver også at få fat i spritten til rengring af instrumenter- ne. En simpel smertestillende tablet eller en penicillintablet til behandling af en tandbyld skaber glde, for jeg har en for- modning om, at de vil blive omsat til pen- ge, selvom de er beregnet til en kur. I Bicutan Prison sidder ca. 500 fanger fra sognet, desvrre også nogle drenge, som ikke burde vre der. Der lever ca. 15 fanger i hver celle uden endevgge med undta- gelse af tremmer, så vinden kan blse igen- nem bygningen og give lidt kling i de 35C varme. Homoseksualitet er meget alminde- ligt på Filippinerne, og i fngselet var der også fanger kldt i kvindetj med reringe og miniskrt de såkaldte Billyboys. Ved hjlp af en havestol fi k vi indrettet en primitiv klinik i fngselskirken. Jeg havde 22 patienter, som fi k ca. 60 tnder rykket ud. Alle var glade og stemningen var fi n, og dagen var sikkert en velkommen afbry- delse af det kedelige liv i et fngsel. Alle fangerne var meget taknemmelige, og til gengld for min indsats kunne jeg kon- statere ved ankomsten til hotellet, at jeg havde fået 15 loppestik på kroppen. Med venlig hilsen Niels Peter Schmidt Hobro Rk Dansk Rotary-prsident går på barsel og skriver historie Prsident Tina Sussi Jensen, Aalborg City Rk
43
43Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Danmark Aalborg Stigsborg sender telte til Kenya Fem lastbiler med 1.100 telte på 73 paller forlod i januar måned Aalborg med kurs mod Billund, hvorfra godset blev trans- porteret med fl y via Amsterdam til Kenya, hvor de uddeles til ndlidende i landets nordlige område. Teltene er en donation fra Aalborg Stigsborg Rk, som har samar- bejdet med Folkekirkens Ndhjlps nor- ske ssterorganisation, Norwegian Church Aid, som skal stå for uddelingen og des- uden afholder transportudgifterne. - Vi har fået god hjlp fra Beredskabssty- relsen og Beredskabscenter Aalborg, som står for transporten fra Aalborg til Billund Lufthavn, siger formanden for klubbens projektudvalg, Axel Nielsen. Den norske ndhjlpsorganisation, Nor- wegian Church Aids repsentanter i Kenya har udtrykt stor tilfredshed med, at teltene hurtigst muligt når frem og kan blive et hjem for de hjemlse kenya- nere og fl ygtninge fra Somalia, som for manges vedkommende har levet under åben himmel eller i papkasser efter de omfattende uroligheder i området. pd Beredskabscenter Aalborgs kretjer klar til transporten til Billund
44
44 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Danmark Hans Refsgaard, Jelling Rk, fandt efter nogle besg i Litauen ud af, at mange i Danmark er meget interesseret i landet, men samti- dig at der ikke er mange, der kender meget til Litauens historie og situation i dag, eller til den smukke hovedstad Vilnius. På opfordring fra rotarykammerater lave- de han den frste tur i sept. sidste år, men det var nu ikke rotary, der fyldte mest, men venner, bekendte og familie som der selv- flgelig også er plads til på turene. Der er faktisk mange rotaryklubber i Danmark der på n eller anden måde er med i et hjl- peprogram i Litauen, og i den forbindelse op- står der lyst og behov for at besge landet. Odder Rk. er f. eks. sponsor for et skateboard projekt i samarbejde med en rotaryklub i Jo- niskis, og Odder Rk er med på en tur til Litau- en der bliver tilrettelagt i september i år. Turene kan tilrettelgges efter specielle nsker, men 3 overnatninger i Vilnius er absolut anbefalelsesvrdigt. Turene er tilrettelagt i samarbejde med Krantas Travel, der ligesom de store frger er DFDS-ejet. Man sejler ud fra Kiel, og selv om frgerne fortrinsvis er baseret på godstransport, er der en fi n service og gode faciliteter ombord. Alle kahytter ligger hjt oppe og med vin- due. Måltider og entreer på turen er inklu- deret i prisen, og der er valgt nogle af de bedste hoteller og spisesteder. Hans Refsgaard er selv med på turene som rej- seleder, og i Litauen sker transporten i en helt ny 48 pers. bus. Der er deltagerbegrnsning på 32 pers. og med i bussen er en lokal dansk- talende meget dygtig og hyggelig guide. Programmet for turen der starter den 6. juni, starter i Kiel, hvorfra man sejler med combi- frgen Lisco Gloria til Klaipeda og bl.a. af- lgger besg i hovedstaden Vilnius, Kaunas og middelalderhovedstaden Trakai. Brochure med alle oplysninger kan rekvi- reres via E-mail: hans.rjellingnet.dk eller på telefon 7587242060842949. Sidste frist for tilmelding er den 5. maj. Spndende rundtur i Litauen Floden Neris, der lber gennem hovedstaden Vilnius Trakai slottet, 30 km. syd for Vilnius
45
45Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden NORDAMERIKA New York Ankomstpakke Inkl. fl y, skatter, 2 nt. på 3 hotel på Manhattan. Ekstra nt. fra 595,- kr. fra 4.895,- Musicals fx Stomp pr. person fra 450,- New York City pass pr. person fra 415,- Florida Familiepakke Inkl. fl y, skatter, 1 uges billeje m. fuld forsikring samt 7 nt. på hotel. fra 4.495,- Ekstra uges billeje fra 1.625,- Hotel i Miami pr. person fra 195,- Californien Fly and Drive Inkl. fl y, skatter, 1 uges billeje med fuld forsikring. fra 4.895,- Hotel i Los Angeles pr. person fra 395,- Hotel i San Francisco pr. person fra 375,- Hawaii Honolulu Inkl. fl y, skatter, 7 nt. på hotel samt basic landpack- age. fra 8.995,- Oahu og Maui Inkl. fl y, skatter, 5 nt. på hotel i Honolulu, 5 nt. på hotel på Maui samt transfer tr. fra 12.595,- ASIEN Thailand Bangkok Inkl. direkte fl y, skatter, transfer og 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. fra 5.995,- Rundrejse 15 dage Inkl. direkte fl y, skatter, transport samt overnatninger i Bangkok, Chiang Mai og Hua Hin inkl. morgenmad. fra 8.895,- Malaysia Kuala Lumpur Inkl. fl y, skatter, transfer og 2 nt. på hotel inkl. morgen- mad. fra 6.695,- Borneo Inkl. fl y, skatter, transport, guidede ture bl.a. til Orangutang center og over- natninger i Kuching inkl. morgenmad. fra 10.495,- VietnamCambodia CambodiaVietnam rundrejse 13 dage Inkl. fl y, skatter, transport, guidede ture og overnatninger i Phnom Penh, Siem Reap og Ho Chi Minh City inkl. morgenmad. fra 12.495,- Vietnam 12 dage Inkl. fl y, skatter, transport fra nord til syd, guidede ture og overnatninger inkl. morgen- mad. fra 13.495,- Rundrejser Bali 15 dage Inkl. fl y, skatter, transport og overnatninger i Sanur, Ubud og Lovina Beach inkl. morgenmad. fra 9.495,- Kina 13 dage Inkl. fl y, skatter, transport, guidede ture og overnatnin- ger inkl. morgenmad. fra 12.495,- EUROPA Irland Dublin Inkl. fl y, skatter samt 2 nt. på hotel inkl. mor- genmad. Ekstra nat fra 300,- fra 1.995,- Kr-selv-ferie Inkl. fl y, skatter, 6 nt. på Bed & Breakfast samt en uges billeje inkl. forsikring og fri km. fra 3.995,- Island Inkl. fl y, skatter, 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 215,- fra 2.595,- Kr-selv-ferie Inkl. fl y, skatter, 6 nt. på guest- househotel, velkomstmde med lokal guide samt billeje i 5 dage inkl. forsikring og fri km. fra 8.995,- Rom Inkl. fl y, skatter, 2 nt. på hotel i centrum, inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 415,- fra 2.095,- Rom Sightseeing Hop on Hop off 24 timer pr. person 180,- Roms monumenter guidet bytur Pr. person 370,- Grkenland Athen Inkl. fl y, skatter, 2 nt. på hotel i centrum, inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 305,- fra 2.095,- Kr-selv-ferie Inkl. fl y, skatter, 7 nt. på hotel inkl. morgenmad samt en uges billeje inkl. forsikring og fri km. fra 4.595,- LATINAMERIKA Ecuador Quito Inkl. fl y, skatter og 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 195,- fra 7.595,- Ecuador og Galapagos 15 dages rundrejse. Inkl. fl y, skatter, transport, hoteller samt guidede ture. fra 19.595,- Costa Rica San Jose Inkl. fl y, skatter og 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 230,- fra 6.695,- 15 dages rundrejse Inkl. fl y, skatter, transport, hoteller og guidede ture. fra 14.295,- MexicoGuatemala Mexico City Inkl. fl y, skatter og 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 195,- fra 5.895,- Guatemala City Inkl. fl y, skatter og 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 325,- fra 7.795,- Caribien Curacao Inkl. fl y, skatter og 7 nt. på Hotel Lions Dive Resort. fra 10.295,- TrinidadTobago Inkl. fl y, skatter, indenrigsfl y, 1 nt. i Atlanta, 4 nt. på Trinidad og 7 nt. på Tobago med morgenmad. fra 10.295,- Cuba Havanna Inkl. fl y, skatter og 2 nt. på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 185,- Fra 6.295,- Individuel rundrejse 22. dec. 7. jan. Inkl. fl y tr, skatter, visum, transport, hoteller og billeje. Ved bestilling inden d. 1. maj spar 500,- Fra 16.495,- Seychellerne Romantik og solnedgang Inkl. fl y, skatter, transfer tr og 7 nt. på Mahe inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 1.150,- Fra 16.195,- Luksus i paradis Inkl. fl y, skatter, transfer tr og 7 nt. på fortryllende Silhouette Island inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 2.220,- Fra 19.995,- Mauritius 4-stjernet eventyr Inkl. fl y, skatter, transfer tr og 7 nt. inkl. halvpension. Ekstra nat fra 620,- fra 11.895,- 5-stjernet forklelse Inkl. fl y, skatter, transfer tr og 7 nt. inkl. halvpension. Ekstra nat fra 975,- fra 14.395,- FODBOLD DISNEY BROADWAY PALMER JUNGLE SOL BOUNTY ER STRAND KULTUR KULTUR SIGHTSEEING TEATER HISTORIE MUSEER PYRAMIDER DISNEY BROADWAY K U L T U R S I G H T S E E I N G T E A T E R H I S T O R I E M U S E E R P Y R A M I D E R D I S N E Y B R O A D W A Y P A L M E R J U N G L E S O L B O U N T Y E R S T R A N D D I S N E Y B R O A D W A Y P A L M E R J U N G L E S O L B O U N T Y E R S T R A N D K U L T U R S I G H T S E E I N G T E A T E R H I S T O R I E M U S E E R P Y R A M I D E R En verden af kvalitetsrejser Kan bestilles på 86 13 77 44 Check Point Travel cptcpt.dk www.cpt.dk DOWNLOAD KATALOGER PÅ VORES HJEMMESIDE L RD AG SÅ BE NT KL . 9 -14 Kun fo r te lefo nis k h env .
46
46 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Akranes Rkl fyldte 60 år den 29. november 2007 og det blev fejret på forskellig vis. Et prgtigt gala-mde blev afholdt lrdag d. 30. november med et omfattende pro- gram hvor distriktguvernr Ptur Bjarna- son og fl ere af distrikts 1360s ledere var tilstede. En gennemgang af klubbens akti- viteter i de forudgående årtier var en v- sentlig del af programmet, men Akranes Rkl har vret initiativtager til talrige pro- jekter i sit klubområde og var bl.a. den fr- ste Rotaryklub i Island til at acceptere kvindelige medlemmer. Mange holdt str- re og mindre taler på mdet, både gster og klubmedlemmer, gaver fra venskabs- klubber og velyndere blev afslrede og lejligheden blev benytted til uddeling af adskillige resbevisninger til klubbens rotarianere. Distriktguvernr Ptur Bjarnason meddelte at distriktstyret havde bidraget til Rotary Foundation med et pnt belb penge i an- ledning af Akranes Rkl 60 årsdag og klub- bens prsident, Steinar Almarsson, oplyste også ved festens slut om klubbens bidrag til RF en fdseldagsgave til fonden. Udstillingen Akranes Rkl i 60 år blev så åb- net ved et klubmde i Akranes bibliotek d. 30. januar 2008. Der skildrede man i tekst, Island Akranes Rotaryklub i 60 år 60 rotaryår på udstilling Vejviseren og Ylfa Björk Davsdttir
47
47Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Island billeder og diverse memorabilia klubbens historie i de foregående 6 årtier. Rotarystien Akrafjall er Akranes store kendetegn, et bjerg hvis hjeste toppe er henholdsvis 555 og 643 m. Akrafjall er et friluftsparadis, bestigningen forholdsvis let og udsigten fra bjergtoppene enestående. Blandt de projekter, som var i rampelyset på Akranes Rkl 60 årsfest var Rotarystien, en vandre- rute op Akrafjall som klubben begyndte på i 2005 i anledning af RIs 100 års jubi- lum og som vil gre bjergområdet og dets alsidige og populre friluftsområde lettere tilgngeligt. Klubbens rotarianere har lavet stier, trapper og bygget en bro over elven Berjadals, et omfattende pro- jekt men srdeles spndende og givende og som man forudser at bliver frdigt i år. Rotarystien på Akrafjall har givet Akranes Rkl get social styrke internt og i samfun- det, foruden at vre oplagt anledning til sunde friluftsaktiviteter for klubbens 22 rotarianere. Tekst: Hinrik Bjarnason Billeder: Rotarianere i Akranes Rk Trintransport; Gunnar og prsident Steinar Trin på plads Broens vgtattest bekrftet af 10 stolte rotarianere
48
48 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden PHF i Södertälje Södertälje Rk avslutade 2007 med en ce- remoni den 20 december, då klubben de- lade ut fyra Paul Harris Fellow-utmärkelser. Klubbens chartermedlemmar Birger Nordin och Göran Steninger tilldelades PHF av klubbens president Göran Klasson tillsammans med RI: s fi nanskommitt- medlem Lars O Syrn. Klubbmedlemmar- na Rolf B Bertilsson och Åke Norrman till- delades PHF med en safi r. Rolf B Bertilsson uttryckte gruppens käns- la av ära och tacksamhet samt tyckte det var roligt att klubben nu får ytterligare ett antal PHF och att detta är ett tecken på god aktivitet inom klubben. Från vänsrter, Lars O Syrn, Åke Norrman, Rolf B Bertilsson, Birger Nordin, Göran Ste- ninger och president Göran Klasson. Jan Bergström V immelD ebatt PHF i Langelinie Rk Den ide, den tanke, skabt af Paul Harris, der blev til virkelighed, lever stadig og spinder over det meste af verden. Omsat til hand- ling har den vret med til at forbedre livs- kvaliteten for mange udsatte grupper ikke alene herhjemme men omkring i den vide verden. Den ånd fi nder Rotary Langelinje at vores medlem Viggo Winge-Petersen fl ot lever op til - ved at vre sig selv, ved at mangle og er savnet når han er fravrende og ikke mindst den altid nrvrende tanke om at kunne hjlpe de svageste i samfun- det i DanmarkGrnland såvel som ude i den store verden der i dag er meget, meget nrvrende. Viggo er et lysende eksempel for os andre at efterstrbe. TIL LYKKE VIGGO - dit med- lemsskab af Paul Harris Fellow ordenen er absolut velfortjent DANMARK SVERIGE SVERIGE PHF i Solna-Råsunda Rk Den 21 januari 2008 blev en stor dag för Solna-Råsunda Rk då Börje Holmborn till- delades en PHF. Holmborn har varit medlem i 15 år och tjänstgjort som president, veckobrevsskri- bent, klassifi kationsansvarig och är en stöttepelare i klubben. Då utmärkelsen utdelades omgavs Holm- born av DG Ulf Rubarth, presidenten Einar Häckner samt medlemmarna Åke Frisk och Bengt Mårtensson. Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 0 533-161 58 sten.g. svenhagevinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor www.vinsten.se Vinresor
49
49Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden V immelD ebatt För 3-4 år sedan började vi aktivt mark- nadsföra Rotary i lokaltidningen Norra Västerbotten i Skellefteå. Tidningen har över 80 : s hushållstäckning i vårt område. Vems är felet att Rotary i stort sett är osyn- ligt i massmedia? Vårt eget så klart! Alla ro- tarianer bör ta ett ansvar för att ge rätt bild av vad Rotary nu står för och vad vi konkret gör för välgörenhetsinsatser lokalt och glo- balt. Det senare till exempel Polio Plus - in- satser för att utrota polio under en drygt 20 års period, hjälp till Tsunamioffren, jordbäv- ning i Pakistan, vattenprojekt i Kenya, Lä- karbanken i Afrika, projekt för att minska analfabetism i u-länder och så vidare. Journalister får ofta tips om vad de bör ta upp och skriva om. Vi bör alltså tipsa tid- ningen om nyheter eller annat vi vill få ut till allmänheten för kännedom. Kontakta tidningen För att knyta kontakt kan rotaryklubben kontakta tidningen och fråga: kan vår Ro- taryklubb komma och se hur en tidning kommer till? Efter en rundvandring i min- dre grupper kan man samlas för fi ka och diskussion och få tips. Hur bör man skriva? Tänk på att målgruppen är tidningslä- saren - allmänheten och inte din kolle- ga rotarianen Börja med det mest intressanta - vikti- gaste och lokala. Vid platsbrist klipper man artikeln bakifrån Använd korta meningar och skriv rakt på sak Använd mellanrubriker Använd gärna en fi gur, en bild av till exempel föreläsaren, presidentbytet, företagsbesök, utdelning av Rotarys Nobelpris - Paul Harris Fellow - medalj Med digitalkamera kan alla ta en bra bild och föra över den till tidningsre- daktionen eller be tidningen ta ut bil- den från ditt digitala minneskort I stället för en lång artikel, dela upp den i två Ge gärna förslag på rubrik -men var inte för mesig Rubriken skall locka till vidare läsning. Tidningens rubriksättare kan ib- land spetsa till en rubrik. Oftast gör de rätt. De liksom vi vill ju att artikeln skall läsas. Visst kan blodtrycket stiga hos för- fattaren om rubriken blir alltför utma- nande. Kom då ihåg - folks minne är kort. Intervjuad Om man skall bli intervjuad, skriv kort ner det viktigaste du vill få fram, för att undvi- ka att bli felciterad. När intervjun är avslutad be att få se arti- keln innan den publiceras för att undvika faktafel jag skall inte ändra din text bara påpeka eventuellt missförstånd. Du kan nå mig per telefon, fax, e-post etc. Skriv själv Många gånger vinner man på att själv skri- va ett artikelförslag och ta den till tidning- en - en journalist. Det är svårare att tacka nej för dem när man möts ansikte mot an- sikte. Ju mer välskriven en artikel är ju lätt- tare är det att få den accepterad. En jour- nalist sa en gång: vi är lata som de fl esta andra människor Bygg upp en god rela- tion med tidningen, en färskvara och varje morgon träffas redaktionen och beslutar om vad som skall publiceras i morgonda- gens tidning. Bli inte frustrerad om du blir refuserad utan ta nya tag. Sluta prata, gör något! Säg aldrig det där tycker jag att ni skall pu- blicera utan försök i stället väcka nyfi ken- het jag har en grej som kanske kan vara något för er? Svar? Ut med det, tidningen avgör om det är något för oss eller inte! 2006-2007 fi ck vi in elva längre eller kor- tare artiklar alla med foto. 2007-2008 har vi hittills fått in sex inslag. Ett sista råd: Sluta prata - gör något! Jan-Erik Ögren Marknadsföringsansvarig Skellefteå Rk Marknadsför Rotary i lokalt media! beautiful accommodations in typical Tuscanian style for every exigence. Independent villas, wine states, hotels for couples, families and larger groups. Personal assistance and consultation. Contact: Il Girasole, Susanne Beller Valacchi, staff tuscanyinluxury.com, +39 348 4435725 www.tuscanyinluxury.com TOSCANA - Tuscany SVERIGE PHF i Ljungskile Vid Ljungskile RK: s julbordsfestlighet på Åh stiftsgård den 17 december, förärade klub- ben sin medlem och past president Björn Tellow utmärkelsen Paul Harris Fellow - PHF. Björn har under fl era år skött klubbens hem- sida www.ljungskilerotary.se och annan IT- verksamhet på ett utmärkt sätt. Under hans presidenttid renodlades också de IT-relate- rade lösningar klubben använder sig av. Utmärkelsen lämnades över av Ljungskile Rotaryklubbs president Lars-Magnus Olov- son till vänster. Foto: Jan Johansson
50
50 T Rotary är privilegierat som väletablerad, reli- giöst och politiskt oberoende organisation utan speciella band eller förpliktelser gente- mot nationella styrande organ. Vi är kända som en grupp män och kvinnor som helt en- kelt ställer upp för att hjälpa till - genom att satsa på rent vatten och färsk föda, sprida läs- och räknekunskap, rycka in med kata- strofhjälp, sätta punkt för sjukdomen polio. Där det uppstår behov, kriser eller nödsi- tuationer ställer Rotary upp. Som rotaria- ner är vi i hög grad medvetna om att vi har en viktig roll som brobyggare mellan män- niskor i stället för att understryka skillna- der. Det är vår roll likaväl som vårt ansvar. Idag står vi inför en ny global kris, miljö- och klimatförändringen. Situationen är skrämmande och hotar alla men allra mest drabbas världens fattiga och svaga. Tiden för funderingar, principiella överläggning- ar och blotta förhoppningar är ute. Det har blivit helt klart att vi står inför en utveck- ling som kan fördröjas men inte hejdas. Senaste sommar smälte polarisen i ett tempo som till och med överträffade de mest pessi- mistiska profetiorna. Smältning och upp- värmning fortsätter i ett accelererande för- lopp som det är omöjligt att ignorera. I Västra Amerika reduceras vattentillgångarna som följd av att de minskade snöfallen inte längre förmår fylla sjöar och fl oder. Från mitt fönster i Evanston ser jag Lake Michigan, vars vat- tenyta liksom de andra stora sjöarnas, redan ligger rekordlågt. Samtidigt som tillgången till färskvatten minskar stiger havsvattenni- vån vilket ökar översvämningsriskerna i lågt liggande områden, många av dem fattiga och svagt utvecklade. Vi är medvetna om att vi kommer att möta kriser och utmaningar under kommande år och årtionden. Vi kan låta utvecklingen splittra mänskligheten eller vi kan välja att låta den förena oss. Skall vi stå delade eller enade när det gäller att möta mänsklighe- tens globala behov? Följer vi de privilegie- rades önskningar framom de behövandes nöd eller kan vi gå in för att göra allt vi kan för alla på vår jord? Vi står inför monumentala utmaningarna nu och under åren som kommer. Wilf Wilkinson RI-President 2007-2008 RI-P r esident en och RF RI-Presidenten har ordet Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden April är rotarypressens månad, men myck- et mer än så. Det kan verka antikverat att fi ra rotarypressen i vår tid av Internet, e- post, bloggar och mobiltelefoner. Faktum är dock att det skrivna ordet, rotarypres- sen, fortfarande är den bästa informations- källan för RF:s unika världsomspännande aktiviteter tros att www.rotary.org ger in- formation i realtid. De tryckta produkterna, broschyrer, in- struktioner och blanketter, spelar fortsätt- ningsvis en stor roll. Skriftliga direktiv är det säkraste sättet att trygga kontinuerlig information om RF:s seminarier. Varje rota- rian borde bära ett exemplar av Rotary Foundations Facts 159-EN i sin fi cka.och på så vis trygga tillgången till aktuell infor- mation om RF:s aktiviteter. Broschyren pu- bliceras årligen i november och erhålls via RI:s sekretariat. Då vi fi rar rotarypressen och det skrivna ordet är det förstås även bra att minnas att vi har en web-sida. I april rapporterar RF:s framtidsgrupp till förvaltningsrådet och det leder till många beslut om RF:s framtid. De besluten publiceras på Rotary.org och jag uppmanar till spontana kommentarer online. Den respons vi fi ck senaste oktober var till stor nytta för förvaltningsrådet. Framtidsgruppen har faktiskt byggt sitt ar- bete på bred respons från rotarianer på alla nivåer. Nu, på slutrakan, behöver vi öppna kommentarer mer än någonsin. Web-sidan är en utmärkt kanal för det. I den andan vill jag avsluta med att låta ro- tarypressens månad omfatta också vår elektroniska kommunikation. Robert S. Scott Ordförande för förvaltningsrådet Rotary Foundation nu
51
Nummer 2 . 2008 . Rotary Norden T ekst 51 BESTÄLL VÅR BROSCHYR! LATITUDE TRAVEL Tel: 08-623 10 16 infolatitudetravel.se www.latitudetravel.se Transsibiriska Järnvägen Delux S:t Petersburg - historia och nutid Från Moskva till Beijing via Sibirien och Mongoliet Bergskedjor, oändliga vidder och orörd natur - Sibirien och Mongoliet bjuder på naturupple- velser utöver det vanliga. Vi stannar bl.a. i Je- katerinburg, Novosibirsk och Irkutsk. Bajkalsjön, världens djupaste insjö, har ett unikt djurliv och spektakulära vyer. I Ulan-Bator besöker vi na- tionalparken Terelj där vi gör en kortare vand- ring och övernattar i jurtor, nomadbefolkning- ens tält. Vi avslutar resan med en övernattning i Beijing där vi bl.a. besöker den Förbjudna sta- den och kejsarfamiljens Sommarpalats. På vår variant av Transsibiriska järnvägen bor du bekvämt i första klass eller lyxklass. Du äter gott - helpension ingår i priset, liksom samtliga utfl ykter som leds av kunniga engelsktalande guider. 15 dagar inkl. tågresa i första klass eller lyxklass, visum, måltider och utfl ykter. Avresor 226 och 178 2008. Pris fr. 33 900:- Weekendresa med stora upplevelser En av världens vackraste och mest intressanta städer. Staden grundades 1703 av Peter den Store efter att han blivit inspi- rerad av bl.a. Amsterdam och Paris. Idag förvandlas staden snabbt, men det gamla renoveras varsamt och adelns gamla palats och de många kyrkorna pryder staden som pärlor. I våra weekendresor ingår det mesta: fl yg, hotell, helpension och utfl ykter med svensktalande guide. Vi fl yger ut på tors- dag förmiddag och efter ankomsten möter vår guide och tar oss med på en stadsrundtur. Fredag förmiddag ägnar vi åt Eremitagets väldiga konstsamlingar och du får också tid att på egen hand upptäcka staden. På lördagen väljer du om du vill ströva på egen hand eller följa med på en utfl ykt till Peter- hof, Peter den Stores sommarpalats utanför staden tillval. På söndagen besöker vi det väldiga Katarinapalatset med den gyllene tronsalen och det världsberömda Bärnstens- rummet. Avresor från Arlanda varje torsdag. Även avresor från Kö- penhamn på valda datum. Pris fr. 5 345:- per person. Kryssningar Kryssningar i hela Medel- havet med fartyg i behaglig storlek. Längd mellan 5 och 17 dagar. Rundresa i Jordanien 10 dagars rundresa med bland annat Amman, klipp- staden Petra, Döda havet och ökensafari. Egypten Rundresor med kryssning- ar på Nilen som tar dig nära både dagens och forntidens Egypten. Beställ vår broschyr där du kan läsa om fl er resor med avgång från Köpenhamn GöteborgStockholm:
52
52 Nummer 3 . 2008 . Rotary Norden Vår populära resa Mitt Island innehåller flyg till Island tr från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn, 7 nät- ters inkvartering samt 4 underbara utflykter till den isländska naturen däribland bad i naturlig varm källa. Beställ vår katalog och läs om resan på sidan 8. Pris från 9995 kr per person. MITT ISLAND www.icelandexplorer.se I 031-762 85 10 I 08-410 182 02 Från 9.995:-