1
Nr. 4. juni . 2009
3
3Nummer 4. 2009 . Rotary Norden I denne utgaven av RN tar vi opp et tema som angår ikke bare våre fem nordiske land, men som er av stigende geopolitisk interesse. Oppmerksomheten rundt de arktiske områder er økende. Naturressur- sene venter på å bli utforsket, kanskje også på å bli utnyttet. Interessene er kryssende. For våre land kommer det sikkerhetspoli- tiske i tillegg. Det er mer som knytter våre land sammen enn som skiller oss. Sam- men kan vi være en sterk aktør i det store internasjonale spill. ?Stoltenberg-rapporten?, som vi kort pre- senterer denne gang, trekker opp visjoner på mange felt. Her tenkes både nytt og langsiktig. Nordisk Råd er ikke verdens mest handlekraftige forsamling i dag. Men vi bør alle engasjere oss i Norden-tenk- ning, og ikke glemme at fremskritt begyn- ner med uenighet. (Foto: Scanpix) Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-post: borje.alstrom@miun.se Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaa@online.no Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-post: rotary@mail.dk Island Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-post: markusoa@thjodmenning.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Norge och Island huvudadministrator Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjel@online.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tuna@telia.com Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, e-post: emil.erna@profi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-post: andevo@telia.com Styrelsemedlemmar Jan Spjeldnæs, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-post: inar@mail.dk Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-post: larsfalk@ageradirekt.nu Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Norge och Island Jan Spjeldnæs, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. Nr 5/2009 når läsarna 7/8, redaktionell deadline 3/7 Nummer 4 juni - Rotary Norden - Utgivningsdag 2.6. 2009 Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 4 . juni-juli . 2009 I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Ledare Øystein Øystå 4 Nordiskt 4 Forsvarssamarbejde Rotary International Rotary Fellowships 6 Tema Försvaret i Norden 8 Landssidor Sverige 12 Norge 26 Finland 30 Danmark 38 Island 46 Debatt Debatt och PHF 48 RI:s Agenda Dong Kurn Lee Jonathan Majiyagbe 50 Norden i morgen
4
4 I sin humoristiske fi lm ?Ra-ta-ta? fra 1950-åre- ne forteller Povel Ramel om en av sine forfedre som var signalblåser i den svenske armé, at han blåste et hornsignal på feil tidspunkt, og dermed forlenget tredveårskrigen med 29 år. Vi kan spøke med tidligere ufred her i Norden. Men også vi har såmenn vært et blodig hjørne av kloden. Kongelige ambisjoner, hensynsløse feltherrer, europeiske stormaktinteresser, okku- pasjon. Er det egentlig så lenge siden Den store nordiske krig ? i historiens perspektiv? Men vi lever heldigvis under en annen nordisk himmel. ?De mødtes atter...skønt Vingens Fjer bar stænk af størknet Blod,? skriver Hans Hartvig Seedorff Pedersen i sitt dikt ?Svanerne fra Norden?. Den menneskelige hukommelse er kort, og det er for mange en selvfølge at vi her nord står sammen om det meste. Det er mye mer som samler oss enn som skiller. Island og Finland behandles særskilt i dette nummeret. Og Norges utenrikspolitiske alt- muligmann Thorvald Stoltenberg har satt ord på en rekke av morgendagens utfordringer i nordisk og dermed også arktisk perspektiv. In- teressen for samarbeid synes økende. Med- lemskap i EU og NATO utgjør ingen vesentlige hindring for dette. Debatten vil fortsette, ja, den vil aldri opp- høre. Nye problemer dukker nok opp. Det blir spennende å se hva som praktisk kom- mer ut av utenriksministermøtet i Island i juni, etter at våre fem land i ro og mak har fått studere de temaer for samarbeid Stol- tenberg har løftet frem. ?Naar Stormen jager gennem Birk og Graner og Taagen dæmper Klokkebøjens Klemt, da mødes de igen, de lyse Svaner ... da seiler som et Lystegn over Jorden fem frie Fugle...Svanerne fra Norden.? Panegyrisk? Jada. Men poetisk. En dikters visjon. Øystein Øystå norsk redaktør og temakoordinator L edar e Om å fl yve i fl okk Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Nordens olika val i unions-, fi nans- och försvars- frågor ger oss förstås fördelen av att ha ett fi nger med i varje paj Island står i dag uden en permanent militær tilstedeværelse efter at ameri- kanerne med sine F-15-kampfl y trak sig ud og forlod Kefl avik basen syd fra Reykjavik og afsluttede derved i septe- mer 2006 sit direkte militære engage- ment i Island. For 60 år siden var Island et af de stiftende medlemmer i NATO. Da Island ville afstå fra at opbygge egen militærstyrke af både politiske og fi nancielle grunde, indgik Island en forsvarsaftale med USA. Efter amerika- nernes tilbagetrækning fi k Danmark og Norge, i lighed med fl ere af Islands naboer indenfor NATO, en anmodning fra den islandske regering om et tæt- tere bilaterelt sikkerhedspolitisk sam- arbejde. For Danmark og Norges vedkommen- de resulterede dette i at landenes udenrigsministre underskrev to ad- skilte samarbejdsaftaler med sin is- landske kollega for to år siden. Ved signaturen af aftalen mellem Is- land og Norge forklarede den norske udenrigsminister Jonas Gahr Støre: ?Dette betyder et udvidet samarbejde med Island i fredstid, og er af stor be- tydning og gensidig nytte mellem to nordiske naboer og NATO-allierede?. ? ?Norge og Island har fælles interesser i øget stabilitet og forudsigelighed i nord, og aftalen må anses som et led i regeringens nordområdestrategi?. Aftalene indebærer ikke nogen form for bilaterel sikkerhedsgaranti. Islands sikkerhedsbehov dækkes fortsatt af USAs bilaterale forsvarsaftale med Is- land og NATOs sikkerhedsgaranti- er. Hovedelementerne er sikkerheds- og forsvarspolitisk samarbejde, men også samarbejde om civil beredskab, overvågning af søtrafi k og eftersøg- nings- og redningstjeneste. Aftalen omfatter sikkerhedspolitiske konsulta- tioner, mere regelmæssig kontakt mel- lem politi- og sikkerhedsmyndigheder, samt bidrag til uddannelse og træning af islandsk personel indenfor luftover- vågning og ledelse. Den indgående praktiske udførelse af aftalen med Norge var den norske mi- litærdeltagelse i øvelsen ?Northern Vi- king ? som fandt sted i Island i juli må- ned 2007 og igen i august 2008. Norges deltagelse i øvelsen faldt i tråd med aftalen om udviklingen af samarbejde indenfor sikkerhedssektoren. Ved siden af Island som værtsnation deltog styrker fra Norge, Canada, USA, Danmark, Italien og Storbritannien. Norge bidrog med F-16 kampfl y, P-3 Hensigten med Northern Viking øvelserne fra Kefl avik er at træne fl ybesætninger og støtteper- sonel i operationer, samt samarbejdsformer og procedure med andre udenlandske enheder. Foto: Tor Arne Hammervik, Luftforsvaret. Island indgår tættere forsvarssam- arbejde med Danmark og Norge
5
5Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Nor diskt Orion overvågningsfl y og specialstyrker. Sammen med islandsk specialpoliti drev de fællestræning med specialstyrker fra Danmark og Latvia. I øvelsen Northern Vi- king deltog Norge med 76 offi cerer og ci- vile. Fire F-16 jagerfl y fra det danske Flyevå- bens station i Skrydstrup i Sønderjylland samt et C-130 Hercules transportfl y og 52 miltær personale ankom i Kefl avik den 9. marts 2009 for at tage op ?air policing? i Is- lands luftrum og over havsområderne om- kring landet. Den danske mission varede tre uger, bestående af ISLAPS (Iceland Air Policing and Surveillance Danish Detach- ment) en enhed sammensat af personel fra tre af Flyvevåbnets enheder; Fighter Wing Skrydstrup, Air Control Wing og Combat Support Wing. Flyvevåbnets ny- hedsbreve fra sidste marts og april måned har en omfattende dækning af missionen med interessante oplysninger om detaj- lerne. Det var bestemt, at ISLAPS skulle være på Island i tiden frem til starten af april 2009 med henblik på at gennemføre de vigtige opgaver; luftrumsovervågning og afvis- ningsoperationer i luftrummet over og omkring Island. Det danske detachment skulle løfte samme opgave i Island, som Flyvevåbnet siden årsskiftet har varetaget i det baltiske luftrum. Ved afskedsceremo- nien i Skrydstrup påpegede Chefen for Flyvertaktisk Kommando, Stig Østergaard Nielsen, at der måske ikke var den store fjendtlige trussel mod mandskabet og fl y- ene på Island, men at de dog ikke skulle tage for let på opgaven. ?Det er ikke hverdagskost at have kampfl y over Nordatlanten. Klimaet kan være barskt, men med omtanke og god plan- lægning kan der fremadrettet bygges vi- dere på erfaringerne fra Island. Jeg tror næppe det er sidste gang, danske kampfl y vil operere i det miljø?, sagde han. For at være medlem af NATO skal et land kunne hævde sin suverænitet i luften, men Island råder ikke over jagerfl y til at kunne af- vise uvelkomne fl y. Derfor hjælper de øvrige NATO-lande ? og heriblandt altså Danmark ? med til at løfte opgaven. Onsdag den 25. marts havde det danske beredskab på Is- land to russiske militære fl y af typen Bear på radarskopet. Med kort varsel var danske jagerpiloter fra Kefl avik-basen på vingerne og mødte russerne tæt ved Islands territo- rialluftrum. Både radarmandskabet og F16-piloterne er kendt med lignende ope- rationer i Danmark, når ?bjørnen? har nær- met sig dansk luftrum. De kan det på fi ng- rene, og dét at opdage fl yene og fl yve frem til målet er ikke anderledes ved Island end omkring Danmark. Med i den danske ISLAPS mission i Kefl avík var to estiske fi ghter controllers som nor- malt ser russernes fl y på radarscopet, når de fl yver øst for de baltiske lande. Bear- fl yene med den russiske stjerne på hale- planet vendte næsen mod nord cirka 100 kilometer nordøst for Island og fl øj mod deres lange hjemtur til deres base på Kola- halvøen. Men inden russerne sagde ?helt farvel?, fl øj F16?erne op på siden af fl yene for at identifi cere og fotografere dem. De danske jagerfl y returnerede og landede rutinemæssigt inden for en time i Kefl avik. For første gang nogensinde blev der ved- taget en forsvarslov på Island. Det skete så sent som i april 2008. Med loven blev Varnarmálastofnun, som IDA hedder på is- landsk, nedsat. Iceland Defence Agency (IDA) er ikke et militært apparat i traditio- nel forstand, men et operativt bindeled mellem den islandske regering og NATO. Den nye organisation skulle varetage lan- dets forsvarsmæssige interesser. Rent operativt er radarovervågningen af luft- rummet det største hjemlige bidrag. Drift og vedligehold af bygninger, startbaner og kontroltårn driver IDA også. Dertil kom- mer efterretningsvirksomhed og security. Men af naturlige årsager er det umuligt at rekruttere og opstille en hær ud af en be- folkning på kun 300.000 indbyggere. Der- for satser Island på en militær nichepro- duktion inden for NATO. Blandt andet har islændinge været udsendt som fl yvelede- re, brandkorps og som andre specialister i eksempelvis Afghanistan, ligesom Island er repræsenteret fl ere steder i NATO-orga- nisationen. Markús Örn Antonsson Operativt samspil: Norsk F-16 og P-3C Orion på opdrag over islandsk luftrum. Foto: Det norske Luftforsvar.
6
6 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Int ernationellt Juni månad betecknas inom Rotary som Fellowship Month. Då markeras betydel- sen av de yrkes- och hobbygrupper som förenat rotarianer på grund av yrkesmar- kering eller specialintresse. Förteckningen på vidstående sida upptar samtliga nu gäl- lande Fellowships med e-postadress. Kamratskapsgrupperna fungerar själv- ständigt i förhållande till Rotary Internatio- nal med sina egna regler, avgifter och ad- ministrativa procedurer. Trots ?oberoendet? följer RI med hur kamratskapsgruppering- arna fungerar och inbegär även informa- tion för att försäkra sig om att grupperna är aktiva och att de motsvarar namnet. RI har också specifi cerat vissa förutsättningar för att registrera grupperingarna. Till dem hör att ett Fellowship bör: · omfatta endast rotarianer, deras äkta hälfter eller rotaractors · arbeta internationellt, varmed avses att aktiva medlemmar från minst tre länder bör ingå · utse minst tre administrativa ansvars- personer · främja kommunikationen mellan med- lemmarna och stå i regelbunden kon- takt med RI Lika barn leka bäst Kamratskaps- och hobbygrupperingarna är naturliga verksamhetsformer för aktiva rotarianer som genom sitt rotarengage- mang kommit att omfatta samma etiska principer och syn på servicearbete. Då ett specialintresse tillkommer blir banden ännu starkare, vilket förklarar de många grupperingar som uppstått. Också nya Fellowships kan bildas av intres- serade aktivister. RI medverkar aktivt och ger råd beträffande de bestämmelser som ligger till grund för etableringen. Många av intressegrupperingarna fi nns till för det professionella eller hobbymässiga infor- mationsutbytets egen skull. Vissa av Fellow- shipen är också sådana, som samlar sina med- lemmar till regelbundna evenemang. Tävlingsverksamhet förekommer i sådana fall där detta är möjligt. Som exempel fungerar denna gång notiserna om golf och tennis ned- an. I sitt föregående nummer kunde Rotary Norden rapportera (sida 30) om de skidintres- serade rotarianernas tävlingar i Alta Badia. Det handlade om VM för åttonde gången. Kamratskap, yrken och hobbyn Paddling Flygning Cykling Scuba-dykning IGFR - International Golfi ng Fewllowship of Rotarians arrangerade tävlingar om Europamäterskapet i Turkiet i april. Täv- lingen gick av stapeln i Belek på golfba- nor som designats av legenderna Colin lMontgomery och Nick Faldo. I turne- ringen deltog cirka 100 spelare från 22 länder. Nästa år arrangeras motsvarande tävling i Schweiz. Golf EM i Turkiet Mitt på bilden Finlands Asko Männistö, Ylivieska Rk, som hemförde segern i klassen slagspel med hcp. Hans sammanlagda resultat för de två täv- lingsdagarna var 152.
7
7Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Int ernationellt Accountants estbolea@lg.com.ar Amateur Radio pres@ifroar.org Antique Automobiles colinweeks@uk2.net Automobile and Motorsports barkin.altinok@kocallianz.com.tr Bird Watching sdleonard@scican.net Bridge carozzie@libero.it Canoeing canoerotary@gmail.com Caravanning terry.cooke@talk21.com Chess davidandjanesmith@ntlworld.com Computer Users catspaw4@cox.net Convention Goers devlynf@devlyn.com.mx Cricket Mike@oldenterprise.co.uk Curling shantz@kwic.com Cycling keller.georges@wanadoo.fr Doll Lovers info@rotarydlf.org Drug Abuse Prevention david_tong@pkfsingapore.com Editors and Publishers m_bishnu@yahoo.com Egyptology thebes@juno.com Environment kappenberger@gmail.com Esperanto marc.j.levin@orange.fr Fine Arts and Antiques xavieresculturas@hotmail.com Fishing gregfoster@netscape.com Flying roymarsden@iffr.org Football (Soccer) dragone@loxinfo.co.th Go ashicon@pop02.odn.ne.jp Golf igfrjack@aol.com Gourmets rotarygourmet@shaw.ca Home Exchange joseph.donachie@ns.sympatico.ca Horseback Riding syz.martin@capp.ch Internet yamahajazz@yahoo.com Latin Culture mfrangiosa@gmail.com Lawyers pcl@lb-attorneys.com License Plate Collecting mcrotts@crottsandsaunders.com Literacy Providers pcthomasgsis@gmail.com Magna Graecia angelandreacasale@virgilio.it Marathon Running zech.josef@t-online.de Military Personnel nailsix@aol.com Motorcycling neufert@neufert.de Music sfdupree@gmail.com Old and Rare Books avvcossu@inwind.it Parades and Festivals iravanipa@gmail.com Petanque jo-bruno@wanadoo.fr Physicians hbasu@aol.com Police and Law Enforcement polepfor@bigpond.com Poultry Industry drsaxena@vsnl.com Pre-Columbian Civilizations adtolic@gmail.com Quilters and Fiber Artists jerrybarden@comcast.net Railroads schiller@commspeed.net Recreational Vehicles Ab27@txstate.edu Rotary Global History ceo@rghf.org Rotary Heritage and History jackmayo@bigfoot.com Rotary on Stamps glfi tz@suddenlink.net Running and Fitness hfriend2@gmail.com Scouting IFSRNA@verizon.net Scuba Diving diverdan1605@yahoo.com Shooting Sports rhervey@auchter.com Singles mdaniels11@hotmail.com Skiing rogeist@aol.com Tennis chairman@itfr.org Total Quality Management rotarytqm@tiscali.it Travel Agents rosey9188@its-travel.com Travel and Hosting russdale@bigpond.net.au Wine ccheede@aol.com Yachting info@iyfr.net 64 alternativ för hobbysugna rotarianer ITFR ? International Tennis Fellowship of Rotarians ? utlyser VM I Rotarytennis. Täv- lingarna arrangeras 24-30.8.2009 på Colo- ny Club Wien. Som välgörenhetsobjekt för tennisturneringen gäller PolioPlus och Medical Centre Srebrenica. Registrering av tennisspelande rotarianer kan ske avgifts- fritt till ITFR på web-adressen www.itfr.org och slutlig anmälan till VM-turneringen riktas sedan till adressen www.itfr-wtc.org Ansvarig lokaslarrangör för ITFR Österrike är Josef F. Gudenus på jgudenus@perspec- tive.at Tennis VM i Österrike 3 P R E A D T H E W O R D ) N V I T E S O M E O N E T O B E C O M E A 2 O T A R I A N T O D A Y ! , 9 # % ( % . 3 / . 2 ) ! , 9 # % ( % . 3 / . 2 ) ! , 9 # % ( % . 3 / . 2 )
8
8 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden T ema -Det er ikke mange år siden debatten om Norden virket temmelig død. Men det glo- bale bildet har skiftet, områdene i nord er kommet i fokus, og vi er på ny blitt mer opp- tatt av oss selv, som rett og rimelig er, sier Thorvald Stoltenberg til RN. -Vi er hverandres bakgård. Og den bør man jo kjenne. Det er nok av oppgaver som kaller på løsninger i fellesskap: klima, miljø, hav- områder, sikkerhetspolitikk, for å nevne noe. Jeg opplever nå en fornyet interesse for et nordisk samarbeid. Sammen er vi ingen hvemsomhelst, selv i global målestokk! I fjor sommer anmodet Nordens utenriks- ministre Thorvald Stoltenberg, tidligere norsk forsvars- og utenriksminister og am- bassadør, om å utarbeide en rapport om nordisk utenriks- og sikkerhetspolitisk samarbeid, med konkrete forslag, visjoner og vyer. Rapportens 13 punkter innbyr, hver for seg, til nytenkning innenfor nor- disk samarbeid. Klima for samarbeid I februar forelå rapporten. ?Det er lenge si- den sist at det legges fram konkrete for- slag til hvorledes det nordiske samarbei- det kan utvides i tiårene fremover... For det første rettes oppmerksomhet nå mot nett- opp de forholdene der nordisk samarbeid var tabu under den kalde krigen. Da kunne man ikke tale om nordisk forsvars- eller sikkerhetssamarbeid,? skriver den norske diplomaten Sverre Jervell. Han peker også på at det akkurat nå åpner seg nye samar- beidsmuligheter. Forslagene i Stoltenberg-rapporten er dels konkrete, dels beregnet på å starte proses- ser. Et hovedpoeng, sier Stoltenberg, er dens fl eksibilitet. To eller fl ere land kan slutte seg til punktene mens de øvrige kan komme etter når de fi nner tiden moden. Rapporten behandler følgende temaer: 1. Felles innsatsenhet for militær og sivil stabilisering, til bruk i stater hvor inter nasjonal tilstedeværelse er ønskelig, 2. Nordisk samarbeid om luftovervåk- ning over Island, 3. Et nordisk havovervåkningssystem, 4. En maritim innsatsenhet for kystvakt og redning. 5. Et satelittsystem for overvåkning og kommunikasjon innen 2020, 6. Nordisk samarbeid om arktiske spørsmål, 7. Et kompetansenettverk mot digitale angrep, 8. En katastrofeenhet, 9. En etterforskningsenhet for krigsfor- brytelser, 10. Samarbeid om utenrikstjenesten, 11. Militært samarbeid om transport, materiell etc, 12. En enhet for oppklaringsoppdrag etc for kystsonen, og 13. En nordisk solidaritetserklæring som forpliktende kan avgjøre reaksjon på ytre angrep eller press mot et nordisk land. Av disse har det siste vakt størst debatt i Norge. Har det forundret Thorvald Stolten- berg? Godt mottatt -Jeg er ikke forbauset over debatten i Nor- ge. Ikke ennå, iallfall. Og reaksjonene i de andre nordiske land har vært omtrent som her hjemme, stort sett positiv. Jeg har, som tidligere antydet, trodd at Norden i grun- nen var passé, og at EU hadde overtatt som det viktigste nordiske samarbeidsfo- rum. Men Norden er opptatt av seg selv igjen, heldigvis. Hvorvidt hans rapport vil føre til et mer in- timt nordisk samarbeid er for tidlig å si. Den nordiske familie er ikke annerledes enn fa- milier fl est. Der fi nnes gamle motsetninger, konkurranse og sjalusi. Tre maktsentra har øvet påvirkning fra hvert sitt hold og med ulik tyngekraft: England/USA, Kontinentet og Russland Men den nordiske bevissthet våkner, og de eksisterende sikkerhetsregi- mene representerer intet problem At noen land er med i EU og noen i NATO, mens Sve- rige er nøytralt, ligger fast og er ikke til hin- der for forslagene i rapporten. Hva skjer da videre med den? -Den 9. juni blir den fremlagt for utenriksmi- nistrene i Reykjavik. Derfra overtar de nor- diske regjeringene. Jeg er så gammel i ga- met at jeg vet at når man kommer til det praktiske detaljnivå, da dukker nye proble- mer opp. Dette kan og vil ta tid. Mange år. Men jeg er nøktern optimist og har tro på Norden. Vi må ordne opp i vårt eget nærom- råde. I motsatt fall gjør andre det for oss, sier Thorvald Stoltenberg til Rotary Norden. Av Øystein Øystå Stoltenberg-rapporten godt mottatt: Ny giv for Norden? Thorvald Stoltenberg ? Nordens mann. (Foto: Scanpix.)
9
9Nummer 4. 2009 . Rotary Norden T ema Jens Nilsson, socialdemokrat och kommu- nalråd sedan 1994 i Östersund, har stor erfa- renhet av försvaret och framförallt nedlägg- ning eller bevarande av militära förband. Nu kandiderar han till EU-parlamentet. Östersund hade före 80-talet såväl militär- områdesstab för Nedre Norrland med en generalmajor som chef, försvarsområdes- stab, fl era militära högre skolor, fl ygfl ottilj (F4), artilleriregemente (A4) och Jämtlands Fältjägarregemente (I5). När den senaste nedläggningsvågen drog över Sverige var Östersund en av landets största garnisoner. Idag saknar Östersund och Mellannorrland helt mili- tär stationär närvaro. Det första larmet om en regementsned- läggning drabbade artilleri regementet. ? Men det blev ingen större strid kring det eftersom vi ville stötta universitetstanken i Östersund. Men även om det militära öv- ningsområdet för artilleriet (Grytan) var landets bästa så gällde det att få behålla de militära skolorna och använda rege- mentets lokaler till ett centralt beläget uni- versitetscampus för Mittuniversitetet, sä- ger Jens Nilsson. Redan då gällde det således att gå med på vissa nedläggningar i utbyte mot att andra statliga enheter kunde bevaras på orten och till och med expandera. Östersunds kommunledning var således redan på 90-talet förberedd på att det skulle komma signaler om nedläggningar av militära förband i en nära framtid. Det fanns många indikatorer på det. Berlinmu- ren föll, Sovjetunionen bröt samman och den förre statsministern Ingvar Carlsson(s) menade utifrån diskussionerna om FN: s framtida roll att nationella insatsstyrkor snarare än territoriella förband skulle kom- ma att styra försvarets framtida inriktning. - Så vi var förberedda när vårt parti år 2000 ändrade partiets militärpolitiska doktrin från neutralitet till alliansfrihet. Vår strategi i Öst- ersund var att vi var det bästa stället i landet att bedriva försvarsutbildningar på enligt det nya konceptet, fortsätter Jens Nilsson. - Vi umgicks med försvarets personal och klargjorde för dem att de måste förmedla till statsmakten att vi var bäst i landet för att bedriva utbildning i enlighet med den nya strategien. Så vi levde nära dem och även om man lade ner förband i övriga landet så skulle vi vara kvar. Nästa nedläggningsomgång kom 2003- 2004. Förbanden i Östersund var då rätt säkra eftersom de var vana att åka utom- lands och tjänstgöra i olika internationella sammanhang. ? Vi kunde visa att vi var bäst och effektivast i landet. Vi var med på och förstod att det var nödvändigt att skära ner på den militära budgeten mot bakgrund av det förändrade världsläget, men vi sa att vi var bäst och borde vara kvar, fortsätter Jens Nilsson. Många har säkert undrat vad som hände bakom kulisserna eftersom Östersund ob- jektivt sätt med de argument som kom- munen framförde verkade ligga bäst till för framtidens verksamheter. ? Ryktena inom försvaret sade helt enkelt att det fanns för lite gamla Östersundare kring ÖB i försvarsledningen. Så även om siffrorna sa att det var billigast att vara i Östersund så ville försvarsledningen något annat. Då sa dåvarande statsministern Göran Persson att nu måste vi sätta ner foten och då tar vi och lägger ner Östersund, men då lägger vi ner hela Östersund dvs. alla förband och istället får Östersund ett paket med ersättnings- jobb, vilket skulle vara bättre för Östersunds framtid än försvaret, säger Jens Nilsson. I debatten efter de militära nedläggning- arna har det låtit som om dessa varit en sysselsättningsbefrämjande välsignelse. Bara man lägger ner förband så blomstrar den drabbade orten. Jens Nilsson skrattar åt påståendet. - Det gällde att ligga på och lista ersätt- ningsjobb. I vårt fall så var det dåvarande ministern Ulrika Messing som gjorde ett kanonjobb. Östersund fi ck 1200 ersätt- ningsjobb och dessutom ett nytt fängelse, säger Jens Nilsson. - Redan efter ett halvt år så såg vi att det blev bättre på jobbsidan, till och med om man jämför med den tid då regementena var kvar, säger Jens Nilsson vidare. Men å andra sidan tillstår han att man aldrig fått ersätt- ningsjobben om regementena varit kvar. Redan före den senaste nedläggningen var Östersund en av de orter i den storleks- klassen, kring 60 000 innevånare, som hade fl est statliga jobb. Ganska snart efter utlokaliseringen lades Ar- betslivsinstitutet ner i Östersund och landet i övrigt av den borgerliga regeringen. Det kändes som ett svek. Sen har man genomfört rationaliseringar som i Östersunds fall inne- burit att fl era tidigare verk som Glesbygds- verket, ITPS m.fl . nu sammanförs i ett gemen- samt Tillväxtverk med säte i Östersund. Redan på 90-talet började striden för att Mitthögskolan skulle bli universitet och det var menar Jens Nilsson också av avgö- rande betydelse för lokaliseringen av de högre militära skolorna. Avslutningsvis menar Jens Nilsson att Öst- ersund hade tur i den tidsmässiga timing- en. Vid den här tidpunkten 2004-05 pågick en nationell omstrukturering av många stora statlig myndigheter. Försäkringskas- san, Ams, Kronofogdemyndigheten gjor- des om till nationella myndigheter och då kunde man från Östersunds del peka på olika delar i de nya myndigheterna och be- gära att dessa lokaliserades till Östersund. Arbetet lokalt skedde i politisk enighet, med ett ansvarsfullt engagemang från medborgarnas sida. - Det viktigaste var trots allt att vi var förbe- redda och kämpade ända in i kaklet, samtidigt som vi fördubblade näringslivskontoret och två dagar efter regeringens nedläggningsbe- slut hade vi en ny kommunal omställningor- ganisation på plats som i samverkan med försvarsmaktens personal kunde ta sig an den nya verkligheten, avslutar Jens Nilsson. Börje Alström Jens Nilsson, kommunalråd (s) i Östersund. En lyckad försvarsnedläggning
10
10 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden T ema Värnplikten är en institution i Finland. Runt 70 % av befolkningen, män och kvinnor, äldre och yngre, politisk höger och vänster, står bakom rät- ten för varje medborgare att försvara sitt land. - Vi har fördelen av att få utbilda varje ålders- grupp till uppgifter som passar var och en av de enskilda värnpliktiga bäst, säger general- löjtnant Ari Puheloinen (57), chef för huvud- staben och från 1.8.2009 kommendör för Finlands Försvarsmakt. Det är viktigt att vi också kan erbjuda kvinnor möjligheten att frivilligt avtjäna värnplikt. Det är ingen jäm- likhetsfråga utan en jämställdhetsfråga, som årligen cirka 400 kvinnor begagnar sig av. Mången kan ju undra hur en amatörarmé skall kunna stå för ett effektivt försvar vid ett professionellt angrepp. - När vi tanker på ett värnpliktsbaserat försvar är det bra att minnas att vi inte talar om 20-åri- ga rekryter utan om sammansvetsade, välut- bildade truppförband bestående av kanske 25-27 åriga reservister, alla specialister på sina egna områden, mogna och omdömesgilla, är general Puheloinens svar. Reservistsystem kan se väldigt olika ut. Vi har ett unikt system där förbanden sammansvetsas genom bevä- ringsutbildning och reservövningar för att fungera i samma sammansättning under åren. En reservistarmén är inte något man stampar ur marken vid plötsligt påkomna kri- ser. Den skall fi nnas i välutbildad beredskap. Till det kan vi tillägga att vi också har fördelen att utbilda våra reservister av ungdomar som vid inryckningen till försvarsmakten redan genomgått ett av världens bästa utbildnings- system genom sin skolgång. Yrkesarméer kan inte räkna med att kunna rekrytera alla de bästa talangerna inom varje årsklass. I vissa länder har också en stor personalomsättning vållat problem. Värnplikt i upp till 43 år - Det fi nländska värnpliktssystemet täcker en period av 43 år. De värnpliktiga rycker i allmänhet in i 20-årsåldern, avtjänar sin värnplikt under 180, 270 eller 362 dagar varefter de kvarstår i reserven. Manskapet till fyllda 50 och offi cerare och underoffi - cerare till fyllda 60. Det starka stödet för värnplikten kan förvåna - I Finland har vi en historiskt betingad tra- dition där man vuxit upp med tanken på att vid behov försvara sitt land, säger Ari Puheloinen. Ändå har det alltid varit gans- ka svårt för civilsamhällen att ta mot solda- ter som tjänat i krig. Det gäller i både stora och mindre länder. Stormakterna har känt av problemet efter Vietnam och Afghanis- tan och vi har också våra egna erfarenhe- ter, säger Ari Puheloinen. Intressant nog gällde anpassningssvårigheterna redan kämparna från 1808 - 1809 års krig där först egentligen Fänrik Ståls Sägner i med- let av 1850-talet öppnade ögonen för det Värnplikten en rättighet Generallöjtnant Ari Puheloinen är medlem av Helsingfors Rotaryklubb. - Informationen om olika samhällssektorer, intressanta föredrag och kontakten med andra yrkesområden är fi na saker, speciellt för en militär.
11
11Nummer 4. 2009 . Rotary Norden T ema krig som forts. I våra senare konfl ikter har det delvis varit fråga om samma sak. Efter andra världskriget ville fäderna ogärna tala om vad de varit med om. Deras söner och döttrar fi ck inte så mycket förstahands- information, men sedan har barnbarnens intresse vaknat på nytt. På de radikala 1960- och 1970-talen var försvaret inte lika populärt som det återigen blivit idag. Egentligen är det anmärkningsvärt att 20-åringars försvarsintresse idag ligger på minst lika hög nivå som samhällets i snitt. Unik uppslutning bakom försvaret På det hela taget är dock ett stöd för värn- plikten på 70 % ganska unikt. För försvars- viljan har ännu högre tal uppmätts, öven i fall där utgången sägs vara oviss. - Världskonjunkturerna har egentligen inte påverkat procenterna märkbart genom åren, kommenterar Ari Puheloinen. Tradi- tionerna och erfarenheterna från det förf- lutna har betytt mera. Konfl ikten i Georgi- en t.ex. påverkade inte inställningen till försvaret i Finland i någondera riktningen. Den fi nländska inställningen är långsiktig och pragmatisk vilket också gäller förhål- landet till försvarsallianser. Utan befolk- ningens stöd är t.ex. en NATO-anslutning svår att tänka sig. I typisk fi nländsk anda frågar man sig allmänt också om vem som egentligen i sista hand skall försvara lan- det vid behov. Hjälp kan man väl få men nog är det i alla fall fi nländarna själva som primärt skall försvara Finland, anses det all- mänt. Det militära samarbetet inom Norden ökar och skall ses som en positiv sak. - Vi har alla vår andel att fylla i det samar- betet, säger general Puheloinen. Vi samar- betar sedan gammalt när det gäller över- vakningen av havsområden med Sverige och planerar att utvidga vårt nordiska sa- marbete till luftrummet. Gemensam ut- vecklingsverksamhet, utbildning och an- skaffningar av försvarsmateriel är också konkreta samarbetsområden. Något rent operativt samarbete är det än så länge inte fråga om men kanske det också någon gång kan bli aktuellt. Värnpliktiga igår och idag Det talas en del om att gamla tiders soldater var väldigt fältdugliga och skickliga att da- gens ungdom inte kan mäta sig med dem. - Om det handlar om att göra upp eld eller skida kan man kanske påstå det, säger Ari Puheloinen. Men å andra sidan är dagens ungdom oerhört avancerad t.ex. i datatek- nik. Det går snabbare att lära sig att göra upp eld än att använda dator, säger gene- ralen. Dagens försvarssystem är komplexa och kräver tekniskt kunnande. I det av- seendet har vi ett utmärkt material att ar- beta med. Dessutom är det försvarets sak att anpassa sin utbildning till de värnplikti- ga. Om man på ett modernt sätt tänker på vem som är våra kunder så är det ju Fin- lands folk. Vi skall kunna utbilda vårt folk till att försvara sitt land, även under svåra förhållanden och att överleva en sådan si- tuation, sager Ari Puheloinen. Det är en stor och utmanande utbildningsuppgift men den uppgiften är vår. Vi anpassar oss till våra ?kunder? men tar inte lättvindigt på vår huvuduppgift ? att försvara landet, hela landet. Intervju och intervjubild: Håkan Nordqvist ?En värnpliktsarmé skall inte ses som 20-åriga rekryter utan närmast som välutbildade och välutrustade, välmotiverade reservistförband bestående av 25-27 åriga yrkesmänniskor i engagerat teamwork..?(Foto: Försvarsmakten)
12
12 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e ?Utbyte av privata och yrkestjänster mellan rotarianer? Hans Hindersson, Solna Rk har med sina in- lägg och den respons det fått i Rotary Nor- den av enskilda rotarianer vitaliserat debat- ten om Rotarys framtida verksamhet. Hans Hindersson, boende i Vaxholm och rotarian i Solna sedan snart 30 år satt med i klubbstyrelsen i 8 år och har haft en peri- od som president på 90-talet. Hans känner tacksamhet till Rotary. Till många spän- nande föredrag, som berört och att få till- höra en organisation med riktlinjer, som stämmer med de egna värderingarna. Efter många års funderingar och samtal i ämnet: ?fl er yngre medlemmar? frågade sig Hans: ?Vad gjorde Paul Harris och de första rotarianerna?.? Jo. De hjälpte och stödde varandra. Med gott resultat. Bevisat av den enastående expansionen världen över. Svaret kan till viss del vara nedanstående PM. Ett PM som vill vara en vägledning för de klubbar, som tycker att vi borde kunna bistå varandra mer med hjälp av våra resp. yrkesinsikter. Samverka mer med de kam- rater vi känner sedan många år. Tjänster vi kan framhålla för de vi vill kunna rekrytera som våra framtida medlemmar. Övergri- pande mål är fl er och yngre medlemmar Mitt förslag till en modell för den som vill införa ?Tjänsteminuterna? Så här kan Tjänsteminuterna genomföras. Steg 1. Det fi nns en tanke att klubben kan gör något annorlunda Styrelsen eller presidenten vill ta upp på ett klubbmöte om man skall prova Tjäns- teminuterna under några månader. Däref- ter utvärdering före beslut om en framtida fast rutin. Steg 2 Informera och väcka debatt Skriv förslagsvis om en kommande diskus- sion med klubben i veckobrevet. Bakgrun- den kan beskrivas genom att bilägga de- battartikeln från Rotary Norden nr 1 2009 och delar av denna skrivning. Även våra Kärnvärden behöver upprepas. Se Steg 3. Bra om ni kan visa på att vi följer Paul Har- ris och de regler, som fi nns i Rotary. Steg 3 Demokrati och medbestämmande Presidenten sammanfattar projektet första klubbmötet efter veckobrevet. Beskriver föryngringen och vitaliseringen av klub- ben som det viktigaste målet. Nämner om Rotary One och hur dess medlemmar såg på att byta tjänster. Så här kan ett inlägg förslagsvis vara: ?Tjänsteutbyte? skapar än bättre rela- tioner mellan oss klubbmedlemmar. Så blir det.. Här kan ingen säga emot mig. Men vi får något mer?.. Vi som försökt tala in våra vänner eller arbetskamrater att bli medlemmar vet hur svårt det är. Ju yngre, ju driftigare, ju mer varsamma är de om sin tid. Till alla övriga argument kan vi nu lägga exempel -utan namns nämnan- de- på tjänster vi gjort varandra. De fl esta vi har som klubbkamrater i Ro- tary vet värdet av ? nätverkande? och att man byter tjänster och erfarenheter. Vi blir än mer attraktiva! Det är vad jag menar med att vi får något mer när vi ger något mer och om vi inför ?Tjänste- minuterna? Nämn gärna att debattartikeln skapat mycken uppmärksamhet. Att Rotary Nor- dens redaktör sagt att han inte upplevt ett sådant gensvar tidigare på ett inlägg. Till detta dina egna argument. Du som känner klubben och vet vad ni vill. Läs högt om våra Kärnvärden: 1. Att stå till tjänst, att hjälpa till ( Service Above Self ) 2. Samhörighet och gemenskap (Fel- lowship) 3. Mångfalden inom Rotary (Diversity) 4. Hederlighet (Integrity) 5. Föregångare (Leadership) Jämför och ventilera med kamraterna. Nog passar ?Tjänsteminuterna? väl in i vad vi som rotarianer lovat uppfylla. Steg 4 Beslut om förändringsarbete Utgår från en positiv reaktion från klub- ben. Styrelsen har även de sagt ja. Finns en eldsjäl för föryngringstanken på medlemssidan, låt denne ta ansvaret. Eller så är ju presidenten den, som får handläg- ga uppgiften. Steg 5. Nu börjar en spännande resa Efter öppningen av mötet och eventuella klubbmeddelanden kan presidenten eller den ansvarige exempelvis ge följande in- formation ?Ni vet från veckobrevet att vi numera i organiserad form erbjuder oss att bistå PROJEKTET TJÄNSTEMINUTERNA Hans Hindersson. (Foto: Bjarne Hindersson)
13
13Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e varandra. Privat eller i arbetet. Det kallas ?Tjänsteminuterna?. Gästande rotary- medlemmar tar vi gärna med i fråge- rundan. Det gäller att i en enda mening formu- lera den tjänst man behöver. Den av oss som kan erbjuda hjälp kon- taktar vederbörande när vi klingat av mötet. Vi genomför Tjänsteminuterna bords- vis. Och sittande?. Först säger jag om det är någon tjänst jag eller klubben behöver. Ett ?Nej tack? eller en förfrågan. Sedan börjar vi medsols vid mitt bord. Därefter det närmaste till höger. Alla vi rotarianer har att säga ? Nej tack? eller be om en tjänst. Ingen slipper un- dan! Håll er kort. Sekreteraren skriver ner vad ni vill ha hjälp med. Det kommer sedan i veckobrevet för de kamrater, som inte är här. Även de skall kunna erbjuda sina tjänster. Nu börjar vi! Och jag anslår inte mer än max 6 minuter Jag själv behöver??? Klubben vill ha hjälp med?.. o s v.? Steg 6 Tjänsteminuterna rullar på Ganska snart kommer det fram erfarenhe- ter från genomfört tjänsteutbyte. Något som kan nämnas. Med eller utan namn. Kanske det dyker upp utmaningar eller problem, inte nu överblickbara, som behö- ver kommenteras. Det fi nns en person, som gärna vill veta hur det går för er. På hans.hindersson@ timeterminal.se eller 08 52204661. Han ber om tjänsten att få veta era erfarenheter. Refl ektioner Informera skriftligt först?före klubbsamtal Bekvämast är att bara ta upp frågan om Tjänsteminutern som ett ärende vilket som helst. Betänk dock att alla resultat är avhängliga av förberedelserna. Ge kamra- terna favören att läsa in sig innan frågan kommer upp till behandling. Om eldsjälen Med detta väcker jag tanken att ta en före- gångartyp av person, som planerar, driver och följer upp. Vem vill inte kalla sig ?eldsjäl?? Exempel behövs för att klubbkamraterna skall kunna komma loss. Större förståelse med handpåläggning ge- nom att ofta upprepa vad vi menar med tjänster. Här är mina hämtade från debattinlägget i Rotary Norden: · Min dotter fl yttar till Göteborg. Någon som har kontakt på bostadsmarknaden där? · Min segelbåt på 31 fot är till salu. Känner ni en lämplig köpare? · Är i marknaden för ett nytt jobb. Min CV fi nns här för den som vill veta mer. · Vi saknar en programmerare till. Jobbe- skrivning fi nns . Vem kan hjälpa till? · Söker agent i Norge. Hjälp mig gärna med kontakter. · Berit och jag skulle till teatern i morgon men saknar barnvakt. · Min sommarstuga kan hyras under hela juli Lägg till några själv. Nämn som exempel tjänster någon i klub- ben bett om. Än bättre om resultatet kan nämnas. Förslaget att alla skall svara ?Nej tack? eller be om en tjänst Vi svenskar har svårt att krypa ut ur våra skal. Min bedömning är att det är till fördel om alla får yttra sig. När man vet att man har att svara är det min förhoppning att man tänker mer efter vad man behöver. Veckobrevet som en uppsamling av efterfrå- gade tjänster. I brev jag får nämns ofta att veckobreven passerar olästa i mailboxen. Var så säker? Nyfi kenhet gör att vad kamraterna behöver få hjälp med har ett betydande läsvärde. Max 6 minuter får det ta? Håll hårt i detta. Ordning och reda som för alla ledaruppgifter. Vad händer nu under 2009 Eldsjälar sökes. En grupp, som känner lik- som jag, att de är skyldiga Rotary en insats i en besvärlig och oviss tid. Som inser att Tjänsteminuterna är bara en av fl era åtgär- der som skall till för vår överlevnad. Vill du föra Rotary framåt och där ?Tjänste- minuterna? bara är en av fl era åtgärder? Du vet var jag fi nns. Mitt mål är att få till en projektgrupp, som kan ta del i förändringssamtal via nätet. Deltagarna blir sedan naturliga företräda- re för dess i sina respektive klubbar. Vad kan hända sen?. Vi vill framhålla våra yrken. Bli bättre. Vara resultatorienterade. Då fi nns mycket att hämta i Rotarys yrkesindelningsprincip. Exempelvis skulle alla med IT-yrken, liksom jag, kunna få ett eget forum eller hemsida. Via lösen lägger man in vad man vill ha hjälp med. Först på distriksnivå. Sedan kanske för hela landet. Varför inte träffas någon gång per år? Alla närvaropinnar be- hövs. Och sen?.. Fantasin sätter ingen gräns. Gör mig tjäns- ten att hjälpa till med förslag! Detta kan vara en av många uttolkningar av ?Service Above Self?! Ett sätt att bistå sina kamrater utan krav på gentjänst eller ersättning. Och där vårt nätverk och våra yrken tjänar som grund för vår vilja att bi- stå varandra och samhället! Hans Hindersson Rotary Solna Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) 532-161 58 sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna ?Rekommenderade resor? www.vinsten.se » Vinresor
14
14 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Rotary laddar om. Nu ska varumärket på allvar fyllas med värden som vitalitet, ung- domlighet och medmänsklighet. Positio- nen ska förfl yttas ? från att vara en, av många uppfattad, ?hemlig klubb? till att upplevas som en utåtriktad, social och medveten samhällspartner. Det är i alla fall visionen hos initiativtagar- na i distrikten 2350 och 2370 som nu vill göra gemensam sak och vädra ut förlegade uppfattningar. För första gången ger sig Rotary in i lobbyist-Sveriges smältdegel och bokar plats på årets Almedalsvecka. I fokus för de båda distriktens medverkan på Almedalsveckan (vecka 27) står att samla in medel för PolioPlus. För detta an- ordnas aktiviteter runt om i Visby ? där ro- tarianer kommer att förses med insam- lingsbössor. Därtill ska broschyrmaterial ut ? både om PolioPlus, men naturligtvis även om Rotary i stort. En rad tilltänkta rotarymö- ten, aktiviteter och mingel får också till syfte att bjuda omvärlden på en bättre bild av vad Rotary är, gör och ger. Något som är viktigt ? inte minst ur ett positioneringsperspektiv. Britt Hernell är distriktsguvernör för 2370: ? Tyvärr är det ju så att fördomarna om Rotary är ganska många. Men till viss del är de också självodlade. Det är ingen hem- lighet att snittålden är ganska hög. Och att vissa har en bild av Rotary som en ?gubbklubb? är väl egentligen inte helt taget ur luften. Det här måste vi ändra på. Men ska man ändra allmänhetens bild så måste man börja inifrån, med sig själv. Här har vi en viktig uppgift att bli mer öppen och att vara med i debatten, kommente- rar Britt Hernell. Rotary ? en manlig arena för karriär och affärsverksamhet? Så sent som häromåret lades en avhand- ling fram vid Linköpings Universitet. Den talande titeln löd ?Vi är bara några kompi- sar som träffas ibland. Rotary som en man- lig arena?. I avhandlingen beskrivs Rotary som ett stort osynligt och slutet nätverk som gynnar karriär eller affärsverksamhet. Avhandlingen fi ck stort mediautrymme och spädde i mångt och mycket på den allmänt något negativa bilden av organisationen. - Att många fortfarande upplever Rotary som ganska slutet säger att det är oerhört viktigt att vi tar stegen till att bli mer pu- blika, kommenterar Britt Hernell. Tankarna på att medverka i Almedals- veckan har successivt växt fram. Redan 2008 tog dåvarande DG i 2370 upp idén om Rotary i Almedalen, men av tidsmässi- ga skäl fi ck projektet läggas på is. Under ett presidentsamråd med gotlandsklub- barna togs frågan åter upp och idén skick- ades vidare till Britt Hernell, DG i 2370. Till- sammans med sin kollega Pelle Öhlund i 2350 och inte minst eldsjälar vid Fryshu- set i Stockholm har idén sedan formalise- rats och utvecklats. Sve r i g e Rotary tar sikte på Almedalsveckan Unikt Rotarysamarbete ska bekämpa fördomar och fokusera på förnyelse Almedalen vilar ? men snart möts politiker och opinionsbildare och Rotary är på plats. Budskap saluförs ? de nya kampanjskärmarna kom- mer väl till användning när Rotary bjuder in till akti- viteter och arrangemang under politikerveckan.
15
15Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Arrangemanget i Almedalsveckan drivs nu av de båda IPDG-arna i distriken, som tillsammans med Fryshuset utformar pro- gram, aktiviteter och olika PR-insatser. Mats E:son Hjorth, IPDG i 2370, och tillika medlem i Visby RK och Ulf Rubarth, IPDG 2350 kommer att stå som värdar för ar- rangemangen. Vår förhoppning är att Wisborgs Rk på ön kan öppna sin lunch för fl er än vanligt. De- ras sedvanliga fredagsmöte är ändå inprick- at i Almedalsveckan, så det passar utmärkt att krydda med inslag som skulle kunna vända sig till en bredare grupp, kommente- rar Mats E:son Hjorth. Han hoppas framför allt på att få se många rotarykollegor från rikets olika delar och även medförande per- soner som ännu inte är rotarianer. Vi vet att det under sommaren är många rotarianer på Gotland. De skulle säkert uppskatta att få träffas och kanske även kunna bidra till att synliggöra Rotary på lämpligt sätt. Polio Plus ? bra exempel på samhälls- engagemang Att Rotary International är en av de vikti- gaste kuggarna i det globala arbetet att utrota Polio är väl känt ? men kanske främst i vår i egen organisation. Att kunna berätta mer om PolioPlus-arbetet är därför ett viktigt inslag under Rotarys medverkan i Almedalsveckan. Inte minst för att det så väl belyser vilket samhällsengagemang vi faktiskt har, kom- menterar Britt Hernell. Att våra hjärtan brinner för de värsta utsatta måste komma fram tydligare ? sådana exempel gör att vi kan ladda vårt varumärke. Ett annat viktigt område är att påvisa att vi är öppna och att vi inte är rädda för att ta en diskussion. Om det fi nns en skev bild av Rotary så måste vi våga lyssna men också vara beredda på att bemöta. Kan vi få till en bra självrannsakan under Al- medalsveckan och vara med i debatten huruvida vi är karriärsklubb eller inte ? ja, då kan vi vinna mycket inför framtiden, avslutar Britt Hernell. Text: Fredrik Åberg, ordförande i PR-Kommittén D 2370 MER OM ROTARY OCH ALMEDALSVECKAN: Vill du veta mer om Rotarys medverkan un- der Almedalsveckan? Kanske vill du rentav vara med och hjälpa till? Tveka inte att ta kontakt med projektledarna Mats E:son Hjorth (D 2370) på adressen paxlex@swip- net.se eller Ulf Rubarth (D 2350) på adressen ulf.rubarth@beta.telenordia.se På www.rotary.se kommer du att successivt kunna få mer information. Se hela Almedalsprogrammet på www. almedalsveckan.se Rotaryklubbarna i Hammarö och Karlstad samt Karlstad Rotarct vill framföra ett varmt tack till alla som under lördagen den 14 mars bidragit till att 13072 barn kommer att kunna vaccineras mot polio, världens mest utbredda handikappande sjukdom. Ett speciellt tack vill vi rikta till Konsum Värmland och ICA Hagahallen, som spons- rade med alla marschaller, som under kväl- len lyste upp Klarälvens strand i centrala Karlstad för att påminna oss om den vikti- ga kampen mot polio och manifestera da- gens lyckade insamling. PolioPlus är ett program som drivs av Ro- tary i samarbete med bl.a. UNICEF och WHO. Två miljarder barn har fått poliovac- cin sedan 1985 och varje år förhindras dessutom 500 000 nya barn att smittas. Det är synnerligen viktigt att vaccinera alla barn så att viruset inte börjar sprida sig igen Idag återstår att hjälpa fyra länder, nämligen Nigeria, Indien, Pakistan och Afghanistan. Vi har kommit en god bit på väg bland an- nat genom att Bill och Melinda Gates skänkt 355 miljoner USD. Rotary har i sin tur lovat fortsätta kampen genom att matcha deras bidrag med ytterligare 200 miljoner USD Lena Wenngren Karlstad Solstaden Rk Marschaller lyser upp Klarälvens stränder (foto: Anders Henningson). Ett lysande resultat i kampen mot polio
16
16 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e När den svenska försommaren infi nner sig har det gått ett år sedan Samuel Bälter började sin tjänst som MAF-pilot i Uganda. Flera år av förberedelse för hela familjen som inkluderar hustrun Jenny och 2-åriga Rebecca har nu resulterat i en vardag där utmaningarna inte låter vänta på sig. - Det fi nns en påtaglig drivkraft hos lokal- befolkningen att utveckla landet. Hoppet står till den lilla men desto betydelsefullare medelklassen. Bakom kulisserna fi nns en dominant överklass med muslimsk infl uens som politikerna pressas till att lyssna in, de- klarerar Samuel med viss eftertänksamhet. Häromdagen stod han på det egna husta- ket och justerade vattenbehållaren som strejkat tillräckligt länge. Elnätverket i stadsdelen fungerar lite si och så, vilket Jenny och Rebecca får känna av desto mer då Samuel är upp i luften och fl yger. HIV närvarande Som de fl esta afrikanska länder känner Uganda följdverkningarna av HIV. - Vi märker av en positivare trend, siffrorna över dem som dör i HIV börjar plana ut. En bidragande orsak är att staten aktivt fi nan- sierat gratis bromsmedicin för HIV-smittade. Tyvärr hör man talas om en orättvis utdel- ning som prioriterar städerna på landsbyg- dens bekostnad, fortsätter Samuel. Även om läget i landet är förhållandevis lugnt så märks skillnaden mellan norr och söder. - I nordost i det så kallade Karamojo-områ- det lever nomader med boskapsskötsel som huvudnäring. Här förekommer regel- bundna fajter mellan boskapshållare där man skyller varandra för stölder. Oroshär- dar till följd av avknoppningar från LRA- gerillan förekommer också. I nordvästra, centrala och västra Uganda är det lite lug- nare. LRA-gerillan märks av i sydvästra Su- dan i gränslandet till RCA och Kongo. Oroligheterna mot grannländer som Sudan och Kongo är alltså tydliga enligt Samuel. Insatserna i södra Sudan är så omfattande att hjälpen dit verkar omfatta i stort sett allt. Mycket av vår fl ygtid går åt att serva organisationer som når Sudan via Ugan- das internationella fl ygplats Entebbe. I Yambio i Sudan sökte sig två katolska präster till MAF-planet och Samuel. Deras ìpapperî var temporära på grund av att de hade fått sina tillhörigheter och personliga id-handlingar uppbrända av LRA. Brända Id-handlingar - LRA är mer aktiva i Sudan, Kongo och RCA än Uganda just nu. En uppskakande rapport berättar att LRA rövat bort 100 barn i samma område i gränsen till RCA. Denna oro spiller över till Uganda som får ta emot människor som inte vågar bo kvar i sina hemtrakter. Flödet av information mellan organisatio- ner ger Samuel och hans kollegor i luften den support de behöver. MAF Uganda äger sitt eget fl ygfält, Kajjansi som ligger mellan huvudstaden Kampala och den in- ternationella fl ygplatsen Entebbe. - I och med att Uganda är förhållandevis li- tet så räcker dagsljuset till för att hinna med alla uppdrag samma dag. Det underlättar vår bränslepåfyllnad som visserligen fi nns på fl er platser men ofta i begränsad form. MAF Uganda har sedan några månader re- guljära fl ygningar mellan Entebbe och Bu- nia i östra Kongo. - I och med att MAF Uganda är en registre- rad NGO (Non Governmental Organisa- tion), så får vi via FN tillgång till snabba och omfattande säkerhetsrapporter. Vi delar med oss till MAF Kongo som på grund av rebellnärvaro lever mitt i evakueringstider just nu, tillägger Samuel och åsyftar bland annat David Jacobsson med familj. Dansk toppgäst Samuel hade under september hektiska veckor då kronprinsessan Mary av Dan- mark gästade landet. Han höll ställningar- na under tiden kollegorna var fullt syssel- satta med besöket. Nyligen när Samuel och en kollega precis hade släppt av Sture Nyholm, som gör ögonoperationer för îChristian Blind Mis- sionî i södra Sudan, fi ck de ett anrop från hemmabasen Kajjansi. - En man hade på grund av en motorcy- kelolycka hamnat i koma och behövde snabbt komma under intensivvård i Kam- pala. Vi kollade bränsletillgången och tids- marginalerna. Vi tankade i Gulu och fl ög mannen till Kajjansi där en ambulans vän- tade. Från anropet och fl ygning över hela landet var mannen på det stora sjukhuset på bara 5 timmar. Samuel berättar om medicinska uppdrag där kylboxar är nödvändiga. Flera organi- sationer med forskning på allvarliga sjuk- domar typ malaria har MAF att tacka för den interna kommunikationen inom lan- det. Det lokala fl ygbolaget ?Eagle Air? fl y- ger vid sidan om MAF, men är enligt Samu- el ingen allvarlig konkurrent då nuvarande trafi kering inte räcker till för att täcka ef- terfrågan. Vid sidan av Samuel har Jenny och Rebecca också fått känna av det nya hemlandet. - Det är ju helt normalt att en 2-åring prö- var sina föräldrar och avsaknaden av släkt Familjen Bälter - Jenny, Rebecca och Samuel (foto:MAF Uganda). MAF Uganda spelar en nyckelroll i Centralafrika
17
17Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e och vänner kan då upplevas lite påfres- tande. Glädjande är att Rebecca trivs bätt- re och bättre på dagis och församlingens söndagsskola. Hon börjar så smått komma in i rutinerna som är här. Ett av våra böne- ämnen känns besvarat, tillägger Samuel. Team på 13 familjer Några timmar på förmiddagen behöver Jenny för att uträtta alla ärenden och inte minst veckohandla. MAF-teamet beståen- de av 13 familjer har blivit riktigt goda vänner, även om det enligt Samuel är lät- tare att prata känslor på sitt eget moders- mål. En trygghet är närheten mellan fl yg- basen och hemmet. - Om Jenny behöver nå mig snabbt så kan hon förutom den vanliga mobilen nå mig på kortvågsradio. Mobilnätet som växer snabbt kan ibland, lite komiskt, leverera ett sms med två dagars försening. MAF Uganda har fattat ett principbeslut att bygga en helt ny hangar. Detta har för- anletts av fl era års samtal. - De faciliteter vi har är långtifrån bra, un- derstryker Samuel. Ett annat spännande projekt som Samuel berättar om gäller befolkningen på en ögrupp i Victoriasjön. - Nästa vecka kommer Adrian Went till Buvu, den största ön av Sseseöarnas totalt 80, för att undersöka projekteringen av en land- ningsbana. Intresset att nå ut till de onådda folken på öarna i Victoriasjön är stort. - Men det är svårt ta sig ut. Sjögången är många gånger häftig och resan tar cirka fem timmar. Den lokala församlingen på ön har i fl era år bett oss att jobba för ett fl ygfält. Vår församling i Kampala hade en hjälpinsats till en av öarna dit vi tog med oss latriner och vattenreningsfi lter. - Mycket av samhällsstrukturen och utbild- ningen i Uganda har sina rötter i den krist- na kyrkan. Många kyrkor har kopplingar till organisationer med hälsoutbildning. An- delen ugandier som besöker gudstjänster är också betydande, avslutar Samuel. Anders Hällzon FAKTA Flyget som en livlina När en större katastrof inträffar någon- stans i världen är det ofta direkt livsavgö- rande att hjälpen når fram i tid. MAF (Mis- sion Aviation Fellowship) har med över 60 års erfarenhet i luften lärt sig att snabbhet räddar liv. För MAF handlar det exempelvis om att med sina närmare 130 fl ygplan transportera hela läkarteam till platser som knappt är nåbara på annat sätt. MAF genomför få egna projekt men stö- der nationella och internationella organi- sationer på utsatta platser. På så vis fi nns en fl exibilitet som både kan minskas och ökas i engagemang i förhållande till beho- ven. MAF ökar effekten av insatsen och ofta rent av möjliggör att en insats eller ett uppdrag kan genomföras av olika humani- tära bistånds- och missionsgrupper. Enligt kartbilden fi nns MAF i de länder där oroligheter eller milsvida avstånd aldrig är ett möjligt alternativ att nyttja exempelvis med bil. Flyget på dessa platser - över ök- nar, sumpmarker, översvämningar, krigs- platser med mera - är ingen lyxresa, utan en livsnödvändighet för att en positiv ut- veckling ska kunna uppnås. En man hade på grund av en motorcykelolycka hamnat i koma och behövde snabbt komma under in- tensivvård i Kampala (foto:MAF Uganda). Samuel Bälter omgiven av glada ugandiska barn (foto:MAF Uganda).
18
18 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Flyghistoriskt fi nns det fl era personer som vid olika tidpunkter gjort fantastiska insat- ser för att hjälpa. I vårt land minns många än idag Carl Gustav von Rosén matbom- ningar i det då svältande Etiopien. I vingsla- gen av dessa insatser gjorde också Rotary stora insamlingar på 1980-talet som resul- terade i bland annat inköp av Cessnaplan tillägnad den afrikanska kontinenten. Det fantastiska är att ett av rotaryplanen ?5H-MVA? efter uppfräschningar fortfarande är verksamt i Tanzania. MAF:s fl ygtekniker Martin Ekholm har tagit fram uppgifter som visar på att planet varit till stor hjälp i Kenya och Tchad men fl yger nu som sagt i Tanzania. MAF betyder Mission Aviation Fellowship. När samarbetet med MAF inleddes 1986 överlämnades planet till MAF i syfte att vara med och utrota tuberkulosen i Kenyas nordvästra provins. Det var under dessa pionjärinsatser på plats i egenskap som redaktör som Lars Braw insåg behovet av kunniga läkare vilket i sin tur var startskot- tet för Rotarys Läkarbank. På grund av Afrikas brist på hållbara kom- munikationsnät är fl ygets insats fortfaran- de livsnödvändigt. MAF:s arbete intensifi e- ras kring länderna vid ekvatorn där kombinationen epidemier och vaccin är som mest betydelsefull. I Uganda fi nns idag familjen Samuel och Jenny Bälter verksamma. Vi får i intilliggande artikel en bild av deras vardag. Samtidigt som det är en påminnelse till rotaryklubbarna om MAF som en tidigare samarbetspartner. Nu var det dags igen. För nionde året i rad överlämnade Kungsbacka Skansen Rk sitt årliga bidrag till SPC (Specialpedagogiskt Centrum, i år överlämnades det en check på 40 000 kronor. Detta tack vare Gräppås Golfklubb, Kungsbacka Boule klubb och framförallt näringslivet i Kungsbacka som möjliggjort att vi kan hjälpa till att utveckla SPC: s speciella DATATEK, något som skulle vara helt omöjligt, då denna verksamhet ligger utanför kommunens budget. Snart har Lässlaget inbringat 300 000 kronor. I år kommer bidraget att omfatta inköp av Vic- tor Reader Stream är en ny spelare för DA- ISY-böcker, i ett praktiskt fi ckformat som gör den till ett praktiskt och diskret hjälp- medel. Den fungerar också som fi ckminne, genom att inspelning av meddelanden kan göras. Vid ett studiebesök i november månad fi ck vi ta del av hur SPC nyttjar våra bidrag till olika hjälpmedel. Ytterligare un- derströks att de resurser som vi bidrar med har en stor betydelse och ökar livskvalite- ten hos de bar som har läs och skrivsvårig- het som funktionshinder. Läslaget i Kungsbacka Skansen Rk Representanter från SPS, Gräppås golfklubb Kungsbacka Bouleklubb och Kungsbacka Skansen Rk. Snart klart för start-fl ygkapten Marcus Habtetsion fyller på ?soppa? på fl ygplanet The Helping Rotary i nordöstra Kenya. Rotary och MAF tidiga samarbetspartners
19
19Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Rotaryfonden Norrtälje har belönat Anhörig- vårdarna i Norrtälje och Ununge skytteför- enings ungdomsverksamhet med vardera 10 000 kronor för deras ?betydelsefulla insat- ser för att utveckla Norrtälje och Roslagen?. Anhörigvårdare är en person som inom fa- miljen, släkten eller vänkretsen, hjälper nå- gon som på grund av sjukdom inte längre själv klarar av vardagen. Med det stipendium man nu fått, hoppas Tiohundraförvaltning- ens anhörigkonsulent Kerstin Söderquist att anhörigvårdarna kan uppmuntras i sitt ar- bete med înågon liten guldkant, kanske i form av en båtresa i skärgårdenî. SM-medalj till Unungeungdom Kvällens andra stipendiat, Ununge skytte- förenings ungdomsverksamhet, har utmärkt sig genom sina engagerade ledare, som bi- dragit till att klubben har många aktiva ungdomar. Flera har vunnit medaljer, bland annat i junior-SM. Stipendiepengarna pla- nerar klubben använda för att delfi nansiera ungdomars deltagande i ett ungdomsläger i Fagersta i april och boende i samband med junior-SM i Kristianstad hösten 2009. Rotaryfonden Norrtälje delar årligen ut sti- pendier till personer, föreningar och organi- sationer ?som gör betydelsefulla insatser för att utveckla Norrtälje och Roslagen eller kommuninvånarnas trivsel, upplevelser och samhörighet?. Fonden fi nansieras gemen- samt av Norrtälje Rk och Norrtälje Roden Rk. Årets stipendier delades vid rotaryklubbar- nas årliga soaré, som i år hölls på Campus Roslagen. Förutom 10.000 kr var, fi ck stipen- diaterna en litografi av konstnären Peter Engberg. I samband med soarémiddagen underhöll Roslagsskolans Musikklasser med sång och instrumentalmusik, under ledning av Ingrid Hofstedt Nilsson, musiklärare. Olof Engfeldt Norrtälje Rk De belönade från vänster: Kerstin Söderquist, Anhörigkonsulent, Nils-Gunnar Bergander, Norrtälje Ro- den Rk, Therese Danielsson, juniorskytt i Ununge Skytteförening, Håkan Engström, Norrtälje Rk, samt Stefan Lundqvist, Ununge Skytteförening. Klass 9M från Roslagsskolans Musikklasser sjöng och spelade vid Rotarys stipendieutdelning på Campus Roslagen i Norrtälje. Stipendier till Anhörigvårdare och Skytteförening
20
20 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Pulkakväll för integration med Götene Kinnekulle Rk Frösö Rk inrättade våren 2009 ett stipen- dium på sammanlagt 4 000 kronor som ska tilldelas en aktiv idrottare och en aktiv ledare inom Frösö IF Handikappsektion. Stipendiet tilldelas en idrottare och en le- dare för berömvärda idrottsliga gärningar eller berömvärda ledargärningar inom handikappidrotten. 2009 års stipendium delades ut i samband med Frösö IF årsmöte 24 mars. Årets sti- pendiater blev Thomas Widlund (tränare) och Maria Lamberg (simmare). Stipendiet delades ut av Presidenten Göran Modén och Past President Peter Berg. Pentti Lamberg Frösö Rk Många av våra yngre invandrarbarn i Gö- tene känner sig utanför samhällsgemen- skapen och har svårt att få svenska kompi- sar. Klubbens president Arne Brånn och tillträdande president Hasse Andersson kom på den goda idén att här fi nns pro- blem där vår klubb borde kunna bidraga till bättre integration. Med ekonomiskt stöd från bl.a. distrikt 2380 arrangerade klubben därför pulkakväll i mitten av fe- bruari för såväl nyinfl yttade som för inföd- da barn med föräldrar. Kvällen var upplyst av marschaller och bjöd på perfekta för- hållanden. 25 plastpulkor hade införskaf- fas som efter övningarnas slut lottades ut bland barnen. Klubben bjöd även på korv och bröd, glögg och pepparkaka, som smakade gott i den kyliga kvällen. Dess höjdpunkt var den spännande 3-manna- tävlingen i stilåkning mellan Götenes När- polis Hans Järrebring, kommunalrådet Bo Bergsten och president Arne Brånn, där polisen tog en odiskutabel seger. Att det var en hellyckad kväll i integra- tionens tecken var det allmänna omdö- met från de närmare 100 deltagarna, va- rav många tidigare aldrig testat denna ädla sport! Krister Durling Götene Kinnekulle Rk Fjolla Feta och Annalinea Sjöberg (foto: Rolf Larsson). Närpolis Hans Järrebring(foto: Rolf Larsson). Frösö Rk: s idrottsstipendium Göran Modén, President i Frösö Rk, Maria Lamberg, Thomas Widlund och Peter Berg, Past President i samband med utdelningen av stipendiet.
21
21Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Vad är en drog? Vad säger lagen? Hur upp- täcker jag att mitt barn använder droger? Att vara förälder i dag är inte lätt. Hoten och farorna för våra unga lurar runt varje hörn. På olika sätt bekämpas ett ökande alkohol- och drogbruk hos våra unga. Åter- igen har Rotary i Ljungskile satsat förebyg- gande genom att dela ut en drogsnurra till föräldrar med barn i sjätte klass i Ljungski- le och Forshälla. Denna utdelning ägde rum på onsdagskvällen den 18 mars i Ljungskileskolan, där ett antal föräldrar kommit för att få veta mer. Tidig debut Laboratorieingenjör Lars Abrahamsson från NU-sjukvården i Uddevalla, drogsam- ordnare Anna Svensson från Uddevalla kommuns socialtjänst och polisman Mar- tin Hallberg berättade var och en från sin synvinkel om vad och hur det är för unga ute i verkligheten idag. Drogsnurran är ett enkelt redskap för för- äldrar att snabbt och enkelt skaffa infor- mation, råd och stöd om droger. Ungdo- mars alkoholdebut sker allt tidigare och konsumtionen ökar drastiskt. Steget från alkohol till droger är sedan inte långt. Ljungskile Rk stod, tillsammans med för- äldrarådet, som värdar för informations- mötet, där även Drogsnurran delades ut - ett verktyg att tackla frågorna med. Björn Tellow Drogsnurreutdelning i Ljungskile Ljungskile Rk: s president Mårten Palm, föräldern Susanne Oskarsson, polisman Martin Hallberg, labora- torieingenjör Lars Abrahamsson och kommunens förebyggande drogsamordnare Anna Svensson var några av deltagarna på informationsmötet. (Foto: Björn Tellow). Eda-Eidskog Rk har skänkt 5 000 kronor till Uzima Centre, ?Hoppets Center?, som lig- ger i ett slumområde i utkanten av Nairobi i Kenya. Centret har idag 300 barn och ungdomar som får möjlighet att gå på daghem, förskola, skola och rehabilite- ringsprogram. Pengarna ska användas till inköp av symaskiner. Centret har ett reha- biliteringsprogram där unga fl ickor från slummen får utbildning till sömmerskor, ett yrke där det är lätt att få jobb. Margareta Bergman, president i Eda Eidskog Rk, tycker att det känns angeläget att stötta detta projekt som ligger i linje med Rotarys anda. Världspresidentens tema för året är att förverkliga drömmen. Genom bidraget kan unga fl ickor få hopp om en bättre framtid. Nils Christian Faarlund från Skotterud är en av eldsjälarna bakom centret. Han kom- mer att ge information om hur arbetet på centret fortskrider. Klubben kommer att följa projektet och vill fortsätta att hjälpa dessa unga till ett bättre liv. Margareta Bergman Eda-Eidskog Rk Eda-Eidskog Rk: s president Margareta Bergman över lämnar en check till Uzima Centers representant Nils Christian Faarlund. Rotary förverkligar drömmen för unga fl ickor i Kenya
22
22 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden S v e r i g e Det var en mycket vital 60-åring som fi rade sitt 60-årsjubileum i Odd Fellowhusets festsal. Matsalen var utsmyckad med en mängd klubbfl aggor som klubben fått i gåva från anda klubbar från stora delar av världen. Länder som Indien, Nya Zeeland, Tanzania, Kenya, Australien och från många stater i USA för att nämna några. Mängden klubbfl aggor påminner om vår världsom- fattande organisation. Särskilt glädjande var att två av ungdoms- kulturstipendiaterna Jenny Eriksson (sti- pendiat 2001) och Sarah Howard (stipen- diat 2007) hade möjlighet att delta i festligheterna. Jenny som är konstnär och har ett studieår kvar på Valands konsthög- skola i Göteborg bjöd på en konstutställ- ning i matsalen. Mycket intressanta bilder i stort format, två oljemålningar varav en som också fanns att se på årets Skara- borgssalong samt en kolteckning. Sarah som är sångerska har också vidareutbildat sig och är nu artist på heltid. Sarah berät- tade att hon inom kort skulle resa till Strömstad där hon kommer att uppträda under sommaren på Daftö. Sarah bjöd oss på skönsång och inledde passande nog i vårkvällen med en traditionell visa á ca- pella ?Nu grönskar det?. Under middagen framförde Sarah ytterligare några sånger som rönte stor uppskattning. Många gratulanter På plats för att gratulera fanns Edzia Koch och Sigvard Oscarsson från rotarydistrik- tet, Hans Thorsell från Vadsbo Rk och Ola Stervin från Mariestad- Marieholms Rk. Samtliga gåvor var i form av bidrag till Ro- tary Foundation - pengar som kommer att användas i Rotary Internationals omfat- tande hjälparbete. Gåvor som klubbens president Ingemar Carlström tacksamt mottog. Bengt Josefsson berättade om bakgrunden till ungdomskulturstipendiet som han också var initiativtagare till. Bengt framförde också en hälsning från Martin Crommert (stipendiat 2001). Martin arbe- tar med en egen showgrupp och denna helgen var sedan länge fullbokad! Maud Gavelin berättade om sitt inträde som för- sta kvinnan i Mariestads Rk och om sina upplevelser med en grupp rotarianer som gästade Nya Zeeland inom Rotarys vän- skapsutbyte. Gruppen planerar fl er resor i samma anda och planer på att besöka ro- taryvännerna i Sydamerika fi nns. Håkan Reibäck Festligt 60-årsfi rande i Mariestads Rk Jenny Eriksson och Sarah Howard medverkade vid vår jubileumsfest (foto:Håkan Reibeck). President Ingemar Carlström hälsar välkomna till jubileumsfesten (foto:Håkan Reibeck). Flying Clipper Loggbok ? ISBN: 978-91-978084-0-8 | 373:- (340 + 33:- i porto) Inbetalning görs till: Wettre förlag, Fyrmästareg 16i, 451 41 Uddevalla, Orusts sparbank, BG: 399-3201 Märk inbetalningen ?Rotary? eller gör er beställning per e-mail: shop@wettre-forlag.se Glöm inte fylla i fullständigt namn och adress. Sommaren ?59 bordade Staffan Wettre och Gunnar Stenström den tremastade märssegelskonaren Flying Clipper. Det var början på en sommar med hårt arbete och många oförglömliga minnen. Skeppet gick mot Medelhavet från Göteborg. Det var William Benton, tidigare VD för Encyclopaedia Britannica, som hyrde skeppet för sina amerikanska gäster, bland dem var den tidigare presidentkandidaten Adlai Stevenson. Överläkarna Gunnar Stenström, rotarian i Kungälv RK, och Staffan Wettre, har nu som pensionärer, efter 50 år, avslutat sin inre resa med en loggbok i text och bilder. Vid ett köp genom Rotary går 20:- av de 340:- boken kostar till Rotarys Läkarbank. Flying Clipper Loggbok ? en reseskildring i text och bilder ? b. 150 mm, h. 210 mm ? 128 sidor ? 70 fyrfärgs foton, målningar, grafiska blad, dubbel-8 remsor och teckningar ? essä ?reflektioner 50 år senare? av Staffan Wettre och Gunnar Stenström ? 2 lacker, partiell UV och blank vattenlack ? bunden i screentryckt bomullsduk ? ett elastiskt band för en säker resa ? tryckt på Arctic Volume Ivory 130g ? en 32 sidig bilaga med den engelska översättningen, tryckt på Arctic Volume Ivory 100g www.wettre-forlag.se
23
23Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Sve r i g e Sprit- och drogfester bland våra ungdo- mar oroar oss alla. Hur kan vi påverka ung- domar och föräldrar att motverka det tidi- ga supandet och knarkandet? Ofta har vi uppfattningen att problemen dyker upp i andra familjer än i vår egen, i andra grupper och samhällsklasser. Våra egna ungdomar är ju ganska exempla- riska tills vi en dag står där med proble- men. Kommunikationen mellan vuxna och ungdomar är betydligt sämre än vi anar, vuxna vet ofta ingenting om vad som försiggår i skymundan. Att skapa en debatt mellan ungdomar och föräldrar är en beprövad väg att förstå vad som håller på att hända. Kistaklubben i Stockholm med Gunnar Adolfson som initiativtagare har erbju- dit klubbar i distrikten 2350 och 2370 att deltaga med en teaterpjäs. Under de tre senaste åren har ca 70 föreställningar med stor framgång spelats på olika sko- lor. Lokalpress i Järfälla, Uppsala och Österhammar har skrivit artiklar om projektet. 900 000 investerat Totalt har ca 900 000 kr investerats i pro- jektet. Rotary, Socialstyrelsen och lokala skolor har bidragit till fi nansieringen. Startkapital har skapats genom konsert- serien ?Opera Fantastica? som i Rotarys regi getts tre gånger på Konserthuset och Stadshuset i Stockholm. Överskottet har blivit ca 200 000 kr varje gång och går till kampen mot droger. Teaterprojektet Spritfesten är möjligt att fortsätta med stöd från dessa konserter. Musik och tea- ter väcker mycket känslor. I projektet har upplevelser fått en stor plats. Då är det lätt att få publik. Varför lyckat projekt? Teaterpjäsen har tack vare regissören An- drea Larsdotters engagemang i frågor kring ungdom och alkohol kunnat utveck- lats till en medryckande föreställning. De skådespelande ungdomarna har påverkat innehåll och manus så mycket att föräldrar förvånat höjer ögonbrynen. Inom Rotary har många värdefulla insatser gjorts, som för projektet framåt. Det gäller pjäsinnehåll, forskningsresultat, spridning av idéer till vänner i andra klubbar mm. Det är ett fantastiskt nätverk. Vi ska vidareutveckla teaterpjäsen. Att nå fram till fl era ungdomar är viktigast och att sedan försöka påverka dem att minska eller avstå från alkoholkonsumtion och droganvändning. Vi fortsätter att erbjuda föräldrar och ungdomar en spännande kväll mot ett bättre liv utan droger. För Ro- tary innebär detta en möjlighet för klub- bar att engagera sig i viktiga frågor i sitt närområdet. Kontakta gärna Teaterrådet: Gunnar Adolfson (Kista), Sven Berg ( Ny- kvarn), Patrik Kallerman (Kista), Björn Klemming (Järfälla Kvarnen), Ingrid Kvist (Järfälla Kvarnen), Christina Lannes (Kista), Andrea Larsdotter (regissör), Christer Nir- land (Kista), Christer Nordin (Kista), Inge Rosengren (Kista) eller gå in på www.sprit- festen.se Gunnar Adolfson, Inge Rosengren Text & bild Stor publik väntar på föreställningen (foto: Gunnar Adolfson, Inge Rosengren). Rotary kraftsamlar mot droger genom teater
24
24 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Sve r i g e S/Y Flying Clipper var ett klassiskt segelfar- tyg, inte sällan kallat ?världens vackraste?. Hon byggdes 1929 på det varv i Skottland, där 60 år tidigare Cutty Sark byggdes och fi ck då namnet Sunbeam II. Efter andra världskriget köptes hon till Sverige av Ryd- bergska Stiftelsen för att bli skolfartyg och tio år senare av Clipper Line i Malmö som döpte om henne till Flying Clipper. Hon tjänade sedan som skolfartyg under fl era långa seglingar de närmaste åren, bl.a. till Sydamerika och Västindien. Sommaren 1959 fi ck hon ett nytt uppdrag: att segla passagerare i Medelhavet. En amerikansk förlagsman och senator, Willi- am Benton, hyrde fartyget och bland hans gäster ombord fanns Adlai Stevenson, tidi- gare presidentkandidat. Däcksbesättningen för denna segling re- kryterades från Sjövärnskåren. Bland dessa besättningsmän fanns Gunnar Stenström och Staffan Wettre, båda sedermera läkare, Gunnar Stenström också rotarian. Fartyget lämnade Göteborgs hamn den 11 juni och gick först till Malmö, där chefen för Sjövärnskåren inspekterade. Sedan var destinationen Lissabon via Kielkanalen, Nordsjön, Engelska kanalen, Biscaya och Atlanten. Passagerarna embarkerade den 2:e juli och sedan angjordes under sex veckor ett tjugotal hamnar i västra Medel- havet före slutdestination Livorno. Det blev en närmast unik resa som prägla- des av många sköna upplevelser och hårt arbete. Medelhavet var nytt, skönt och spännande för tonårspojkar från Norden i en tid då resande inte var så vanligt. Och arbetet och livet ombord påminde starkt om det på gamla tiders segelfartyg. De 14 besättningsmännen hade gemensam bo- stad i skansen och delade arbetet fortlö- pande i två arbetslag, babords och styr- bords vakt. Det innebar 84 timmars arbetsvecka plus ?övertid? då ?alle man på däck? beordrades. Under resan skrev Gunnar och Staffan dagbok/loggbok, fotograferade, fi lmade och tecknade. Under arbetslivet har min- nena varit i stort sett vilande men som pensionärer har de båda aktiverat och be- arbetat minnen och material och detta har småningom med stor hjälp av Jonas Wett- re, son, fotograf och förlagsanställd resul- terat i en bok, ?Flying Clipper Loggbok?. Den innehåller fotografi er, akrylmålningar, koppartryck och fi lmremsor, dagboksupp- slag och en avslutande dialog med refl ek- tioner. Svensk text är översatt i en engelsk inlaga. Gunnar Stenström Kungälv Rk Loggbok från Flying Clipper I ett sagolikt vårväder, lördagen den 4 april möttes tiotalet medlemmar i Finnvedens Rk och en gäst! Ingemar Arvidsson, An- derstorps Rk i skogarna väster om Anders- torp. Past president i Finnvedens Rk Arne Bolmgren, skogsbonde, hade nu färdigbe- rett ett ca 2 hektar stort område för åter- plantering efter stormen Gudrun. Flera av klubbens medlemmar är vana skogsmän- niskor, men några gjorde för första gången bekantskap med plantor och redskap. Da- gen förfl öt i gemytets tecken med stärkan- de ärtsoppa som lunch och livfullt histo- rieberättande. Förmodligen blir detta till någon form av tradition, det var medlem- marna överens om. Arbetsuppgifterna kan variera, men målet är att kunna hjälpa i Ro- tarys anda. Denna gång blev det ett rejält bidrag till Polio Plus insamlingen. Finnvedens Rk har alltid ett antal hjälppro- jekt igång. Klubben som tillhör de mindre i landet, har bara 22 medlemmar, men Rotarys Läkarbank har länge varit ett primärt mål. Denna höst reser två läkare, Johan Larsson och Agneta Runbom till Kenya som s.k. ?Jeepläkare?. Agneta Runbom för andra gången som klubbens företrädare. Klubben har under två rotaryår sänt ut fyra Shelter- boxar och nu är en femte box strax på gång. Kjell Svensson Här skall du sätta första plantan för Polio Plus sä- ger Arne Bolmgren t.h. Past President i Finnvedens Rk till nuvarande President Anton Schön. Gästrotarianen Ingemar Arvidsson, Anderstorps Rk med Lars Jacobsson och Thomas Sköld Finnvedens Rk i historieberättartagen vid ärtsoppelunchen. Finnveden i Gudruns spår
25
25Nummer 4. 2009 . Rotary Norden w w w . s o lr e k la m b y r a . s e F o t o : D a n H o lm q v is t DU SOM KÄNNER OSS VET ATT VI ÄR OMÅTTLIGT NYFIKNA. Och att vi nästan alltid väljer att gå vår egen väg. Vi har till exempel valt att utveckla och investera i vår fabrik i Skeppshult, istället för att flytta tillverkningen utomlands. Inte för den småländska envishetens skull utan snarare för att vi själva vill ha full kontroll över produktionen. Vi lever självklart upp till och överträffar också i många avseenden de miljökrav som ställs på vår tillverkning. Att vi dessutom bidrar till det goda kretsloppet genom att tillverka nära slutkonsumenten gör inte det hela sämre. Men det allra viktigaste med att ha kontroll över helheten är att vi verkligen kan garantera dig en riktigt bra cykel. Provkör så förstår du vad vi menar. NOVA är vår mest populära damcykel och en modell som tål att cyklas på varje dag, året runt. Cyklar i Nova/ARC serien finns från ca 5 195 kronor. Cykeln på bilden är en 8-växlad Nova Comfort med ca pris 8 995 kronor. Lokala avvikelser kan förekomma. Vi är stolta över att tillverka cyklar i Småland. Alla våra cyklar kan delbetalas. Beställ vår produktkatalog på www.skeppshult.se eller på telefon 0371 ? 368 00. Uppfyller kraven i EN 14764. www.smp.nu
26
26 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Nor ge Med utgangspunkt i alle forslag og disku- sjoner rundt hvordan den enkelte lokale Rotary klubb skal kunne bidra til PolioPlus kom president Johan Graner Haugse høs- ten 2008 med et forslag til styret i Hokk- sund rotaryklubb. Forslaget gikk ut på at vi skulle forsøke å få med andre klubber i dis- trikt 2310 på et felles arrangement. Dette kunne for eksempel være en ?gladjazz konsert?, og en kom raskt frem til at Kongs- berg kirke måtte være den perfekte arena for arrangementet. Magnolia spilte opp Hvilke artister skulle en så velge for å få god oppslutning om dette? Her falt val- get på Magnolia Jazzband. Et kjent og kjært ?band? som har holdt det gående i langt over 30 år. For å kunne ta ansvaret for et slikt arrange- ment med de kostnader det medfører var en avhengig av forpliktende samarbeid med andre klubber i distriktet. Kontakt ble etablert, og langt de fl este av klubbene i vårt distrikt stilte opp på dette og forhånds- kjøpte såpass mange billetter at en med sikkerhet kunne si at arrangementet ville gi et pent overskudd som i sin helhet skulle gå til PolioPlus. Følgende klubber engasjerte seg i konserten til inntekt for PolioPlus: Hokksund, Kongsberg Syd, Rollag og Fles- berg, Mjøndalen, Modum, Ringerike, Høne- foss og Hønefoss Øst. 600 billetter solgt I forkant av konserten ble det solgt opp mot 500 billetter. På selve konsertdagen ble det solgt ytterligere nesten 100 billetter. Til sammen 600 personer fi kk oppleve denne fl otte konserten som ble et høydepunkt for alle som var tilstede. Vi må derfor kunne kon- kludere med at dette ble en gedigen suksess! Det er faktisk slik at fl ere mener dette burde etableres som en årlig tradisjon. Selve konserten fant sted den 4. mars 2009 i ærverdige Kongsberg Kirke. Et fantastisk konsertlokale med en helt spesiell stem- ning. Kongsberg kirke er fra 1700 tallet og den er bl.a. kjent for sin utsmykning med originale lysekroner fra Nøstetangen Glassverk som for øvrig også lå i vårt Ro- tary distrikt. Publikum møtte et profesjonelt jazz band med meget høy kvalitet. Det var helt tyde- lig at også musikerne storkoste seg denne kvelden. Det var første gang de spilte i Kongsberg kirke. Dermed ble det en min- nerik kveld også for dem. 100 000 i overskudd! Erfaring viser at det blir stadig mer og mer vanskelig å få folk med på arrangementer og dugnader. En må derfor kunne tillate seg å si at dette var en ide som vi trygt kan anbefale til andre klubber med håp om suksess også for dere. Til slutt nevner vi at dette ga et meget pent overskudd på drøyt NOK 100.000 som altså i sin helhet går til et meget godt og viktig formål, PolioPlus Takk til alle som jobbet hardt for å få dette arrangementet i havn, og takk til alle som kom for å oppleve denne konserten. Dag Syvertsen, Hokksund Rk Flott jazzkonsert i fl ott kirke til fl ott formål 600 tilhørere gledet seg over konserten i den fantastiske kirken i Kongsberg. Ni rotaryklubber sto bak. (Foto: Irene Mjøseng, Laagendalsposten.) President Johan Graner Haugse i Hokksund Rk hadde idéen. (Foto: Dag Syvertsen.)
27
27Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Nor ge -Vi i Arendal rotaryklubb har visst ikke vært særlig fl inke til å fortelle om vår virksomhet. Men nå har vi hatt et knall RYLA-seminar for ungdom. Det var så vellykket at det vil vi gjer- ne bringe videre, sier en begeistret Jan Lunde. -Seminaret ble arrangert i mars. Ryla står som kjent for ?Rotary Youth Leadership Award?, og hovedtemaet var ?Internasjona- lisering?. Deltagere kom fra Flekkefjord i vest til Tønsberg i øst, forteller han. Maritimt - Lunde minner om at Arendal, med sine stol- te sjøfartstradisjoner, i de senere årene har evnet å utvikle en betydelig landbasert ek- sportindustri. Seminardeltagerne besøkte fl ere av disse bedriftene og fi kk her en inn- føring i hvilke utfordringer ? og fordeler - man har når man driver sin virksomhet fra en mindre sørlandsby. Ungdommen be- søkte bl.a. Gard, et av verdens aller største sjøforsikringsselskaper. De besøkte videre Sevan Marine, utvikler av sylinderformete offshoreenheter og de fi kk hos Norsafe en innføring i produksjon av moderne livbåter. - og internasjonalt lederskap Deltagerne besøkte også Arendal Interna- sjonale Skole som ha vist seg å være av stor betydning når disse bedriftene ønsker å til- trekke seg dyktige medarbeidere med inter- nasjonal erfaring. På skolen underviser man etter International Baccalaureate (IB), og deltagerne fi kk en orientering fordelene ved å ha denne form for undervisningstilbud. Ved siden av det mer praktiske opplegg med bedriftsbesøk fi kk seminardeltagerne høre foredrag om Internasjonalisering, og tidligere fylkesmann Hjalmar Sunde fore- dro om Lederskap i et Internasjonalt miljø. Begge disse foredragene ble krydret med praktiske eksempler noe som tilhørerne åpenbart fant svært interessant. -Avslutningsvis fi kk deltagerne tildelt gruppearbeider som skulle gjennomdis- kuteres og resultatet ble deretter presen- tert i plenum, og som en av seminardelta- gerne uttalte til avisen: ? ?Vi har lært at det går an å lage en stor, internasjonal bedrift, selv om man er i en liten by som Arendal? av Jan Lunde, Arendal Rk Internasjonalt i Arendal Noen av seminardeltagerne utenfor Gard-bygget, fl ankert av Jan Lunde (t.v.) og Alf Eivind Ljøstad. (Foto: Vidar Fløde, Agderposten). President Hege Marie Wahl i Stokke Rk har virkelig lykkes med medlemsutvik- lingen. Primo april tok klubben opp fi re nye medlemmer, som her omgir presi- denten. Fra v. Otto Holm, Hans Martin Bærefjell, Åse Svensson og Arnt Tho- mas Revetal Kolbekk. (Foto: Svein-Erik Bergsholm.) Vekst i Stokke
28
28 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden N o r g e Han er medlem av Ekeberg Rk i Oslo. har vært med i over 20 år. Nå nærmer han seg 80, har vært meget syk, ja, på gravens rand, men vendte tilbake. Han har en lang og hederskronet karrière å se tilbake på, den begynte på orgelkrakken i metodistkirken i Sarpsborg for 65 år siden. Så burde han vel en gang kunne ta det litt rolig. Men det gode menneske Kjell Karlsen har i stedet satt en gammel drøm ut i livet. Med sitt legendariske Big Band i ryggen har han nå utgitt (i de kretser har det forresten ikke utgitt, men sluppet) en CD med den smått provoserende tittelen ?Edvard Grieg in jazz mood?. Dristig gjort av en senior? ?En seier for den gode musikk,? skriver musikk- anmelderen i Bergens Tidende. -Det er rundt 50 år siden Duke Ellington jazzet opp Griegs Peer Gynt-suite, en inn- spilling som skapte rabalder her hjemme, og som rett og slett ble forbudt i Norge. Godt at tidene forandrer seg, sier Kjell Karl- sen. I mange år har han syslet med tanken på å lage en norsk jazzversjon av Grieg. ?Nytt og moderne liv? -Hadde Edvard Grieg levet idag, ville han antagelig vært jazzmusiker. Og komponist, slår Kjell Karlsen fast overfor RN. ?Jeg har ikke prøvet på å forbedre Grieg, bevare min munn. Han er jo grunnfjellet i norsk musikk. Utfordringen lå i å gi hans musikk en ny form. Under innspillingen av ?Edvard Grieg i jazzhumør? har vi brukt både gamle og nye jazzuttrykk. Og neste generasjon tar med takk imot veteranens musikk. Hans harmoniske grep ?er tro mot verkenes originalitet og tilfører musikken et nytt og moderne liv i sin nyvunne tonedrakt,? leser vi. Kjell Karlsen byr på mange av Griegs mest kjente stykker. Norsk dans nr. 2, Kveldsang for Blakken, Ved Rondane, Våren, stykker fra Holberg-suiten, og fra Peer Gynt fi nner vi både I Dovregubbens hall, Anitras dans og Solveig sang. -Noe for enhver smak, håper jeg, sier Kjell Karlsen og skryter at musikerne han har med seg. Og av sin rotaryklubb, Ekeberg. -Der kan du tro jeg trives. Da jeg var alvor- lig syk midt på 90-tallet var medlemmene enestående med sin hjelp og oppmunt- ring, sier han. I følge hans klubbkamerater er for så vidt Kjell Karlsen selv den snilleste av alle, en mann det bare blir sagt pene ting om. -?Edvard Grieg in jazz mood? har engelske titler. Hvorfor det, på en så heilnorsk utgi- velse? -Vel. Distribusjonen er ved Universal. Man kan alltid håpe på et internasjonalt mar- ked. Grieg er jo toppen, sier Kjell Karlsen. Av Øystein Øystå Orkesterleder, pianist, arrangør, komponist og rotarianer Kjell Karlsen har stadig et vennlig glimt i øyet. (Foto: Jarl Morten Andersen, SA.) Grieg i jazzhumør
29
29Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Nor ge Etter initiativ fra vår guvernør i det norske distrikt 2250, vedtok vår klubb med be- geistring å slutte seg til et forslag til Rota- rys lovråd om å se om vår internasjonale organisasjon kanskje kunne være topp- tung og overbemannet. Nå vet vi jo alle at Rotary først og sist lever i hver enkelt klubb. Her hører hver eneste rotarianer hjemme, det er i klubben vår vi opplever Rotary. Og hver enkelt klubb er solid organisert, med president, past presi- dent og innkommende president, styre, komiteer med ledere og samtlige med- lemmer med i komitéarbeidet. En gjenno- morganisert organisasjon. Og ettersom Rotary per defi nisjon rekrutterer ledere misliker vi stort sett for mye overstyring. Så slår vi opp på distriktets hjemmeside og fi nner organisasjonskartet. Øverst står selvsagt guvernøren. En strek fører til administrasjon der guver- nøren selv topper og deretter distriktsse- kretær, distriktstrener (hva nå det måtte bety) og distriktssekretær. På den andre siden fi nner vi distriktsrådet med 6 betydningsfulle medlemmer og ko- miteene for distriktskonferanse og PETS. Så kommer distriktskomiteene: Medlem- skap med leder og to medlemmer, og vi- dere Rotaract og RYLA og Alumni. Vi fi nner Serviceprosjekter med leder og to med- lemmer og ungdomsutveksling med leder og tre medlemmer. Kommunikasjonsbok- sen har leder, presse DICO og månedsbrev og så kommer Rotary Foundation med egen leder og under der to medlemmer som skal ta seg av søknader, leder og to som skal ta seg av markedsføring, GSV og SVE med leder og to medlemmer og an- svarlig for Polio Plus. Og så topper vi det hele med den relative nyskapningen, assisterende guvernører. Vi har seks ? 6 - av dem bare i vårt distrikt, utenom guvernøren. Altså en slags guver- nør for hver åttende eller niende klubb! Oppsummert: 44 bokser på organisasjons- kartet, utenom de mange som tar seg av distriktskonferanse og PETS. Dette på dis- triktsnivå i en organisasjon der den enkelte klubb selvsagt er det alt dreier seg om. Legg så til NORFO som en stadig mer om- seggripende organisme, uten at jeg helt har forstått hvor dette nivået har fått sin legitimitet fra, og let etter hvor du fi nner maken til organisering. Det er da, når oppmerksomheten dreier fra det internasjonale til distriktet, at man fi n- ner frem den store boken og leser om splinten i vår nestes øye og bjelken i vår egen. Kanskje det er på tide at vi vender opp- merksomheten tilbake til det opprinnelige Rotary, den enkelte klubben der det virke- lige Rotary lever? Thor Osland, Kopervik Rotary klubb Ultimo mars i år fi kk fi re klubbmedlemmer utmerkelsen Paul Harris Fellow: Kitt Nevra, Odd Kr. Gulliksrud, John Reidar Bakken og Thomas Fr. Bjørløw. Alle fi re har et langt medlemskap i Sande Rotary, alle før 1980 I tillegg fi kk Daniel Bråthen PHF med 1 sa- fi r. Han fi kk sin PHF allerede i 1966 som chartermedlem. Daniel er nå den siste av disse medlemmene i klubben, med med- lemskap siden 1962. Han var president 1978-79. Siste rotary-år var han det medlemmet i vår klubb som hadde størst fremmøte. PHF-er i Sande Rk Bildet viser fra v. Odd Kr. Gulliksrud, John Reidar Bakken, president Arthur Berg Reinertsen, Thomas Fr. Bjørløw. Kitt Nevra og Daniel Bråthen. RI, distriktet ? og bjelken i vårt eget øye Teatersjef Bjarte Hjemleland ved Den Nationale Scene var foredragsholder under det årlige fellesmøte for rotary- klubbene i Bergen og omland, i regi av Bergen Vest Rk, melder den utrettelige PDG Egil Jørgen Eikanger fra de kanter. Hjelmelands foredrag med tittelen ?Te- atersjef i fri dressur? påkalte stor be- geistring. President Sigrid Kaland i Ber- gen Vest Rk takket teatersjefen for teateropplevelsene han har gitt publi- kum siden han tiltrådte,. Som takk tildelte hun ham desuten ut- merkelsen Paul Harris Fellow, noe han åpenbart satte stor pris på. (Foto: Magne Åhjem.) Teatersjef i fri dressur
30
30 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Vantaan Rotaryklubi järjesti kuluvan vuo- den neljän ensimmäisen kuukauden aika- na keräyksen, johon osallistui piiri 1420. Projektin aihe oli käytetyt silmälasit, joita meille lähes kaikille on jäänyt kaappeihin ja laatikoihin. Keräys järjestettiin yhteistyössä World Vision?n ja optikkoliike Cazzen kanssa. Suomen World Vision on kristillis-humani- täärinen kehitysyhteistyöjärjestö, joka on osa noin sadassa maassa toimivaa kan- sainvälistä World Vision -verkostoa. Silmä- lasiprojektista saadut käytetyt lasit tarkas- tetaan vahvuuden ja kunnon osalta Cazze-optikkojen toimesta, jotka myös lä- hettävät niitä yhdessä World Visionin kans- sa - tällä kertaa Meibekiin Keniaan. Keräys tapahtui siten, että ensin piirin klu- beille, presidentille ja sihteerille, lähetettiin sähköposti, jossa selitettiin keräyksen tar- koitus ja korostettiin sitä, ettei keräys aihe- uttanut rotareille kustannuksia. Tavoite oli saada kerättyä noin 500 kpl silmälaseja, mutta onnistuneiden klubikäyntien seu- rauksena laseja alkoi ilmaantua yhä enem- män. Pian myös seuraava tavoite 1.000 kpl meni rikki ja vihdoin 28.4.2009 järjestetys- sä luovutustilaisuudessa pakettiautosta saatiin kantaa ulos lähes 3.000 kpl hyvässä kunnossa olevia silmälaseja. Rotarit olivat ottaneet asian omakseen ja mm muutama klubi oli laittanut paikallislehteen ilmoi- tuksen keräyksestä. Seurantakin toimii Yhdet silmälasit merkattiin - ne kuuluivat eräälle tunnetulle henkilölle ja näiden lasi- en matkaa tulemme seuraamaan samoin kuin tietysti kyseisten lasien saajan elämää Meibekissä. Keräykseen osallistuivat lähes kaikki piirin 1420 klubit, mikä mahdollisti lasien suuren määrän. Positiivista oli se, että lasien kunto, vaikkakin saattoivat olla vanhoja, oli erittäin hyvä. Ennen luovutus- ta jokaiset lasit käärittiin yksittäin muovi- pusseihin naarmuuntumisen estämiseksi. Lasit lähtevät kohti Keniaa tämän vuoden elokuussa. Mukaan lähtee optikkoja, jotka auttavat sikäläisiä kollegoja näöntarkas- tuksissa, tarvittaessa tehdään myös silmä- leikkauksia. Maailman terveysjärjestön WHO:n asiantuntijan mukaan maailmassa on arviolta miljardi ihmistä, jotka tarvitse- vat silmälaseja. Varsinkin kehitysmaissa kaikkein köyhimmillä ei ole varaa näöntar- Helsinki Finlandia Hall Rk:n presidentti Hannele Kauranne ojentaa silmälaseja Vantaan Rk:n Matti Jakoselle. Silmälasien keräystavoite ylittyi kuusinkertaisesti Maija Vehmanen ja Laura Kaljala Espoon Olarin koulusta voittivat Leppävaaran Rota- ryklubin jo toistamiseen järjestämän ?Mil- lainen on hyvä yritys?? -tehtäväkilpailun. He perustivat yhdessä seitsemän muun luok- katoverinsa kanssa oman yrityksen kokeil- lakseen näitä tavoitteita myös käytännössä. Yritys - oman koulun ruokatunnilla avoinna ollut kioski Hennan Herkut - toimi pari kuukautta ja tuotti voittoa. - Kilpailussa oli tavoitteena kartoittaa 14 ? 15 -vuotiaitten nuorten ajatuksia hyvästä yrityksestä. Toisaalta he ovat tulevia päättä- jiä, toisaalta juuri tulossa siihen elämänvai- heeseen, jolloin olisi hyvä ensimmäisen kerran miettiä mitä suurena tekee. Tavoit- teena on, että kilpailu kehittää oppilaiden ymmärrystä yritystoimintaa ja yrittäjyyttä kohtaan, kertoo Kai Friskberg, Leppävaa- ran Rotaryklubista. Teksti ja kuva: Anssi Siukosaari, Leppävaaran Rk Kuvassa voittajat Maija (oik.) ja Laura esittelevät yrityksen perustamista ja toiminnan analyysiä tiliselvityksineen sisältänyttä aineistoa Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkoselle (Kanta- Espoon Rk), joka ojensi heille mm. 1.000 euroa ja tavarapalkinnot. Kuvassa vasemmalla heitä oh- jannut opettaja Henna Jouhki ja Olarin koulun ja lukion rehtori Kaisa Tikka. Borgå Västra Rotaryklubb-Porvoon Länti- nen Rotaryklubi järjesti hyväntekeväisyys- tanssiaiset Suomen Valtiopäivien 200-vuo- tisjuhlien avajaispäivänä 28. maaliskuuta 1800-luvun hengen mukaisesti. Tapahtu- malla kerättiin rahaa John Nurmisen sääti- ön Puhdas Itämeri ?hankkeeseen. Lahjoi- tettava summa oli 10 000 euroa. Nuorekkaat klubilaiset osoittivat miten yh- teistyöllä saadaan tulosta aikaan. Ahkeran etukäteistyön ja hyvien kontaktien ansiota paikalle oli saapunut 140 iloista juhlijaa. Julkisuuden henkilöitä edusti muun muas- sa kauppaneuvos Satu Tiivola seurueineen, taiteilija Johanna Oras puolisoineen ja vuo- den 2008 toinen perintöprinsessa Johanna Väre seuranaan malli Kalle Kuvaja. Presidentti Tarja Halonen kunnioitti juhlan Hyväntekeväisyys- tapahtuma valtio- päivien hengessä Millainen on hyvä yritys?
31
31Nummer 4. 2009 . Rotary Norden teemaa lähettämällä henkilökohtaisen ter- vehdyksenä. Valtioneuvoston tervehdyksen toi paikalle saa- punut maahanmuuttoministeri Astrid Thors. Puolustusvoimia edusti EVP. kenraali Ilkka Kylä-Harakka ja papistoa Isä Mitro. Sere- moniamestarina toimi työyhteisövalmen- taja-kirjailija Tom Lundberg. Vuosi 1809 mielessämme Porvoon teatterilla oli merkittävä rooli illan ohjelmassa. Teatteri esitti tuokiokuvia val- tiopäivien vaiheilta mukana tietysti Alek- santeri I ja Ulla Möllersvärd. Musiikista huolehtivat Porvoon musiikkiopiston Pip- purit-kvartetti ja Tanssiorkesteri. Ateriaksi nautittiin Haikon Kartanon valtiopäivien 1800-luvun hengen mukainen viiden ruo- kalajin päivällinen. -Klubimme lähti toteuttamaan Valtiopäi- vätanssiaisia juhlistaakseen yhtä tärkeää historian merkkipaalua, jota meidän suku- polvellamme on ainutlaatuinen kunnia juhlia, klubin presidentti Jutta Kaksonen sanoi juhlapuheessaan. John Nurmisen säätiön Puhdas Itämeri ?hanke valittiin hy- väntekeväisyyskohteeksi, koska Itämeren kohtalo koskettaa myös kaikkia porvoolai- sia hyvin läheisesti. Säätiön johtaja Marjukka Porvari totesi pu- heenvuorossaan, että säätiön toiminnassa on pureuduttu Itämeren ongelmaan laa- jasti ja systemaattisesti. Pietarissa hanke on jo käynnistetty vuonna 2005. Nyt ovat vuorossa Puola ja Kalingrad. Teksti ja kuva: Maarit Gabrielsson Suomi/F inland Silmälasien luovutus, oikealta World Visionin edustaja yrityssuhdepäällikkö Tiia Vihavainen, Synsam Finland Oy:n toimitusjohtaja Tom Gammals, Näköpörssi Oy:n (Cazze) toimitusjohtaja Rolf Fryckman ja Vantaan Rk:n edustajat, presidentti Pentti Hirvonen sekä Matti Jakonen. Paperikassit, joissa kussakin oli 100 kpl silmälase- ja, eivät mahtuneet henkilöautoon. Suomalaiset lasit saavat uuden elämän Keniassa ? ?Kiitos World Vision ? Kiitos Suomi?. Tyytyväinen huvitoimikunta. Takana vas. Pertti Elvi- lä, Mirkku Kullberg, Jorma Wiitakorpi ja Aira Leivis- kä. Edessä vas. Hanna Kaarina Syrjäläinen, Mervi Abell, Maarit Gabrielsson, presidentti Jutta Kakso- nen ja Marja-Leena Talvitie. Kuva: Jori Gustaffson kastuksiin saati silmälaseihin. Rotarien keräämä määrä näissä luvuissa tuntuu pieneltä, mutta on muistettava, että pienistä puroista syntyy suuri joki. Ke- räys oli kokonaisuudessaan erittäin onnis- tunut, siitä kertoivat ilmeet silmälasien luovutustilaisuudessa. Teksti: Matti Jakonen, Vantaan Rk Kuvat: Matti Tossavainen, Vantaan Rk
32
32 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Asikkalan Rotaryklubin viikkokokous huh- tikuussa 2009 oli poikkeuksellisen juhlalli- nen. Klubin jäsenet puolisoineen olivat kokoontuneet Vääksyn Majakkapaviljon- kiin, klubin kesäkauden kokoontumispaik- kaan, juhlimaan merkkitapahtumaa. Rota- ry International myöntää vuosittain Service Above Self-tunnustuksen hakemusten pe- rusteella korkeintaan 150 rotarille koko maailmassa. Asikkalan Rk:n jäsen Kalevi Soikkeli kuuluu rotaryvuonna 2008 - 09 tällä tunnustuksella palkittujen rotarien valiojoukkoon. Tunnustuksen saajaksi rotaryklubit voivat ehdottaa henkilöä, joka on osoittanut esi- merkillistä palvelualttiutta henkilökohtai- sessa vapaaehtoistyössä sekä osallistumal- la aktiivisesti muiden auttamiseen Rotaryn kautta. Sääntöjen mukaan rotarypiirin eh- dotuksen tekijä on joko nykyinen tai edel- linen piirikuvernööri tai RI:n nykyisen tai edellisen hallituksen jäsen. Tässä tapauk- sessa ehdottajana toimineena olen saanut tutustua Kalevi Soikkelin hämmästyttävän laajaan ja vuosikymmeniä jatkuneeseen vapaaehtoistoimintaan erityisesti kotiseu- tunsa seniorien ja veteraanien hyväksi. Ehtookoto Kalevi Soikkelin ja Asikkalan Rk:n merkittä- vin projekti on jo vuonna 1970 käynnistetty Ehtookoto-hanke. Vuosien 1973 ja 1987 vä- lisenä aikana valmistui yhteensä 60 asuntoa asianmukaisten asuinolosuhteiden turvaa- miseksi kaikkein heikoimmassa asemassa oleville vanhuksille. Kalevi Soikkeli on kan- tanut vastuuta hankkeen onnistumisesta sen koko historian ajan: suunnittelutoimi- kunnissa, rahoituksen hankkijana, raken- nusprojektien valvojana sekä Asikkalan Rk:n perustaman Ehtoo-Koty ry:n hallituk- sen monikymmenvuotisena puheenjohta- jana. Asikkalan Rotaryklubille on Ehtooko- to-toiminnasta myönnetty vuonna 1984 RI:n Signifi cant Achievement Award. Asukkaiden turvallisuuden takaamiseksi Asikkalan Rk päätti 50-vuotisjuhlahank- keenaan vuonna 2004 varustaa Ehtooko- don kaikki huoneistot automaattisilla pa- lohälytyslaitteilla. Sotaveteraanien asialla Isänmaamme itsenäisyyden puolesta Kale- vi Soikkeli taisteli alle kaksikymmenvuoti- aana JR 49:n riveissä Karjalan kannaksella vuosina 1942 - 44. Toiminnasta sotaveteraa- nien hyväksi tuli Kalevi Soikkelille toinen tärkeä vapaaehtoistyön rintama. Asikkalan Sotaveteraanit ry:n hallituksen varapu- heenjohtajana Kalevi Soikkeli on toiminut yhdistyksen perustamisesta 1966 lähtien. Vuonna 1987 perustettiin hänen aloittees- taan Asikkalan Veteraanitaloyhdistys ry, joka rakennutti kodin 18 sotaveteraaniper- heelle. Kalevi Soikkeli on toiminut yhdistyk- sen puheenjohtajana sen perustamisesta lähtien ja tässäkin hankkeessa rakennus- työn valvojana ja valmistuneen taloyhtiön isännöitsijänä. Myös veteraanitalon asun- not varustettiin Raha-automaattiyhdistyk- sen ja Asikkalan Rk:n rahoittamin auto- Mäntsälän Rotaryklubin 10-vuotishisto- riikki alkaa sanoilla ?Rotary haluaa taistella aatteellisuuden puolesta aineellistumista vastaan, hyvän tahdon ja rehdin toveruu- den puolesta vihaa, kateutta ja pahansuo- paisuutta vastaan, reilun pelin ja oikea- mielisyyden puolesta ahnasta itsekkyyttä ja vilpillistä saalistusmieltä vastaan?. Siis Rotaryaatteen peruskivi muurattiin Mänt- sälän Rk:ssa 40 vuotta sitten. Kun rotaryliike 40 vuotta sitten laajentui valtakunnassa, Mäntsälä tulevana kasvava- na paikkakuntana halusi tulla joukkoon mukaan. Klubin keskeinen toiminta on liit- tynyt näkyvyyteen, eli klubi on halunnut saada toimintaansa julkiseksi mahdollisim- man tehokkaasti. Näiltä osin noudatetaan RI:n ohjetta tehdä klubitoiminnasta avoin ja luottamusta ja kunnioitusta herättävä. Harvinainen Service Above Self tunnustus Kalevi Soikkelille Mäntsälän Rotaryklubi täytti 40 vuotta Mäntsälän Rk:ssa on vuosien mittaan jaettu Paul Harris Fellow -mitali. Nyt oli vuorossa neljä rotaria Markku Huhtikangas (vas.), Simo Mikkanen, Viljo Levelä ja Reijo Tilvis, joille mitalit jakoi tuleva governor Pentti Torn Riihimäen Rk:sta. Taustalla Mäntsälän Rk:n presidentti Henrik Ristamo.
33
33Nummer 4. 2009 . Rotary Norden maattisin palohälytyslaittein. Asikkalan Rk piti digitaaliaikaan siirryttäessä asukkaiden TV-kanavat toiminnassa lahjoittamalla ve- teraanitalon asuntojen ja yhteisten tilojen vastaanottimiin digisovittimet paikalleen asennettuna ja viritettynä. Kalevi Soikkeli on uurastanut kymmeniä vuosia Lahti-Vesivehmaan lentokentän ke- hittämiseksi palvelemaan entistä parem- min ilmailukärpäsen puremia harrastajia ja alan ammattilaisia. Vuonna 1971 perustettu Päijät-Hämeen lentokenttäsäätiö on hallin- noinut ja rakentanut lentokenttää pala pa- lalta nykyiseen valmiuteen. Kalevi Soikkeli on toiminut vuosikymmenet säätiön halli- tuksen puheenjohtajana ja on edelleenkin Lahti-Vesivehmaan lentokentän päällikkö. Asikkalan kunnan luottamustehtävissä kun- nanvaltuustossa ja sen eri lautakunnissa sekä Päijät-Hämeen maakunnan toimikun- nissa ja yhteistyöryhmissä Kalevi Soikkeli on palvellut useiden vuosikymmenien ajan. Kalevi Soikkeli tuli Asikkalan Rk:n jäseneksi 1964. Teksti: Juhani Rouhesmaa, PDG, Tampere Kissanmaan Rk Kuvat: Ilmari Pöyhönen, Asikkalan Rk Suomi/F inland Jyväskylässä juhlahetkiä Jyväskylän Rotaryklubissa vietettiin huhti- kuun lopulla juhlahetkeä, kun klubin kol- me Past Presidentiä ja ansioitunutta rota- ria vastaanotti Paul Harris Fellow -arvon siihen kuuluvine mitaleineen ja kunniakir- joineen. Kuvassa PHF-arvon saaneet rotari- veljet Kuisma Niemelä (toinen vasemmal- ta), Tapani Väänänen (keskellä) ja Raimo Halonen (toinen oikealta) vastaanottivat mitalinsa ja kunniakirjansa klubin presi- dentiltä Pekka Miettiseltä (oikealla) ja sih- teeriltä Kimmo Jantuselta (vasemmalla). Jyväskylän Rk ohjasi PHF-arvojen lunasta- miseen käytetyt varat Intiassa meneillään olevaan Matching Grant-hankkeeseen. Teksti ja kuva: Kimmo Jantunen, Jyväskylän Rk Kalevi Soikkelin kanssa kuvassa Asikkalan Rk:n presidentti Heikki Wilen, RID Lars-Olof Fredriksson ja IPDG Juhani Rouhesmaa Komea plakaatti Udvid din albanske horisont fra Vila Amantia Vila Amantia ligger i den berømte landsby Kaninë ved Vlora med udsigt over Adriaterhavet. Oplev den ældgamle albanske riviera og oplev det nye Albanien på vej mod EU Besøg de 3 albanske rotaryklubber i Tirana, Durres og Korca Mere om Vila Amantia og om Albanien på www.amantia.dk
34
34 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Piirin 1430 piirikonferenssi järjestettiin huhtikuussa.2009 Kuopiossa kauniin ke- vätsään vallitessa. Keväinen Kuopio oli saanut houkuteltua piirikonferenssiin itäsuomalaisia rotareita puolisoineen yli 200. Kokouksessa oli myös kansainvälistä väriä: RI:n presidentti D.K.Leen edustajana oli Rudolf Hörndler (avec) Saksasta ja pohjoismaisia piirejä edusti governor Pelle Öhlund Ruotsista. Oopperalaulaja Jorma Hynninen ,joka on Lep- pävirran rotaryklubin kunniajäsen , esiintyi Kuopion Tuomiokirkossa järjestetyssä kirkko- konsertissa sekä iltajuhlassa saaden raikuvat suosionositukset hienoista esityksistään. Säestäjänä toimi kanttoriurkuri Eero Väätäi- nen. Ilmatieteen laitoksen pääjohtaja Petteri Taalas piti lauantain piirijuhlassa erinomaisen esityksen ilmastonmuutoksen vaikutuksista meidän ja jälkeläistemme elämään. Mitalisadetta ? kolme PHF-arvoa sa- maan perheeseen! Lauantain piirijuhlassa jaettiin 17 huomi- onosoitusta 50 vuotta rotarina toimineille veljille. Kaksi heistä , Pentti Tapio (Pieksä- mäki) ja Eevert Kauranen (Hamina) ovat olleet mukana rotaryssa vuodesta 1950 . Piirijuhlan yhteydessä jaettiin myös 18 PHF-mitalia Kuopion ja Kuopio-Veljmies klubien veljille ja heidän puolisoillensa (2). Kuopion klubi oli hankkinut rahat PHF-mi- taleihin viime kesän rotareiden SM-golfi n käsiohjelmatuloilla ja Veljmiesklubi julka- semalla kirjasen toisen maailmansodan taistelujen historiasta Suomussalmella. Kuopion klubista PHF-mitalin saivat Erkki Jalkanen, Pentti Lappeteläinen, Martti ja Ulla Lehto, Aulis ja Riitta Miskala, Eero Ruo- nakangas, Teijo Räsänen, Seppo Turunen ja Heikki Väänänen. Veljmiesklubin paikalla olleen kahdeksan PHF-mitalistin lisäksi PHF- mitalin saa neljä rotaryveljeä myöhemmin. Mainittakoon, että piirijuhlassa annettiin samaan perheeseen kolme PHF-mitalia Aulis, Riitta ja Ville Miskalalle. Tapaus lienee melko harvinaislaatuinen ainakin Suomen rotaryhistoriassa. Piirijuhlassa jaettiin myös Suomen Rotaryn ansiomitali PG Eero Saariselle ja 1.lk:n mi- tali PG Yrjö Helaselle. Teksti ja kuva: Veijo Tidenberg, Kuopion Rk Valkeakoski-Tohkan Rotaryklubi toivottaa Valkeakosken asuntomessuilla 10.7.- 9.8.2009 vierailevat rotarit tervetulleiksi paikkamaan messualueen Valkeakoski- osastolla. Lisäksi kutsu käy myös Valkeakos- ken klubien klubikokouksiin jotka pidetään Rantahotelli Waltikassa. Valkeakosken Rk:n kokous on keskiviikkoisin klo. 12.00 ja Val- keakoski-Tohkan perjantaisin klo. 12.00. Teksti ja kuva: Juhani Mäkinen, Valkeakoski Rk Valkeakosken asuntomessuille paikkaamaan! Kuvassa Kupion Rk.n 10 PHF-mitalistia, oikealta Erkki Jalkanen, Pentti Lappeteläinen, Ulla Lehto, Martti Leh- to, Aulis Miskala, Riitta Miskala, Eero Ruonakangas, Teijo Räsänen, Seppo Tujunen ja Heikki Väänänen. Huomionosoituksia Kuopiossa
35
35Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland Rotaryhengessä Raisiossa Huhtikuussa 2009 Raisiossa pidetyn piirin 1410 piirikonferenssin yhteydessä, itse governorin iltatilaisuudessa, Nousiaisten Rotaryklubi palkitsi PHF- tunnustuksella seuraavat veljet: Risto Tapani + vaimo Mir- ja, Hannu Larkela + vaimo Riitta ja Urho Sipilä (ei kuvassa). Kuvassa mukana myös Nousiaisten Rk:n presidentti Ilari Suomi- nen. Juhlat olivat arvokkaat ja rotarihenki- set, iloiset ja kansainvälisetkin. Teksti ja kuva: Pekka Tähtinen, Nousiaisten Rk Synnyin 14.4.2008 Opaskoirakoululla. Sisa- ruksia minulla on yhdeksän. Seitsemänviik- koisena muutin Annan ja Laurin luo Helsin- gin Käpylään. Meidän kotimme on kerrostalon ensimmäisessä kerroksessa, jo- ten pääsin vauvanakin ulos nopsaan! Melko nopeasti opin kiipeämään ulko-oven edessä olevat muutamat raput ja pääsin ihan itse kulkemaan koko matkan kotiovelta pihalle. Olen ihan alusta asti saanut olla suuren osan ulkoilustani vapaana. Anna ja Lauri luottavat minuun, enkä kyllä haluaisikaan mennä kovin kauas ihmisystävistäni. Viime aikoina tosin jot- kut koirakaverit ovat olleet niin vastustamat- tomia, että minun on ollut yksinkertaisesti pakko sulkea korvani ihmisääniltä. Mutta jos ne ihmiset kääntävät selkänsä minulle ja läh- tevät kulkemaan poispäin, iskee minulle tie- tenkin hätä. Hei, ei minua saa jättää!! Jännä juttu tämä teini-ikä. Sanovat minua kuitenkin rauhalliseksi ja maltilliseksi. En kuulemma kauheasti piittaa ympärillä olevasta hälinästä tai liikenteestä. Ja tottahan se on, mietin aina ennen kuin suinpäin ryntään mihinkään. Maltti on valt- tia myös koirapiireissä. Ainoastaan lapset saavat minut pois tolaltani. Ne käyttäytyvät jotenkin epämääräisesti ja pitävät kummal- lista meteliä. Anna ja Lauri sanovat, että lap- set ovat minulle ongelma. Yrittävät kauhe- asti ?siedättää? minua lapsiin, mutta itse olen mieluummin ilman. Niihin on kuulem- ma mahdollista tottua, mitä kyllä epäilen. Saa nähdä miten käy! Lempipuuhani on aarteiden etsiminen. Olen tosi hyvä etsimään. Olisin valmis aarteen- metsästykseen milloin ja missä tahansa. Jopa paras kaverini, naapurin Madde-labbis, unohtuu, jos vaihtoehtona on etsiä piilossa oleva aarre. Jos minusta tulee isona opas, toivon päätyväni jollekin hajamieliselle ih- miselle, jonka kadonneita hanskoja ja muita tavaroita saan koko ajan etsiä. Asia josta en yhtään tykkää on kotona yksin oleminen. Kun Anna vaihtaa aamulla ulkoi- luvaatteet toisiin vaatteisiin, tajuan heti mitä on tapahtumassa. Se on lähdössä jo- honkin ja jättää minut kotiin. Lauri onneksi kulkee miten sattuu, ja välillä se on koko päi- vän kanssani kotona. En ymmärrä miksen pääse aina niiden mukaan. Joskus Anna kyl- lä yllättää, ja pääsen sen mukaan koko päi- väksi. Sillojn menemme bussilla, kuulemma kaupungin keskustaan. Siellä sitten kuljem- me vähän matkaa työmaiden ohi ja autojen keskellä, ja lopulta käännymme sisäpihalle ja nousemme raput ylös neljänteen kerrok- seen. Siellä Anna istuu pöydän ääreen ja minä menen sen pöydän alle. Vähän ajan päästä sinne tulee muitakin ihmisiä, jotka ovat ihan kivoja. Yksi niistä suostuu jopa vä- lillä leikkimään aarteenpiilotusta siellä! Täl- laisina päivinä pääsen monta kertaa ulos haistelemaan citykoirien hajuja. Ja kotiin lähdetään sitten tosi pitkän ajan päästä, bussilla jälleen. Joskus kun olen yksin kotona, olen tylsistynyt omiin leluihini ja kaivannut muuta tekemis- tä. Ja onhan se niiden sisustusmakukin ihan kummallinen! Olen sitten aikani kuluksi tu- tustunut Laurin musiikki- ja elokuvalevyihin (maistuvat pahalta) sekä erityisesti Annan kirjoihin. Varsinkin vanhat kirjat ovat ihania! Niissä on hyvä tuoksu ja paljon silputtavaa. Ja punotut kalusteet, voi että ne ovat ihania! Myös keittiön tasoilta olen löytänyt paljon Hei, olen Opas Lilla! Hesperian Rotaryklubin opaskoira Lilla on lähettänyt kirjeen Suo- men kaikille rotareille. Kirje kertoo nuoren opaskoiran maailmasta, sen hankinnasta ja kouluttamisesta, johon Hesperian Rk on panos- tanut. Erityisen aktiivisesti asian ja jo toisen opaskoiran puolesta on toiminut klubiveli Ralf Salonius. Lilla-koiran kouluttaja on Anna Ka- nervo Helsingistä. Oheisessa kuvassa Anna, joka on epäilemättä aut- tanut koiranpentua rotareille osoitetun kirjeen laatimisessa, pitää nuorta Lillaa sylissään. Vielä on matkaan ennen kuin koira pääsee aktiivisen auttajan rooliin. Tekstin Rotary Nordenille toimitti Eero Blåfi eld, Hesperian Rk
36
36 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden kiinnostavia asioita, kuten kahvinkeittimien, leipäveitsen, lautasen, leikkuulaudan, lasin, mausteita, sipsejä, banaanin ja omenia, kui- valihaa ja suklaata. Ihmiset säikähtävät tätä aina kauheasti, mutta ei minulle ole koskaan mitään käynyt. Vähän ehkä vatsa on ollut kipeänä jonkun aikaa. Nyt ne laittavat kaikki tavarat niin kauas, etten meinaa ylettyä nii- hin. Mutta aina välillä onnistaa ja saan vaik- ka talouspaperirullan itselleni kaveriksi! Tie- dättekö muuten kuinka monta kertaa yhden talouspaperirullan kanssa voi kiertää meillä keittiöstä eteisen kautta olohuoneeseen ja sieltä takaisin keittiöön? Minäpä tiedän! Muutaman kerran olen matkustanut myös junassa. Ja kerran metrolla! Junamatkat oli jännittäviä, kun meidän vieressä oli monta koiraa ihmisystäviensä kanssa. Mutta niitä ei saanut mennä tapaamaan. Anna sanoi, että näin ison koiran kanssa alkaa kuulemma olla hankalaa mennä junalla. Ja onhan se penk- kien väli vähän ahdas, varsinkin jos viereisel- lä paikalla on toinen koira ja sillä ihminen. Mutta ei matkan tekeminen minua yhtään jännitä! Kunhan ei ole lapsia lähettyvillä. Nyt on ollut ihanaa kun ulkona on lunta. Ih- mistenkään ei tarvitse minua koko ajan huudella, kun metsässä ei ole niin pimeää ja musta olemukseni erottuu valkoista taustaa vasten. Rakastan pitkiä lenkkejä, ja niitä on- neksi Anna ja Lauri jaksavat kanssani tehdä. Tulisin mielelläni joskus käymään myös siel- lä teidän luona, jos haluatte nähdä minut livenä. Olen ainakin omasta mielestäni, tosi nätti ja simpsakka neiti. Mitä nyt välillä hau- kahtelen lumikolalle tai kannoille. Mutta se kuuluu kuulemma mörköikään. Terveisin Opas Lilla + Anna ja Lauri P.S. Tämän linkin takana kuvia minusta: http://picasaweb.google.com/haersk/ KuviaLillasta?authkey=- Kqfenozcp4&feat=directlink Suomi/F inland Eilen (29.10.2008) oli ensimmäinen Rotary- pyörätuolihankkeen ulkoilutus. Ei sujunut ihan odotetusti, olivat unohtaneet laittaa ikäihmisen valmiiksi ja sitten kiireellä valit- semaan kuka lähtee, raportoi Petteri Rön- kä ja jatkoi: Sain seurakseni erittäin pirteän 84-vuotiaan Mimmin ja hän sanoi, ettei mihinkään pyörätuoliin istu, vaan lähtee rollaattorilla kävelylle. Kyllähän se minulle kävi ja Mimmi käveli niin kovaa, että mei- nasin hengästyä. Lenkki oli kylläkin vain pari korttelia ja sitten takaisin, aikaa ei mennyt varmaan kymmentä minuuttia. Juteltiin kaikkea Mikkelin asioista. Kiva kokemus! Eli jatkossa: hyvissä ajoin paikalle esim. kymmenen vaille kuusi. Ja ei pidä yllättyä, jos ulkoiluseuralainen käveleekin ihan itse ja emme pääse näyttämään hienolla Rota- ry-kyltillä varustettua pyörätuolia, opasti Petteri seuraavia ulkoilutusvuoroon tule- via rotareita. Kolmen klubin ulkoilutushanke Kolmen klubin yhteishankkeessa viikoit- taiset ulkoilutusvuorot ajoittuvat kolmen viikon välein samaan klubiin. Jos Petteri aloitti Naisvuoren osuuden, niin Kirsti Kart- tunen oli seuraavalla Naisvuoren kerralla vuorossa. Kirsti raportoi omaa osuuttaan: Kävin keskiviikkoiltana (19.11.2008) Pieta- rin Pirtin palvelutalossa. Koska keskiviikko oli ensimmäinen varsinainen talvikeli, ky- syin voisinko turvallisuussyistä olla joten- Mikkelin kolmen rotaryklubin puolesta past president Petteri Rönkä Mikkeli-Naisvuoren klubista kävi luovuttamassa pyörätuolin Pietarin Pirtin palvelukotiin 16.10.2008. Sitä on seurannut kerran viikkoon keskiviikkoiltaisin rotarin käynti palvelukodissa jutussa kuvatuin vaihtelevin toteutuksin. Mikkelin rotarit Pietarin Pirtissä
37
37Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Suomi/F inland kin muuten kuin pyörätuolia työntämällä avuksi. Istuin tunnin verran Paavon, 83 v, huoneessa: luin ensin päivän tärkeimmät uutiset ääneen Länsi-Savo -lehdestä ja sen jälkeen juttelin Paavon kanssa muuten vaan. Paavo tarjosi minulle karamellin läh- tiäisiksi ja arveli, että saa käydä toisenkin kerran. Luulen, että tuosta jäi hyvä mieli meille molemmille. Hataran Pekka kertoi osaltaan Loppiaisen 2009 jälkeen ajoittunutta vuoroaan: Kävin Pietarin Pirtissä. Ilma todettiin liian kyl- mäksi ja kaikki kynnelle kykenevät olivat ulkoilleet jo päivällä. Istuskelin mukavan papparaisen seurana tunnin verran ja haasteltiin kaikenlaista hevosmiesten hommista nykypäivän kiireisiin. Tänä iltana oli ulkoilutusvuoroni Pietarin pirtissä, raportoi Tytti Voutilainen 18. hel- mikuuta ja jatkoi: Perillä selvisi, ettei ku- kaan vanhus halunnut pakkasen vuoksi ulkoilla. Ulkoilutuksen sijaan seurustelin puolen tunnin ajan vireän ja terävän Mai- jan kanssa. Aluksi luin Viikkoset- lehdestä luettavat uutiset: Löytöeläin kuulumiset ja seurakuntien kuolinilmoitukset. Maija olisi mielellään kuullut luettavan Länsi-Savoa, joka oli jossakin toisessa huoneessa. Sitten juttelimme musiikista, joka kiinnosti meitä molempia. Maija kertoi, että rakas harras- tus, hanurinsoitto, on käsien heikkouden vuoksi jäänyt, mutta että hän soittelee vie- lä omaksi ilokseen huuliharppua. Teksti ja kuva: Kirsti Karttunen, Mikkeli-Naisvuoren Rk Nimensä mukaisesti Suomen pääkaupun- gin luoteisilla esikaupunkialueilla toimiva Luoteis-Helsingin Rotaryklubi vietti 40-vuotisjuhlaansa maaliskuussa 2009 Suomalaisella Klubilla. Tilaisuudessa julkis- tettiin klubin 40-vuotishistoria, joka antaa kattavan kuvan klubin toiminnasta ja sen jäsenistä. Luoteis-Helsingin Rotaryklubin perustamista alettiin suunnitella 1960-lu- vun loppupuolella. Klubin virallinen perus- tamispäivämäärä on 10.3.1969 ja sen kum- miklubina toimi Töölön Rotaryklubi. Neljän vuosikymmenen aikana klubissa on ollut yhteensä 150 jäsentä. Tällä hetkellä jäseniä on 38, joista naisia on neljä. Teksti: Juhani Forsberg, Luoteis-Helsingin Rk Kuvat Juhani Strömberg, Luoteis-Helsingin Rk Kajaanin rotaryklubeista nuorempi, Kajaa- ni Elias vietti maaliskuussa perustamisen- sa 35-vuotisjuhlaa. Klubi muodostettiin maaliskuussa 1974 pääasiassa suureksi kasvaneen Kajaanin Rk:n jäsenistä. Klubin vuosijuhlassa tervetuliaissanat lausui pre- sidentti Reijo Härkönen ja juhlaesitelmän piti Paavo Enroth joka kertoi muutamista tärkeistä tapahtumista Kajaanin historias- sa keskittyen ennen muuta linnan vaihei- siin. Klubi kutsui kunniajäsenekseen liikun- taneuvos Mauri Kataviston ja jakoi Paul Harris ansiomitalit kahdelle pitkän ja ansi- okkaan työn järjestön piirissä tehneelle klubin jäsenelle, Risto Mäläskälle ja Tuomo Tahvanaiselle. Kymmenen rotaryjärjestös- sä pisimpään mukana ollutta klubin jäsen- tä sai klubin standaarin tunnustuksena pitkäaikaisesta työstä järjestön hyväksi. Klubiin kuuluu tällä hetkellä 42 jäsentä. Teksti: Kimmo Wihervaara, Kajaani-Elias Rk Kuva: Risto Malaska Luoteis-Helsingin Rotaryklubi 40 vuotta Luoteis-Helsingin Rotaryklubilla on kummiklu- biyhteydet Sapporo North West Clubin kanssa. Mitsuo Iguchi Sapporosta on nykyisin kummiklu- binsa jäsen. Hän piti juhlassa puheen suomeksi. Suomalaisen Klubin Kuorossa laulaa myös Luoteis-Helsingin rotareita. Klubilla on entisen jäsenensä Pauli Kurjen säveltämä ja sanoittama tunnuslaulu, joka oli myös juhlan ohjelmistossa yhteislauluna. Kajaani Elias Rk:n standaarin saaneet jäsenet. Rotaryklubi Kajaani Elias 35 vuotta
38
38 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Danmark af Teamleader PDG Helge Andersen, Græsted Rk, distrikt 1470. 13 Rotarianere, 1 Inner Wheel, 1 ledsager og 1 TV-fotograf, og 100 mil. US$, fra Gill Gates. Det er nogle af ingredienserne, når man skal udrydde polio, og det har Rotary sat sig for, i samarbejde med WHO, UNICEF og U.S. Cen- ters for Disease Control and Prevention. Til at udrydde polio på verdensplan kræves mange penge, men i november 2007 blev aktionen blåstemplet af Bill & Melinda Ga- tes Foundation med en donation på 100 mil. USD som vi rotarianerne skal matche dollar for dollar. I januar 2008 donerede Bill & Melinda Gates Foundation, den engelske og den tyske regering yderligere 630 USD, hvoraf rotarianerne skal matche med 100 mil USD over de næste tre år. En opgave som er mulig, da rotarianerne verden over allerede nu har nået ca. 72 mil. USD. Deltagerne Marianne Terp Holm, Fredensborg RK, Birte Jexen, Frederiksberg-Mariendal RK, Charlot- te Poulsen, Frederiksborg RK, Fie Buchwald, Frederiksværk RK, Christen Würtzen Rindorf, Hellerup RK, Jesper Ingeman-Petersen, Kon- gens Lyngby RK, Bent Kjeldgaard Lauritzen, Kongens Lyngby RK, Lena Mogensen Bjerre, København RK, William Gustav Christensen, Kim Rasmussen, Taastrup RK, Per Helwigh, Svinninge RK, Anni Kamstrup, Inner Wheel D-48, Fin Godballe Laursen, Svinninge RK, Anders Valentin Jensen, Varde Warwith RK, TV-fotograf Knud Mortensen, Helge Ander- sen, Græsted Rk, teamleader. Et rent dansk team For første gang blev der samlet et rent dansk hold af volunteers fra tre af Rotary Danmarks fem distrikter, som havde lyst til at deltage for egen regning i National Im- munisation Polio Days (NIPDs) i Nigeria i dagene 31. januar til 3. februar 2009. 14 dage før den oprindelige afrejsedato, blev det meddelt fra Nigeria, at NIPD var fl yttet en uge frem, så den første udfordring blev at få ændret 16 billetter. Det lykkedes med god hjælp fra KLM, som ligeledes sponserede fragten af de 25 kg. LEGO-klod- ser, vi havde modtaget fra LEGO Charity. I Kano blev vi i lufthavnen modtaget af min kontakt Honorær Chief Godwin Atiah, som havde gjort et stort stykke arbejde sammen med lufthavnsmyndighederne, så vi uden problemer kom igennem tol- den uden at skulle åbne en eneste kuffert. Briefi ng Den 27. januar var der briefi ng hos Compass, en NGO organisation, om det store arbejde som pågår for at tilrettelægge vaccinati- onsprogrammet i Kano sammen med de lokale og statslige myndigheder. Med bag- grund i en befolkning på over 150 mil. men- nesker er Nigeria det land i Afrika, som su- verænt har den største befolkning. Kombineret med en række religiøse og tra- ditionsbundne fordomme, er det en kæm- pe udfordring for både logistikken og de lokale, som varetager arbejdet marken. Der gøres rigtig meget for at få alle parter til at forstå, hvor vigtigt det er, at børnene bli- ver vaccineret mod polio. Der er opbagning til programmet fra offentlige myndigheder og religiøse ledere og fra Emiren i Kano. Sta- ten Kanos guvernør Malam Ibrahim Sheka- rau vaccinerede sin lille datter for åben TV, for dermed at vise at han også bakkede op. Der gøres meget for at nå ud til den lokale be- folkning med budskabet om at lade børnene vaccinere, men i bestemte områder i byen, hvor navnlig religiøse holdninger er bestemmende, mødte vi en ganske markant modvilje. Den 28. januar var projektbesøg på Tudun Wada Primary School med over 4000 elever, som for at kunne tage alle elever undervises i to skift, formiddag og eftermiddag. Her kunne jeg give en af de mindste klasser nogle af de medbragte LEGO klodser samt materiale til undervisning, som teamet havde medbragt. Næste skole var Rumfa Primary School, Sabon Gari, hvor der var bygget fi re nye skolebygnin- ger, hvoraf de tre havde skolemøbler. Dagens 16 danskere til Nigeria for at udrydde polio! Det danske team i Kano, Nigeria Her udføres det arbejde som vi var kommet for, vaccination af en lille dreng.
39
39Nummer 4. 2009 . Rotary Norden fædrene, som ikke ønskede deres børn skulle have vaccinationen mod Polio, og vi vandt fl ere af disse slag, og børnene blev vaccineret, men der var også fædre, som absolut ikke ønskede vaccinationen. Her har vi en af synderne til de eskalerende ud- brud af Polio, som i særdeleshed fi nder sted i Kano. Der hvor vi fi k fl est på kortest tid var på skolerne, hvor kunne vi gå fra række til række og vaccinere alle. Her var der ingen, som sagde nej. Der gøres et stort og ihærdigt stykke ar- bejde fra mange sider, offi cielle og NGO, de lokale rotarianere, de lokale vaccinati- onshold, centrene gør alle en indsats for at bekæmpe Polio i det område i verden, der er værst ramt, og regeringens målsætning er at nå ud til 80 % af alle børn fra 0 ? 5 år, men der er lang vej endnu. Nu kan vi håbe at resultatet af vores og alle de andres arbejde kan måles, og der er stor forventning til en markant nedgang i an- tallet af politilfælde. Jeg deltager igen i maj som Teamleader med et nyt hold i Kano. Tak til hele teamet for deres enorme entu- siasme under hele forløbet, det har været en stor glæde for mig at være deres Teamleader. Danmark sidste projekt var igen Nassarawa Rk som støttede Sarina Village Women Empower- ment projekt. Her uddelte jeg som Teamlea- der myggenet til de ventende gravide kvin- der, hvoraf mange var meget unge. Den 29. januar startede med et besøg på Tsalle Primary School, Gezawa LGA, og igen mødte vi samme deprimerende syn, ned- slidte skoler, mangel på alt. Her kunne vi igen overrække nogle af de medbragte LEGO klodser, det er en dejlig fornemmelse at sid- de på gulvet sammen med børnene, og for- klare hvad de der plastiktingester i forskelli- ge farver og størrelser kan bruges til. Det sidste projekt vi skulle besøge var Sheikh Muhammed Jidda General Hospi- tal som var Tarauni Central Rks.Her besøg- te vi fødeafdelingen, jeg har aldrig set no- get lignende. Operationsbordet kunne ikke hæves og sænkes, og af operations lysets sekslamper virkede kun to. Under de forhold fødtes 7 til 8 børn hver dag. Her er der virkelig en opgave for Rotary i Dan- mark sammen med klubben i Kano. Den 30. januar besøgte vi det nationale informations agentur, hvor direktør Umar Muhd Tela og hans stab tog imod os og orienterede om arbejdet. Han sagde bl.a. at polio ikke var taget alvorligt førhen. Det skyldtes de sociale, kulturelle og reli- giøse faktorer som spillede ind i kampen mod polio. Endelig oprandt dagen Nu oprandt endelig det, vi var kommet for at deltage i, de kommende tre vaccinati- onsdage. Jeg skulle den første dag sam- men vores TV-mand deltage i Kano State Flag Off Ceremony for fi rst round of 2009 immunization plus days (IPDs). Teamet var fordelt på forskellige lokalite- ter sammen med repræsentanter for hver af de fi re rotaryklubber, der forestod trans- port til stederne. De havde også kontak- terne til de lokale vaccinationshold, som vi skulle arbejde sammen med. Nogle steder gik vi fra hus til hus, og her var det kun kvinderne, som kunne komme ind i huse- ne og foretage vaccinationen. En af dage- ne var vi så heldige at blive inviteret ind i huset af manden, for at hilse på hans fi re koner, efter at kvinderne havde foretaget vaccinationen. Vi vaccinerede også på ga- derne, hvor vi mænd havde en chance for at give børnene de to dråber i munden. Vi havde også diskussioner med nogle af Besøg i en skoleklasse, hvor Helge Andersen lærer børnene at lege med LEGO Nørre-Snede Rk donerede tirsdag den 28. april hjertestartere til de tre haller i ?gamle Nørre-Snede Kommune?, Hampen Ung- domsgård, Ejstrupholm Hallen og Nørre- Snede Hallen. Ideen til projektet opstod allerede i ef- teråret 2008 i forbindelse med, at Nørre- Snede Rk afholdt et førstehjælpskursus for medlemmer og koner/kærester. Man blev i den forbindelse opmærksom på, hvor vig- tig en hurtig og effektiv førstehjælp er, hvis blivende skader skal undgås. Da man kort efter kursets afholdelse fi k en ansøgning fra Ejstrupholm Hallen om tilskud til en hjertestarter, blev man i klubben enige om at forsøge at skaffe penge til indkøb af ikke blot 1 men 3 hjertestartere, så man kunne forsyne alle hallerne. Filosofi en bag denne placering er, at hallerne dels er samlingssted for mange mennesker, og at der samtidig er en forholdsvis lang åbningstid, så hjertestarterne i nødstilfælde også vil kunne bruges af de omkringboende. Med hjælp fra Rotary Danmarks Hjælpe- fond, der støttede med halvdelen af belø- bet, lykkedes det i løbet af foråret 2009 at fremskaffe de nødvendige 56.250,00 kr. til indkøb af tre hjertestartere, og det var der- for en fl ok glade rotarianere, der i forbin- delse med klubaftenen i Ejstrupholm Hal- len kunne overdrage gaven til hallerne. Jan Sand, præsident for Nørre-Snede Rk holdt en kort overrækkelsestale, hvor han lagde vægt på, at det var en stor dag i klubbens historie, dels fordi det var den hidtil største donation, men især fordi ga- ven i høj grad levede op til klubbens ideal om, som del af en humanitær organisation, at være med til at gøre en forskel, i sidste instans mellem liv og død. Præsident Jan Sand, ses her sammen med de gla- de modtagere Bente Thomsen, Niels-Jørgen Han- sen og Helle Ovesen. Hjertestartere til hallerne
40
40 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Danmark En gammel sag ? og alligevel ung! Jubilæum i Randers Vestre med udnævnelse til PHF med 4 safi rer. Randers Vestre Rk har netop afholdt sit 80- års jubilæum med temaet ?Vild med dans?. Klubben blev stiftet 4. april 1929 og er den 5. ældste Rotary klub i Danmark ? uden at være gammel af den grund! Klubben er en dyna- misk klub med 74 engagerede rotarianere. Lørdag den 4. april fejrede klubben på behø- rig vis jubilæet på Hotel Randers med delta- gelse af bl.a. DG Finn Munk og fru Ruth, præ- sidenter fra byens andre Rotary klubber samt en stor repræsentation fra venskabssklub- ben, Nottingham RC, i England. Et venskab der i øvrigt har 50 års jubilæum næste år. I anledningen af jubilæet har Randers overrakt en check på kr. 15.000 til Hospice Randers. Beløbet har klubben samlet ved afholdelse af en ?silent auktion? ved den år- lige julefest. Pengene går til fl ere forskelli- ge ønsker, som kan gøre en forskel for be- boere og pårørende, og dermed også for medarbejderne på hospicet. Et andet tiltag i tråd med tiden, var lance- ring af klubbens egen nye hjemmeside, www.randersvestre.dk. Her kan man følge med i klubbens engagement i tiltag gen- nem årene og fremadrettet. Siden er dyna- misk og bliver løbende opdateret. Disse var nogle af nyhederne som klub- bens præsident, Niels Rasmussen, bød på i sin jubilæumstale. En tale om fremtiden og hans vurdering af, hvorfor Randers Vestre stadig er så livskraftig som den er, og hvad det enkelte medlem får af udbytte heraf. Traditionen tro, hører der sig jo gaver til, når man fylder rundt! Klubben som sådan fi k overraskende fl otte gaver fra distrikt, naboklubber og venskabsklub i form af bl.a. donationer til Shelterbox organisatio- nen. Det var et ønske fra Randers Vestre, da en gammel sag jo har alt! Aftens store Rotary-overraskelse bestod i at klubpræsident og distriktsguvernør gik på scenen og i fællesskab afholdte de en fl ot tale, hvor de skiftevis tog ordet. De startede med at fortælle om et klubmedlem der har været med i 31 år, været counsellor i 16 år i træk, blev distrikts counsellor i 1997 og har været det i 12 år. Samtidigt med at med- lemmet besad dette hverv var han præsi- dent for klubben i 1998-1999 og delvist i 2001-2002. Han var formand for Dansk Ro- tary?s Ungdomsfond i 2003-2004. Bestyrel- sesmedlem i RDU siden 2004 og formand i dette Rotaryår. Man har foretaget regne- stykker og kommet frem til at personen har, alene i distrikt 1440, været tæt på 1000 ungdomsudvekslingsstudenter ? så titlen Mr. Rotary er ikke helt forkert. For de der endnu ikke har gættet det, så udmundede talen i en udnævnelse af det skattede og afholdte medlem, Klavs Nicolaisen, til Paul Harris med 4 safi rer ? en fra klubben og en fra distriktet oveni de 2 han allerede havde. Klavs Nicolaisen har efter en perlerække af poster i Rotary valgt at give stafetten som distrikts counsellor videre og i den anled- ning var det særdeles passende for klubben at hædre ham, i samvær med mange men- nesker ved klubbens jubilæum. Bedre kan en 80 års jubilæumsfest ikke blive. Udover at temaet var vild med dans, bød aftenen på andre overraskelser med indslag af professionelle latinamerikanske danse samt ?barndance? med Englands bedste ?caller? ? sidstnævnte var medlem- merne bedst til og dansegulvet var fyldt til bristepunktet. 80 års jubilæum i Randers Vestre Klubpræsident Niels Rasmussen, distrikts counsellor Klavs Nicolaisen og distrikts guvernør Finn Munk Support a humanitarian service project. GET INSPIRED FIND A PROJECT TAKE ACTION! Connect with projects worldwide www.rotary.org/projectlink
41
41Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Danmark Selv om mange hjalp til med genopbyg- ningen efter tsunamien, må man ikke glemme, at der stadig er problemer på Sri Lanka. En katastrofe af det omfang, kom- mer man ikke lige over, der er meget, der stadig ikke er på plads. Desuden fi nder Ro- tary, det er vigtigt, at man følger op på de midler man har doneret, både for at se, at de bliver brugt rigtigt, men også for at se, om der er områder der mangler hjælp. Derfor har tre rotarianer valgt, for egen regning at bruge tid og penge på at følge hvordan det går, de elever og skoler der er doneret penge til. Støtte til skoler og scholarchip For Rotary Danmark var det en selvfølge, at yde hjælp efter tsunamien. Der blev fra dansk side hurtigt samlet penge ind, og efterfølgende tog Rotary Danmark kon- takt til Rotary på Sri Lanka, så de kunne være behjælpelig med forslag til, hvordan midlerne kunne gøre bedst gavn. Der blev peget på to områder, hvor der var et stort behov for hjælp til genopførelsen af to skoler, en Batticaloa og en i Trincomalee. Disse projekter valgte Rotary at støtte, og samtidig indgik Frederiksberg Rotaryklub en aftale om støtte i form af scholarchip til 50 børn på Al Rawla Skolen i Trincomalee. Både børn og skole ?har det godt?. I Rotary er det en selvfølge, at man følger sine pro- jekter på vej, både for at sikre, at midlerne er givet godt ud, men også for at se om, der kan være yderligere, som man burde hjælpe med, for at gøre projektet bedre Al Rawla Skolen Skolen har haft stor betydning for byen, idet den har gjort det muligt, meget hur- tigt at komme tilbage til en dagligdag, der trods alt minder om tiden inden tsunami- en. De rotarianere der besøgte skolen mel- der tilbage, at skolen står lige så fi n, som da man overdrog den i august 2007, og det inventar de har modtaget fra Frederiks- berg Rotaryklub er på plads. Der hersker en god ånd på skole, men der er selvfølge- lig en del ønsker, der vil forbedre uddan- nelsen og gøre hverdagen endnu nem- mere for både lærere og elever. En af de ting der springer i øjnene, er et meget fi nt bibliotek med reoler, men des- værre endnu uden det store indhold af bøger. Desværre så man også, at regerin- gen der har ansvaret for nye møbler til lærerne, ikke har levet op til deres ansvar. Skolen har også et Science lab, der står uden udstyr, og det er bare nogle af de opgaver, der venter. Legeplads, kopima- skine og kantine er også nogle af de ting, man stadig ønsker sig, og sidst men ikke mindst ansættelse af en handymann, der kan sørge for at skolen til stadighed er i god stand. Sholarchip En af de store følger af tsunamien er fat- tigdom, derfor har Rotary fundet det nød- vendig at støtte med scholarchip til 50 elever på skolen. Der er tale om børn, der i mange tilfælde har mistet den ene eller begge forældre. Så hvis disse børn skal have mulighed for at følge undervisnin- gen, er der stor brug for midler til bøger, tøj og transport. De tre rotarianere der deltog på turen til Sri Lanka er alle faddere, og det blev til et gribende møde med børnene og deres familier. En af dem der mødte sit ?barn? Var Lise og Helge Andersen der besøgte Thasniya, som er 7 år gammel og går i grade 2. Thas- niya er så heldig, at hun har begge foræl- dre. Moderen driver en lille forretning med småfornødenheder, og faderen er fi sker. Faderens drøm er en dag at få sin egen båd. Familien har også to mindre børn på henholdsvis 3 og 5 år. Familien gav udtryk for stor taknemmelighed for de modtagne donationer, som medvirker til, at Thasniya klarer sig så godt i skolen. Noget af den månedlige donation bruges til at spare op til en cykel til Thasniya, som har omkring 2 km at gå til skole. Lise og Helge besluttede straks at donere en cykel. Hvad sjovt er der ved en Legoklods Lego havde doneret legoklodser til skolen. Men når man som barn er vant til at lege med de ting, der er i naturen, er det lidt svært at forstå, hvad kulørte klodser skal bruges til. Men her viste det sig, at børn er børn, uanset hvor i verden de befi nder sig, og hvilken baggrund de har. Efter en gan- ske kort instruktion fra de voksne danskere, der ikke havde glemt deres barnelærdom, tog skolebørnene del i byggeprojekterne med stor glæde. Så der er ingen tvivl om, at legoklodserne vil blive brugt fl ittigt. Holdet bestod af PDG N.O. Jensen og fru Bente, Frederiks- berg Rk, PDG Helge Andersen og fru Lise, Græsted Rk, PP Jørgen Kraunsøe, Frede- riksberg Rk Efter ?Efter tsunamien?
42
42 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Danmark En grim bygning udefra. Men et kolossalt hyggelig hjem indeni. Det rotarystøttede børnehjem Mælkebøtten på Grønland er et paradis og et fristed for grønlandske børn. Lone Lauritzen har besøgt stedet. Et af de grimmeste huse i Nuuk er det tidlige- re slagteri. Det er en fi rkantet klods, der træn- ger til at blive renoveret. Når man nærmer sig det udefra kan man slet ikke forestille sig, at der indeni er varm velkomst og rart at være. Mælkebøtten, som huset hedder, klinger sikkert velkendt i alle Rotarianer-ører, og det skyldes blandt andet, at Guvernør Bjar- ne fra distriky 1470 I sit guvernørår satte fokus på stedet, som i dag er børnehjem for 9 fastboende børn og desuden fungere som fritidshjem for adskillige andre børn. På mit 6 ugers ophold på Grønland var jeg så heldig at blive inviteret til at besøge Mæl- kebøtten af stedets leder, Kirsten, som også er medlem af Rotary. Jeg tog derfor nysger- rigt af sted for at se, hvordan man mon kan have et børnehjem i den grimme bygning, hvor det mest interessante udenfor er et fi nt monogram, der viser, at Rotary er i selskab med kronprins Frederik og kronprinsesse Mary om at støtte børnehjemmet. Masser af børn og masser af hygge Men mine forbehold og min skepsis bliver gjort til skamme. For allerede i entreen fi k jeg en fornemmelse af, hvad nogle af mid- lerne bruges til. Der var pænt og indby- dende, og jeg fi k straks en fornemmelse af hygge, og her var man velkommen. I stueetagen var der masser af børn, og det viste sig, at hjemmet om dagen fungerer som et fritidshjem for børn, der kommer fra små kår. Her kan de få kontakt med voksne, se video, lege, eller bare kravle op i sofaen og få en hyggestund. Børnene får også mad, som de selv er med til at tilberede. I det hele taget er Mælke- bøtten stedet, hvor mange børn oplever dét, som vi i vores verden betragter som en almindelig hverdag. På førstesalen er der værelser til de 9 børn, som bor her ? de bor tre på hvert værelse i hyggeli- ge og personlige og rare omgivelser. Børnene lever et ?normalt liv?, går i skole og er med ude at handle og lege som andre børn. Det betyder samtidig, at risikoen for at møde mor eller far i byen i en ordentlig koger er mere end stor. Min konklusion er, at Mælkebøtten er et fantastisk sted, og at her i dette grimme hus er der et paradis og et fristed for des- værre alt for mange børn. Så hvor er det godt, at vi støtter det. Lone Lauritsen Mælkebøtten, der blomstrer i sneen Dyrehaven Rk fortsætter sine bestræbelser med at samle penge ind til anbragte børn og unge i lokalområdet. Denne gang fi k klubben en meget imøde- kommende hjælp fra Det Danske Suzuki Institut, som den 14. marts 2009 i Sorgenfri Kirke, stillede talstærkt op med yderst ta- lentfulde musikere, fra 5 til 15 års alderen, som på fremragende vis underholdt det fremmødte publikum med det ene fl otte musikstykke efter det andet. De unge musikere udviste stor kunnen på deres fl ygel, violiner, bratscher og celloer, både som solister, men også i gruppe- og orkestersammenhænge. Billedet viser nogle af de unge yderst kon- centrerede musikere, i fuld gang med at underholde publikum med deres store kunnen. Tilhørerne fi k en fantastisk god oplevelse, både ved at se på de yderst engagerede, søde og charmerende musikere, men også og ikke mindst, ved at opleve deres talentfulde og professionelle håndtering af deres musikinstrumenter. Et dejligt arrangement, hvor alle indtægter ubeskåret gik til anbragte børn og unge i lokalområdet. Palle Armstrong Dyrehaven Rk Talentfulde børn og unge hjælper børn og unge i lokalområdet
43
43Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Rotary Danmarks (RD) afholdt i april sit an- det teamudviklingsseminar for distrikter- nes guvernørgrupper. I år var målgruppen de guvernørgrupper, der skal gennemføre Rotary-året 2010-11, og formålet var at give inspiration og styrke teamopfattelsen, sammenholdet og samarbejdet, og bidra- ge til udvikling og kontinuitet i det enkelte distrikts guvernørgruppe ? samt at skabe respekt om gruppens arbejde. I seminaret deltog også distriktstrænerne, der i samarbejde med formanden for RD var ansvarlige for forberedelse og gennem- førelse. I alt deltog 20 rotarianere i semina- ret, der blev afholdt i Vejle, midt i landet. En guvernørgruppe består i den danske model af det aktuelle års distriktsguvernør, guvernøren fra året før, guvernør elect og guvernør nominee. At målgruppen for dette seminar var de guvernørgrupper, der skal lede distrikterne i 2010-11, skyldtes ønsket om at give mu- lighed for inspiration på et tidspunkt, hvor guvernøren for det pågældende år stadig er nominee og står ved begyndelsen af planlægningen for sit år. Baggrunden for seminaret var RD?s beslut- ning i januar 2007 af disse 2 strategiske hovedindsatsområder for sin støtte til di- strikternes ledelser: · Styrkelse af uddannelsen til at omfatte inspiration til medlemsudvikling (rekrut- tering, fastholdelse af medlemmer og start af nye klubber) i distrikterne, samt uddannelse af distrikternes ansvarlige for bl.a. PR og medier · Udformning og implementering af en egentlig PR-politik Efterfølgende besluttede RD en hand- lingsplan for de 2 områder, der bl.a. resul- terede i udarbejdelsen og gennemførel- sen af det pågældende seminar. Inden dette års seminar havde den enkelte guvernørgruppe løst 2 hjemmeopgaver, til brug på seminaret, nemlig forberedelse af en præsentation af: distriktets strategi i hovedtræk, som den så ud på daværende tidspunkt, og baseret på det strategiske arbejde, som blev udført på det tilsvarende seminar sidste år, forskellige ledelsesværktøjer, som distrik- terne anvender eller har i sinde at anvende for at opnå størst mulig gennemslagskraft i forhold til samarbejdet med og støtten til distriktets klubber. Seminaret blev gennemført i en veksel- virkning mellem oplæg og drøftelser i for- skellige gruppekonstellationer, dels i egen guvernørgruppe, og dels på tværs af di- strikterne. ? Programmet for seminaret havde følgende indhold: · Glæder du dig som rotarianer til at få be- søg af guvernøren? ? Dette emne blev belyst af en ekstern indleder, Henrik Ves- tergaard fra konsulentfi rmaet Wise Mind, der gennem indlæg og øvelser besvare- de spørgsmålet om, hvem der havde in- teresse i det årlige besøg af guvernøren, og præsenterede guvernørbesøget som et produkt, der i videst muligt om- fang burde tilpasses den enkelte klubs behov. · Hvor skal vi hen, du? ? Her blev det en- kelte distrikts strategi præsenteret i tværgående grupper, med opfølgende indlæg om, hvilken inspiration der kan hentes i Rotary Internationals strategi 2007-10. Emnet afsluttedes med en drøf- telse i egen guvernørgruppe om, hvilke succeser man ville bygge videre på. · Optimering af guvernørgruppens sam- arbejde med sine assisterende guvernø- rer. ? Her var der lejlighed til erfarings- udveksling efter et oplæg af en erfaren assisterende guvernør, og til afslut- ningsvis at beslutte de 3 vigtigste for- bedringer eller nye tiltag i eget distrikt. · Distriktets Ledelsesplan. ? Efter en in- troduktion af ledelsesplanen etablere- de vi en markedsplads, hvor der var lej- lighed til på individuel basis at få indsigt i de ledelsesmæssige værktøjer, der an- vendes af den enkelte distriktsledelse i dens samarbejde med klubberne. ? For- men kan varmt anbefales, idet den gi- ver megen dynamik og er meget be- hovsorienteret. · Guvernørgruppens rolle i distriktets ser- vice til klubberne ? I plenum blev bl.a. følgende spørgsmål drøftet: Hvad ville klubberne savne, hvis guvernørgrup- pen ikke var der? ? Hvad er jeres eksi- stensberettigelse som guvernørgrup- pe? ? Hvad vil du sige, når du som guvernør kommer ud i klubberne? ? Hvad tror I, er klubbernes største ønske om service fra distriktet? · Start planlægningen nu! ? Afslutningsvis gjorde den enkelte guvernør 2010-11 i et 2 min. indlæg rede for, hvilke konkrete initiativer han vil have taget inden den 1. juli 2009! ? Opgaven havde han fået i fro- kostpausen! Den umiddelbare evaluering viste med stor tydelighed, at det overordnede ud- bytte af seminaret var stort, at indlægge- nes indhold blev oplevet relevant, og at deltagerne oplevede, at de fi k konkrete værktøjer og ideer med hjem. PDG Per Hylander, phylander@mail.tele.dk Danmark 2. teamudviklingsseminar for de danske guvernørgrupper Seminarets deltagere samlet foran Centerbakkens Kursus- og konferencecenter i Vejle (Foto: Per O. Dantoft)
44
44 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Danmark Af Helena Nymann, Præsident Nominee, Københavns Rk ?Et ældre medlem kan være en værdifuld mentor?. ?For mig at se er det blandt andet synergien mellem generationerne, der gør et medlem- skab af en Rotary klub til en enestående op- levelse for livet! ?Vi har brug for Rotarianere fra alle alders- grupper for at få helheden til at fungere optimalt?. ?Du, Helena ? du har fået sat dig ved klub- bens snapsebord!? Her ved bordet drikker vi altid en snaps til frokosten!? Jeg så mig om- kring og ja, det var nogle af ?de gamle dren- ge?, der sad omkring bordet, og en enkelt snaps kunne jeg vel nok klare? Netop derfor tillod jeg mig, som klubbens daværende yng- ste medlem, at svare kækt igen; ?Jamen som I jo ved, så arbejder jeg i et auktionshus og er vant til at være omgivet af antikviteter ? hvil- ke jeg sætter stor pris på, for jeg ved, hvad ægte patina er værd!? ?Old boys network? er vel et prædikat, vi ofte møder, men er det nu også en helt fair beskrivelse? Selvfølgelig kan man i et me- get snævert lys se Rotary som en klub be- stående af en gruppe ældre herrer, som er eller var noget ved musikken. Mange medlemmer af klubben er da også ældre ledere af driftige virksomheder og besid- der poster i højtestimerede bestyrelser ? men der er også mange unge ? som mig f. eks. Og endelig er der folkene fra snapse- bordet, der nyder deres otium efter mange aktive år. Men er det så dem, vi møder, når vi går til vores ugentlige Rotary møder? Ja, det er det OGSÅ ! For som vi jo godt ved, er Rotary vel- signet med mange forskellige typer med- lemmer: Folk med mange facetter ? forskel- lige erhverv ? forskellige generationer ? og netop derfor er Rotary vigtig for mig ! Det, der kendetegner Rotary, er også, at her kommer folk, som kan og vil noget an- det end blot diskutere deres erhverv og position. Alle har de et til fælles ? nemlig ønsket om et netværk, som er baseret på gode erhvervsmæssige relationer samt in- spirerende og lærerige foredrag. Alt sam- men kombineret med de mange øvrige ?Rotary gøremål?. De ?gøremål? som netop adskiller Rotary fra så mange andre net- værksforeninger. Det, der gør Rotary unik ! Rotary skal afspejle den virkelighed, vi mø- der ude i samfundslivet, både i alders- og kønsfordelingen. Med det rette fokus kan der skabes balance i regnskabet, så også unge og kvindelige ledere kan fi nde værdi i Rotary netværket - også selvom de skulle løbe ind i et par af ?de gamle drenge?. Som ung leder møder man jo i sin hverdag hele tiden mennesker fra andre generationer end sin egen. Jeg har været medlem i Rotary siden 2002 og er i dag 38 år. Jeg har altid fundet det givtigt og positivt, at en del af vores klubs medlemmer er oppe i årene. Og hvorfor er det nu, at ?lidt patina? kan skabe værdi for vores klub og for mig? Som ung erhvervsleder kan mødet med erfarne erhvervsledere med hvem, man uforpligtende kan diskutere hverdagens udfordringer på ledelsesniveau, være me- get givtigt. Derfor er fordelene ved et medlemskab af Rotary, for en ung leder, åbenlyse. Man har mulighed for hos de æl- dre medlemmer, at få en uvurderlig spar- ring. Forskellen i generationen kan ligele- des være med til at belyse problemer fra forskellige vinkler, hvilket naturligvis kan give den unge leder en udvidet indsigt. Et ældre medlem kan være en værdifuld mentor. For mig at se er det blandt andet synergien mellem generationerne der gør et med- lemskab af en Rotary klub til en eneståen- de oplevelse for livet! I Rotary har vi mange vigtige velgørende humanitære projekter, hvilket også er en årsag til, at vi unge vælger Rotary. Men projekterne kan også være meget tidskræ- vende. Også her er det en stor fordel, at nogle af medlemmerne fra snapsebordet med lidt mere tid end os andre, kan styre disse klubaktiviteter. Havde det ikke været for dem, var det måske slet ikke lykkedes at gennemføre de mange vigtige projekter. Projekter, som jeg er stolt af at være en del af, men som jeg desværre ikke kan tage æren for at have været primus motor for! Vi har brug for Rotarianere fra alle alders- grupper for at få helheden til at fungere optimalt; klublivet, erhvervsrelationerne og det øvrige Rotary-arbejde i distriktet såvel som internationalt. Snapsebordet i vores klub er for længst blevet nedlagt, og bordets faste gæster indgår nu i en rotation som de øvrige medlemmer. Og heldigvis ? det ville da være ærgerligt, hvis vi andre skulle gå glip af deres visdom, humor og overskud ? net- op noget af det, som jeg sætter størst pris på under de ugentlige Rotarymøder. Ægte patina har altid været værdifuldt ? også i Rotaryregi ! Helena Nymanns artikel er netop publiceret som en del af RI Membership Coordinator Jan Willumsens seneste Nyhedsbrev for maj 2009. Jans Nyhedsbreve i den danske version kan fi ndes på Rotary.dk/Zone 16 ? Mem- bership. Den engelske udgave kan hentes ved henvendelse til bml@rotary.dk eller jw- consult@youmail.dk
45
45Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Thailand Kultur og Tropeø Inkl. fly, skatter, transport, 3 nætter i Bangkok, 3 nætter i Chiang Mai samt 6 nætter på strandhotel i Koh Samet inkl. morgenmad. fra 9.995,- Malaysia Borneo Deluxe Inkl. fly, skatter, transport, 2 nætter i Kuala Lumpur, 7 dages guidet tur til bl.a. orangutang- center samt 4 nætter på strand- hotel inkl. morgenmad. fra 11.995,- Vietnam 12 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport samt 10 dages guidet tur fra nord til syd med ophold i bl.a. Hanoi, Hue, Hoi An og Ho Chi Minh City inkl. diverse måltider. fra 13.295,- Thailand Klassisk Rundrejse Inkl. fly, skatter, transport, 3 næt- ter i Bangkok, 6 dages rundrejse i Nordthailand samt 5 nætter på Koh Samui inkl. morgenmad. fra 13.595,- Sammen laver vi drømmerejsen fra 9.995,- Palmesus og sandstrand Inkl. fly, skatter samt 7 nætter på hotel beliggende på Waikiki Beach . Ekstra nætter fra kr. 645.- Hawaii - Honolulu fra 9.295,- Kør-selv ferie Inkl. fly, skatter, visum, 7 dages billeje inkl. fri kilometer samt 6 nætter på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nætter fra 325,- Cuba fra 1.595,- Rom Asien Antikkens centrum Inkl. fly, skatter samt 2 nætter på hotel i centrum inkl. morgenmad. Ekstra nætter fra 295,- , B O C F T U J M M F T Q Ì D Q U ! D Q U E L t 5 M G t . F E M F N B G 3 F K T F H B S B O U J G P O E F O / S 4 F N F S F Q Ì W P S F T I K F N N F T J E F X X X D Q U E L t 5 F M F G P O F O F S Ì C F O B M M F I W F S E B H F G S B P H M ? S E B H F G S B Direkte fly fra Billund og København fra 24.795,- Fem-stjernet forkælelse Inkl. fly, skatter, transport, 7 nætter i skønt strandhotel med all-inclusive, ø-udflugt og bådtur, gourmet mad og et hav af aktivitetsmuligheder f.eks. tennisundervisning, massage, golf, vandsport og fitness og meget mere inkluderet i prisen. Kontakt os for fuld beskrivelse. Ekstra nætter fra 1.615,- Mauritius Book inden 30/06 og spar 3.500,- OBS: vi tilbyder også afrejse fra Norge eller Sverige
46
46 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Island Den første Rotarctklub i Island er for nylig blevet grundlagt og har startet sin virk- somhed. Fødslen har været afventet over en længere tid. Og nu er den overstået. Man kan forestille sig en ?springende start? hvis klubben tilegner sig de egenskaber dens navnefælle er kendt for. Klubben hedder nemlig Rotaractklubben Geysir, opkaldt efter den kendte gejser. PDG Egill Jónsson, RK Gördum, gav en kort baggrundsorientering om opgaven: ?Da jeg var i gang med at forberede mig for at overtage distriktsguvernørsposten i Is- land 2004-2005 samtidig med Rotarys hun- drede års jubilæum, blev det indlysende for mig, hvor positivt og givende arbejdet blandt unge mennesker indenfor Rotarct- klubberne er internationalt? forklarede Egill. Det har tydelig vist sig at ikke mindst de unge mennesker er villige og dygtige til at lave en afgørende indsats ved hjælpe- og fredsbevarende arbejde hjemme og uden- lands. I den forbindelse kan indsamling af hjælpemidler godt huskes og andet bidrag som blev takket Rotaract efter tsunami-kata- strofen der ramte Asien i slutningen af 2004. ?Mit synspunkt var at et aktivt Rotaractklubar- bejde burde være en væsentlig del af Rotarys funktion i det hele taget og ville af den grund være en imponerende gave til Rotary i anled- ning af jubilæet?, fortsætter Egill. ?Vi fi k nedsat en komité der skulle tilskynde de islandske rotarianere til at medvirke til indledningen af Rotaract i Island. Sagen blev introduceret i nyhedsbrevet af udvalgets ordfører Gudný Björnsdóttir, RK Hafnarfjördur.? Indtil nu har emnet været på dagsorde- nen hos skiftende distriktsguvernører og oppe til overvejelse på distriktskonferen- cerne. Halldóra Matthíasdóttir medlem af RK Gördum fi k til opgave at lede komitéen. For ét år siden nåede man det betydnings- fulde mål at en gruppe unge mennesker meldte sig villig til at stifte den første Rota- ractklub i Island. En del af dem havde alle- rede deltaget som udviklingsstuderende på Rotarys vegne og på den måde lært Ro- tarct at kende i udlandet. Således er Rota- ract kommet til Island. Opgaven er nu overført til den 22 årige Ingvi Hrannar Ómarsson, nyvalgt klubpræ- sident i Rotaractklubben Geysir. Han er født og opvokset i Saudárkrókurby i det nordlige Island, hvor han nu studerer ved byens gymnasieskole. ?Jeg blev først i april 2008 kendt med pla- nerne om stiftelsen af en Rotaractklub i Is- land. Det var en af organisatorerne Esther Ösp Vilhjálmsdóttir, som rekrutterede mig og nogle andre til opgaven og jeg blev omgående vældig interesseret? fortæller Ingvi Hrannar.?Da Esther havde planer om at opholde sig udenlands for en tid blev jeg udpeget til at lede arbejdet og sørge for at klubben blev formelt startet?. -Var du i forvejen bekendt med Rotary? -Ja, til en vis grad. Min far har været medlem af RK Saudárkrókur i nogle år og er ganske dygtig til at fortælle mig om Rotary. Jeg havde glæden af at lære en udvekslingsstu- derende fra Australien at kende som kom til Saudárkrókur og gik her i skole 2003-2004. På det tidspunkt vækkedes min interesse for at gå i skole i udlandet. Jeg rejste til USA på Rotarys udvekslingsprogam 2004 og boede i byen McHenry i Illinois i 11 måne- der hos en dejlig familie, hvor jeg havde et udmærket år og høstet en erfaring som jeg kan drage nytte af hele mit liv. Den første Rotaract i Island er startet Banneret for Rotaract Geysir symboliserer en islandsk gejser. Islandske Rotaract pionerer på planeringsmøde
47
47Nummer 4. 2009 . Rotary Norden Island Ingvi Hrannar fortalte endvidere om udfø- relsen af opgaven under ledelse af komité- ordføreren Halldóra Matthíasdóttir. Hun har stor interesse for Rotaract som resultat af hendes families værtsrolle for en ud- vekslingstuderende fra Brasilien. Distrikts- guvernørerne Gudmundur Björnsson 2006/2007 og Pétur Bjarnason 2007/2008 lagde begge to stor vægt på programmets opfyldelse. Esther Ösp Vilhjálmsdóttir som blev bekendt med Rotaract under sit Ro- tary år som studerende udenlands, samar- bejdede med forberedelseskomitén i slut- fasen men den endelige udførelse tog distriktsledlesen sig af i nært samarbejde med moderklubberne RK Borgir, Kópa- vogur og RK Gördum,Gardabær. Medlemmerne i Rotaractklubben Geysir stammer fra hele Island, de fl este bor i ho- vedstadsområdet men også nogle kom- mer fra andre dele af landet. Nye medlem- mer er hovedsagelig venner og bekendte til dem der allerede er kommet med, også børn og børnebørn til aktive rotarianere, alle unge mennesker som har den ambiti- on at være til gavn og samtidig stifte be- kendtskab med andre mennesker med lignende interesser. ?Klubbens aktiviteter er allerede startet. Men vi giver os god tid for at lære hinan- den at kende og blive mere modne som en klub?, forklarer klubpræsident Ingvi Hran- nar.? Nogle progammer er vi allerede gået i gang med, fortrinsvis et indsamlingspro- jekt, penge og klæder for de mindrebemid- lede, i anledning af byfestdagen i Kópa- vogur i maj måned. Til målsætning har vi et årligt projekt lokalt og ét internationalt, og desuden fl ere andre i mindre omfang.? -Regner du med at at Geysirs medlemmer vil i fremtiden slutte sig til rotaryklubberne? ?Ja, helt bestemt?,svarer Ingvar Hrannar. ?I vores klub har vi mange unge mennesker med klar professionel målsætning, som vi kan se som en ønskværdig forstærkelse af Rotary. Det drejer sig om energiske perso- ner som kender til hvad Rotary står for og gør sig uden tvivl store forhåbninger om at være med i Rotary i fremtiden.? Rotaractklubben Geysir er ikke endnu kommet i kontakt med tilsvarende klub- ber i udlandet men håbet er at et af næste års projekter kan indføres i samarbejde med en anden Rotaractklub. ?Det ville være fantastik, hvis vi kunne få kendskab til andre klubbers arrangemen- ter?, understregede Ingvi Hrannar. ?Det er kun et tidsspørgsmål hvornår det vil ske? Rotaractklubben Geysir mødes 1. og 3. tirs- dag hver måned kl 17 i ungdomshuset Molinn í Kópavogur. Alle interesserede er velkomne. Klubbens e-mail adresse er: ro- taract@rotary.is Markús Örn Antonsson Der har været mange brobyggende projek- ter udarbejdet inden for Rotarybevægelsen internationalt set, men at bygge en virkelig bro over en fl od er ganske vist lykkedes no- get færre Rotaryklubber at udføre. Selvom Rotarybroens tilværelse i RK Akranes områder er kun få år gammel har dens histo- rie været meget begivenhedsrig og er ikke helt tilendebragt endnu. Bygningsarbejdet ved broen startede i april-måned i 2004 og den blev indviet nøagtig et år senere i an- ledning af Rotary Internationals jubilæum. Rotarybroen ligger over fl oden i Berjadalur (Bæredalen) i midten af Akrafjall (Agers- bjerg) ovenfor byen Akranes i det vestlige Island. Rotarybroen er faktisk en del af et langtidsprojekt som har til formål at gøre Akrafjall til et bedre friluftsområde med plankesti op ad bakken følget med en gangsti og nogle højdeskilter (som har gps-positionmålinger på), samt en bænk ved stien som kan bruges til kortere op- hold undervejs op ad bakken. Man kan sige at der er en Rotarysti samt en Rota- rybænk og desuden selve Rotarybroen. Rotarybroen blev desværre beskadiget på grund af uvejr i vinteren 2007-2008, men blev genopbygget den følgende sommer. Læg mærke til at det lykkedes Rotarybro- en at overleve to vintre (som måske var unormalt blide!). Efter den erfaring er der indledt en ny tradition hos RK Akranes som indebærer at Rotarybroen rives op i oktober før vinteren og fæstes omhygge- ligt på fl odbredden. Så bliver Rotarybroen genopsat i april i god tid for sommerens vandreture opad bjerget. Selve åbnings- dagen var offi cielt lørdag d. 18. april. Det lyder måske som et hårdt arbejde at sætte op og tage ned en bro hvert år. I Rotarys ånd, med fortræffelig stemning og mange glade og parate Rotarymedlemmer, virker Rotarybro på farten Rotarybroen åbner muligheden for at nyde den fantastiske udsigt fra bjergskråningen. (Foto: Lárus Ársælsson)
48
48 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden Island/D ebatt projektet ikke så uspændende hårdt. Flyt- tningnen i oktober og monteringen i april er blevet en vigtig del af virksomheden i Akranes Rotaryklub. Det er selvklart at klubbens motivation til at gøre friluftsområdet bedre tilgængeligt for publikum omfatter et langtidsprojekt. Må- ske bliver det et evigt arbejde at bygge op og bevare Rotarybroen og hele fritidsområ- det i Akrafjall bjerget. Der er adskillige fl ere opgaver i sigte. For eksempel venter man at Rotarybroen skal på et tidspunkt males. Broens farve har medlemmerne i RK Akra- nes dog ikke besluttet endnu. Forslag om farven er velkomne fra såvel klubmedlem- mer som andre interesserede i fritidsprojek- tet der også skal leve med den udvalgte farve i fremtiden. Det eneste som behøves er at kontakte et af medlemmerne i Akranes Rotaryklub om emnet. Folk kan også for- tælle medlemmerne i Akranes Rotaryklub om alle andre idéer de har om hvordan det- te paradis for friluftsmennesker oppe i Akrafjall bjerget kan se ud i fremtiden. Til slut bør det understreges at Rotarybro- en er et af menneskeåndens anlæg som er muligt at se ude fra rummet! Den vinkel kan man selv opdage i hjemmet på data- maskinen ved hjælp af GoogleEarth-pro- grammet. Næste gang man lancerer en nyhed om Rotarybroen vil det sikkert være når den bliver malet! Steinar Almarsson, Past Præsident RK Akranes ? Netop i disse år er der brug for erkendel- se og efterlevelse. Brug Rotarys 4-punkts prøve. Når du færdes indenlands og internatio- nalt og møder Rotary folk kommer man hurtigt på talefod. Man forstår hinanden. Nok er der en fælles baggrund, idet med- lemmerne repræsenterer ledere i forskelli- ge funktioner og derfor naturligt har en fælles base at samtale ud fra. Mindst lige så vigtigt er det, at Rotary bygger på nogle værdinormer, som rotaryanere har tilslut- tet sig og vil leve op til. Det er med til at skabe nogle fælles refe- rencer, der gør, at man hurtigt får talt sig ind på hinanden og som medlem af en in- ternational organisation med mange gø- remål, mangler der ikke samtalestof. Værdidebatten har været ret fremhersken- de i de senere år. Det har den nu altid væ- ret, men den er iklædt nyt tøj i form af sprogbrug, og virksomheders og organisa- tioners bekendelser til skriftligt overfor medarbejdere og omverdenen at erklære, hvilke værdier, man bygger på. Studerer man Rotarys formål, ideer, planer, programmer, institutioner etc. er det tyde- ligt, at der bagved ligger nogle idealer og værdier som organisationen og dets med- lemmer bekender sig til og er det kit, der holder sammen på ca. 1,2 mio. mennesker fra hele verdenen. I Rotary indførte man den såkaldte 4 punkts-prøve (The Four Way Test). I dag er den generelt gældende som rettesnor for Rotary medlemmer og er en genial test ved sin enkelthed. 4 punkts prøven for det vi tænker, siger eller gør: 1. Er det sandt? 2. Er det rimeligt for alle involverede? 3. Vil det skabe god vilje (goodwill) og fremme venskab? 4. Vil det være til gavn for alle involverede? Det er en god test og rettesnor for ens daglige gøren og laden. Forestil jer, at det var et almindeligt gældende kodeks for alle erhvervsfolk, så ville det have sparet os for mange forfærdelige avis- overskrifter det sidste års tid, og Dan- mark havde set anderledes ud. Desværre ser virkelighedens verden ikke sådan ud, og det er naivt at forestille sig noget så- dant, men det fritager os ikke for at ar- bejde for disse idealer. Samfundets styrke og velbefi ndende byg- ger på og er resultatet af alle individernes handlinger. Vores individuelle værdier ud- trykkes derfor i de fælles værdier, som den udefrakommende ser, når han betragter vort samfund og skal beskrive det. De sidste årtier er værdidebatten kommet ind i samfundet. En moderne politiker og leder arbejder ud fra et værdisæt. Organi- sationer og politiske partier er skabt på baggrund af bestemte værdier. Der har i tidens løb fundet alvorlige kampe sted baseret på forskellige værdier. Værdi- erne er fundamentet for folks handlinger, og det mange vil betegne som mangel på værdier fører til handlinger, som menne- sker i almindelighed tager afstand fra og betragter som forkerte eller direkte sam- fundsskadelige og i mange tilfælde straf- bare. De fl este mennesker har en stærk retfærdighedssans og fornemmelse af, hvad der er rigtigt eller forkert. Den er dybt rodfæstet og danner grundlag for beslut- ninger og handlinger. Over tid har værdinormerne ændret sig, men visse værdier er fundamentale og vo- res arv, som det er vor pligt at videregive til den næste generation. I tidsperioder har vi oplevet, at det kan være farligt at give slip på disse grundværdier, og vi har som kon- sekvens heraf set samfundsgrupper køre af sporet. Desværre for sent, når vi får kig- get i bakspejlet. Præsident Obama skriver i sin anden bog et afsnit om værdier, hvor han beskriver sin mors foragt for grusomhed, hensynsløs- hed eller magtmisbrug af enhver art uan- set hvilken form det gav sig udtryk i, og spurgte ham altid om behandlingen af an- dre ved at spørge: ?Hvordan ville du selv have det, hvis det var dig?? I denne enkle sætning fi nder man også kimen til mange af de holdninger, der ligger Obama på sin- de i hans syn på andre mennesker og hans politiske grundholdninger. I min generation voksede vi op med gen- tagne påmindelse om at være mod andre, som du ønsker de skal være mod dig. Kendt af alle, men praktiserer vi det? Alt sammen gode læresætninger, der ta- ger sit udgangspunkt i, at vi skal opføre os ordentligt overfor andre. Ja vist. Det ved enhver, men åbn bare for TV eller radioavi- sen, og vi bliver dagligt belært om noget andet. Et er at vide disse ting, noget andet er at praktisere det. Der hviler derfor en særlig forpligtelse på enhver rotaryaners skuldre i at være med til at håndhæve en høj etisk standard i så- vel forretninger som i anden omgang med sine medmennesker i det daglige virke. Værdier
49
49Nummer 4. 2009 . Rotary Norden D ebatt/V immel Drøbak Rk 40 år Drøbak Rk feiret i mai sine første 40 år med stor festmiddag. President Jan-Eddie Tinlund i midten) kunne utnevne to med- lemmer til Paul Harris Fellow, nemlig ini- tiativtager og chartermedlem Per Thor- gersen og den hvileløst aktive Astrid Urbye, som dermed er Drøbaks første kvinnelige PHF-er. NORGE Tack för inläggen i ärendet om Rotarys överlevnad och programpunkten jag kal- lade Merkantila Minuter. -Håkan S Lund- berg, Nyköping Öster,Ulf Mikaelsson, Sthlm Norra, Jack-Sture Börjesson, Trollhättan, Ulf Broman, Njurunda, Jan Hultgren, Sandvi- ken, samt Lars Benthorn, Hälsingborg Av mailen direkt till mig kan jag försäkra att det fi nns intresse ute i klubbarna att bli mer yrkesorienterade. Så är det! Ett förtydligande. - Även om det framgår av min artikel i nummer 1. I min tankevärld fi nns alla typer av ?hjälp?. Inte bara yrkesorienterade. T ex den som privatperson.?Hjälp mig att samla in pengar till Darfur?. Fråga i nummer 2 av Rotary Norden om mitt förslag är att vårt motto framöver skulle vara ?Service For Myself?. Som alter- nativ till ? Above Self?. Bra frågat, Jack-Sture Börjes- son i Trollhättan. Nog är det så att ge eller svara på ett ?hjälp? är väl så givande som att be om det. Eller hur?. Men lite rätt har du. Att vi i organise- rade former kan be om tjänster från kam- raterna skall ju attrahera nya medlemmar. Det är målet. Som ett plus till bra föredrag och att vara med i en stor gemenskap. Arbetsnamnet ?Merkantila Minuter? kan kanske störa vissa medlemmar. Ett bra förslag jag fått är att vi skall tala om ?Tjänst? och ?Tjänster? . Så den program- punkt i klubbarna jag föreslår heter nu- mer: ?Tjänsteminuterna?, Underrubriken är ?Utbyte av privata och yrkes-tjänster mellan Rotarianer ? Vill man använda engelska?. ? Service minutes? med underrubrik ?Exchange of private and professional services between Rotarians? Maila vad du tycker eller om du har ett eget förslag till hans.hindersson@timeter- minal.se?? Tack! För den som vill gå vidare i klubben fi nns nu en PM med förslag till upplägg. Skriv en rad så sänder jag den. Hans Hindersson, Solna svarar på kommentarer i Rotary Norden nummer 2 till sitt debattinlägg i nummer 1 Det handler i virkeligheden om det psy- kologiske begreb empati, som vi efter- hånden har optaget som et almindeligt ord i vores sprogbrug. Nogle er blottet for empati ? indfølingsevne og hensyntagen til andre mennesker, mens det for andre har en central placering i deres moralske univers. Som i 4 punkts prøven omfatter empatien evnen til at sætte sig i andres sted og se sagen fra deres side. Alminde- lig sundt menneskesyn fordrer at man vi- ser andre respekt og høfl ighed. En stær- kere følelse af empati mellem mennesker vil således medvirke til at skabe et bedre samfund. Skrevne eller uskrevne regler og værdier. De fl este mennesker, der er opvokset i vort sociale velfærdssamfund deler nogle fun- damentale fælles menneskelige værdier uanset politisk observans. Der er mange hensyn at tage for den en- kelte og samfundet. Her er brug for enkle leveregler og retningslinjer for at træffe de rigtige beslutninger. 4 punkts prøven er her igen det enkle og gode redskab med nogle klare og forståelige indbyg- gede retningslinjer. Hvis alle lægger sig disse positive leveregler eller værdier på sinde, vil vi uden tvivl få en bedre verden at leve i. Praktiserer den enkelte rotarya- ner dette i hverdagen, tjener eksemplets magt sit tydelige sprog til påvirkning og efterfølgelse. Bernd Johansen Vejle Nord Rk
50
50 I slutet av 1990-talet gjorde jag en affärs- resa till ett afrikanskt land som jag aldrig tidigare besökt. En lokal rotarian ville visa mig runt vilket jag med glädje acceptera- de. Efter en timmes bilresa stannade vi i en liten by med lertegelhyddor, torvtak och jordgolv. När vi passerade en av hyddorna hörde jag ett ljud som fi ck mig att stelna till. Ljudet av ett barn som grät. Då jag tittade in kunde jag i mörkret ur- skilja en gestalt på golvet. Då mina ögon anpassat sig upptäckte jag en kvinna som låg på en matta med en baby. Barnet sökte bröstföda men kvinnan var alltför trött och sjuk för att kunna erbjuda någon mjölk. Båda var utsvultna. Min första tanke var att ta fram pengar för att hjälpa till med att skaffa mat på vilket sätt som helst. Men jag insåg också att denna skräckupplevelse inte var unik. Öve- rallt i Afrika, i alla utvecklingsländer i hela världen, dör barn ? i hunger, sjukdomar och fattigdom. När jag kom hem engagerade jag mig i frå- gan om barndödlighet. Det stod klart att detta var något världens rotarianer kunde göra något åt. Det är också bakgrunden till mitt tema Make Dreams Real -. Förverkliga barnens drömmar.. Då mitt år som RI-president nu avslutas är jag stolt över det jag sett rotarianerna göra. Då jag först hörde siffror om barndö- dighet uppskattades det att 30.000 barn dog varje dag av orsaker som kunde före- byggas. Nu rapporterar UNICEF siffran 25.000. Fortfarande alldeles för många men ändå färre. Jag är säker på att Rotarys arbete har påverkat siffrorna i gynnsam riktning och att vi måste fortsätta tills in- get barn dör av hunger och fattigdom. Fortsätt att förverkliga barnens drömmar också under det nya rotaryåret. Rotarys framtid ligger i era händer ? och det gör också framtiden för världens barn. Dong Kurn (D.K.) Lee RI-president 2008-2009 Vår stiftelse har stått inför stora utmanin- gar under 2008 - 2009 men vi kan också rapportera ett antal positiva händelser. I januari körde vi igång förberedelserna för pilotprojektet inom Future Vision Plan. Det gläder oss mycket att antalet distrikt som vill hjälpa till med att testa det förenklade och fokuserade bidragsprogrammet är stort. Bill Gates gick ut med sitt medde- lande om att Bill och Melinda Gates Foun- dation ställt upp med ett nytt bidrag på 255 MUSD för PolioPlus programmet utö- ver de 200 MUSD som beviljades 2007. Samma dag hörde vi att Tyskland och Stor- britannien bidrar med 130 miljoner re- spektive 150 miljoner till polioutrotnings- projektet. Vi rotarianer sköter förstås vår andel av det som nu blivit Rotarys 200 miljoner dollars utmaning. Idag har vi klarat av mer än en tredjedel och jag betvivlar inte alls att vi kommer att nå vårt stora mål till den dead- line som satts till 30.6.2012. I mars publicerade vi en spännande allians med USAID. Genom den kommer vi att kunna utveckla vatten och sanitetsprojekt i stor skala i sådana länder där såväl rotary som USAID verkar. Det blir en bra modell för bidragsprogrammen inom Future Visi- on Plan. Trots de nuvarande ekonomiska utmanin- garna står RF fortsättningsvis som en stark. representant för det goda i en värld med många problem. Jonathan Majiyagbe Ordförande, RF RI-P r esident en och RF Bättre men inte bra... Nummer 4. 2009 . Rotary Norden ...också goda nyheter
51
Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden T e k s t 51 Kryssning i Västindien med Carnival Cruises! Prisexempel Från 12 900 kr per pers. för insideshytt Från 13 900 kr per pers. för utsideshytt Från 14 900 kr per pers. för hytt med balkong I priset ingår Flyg till Miami t/r, skatter, 2 nätters inkvarteringi MIAMI och 7 dygns kryssning i Karibien inkl helpension, dricks och hamnavgifter. Det går utmärkt att lägga till extranätter i Florida både innan och efter kryssningen. Extranatt från 695 kr per person. Vår resrutt Dag 1 Miami Dag 2 Till havs Dag 3 San Juan, Puerto Rico Dag 4 St Thomas, Jungfruöarna Dag 5 St Maarten Dag 6 Till havs Dag 7 Till havs Dag 8 Miami Flyg och en veckas kryssning från 12 900 kr Boka på 08-410 665 90 läs mer om våra resor på www.caribbeanselection.se
52
52 Nummer 4 . 2009 . Rotary Norden SOFIA ARNTELL GRAFISK FORMGIV ARE Telefon: 019-333 000 Fax: 019-25 41 50 E-post: info@knutproduktion.se www.knutproduktion.se Lavendelresa till Provence 27 juni ? 7 juli I det soldränkta Provence gör vi utflykter, ateljébesök, romersk byggnadskonst, slott och provar det provensalska köket. Unik målarkurs i Champagne 4 ? 10 juli Utveckla ditt skapande i en skön miljö! Handledare är den franska svensktalande konstnären Etienne Gamelon. Strängnäs Domkyrka 8 augusti Briljant kammarmusicerande och trädgård Konserten ingår i Strängnäs kammarmusikfestival. Musik av bl a Brahms, Mozart och Sjostakovitj. Besök i Villa Jägmästarens trädgård. Konstnärshem i Dalarna 7 ? 8 augusti Ciceron Claes Moser Under mästerlig ledning skildrar Claes Moser konstnärslivet och hemmen kring Anders Zorn, Carl Larsson och Hugo Alvén. Konstkryss till Åland 14 ? 15 augusti Ciceron Claes Moser En skön skärgårdskryssning med konsten i fokus. Önningebykolonien, Mariehamn och Föglö. Genuina Provence 7 ? 13 oktober Ciceron Claes Moser Provence vibrerar av mångtusenårig kultur, storslagen natur och historiska lämningar. Följ med till de inspirerade miljöerna för den moderna konsten och det provensalska köket. Barcelona & Sydfrankrike 3 ? 9 november Ciceron Claes Moser Vi följer i de stora mästarnas fotspår som leder oss till oförglömliga platser i Sydfrankrike och till Barcelona.