1
Nr. 1. jan.-feb. - 2012
2
Eftersom du är unik får du en egen rådgivare och tillgång till hela vår expertis www.handelsbanken.seprivatebanking Välkommen att kontakta oss för ett personligt möte. Norra Sverige: 090-15 45 37 Mellansverige: 0nullnull-17 null0 90 Stonullknullolm: 0null-701 15 70 nullstra Sverige: 013-nullnull91 null7 Västra Sverige: 031-774 null1 null0 Sönullra Sverige: 040-null4 57 null0 nullannullelsnullanken nullar nulle mest nönullnulla nullrivate nullanking-knullnnullerna i Sverige null . nullnullnullälla: nullNS Snullnullnullnullrospera null010
3
3Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Nummer 1 jan.-febr. Rotary Norden-Utgivningsdag 241 -2012 Tidningen når mottagaren inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidning, certifierad av Rotary Interna- tional. Rotary Norden redigeras i enlighet med god journalistisk etik och belyser den interna- tionella rotaryrörelsen sedd från nordisk utgångspunkt och med nordiska värderingar. Innehåll RIP Kalyan med Binota sammen med pr- sident Merethe Stagetorn gr holdt med en Rolls Royce fra 20erne på Amalienborg Slotsplads foran Christian IX Pal under besget ved Kbenhavns Rotary Klubs 90 års fdselsdag. Foto: Niels Christian Schou Landssidor Förstasidan Tema Redaktionens E-mail adresser: Till nedanstående adresser sänds allt re- daktionellt material. Danmark: rotarynordengmail.com Sverige: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge: julsrudonline.no SuomiFinland: rolf.g.gabrielssongmail.com Island: markusoasimnet.is RN WEB: http:epaper.luovia.finorden Rotaryledere og klubberne overvejer hvordan man skal reagere til de seneste vedtagelser om den femte arbejdsgren, New Generations. Sagen drftes udfra adskillige vinkler. Mange mener at essen- sen af udfrslen ligger faktisk i forstrkel- se af de eksistererne programmer for yngre mennesker. Andre forestiller sig en mere omfattende fornyelse og revision in- denfor selve Rotarynetvrket, bl.a. ved dannelse af nye typer klubber der satser på rekruttering af unge medlemmer. SVERIGE En omfattande räddningsinsats Vem åker frivilligt till ett Tredje rike helt i sönderfall där alla vägar är fullproppade med militärfordon som ständigt attacke- ras från luften av de allierades jakt- och attackflygplan? 250 skandinaviska perso- ner, bland dem ett tjugotal läkare, sjuksköterskor och kuratorer vågade livet. Ledare Marks Örn Antonsson 4 Nordiskt SEMDA har kommit i mål 4 Rotary International Rotarianer springer i Etiopien 6 Tema New Generations 8 Landssidor Sverige 16 Norge 26 Finland 34 Danmark 44 Island 54 Vimmel Vimmel 56 RI:s Agenda Kalyan Banerjee Bill Boyd 58 Global Outlook 59 Nr. 1. jan.-feb. - 2012 ISLAND Rk Ranginga i Syd-Island arrangerede en konference med beboerne i omegnen. NORGE Norge er et fjelland, og vandring i naturen er nordmenns vis. Dette må formidles til våre gjester, det vre seg Rotary-venner fra Fin- land eller ungdom fra hele Europa på Roundtrip s. 28. Og tåke og regn er intet hinder for å bygge vennskap! Vulkanske udbrud og deres konsekvenser blev drftet under ledelse af adskillige eksperter. Området er kendt for vulkansk aktivitet og gentagne udbrud med jvnt melleumrum.
4
4 ledar e Nye generationer Nummer 1 . 2012 . Rotary Norden Rotarybevgelsen har behov for at vre opmrksom på konstant fornyelse og revi- dering af sin struktur med jvne mellem- rum. Siden Rådet om Lovgivning vedtog den såkaldte 5. arbejdsgren indenfor Rotary i 2010, opkaldt New Generations, har rota- ryklubber i hele verden sat fokus på meto- der til at gennemfre en vsentlig fornyelse af medlemskabet og hvordan de vil tilskyn- de unge mennesker til at deltage i Rotary. Stigende alder hos medlemskabet og et fald i antallet klubber gr det uundgåeligt at se situationen alvorligt i jnene og vre klar over, hvilken kurs det er mest hensigtsms- sigt at opretholde for at fungere effektivt og tiltrkke nye generationer. Rotary har i mange år haft tilknytning til unge mennesker gennem sine ungdoms- programmer, RYLA, Rotaract, udveksling af studerende og desuden GSE-program- met. På disse niveauer findes yngre men- nesker med erfaringer der kunne anspore dem til at deltage. Rekrutteringsarbejdet fra klubbernes side er blevet udfrt meget forskelligt og i mange tilflde blevet glemt eller forsmt. Overalt diskuteres det, hvordan Rotary kan tiltrkke de nye og yngre medlemmer. Sa- gen drejer sig ofte om klubbernes kondition, deres program, visioner og slagkraften i ar- bejdet. Den nye generation er meget be- vidst om en globaliseret omverden med strk fornemmelse for regionalt og interna- tionalt samarbejde for fred, menneskerettig- heder og bekmpelse af fattigdom og syg- dom. Den stter pris på humanitrt initiativ og nsker at bidrage. Måske vil de konomi- ske forhold også incitere os til at se frem mod mere nrliggende projekter, selv i et samfund hvor sociale forhold har vret blandt de bedste i verden. Udfaldet af for- mindskede offentlige udgifter bliver even- tuelt strre behov for sttte fra andre kilder der vil hjlpe med f.eks. get bidrag til sund- heds- eller uddannelsessektoren. Den ny generation er formodentlig helt åben for en sådan udfordring med Rotary. Marks Örn Antonsson, temakoordinator Det svenska medlemsregistret kopplas nu samman fullt ut med Rotary Inter- nationals register. Detta är faktiskt en andra milstolpe IT i Rotary Sverige. I tidigare Rotary Nor- den så berättade jag att SEMDA blev godkänt den 23 november för med- lems- och klubbinformation. Den 30 augusti blev SEMDA också godkänt för överföring av funktionärsuppgifter. Detta innebär att SEMDA-projektet är helt genomfört och dessutom som för- sta och enda land i världen. Jag kan inte säga annat än att jag är mycket glad att detta sjuåriga projekt äntligen är i hamn och natten därefter sov jag bättre än på mycket länge. Jag hade en målsättning att det hela skulle vara klart före den 19 och det lycka- des. Nu återstår bara lite pappersarbe- te så kan vi driftsätta även den sista bi- ten, troligen före 159. Alla register stämmer inte Det finns dock arbete kvar att göra. Det finns fortfarande ca 100 medlemmar som måste matchas manuellt, vilket är ett tungrott arbete. Tyvärr hålls inte det svenska registret aktuellt av vissa klub- bar och det underlättar inte att även det amerikanska inte stämmer. Vi har också klubbar som inte ens matat in några funktionärer vilket gör det svårt att kontakta dessa för frågor. Men har jag klarat sju år så skall nog den sista SEMDA har kommit i mål Kent Vestberg
5
5Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or diskt biten också klaras av. Nu har också Norge blivit godkänt för den första delen och vi kommer att driftsätta inom någon vecka. Därefter startar sluttes- terna även för dem. Finland har påbörjat sina tester men har behövt anpassa sitt system en del men jag räknar med att de kommer igång snart. Därefter kommer Danmark som fjärde land i SEMDA. Vi har också förfrågningar från Frankrike och Nederländerna om att de skulle vilja ansluta sig. I dagsläget är det bara sju klubbar som ännu inte anslutit sig, två i Sverige och fem i Lettland. Varför förstår jag inte eftersom SEMDA bara betyder att klubbarna bara behöver arbeta med ett register i stället för två. Det var just detta som var uppho- vet till projektet. Vad innebär nu detta för klubbarna? Helt enkelt, Mindre arbete! Nu skall ingen klubb eller medlem gå in och ändralägga till information i RI: s register. Det räcker med att sköta den svenska Webbtjänsten så blir allt uppdaterat som det ska. Fortfa- rande kan dock klubbarna gå in i RI: s sys- tem och hämta information, t.ex. halvårs- rapporter och PHF-poäng mm. När det gäller mötesinformationen så blir det nu än mer viktigt att den matas in och är rätt eftersom RI har tagit fram en sk App till iPhone, där man kan söka klubbar och möten världen över. Denna App kommer dessutom snart för telefoner med Android. Kent Vesterberg Ordf. IT-gruppen i SRS SEMDA har kommit i mål Sedan många år samarbetar ett antal ro- taryklubbar inom Distrikt 2340 i många olika projekt i Lettland. Det hela startade med att några rotaryklubbar i Karlstad un- der ledning av dåvarande DG Lennart Ekenberg började med hjälpinsats i Lett- land. När dessa klubbar inte skulle fortsät- ta med detta gick en förfrågan till andra klubbar, varmed tio klubbar började sitt samarbete och R10-pojektet startade. Mottagande klubb har hela tiden varit Riga Rk och det hela har skett inom ramen som flera DDF- och MG-projekt. När dåva- rande RI presidenten John Kenny besökte Baltstaterna för några år sedan inbjöds några representanter ifrån Sverige för att presentera dessa projekt, var detta något som han senare har återvänt till som ex- empel på lyckat samarbete om gemen- samma satsningar. Årets projekt var fyra personlyftar till Äld- reboendet i Madliena, en timmes resa nordost om Riga. Enligt kontaktpersonen Inese Priedniece ifrån Riga Rk kanske året projekt är det som har gjort den största hjälpen då det samtidigt också har med- fört en god arbetsmiljö för personalen. Nu kan en person själv lyfta en boende ifrån säng till stol och även ifrån golvet om så skulle behövas, men även ner i ett bad med stor säkerhet och skonsamt för både den boende och den egna ryggen. Text och bild: Lars Lundblad, Filipstad Rk Ännu ett lyckat projekt i Lettland Den svensktillverkade mobila personlyften demonstrerades av ergoterapeut Grazina Kazlauske, repre- sentant ifrån företaget Slaugivitas för Lettland och Litauen Presidenten för hösten 2011 i Nordiska Ro- tarianer Ted Hagelborg mottar halskedjan av den förre Presidenten Lennart Linde- strand. Nordiska Rotarianer är en Intercity- club på Costa del Sol för rotarianer från de Nordiska länderna. Lunchmöten hålls var- annan vecka på H10 Andalucia Hotel i Pu- erto Banus . Anmälan via e-post till nordis- karotarianerhotmail.com Nordiska Rotarianer på Costa del Sol
6
6 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden In t er na tionellt-T ema The Run Across Ethiopiaett slags mara- tonlopp ger cirka 200 000 US dollar från över 850 personer och grupper, ett belopp som räcker för att bygga tre skolor. Projek- tet kommer att beröra 1 500 elever och ge jobb till 40 etiopiska lärare och samtidigt förändra lokalsamhället. Plumstead, en 39 årig medlem i Traverse Bay Sunrise RC i Michigan sprang ett mara- tonlopp i Wisconsin men har aldrig sprun- git med en grupp för välgörenhetssyften. Löpandet har för mig alltid varit en självisk handling, en bortavaro från min familj, sä- ger Plumstead. Men det här blev ett sätt att förändra löpandets själviskhet till att hjälpa andra istället för att bara förbättra min egen tid . För några månader sedan visade Chris Tre- ter, en kaffeimportör i Traverse City, Plumstead Black Gold, en prisad doku- mentär om kaffeodlare i den Etiopiska pro- vinsen Yirgacheffe, där enligt legenden kaffet upptäcktes av en getfarmare under 1900-talet. Farmarna där tjänar under 1 US dollar om dagen och får knappast någon del av vinsten i den världsomfattande kaf- feindustrins 80 miljarders US-dollar om- sättningen. Genom Treters bolag och ett nätverk av andra nordamerikanska kaffeimportörer betalas fair trade löner, ett slags justare belopp, till det kooperativ som skildrades i dokumentären. Men enbart fair trade kommer aldrig att lyfta Yirgacheffeprovin- sen ur fattigdom, säger Treter. 2009 bildade han en icke vinstdrivande fond för att hjälpa kaffefarmarna. Genom att arbeta med Tadesse Meskela, koopera- tivets direktör som skildrades i dokumen- tären skissade han på 2011 års lopp i Etio- pien och som första fonderare använde han dokumentären för att sälja in sin ide. Mecka för längdlöpare Plumstead anslöt sig snabbt, rotaryklub- bar i Michigan och andra bidragsgivare bidrog med 15 000 US dollar för att ingå i laget. Det hade inte gått mer än ett dygn när Treter, Plumstead och åtta andra löpa- re, en finanskonsult, en pizzaägare, en tolk, en polis, en gymtränare m.fl. anlände till Addis Abbeba. Där mötte de sex unga eti- opiska löpare från lag Tesfa, en lokal välgö- renhetsorganisation för gatubarn som an- slöt under resan. Etiopien, ett av världens fattigaste länder är hemort för många av världens snabbaste långdistanslöpare, som den legendariske Haile Gebrselassie. Rotarianer springer i Etiopien för att förbättra kaffeodlarnas liv
7
7Nummer 1. 2012 . Rotary Norden In t er na tionellt-T ema De flesta av dessa världslöpare börjar som mycket unga och springer barfota t.ex. till skolan. Gebrselassie är känd för sin stil, han böjer sin vänstra arm som om han bar böcker, vilket han faktiskt gjorde under sin två mil långa skolväg. Löparna värmde upp med en mil jogging i den tunna luften i Entotobergen, världens kanske främsta träningsområde för mara- tonlöpare. På kvällen hade Meskela ett party med bland annat den tvåfaldige gul- dolympiern Derartu Tulu och Million Wol- de guldmedaljör från OS i Sydney. Morgo- nen därpå startade laget sin löpning som skulle ta dem söderut och mot höglandet i Yirgacheffe. Många dagsetapper Dag 1 Omfattar tre mil och Wolde överra- skade laget med att posera för en fotograf på startlinjen varefter han sprang med ett hundratal meter som hare. Inga fanfarer, endast två åskådare och en bil med vatten fanns på plats när starten gick. Dag 2 Omfattade fyra och en halv mil och laget startar klockan åtta, passerar en grupp skolbarn, där en av de mindre poj- karna som bär på sina böcker springer med laget i drygt 1, 5 kilometer. Han är den förste av ett dussin barn och vuxna som ansluter några kilometer av loppet. Dag 3 Drygt fyra och en halv mil med om- växlade hårda trottoarer, lera och lösa stenar med otrevliga spetsar. Efter drygt halva distansen får Hans Voss problem med ankeln men håller masken till dagens etapp är över. Men vad är mitt problem jämfört med dessa människors vardag, sä- ger Hans Voss, som tar time out nästa dag. Dag 4 Samma längd på sträckan men den- na dag i savannen. Plumstead som är en av de mest erfarna löparna får problem. Den dagliga dieten är inte överens med honom och han har svårt att ta till sig mat och vatten i den stekheta ekvatorsolen som skiner obarmhärtigt. Lägg till det den allt högre höjden. Dag 5 Ytterligare en dryg dagsetapp. Ut- mattade löpare håller inte längre samman även om löpning i grupp ger bra skydd mot såväl skador som djurattacker. Dag 6 Laget vaknar vid femtiden på mor- gonen och beslutar sig för att starta me- dan det ännu är kallt. Många linkar fram med diverse skador, ömma tår och tejpa- de ben m.m. till en frukost med kokta ägg, jordnötssmör och sylt. Ingen har sovit särskilt bra. Fattigdom och högland Dag 7-8 En kortare sträcka, söderut och de första riktigt ruggiga fattigdomsteck- nen visar sig. Nakna barn med uppsvällda magar och synliga revben. Nu är de långa löpardagarna över, nu väntar höglandet och en 3 kilometers backe uppför ber- gen. De återhämtar sig på Aregash Lod- ge, runda bambuhus med utsikt över den gröna skogen. Dag 9-10 Kortare sträckor, fräscha löpare tar sig ann det kuperade kaffelandskapet i Yirgacheffe. Dag 10 kommer de till Hase Gola där två av de nya skolorna håller på att byggas och där väntar tusentals etio- pier vid slutet av en tvåfilig väg. De hyllar löparna med sång och dans och spelar på handgjorda musikinstrument. Meskela och Treter förklarar att varje skola skall be- tjäna 650 elever vardera. Efter presentatio- nen gick lagmedlemmarna på en tur gen- om den nya skolan. Dag 11-12 Lagets mål är Afursa Waro en by utanför staden Yirgacheffe där Treters bo- lag har stött en skola under flera år. Sju av lagets 10 medlemmar, inklusive Plumstead fullföljde loppet. Väl hemma i USA anslöt sig Plumstead till en organisation som samlar in pengar för utbildnings- och vattenprojekt i Etiopien, Chiapas, Mexico och Palestina. I september besökte styrelsemedlemmar Etiopien och nästa månad kommer ett nytt lag att springa genom Palestina för att hjälpa fa- miljer att odla oliver. Denna gång avsätter Plumstead sin tid för stöd och fondarbete. - Det är verklighet nu säger han mot bak- grund av insatsen i Etiopien och det skall inspirera er att göra mer och att arbeta hårdare, avslutar Plumstead. Jacob Wheeler
8
8 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden T ema I lyset af den nyligt godkendte 5th Avenue of Service, New Generations i Rotary, er en ny type rotaryklub, der vil appellere speci- fikt til nye generationer, under forberedelse i Island. Dette er et meget betimeligt og vel- komment initiativ, som blev annonceret af distriktsguvernr Tryggvi Plsson i begyn- delsen af hans embedsperiode i juli måned sidste år. Ligesom andre steder har den stt stigende gennemsnitlige alder af nuv- rende medlemmer i Rotary forårsaget et vist behov for fornyelse og tilvkst i en bevgelse med hje idealer og en relevant dagsorden for unge medlemmer. Incita- mentet til dette skridt til at stifte en ny klub i Island i overensstemmelse med de yngre menneskers livsstil, var en tale som Katie Ischkin holdt på den internationale Rota- rykonference i San Diego, USA, i 2011 for indgående distriktsguvernrer, som jeg deltog i, forklarer Tryggvi Plsson. Katie Ischkin, der er tidligere prsident for en ny Rotary Club i Minneapolis, informe- rede om arbejdsmetoderne som blev ivrksat med henblik på at fange op- mrksomhed fra potentielle yngre rotari- anere. Dette indebar en effektiv udnyttelse af de sociale medier som f.eks. Facebook, samt reduktion af omkostninger og antal- let af formelle mder, hvor måltider bliver serveret. I stedet kunne man trffes på sammenkomster på det mest hensigts- mssige tidspunkt for medlemmerne. I sin tale oplyste Katie Ischkin at kun 2 % af ro- tarianere i verden er under en alder af 30 og 11 % under 40 år. Vi har et job at udfre, dvs. at nå ud til nye generationer, som nsker at vre med i Rotary. Her i Island har vi flgelig gået i gang med forberedelserne til en ny klub efter denne model, hvor vi stter fokusset på den potentielle anvendelse af det ver- densomspndende Internet til e-club-ak- tiviteter. Vi er allerede på udkig efter char- termedlemmer af den yngre generation og nogle af de nuvrende rotarianere til at deltage i forberedelserne, sagde Tryggvi Plsson til Rotary Norden. Klubbens struktur vil blive formuleret i de- taljer i samarbejde med de ny medlemmer. Reglerne for Rotary International fastst- ter, at to e-klubber kan drives i hvert di- strikt men sandsynligvis bliver indskrnk- ningen lettet allerede nste år. Guvernr Tryggvi understreger, at meget kan lres af eksisterende e-klubber i ud- landet. Den nye klubs medlemmer vil kommuni- kere hver uge og sansynligvis mdes en el- ler to gange om måneden, gå på studiebe- sg i forskellige virksomheder og institutioner eller yde samfundstjeneste. Rotaryklub srlig beregnet til nye generationer i stbeskeen i Island Også nyt blod til Rotary? Rotaractere donerer blod i blodbanken i Reykjavk. Foto: Egill Almar gstsson. Steinar Orri Hafrsson, prsident Rotaractklubben Geysir: Rotary er alt for dyrt Hvad jeg finder hmmende i forhold til at deltage i Rotary, er de påglden- de omkostninger. Jeg har undersgt de belb medlemmerne betaler på årsba- sis. Det er skrkkelig dyrt. De regel- mssige mder til frokost bliver be- svrlige for mange af den yngre generation. Den hje gennemsnitsalder i Rotary er ikke fuldstndig dårlig. For os yngre er der meget vi kan lre af de ldre kol- leger. Det er meget vrre når klubber- ne sidder fast i forldet skik og ngter at acceptere kvinder som nye medlem- mer. I det lange lb vil den holdning belaste Rotarys ry. rhildur Magnsdttir, prsident Rotaractklubben Geysir 2010- 2011: Unge mennesker foretrkker hands-on klubber Hands-on klubber er dem, der er mere involveret i projekter de udfrer direkte som vaccineringen i Indien, el- ler trplantning, mad til de hjemlse osv., mens check-writing klubber er mere tilbjelige til at rkke ud efter tegnebogen og skrive en check for at sttte projekter der gennemfres af andre. De fleste mennesker vi traf un- der vores arbejdsbesg i Indien talte om den positive indflydelse når vg- ten forvandlet fra check-skrivning til direkte engagement fra klubbens medlemmer ved udfrelsen af deres egne projekter. Efter min mening vil det passe unge mennesker bedre at til- hre en hands-on klub, da de besid- der tilstrkkelig energi men mindre ekstra penge.
9
9Nummer 1. 2012 . Rotary Norden T ema De som ikke kan vre på stedet kan for ek- sempel flge med igennem Skype. Tryggvi pointerer, at den nye klub vil tiltrkke folk fra en bred vifte af erhverv i hele distriktet. I samråd med distriktsguvernren og PR- komiten, er tre rotaryklubber allerede en- gageret i dette projekt, dvs. Rk Miborg, Rk rbr og Rk Grafarvogur. Hrönn Greipsdttir, prsident for Rk Reyk- javk Miborg er ansvarlig for koordinerin- gen af dette joint venture. Projektets sty- ringsgruppe består af Gsli B. varsson Rk, rbr, Brynjlfur Helgason, Rk Miborg og Björn Tryggvason, RK Grafarvogur. Denne gruppe har allerede opfordret de- res klubkolleger til at indstille kandidater til medlemsskab, isr med henblik til at disse kunne komme til med at sidde i klub- ledelsen i frste omgang kommenterede Hrönn Greipsdttir. Selvom man opfatter de 30-40 år gamle som en srlig målgruppe, er alderen på in- gen måde en hindring. Efter de oprindelige planer forestiller man sig to af de fire må- nedlige mder som en version af et e-klub- mde online. Samtlige deltagelsesudgifter vil blive holdt på et lavt niveau mens man vil lgge vgt på at indbyde dem, der er forhindret på grund af arbejdsmssigt an- svar eller pligter i hjemmet. Men dette bli- ver ikke til den gte 100 % e-klub. Det fysi- ske klubmde vil fortsat bibeholdes. For de medlemmer der må rejse i udstrakt grad vil den nye tilrettelggelse desuden åbne for muligheder for medlemmerne at holde kontakten online fra udlandet, tjene deres deltagelsespoints og nyde den vigtige Ro- tary ånd i selskab med venner. Dette vedr- rer også rotarianere, der bor i de mere afsi- desliggende steder og har en lang vej at rejse når de deltager i sdvanlige mder. Ledelsen har understreget flere vigtige le- dende principper på deres tjekliste i den prliminre fase i deres forehavende. De er specificeret flgende: 1. At benytte erfaringer fra etablerede Ro- tary e-klubber verden over. 2. At gennemfre en del af mderne online. 3. At fortstte med det klassiske Rotary mdeformat til en vis grad. 4. At gre klubben velegnet til yngre men- nesker. 5. At gre klubben praktisk for folk, hvor afstanden fra et mdested er en hindring på grund af rejser eller permanent bopl. 6. At gre klubben et spndende alternativ for dem, der bor langt og bredt rundt omkring i landet uden en rotaryklub i deres nrmilj. 7. At gre klubmedlemskab egnet for bevgelseshmmede personer. De forberedende arbejdsgrupper sigter mod at blive frdig med udnvnelsen af det nye klublederskab inden det nste PETS-mde og dernst gre klubben ar- bejdsdygtig i begyndelsen af det kom- mende Rotary år. Marks Örn Antonsson Rotary International har arbejdet med Group Study Exchange eller GSE som et af de vigtigste programmer for unge mennesker. Det er en genial id, ikke mindst fordi den er i takt med grundla- get til hvordan man vlger medlemmer til rotaryklubberne. For at kunne deltage i GSE skal en have fuldfrt en arbejdsud- dannelse og beholdt et sådan job i mindst to år. Den som bliver valgt skal vre stttet af en rotaryklub. Der skabes kontakt mellem GSE-medlem og klub og en investering i sig selv. Iden med GSE er at give rotarianere, som har den opgave i deres klubber at vlge nye medlemmer, den mulighed at invitere unge dygtige mennesker i deres omegn til en spndende oplevelse med Rotary. Selvom de kan rejse rundt på egen hånd så er en rejse med Rotary en oplevelse uden lige. Det er krvende at planlgge, forbere- de og deltage i GSE. Gruppen studerer Rotary og besger klubber i deres eget land samt i det distrikt de besger. På den måde bliver de kendt med Rotary og den forskellige kultur som en oplever ved besg i de adskillige klubber. Hvis GSE-rejsen er vellykket og gruppen tager spndende oplevelser med tilba- ge og ider så er det vigtigt for dem at få mulighed at fortlle og give tilbage en tak til Rotary. Ikke kun til den klub som sponsorerede dem men også andre klubber. Vi burde vre på vagt og invitere dem, som har deltaget i GSE, på vegne af vo- res distrikt, ikke bare på besg men som rotarianere, fordi de har oplevet hvad Rotary formår. Birna Bjarnadttir, formand for GSE- ko- miten i Distrikt 1360 Island GSE-medlemmet er den fremtidige rotarianer
10
10 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden T ema RYLAer: Rotary er godt men gammeldags Rotary må bekmpe fordomme med bedre mar- kedsfring, siger Thomas Mathiasen, RYLA-delta- ger i 2011. Rotary er attraktiv for mange og det skal blandt andet fortlles på studemesser, sigger Jo Ottow Svendsen, RYLA-deltager i 2011. De unge har blik for kvaliteterne i Rotary og for hvad der kan gres for at tiltrkke flere unge Overskriften er en hurtig sammenfatning af de svar Rotary Norden fik, da vi bad årets RYLA hold i Danmark om at give de- res mening til kende i en undersgelse nogen tid efter RYLA-forlbet. Det er kun en lille stikprve, men alligevel ganske in- teressant at lytte til. Svarene skal naturligvis ses i lyset af, at de unge RYLA-deltagere har fået en massiv belring om alt hvad Rotary er og står for. Det samlede indtryk vi således får gjort, er bestemt også godt: 55 % svarer yderst po- sitivt og 45 % positivt, mens ingen er nega- tive overhovedet. Hjlpe-delen passer godt ind i tiden I kommentarfeltet er der her isr givet rig- tigt mange positive kommentarer om- kring hjlpeprojekter fra End Polio Now til lokale projekter. Hjlpe-delen af Rotary klinger godt sammen med de nye genera- tioners nske om selv at vre ved til at gre verden bedre. På sprgsmålet om de unge har lyst til at blive medlem af Rotaract siger 9 % rigtigt meget og 37 % noget, mens 27 % svarer mest nej. En gennemgående kommentar er, at de unge ikke har mangel på den type socialt fllesskab, som de ser Rotaract til- byde, men nsker mere vgt på faglighed og den professionelle side. Bedre går det på sprgsmålet om de unge forventer selv at ville nske at kom- me i en Rotaryklub. Her siger hele 55 % Ja, helt bestemt og 27,3 % sandsynligvis, men kun 9 % svarer nppe og slet ingen afviser det helt. De supplerende svarkommentarer går her mest på barrierer i form af pris, gennem- snitsalder og mdehyppighed. Bramfri kommentarer Når de unge sprger om hvor gammel- dagsmoderne Rotary er, er budskabet pnt tydeligt. 9 % svarer meget gammel- dags, 63 % lidt gammeldags 27 % er net- utrale og ingen svarer enten moderne nok eller meget moderne. Her er kommentarerne bramfri: for gam- le medlemmer, for bundet i traditioner, for rigidt, for meget talk. Men også: mo- derne indhold i form af aktuelle foredrag, og den lidt gammeldags fremgangmåde og omgangstone kan også vre lidt charmerende. Konstruktive forslag Men konstruktive unge var det bestemt på dette RYLA-hold: 82 % af dem har givet forslag til hvordan Rotary kan blive mere attraktiv for de unge. Kommentarerne rummer masser af forslag: Aspirantordnin- ger, bruge unge som frontfigurer, meget mere markedsfring af Rotary, blandt an- det på de videregående uddannelser. En af RYLAerne, cand.merc . Thomas Ma- thiasen på 31 år, har vret Rotary-udveks- ling i Brasilien og har i sit arbejdsliv allere- de haft to år i Madrid og slger nu vindmller i Norge. Fuld af solstrålehistorier Jeg er sikker på at udvekslingen gav mig skubbet til at ville arbejde uden for Dan- mark efter min uddannelse, siger Thomas, som fortstter: Rotary er fuld af solstråle- historier, f.eks. Polio Plus, men også ung- domsudveklingen, der efter min mening er den bedste der findes. Men vi har et stort problem, mener Tho- mas, nemlig at alt få ved hvad Rotary faktisk er: Der er alle mulige fordomme: det er en loge, for de rige, for nogle spe- cielt udvalgte osv. Jeg ved godt at Rota- ry prver på at blive mere kendt, men der skal gres meget mere og bedre markedsfring, siger Thomas med bag- grund i sin egen specialistuddannelse i markedsfring. Thomas er ikke medlem af en Rotaryklub, men håber på at blive det, når han i lbet af 2012 får fast bopl i Oslo. Aspirantordninger er vejen Jo Ottow Svendsen, der er 23 år og kandi- datstuderende i konomi, opfordrer til at
11
11Nummer 1. 2012 . Rotary Norden T ema Som det ses efterlader RYLA-forlbet, og deres kontakt med Rotary i vrigt et endda meget fint indtryk af organisationen men gammeldags, det er vi altså i deres jne! Find more than 1,000 full-color issues of the magazine dating from January 1911 at books.google.com. Link directly to The Rotarian on Google Books at books is now on the www.rotary.orgrotarian flere klubber får aspirantordninger, som gr det lettere for unge at prve et medlemskab: Jeg er klar, men kan så ikke lige den mdedag, som bruges af den eneste klub i min hjemby, der har en aspirantordning, siger Jo Ottow Svendsen. Hun foreslår, at Rotary går nye veje for at gre sig kendt blandt de unge: Rotary burde have stande på studie- messerne, hvor unge rotarianere fortller om hvad Rotary indebrer. Jo mener, at Rotary rummer nogle fantastiske mulighe- der for erfaringsoverfrsel fra erfarne klubmedlemmer til unge gennem mentorskaber og netvrk, og at det vil vre meget attraktivt for mange af dagens unge at få del i det. Jens Otto Kjr Hansen
12
12 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden T ema - Jag känner mig mycket starkare nu, har fått ökat självförtroende och lärt mig mera om mig själv. Ulriikka Kettunen tillägger, att hon inte rik- tigt visste vem hon var, då hon åkte i väg för att tillbringa läsåret 2010-2011 i Alaska som Rotarys utbyteselev. Nu är situationen en annan, konstaterar hon. -Det var inte bara förkovrade kunskaper i engelska, som jag förväntade mig att få under året som utbyteselev, jag hoppades också att jag skulle komma underfund med mig själv. Och så gick det. Ulriikka berättar att de för- väntningar hon hade inför läsåret utom- lands överträffades mångfalt. Rotary förmånligt alternativ Hon valde att ansöka om en elevplats via en av de tre rotaryklubbarna Borgå Ro- taryklubb Porvoon Rotaryklubi i sin hemstad Borgå, femtio kilometer öst om Helsingfors på den finländska sydkusten. Det var bland annat ekonomiska orsaker, som gjorde, att hennes val föll på Rotary. Jämfört med andra organisationer, som ar- rangerar elevutbyte, var Rotary förmånli- gare, förklarar hon. Det tog sin tid innan den då 16-åriga borg- åflickan fick veta, att hon skulle få åka i väg. Antagningsprocessen är lång med inter- vjuer och allehanda papperskrig. Och när beskedet äntligen kom väntade en över- raskning. -Jag hade uppgett att jag ville till ett eng- elskspråkigt land, men hade inte kunnat föreställa mig att det skulle bli Alaska. Så blev det i alla fall och närmare bestämt den lilla staden Wasilla rätt nära Anchorage. Fann sig snabbt tillrätta När Ulriikka väl kom dit fann hon sig ändå snabbt tillrätta och trivdes hela tiden jät- tebra. Hon togs väl emot och länge räckte det inte innan hon fick kamrater i skolan. Och om hon i något skede, närmast inför julen, kände längtan hem till Borgå är situ- ationen nu den att hon längtar tillbaka till Wasilla och Alaska. Året där gav henne utöver erfarenheter av många slag också ett avgångsbetyg från den High School hon gick i. Å andra sidan förlorade hon ett år i gymnasiet hemma i Borgå. Så när kamraterna där skriver stu- dentexamen nu i vår är det hennes tur först följande år. Det stör henne inte. Däremot säger hon sig vara litet överraskad av att det tagit henne nästan ett halvt år innan hon börjat känna sig hemma igen i Borgå. En annan överraskning var det rätt stora ointresset bland gymnasieeleverna för hennes erfa- renheter. -Jag höll på lärarnas uppmaning föreläs- ningar i skolan om det jag upplevt som utbyteselev och rekommenderade andra att följa mitt exempel, men det tycktes inte intressera särskilt många. Ulriikka tror att man som 16-åring ännu känner sig rätt osäker på sig själv, något hon själv upplevde före året i Alaska. -Det lönar sig inte heller att ansöka om en utbyteselevplats om man inte verkligen känner för det. Man måste vilja åka i väg och sedan på ort och ställe modigt ge sig med i allt som erbjuds. Själv hann hon utöver skolan med bland annat isklättring och flygning. En av värd- familjerna gav henne möjlighet fatta spa- karna i ett litet flygplan. Onödigt många värdfamiljbyten Några nämnvärda negativa erfarenheter av sitt rotaryår utomlands har Ulriikka Kettunen inte. Det skulle i så fall vara de många värdfamiljbytena, som programen- ligt sker under året. -Just när man hunnit fästa sig vid en familj var det dags att byta och det kändes litet jobbigt. Och förstås trivs man bättre i någon av fa- miljerna än i en annan. Med någon av fa- miljerna blir man till och med så bekant att det är verkligt svårt att skiljas. -Litet svartsjukt tänker jag på att min familj nu har andra utbyteselever, att någon tagit min plats och att jag blivit ersatt. Text och foto: Rolf Gabrielsson Året som utbyteselev lärde Ulriikka Kettunen mycket om henne själv Nu vet jag vem jag är Hemma igen i Borgå längtar Ulriikka Kettunen tillbaka till Alaska, där hon tillbringade ett läsår som ro- taryutbyteselev.
13
13Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Skolbygget initierades av rotaryklubbarna i Borensberg, Motala och Vadstena. Start- kapitalet skapades i samband med två konserter med Hanna Lindblad i Motala. Rotarys U-fond och Rotary Foundation gav också bidrag. Projektering skedde i samar- bete med Ankarstiftelsen, som också bi- drog - liksom Sjökumla Missionsförening. Totalt cirka 300 000 SEK. På invigningsdagen var det strålande sol, glada skolungdomar, föräldrar, personal och inbjudna gäster. Högtidstal och gratu- lationer framfördes av borgmästaren, regi- onchefen för skolministeriet, representant för indianska avdelningen på skolministe- riet, skolstyrelsens ordförande, Naijristiftel- sens ordförande, chefen för provinsens rektorer och rotarypresidenten John Jen- sen, Motala. De sistnämnda klippte tillsam- mans bandet och överlämnade nyckeln till skolans rektor. Ursprungsbefolkningen framförde en co- staricansk dans, som man brukar dansa när ett nytt hus byggs. Eleverna fick skolmaterial av den 11 man starka svenska besöksgruppen. Dagen innan hade man installerat ett sandfilter till den nybyggda vatten resovoaren som samlar upp vatten från det 300 kvm stora taket. Vattenprojek- tet har bekostats av scouterna i Triangelkå- ren i Motala och regionala SMU scoutläger. John Jensen Ny skolbyggnad invigd i Las Brisas - Costa Rica Rosetten löses av distriktets rektor och John Jensen president Motala Rk I augusti träffades Guvernörer från sekel- skiftet. Vi representerade 7 distrikt av de ursprungliga 10. En av våra kamrater har lämnat jordelivet och en var förhindrad på grund av sjukdom och en var på Island. Vårt program för lördagen var tillrättalagt av PDG och numera RID Ann- Britt Åsebol. Dagens besök inleddes med frukostmöte i Borlängeklubben, lunch på Falu Norra och därefter besök på Carl Larssons- gården i Sundborn. Dagen därpå hade PDG Erik Dahlstedt pla- nerat och den började med en stadsvan- dring under ledning rotarianen och stads- arkitekten Arne Ludvigsson. Jussi Björlings museum besöktes liksom Stora Tuna kyrka. Dagen avslutades med resa till Torsångs kyrka och därefter till Ornässtugan där vi repeterade den historia som vi en gång ti- den, då skolan hade undervisning, lärde oss om Gustaf Vasa. Vår återträff avslutades i Borlänge med en festmiddag där minnen från våra guver- nörsresor blandades med funderingar över vart Rotary är på väg numera. Vi be- stämde också att låta stafettpinne nu gå över från distrikt 2330 till distrikt 2340. Ef- tersom vårt guvernörsgäng alltid sökt sig framåt, uppåt så fanns naturligtvis nordka- lotten med i planen för nästa år. För PDG 9900 Gusten Rolandsson Återträff mellan Guvernörer av årsmodell 9900 Ornässtugan
14
14 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Det blev Per Svensson som fick motta 2011 års Wernerstipedium på 50 000 kro- nor. Diplom och check delades ut vid Vet- landa Rk: s lunchsammanträde. Wernerstiftelsen bildades den 1 oktober 1998 av Vetlanda Rk och har till uppgift att förvalta den fond som byggts upp med i huvudsak gåvomedel från Werner von Seydlitz. Stiftelsen ska verka för utveckling av entreprenörskap vad avser produkter och tjänster i företag lokaliserade inom Vetlanda kommuns nuvarande gränser. Stiftelsen har delat ut årliga resestipendier sedan år 2002 i syfte att genom en studie- resa utveckla och inspirera mottagaren inom dennes verksamhetsområde. Vid rotarysammanträdet inledde stiftel- sens ordförande Lars Elmeke med att pre- sentera stiftelsen och sedan fick stipendia- ten Per Svensson motta stipendiet från Werner von Seydlitz. Per Svensson tackade för stipendiet och pre- senterade sina resmål. - Jag kommer att fokusera på energibesparing och samverkande automationssystem, berät- tade en mycket glad Per Svensson. Den första resan kommer att gå till olika resmål i Europa och här kommer jag främst att studera teknik kring KNX. Den andra resan går till Australien där jag vill studera hur man säljer in KNX. Pers mål är att efter resorna ha en högre teknisk kunskap, ha hittat bra säljargu- ment, ha bättrat på språkkunskaperna och även vuxit som person. Börje Cronvall I Hälsingland finns en tradition med kyrk- båtsrodd. I ett tidigare väglöst land ja i alla fall landskap med ett bristfälligt väg- nät- var sjövägen ett naturligt sätt att ta sig fram. Att ta sig till kyrkan sjövägen var ofta lättare än att åka landvägen. Sjöar och andra vattendrag har vi gott om, vilket till- sammans med vackra skogar och blånan- de berg, gör Hälsingland så naturskönt! På senare tid har olika organisationer tagit upp kyrkbåtsrodd som en trevlig fritids- sysselsättning för att ge gott kamratskap och fina naturupplevelser. Målet för en båttur är nu mera sällan ett kyrkobesök, men detta inslag finns också i samband med Hälsinglands olika spelmansstämmor under juli månad. I slutet av augusti hade styrelserna för de tre rotaryklubbarna i Hudiksvall sin upp- takt inför höstens verksamhet genom en kyrkbåtsrodd på vackra Norr-Dellensjön . Vi åkte med Dellenroddarna som har bå- tarna Hoppet och Tron tillverkade lo- kalt i Bjuråker enligt gammal förlaga. Norr-Dellen bjöd på en vacker sensommar- kväll och ett strandhugg gjordes på en bad- strand på en av alla öarna i sjön. Badsugna kunde bada i en fortfarande ganska behag- lig badtemperatur och hela gruppen sam- lades sedan till en fin gemenskap med strandfika. Vi fick också under turen bekan- ta oss med vår nya utbytesstudent Mar- lena Erickson från Alaska. Marlena: varmt välkommen till Hudiksvall och Hälsingland! Margareta Sidenvall President Glada Hudik Rk Kyrkbåtstur i Hälsingland gruppen med utbytesstudent Marlena i centrum Per Svensson 2011 års Wernerstipendiat Stiftelsens ordförande Lars Elmeke överlämnar priset till Per Svensson
15
15Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Uppgraderad! La Grola från Amaroneproducenten Allegrini har just blivit ännu bättre. Ny årgång, nya franska fat och ny design! Samma underbart koncentrerade vin. Perfekt till helgens grytor och smak- rika pastarätter. Buon appetito! Allt om Mat THE WINEAGENCY - 08-660 84 16 42334 Allegrini La Grola 13,5% vol. 159 kronor Alkohol är beroendeframkallande
16
16 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Offentligt motstånd mot förd politik leder numera tankarna till Tunisien, Egypten, Li- byen, Syrien, Elfenbenskusten etc och kamp för frihet i demokrati. Men kampen har också förts tidigare. Något som rotaryklubbarna i Borlänge vil- le belysa. Det var under fjolårets Peace & Love-festival som tankarna blev till hand- ling i en trilogi under temat Bernadotte x3 utifrån Folke Bernadottes valspråk Det som är möjligt är redan gjort det omöjli- ga ska göras. Svenska kyrkan och Borlänge Missionsför- samling tvekade inte ett ögonblick att medverka i projektet där visionen var att förmå Folke Bernadotte junior att komma och berätta om sin pappa. Han var bara 17 år när fadern mördades i Jerusalem 1948 under sitt uppdrag som FN:s medlare i Pa- lestinakonflikten. Pappa föddes 1895. Farfar var prins Oscar, son till kung Oscar II, berättar Folke junior. Pappa utbildade sig till officer, gifte sig med en amerikanska och lärde sig det amerikanska sättet att tänka och agera. Något som han senare fick stor nytta av som medlare. Båda föräldrarna var djupt religiösa och jag tror detta formade min pappas grundsyn på sina medmänniskor. Pappa hade också talangen att med bibe- hållet lugn vara organisatör, ledare och förhandlare. Rökte fredspipa Sonen berättar vidare om den varmhjär- tade fadern som alltid hade tid för lekar och upptåg då han var hemma hos famil- jen i Sverige. En händelse i hans liv som satte spår hos mig är när han blev uppta- gen i svartfotindianernas stam med nam- net Ema-Du-Yena Den av alla avgudade. En fem timmar lång ceremoni avslutades med att man rökte fredspipa. Detta sma- kade verkligen pyton, avslöjade pappa se- nare för sonen. Pappa valde officersbanan 1915 och ut- vecklades till, vad jag kan förstå, en omvittnat bra officer. Men 15 år senare tvingades han överge officerskarriären på grund av mag- blödningar. Han prövade sedan bankstudier. I likhet med prins Gustaf Adolf var han djupt engagerad i scoutrörelsen och blev chef för scoutförbundet 1937 och ordfö- rande för svenska Röda korset 1943. Scou- ter kommer alltid att komma ihåg honom som scoutchefen, en av dem som tog sin scoutgärning på allvar. På äkta scoutmanr gav han sig in i en livs- farlig gärning. I uppfattandet av den han ansåg vara en självklar plikt fick han ge sitt liv det största en människa kan göra. Soldaten Hans-Göran Berglund i sin paraduniform från 1845, domaren komminister Mattias Rådbo med mötesvärden Arne Ludvigsson. Folke Bernadotte junior och Sune Persson är den duo i landet som bäst kan Folke Bernadotte, en hjälte under slutet av andra världskriget med De vita bussarna. Att offra sitt liv för ett omöjligt uppdrag
17
17Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Sternligan bakom morden Folke senior är gudfar till vår kung, Carl XVI Gustaf, som är son till prins Gustaf Adolf. Min gudfar är prins Eugen, avslöjar Folke junior. Han ställde upp på ett villkor att jag inte gavs namnet Eugen. Målarprinsen Eugen tog en gång pappa med till Paris eftersom han ansåg att pappa inte hade något större intellektuellt intresse. När pappa frågade om det var samma arkitekt till Notre Dame och Triumfbågen svarade prins Eugen med frågan hur det känns att leva i ett sådant mörker. Som 17-åring fick jag följa med pappa på en av hans resor. Jag fick en Röda kors-uni- form och vi åkte till Jerusalem. Under pap- pas förhandlingar fick jag vänta i bilen och för mig som ung mitt i historien fastnade mest i minnet åsynen av en gammal man som tvättade sig ur en ölburk Efter kriget blev alltså Folke Bernadotte ut- sedd till FN:s sändebud för medling i Pales- tina. Det fanns aldrig något tvivel om att Sternligan låg bakom mordet på honom. Ledare för Sternligan var Yitzhak Yzernit- sky, som under 1970-talet blev utrikesmi- nister och så småningom premiärminister i Israel under namnet Yitzhak Shamir. Sternligan ansåg att Folke Bernadotte var ett hot mot storstaten Israel. Mordet väckte avsky hos Folke junior. Vändpunkten kom 1995 vid en minneshögtid i Tel Aviv för att fira 50-årsminnet av De vita bussarna. Isra- els utrikesminister Simon Peres bad Sveri- ge och familjen Bernadotte om ursäkt. Det var första gången en israelisk reger- ing sade så. Vita Bussar Folke junior utbildade sig till läkare med öron som specialitet och har förlagt hu- vuddelen av sitt yrkesverksamma liv till Läkarhuset i Uppsala. Hur bemöts då Folke som läkare med det förpliktande namnet? Bara positivt och roligt, svarar han. De som tar upp min pappa med mig har alla haft något positivt att diskutera. Jag har också utbildat mig till marinläka- re och som sådan tjänstgjort en månad om året. Det var spännande att vara ute veckovis i u-båtar i just undervattensläge. Docent Sune Persson, Göteborg, berättade detaljerat och initierat om aktionen med De vita bussarna. Han vet mer om min far än vad jag själv gör, påpekar Folke. Vem åker frivilligt till ett Tredje rike helt i sönderfall där alla vägar är fullproppade med militärfordon som ständigt attacke- ras från luften av de allierades jakt- och at- tackflygplan? 250 skandinaviska personer, bland dem ett tjugotal läkare, sjuksköter- skor och kuratorer vågade livet. Våren 1945 närmar sig världshistorien största krig sitt slut. Det andra världskriget lägger Adolf Hitlers tredje rike i ruiner. Hit- ler beordrar att alla fångar i fängelser, tukt- hus och koncentrationsläger ska avrättas. Då fattar den svenska regeringen det djär- va beslutet att försöka rädda de skandina- viska fångarna i Tyskland innan Hitlers be- slut hinner verkställas. Under befäl av greve Folke Bernadotte af Wisborg lyckas denna aktion från mars till maj 1945 rädda nästan 30 000 människor med hjälp av sina vita bussar. Ringde Himler Folke minns själv ur boken Slutet, där pap- pa fick beskedet från Ernst Kaltenbrunner, SS-general, i nazisternas högkvarter att ak- tionen var inställd. Pappa svarade honom att han inte tänkte avbryta utan en per- sonlig order från Himmler. Det har alltid imponerat på mig att han ringde och talade med en så fruktad person. Det var den största och viktigaste rädd- ningsaktionen som Sverige genomförde under hela 1900-talet. Aktionen är helt unik och fylld av dramatik mitt under brin- nande krig. Dietrich Bonhoeffer engagerade sig för 80 år sedan i kampen mot de onda krafterna i Tyskland. Han grubblade över sin tyska kyrkas dilemma. Hur skulle kyrkan kunna förhindra konsekvenserna av det nya väl- det? Han motsatte sig den diskriminering och förföljelse som judarna utsattes för och hävdade att dessa skulle behandlas rättvist som fullvärdiga tyska medborgare. Bonhoeffer häktades i april 1943 sedan Gestapo funnit dokument där det klart framgick att han var med i motståndarrö- relsen. Från militärfängelset Tegel utanför Berlin flyttades han i oktober 1944 till Ges- tapos specialfängelse i Flossenburg, varvid hans kontakter med omvärlden nästan helt upphörde. Men tre brev från fängelsetiden finns be- varade och ett av dessa följs av texten till psalm 509 Av goda makter underbart be- varad. Pastor Dagmar Norgren, Missions- församlingen, fascinerades redan under studietiden av Bonhoeffers mod. På direkt order av Adolf Hitler avrättades Bonhoeffer vid gryningen till krigsslutet den 9 april 1945 för högförräderi mot natio- nalsocialismen. Bonhoeffer mötte döden samtidigt som De vita bussarna aktionen. Förvalta arvet När en taggad komminister, Mattias Råd- bo, intar rollen som domare och en enga- gerad skådespelare, Hans-Göran Berglund, agerar soldat blir det till en sakral upple- velse i första delen. Soldaten ertappas av översten med att sitta med en kortlek i stället för bibel i kyr- kan och ställs inför rätta. Domaren kräver en förklaring för annars kommer soldaten att straffas strängare än någon annan nå- gonsin straffats. Sir, jag har varit på marsch i sex dagar utan bibel och bönbok men jag hoppas kunna övertyga Sir om renheten i mina motiv, börjar soldaten försvara sig. Så går soldaten genom sin kortlek och associerar den med framgång till bibeln. Så ni förstår, Sir, att min kortlek tjänar mig som en bibel, en almanacka och en bönbok. Mycket engagerad bygger Mattias Rådbo upp sin predikan utifrån soldatens för- svar som räcker till för att bli frikänd. Han säger också: Bernadotte x3 är också ett tydligt exem- pel på att vi måste stå enade mot ondskan. Bernadotte x3 visar samarbete och gemen- skap. Rotary, Svenska kyrkan i Borlänge och Borlänge Missionsförsamling visar att tillsammans är vi starka mot världens mör- ker för att istället sprida världens ljus. Vi i eftervälden måste fortsätta kampen mot ondska. Ett arv efter soldaten men också från människor som Dietrich Bonho- effer och Folke Bernadotte? Ett av Folke Bernadottes valspråk får inspirera oss i vår tid och anda att arbeta mot våld och för- tryck: Vi har kommit till denna värld inte för att själva bli lyckliga utan för att göra andra lyckliga. Text och foto: Bo Persson
18
18 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Eslövs Rk har firat 75-årsjubileum på Trol- lenäs Slott. Utöver klubbens egna med- lemmar hade repr. från vänklubben i Lchow-Dannenberg, Eslöv-Sallerups Rk, och InnerWheel klubben i Eslöv, bjudits in, vilket innebar omkring 100 deltagare. Slottsfrun Unni Trolle gav först en intres- sant redogörelse för Trollenäs slotts histo- rik och dess olika ägare. Hennes make Ulf Trolle äger idag både godset och slottet med tillhörande park och byggnader, se- dan hans far Nils Trolle avlidit. Därefter följde en utsökt middag i slottets festsal, som klubbens president Erik Holm- quist hälsade välkommen till. Toastmaster var klubbmästaren Hans Bertil Hansson, som introducerade talarna och gratulan- terna, presidenten Dietrich von Gruben i den tyska vänklubben Lchow-Dannen- berg, presidenten Allan Mårtensson i Es- löv-Sallerups Rk, presidenten Ingrid Jöns- son i Inner Wheelklubben i Eslöv och klubbens egna medlemmar Jan och Hå- kan Bäckström, som samtidigt överlämna- de en större penninggåva till det ulands- projekt som klubben satsar på de kommande åren. Sist framförde Eckard Seebach kontaktman från den tyska vänklubben, allas tack för ett mycket lyckat jubileumsarrangemang. Kontakten med den tyska vänklubben har pågått i 35 år till stor glädje för båda klub- barna. Vartannat år besöker Eslövsklubben Lchow-Dannenberg och vartannat år be- söker de tyska rotarianerna Eslöv. 30 000 i gåva Klubbens president Erik Holmquist, fick för klubbens räkning ta emot drygt 30 000 kr från gratulanterna. 2 000 kr skall sändas till Polio Plus-projek- tet, som har som mål att utplåna polio i världen. Resten skall användas till det ut- bildningsprojekt i Kenya, som har till upp- gift att förse den afrikanska landsbygden med personal som kan ge anpassad sjuk- vård mellan besöken av läkare som sänds ut i byarna av Rotarys Läkarbank. Utöver de generösa gåvorna kommer klubben att bidra med ytterligare medel till detta projekt, insamlade bland klub- bens medlemmar. Under kvällen underhöll ett 20-manna- band Salongsorkestern, där bl.a. Jonas Eilert tidigare president i Eslövs Rk spela- de med. I samband med jubileet överlämnade pre- sidenten utmärkelsen Paul Harris Fellow till Roland Lönnmyr. Roland Lönnemyr Eslöv Rk 75 år President Erik Holmquist mottar en check av presidenten i den tyska vänklubben Dietrich von Gruberfoto: Roland Lönnmyr. Roland Lönnemyr får PHF-utmärkelsen av Erik Holmquist foto: Dietrich von Gruber.
19
19Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige NAMN ADRESS POSTNR POSTADRESS Skicka in hela kupongen till Hjärt-Lungfonden, 110 05 Stockholm. Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader. Funderar du på att skriva testamente? Med ett enkelt testamente kan du själv be- stämma hur ditt arv ska användas. Om du tycker forskning är viktigt så kan du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testa- mente. Då stödjer du forskningen för att rädda människor till livet och ge dem fler friska år. Beställ gärna vår testamentshandledning så får du veta hur man gör detta på enklast möjliga sätt. Fyll i och posta hela kupongen redan idag eller ring 08-566 242 06 så kommer den kostnadsfritt. Klipp ur hela kupongen och skicka in TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRT-LUNGSJUKDOM pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se Rotary-116x115_Layout 1 2011-11-01 13:58 Sida 1 Sveriges yngste rotarian? Christoffer Pers- son, 20 år, togs in som ny medlem den 28 juni i Ystad-Tonväktaren Rk. Christoffers medlemskap är ett resultat av Tornväktarens engagemang i en Interact- klubb som bildades för 4 år sen på gymna- sieskolan i Ystad på initiativ av Anette Ek och Bo-Thomas Nilsson. Interactklubben har som mål att engagera sig i Ung Före- tagsamhet på gymnasieskolan och rotari- aner i Ystad ställer upp som mentorer och håller föredrag på Interactklubben. Däri- genom väcks intresse och engagemang för Rotary bland ungdomar som potentio- nella framtida rotarianer. Traditionsenligt var medlemmar i Kivik Rk även detta år engagerad i äppelmarkna- den som ägde rum den 23 25 september 2011 i Kivik. Liksom tidigare år hade vi för- berett ca 1 800 äpplen som inneslöts i vackert silverpapper för att under markna- den säljas för 20 krst. Med detta pris var vi garanterade marknadens absolut högsta kilopris. Detta var faktiskt ett av våra för- säljningsargument. Med varje äpple följde en stycken lott med vinstchans på ca 41 procent. Vinsterna bestod av lokala pro- dukter från Kiviks Musteri. Vårt netto blev ca 21 000 kr som oavkortat kommer att gå till Rotarys välgörande ändamål. Äppelgeneralen Leif Andersson anser med rätta att inte bara nettot är bra utan aktivi- teten kan sammanfattas med: medlemmarnas engagemang har va- rit mycket stort genom aktiviteten har klubben blivit synlig utåt på ett positivt sätt vi gör nyttavälgörenhet med nettot klubbens sammanhållning stärks ge- nom aktiviteten Håkan Ursberg PR Info ansvarig Äppelmarknad i Kivik Full fart på äppelmustkommersen Sveriges yngste rotarian ? Christoffer Persson, 20 år tillsammans med presi- dent Annika Kjelln.
20
20 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Under året 2011 firade Nykvarns Rk sitt 25-årsjubileum. Klubbens bildades då ett antal ortsbor på grund av åldersstrecket 40 år inte längre kunde vara med i Round Table. Nöjet att umgås och göra nytta ville man helst inte vara utan och då blev lös- ningen att bilda en rotaryklubb. Under jubileumsåret fick klubben ett till- skott på 5 nya medlemmar och har idag 41 medlemmar, 6 kvinnor och 35 män. Klub- ben har gjort sig känd genom att lansera Drogstickan, ett enkelt informationsverk- tyg som hjälper föräldrar att känna igen symtom på drogmissbruk. Under året lyckades klubben, i samarbete med sina vänklubbbar i Taunton och Redon samt Rotary Riga Hansa, få ett Matching Grant på drygt 9 000 USD vilket totalt inne- bar 160 000 SEK till en yrkesskola för för- ståndshandikappade ungdomar i Lettland. Vid jubileumsfesten utnämndes charter- president Bo Ottenback till Paul Harris Fel- low. DG Solveig Nilsson delade även ut PHF med en safir till förre AG Ulf Andersson. Hyllningar framfördes av kommunchefen i Nykvarns kommun, av representanter för vänklubbarna i England och Frankrike lik- som av grannklubbarna i Mariefred och Södertälje. För att spara pengar till välgörande verk- samhet, men ändå skapa gnistrande stäm- ning kring jubileet, avslutade Nykvarns Rotaryklubb festkvällen med tomtebloss. Jan-Olof Smedberg President 2010-2011 Gnistrande jubileum för Nykvarns Rk Tända tomtebloss Under hösten 2011 har en del organisato- riska förändringar genomförts inom Lä- karbankerna. Samarbetet mellan dem har stärkts genom att styrelserna haft gemen- sam diskussion om framtida förbättringar och besparingar. Detta har lett fram till att båda styrelserna med majoritet accepte- rade ett erbjudande från Erikshjälpen en långvarig samarbetspartner med SLB att förlägga kansliet till deras lokaler i Holsby- brunn. Detta erbjudande kom lägligt efter- som kansliets hyreskontrakt i Malmöloka- len sades upp från 1 september. Byggnaden där är ett rivningsobjekt. Sam- tidigt har vår koordinator sedan några år, Birgitta Björklund, och sekreteraren Karin Klasdotter gått i pension En ny koordina- tor, Karin Håkansson, har rekryterats under sommaren och fick sin omedelbara arbets- plats på det nya kansliet. Karin har lång erfarenhet från Röda Korset med ledande befattningar i många länder så hon är väl skickad för att leda fältverksamheten för båda Läkarbankerna på samma sätt som har skett tidigare. Plus- och bankgiro är desamma som tidi- gare. Vi fortsätter med information om verksamheten ute i klubbarna. Ta gärna kontakt med kansliet för klubbesök och ni kan där få hjälp med att hitta någon i när- heten som har varit ute och arbetat för Lä- karbankerna Rotarys Läkarbank RLB och Skandinaviska Läkarbanken SLB. På vår hemsida www.rotarydoctors.se finns ständigt aktuell information och där finner ni också de nya telefonnumren och nya adressen. Sven Åke Hedström, ordförande i Rotarys Läkarbank Ingmar Bergström, ordförande i Skandina- viska Läkarbanken Nyheter från läkarbankerna
21
21Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige RivieraenCöte dAzur - Kmpe havudsigt Udsigt over Middelhavet. Du kan hre blgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvlvede lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi, tilbagetrukket fra turisme, fredfyldt med storslået sknhed. Italiens- og Frankrigs bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske dre og store balko- ner. Lejlighed 1: Plads til fem, perfekt til fire. Stort spisekkken, to stuer, badevrelse, to sovev- relser + dobbelt sovesofa i stue. Vaskemaskine, opvaskemaskine, tv. Lejlighed 2: Et paradis for to. Et stort hvlvet rum, indrettet som stue med superlkker dobbelt sovesofa, tv. kkken, vaskema- skine, badevrelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. Flyv til Nice og lej en bil. Kretid 40 minutter. Henvendelse: Hecht-Nielsen medl.nr. 136892 tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholtenmail.dk Burkina Faso ligger i inlandet i Väst Afrika med en yta på ca 274 000 km2 bebott av 15 miljoner invånare av vilka ca 10 % bor i huvudstaden Ouagadougou Ouaga. Landet rankas som ett av de fattigaste län- derna i världen rankat nr 173 av 175 län- der. SIDAS rapport 2010 skriver ang. sjuk- vård tillgången till sjukvård är bristfällig i stora delar av landet. Särskilt på landsbyg- den krävs fortsatta satsningar för att byg- ga ut hälsovården. Professor, Birgitta Köhler, medlem i Göte- borg Kungsporten Rk, vistades i landet i samband med att hon som tandläkare till- sammans med en kollega genomförde ett tandhälsoprojekt och viss akuttandvård tillsammans med 3 studenter, som gjorde sitt examensarbete. Detta arbete är pågå- ende och kommer förmodligen aldrig att helt vara avslutat. I korthet krävs kapital för att få igång och driva basverksamhet, vilket speglas av denna redovisning: - Installation av vatten, avlopp samt kom- pressor till tandkliniken 10 000 - Övriga arbeten inför starten av tand- kliniken inkl. diverse förbrukningsma- terial 4 000 - Reparation och service av dieselgenera- tor 1 000 - Komplettering av mediciner till klinikens apotek 15 000 Tandläkarutrustningen och instrument har skänkts av Svensk Dentalservice, Folk- tandvården och Odontologiska Institutio- nen, Göteborg För installation av utrustningen har vi er- hållit bidrag från Rotary U-Fond. Birgitta Köhler har medverkat i anskaff- ningen av kapital, 20 000 kronor från Ro- tary U-Fond av erforderliga 30 000 - för att få igång verksamheten. Arbetet fortsätter. Göteborg stöder kvarterssjukhuset i Burkina Faso Tandläkare i arbete Rättelse I nummer 7 av Rotary Norden 2011 an- gavs felaktigt i rubriken att Laholm Rk driver projekt i Uganda. Det riktiga är att Laholmsbukten Rk svarar för projektet. RN beklagar misstaget.
22
22 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Att ett projekt inom Rotary får uppmärk- samhet på allra högsta ort hör inte till van- ligheterna. Så skedde dock den 8 september 2011 när Jönköping Tabergsdalen Rk: s projekt LOTSEN Nyföretagarstöd för invandrare var representerat på Kungamiddagen på Slottet i Stockholm. Det var senhösten 2008 som Bo Svensson i nämnda klubb fick idn om Lotsen. En arbetsförmedlare berättade i ett radioinslag hur svårt det är för invandrare att få jobb och ta sig ut på arbetsmarknaden i Sverige. Förhål- landevis många av dem försöker sig då på att starta ett eget företag i stället. Ofta både duk- tiga, arbetsvilliga och välutbildade personer. Naturligtvis blir det extra svårt för dem att lyckas i ett helt nytt land. Språk, kultur, byrå- krati, brist på kontakter mm. är svåra hinder. Här såg Bo möjligheter för Rotary och dess medlemmar att göra en insats! Med den gedigna kunskap många rotary- medlemmar har från olika yrkesområden kombinerat med goda kontakter och mer och mer ledig tid borde det finnas möjlig- heter. Här kunde Rotarys ideal om osjäl- viskt tjänande göras till verklighet! Efter godkännande i klubben våren 2009 bildades Lotsen-gruppen med fem med- lemmar från Jönköping Tabergsdalen Rk. De tog kontakt med olika organisationer som Almi, Nyföretagarcentrum, Högskolan och Sience Park, Kommunen m.fl. där olika nyföretagarämnen kunde förväntas finnas. En enkel folder trycktes med reklamplat- ser på baksidan som gav en liten kassa till projektets utgifter. Första kontraktet Första kontraktet med en potentiell nyfö- retagare skrevs i december 2009. Ett kontrakt är en förbindelse som bl.a. slår fast att Lotsarna skall jobba helt ideellt, med stor sekretess mm. Likaså skall aldrig nyföretagaren eller hanshennes företag kunna kräva ekonomiskt ansvar från Lot- sen, projektet, rotaryklubben eller Rotary. Ett kontrakt löper i ett år och kan förlängas högst två gånger med ett år varje gång. Efter ca två år har projektet nu 14 Lotsar från tre klubbar i Jönköpingsområdet; Jönköping Tabergsdalen Rk, Huskvarn Rk och Huskvar- na Rumlaborg Rk. Tio kontrakt har skrivits men alla tänkta företag har inte lyckats, änd- rat sig eller inte kommit igång ännu. Fem nya små företag är igång med stöd från Lotsen. Landshövdingen rekommenderade Efter att Landshövding Minoo Akhtarzand fått information om, och gillat, projekt Lot- sen under Rotarys distriktskonferens i Jön- köping i mars 2011 beslöt hon föreslå att projektet borde vara representerat på middagen med Kungligheterna på Stock- holms slott den 8 september 2011! Så blev det också och Bo Svensson med fru Irne hade äran att deltaga. Dessutom un- der kvällen, på begäran från Kronprinsess- paret, för dem få förklara projekt Lotsen ytterligare, bl. a. vad vi gjort, hur vi gjort, om det skulle kunna utvecklas och kanske spridas vidare mm. Både Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel ställde frågor och lyssnade intres- serat och de önskade Lycka till med ett fantastiskt projekt! Det är en härlig känsla att Lotsen projektet på detta sätt fått kunglig glans och får ett så fint erkännande från allra högsta ort! För Rotarys del hoppas vi det också skall kunna generera en del nya medlemmar, inte bara ge positiv PR, vilket i och för sig också behövs. Kunglig glans över Rotarys projekt! Bo och Irne Svensson på väg till Kungliga slottet den 8 september 2011. Lotsen Per-Olof Öhling med adepten Victorine Rehn från Camerun i hennes Shop, ABC, Afro Business Center i Huskvarna.
23
23Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige ITALY TO RENT Townhouse in Le Marche www.herzenberg.se +46 70 755 40 00 annaherzenberg.se annons Herzenberg.indd 1 10-02-03 20.13.53 Kristinehamns Rk kunde för femte året i rad dela ut ett stipendium till KFUM:s idrottsskola. Stipendiet, som utgörs av en check på 34 000 kronor, överräcktes av klubbens idoge sponsorraggare Lars Larsson till Hil- levi Mattson och Annli Carlsson från KFUM. Företag och privatpersoner i när och fjärr- ran har donerat pengar till stipendiet, som även kryddats med lite av klubbens egna medel. Under de fem år som stipendiet funnits har Kristinehamns Rk donerat 125 000 kro- nor sammanlagt. Tack vare pengarna har vi inte behövt höja deltagaravgifterna på idrottsskolan, omtalade Hillevi Mattson. De 650 kronor det kostar för tre veck- ors idrottsskola kan vara betungande för en flerbarnsfamilj med ansträngd eko- nomi, men Rotarys pengar har varit till god hjälp. Hillevi och Annli kunde också med ett bildspel illustrera idrottsskolans verk- samhet. Björn Nyström Kristinehamns Rk Som ett led i Eslövs 100-årsfirande blev stad 1911 anordnade kommunen också en Näringslivsdag. Den bestod i en del se- minarier på Hotel Stensson med medver- kan av bl.a. Erik Penser, Sven Landelius ordförande ESS, Ilmar Reepalu och lands- hövding Göran Tunhammar. Det arrangerades också en Näringslivsut- ställning på Torget framför Hotel Stensson. Ett 70-tal företag hörsammade detta och visade upp sig. Var skall ett yrkesnätverk som Rotary finnas om inte mitt ibland dessa företag? Eslövs båda rotaryklubbar, Eslövs Rk och Eslöv-Sallerup Rk, slog sig samman och deltog i utställningen. Syftet var att visa vad Rotary står för, både som yrkesnätverk och i välgörenhet, där både End Polio Now och Läkarbanken framhölls. Men det fanns även en tanke om att hitta nya presumtiva rotarianer, inte minst bland de andra utställarna. Utfallet av det- ta blev att drygt 10 tänkbara blivande medlemmar visade intresse av Rotary. Vi får se vad slutresultatet blir så småningom! Eslövs kommun är för övrigt redan en av de mest rotarytäta i Sverige. Tre klubbar, förutom de båda i tätorten så finns även Harlösa Rk, har tillsammans ca 150 med- lemmar. Allan Mårtensson, Eslöv-Sallerup R Jessica Myrhagen och Hans-Bertil Hansson informerar om Rotary. Rotary i Eslöv medverkade på Näringslivsdag Idrottsstipendium i Kristinehamn
24
24 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Om du frågar Mats Hansson i Fjälkinge vad Rotarys motto Service above self betyder för honom får du kanske ett oväntat svar. Mats som är mångårig rotarian i Kristian- stad Rk är pensionerad överste och bonde. Ja, jordbruksverksamheten får väl närmast betraktas som ett kvalificerat tidsfördriv. De fyrtio fåren kräver dock ständig skötsel. Det mesta av fodret odlas på gården. Till en verksamhet av denna begränsade storlek finns inte underlag att köpa de senaste ma- skinerna. Höbindaren som används under ett par dagar om året är faktiskt från femtio- talet. Det är just höbindaren, som är anled- ningen till att mottot Service above self fått en annorlunda innebörd för Mats. Strax efter midsommar var det dags att bär- ga hö och lasta in det i ladan. För första gång- en trilskades höbindaren. Trots att den är gammal är den nog så komplicerad. Två ar- mar skall med lämpliga intervall trä ett snöre runt höbalarna, knyta ihop snöret och klippa av det. Låter beskrivningen krånglig? Det är ett intet mot de krångliga rörelserna inne i maskinen. Trots dessa komplicerade proces- ser har maskinen fungerat de aktuella da- garna år efter år. Dock inte sommaren 2011. Trilskande maskin Jag har hjälpt Mats att lasta dessa balar i många år och har aldrig haft anledning att fundera över det tekniska under som varje hopknuten höbal representerar. När maski- nen inte fungerade kallade Mats på en ser- vicetekniker från närmaste maskinstation. Denne man lyckades efter ett par timmar lösa problemet. Det var åtminstone vad vi trodde tills maskinen åter spottade ut höet i en enda röra. Nästa dag ägnade service- tekniker ännu fler timmar åt att lösa proble- met. När vi kunde konstatera att eländet trots detta fortsatte föreslog jag Mats att söka upp en gammal bonde på närmaste äldreboende. Det är en sak att göra service på dagens helautomatiska inplastningsma- skiner. Att göra service på en maskin från femtiotalet kräver annan erfarenhet. Mats tyckte nog i just det ögonblicket att det var en ovanligt fånig id. Nu kommer dock Ro- tary in i historien om höbindaren. Hjälp från Australien Distrikt 2400 har en lång erfarenhet av Ro- tary Friendship Exchange RFE . Vänskaps- utbytet där en grupp rotarianer åker som gäster från ett distrikt till ett annat distrikt i världen. Därefter tar det utsändande di- striktet emot en grupp från det andra di- striktet. Vi har haft närmare 30 utbyten under de senaste femton åren i distrikt 2400. I år har vi bland annat utbyte med distrikt 9790 från Melbourne i Australien. Mats och hans hustru Elvira var i några da- gar värdar för Alan och Phyllis Hodge. Alan är 74 år och har klassifikationen Farming Beef Cattle. Nu kan du säkert gissa fort- sättningen själv. Redan första kvällen kom diskussionen in på bondens hårda villkor i Sverige och Australien. Tidigt nästa mor- gon hade Alan reparerat höbindaren! Han hade för övrigt haft just en likadan New Holland höbindare från början av femtio- talet hemma på gården i Australien. Så fråga Mats vad Service above self kan innebära, nästa gång du träffar honom! Sten Liljedahl, PDG D2400 och teamleader Service above self från Down Under Mats Hansson och Alan Hodge fixar höbindaren
25
25Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Vid Nationaldagsfirandet på torget i Ljungskile delade Ljungskile Rk ut sitt ungdomsstipendium på 5000 kronor för 20:e året i följd. I år gick det till 18-årige Simon Björkman från Ljungskile. Han ska använda pengar- na i sitt arbete med att försöka få fler ung- domar att intressera sig för biodling, en syssla han själv hållit på med i fem år nu. Simon har visat sig vara en utmärkt am- bassadör för biodling - han har tidigare uppmärksammats för sitt brinnande in- tresse även i dagspressen. Efter ett år ser klubben fram emot en sammanfattning av hans PR-arbete, som han då kommer att redovisa det på ett ordinarie möte. Björn Tellow I Dadaab, Kenya, på en plats som heter Ifo Extension kan man se shelterboxar i fält. Dit flyttar UNHCR och IOM folk från Daga- haley Outskirts för att få ett bättre boende, bl.a. med hjälp av Rotarys Shelter boxar och tält. Peter Lindbäck Trelleborg S:t Nicolai Rk Foto: Andreas Lindbäck Jard Ögren har tillsammans med en rotary- kompis, Arne Tegsell, blivit intervjuad om Rotary i närradion i Helsingborg. Det var en timmas program, som också innehöll mu- sikönskningar av de båda rotarianerna. - Alla Sveriges städer har väl närradio och det borde ju rotaryklubbarna utnyttja - ett enkelt sätt att marknadsföra verksamhe- ten, säger Jard Ögren. Det är Helsingborg-Råå-Ramlösas Rk:s ini- tiativ och programledaren Olle Mathias- son är också medlem i klubben. Klickar på länken måste och vänta c:a en minut innan programmet kommer upp. Och länken är http:sol-media.semusik Nov_11Frihamnen_Olle_Arne_ Jard_111111.mp3 Mölndals Kållereds årliga etikpris tilldela- des i år för första gången en person utan- för idrottsvärlden. Det var danslärare, kore- ograf och dansare Vera Suvato Grimberg som tilldelades årets pris Vera vill genom dansen utmana och tänja gränser. Hon bildade år 2003 Danskompa- niet Spin, hon vill inspirera och påminna om allas rätt till dansen som uttrycksme- del. Vera är också lärare på särskolan i Mölndal och vill genom dansen även in- spirera de barnen att dansa. Ungdomsstipendium i Ljungsskile Shelterboxar i fält Årets etikpris till Dansare Rotary i Närradion Ljungskile Rk: s president Britt-Marie Widestadh delade ut stipendiet till Simon Björkman foto: Björn Tellow. Pål-Henry Jeppsson utdelar priset till Vera Suvato Grimberg
26
26 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Vem säger att Rotary är en samling gamla gubbar? I Gävle-Valbo Rk har vi under de tre senaste åren antagit 11 nya medlem- mar. Av dessa är 6 kvinnor med en medelål- der på 39 år, om vi räknar hur många år man fyller detta år. 2009 kom Linna Lind- gren till oss som medlem, då 23 år gammal. Vid årsmötet i höstas utsågs styrelse och andra ämbetsmän i vanlig ordning för verksamhetsåret 2011-2012. Strax innan verksamhetsåret 2010-2011 avslutades måste den valde presidenten, på grund av arbete på annan ort, hoppa av. Frågan ställdes till Linna om hon kunde tänka sig att bli president för innevarande år och hon tackade ja. Till saken hör att Linna, vid det tillfälle hon tackade ja, var gravid i sjunde måna- den. Den 3 september födde hon en son, William, som redan varit gäst på våra veck- omöten flera gånger. Linna, född 1986, är utbildad miljöingen- jör och arbetar med VA-projektering och utredningar inom VA och förorenad mark på Tyrns. Hon är sambo med Magnus. Sonen med på möte Ur referat från hennes EGO-föredrag kan man läsa: Redan vid unga år var Linnea aktiv inom olika områden. Hon har varit med i dans, ridning, scouting, spelat fiol, varit med i or- kester och kör, har sysslat med kaninhopp- ning, hundkurser och dessutom hunnit med att umgås med kompisar. Under studietiden var Linna engagerad både i extraknäck och olika studieråd, så kapaciteten finns nog att även leda vår klubb under verksamhetsåret, trots den nya rollen som mamma. Några frågor till Linna. Hur har Du tänkt kombinera mammarol- len och presidentskapet? Jag ser presidentskapet och mitt engage- mang inom Rotary under detta år som ett roligt sätt att få jobba ihop med andra och träffa folk även nu när jag är mammaledig. Ambitionen är att ta med William till mö- tena, men jag hoppas även få med hans moster som en backup om han inte skulle vara nöjd med att delta på mötet. Det ad- ministrativa arbetet hinner jag med när han sover. Vad har Du för målsättningar med presi- dentskapet i rotaryklubben? Min målsättning är att vår klubb ska fort- sätta funka så bra som den gjort tidigare. Vill att gäster och föredragshållare ska känna sig väl mottagna i vår klubb, och självklart hoppas jag på några nya med- lemmar! Få vet vad Rotary är Är det något Du känner särskilt för i Din roll som president? Jag vill vara med och jobba för att göra Rotary mer synligt och känt bland allmänheten. Jag har aldrig varit med om att någon vet vad Rotary är om de inte själva är med eller har någon nära anhörig som är medlem, det vill jag ändra på! Har Du hunnit få en uppfattning om hur mycket tid det tar att leda klubben under ett verksamhetsår? Nej, inte riktigt än. Men det tar sin tid och speciellt september var det fullt upp med distriktskonferens, styrelsemöte och presi- dentsamråd samma månad som William föddes, så jag räknar med att det kan vara fullt upp i perioder. Men det är bara roligt! Har Du övriga intressen och hur kommer Du att få tid med dessa? Ja, men nu kommer jag nog framförallt att ägna mig åt att vara mamma. Tiden går så fort och jag vill vara med honom så mycket som möjligt så därför tror jag att min lediga tid framförallt kommer gå till sådant som öppna förskolan och babysim.. Ridningen har jag dock tänkt ta upp när han blivit lite större och träningen har jag också tänkt fortsätta med. Enligt DG kan man skilja på medlemmar i Rotary och rotarianer, Linna är tveklöst av den senare kategorin. Vi har nog Sveriges eller kanske till och med världens? yngsta president och dessutom kvinna och nybliven mamma. Vi önskar Lycka till i båda rollerna och jag tror att det kommer att gå som en dans. Kurt Bohman sekreterare i Gävle-Valbo Rk Linna, 25 år, nybliven mamma och president President Linnea och sonen William Den 24 oktober inföll den årliga KP-da- gen. Då utdelades fem stipendier ur Kurt Perssons minnesfond: Brottsförebyggande stipendiet på 100 000 kronor till föreningen X-CONS. Kulturstipendiet på 100 000 kronor till fotografen Joakim Eneroth. Journaliststipendiet på 100 000 kronor till Sandra Rayman, SvD. Stipendiet till humanitär verksamhet i Rotarys anda med 50 000 kronor till Ersta Flickhem och 50 000 kronor till Mutomoprojektet i Kenya Kurt Perssons minnesfond delar ut 400 000 kronor
27
27Nummer 1. 2012 . Rotary Norden S v er ige Rotary Göteborg stod för alla kringarrang- emang med lotterier, fiskdamm, barnakti- viteter och kaffebjudning när Thomas Ra- vellis kändislag mötte Grunden Bois i en välgörenhetsmatch på Heden. Rotary Gö- teborgs President Jan Robert Jansson och Rotary Foundations Kerstin Odn över- lämnade en check på 19 080 kronor till Ågrenska Vänskapsföreningens styrelse- ordförande Eva Rice och styrelseledamot Thomas Ravelli. Ågrenska får gåva av Rotary Göteborg Ljungskile Rk anordnade en segling med TS Britta för distrikt 2360:s utbytesstudenter. Medel från Stig-Göran Olovsons minnes- fond, Ljungskile Rk och distriktet har finan- sierat detta evenemang. Fartyget TS Britta är en galeas med en längd 24,8 m. Hon är riggad med två master och totalt 350m2 se- gelyta fördelat på sju segel. Som maskin för framdrift har Britta en Volvo Penta på 320hk. I år var det fjärde året som vi seglade med henne. Vi hade regn och regn och lite mer regn. Dessutom utanför Islandsberg så var det sjögång. Men upplevelsen vägs upp av att man ser glädjen och hör skratten från dessa fantastiska ungdomar. Dåligt väder ja, men det beror på. All segling behöver egentligen planeras och när det gäller dessa ungdomar så har undertecknad och kaptenen Bo Wingqvist på TS Britta plane- rat en segling där vi kommer att gå genom ett av de Bohuslänska fjordsystemen från Byfjorden till Grundsund på Skaftö t.o.r. Ungdomarnas glädje att ses igen, deras förväntan, ger inspiration att arbeta vidare med denna verksamhet. Vi gick med mo- tor ut i ett grå-blått nyansrikt landskap. Det ljumma regnet slog i ansiktet och man blev litet blöt. Denna helg var det Öppet varv på Orust, så det var många båtar på sjön. Alla seglare hejade på oss och ibland besvarades hälsningen av ett gäng ung- domar från vitt skilda länder som var uppe på däck och tittade, spejade, undrade. Un- der däck var det full gång, musik förstås, men också kortspel, bus och kamratskap. Varm choklad och kanelbullar är inte dumt om man är lite kall. Efter regn kommer sol. Under sena eftermiddagen kom vi in till Grundsund, denna fantastiska pärla på Bohuskusten. Mera mat och en härlig vandring genom detta gamla fiskläge. Lite regn gör inget när man får vara tillsam- mans och ha roligt. Natten kom smygande och vips skulle vi krypa till kojs. Det är alltid trångt på en båt och vid pass kl. 24 skulle det vara tyst ombord. Det var ingen enkel uppgift att hyscha ner alla dessa härliga ungdomar med sådan förväntan på morgondagen och på livet i stort. Ljungskile Rk och min erfarenhet av dessa våra ungdomsläger, som vi nu 2011 ge- nomförde för tolfte året, är att de uppskat- tas mycket av ungdomarna och att det är ett trevligt sätt av visa upp delar av distrikt 2360 och Sveriges vackra västkust. Tyvärr stiger kostnaderna och fondens medel börjar sina och det gör att klubben och fonden måste tänka till hur fortsättningen skall finansieras. Det vore tråkigt att lägga ner ett sådant uppskattat evenemang. Tack till alla som stöttat oss och arbetat för så att vi skulle kunna genomföra årets seglats. Lars-Magnus Olovson Ljungskile Rk Det blir något att berätta om hemma i Japan styra ett stort skepp på havet i Bohuslän, fast under överinseende av Ljungskilerotarianerna Lars-Magnus Olovson och Bosse Wingqvist befälhavare Foto: Ulla Bernhage. Till sjöss med TS Britta
28
28 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge Elleve ungdommer - fra Tyrkia, Russland og andre europeiske land på Roundtrip i Sr-Trndelag. Her er kjreplanen fra det vellykkede oppholdet: 1. stopp Melhus med innkvartering på Trndertun folkehgskole hvor frokoster og middager ble servert. 88 sightseeing i Trondheim i regnvr. Vi beskte Nidarosdomen med guide, også opp i tårnet. Så riksregaliene og museet i Er- kebispegården og sykkelheisen Trampe. Vret gjorde kafebesk med varm sjoko- lade ndvendig. Klubbmte om kvelden med den obligatoriske presentasjonen av deltakerne. 98 Fottur i Vassfjellet, som virkelig levde opp til navnet. Beskte hytta der. Besk hos et av klubbens medlemmer om kvel- den med prvesmaking av lokale retter. 108 Mte med ordfreren og bading på ysanden camping. Innkvartering på ungdomsherberge og be- sk på NTNU, Siemens, Rockheim, Festnin- gen, Hurtigruten. De fikk også med seg kon- sert på Torvet med Åge Alexandersen. Sndag 148 gikk turen til Gauldal Rk med innkvartering i Vollyen gårds hytter. Vel- komsttreff i Rådhuset ved ordfrer og klubb. 158 besk på Hiåvollan seter med tradi- sjonell seterdrift og god servering. Arr. denne dagen Budal ungdomslag. Stor- bekkya museumseter deretter, hvor også diverse leker og fisking var med. Sang og musikk ved arrangr og ungdomsgjengen som var veldig god på det. Lemen, dde og levende, skapte også stor interesse. 168 på Stren fikk de innblikk i driften ved Stren treindustri ferdighus, Gauldal nye skole-og kultursenter. Lunsj på den gamle prestegården. Natursenteret neste stopp, og så ble det kasting med slukstang. Senere også lerdueskyting og salongrifle på blink. 178 ble de hentet av Oppdal Rk. til privat innkvartering i tre hjem. Neste dag gikk tu- ren til Dovrefjell hvor Villreinsenteret på Hjerkinn var målet. God guide fulgte med og ga en historisk oversikt over utviklin- gen fra siste istid, hvor villreinen har vrt sentral livet til våre forfedre. Moskus ble sett, men lang avstand denne gangen. Ut- stilling på Kongsvold, for så å få skiferin- dustrien fra fjellet til moderne behandling frem til forsendelse. På Sterfjellet kom vi også over fjellrev både utenfor og innen- for avlprosjekt. 198 fikk vi frst oppleve Svissdalen i hst- prakt fr grundig og interessant omvis- ningorientering på Aluminiumsverket. Her var naboklubb Sunndal meget behjelpelig. Pizzafest privat med rotarystoff og sang. 208 Bowling, kaf med sjokoladedrikk, pri- vat gamme med grillmat og uteaktiviteter og sang igjen. Avslutning også i privat hjem. Alle klubber var enige om at de var flotte ambassadrer for sine land. De ble etter hvert trygge på hverandre og hadde alle- rede ved ankomst etablert facebookgrup- pe, som de vil få glede av videre. Nils B. Lyssandtr, Oppdal Rk Rapport fra en Roundtrip Dovrefjell må oppleves når europeiske ungdommer gjester Rotaryklubbene i Sr-Trndelag.
29
29Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge I den siste utgaven av Rotary Norden leste vi om sammenslåing av to rotaryklubber i Nässj i Sverige. Det samme skjedde med de to rotaryklubbene på Nesodden ut fra samme grunn: rekrutteringsproblem. Dette er en generell situasjon som er en av Rota- rys strste utfordringer. Etter en modnings- prosess på nrmere tre år, ble de to klub- bene på Nesodden slått sammen 1. juli i fjor. Bedre rustet Fadderklubben Nesodden Rk ble stiftet i 1976 og har dermed kunnet feire sine fr- ste 35 år. Bundefjorden Rk kom i gang i 1995 som et supplement til fadderklubben og har vrt en av rotaryklubbene i distrikt 2260 med strst kvinneandel. De to klub- bene har opp gjennom årene fungert pa- rallelt med noen få samarbeidsprosjekt og felles mter. Da rekrutteringsaksjoner ga magre resultat, ble det etter hvert klart at vi ikke hadde noe valg. 1.7.11 ble den nye Nesodden Rk stiftet. Nå har vi 44 medlem- mer og er mye bedre rustet til å ta fatt på rotaryoppgavene. Fra å vre to klubber med dårlig tilvekst av nye medlemmer, ri- siko for dårlig oppmte på mter med ek- sterne foredragsholdere, vanskelig å finne vertskap til våre utvekslingsstudenter osv. er vi nå 44 rotarianere som deler byrder og verv og inspirerer hverandre uten at be- lastningen blir for stor for den enkelte. Mer synlige Vi er fullt klar over faren med å vre for- nyd med tingenes tilstand og har fortsatt som 1. prioritet å rekruttere nye medlem- mer. Snittalderen er nå 64 år og 63,6 % er over 60 år. Derfor har vi lagt stor vekt på å presentere oss utad, delvis gjennom pres- sen og ikke minst ved å satse stort på ung- domsprosjekt. Begge klubbene la i for- handlingene fram nsker om å fortsette de fleste av sine aktiviteter. Dermed blir vi mer synlige i lokalsamfunnet. Må modernisere Vi er klar over at når vi nå går mer aktivt ut og bruker pressen samtidig som vi oppfor- drer folk til å lese våre hjemmesider om bl.a. Hvorfor bli medlem i Nesodden Rk, utfordrer vi lovverket og vedtektene for en rotaryklubb. Samtidig innser vi at Rotary Norge er tvunget til å modernisere og de- mokratisere sitt lovverk og vi er villige til å vise til nye muligheter i fornyingsproses- sen. Tallenes tale er klar: Tallmaterialet er hentet fra Norsk Rotary årbok 2009-11. Det viser tydelig at alle distrikter sliter med re- kruttering av yngre medlemmer. Medlem- stallet har sunket fra 13900 i 2000 til 12900 i 2009, dvs. ca. 7 %. DG Torbjrn Akersveen i distrikt 2280 konkluderer klart: Flertallet av medlemmene br vre yrkesaktive, ta vare på de eldste, men slutt å rekruttere godt voksne medlemmer! Vi må anstrenge oss med å rekruttere yngre medlemmer. I hovedsak personer på 40 +- . Vår konklusjon er klar: også Rotary må for- ynges, dvs. tilpasse seg tiden vi lever i! Finn Rooth tekst og foto Vi er på rett kurs, sier klubbpresident Jutta Bachmann, innkommende president Ole Seipajrvi, kasserer Kjell Grnnevet og 2 x past president Astrid Hokholt. Sammen står vi sterkere! Mer enn 100 mennesker hadde funnet veien til Hnefoss Rks kulturhistoriske ar- rangement. 5.klasse ved Hnefoss skole underholdt med en flott fortelling om byen vår og hvordan den var i gamle da- ger. Inntekten fra dette arrangementet gikk i sin helhet til PolioPluss. I mer enn 20 år har Hnefoss Rotaryklubb arbeidet med et lokalt kulturhistorisk pro- sjekt som i alle disse årene har vrt ledet av Arne Sund. Ideen med prosjektet var å etablere et historisk filmarkiv slik at viktig lokal kulturhistorie bevares for ettertiden. Gjennom årene er det innsamlet mye spennende kulturhistorisk materiale, så som stillbilder, lydbåndopptak, avisutklipp, liveopptak av byvandringer til kjente ste- der, dramatiseringer, rekonstruksjoner og gammelt materiale av levende film. Dette spennende materialet er brukt i de hittil ti kulturhistoriske filmene som er produsert i prosjektet. Filmene er i hovedsak bygget opp rundt intervjuer av eldre personer fra byen og distriktet hvor de forteller om hvordan det var å vokse opp og bo i byen vår ved fossen i frste halvdel av forrige århundre. Hner i Hnefoss Filmene som ble vist denne gangen var fra serien Gamle Hnefoss rundt. I den frste filmen forteller forhenvrende gullsmed Johan Jrgensen fra da han var barn og Hnefoss-historie bevares for ettertiden
30
30 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden ungdom, i den andre filmen forteller Spei- derhusets mor, Gun Engen fra sitt liv, fra barndom og opp til voksen alder. Det var spennende å hre om hvordan byen har utviklet seg. Ved åpningen av jernbanen beskte kong Haakon byen, og det var en stor begivenhet og spesielt spennende for barna. Vi fikk også hre om da Hnefoss som en av de frste byene i Norge fikk elek- trisk lys. Det var en stor begivenhet både for store og små. Den gang var Hnefoss en helt annen by enn den vi ser i dag. Matauk var viktig og de fleste hadde et uthus i bak- gården hvor de hadde hner, slik at de fikk ferske egg, og nesten alle fostret opp en gris som ble slaktet til jul. Gun fortalte også om hvordan det var å gå på Hnefoss skole den gangen og om hennes innsats for speiderbevegelsen på Hnefoss. Elevene imponerte Elevene fra 5. klasse ved Hnefoss skole imponerte oss alle med sin flotte forestil- ling. De fortalte om byens opprinnelse, hvordan den fikk sitt navn, og at den fikk bystatus i 1852. Det var både spennende og interessant å hre historien fra både kjente og ukjente steder og gater, om hvordan nordre torg ble til etter en brann på nordsiden og hvordan sndre torg ble til i 1870. De forteller at om vi nsker å se hvordan Hnefoss så ut for rundt 150 år siden så kan vi beske Blybergshaugen. Mange av husene der er gamle, men i dag er de velholdte og i god stand. Hnefoss skole, fra 1891 er i dag den eldste skole- bygningen i Hnefoss, men det var skole i byen fr det og den aller frste skolen i Hnefoss lå på ya, men disse gamle sko- lehusene er forlengst borte. Til presenta- sjonen ble det også vist historiske bilder. Elevene avsluttet sin flotte fortelling med å synge skolesangen sin. Irmelin M. Palme Kårb, Hnefoss Rk N or ge Femteklassingene har imponerende kunnskaper om byens historie. Noe av styrken i Rotary er felleskap utover egen klubb og land. Som rotarianer kan vi gå på klubbmter hvor vi vil. GSE og ung- domsutveksling er viktig. Vennskaps- klubbvirksomhet er ikke noe en leser så ofte om i Rotarysammenheng. Det er synd, for det kan gi klubben en samlende og so- sial virksomhet. Vi i Ottestad Rk utenfor Hamar har en vennskapsklubb i Finland: Nagu Rotary, i skjrgården utenfor Åbo. Det er altså to klubber som har to helt for- skjellige omgivelser. En i klubben har sommarstuga i Nagu, og etter mange sommermter i klubben der, vokste ideen om å få til treff mellom de to klubbene. Nå har klubbene beskt hverandre jevnlig si- den 2004. Vi sees hvert annet år. I år hadde klubbene sin femte helg sammen. Venn- skap på tvers av klubbene har blitt varmt. Frste helga i september var 14 fra Nagu og 21 fra Ottestad klar for fjelltur. Hva er vel vakrere enn hsten på fjellet? Målet var Spitbergseter på fjellet i Ringebu, ca to ti- mer med bil fra Hamar. Her var storartete turmuligheter i snaufjell, svmmebasseng, Akevittfjs, dans og mange muligheter til hyggelig helg med Rotaryvenner og deres livskamerater. Turen starter fredag formid- dag med en trivelig biltur langs Mjsa, forbi Lillehammer og Gausdal for å kjre Peer Gyntveien i Gudbrandsdalen. Det var en naturopplevelse i nydelig vr, spesielt Vennskapsklubb gir nye vyer og styrker egen klubb Rotarianere til topps! Turen til Muen på 1424 moh var en opplevelse, selv om sikten ikke var den beste.
31
31Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge for naguboerne som har 20 moh som hy- este punkt. Akevittfjs og fjelltopp Etter en koselig lunsj på en av medlemme- nes hytte reiste vi rett over dalen og opp på Venabygdsfjellet. Muen på 1424 moh lyste mot oss. Her blir mennesket lite og naturen mektig. En spesiell stemning sprer seg i slik natur. Etter en koselig middag med mange lokale retter, var det tid for akevittfjset. Fjset byr på ca 100 forskjel- lige akevitter, og en får et lite foredrag og glasset på kjpet når en inntar de edle drå- pene der. Fremmed er det for Naguboerne å drikke dette temperert. Alle snapser skal vre kalde. Lrdag så vi fjellet fra en helt annen side, tungt skydekketåke, litt vind og lett regn. Men det satte ikke noe stopper for turlys- ten. Vi skulle til topps på hyest toppen i Ringebu: Muen. De fleste ble med, men al- ternativ tur i noe lettere terreng var også tilgjengelig. Vi klatret opp i skyene i sterk vind. Og det fltes som en seier å nå top- pen. Å klare disse strabasene sammen fikk vi oss bekreftet årets motto i Rotary: Gjen- nom å bli kjent med seg selv og sitt indre blir man selv bedre rustet til å hjelpe andre. Blir sammensveiset Turen gjennom Gudbrandsdalen ned sn- dag var en fin avrunding. Den er også mek- tig for finlendere, like fremmedartet som skjrgården er for en hedmarking. Men viktigst er vennskapet og samvret, som betyr mer for hver gang vi mtes. Slikt samvr har også stor betydning for egen klubb. Vi blir også mer sammensveiset. Morsomt var det at også utvekslingsstu- dentene til begge klubbene var med. Den ene kommer fra Brasil og den andre fra Australia. Dette gjr de internasjonale kontaktene enda bredere. Vennskaps- klubb holder klubbene sammen og gir mange gode minner. Treffene br ikke vre for hyppige, men heller ikke for sjel- den. For våre klubber er vår frekvens yppe- lig. Vi anbefaler vennskapsklubb varmt. Arild Granerud, Ottestad Rk Nagu Rks president Göran Suonperä og vertsklubbens Dag Westby. Konkurransevinnere: Anne-Mo Palmroos Broos og Dag Westby.
32
32 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge Det lokale Bo- og Servicesenter sykehjem i Råde ble påbygget og utvidet i 2005. Dette forårsaket at den originale hagensanseha- gen forfalt og ikke lenger var hensiktsmes- sig utformet. En oppgradering av denne hagen ville bli til glede og nytte for både beboere og ansatte. Råde Rk etablerte kon- takt med ledelsen på senteret og med pro- fessor Sveinung Skjold i Ås Rk. Hsten 2009 gikk med til å kontakte lokalt nringsliv og gartnerlinjen på Kalnes videregående skole. Videre ble muligheter for ekstern finansier- ing underskt. Våren 2010 ble de frste gravemaskintak utfrt av klubbens egne medlemmer. Kalnes vgs gjennomfrte svenneprver på en hoveddel av opprust- ningen, og gjennom en lang rekke dugna- der hsten 2010 tok det nye hageanlegget form. Arbeidene fortsatte våren 2011 ved nye dugnader, og nye hagembler ble an- skaffet gjennom Rotary. Den offisielle åp- ningen ble arrangert av senterets ledelse 8. september med god mediedekning. 13.ok- tober mottok Råde Rk kommunens bygge- skikkpris for 2011 for utformingen og gjen- nomfringen av dette hageanlegget. Blir lagt mer til Dette prosjektet har egentlig to fasetter. Dagens hageanlegg framstår nå som en vakker og funksjonell uteplass for alle. Den har i sommer vrt til glede og nytte for alle som oppholder seg i bygget. Klubben har kunnet nytte yrkeserfaringene i stort monn i gjennomfringen av prosjektet. Klubb- medlemmer uten direkte yrkeserfaring har engasjert seg i dugnadsarbeid, og her kommer den sosiale dimensjon sterkt inn. Dugnadene har samlet mange av klub- bens medlemmer utenom selve mtene. Råde Rk har hstet flgende erfaringer med dette prosjektet: tidsakse over flere år ndvendig kontinuitet i ledelseansvar for gjen- nomfringen hovedplan og ekstern finansiering viktige bruk av klubbens potensial innen yr- kesgrupper, også mot det lokale n- ringslivet prosjekter hvor alle kan delta skaper samhold og lim innad i klubben lokale prosjekter profilerer Rotary i nrmiljet Prosjektet har gitt Rotary et ansikt og en identitet overfor lokalsamfunnet. Det er lagt merke til at Rotary engasjerer seg lo- kalt. Klubbens medlemmer har gjennom dugnadstimene kommet i kontakt beboer- ne og ledelsen. For mange beboere har det å få oppleve aktivitet vrt et kjrkommen avbrekk i en stille hverdag. Prosjektet vil nå gå gradvis over i en mer vedlikeholdsfase. Einar Smedsvig, Råde Rk Arna Rotaryklubb i Bergen feiret i helgen 22. og 23. oktober sitt 50-årsjubileum med fest i ystese i Hardanger og gjennomf- ringen av TV-aksjonen. Selve jubileumsda- gen var 23. oktober, men det var også da- gen for TV-aksjonen, som klubben har tatt seg av i alle år denne innsamlingen har eksistert. Derfor ble festen lagt til lrdag- en, som klubbens president, Jan Otto Hammersland sa det på festen: I morgen skal vi ut og gagne andre. I sin tale på jubileumsfesten tegnet Ham- mersland et bilde av en aktiv klubb med godt tilsig også av yngre medlemmer de siste årene. Medlemstallet har nå kt til 47. Klubben har en rekke prosjekter lokalt og internasjonalt. I januar hvert år blir det ar- rangert juletrefest for om lag 100 eldre i bydelen. Hver vår er det dugnad i sanseha- gen på Arna helseheim med rydding, klip- ping og beplantning i det populre utea- realet. Klubben har de siste årene også markert seg under de årlige kulturdagene i Arna ved å arrangere avslutningskonser- ten med stjerner som Herborg Kråkevik og Silje Nergaard. Talentpris og bok Hver hst arrangerer klubben utdannings- messe for ungdommer i Arna, Ostery, Sam- Pust i bakken i sanselige omgivelser, under en dugnad i fjor sommer. Råde Rks prosjekt tildelt kommunens byggeskikkpris 50 unge og aktive Rotaryår i Arna Synnve Tverlid leder jubileumsfesten på en lun og humoristisk måte.
33
33Nummer 1. 2012 . Rotary Norden T ekst RYLA-2011 for distrikt 2250 ble gjennom- frt over tre fulle dager 14.-16.oktober på Montana Vandrerhjem i Bergen. Hele 31 unge mennesker i alderen 18-29 år var trommet sammen til en langhelg spekket med forelesninger, gruppearbeid, indivi- duell refleksjon og paneldebatt. De aller fleste deltakerne ble sponset av distriktets klubber, mens syv deltakere var rekruttert direkte fra det lokale nringsliv. Seminaret fokuserer på egenutvikling for ledelse og belyser tema som selvinnsikt, kommunikasjonsamtaleteknikk, motiva- sjon, samarbeid, lederfilosofi og lederstil. Psykologspesialist Bente Austb hadde, som tidligere, det faglige ansvaret, mens til sammen 14 medlemmer av Torgalmen- ning Rk deltok fr og under seminaret, som panelmedlemmer, gruppeledere, forelesere eller i ulike arrangrroller. Vi har mottatt svrt mange meget positi- ve tilbakemeldinger og en del forslag til forbedringer, som vil bli nye vurdert ved planleggingen av RYLS 2012. Haktor vrevik, Torgalmenning Rk N or ge nanger og Vaksdal.Klubben har gitt kono- misk sttte til museumsjernbanen Gamle Vossebanen og museet i Fangeleiren på Es- peland. Klubben går også nye veier i sine lokale markeringer. Et par ganger har klub- ben arrangert sokkedans på kjpesenteret yrane Torg. De to siste årene har klubben gitt konomisk sttte til et sykehus i Ban- gladesh slik at de fattige som ikke har råd til sykehusbehandling kan få slik behandling. Klubben har det siste året hatt utveks- lingsstudenter til og fra Canada. Monica Heldal er en srdeles lovende san- ger og gitarist som i fjor mottok Arna Rks talentpris. Hun studerer nå i Irland, men kom til jubileumsfesten og sang og spilte til stor glede for deltakerne.Til jubileet har Kjartan Rdland frt i pennene et jubile- umsskrift som forteller om utviklingen både i klubben og bydelen Arna de siste 50 årene. Audun Stlås tekst, Odd Fosse foto. Monica Heldal fikk i fjor talentprisen fra Arna Rotary Klubb. Hun sang og spilte på jubileumsfesten i Hardanger. Fullt hus på ungt lederseminar i Bergen RYLA 2011, hyt over byen. En langhelg spekket med forelesninger og gruppearbeid.
34
34 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge Heidi Hoås Gynnild fra Stiklestad er ett- årig utvekslingsstudent i Rotary-regi på en videregående skole i Ohio, USA. Hun for- teller at hun kjempetrives både i Ohio, på Elyria High School, og hos sin vertsfamilie. - Jo, jeg ble jo litt overrasket da de sa at de likte Innherredsosten jeg hadde med fra Norge. Var spent på forhånd, men den falt altså i smak. I hvert fall sa de det, sier hun, og tror de mente det. Nå har Heidi vrt over there i vel to måneder, og hun kan ikke si annet enn at hun skikkelig koser seg. Skolen hennes er nesten ferdig nyrenovert. Noe småtteri gjenstår, blant annet gymsalen. Hun har derfor vrt litt lite aktiv på sports- fronten, siden den amerikanske fotball- og volleyballsesongen er over, og basketball- sesongen utsatt. Men litt trim er det likevel blitt, sier hun, for hun har skaffet seg tremå- neders medlemskap på det lokale trenings- senteret. Og for det betalte hun ca. 300 kro- ner. Hun er ikke sikker, men mener det koster noe mer å trene på sentrene i Verdal? Skolen hun går på har vel 2600 elever, noe som får Verdal videregående til å se ut som lilleputtland i forhold, sier hun. Men hun skulle gjerne sett frre elever i hver klasse der borte. Hun forteller videre at Rota- rydistrikt 6600, som hun gjester, har 13 ut- vekslingsstudenter, hvor alle bortsett fra to er fra Europa. De mtes ca. en gang i måneden, og de sammenkomstene synes hun er kjempetoppers. Hun har til og med innsett at de fire åra med tysk, ikke var så bortkasta likevel - Vi har det helt fantastisk sammen, sier hun, og vi er allerede en godt sammen- sveiset gjeng. Det er Team work and fri- endship, all the way!. Helt herlig. Vertsfami- lien hun bor hos, synes hun er alle tiders, hvor rotarianer og far Jim, er pensjonert flygeleder, og mor Sue hjemmevrende og en utmerket cookie maker. Heidi har også tatt et tak på kjkkenet, og laget både Arme Riddere, risengrynsgrt og Toro Tacogryte. Alt falt i smak. Det gjorde også medbrakt knekkebrd og brunost, noe hun sier hun ble litt overrasket over at de likte. Norsk melkesjokolade er også en populr greie i huset. Når dette leses, er hun installert hos sin neste vertsfamilie, med en sskenflokk på fire. Heidi er også aktiv på bloggen sin: www.heidiusa.bloggr.no Knekkebrd og brunost falt i smak i Ohio Heidi ble mottatt på flyplassen av sin amerikanske vertsfamilie, rotarianeren Jim og hans kone Sue. Onsdag 9. november inviterte Rotary- klubbene i Lier for tredje gang til yrkesse- minar på St. Halvard videregående skole. Erfarne representanter for syv ulike yrker satte av ettermiddagen for å dele av sine erfaringer med elevene. Mangfoldet i yrker og bransjer blant Rota- rys medlemmer var utgangspunktet for ideen om å tilby et yrkesseminar til eleve- ne. Vi har også vrt så heldig å få med en- gasjerte foredragsholdere som selv ikke er med i Rotary, og intensjonen er å dele vår yrkeserfaring med elevene og gi dem inn- sikt i utfordringer og muligheter i de ulike yrkene og den praktiske hverdagen de vil mte i yrkeslivet. Samtidig nsket vi å ut- fordre elevene til å tenke over hva som sty- rer de valgene de tar. Klubbene samarbeider med rådgiverne ved skolen om hvilke yrker som skal pre- sentere seg, og i år var det Arne Lauvålien fra Lier Lensmannskontor som på forhånd hadde strst påmelding. Det var også stor interesse for psykologyrket, som ble pre- sentert av Andrea Mel. Vi får meget gode tilbakemeldinger fra elevene som melder seg på dette, og de er engasjerte og stiller mange sprsmål. Men i år opplevde vi at antall elever som mtte opp var ganske få i forhold til de som had- de meldt seg på på forhånd. Derfor må vi vurdere flere tiltak som gjr at oppslutnin- gen blir strre, om vi skal få med fore- dragsholdere til å gjennomfre dette pro- sjektet til neste år. Det viktigste vil vre å få plass til å gjennomfre seminaret i sko- letiden. Kanskje er det andre klubber som har gjennomfrt tilsvarende prosjekter og som kan dele sine erfaringer med oss? Send oss i så fall gjerne en mail: nina.rindahllifi.no Nina Rindahl, Lier Rk Yrkesseminar dele erfaringer? Abonnemang och adressändring Abonnemang på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utkom- mer 7 gånger per år i cirka 70 000 exemplar och levereras till abbonentens hemadress. Adressändring sker i Norge, Finland och Danmark via klubbsekreteraren, i Sverige via den egna klubbens matrikelombud. I Danmark och Island dessutom direkt via www.rotary.dkwww.rotary.is
35
35Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge Den rde lperen er rullet ut, og faklene er tent! Tnsberg Rotaryklubb fylte 80 år, og i den anledning inviterte de til gratis kino på brygga for andre som også har rundet de åtti. Erling Abrahamsen 82 og John Kristian Kristensen 83 var blant de 70 personene som benyttet anledningen til å se storfilmen Max Manus. Kristensen kunne fortelle at han i 1952 hadde konto- rer på andre siden av gaten for Max Ma- nus forretning, der han hadde agentur på kontormaskiner. - Jeg har ikke sett filmen tidligere, og had- de egentlig bestemt meg for at jeg ikke skulle se den. Men nå som Tnsberg Rota- ry kom med dette tiltaket ombestemte jeg meg. Jeg er selv medlem av Nttery Ro- tary og fikk hre om dette gjennom klub- ben. Abrahamsen skyter inn at han hadde lest om Gratis kino for 80-åringer i Tns- bergs Blad, og at han umiddelbart fikk lyst til å delta og treffe likesinnede. - Dette er jammen godt gjort! Det er mange eldre som aldri går på kino. Fr forestillingen ble det servert kaffe og wienerstang. Vi snakket med tre spreke damer, som benyttet anledningen til en annerledes lrdags formiddag i Tns- berg; Grethe Bjune Andersen 81, Annie Kirkeberg 88 og Solveig Holsten Han- sen 90. - Vi har ikke vrt på kino på vel- dig mange år, men vi er veldig aktive og gjr ganske mye annet altså, bedyrer den lystige trioen. Unge under krigen Gjestene var alle unge under krigen og opplevde nok krigstiden på svrt ulik måte. Spesielt var det da å samles i samme sal og oppleve en filmatisert utgave av en tidsepoke de alle har gjennomlevd. Petter Christian Steenstrup 91, er det eldste medlemmet i Tnsberg Rotaryklubb, han ble selv fraktet med Donau til fangeleir i Tyskland under krigen. Fr forestillingen nsket president Jan Tnnessen alle velkommen og fortalte litt om Rotary og det brende mottoet som sier at vi skal gjre noe som gagner andre enn oss selv service above self . Kjell Vik, tidligere lrer ved Tnsberg Gymnas, fikk også ordet og gav alle et kort innblikk i Tnsberg Rks opprinnelse og historie. En av initiativtakerne til klubben var tidligere redaktr i Tnsbergs Blad, Helberg. Sammen med andre kjente Tnsberg- navn som, direktr Christian Lindboe, grosserer Joh. M. Vik, o.r. sakfrer Yngvar Hvistendahl, tannlege Georg Vefling, dis- ponent Alf L. Zeiner, hvalfangstbestyrer Chr. Grane, kjpmann Knut Knutsen, foto- graf Ansgar Larsen, gullsmed Einar Martin- sen, kaptein Andreas Melbye, apoteker Saugestad og skredder Stensvold hadde de sitt frste mte i 1931. Sprek jubilant Kjell Vik kunne fortelle at Rotary tok initia- tiv til mange lokale positive aktiviteter i ti- den fr krigen blant annet bespisning av skolebarn tilhrende arbeidsledige. Totalt ble det servert 33 800 middager frem til 1939. Oppbygging av bibliotek og oppret- telse av ungdomsherberge i Tnsberg, var andre tiltak. Fra etterkrigstiden kunne han nevne samfunnsnyttige tiltak som Vest- foldstipendiet som gikk til unge lovende kunstnere og Handicamp, en ungdomsleir der friske og handikappede ungdom skal oppleve samhold og utfordringer. I dag har Tnsberg Rotaryklubb over 70 medlemmer. Kvinneandelen er kende, og aldersgjennomsnittet synkende. Vi snak- ker altså om en sprek 80-åring som vil fort- sette å gjre gode tiltak lokalt, nasjonalt og internasjonalt. Odd Svang-Rasmussen, Tnsberg Rk Grethe Bjune Andersen 81, Annie Kirkeberg 88 og Solveig Holsten Hansen 90, på kino igjen etter noen års fravr, takket vre invitasjonen fra Tnsberg Rk. Klubbens eldste medlem, Petter Christian Steen- strup 91, selv Tysklandsfange under krigen, fikk se Max Manus-filmen. Ut med den rde kinolperen for hedersgjestene. 80-årsjubilant inviterte alle over 80 på kino
36
36 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge Bryne Rk og Stiftelsen Fryland og Orstad kyrkje inviterte alle til Festkveld og kon- sert i Orstad kyrkje torsdag 20. oktober med Synneva Erland som konferansier. D- rene åpnet til musikk fra Bryne Musikkorps. Alle artistene denne kvelden stilte gratis og hele bidraget vil gå til den videre utvik- lingen av Good Hope Village som bl.a. Ro- tarymedlem Wiggo Erichsen, nå også PHF, er drivkraft bak. Dette er en landsby for foreldrelse barn med boliger, skole, idrettsanlegg, samfunnshus etc. Du finner en filmsnutt på You Tube om Good Hope. I Afrika er 17 millioner barn foreldrelse på grunn av HIVAids. De som er heldige kan ha en bestemor i live. Besteforeldre gene- rasjonen har i mange tilfeller ansvaret for alle sine barnebarn, en oppgave som nes- ten er umulig i praksis. Alle barna på Good Hope Children Home har mistet det meste i livet og er foreldre- lse. Når de kommer hit kan de vre van- skjttet, mishandlet, misbrukt, vrt vit- ner til foreldrenes brutale dd, og ofte satt tilbake på grunn av mangel på mat og skolegang. Good Hope gir dem en ny sjanse i livet og tro på framtiden. Barna på Good Hope barnehjem skal ikke bare overleve en kritisk periode av sine liv, men bli utrustet til å etablere en framtid for seg selv. Målet til skolen er at noen av disse skal bli morgendagens ledere i Ken- ya og Afrika. The greatest healer - Det er ikke mindre enn fantastisk å se hvilke positive resultater et milj med kjrlighet, trygghet og omsorg gir i lpet av kort tid, sammenlignet med våre vestli- ge behandlingsmodeller. Love is the grea- test healer, sier Bjrnar Heimstad som er ansvarlig for Good Hope. De månedlige driftskostnadene ved Good Hope er kr 1000 per barn. Dette inkluderer: Mat og klr, skolegang og skoleutstyr, samt ekstraundervisning på kveldene, me- disinske utgifter mange kommer til Good Hope underernrte og med ulike syk- dommer, gass og el-utgifter, vakthold, og lnn til de som har blitt de nye mdrene og fedrene. Når barna er ferdig med ungdomsskolen, flytter de ut av Good Hope, og de får hjelp de neste fire årene på videregående sko- ler kostskoler. I dag bor 110 foreldrelse barn på Good Hope og 36 ungdommer fra barnehjemmet som går på videregående internatskoler. 700 foreldrelse barn og unge får hjelp videre i outreach pro- grammet, i tillegg til 70 enker. Dette inn- befatter også matutdeling til hungers- rammede, hjelp til utdanning fra barnetrinnet til universiteter og hyskoler, klr og hjelp til å bli selvforsynt. Mange andre barn venter på å få et nytt håp og en ny start på Good Hope barnehjem. Derfor trengs flere faddere! Visjonen er at Good Hope Village skal gå av seg selv innen 5-10 år. De er i dag selv- forsynt med vann og gass. De selger også vann til folk som bor i nabolaget. De produserer en god del av egen mat på eiendommen. I skolen har de nå tatt inn elever fra foreldre som kan betale for skolegang. De velger Good Hope pga. nivået skolen holder. Dette er allerede nå med å finansiere en betydelig del av sko- ledriften. PHF for Good Hope-innsats Wiggo Erichsen ble utnevnt til PHF for hans store engasjement både for utviklin- gen av denne landsbyen og skolen. Wiggo og hans kone Wenche har sammen med andre ildsjeler i Stavanger-regionen gjort det mulig å bygge opp Good Hope til den kapasiteten de har i dag. Og er drivkraften for å realisere målene for framtiden. Wiggo har også bidratt betydelig med nringsut- vikling gjennom sitt engasjement som grnder av kjeden Europris. Dette har re- sultert i en bedrift som har vokst til å bli en av de store kjedene i landet. Bryne Rk har lenge nsket å ha et interna- sjonalt engasjement og fant å kunne stt- te prosjektet til Erichsen, som også er med- lem i Bryne Rk. Prosjektet blir lagt spesielt merke til fordi alle pengegaver går direkte til fadderbarna og deres behov. Alt admi- nistrasjonsarbeid gjres på dugnad. Fryland og Orstad kirke er en fantastisk kirke å holde konsert i. Det var 208 beta- lende personer. Klubben har et resultat på dette arrangementet på ca. kr.35.000. Bryne Rotary klubb vil ske D 2250 og TRFRI om MG sammen med en lokal klubb i Nairobi. Kjellaug Heskja, Bryne Rk Kirkekonsert for Good Hope Village Wiggo Erichsen ble tildelt PHF for sin innsats med å bygge opp Good Hope. Hele artistgalleriet stilte opp gratis for Nairobi-prosjektet.
37
37Nummer 1. 2012 . Rotary Norden N or ge Nok en suksess for arrangrklubbene Nes- bru Rk og Skaugum Rk, med samarbeiden- de Rotaryklubber og andre frivillige orga- nisasjoner. Årets Semiaden er den femte i rekken og dermed et lite jubileum for ar- rangementet. I skrivende stund vites ikke hvor mange som beskte Semiaden den 11.9.11. Imidlertid er det hevet over tvil at de som deltok, vre seg rotarianere og deltagere familier hadde en hyggelig stund. Vrgudene viste seg ikke helt fra sin beste side, men det var det mange som trosset. Semiaden er et samarbeidsprosjekt mel- lom rotaryklubbene i region 4, distrikt 2310, så nr som en klubb. Dette er et fa- miliearrangement der det er forskjellige aktiviteter som klatrevegg, kajakkpadling, historiske presentasjoner, orientering om rusmiddelomsorg, hundekjring, ja, aktivi- tetene var mange. Prosjektet er et meget vellykket lokalt prosjekt der Rotaryklub- bene Nesbu og Skaugum har vrt tonean- givende sammen med NaKuHel Natur kultur helse. Se mer omtale på www.nak- uhel.no Kontakt i nrmiljet I tillegg til disse er det et strre antall frivil- lige organisasjoner og andre som bidrar kreativt og delaktig slik at familier kan ha en trivelig sndag sammen. På rundtur i lypa snakket undertegnede med små- barnsfamilier og andre som synets Semia- den var en flott seanse der man fikk bedre kontakt i nrmiljet, og ikke minst, det skjedde noe i nrmiljet. Både rotarianere og andre har all grunn til å vre stolt av prosjektet som i fjor samlet ca 3000 deltagere. Da riktignok på en sol- fylt sndag. Den ubestridte leder for arrangementet er Håvard Tveitane, Nesbru Rk, har virkelig klart å skape et nasjonalt Rotaryprosjektet som anbefales adoptert av andre. Klubben bidrar gjerne med sine erfaringer dersom noen kunne tenke seg noe tilsvarende i andre distrikter eller regioner. Dette arran- gementet engasjerer. Som ett klubbmed- lem sa: hadde vi ikke startet med Semia- den, hadde jeg nok gitt meg som rotarianer. Nå har det virkelig gitt mersmak på meningsfylt Rotaryarbeid i tråd med or- ganisasjonens motto: Service above self. Som DG i 2310 nsker jeg Rotaryklubbene i regionen og samarbeidende parter lykke til med fremtidige arrangement, og takker for invitasjonen til å bli med å åpne arran- gementet sammen med ordfrer i Asker, Lene Conradi. Jon Henrik Leeren DG 1112, D-2310 Semiaden, Norges strste Rotary-arrangement? Ordfreren i Asker kommune, Lene Conradi, mottar NaKuHel-krus fra primus motor siden Semiaden startet for fem år siden, Håvard Tveitane fra Nesbru Rk.
38
38 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden SuomiF inland Raumanmeren Rotaryklubin presidentti Hannu Suominen ja sihteeri Raimo Vahan- to seisovat Raumanmeren rannalla. Tästä se alkaa, maailman saastunein meri. Jätämmekö sen tällaisessa kunnossa jälki- polvillemme, kysyy Vahanto. Hänen pojanpoikansa Topias Vahanto uit- taa kaarnapaatteja rantavedessä. Luulisi, että rotareissa on voimaa. Jokai- nen voi omalta osaltaan auttaa ja vaikut- taa, sanoo Suominen. Hän esitteli kaarnaveneen tekoa TV2:n Pik- ku Kakkoselle viime suvena. Nämä paatit eivät kuitenkaan ole hänen veneveistä- möstään. Tällaisen partiolaisten tekemän kaarna- paatin saavat kaikki, jotka osallistuvat kampanjaamme, kertoo Vahanto. Äijänsuolla seminaari Puhtaan meriveden talkoot -kampanja starttaa maaliskuussa Raumalta. Alaotsik- ko kertoo, mistä on kyse: Pelasta Itämeri Saaristomeri Pohjanlahti. Järjestämme Äijänsuolla Itämeri resurssi- na ja inspiraation lähteenä -seminaarin, johon olemme saamassa mielenkiintoisen ja todella asiantuntevan kaartin puhu- maan aiheesta, kertoo Vahanto. Jos ja kun seminaarista jää euroja, jaam- me päättötyötukea korkeakouluopiskeli- joille, jotka selvittelevät Itämeren vesien- suojeluun liittyviä kysymyksiä, lisää Vahanto. Eikä tämä yhteen seminaariin jää. Suun- nitelmissa on viiden vuoden projekti. Haastamme mukaan Suomen rotaryklubit. Ne voivat järjestää särjenongintatalkoita tai vaikka mitä. Tammikuussa esittelemme hanketta nykyisille ja tuleville kuvernöö- reille. Tästä voisi tulla järjestömme kansal- linen pääprojekti, kertoo Suominen. Hyvää julkisuutta rotarytoiminnalle Suomen Rotaryn hallituksen puheenjoh- Jätämmekö jälkipolville maailman saastuneimman meren? Tuleville polville. Raumalaisrotarien mielestä jokainen meistä voi osaltaan auttaa pitämään Itämeri sellaisessa kunnossa, että Topias Vahannon lapsenlapset- kin voivat siitä aikanaan nauttia.
39
39Nummer 1. 2012 . Rotary Norden SuomiF inland taja Pentti Silvennoinen kertoo tavan- neensa asiastaan innostuneet raumalaiset ja pitävänsä merivesi-projektia ehdotto- masti kannatettavana. Ympäristön- ja vesiensuojelu on hyvä nostaa pintaan. Itämeren ympärillä on pal- jon aktiivista rotarytoimintaa. Suomen li- säksi olisi hyvä saada ainakin muut poh- joismaat mukaan jollakin tavalla, sanoo Silvennoinen. Koko Suomen vedet menevät Itämereen. Siinä mielessä tämä koskettaa kaikkia suo- malaisia. Kuten raumalaiset sanovat, eivät rannikolla asuvat voi yksin merta pelastaa. Valumavedet tulevat sisämaasta. Aihe on myös konkreettinen ja kaikkien tiedossa. Kieltämättä ajattelen sitäkin, että tällainen projekti toisi hyvää julkisuutta ro- tarytoiminnalle, kun avustuskohde on ko- timaassa, sanoo Silvennoinen. Rotarien viime vuosien suurin avustus- ponnistus on tunnetusti polion kitkemi- nen maapallolta. Siinä ollaan jo lähellä maalia. Puhujalistalla pituutta ja painoa Puhtaan meriveden talkoot -seminaaria ovat Rauman rotaryklubien lisäksi järjestä- mässä mm. kunnat, kauppakamarit ja Itä- merihaaste. Puheenvuoron ovat lupautuneet pitä- mään muun muassa merenkulkuneuvos Juha Nurminen John Nurmisen säätiöstä, vuorineuvos Pekka Paasikivi Kemirasta, ympäristöjohtaja Päivi Salpakari-Salomaa UPM:ltä, Aleksi Randell Itämerihaasteesta ja erikoistutkija Seppo Knuuttila Suomen ympäristökeskuksesta. Myös ympäristömi- nisteri Ville Niinistön odotetaan pääsevän paikalle, kertoo Vahanto. Seminaarin osallistujille esitellään mm. Rauman kaupungin ja metsäteollisuuden yhteistä vedenpuhdistusta sekä muita käytännön esimerkkejä vesiensuojelusta. Näkyvyyttä Itämeri-teoille Tilaisuuden tavoitteena on saada näky- vyyttä ja jatkuvuutta Itämeri-teoille, moti- vaatiota yksityishenkilöille ja haaste elin- keinoelämälle suojelutyön konkreettisten ratkaisujen kautta, sanoo Suominen. Itämeri-työtä on viime vuosina tehty an- siokkaasti. Rotariklubeilla ei ole suuria summia tämän työn tukemiseen, mutta jos Suomen yli 12 000 rotaria sitoutuu to- sissaan hankkeeseen, se näkyy varmasti, järkeilee Suominen. Puhtaan meriveden talkoot, Kick off -tilai- suus Raumalla 14.3.2012. Tarkempi ohjel- ma julkaistaan nettisivuilla: www.puhdas- merivesi.fi Teksti ja kuvat: Janne Rantanen, Rauman Rotaryklubi Talkoovetäjät. Hannu Suominen vas ja Raimo Vahanto Raumanmeren rannalla Tästä se alkoi. UPM:n Rauman paperitehtaan johtajan Kari Pasasen lentokoneesta ottama valokuva sinilevän valtaamasta Helsingin edustasta sai Raimo Vahannon huokaamaan ääneen, että jotain tarttis tehdä.
40
40 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Etevä suomalainen atomifyysikko, teknii- kan tohtori Jaakko Kajamaa syventyi pyyn- nöstäni 1990-luvun alussa vesimolekyylin ominaisuuksiin. Hän esittikin hyvin pian veden rakenteen matemaattisen mallin, joka on ollut minun työskentelyni kulma- kiviä. Parempaa mallia ei ole tähän men- nessä esitetty. Venäjän Tiedeakatemian akateemikko Vlail P. Kaznatsejev on vuodesta 1990 an- tanut käyttööni paljon hänen Novosibirs- kissa sijaitsevan tutkimuslaitoksensa tuottamaa äärimmäisen edistyksellistä perustutkimusta, josta lännessä ei tiedetä juuri mitään. Hän antoi minulle aiheen tutkia luonnon moniulotteisuutta. Muita työskentelyyni välittömästi vaikuttaneita tiedemiehiä ovat Teruo Higa, Masaru Emoto, Fritz A. Popp, Viktor M. Injushin ja Aleksander V. Trofimov. Olen itse tutkinut vettä yli 20 vuotta, ja li- sännyt yllä mainittuihin tietoihin omien kokeideni antamia tuloksia. Lähtökohtani on se, että tärkeintä luonnossa on vesi, ja tärkeintä vedessä on sen rakenne. Olen tutkinut veden rakenteen ominaisuuksia, ja muutakin, mistä tiede ei ole halunnut tietää mitään, ja kehittänyt siltä pohjalta nanohydroteknologian. Nanohydroteknologia perustuu siihen, että rikkoutunut veden rakenne korjataan. Kajamaan mukaan rakenteeltaan ehjä vesi kykenee ottamaan vastaan, säilyttä- mään ja luovuttamaan sähkömagneetti- sia signaaleja. Vedellä on siis muisti, johon voidaan ohjelmoida järveä, jokea tms hyö- dyttäviä signaaleja kehittämälläni moni- ulotteisella valolla. Järven ekosysteemi reagoi välittömästi näihin signaaleihin. Erästä nanohydroteknologian välivaihetta käytettiin EM-mikrobien lisäksi Kangasa- lan Kirkkojärvellä vuosina 2004-2009 hy- vin tuloksin. Tämä selittää puolestaan sen, että järven toipuminen voi olla ällistyttävän nopeaa. Esimerkiksi Janakkalan Kärmelammilla on vuonna 2011 kolmessa kuukaudessa saatu näkösyvyys Secchi parannettua 3,2 met- ristä 6,0 metriin, ja hapettoman veden raja 6 metristä pohjaan asti eli 16 metriin. Kun käsittely aloitettiin kaksi vuotta sitten, nä- kösyvyys oli 0,5 metriä ja veden happi 2 metriä. Mitään muuta vaikutusta kuin va- loa ja informaatiota ei ole käytetty. Kaikki on siis pelkkää orgaanista fysiikkaa. Olen kohdistanut jo neljän vuoden ajan nanohydroteknologisen vaikutuksen Itä- mereen Pernajanjoen kautta. Vain uusinta, Kärmelammin lopullisesti muuttanutta teknologiaa ei ole vielä kokeiltu Pernajan- joella, joten sen voimakas vaikutus ei vielä näy Suomenlahdessa. Sen sijaan nähtäväs- ti vanhemmat käsittelyt ovat riittäneet pi- tämään sinileväesiintymät aisoissa vuosi- na 2010 ja 2011. Niitähän piti tulla runsaasti, kun fosforia oli paljon, ja kesät olivat kuumia, mutta ei tullut. Myös monet Suomenlahden syvänteet on saatu muo- dostamaan happea, kuten Kirkkojärvellä ja Kärmelammillakin kävi. Työtäni on alusta asti seurannut ja kannus- tanut fysiikan professori Eino Tunkelo Es- poosta. Työhöni liittyviä mittauksia on vuodesta 1989 tehnyt kalastusneuvos, lim- nologi Juha Keto Lahdesta. Kärmelammille minut pyysi järven ranta-asukas, johtaja Matti Vanhanen Hämeenlinnasta. En ole löytänyt viitteitä siitä, että mitään tähän verrattavaa menetelmää olisi esitet- ty missään muualla. Ihmiskunta on kasva- vassa vaarassa veden rakenteen hajoami- sen takia. Kun Kärmelammin tulokset saatiin 1.9., katsoin, että menetelmäni on valmis, ja velvollisuuteni on nyt saattaa asia ympäristövaikuttajien tietoon. Heikki Tammisalo, vapaa tutkija, hammaslääkäri SuomiF inland Nanohydrologiasta apua Itämerenkin toipumiseen? Rikkoutuneen veden rakenne korjataan Kärmelammi ennen ylhäällä ja jälkeen nanohy- drologisen käsittelyn. Kalastusneuvos, limnologi Juha Keto on tehnyt Heikki Tammisalon tutkimuksiin liittyviä mittauksia.
41
41Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Porilaiset tehdasvierailulla Heikki Laiho Oy on johtavia suomalaisia vesijohtovarusteiden valmistajia. Vuonna 1967 perustettu perheyritys sijaitsee Porin kaupungin kupeessa, Noormarkussa. Yli 40 vuoden kokemus alalta, innovatiivi- nen ja asiakaslähtöinen tuotekehitys sekä jatkuvasti kehittyvät tuotantomenetelmät ovat yrityksen kulmakiviä, joiden ansiosta Heikki Laiho Oy on noussut kotimaan markkinoiden lisäksi myös merkittävimpi- en pohjoismaisten vesijohtovarusteval- mistajien joukkoon. Yrityksessä työskentelee tällä hetkellä 37 henkilöä ja liikevaihto yrityksellä on noin 7 miljoonaa euroa. Viennin osuus myynnistä on noin 30 prosenttia. Seppo Niemistö, Porin Rotaryklub SuomiF inland Jazzilla poliota vastaan Kristiinankaupungin Rotaryklubi järjesti jazz-konsertin Kristiinankaupungin uudes- sa kirkossa 30.10.2011, teemana End Polio Now. Tuotto meni lyhentämättömänä po- lio-rahastoon. Konserttituotolla klubi suo- ritti velvoitteensa loppuun projektissa, joka alkoi 1986 järjestetyillä illallistanssiaisilla. Lasse Vilkevuori, Kristiinankaupungin Rotaryklubi Vesijohtovarusteet taipuvat moneksi, kun asialla on Heikki Laiho. Hesperian Rotaryklubi ja Helsinki City West Rotaryklubi, jotka molemmat kokoontuvat Ravintola Helkassa Helsingissä, ovat kiin- nittäneet rotarylaatan ravintolan sisään- käynnin seinälle. Klubien presidentit Martti Mikkonen ja Kikka Lilius paljastivat laatan juhlallisessa tilaisuudessa 22.11.2011, jon- ka jälkeen juhlaa jatkettiin yhteisillä pikku- jouluillallisilla. Ruokailun lomassa veli Risto Karimaa ker- toi Helsinki City West klubin taustoista. Lauttasaaren Rotaryklubin aloitteesta syn- tyi Ruoholahden Rotaryklubi vuonna 1998. Klubi oli heti alusta alkaen leimallisesti se- kaklubi, siis sekä mies- että naisjäsenten. Klubin ensimmäiseksi presidentiksi valit- tiin Irene Muurinen, joka oli koko piirin en- simmäinen naispresidentti. Vuonna 2007 klubin nimi muutettiin Helsinki City West Rotaryklubiksi ja kokouspaikaksi vakiintui Ravintola Helka. Klubi on ollut aktiivinen nuorisovaihtotoiminnassa ja suhteissa Vi- roon. Klubi on myös tukenut nuorisotoi- mintaa Ruoholahdessa. Sekaklubi on osoittautunut vahvaksi ja hyväksi toimin- tamalliksi. Hesperian Rotaryklubin taipaleesta kertoi veli Eero Blåfield. Klubi syntyi vuonna 1983 Töölön ja Munkkiniemen klubien ollessa kummeina. Hesperian klubi edustaa täs- mälleen Rotary Internationalin klubikes- kiarvoa; jäsenmäärä 39, klubin valitetta- vasti ei jäsenten ikä 28 vuotta, sijainti Länsi-Eurooppa RI:n suurin alue ja vielä- pä kokouspäivä tiistai. Omaa profiilia klubille antaa sen töölöläi- syys ja ennen kaikkea klubin voimakas suhde musiikkikulttuuriin. Muusikkojäse- net, konsertit ja pysyvä stipendiohjelma Sibelius-Akatemiaan ovat olleet keskeisiä. Muita projektikohteita ovat olleet mm. Lastenklinikan potilaat, sokeiden opaskoi- rat ja Viron avustusohjelmat. Keravan Keskuskoulun musiikkiluokan Tiernapojat johdattivat meidät joulutun- nelmaan, esitys oli kuin sokeri pohjalla. Ti- laisuus oli palautteen perusteella erittäin onnistunut ja siitä suurkiitos kuuluu sisar Sirpa Soukille, joka vastasi järjestelyistä. Juhlassa olivat mukana piirin apulaisgo- vernorit Pentti Ranta-Aho ja Jari Karpakka. Teksti: Eero Blåfield, Hesperian Rotaryklubi Rotarylaatan paljastivat Hesperian Rotaryklubin presidentti Martti Mikkonen ja Helsinki City West Rotaryklubin presidentti Kikka Lilius. Rotarylaatan paljastus ravintola Helkassa Helsingissä
42
42 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden SuomiF inland Pirkkalan Rotaryklubi lahjoitti Tarton kan- sainväliselle koululle 4 kpl iPadeja. Klubi oli jo pitkään pohtinut oman kansainvälisen projektin toteuttamista, joka olisi klubille ta- loudellisesti mahdollista ja voitaisiin toteut- taa mahdollisimman lyhyen ajan puitteissa. Klubin rotarysäätiöasiamiehellä Esko Mäl- kösellä oli yhteyksiä Tartossa toimivaan Tarton suomalaiseen kouluun, jossa Tar- tossa asuvat suomalaiset lapset voivat saa- da peruskouluopetusta suomalaisen oppi- suunnitelman mukaisesti suomeksi. Tarton kansainvälisessä koulussa oli jo ko- keiltu taulutietokoneitten käyttöä opetuk- sessa ja siitä oli saatu hyviä kokemuksia. Laitteiston hankintaan ei koululla ollut kui- tenkaan riittävästi varoja. Avuksi tuli Pirk- kalan Rotaryklubi ja Rotarypiiri 1390. Lait- teita hankittiin neljä kappaletta. Kaksi pientä koulua yhdessä Tarton suomalainen koulu on perustettu vuonna 2000. Oppilaita on tällä hetkellä 15, aina esikoulusta ja alakoulun ensim- mäisestä luokasta yläkoulun viimeiseen luokkaan. Tarton kansainvälinen koulu on vuotta nuorempi, samankokoinen pikku- ruinen koulu. Koulut muuttivat saman ka- ton alle kaksi vuotta sitten. Yhteistyö on toiminut hyvin, ja kouluista on muokkau- tunut tiivis yhteisö. Äidinkieli on suurimmalla osalla suomalai- sen koulun oppilaista suomi. Osalla ensim- mäisenä opittu kieli on jokin muu. Silloin suomen kieli on opittu esimerkiksi suo- menkielisten sukulaisten kautta tai asu- malla Suomessa. Kansainvälisessä koulus- sa on tänä vuonna oppilaita Tanskasta, Norjasta, Venäjältä ja Israelista, yhteinen kieli koulussa on englanti. Tietoa ja huvia samalla ruudulla Tuliterät iPadit ovat taajaan käytössä Tar- ton kansainvälisellä koululla ja Tarton suo- malaisella koululla. Oppilailla on lupa käyt- tää Ipadeja hyppytunneillaan ja tuntien välissä olevilla tauoilla sekä luonnollises- ti oppitunneilla tiedon etsintään. Tarton suomalaisen koulun 6. luokkalainen Emil Kerttunen ja 8. luokkalainen Viljami Seppälä kertovat käyttävänsä iPadia kou- lussa jatkuvasti. Molemmat pojista käyttä- vät sitä esimerkiksi musiikin kuunteluun ja hauskojen kuvien katseluun. Koulutyössä Kerttunen on käyttänyt iPadia esimerkiksi äidinkielen tunneilla ja tiedon etsi- misessä. Molemmilla Wikipedia on ahkerassa käytössä. Seppälä mainitsee myös vironkieli- sen matematiikka-sivuston, josta hän on saa- nut runsaasti apua laskujensa laskemiseen. Molemmista iPadia on helppo käyttää. Seppälä pitää erityisesti siitä, ettei hiirtä tai näppäimistöä ole tarpeen käyttää. Myös- kään johdot eivät ole iPadeissa tiellä. - Se on kevyt ja kätevä ja mahtuu helposti mukaan matkallekin, Seppälä toteaa. Tarton kansainvälisen koulun luonnontie- teiden opettaja Kadi Rätsepp on käyttänyt iPadeja opetuksessaan paljon. Hän pitää taulutietokoneista erityisesti niiden käte- vän koon vuoksi. - Ipadien käyttöä varten ei tarvitse tyhjentää koko työpöytää, vaan se mahtuu pöydän kulmalle, Rätsepp kertoo. Hän kiittelee myös iPadien laadukkaita so- velluksia, jotka auttavat opetustyössä. Hän tuo esimerkin tunnilta, jossa aiheena olivat ihmisen aivot. - Ipadin kanssa homma sujui näppärästi, Rät- sepp selittää. Olin pystynyt jo etukäteen la- taamaan kaikkien iPadeihin samat tiedot ja tiedostot, jota sitten opetuksessa käytettiin. Oppilaat ovat tottuneita tietokoneiden käyttäjiä. Suurin osa tekeekin koulun kirjoi- tustyöt enimmäkseen tietokoneella, ellei erikseen toisin ole opettajan puolelta mai- nittu. Myös erilaisia esitelmiä ja tutkielmia varten haetaan paljon tietoa internetistä. Nykypäivänä tietokonetta käytetään pal- jon myös opetuksessa. Esimerkkinä mai- nittakoon OPIT-sivusto, josta löytyy oppi- materiaaleja, jotka on tarkoitettu käytettäväksi opetuksen avuksi. Sivustolta löytyy esimerkiksi tehtäviä oppilaille muun informaation lisäksi. Kiitokset Internetin kautta Pirkkalan Rotaryklubin lahjoittamat iPadit saapuivat Tarttoon syyskuussa, ja koulun ja klubin etätapaaminen pidettiin 14.10.2011. Yhteys Suomenlahden yli saatiin Skypeä käyttäen. Tartossa nettikameran äärellä oli- vat Tarton kansainvälisen koulun rehtori Kristi Aria, suomalaisen koulun rehtori Juha- ni Koivuviita, Tarton suomalaisen koulun yh- distys ry:n puheenjohtaja Kirsi Äyräs ja kou- lun oppilaat Kalle Nieminen ja Sofia Lintula. Kuvan- ja äänenlaatu ei ollut paras mahdol- linen, mutta kiitokset lahjoituksesta saatiin välitettyä ja osapuolet pystyivät keskuste- lemaan ja vaihtamaan kuulumisia maantie- teellisestä etäisyydestä huolimatta. Tapaamisen aikana sovittiin, että koulun oppilaat pääsevät kuluvan kouluvuoden aikana tutustumaan eri ammatteihin rota- rien opastamina. Nämäkin tapaamiset on tarkoitus toteuttaa etäyhteydellä. Teksti: Reetta Sahlman ja Juhani Koivuviita Tarton koululaiset saivat Pirkkalan Rotaryklubilta iPadit Tartossa iPadit ovat ahkerassa käytössä niin oppitunneilla kuin niiden välissäkin.
43
43Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Kolmen klubin yhteisen ohjelman toinen vaihe uusien jäsenten opastamiseksi on toteutettu. Kolmas osa pidetään vielä ensi keväänä ja sitten katsotaan myös tulokset. Onko yhteisopastus tarpeen, astutaanko kummin varpaille, ovatko uudet jäsenet saaneet jotain uutta? Näitä kysymyksiä asettivat itselleen neljä alustajaa. Mikkeli-Porrassalmen klubin jä- senet Pentti, Jussi, Heimo ja Veysi, jotka pi- tivät kukin noin 5-15 minuutin analysoin- nin aiheinaan eri alueet. Pentti alusti rutinoidusti viikkokokouksen tavoitteista ja sisällöstä ja Jussi kertoi mo- nipuolisesti miksi hän on rotari. Kansainvä- lisyys ja aktiviteeteissä mukanaolo koros- tuivat, hauskuutta unohtamatta. Heimo puolestaan paljasti, mitä rotarius on hänelle ja perheelle antanut lähes 40 vuoden aikana ja joukon uusin klubin jä- sen Veysi Zengil kertoi havainnoistaan uu- tena rotarina klubissa. Kysymyksiä aiheista mukana olleilta muilta jäseniltä ei kovin paljon tullut. Mikään yllä- tys ei ollut se, että Veysi sai enimmät utelut; miksi olet tullut Suomeen ja miten olet tän- ne perheinesi asettunut? Veysi Zengilillä on omat yritykset Mikkelissä ja Kouvolassa. Vs. klubipresidentti Jorma Huttunen ohja- si illan menoja, Tuula Pihkalalle annettiin kunniamaininta klubin paluusta vuoteen 1905, jolloin Paul Harris ja hänen kolme ka- veriaan pitivät roteeraavia kokouksia työ- paikoillaan niin kuin Tuula Mikkelin Ravira- dan toimitusjohtajana Mikkelissä. Nyt klubi kokoontuu jäsen Timo Leson työ- maalla. Voidaan ehkä kysyä, kenen työpai- kalla seuraavaksi? Kolmen klubin IC-kokouksia perheet mu- kana halutaan useamminkin antoisa ja iloinen ilmapiiri juhlistaa arkea! Teksti: Heimo Heikkilä, Mikkeli Porrassalmen Rotaryklubi SuomiF inland Pietarilainen ohjelmaryhmä Malinovka vil- litsi putaalaisyleisön osoittamaan suosiota seisaallaan lokakuun alussa Pihtiputaan seurojentalolla Jukolassa. Kuusijäsenisen Malinovkan iloiset ja erittäin taidokkaat tanssijat, soittajat ja laulajat saivat yleisön todella viihtymään vauhdikkaalla esiinty- misellään - he kutittivat kujeillaan myös nauruhermoja. Niin mainio oli ryhmän esitys Jukolassa, että yli 70-päinen yleisö todellakin nousi osoittamaan suosiotaan seisaaltaan tä- män tanssi-, laulu- ja soittotapahtuman päätteeksi. Jos paikallislehteen olisi laitet- tu maksullinen ilmoitus, väkeä olisi epäile- mättä kertynyt paikalle huomattavasti enemmänkin. Ryhmä oli esiintymässä kesäkuussa 2011 Pietarissa vierailleelle Pihtiputaan rotarien turistiryhmälle, ja Pihtiputaan esityksen järjesteli nimenomaan Pihtiputaan Rotary- klubi. Viidentoista euron pääsylippu oi- keutti myös kahvitteluun väliajalla. Kaikille avoimen tilaisuuden nettotuotto käyte- tään hyväntekeväisyyteen sekä kotikun- nassa nuorten että maailmalla PolioPlus- san hyväksi. Putaalaisrotarien Pietarin vierailusta poikinee myös St Petersburg International rotaryklubin vastavierailu Pihtiputaalla. Vihje muidenkin rotarien varainhan- kintaan ja kansainvälistymiseen Malinovka voisi olla hyvä valinta varain- hankintaan ja kansojen ystävyyden lujitta- miseen myös muille Suomen rotaryklu- beille. Jos saatte esityksen vaikkapa kolmelle peräkkäiselle päivälle, siis vähin- tään kolmen klubin yhteistyönä, esityksen hintaa voidaan neuvotella sen verran edulliseksi, että tilaisuudesta kertyy muka- vasti voittoa klubeille. Parhaiten Malinovka vapautuu ulkomaan- kiertueille tammi-huhtikuussa sekä loka- kuussa. Ryhmään saa yhteyden suomeksi sähköpostilla rida.savolainenhotmail. com ja suoraan Pietariin englanniksi tai ve- näjäksi Mihail Buhtojaroviin osoitteella banzzzayinbox.ru. Rautaisen ammattitaidon omaavaan ryh- mään kuuluvat laulajina todella komeaää- niset Irina Buhtojarova ja Andrei Bikovski sekä upeina tanssijoina Jelena Chukavina ja Jevgeni Presniakov. Balalaikkaa soittaa tai- dokkaasti Aleksei Jurov ja venäläistä har- monikkaa eli bajania taiturimainen Pavel Kovalenko. Esiintyjäryhmässä ei todella- kaan ole yhtään heikkoa lenkkiä. Esityksen väliajalla myydään yleensä myös venäläisiä matkamuistoja ja ryhmän dvd-levyjä. Teksti: Pentti Ruotsalainen, Pihtiputaan Rk Kuva: Malinovkan arkisto Malinovka-ryhmän esityksissä on vauhtia, taidokkuutta ja hyväntuulisia kujeita: hyvä vihje klubeille kansainvälistymiseen ja varainhankin- taan! Malinovka villitsi puttaalaiset Uusia jäseniä opastettiin Mikkelissä Pentti Peitola, Jussi Törrönen, Heimo Heikkilä ja Veysi Zengil alustivat uusien jäsenten opastami- sesta.
44
44 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden SuomiF inland Suomettuminen, eli rähmällään olo Venä- jän suuntaan, päättyy sitten, kun vanhem- pi poliitikkosukupolvi väistyy politiikasta, arveli Helsingin Yliopiston Venäjäntutkija, dosentti Arto Luukkanen Ylikeravan Rota- ryklubin järjestämässä esitelmätilaisuu- dessa Keravalla 12.9.2011. Vanhan poliitikkosukupolven edustajina Arto Luukkanen mainitsi nimet Halonen, Tuomioja ja Lipponen. Suomettumiseen ei Luukkasen mukaan enää nykymaailmassa ole mitään syytä. Ve- näläisten ylivoimainen enemmistö suh- tautuu Suomeen ja suomalaisiin hyvin myönteisesti. He pitävät Suomea ihanne- valtiona, jossa vierailevat enenevässä mää- rin. Venäläiset jättivät Suomeen viime vuonna yli 1 mrd euroa. Venäjällä tosin esiintyy pienilukuinen, mutta suuriääninen ns. Suomensyöjien ryhmä, joka on esittänyt kerrassaan mieli- kuvituksellisia näkemyksiä Suomen har- joittamasta politiikasta suhteessaan Venä- jään. Tämän ryhmän mukaan puheet Natosta viittaavat suomalaisten sotilaalli- seen revanssihenkeen. Täällä kuulemma valmistellaan sotaa Venäjä vastaan. Suomalaisten mielenkiinto Venäjän suo- malais-ugrilaisia kansoja kohtaan johtuu siitä, että suomalaiset havittelevat Venäjän öljy- ja kaasuvaroja. Sivustatukea näille ja muille yhtä mahdottomille näkemyksille antavat Suomen ns. antifasistit, joiden nä- kyvin keulahahmo on dosentti Johan Bäckman. Suomalaisten sietokykyä koeteltu Dosentti Arto Luukkanen on herättänyt huomiota mm. pamfletillaan Onko Suomi Venäjän taskussa?. Tässä kirjassaan hän kiinnittää huomiota Venäjän viime vuosi- na harjoittamaan suomalaisten simputta- miseen. Tunnettuja ovat Venäjän puutullit, joista toistaiseksi on tosin luovuttu, rekkajonot, Venäjän tullin aiheuttamat hankaluudet, venäläisten tontinostot ja lapsijupakat. Näillä Venäjä on ilmeisesti harkitusti ko- etellut suomalaisten sietokykyä. Suuri naa- puri haluaa varmaankin näyttää kaapin paikan pienemmille naapureilleen. Tästä- hän Baltian mailla on myös kokemuksia. Venäjällä vallitseva sekurokratia turvalli- suuselinten ylivalta mielellään näkee vastakohtaisuuksia valtioiden välisissä suhteissa. Tämä on vanhakantaista ajatte- lua, Arto Luukkasen mielestä. Vastavuoroisuus kunniaan Arto Luukkanen ei näe venäläisten ton- tinostoissa mitään suurempaa ongelmaa niin kauan kun ei ole kysymys rikollisten piirien harjoittamasta rahanpesusta. Toi- saalta hän ihmettelee, miksi venäläiset ovat olleet kiinnostuneita myös lento- kenttien ja tutka-asemien läheisyydessä sijaitsevista kiinteistöistä. Tonttikaupoissa tulisi Luukkasen mielestä vallita myös vastavuoroisuus. Suomalais- ten tulisi saada ostaa Karjalasta tontteja yhtä vapaasti kuin venäläiset Suomesta. Venäjän tullia Luukkanen arvostelee edel- leen ankarasti. Se on hänen mielestään täysin mätä ja korruptoitunut laitos, joka jarruttaa ja estää Suomen ja Venäjän välis- tä kauppaa ja matkailuliikennettä - mutta ehkäpä tälläkin sektorilla voi tapahtua pa- rantumista. Ylikeravan Rotaryklubin vie- raillessa äskettäin Pietarissa kiinnittyi huo- mio tullimuodollisuuksien joustavuuteen Allegro-junassa. Luukkasen mielestä Venäjä on Suomelle suurempi mahdollisuus kuin uhka. Venäjä on Suomelle merkittävä markkina-alue. Eräänä ongelmana on kuitenkin suoma- laisten huono venäjänkielen taito. Luukka- sen mielestä venäjänkielen opiskelua tulisi lisätä ainakin Itä-Suomessa vaikkapa ruot- sinkielen kustannuksella ainakin kokeilu- luonteisesti. Matti Höök, Ylikeravan Rotaryklubi Hyvästi suomettuminen. Suomettumiseen ei Arto Luukkasen mukaan enää ole mitään syytä. Helsingin Yliopiston Venäjäntutkija, dosentti Arto Luukkanen: Suomettuminen päättyy vanhemman poliitikkosukupolven väistyessä politiikasta
45
45Nummer 1. 2012 . Rotary Norden SuomiF inland Finland på Svenska Finlandssidornas innehåll refereras här på svenska i korthet. Syftet är att ge våra skan- dinaviska läsare en översikt över vad Finlands- sidorna innehåller. I många fall är en bild och några ord i web-format helt klargörande. Vattenreparation Tandläkaren Heikki Tammisalo, som titule- rar sig fri forskare, hävdar att förorenat vatten kan repareras med utnyttjande av nanohydroteknologi. Han har forskat i äm- net över 20 år och omsatt sina teorier i försök, som enligt honom visar, att förore- nat vattens söndrade struktur kan åter- ställas. Två bilder på sidan 40 visar sjön Kärmelammi före och efter en nanohydro- logisk behandling. Medlemsvägledning Tre rotaryklubbar i sydöstra Finland har tillsammans ordnat vägledning för nya medlemmar. När den tredje och sista fa- sen i vägledningsprojektet genomförts i vår gör man en utvärdering; steg man på faddrarnas tår, vad har det gett de nya medlemmarna etc.? iPad-donation Pirkkala Rotaryklubb har donerat fyra iPad-plattor till den internationella skolan i Tartu, i vars anslutning också en finsk skola verkar. Klubben förverkligade på detta sätt en länge närd önskan att genomföra ett internationellt projekt, som man hade råd med och som kunde realiseras snabbt. Den finska skolan grundades år 2000 och har i dag 15 elever. Den två år yngre inter- nationella skolan har elever från Danmark, Norge, Ryssland och Israel. och på finska Ulriikka Kettunen vietti Rotareiden järjestämän vaihto-oppi- lasvuoden Alaskassa. Porvoolainen ker- too lehtemme haastattelussa sivu xx op- pineensa paljon vuoden aikana, eniten ehkä itsestään. Hän toteaa odotuksensa kaiken kaikkiaan ylittyneen. Malinovka Rotarianer från klubben i Pihtipudas besök- te i somras i St Petersburg och såg där dans- och programgruppen Malinovka. Gruppen gjorde ett så starkt intryck att rotarianerna bjöd in den till Pihtipudas, där den uppträd- de för en talrik publik. Intäkterna från till- ställningen gick bland annat till polioinsam- lingen. Nu väntar man St Petersburg International rotaryklubben på svarsvisit. SID 44 SID 38 - 39 Renare havsvatten Rotarianerna i Raumo på den sydvästfin- ländska kusten vill slå ett slag för renare havsvatten. Raumoklubbarna ordnar i mars ett seminarium, som fungerar som avspark för en omfattande kampanj Öst- ersjön, Skärgårdshavet och Bottenhavet till fromma. De utmanar de andra klub- barna i Finland att gå med i projektet, som har förutsättningar att utvecklas till ett nationellt finländskt huvudprojekt. Rotary Finlands styrelseordförande Pentti Silvennoinen hoppas att också de övriga nordiska länderna kunde fås med i projek- tet på något sätt. Finlandisering Bugandet mot Ryssland slutar först då den äldre generationen politiker drar sig tillbaka. Den bedömningen gör Arto Luuk- kanen. Docenten vid Helsingfors Universi- tet föreläste om ämnet för medlemmarna i rotaryklubben i övre Kervo i höstas. Hans bedömning är att det inte längre finns nå- gon orsak till vad som kallats finlandise- ring och som blivit något av ett skällsord i politiken. En övervägande majoritet i Ryssland har i dag en ytterst positiv in- ställning till Finland och finländarna. SID 40 - 41 SID 42 - 43 Avtäckning Två Rotaryklubbar i Helsingfors, som bäg- ge använder samma restaurang som mö- teslokal, har satt upp och avtäckt ett Ro- taryemblem som tecken på ställets status. Jazz mot polio I Kristinestad ordnade Rotaryklubben en jazzkonsert i stadens nya kyrka. Intäkterna gick oavkortade till End Polio Now insam- lingen.
46
46 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Verdensprsidenten og Prinsgemalen fejrede Kbenhavns Rotary Klub RIP Kalyan med Binota sammen med prsident Merethe Stagetorn på Amalienborg Slotsplads foran Christian IX Pal Af Tine Vorting Fotos: Niels Chr. Schou Onsdag den 30. november fejrede Kben- havns Rotary Klub sin 90 års fdselsdag for mere end 300 personer i Odd Fellow Pa- let ved et InterCity mde, som også bd på fornemt besg af HKH Prinsgemalen og RI President Kalyan Banerjee. Klubbens prsident Merethe Stagetorn bd srligt velkommen til klubbens Pro- tektor, HKH Prinsgemalen og til RIs Presi- dent Kalyan Banerjee og fru Binota. Ver- densprsidenten og frue samt klubbens prsident var kort forinden ankommet i en vaskegte Rolls Royce fra tyverne. Mdets hjdepunkt var, da HKH Prinsgema- len overrakte en check på USD 100.000.- til RIP Kalyan til The Rotary Foundation til sttte for Rotarys kamp for at udrydde polio. Ga- ven var ydet af en fond, stiftet af Kbenhavns Rotary Klubs mangeårige, hjt skattede resmedlem, afdde Ole Mauritzen og frue. Den flgende lrdag festede 150 rotaria- nere og gster i Odd Fellow Palet til klubbens 90 års fest, der havde temaet De brlende tyvere. HKH Prinsgemalen overrkker donationen på USD 100.000 til RIP Banerjee RIP Kalyan takker tilhrerne vrdigt efter sin tale
47
47Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Selv om Kbenhavns Rotary Klub havde inviteret åbent til 90-års dagen for klubbens start og dermed også starten for Rotary i Danmark, var antallet af gster fra andre klubber ret beskedent. Men klubben er ikke alene landets ldste, men med 167 med- lemmer også blandt de strste. Så med officielle gster og del- tagere fra andre klubber var det en pnt stor forsamling, der fyldte koncertsalen i Odd Fellowpalet. Og vi, der var der som gster, blev hjerteligt modtaget og fik lov at deltage i et usdvanligt Rotary-mde, der startede med networking til jazz-musik i Havesalen og endte med meddelel- sen af, at baren nu var åben til eftersnak. Den, der fyldte salen mest den dag, var verdensprsident Kalyan Banerjee. En karismatisk personlighed, der kunne tiltale os my brothers and sisters in Rotary uden at det ld det mindste forkert. En travl mand også, han var dagen fr ankommet fra Japan og skulle videre til Bali, så Danmark lå ikke ligefrem på ruten, som han sagde - og det var i vrigt hans andet besg i Danmark, han var her også ved Convention 2006. Banerjee fortalte historien om dengang Paul Harris deltog i klub- bens 10 år fdselsdag og blev imponeret af danskernes evne og udholdenhed, når det glder om at fejre, lige fra picnic fra mor- genstunden til maskebal om aftenen, det var jo i tyverne. Verdensprsidenten havde ganske vist fortalt herom sidste gang han var i Kbenhavn, men det gjorde nu ikke noget, men- te han: Hvor det ellers siges at den, der glemmer historien, er dmt til at gentage den, så glder iflge Banarlee i Rotary, at den, der glemmer, alene går glip af fornjelsen ved at opleve det som en gentagelse, når det samme sker nok en gang... Banarjee illustrerede styrken ved at trkke på samme hammel med at verden snart nrmer sig at vre poliofri, hvad ingen havde troet for 30 år siden. Og vi skal videre, sagde han, vi skal have fat i de unge generationer lad os inviterede dem ind! - vi skal gre Rotary grn lad os gre en forskel i verden. Bring that excitement back lad os få Rotary-begejstringen tilbage ld det slagsordsagtigt, men sagt af en mand som Kalyan Ba- nerjee trovrdigt og oplftende. Med til at fylde dagen var også en trivelig og veloplagt klubpro- tektor, nemlig Henrik, HKH Prinsgemalen, med en Paul Harris i jakkereversen. Han fik ren af at overrkke en både fysisk og belbsmssigt usdvanlig stor og flot check, 100.000 , til End Polio Now arbejdet. Det var en festlig dag i en hderkronet klub, og selv om den er Danmarks ldste, er den også med på tidens behov. Såle- des har klubben ud over det ordinre frokostmde også et ugentligt morgenmde hver mandag 8.30 for dem, der ikke kan vre vk fra dagens dont i middagsstunden. Jens Otto Kjr Hansen Flot fdselsdagsmde i Danmarks ldste klub RIP Kalyans aide under opholdet i Danmark, Carsten Dencker Nielsen Operasangerinden og skuespilleren Louise Fribo, der er modtager af bl.a. Reumertprisen og Margue- rite Viby Prisen var også blandt de optrdende Klubbens protektor HKH Prinsgemalen omgivet af prsidenten, Merethe Stagetorn og de to hovedkrf- ter bag 90 års arrangementerne Helena Nymann og Jan Willumsen Et udsnit af de pyntede damer til 90 års galla
48
48 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Randers stre har efter langt tillb fået egne lokaler i Randers midtby. Lynhurtigt er det blevet en succes, og nu har tre Rota- ry-klubber valgt at henlgge mderne til det nye Rotaryhus. Lkre ny istandsatte lokaler tt på cen- trum, det er hvad Randers stre nu kan råde over, men det er bestemt ikke kom- met af sig selv. - Vi har arbejdet på sagen i mere end 10 år, og der har vret uendelige diskussioner i klubben, om hvorvidt det ville vre en for- del at have egne lokaler, fortller lokale- udvalgsformand Erik Christensen EC. Mange medlemmer var trtte af at hol- de mderne på et lokalt hotel, hvor servi- cen blev dårligere og dårligere, og med- lemmerne ikke kunne komme hurtigt nok hjem efter mderne. Men andre var betnkelige ved, om det ville blive for stort et arbejde for inspektren, når klub- ben selv skulle stå for mad, oprydning, rengring osv. - Heldigvis er vores betnkeligheder ble- vet gjort til skamme, og i dag er alle med- lemmer begejstrede for de nye lokaler, fortller EC. Flles investering En kreds af Rotarianere fra klubben ind- skd penge i et selskab, som har stået for indretning af lokalerne, som er lejet af Randers Kommune. Disse medlemmers beredvillighed har betydet, at kontin- gentet har kunnet holdes på samme ni- veau som fr. - Det var et sats fra klubbens og investor- gruppens side, for det krvede, at byens andre Rotary klubber ville leje sig ind i huset. Men nu 6 måneder efter indviel- sen har både Randers stre og Randers Sndre valgt at lgge deres mder i hu- set, så nu er også konomien på plads, fortller EC. Praktikken på plads Klubberne får hjlp af Tut, som srger for borddkning og anretning, og dagen ef- ter srger hun for oprydning og rengring. På den måde er servicen mindst på niveau med det hotel, hvor mderne tidligere blev holdt, og så er mad og drikke blevet både billigere, rigeligere og bedre. - Vi oplever, at medlemmerne kommer tidligere og bliver hngende efter m- derne og snakker over en kop kaffe eller en l, fortller klubbens prsident, Kri- stian Dohn. Og faciliteterne i de nye lokaler er tiptop. Der er hjttaleranlg, storskrme til vis- ning af PowerPoints, flygel, kkken, bar og sågar en foyer med ldermder. De er i vrigt en gave fra Randers stres tyske venskabsklub i Kiel. - Det har styrket sammenholdet i klubben helt enormt, fortller Kristian Dohn, og det er det bedste der er sket i klubben i lange tider. John Aarse Egne lokaler succes i Randers Egne lokaler som hjemsted for tre klubber er blevet en succes i Randers Standarden er hj to store fladskrme til powerpoint og, som det ses på det andet billede, eget flygel.
49
49Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Kongens Lyngby Rk giver nu en kono- misk håndsrkning til udsatte brn i Filip- pinerne. Til januar rejser tandlge Per Bjrndal og hans medarbejdere på Tandlgecentret Svanen i Lyngby til Filippinerne, hvor de skal behandle flere hundrede brn med dårlige tnder. Det sker som led i et fler- årigt humanitrt tandlgeprojekt stablet på benene af tandlge Per Bjrndal fra Tandlgecentret Svanen. Hold på 14 rykker ud Per Bjrndal lukker simpelthen klinikken på Lyngby Hovedgade i en uge i januar og tager med fem tandlger, to tandplejere og seks klinikassistenter til Filippinerne for at hjlpe de fattige brn i Cebu på Fi- lippinerne. I forbindelse med denne uges julemde i Kongens Lyngby Rk afholdt klubbens le- delse en auktion over tandbrster blandt deltagerne. Den gav et overskud på over 5000 kr., som går ubeskåret til Per Bjrn- dals arbejde blandt de mange brn med dårlige tnder i Filippinerne. Huller hos de fleste Iflge Per Bjrndal lever 40 pct. af befolk- ningen i Filippinerne under fattigdoms- grnsen det vil sige for under 1 dollar om dagen. Der er i et sådant budget ikke råd til tandbehandling. Det har meget al- vorlige konsekvenser for brnenes tandsi- tuation. 70 pct. af den filippinske befolk- ning har aldrig vret til tandlge. 85 pct. af de filippinske brn har i gennemsnit tre til fire huller i tnderne, hvoraf mindst to går ind til nerven. Det indebrer, at de fleste brn i flere peri- oder lever med tandpine i strre eller min- dre grad. Det påvirker i hj grad deres livs- kvalitet. Det gr ondt, når de spiser. De magter ikke at gå i skole. I skolerne er der et fravr på over 40 pct. på grund af tandpine. Trak 1.260 tnder ud Sidste gang jeg var af sted til Filippinerne, var det sammen med to andre tandlger. Vi nåede at behandle 600 brn i alderen 6 til 14 år. Vi trak 1260 tnder ud og lavede 260 fyldninger fortller Per Bjrndal, der er medlem af Dyrehaven Rk i Kongens Lyngby. Udover Kongens Lyngby Rk er alle andre meget velkomne til at sttte Lyngby-tand- lgernes frivillige indsats i Filippinerne. Bidrag kan indbetales til bankkonto reg. Nr. 5471 kontonummer 0932320 i Nykredit Bank, oplyser Per Bjrndal. Lyngby hjlper filippinske brn Humret fejler ikke noget hos de filippinske brn selv om tnderne har det skidt Per Bjrndal med en af sine unge patienter Jo, her er noget at komme efter og det gr det brave danske hold så
50
50 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Det 4. vandprojekt fra Assens Rk i Indone- sien blev indviet frst i november. Assens Rk har sammen med tre andre europiske Rotary-klubber og en lokal klub i Indonesien haft et perfekt samar- bejde om etableringen af et nyt vandpro- jekt på Java i Indonesien. De vrige klubber er de to tyske Roten- burg Assens venskabsklub i Tyskland og Cloppenburg samt Århus Rk og den lokale indonesiske Rk Surabaya Timor. Tilsam- men har disse klubber og Assens indsam- let 205.000 kr. For dette belb er det lykkedes at lave en rrledning på 8 km fra et kildespring på en bjergskråning til et lukket vandreservoir i den lille landsby BajangKrondon i det syd- stlige Java. En landsby med 800 indbyg- gere. I landsbyen er der etableret en stor brnd og rundt om i landsbyen er der etab- leret flere beholdere, så aftapning af vand kan ske i nrheden af boplen. Der er lige- ledes lavet opsamling af evt. overskuds- vand, der bruges til vanding af rismarkerne. Medlemmer fra Assens Rk John Peder- sen og Kjeld Rasmussen var til stede ved indvielsen. De oplyser, at det var meget glade beboere, der takkede for den ko- nomiske sttte. Vandprojektet betyder, at landsbybeboerne nu er fri for at gå den lange og ufremkommelige til kilden. Et ar- bejde, som udelukkende har vret vareta- get af kvinder og brn, der af den grund måtte svigte skolen. De to rotarianere oplyser også, at det var en fornjelse at se det frdige resultat, som alle i landsbyen havde taget del i. Den lokale klub Surabaya Timor havde vret kontaktorgan til myndighederne, stået for den koordinerende planlgning med ind- byggerne og indkb af materialer. Alt det manuelle gravearbejde med håndkraft gennem en meget stenet undergrund var foretaget af indbyggerne selv. Det var de rigtig stolte over. -Ja, det var en fantastisk oplevelse at se så taknemmelige mennesker, siger Kjeld Ras- mussen. -Det, der er så dejligt ved den slags Rotary-projekter i udlandet, er at se, at det virker. Det skyldes selvflgelig den meget nre kontakt og opflgning un- dervejs, som den lokale Rk, Surabaya Ti- mor, har stået for. Vi drog derfra med en fornemmelse af, at også dette vandprojekt er lykkedes. Det be- krfter os også i troen på det, at indbygger- ne selv har besluttet, at alle familier fra dag et skal betale et belb til fremtidig vedlige- holdelse af vandledningen og beholderne. Assens med i indonesisk vandprojekt John Pedersen tv og Kjeld Rasmussen ved en af de aftapningsbeholdere, der er anbragt rundt om i landsbyen konomien i mange familier er nu så trngt, at flere end nogensinde fr s- ger forskellige organisationer om hjlp til jul. Bogense Rk rakte en hjl- pende hånd til trngte familier i Nord- fyns Kommune ved julen 2011. En henvendelse om hjlp fra kommu- nens Familiehus resulterede i, at klub- ben gav julehjlp til 35 konomisk svage brnefamilier. Hjlpen blev ydet i form af julepakker, der indehol- der alt det der skal til, for at familien sammen kan holde en traditionel dansk juleaften. Familierne er udvalgt gennem Fami- liehuset, som også står for uddelingen i ugen op til jul. Det er en del af over- skuddet fra Rotary Klubbens tombola ved Lgfestivalen i oktober, som bru- ges til den lokale julehjlp. Julepakker fra Bogense Rotary Klub Leder af Familiehuset Bjarne Dalhj modta- ger de mange juleposer af president elect Rikke Kampp, Bogense Rk. I baggrunden klubmester Carsten Hald, som har stået for pakningen af juleposerne. Foto FF.
51
51Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Efterårsferien 2011 blev igen en god uge for Rotary Ebeltoft og for Ebeltoft by. Siden 2003 har den lokale Rotary klub v- ret drivkraften i planlgning og gennem- frelse af byens årlige Ebelfestival. En festi- val som har udviklet sig til, at der udover de mange Rotary medlemmer nu også er involveret op mod 100 frivillige af byens borgere. Festivalen afvikles i lbet af uge 42, efter- årsferien i Danmark, og den startede i den gamle Maltfabrik oppe i byen, men er de seneste år afviklet på pladsen ved Fregat- ten Jylland. Ideen om en Ebelfestival blev fostret i Ro- tary klubben, hvor en rkke medlemmer fandt, at der i 2001 og 2002 måtte gres noget for at få igangsat en udvikling, der kunne styrke byens handels- og erhvervs- liv i den ellers lidt dde efterårsperiode. Festivalen er bygget op om den ide om at profilere byen ved at tage udgangspunkt i bler. Det har frt til, at der på festival- pladsen nu er en rkke lokale aktrer og forretninger, som prsenterer en lang rkke tilbud til festivalgsterne karakteri- seret ved, at de helst alle skal have noget med bler at gre. Markedspladsen på Fregattorvet har der- for igen i 2011 sydet af bleoplevelser for alle fem sanser: friskpresset blemost, b- leskiver, blekager, pandekager med blemos, blesnaps, bleeddike, glase- rede bler, glasbler, filtede bler, tr- bler, bler i metalflet, stoffer med festli- ge blemnstre, bledekorationer, blemalerier, en kmpestor blemosaik. Dertil kommer naturligvis nyplukkede b- ler i massevis, ligesom der bydes på en overflod af spndende bleaktiviteter og andre oplevelser for hele familien i form af brneteaterforestillinger og andre srar- rangementer, blekunstvrksted, musik, dans, foredrag og motionsarrangementer. Langt over 40.000 gster gik ved den se- neste festival ind på festivalpladsen i lbet af festivalens 8 dage, og tal fra turistbran- chens analyser har vist, at der - i kraft af at festivalen afvikles - skabes en meromst- ning i Ebeltoftområdet på langt over 8 mil- lioner kroner. Udgangspunktet var, at Rotarys medlem- mer skulle bidrage ved at lgge arbejds- kraft ind i projektet, og på den måde vre sponsor for sttte til byen. I de seneste 3 år har klubben dog haft sit eget bleski- vetelt, hvorfra der i år er solgt langt over 15.000 bleskiver, som har betydet, at klubben nu ikke blot bidrager med ar- bejdskraft men også optjener midler di- rekte til klubbens humanitre fond. Over 40.000 til festival skabt af Rotary Ebeltoft 15.000 bleskiver og frivillig arbejdskraft i hele efterårsferien fra Rotary Ebeltoft er med til at skabe get omstning hos byens handels- og erhvervsliv.
52
52 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden D anmar k Ringe Rk har igennem godt 12 år arbejdet med et projekt med levering af en ambu- lance til Litauen. Distrikt 1460s Litauen-koordinator havde fra Litauen fået besked om, at det var et stort nske at få en ny ambulance til Rokiskis i den nordstlige del af Litauen. Der er i byen et hospital, der i mange år har fungeret som psykiatrisk hospital, men som i dag også fungerer som almindeligt hospital. Der blev omkring juletid taget kontakt til Rokiskis Rk, der har 35 medlemmer, hvoraf fem er ansat på hospitalet. Man var meget begejstrede over denne mulighed for at få en moderne intensiv ambulance, der bl.a. kan bruges til overfr- sel af patienter fra Rokiskis til hovedstaden Vilnius. En sådan ambulance fandtes ikke i hele den nordlige del af Litauen. Falck havde lovet at levere en af deres fem år gamle ambulancer, som på dette tids- punkt normalt tages ud af drift. Frst i september blev der givet besked om at en ambulance var klar. Falck srgede for at ambulancen blev gjort synsklar og udstyret med genoplivningsudstyr og fuld tank, et fynsk bilfirma udrettede en bule og foretog lakering. Andre firmaer sponserede penge til trans- port, påstning af sponsor- og Rotary-lo- goer samt diverse effekter såsom legetj til hospitalets brneafdeling, bleer m.m. Man havde fået tilbudt at få transporteret ambulancen med fragtrute til Klaipeda, men Ringe Rk valgte i stedet selv at kre ambulancen til Litauen gennem Tyskland og Polen. Fem rotarianere startede derfor den 26. oktober på en tur på 2.000 km med ambu- lancen og en flgebil, der skulle transpor- tere deltagerne den samme vej hjem igen. 2 dage senere den 28. oktober - blev am- bulancen afleveret i Rokiskis. Det var for deltagerne en stor og bev- gende oplevelse. Byen stod på den anden ende. Vi blev modtaget ved bygrnsen af rotarianere m.fl. samt et filmhold og blev i kortege krt til hospitalet, hvor fremvisnin- gen og overdragelsen fandt sted. Efterfl- gende var der rundvisning på hospitalet, en byrundtur, besg hos borgmesteren og endelig et srlig arrangeret Rotary-mde. Dagen efter gik turen den lange vej tilba- ge til Danmark, for deltagerne en stor op- levelse rigere og med mod på en anden gang at lave et tilsvarende projekt. Gennemgang af sikkerhedsudstyr ved aflevering af ambulancen på Rokiskis Sygehus Projektet blev gennemfrt med sttte af en rkke sponsorer Ringe Rks prsident Johnny Poulsen overrkker overdragelsespapierne til hospitalsdirektren Ringe sender ambulance til Litauen Professor. Mother. Poverty Fighter. Rotary is 1.2 million ordinary men and women working together to accomplish extraordinary things. Rotary clubs are dedicated to f_ighting hunger and poverty around the world. Learn more at rotary.org. Rotary. Humanity in motion. Customize this ad to promote your club. Download at www.rotary.orghumanityinmotion
53
53Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Professor. Mother. Poverty Fighter. Rotary is 1.2 million ordinary men and women working together to accomplish extraordinary things. Rotary clubs are dedicated to f_ighting hunger and poverty around the world. Learn more at rotary.org. Rotary. Humanity in motion. Customize this ad to promote your club. Download at www.rotary.orghumanityinmotion
54
54 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden I sland Rotaryklubben i Rangrvallassla i Syd-Is- land afholdt den 1. december 2011 konfe- rence om vulkanudbrud i Syd-Island og den risko den lokale befolkning og natur står over for i forbindelse med naturkata- strofer. Konferencen blev afholdt i Gun- narsholt som er centrum for Statens Erosi- onsbekmpelse i Island, som har kmpet mod jorderosion i Island i over 100 år. Her flger et kort sammendrag fra de foredrag som blev afholdt på konferencen. get vulkansk aktivitet i Syd-Island Island har mange aktive vulkaner som skyldes unikke geologiske forhold. I den sidste halvdel af det 20. århundrede steg aktiviteten i jordskorpen i Syd-Island, isr i Rangring, Rotaryklubbens proveniens. Nogle udbrud har fundet sted i de sidste årtier i området s.s. Hekla i år 1947,1970,1980,1981, 1990 og 2000, vul- kanen Surtsey i årene 1963-1967, Vest- mannaerne 1973, Eyjafjallajökull i 2010 og til sidst kmpeudbrud i Grmsvötn i Vatnajökull i maj 2011. Tre store jordsklv har også ramt Syd-Island i årene 2000 og 2008. I jeblikket venter man udbrud i to aktive vulkaner i området, Katla og Hekla, samt at mange strre og mindre vulkaner ligger i en ubestemt dvale og kan komme igang når som helst. Grunden til den store aktivitet i Island er at landets beliggenhed er på Atlanterryggen på et såkaldt hot spot. Landets ekistens kan man takke mgtige varmeopstrm- ninger fra jordens kappe som befindes un- der Island og er skyld i bevgelserne af kontinentalpladerne som trkkes 2 cm hvert år til st og vest. Vulkansk udbrud forekommer i gennemsnit hvert 3-4 år i Is- land, fleste små, men enorme udbrud fore- kommer med 200-300 års mellemrum. I de strste udbrud kan vulkanerne udspy op til 10-15 km 3 aske ogeller 15-20 km 3 lava. Oversvmmelser fra smeltet gletcher is skaber den strste trussel for beboerne. Risikovurdering for vulkanudbrud I lys af de hyppige vulkanudbrud og flere truende vulkaner besluttede myndighe- derne i Rangrvallassla at lave en risiko- vurdering for vulkanudbrud. Risikovurde- ringen blev lavet i årene 2003-2005 af civilbeskyttelsen i samarbejde med geolo- ger fra Islands Universitet. Arbejdet resul- terede i en restrukturering af civilbeskyt- telsen; at de lokale redningshold blev styrket og samarbejde mellem kredser blev get. Evakueringsplaner blev lavet og den lokale befolkning involveret i disse planer. Disse planer blev prsenteret på beboermder i området i nrheden af Ey- jafjallajökull og Mrdalsjökull. Kun få dager efter de sidste beboermder begyndte udbruddet I Eyjafjallajökull i marts 2010. Dette udbrud resulterede i flykaos over den nordlige Atlanten og Europa som be- kendt. Yderligere risikovurderinger for vul- kanudbrud flere steder i Island bliver ud- frt i de nste år. Det skal bemrkes at trods et stort antal vulkanudbrud har ganske få mennesker mistet livet gennem århundrederne i selve udbruddene. De strste udbrud isr La- kaggar i slutningen af 1700 tallet årsage- de dog at en tredje del af befolkningen i Island dde, mest på grund af sult og gas- forgiftning. I forbindelse med udbruddet i Eyjafjallajökull i 2010 blev der foretaget en analyse af befolkningens sundhedstil- stand og resultater viser at jo tttere folk bor ved vulkanen, jo strre risiko for stress- symptomer. Hvilken effekt har vulkanerne på vegetationen? Jorderosion er Islands strste miljtrussel. Fr folk bosatte sig i Island omkring år 800 var landet bevokset med birkeskove fra strand til bjerg 25-40% af landets overfla- Rotarykonference om vulkanudbrud i Syd-Island Kommunaldirektr og klubprsident i Rk Rang- inga slfur Gylfi Plmason var ordstyrer på en vellykket konference. Fotos: orsteinn Kristinsson
55
55Nummer 1. 2012 . Rotary Norden I sland de. Landnamsmndene ryddede skoven og grssende dyr hmmede selvforyn- gelse af skovene. I lbet af få århundreder var skovene forsvundet i strste delen af landet. Derved var jordbunden eksponeret mod erosion og asken som fr havde lagt sig på skovbunden, begyndte at blse rundt med delggende virkning. I lbet af det sidste århundrede har Statens Erosi- onsbekmpelse arbejdet på opdyrkning af demark samt at de Islandske Statssko- ve har arbejdet med fredning og reetable- ring af birkeskove. Under de sidste to vul- kanudbrud har det vist sig at det mest hårdfre vegetationsdkke m.h.t. vul- kansk aske, er skove og krat. Derfor er det enormt vigtigt for islndinge at genetab- lere skove på store sammenhngende områder i det vulkanske blte. Det strste projekt hvor man arbejder med genetable- ring af birkeskove i Island er Heklaskove og arbejdes der på 90.000 ha i nrheden af vulkanen Hekla. Udnyttelse af jordens krfter Jordens energi er enorm og islndingene har udnyttet den til opvarming af huse og geotermiske kraftvrk. I de sidste år har man også sat fokus på turistindustrien og i den forbindelse har man startet Katla GEO-PARK. De sidste vulkanudbrud har også sat en stor fokus på Island. Afslutning slfur Gylfi Plmason , prsident af Rtarklbbur Ranginga var konferen- cens ordstyrer, men det var Rotary Islands guvernr Tryggvi Plsson som afsluttede mdet. Tryggvi nvnte at konferencen havde alle de vigtigste kendetegn som et godt Rotarymde skulle have, både oply- sende og underholdende. Hreinn skarsson og Smundur Holgersson, Rk Ranginga De majesttiske vulkanske gletchere i Syd-Island kan vre truende naboer at have om hjrnet. Fotos Hreinn skarsson. Vulkansk aske er en alvorlig fare for den sårbare vegetation.
56
56 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden V immel Med hängivenhet, uppmuntran och ett ständigt gott humör har Britt-Inger Berntsson för andra gången axlat rollen som president för Uddevalla Rk. För allt detta har hon tilldelats Paul Harris Fellow utmärkelsen. Medlemmarna är tacksam- ma för hennes insatser. Agneta Riddar sverige PHF i Mölndal Kållered Rk President Göran Karlsson delade ut välför- tjänta PHF till medlemmarna Sune Birging och Reidar Öster för deras engagemang och mångåriga insatser i klubben. PHF med safir tilldelades Lars-Jonas Kjellberg, som varit medlem flest år i klubben, för hans mångåriga insatser bl.a. som senior advisor till presidenter och styrelse. Jonas Johansson Mölndal Kållered Rk sverige PHF i Uddevalla! Norge Innsats for ungdom Bryne Rk har tildelt Paul Harris Fellow til Njål Fykse, som har vrt sentral i ung- domsarbeidet i skolekretsene Orstad og Engelsvoll gjennom mange år. Han startet opp KFUK og KFUM i Klepp, senere Fry- land Orstad speidergruppe der han også var drivkraft for bygging av speiderhus. Fykse startet også Klepp Bueskytterklubb, fikk bygget egen bane og var en periode president i Norges Bueskytterforening og deltok i denne sammenheng under OL i Sydney. Har gjennom flere tiår vrt driv- kraft for bygging av kirke, Fryland og Or- stad kirke som i dag framstår som et svrt aktivt kirke- og kulturhus med aktivitet 15 timer i dgnet. Kjell Minsås 83 er tildelt PHF av Verdal Rk. Grnderen, nringslivslederen, kompo- nisten, lokalhistorikeren, kommunepoliti- keren, naturelskeren, fjellvandreren, jege- ren, artikkelforfatteren, debattanten, flyentusiasten for å nevne noe av hva som har engasjert denne kjernekaren gjennom årene ble denne re til del, like fr jul. Det var guvernren i D-2275, Stei- nar Hgdaas, som sammen med presiden- ten i Verdal RK, Trond Stensland, foretok den hytidelige overrekkelsen av diplom, medalje og jakkeknapp Norge En formidler av rang
57
57Nummer 1. 2012 . Rotary Norden V immel På samme klubbmte i Hareid Rk, det sis- te fr jul, ble også Ågot Riise tildelt PHF. Hun har siden 1982 vrt engasjert i bar- neidrett, spesielt med aktiviteter for de yngste. I senere år er arbeidet utvidet til også å omfatte aktivisering av de over 80. Selv har hun vrt aktiv turner og er fort- satt en aktiv veteranturner. Norge PHF for slektsbker Sverre Bjåstad, Hareid Rk, er hedret med PHF for sitt mangeårige arbeid med å samle stoff og data til tre viktige slektsb- ker for Hareid, Registerboka, Personboka 2000 og Utflyttarboka 2007, et arbeid som har pågått siden 1985. 1400 sider er det blitt i alt, på frivillig basis der boksalg har finansiert utgiftene. Norge Turn for yngste og eldste daNmark Mister Rotary fra Lgstr Jens Holm Jensen, Lgstr Rk, PHF, fratråd- te i 2011 sit seneste internationale hverv som medlem af Rotary Internationals lov- givende råd og som mangeårig formand for Rotary Foundation. Distriktsbestyrel- sen for distrikt 1440 hdrede Jens Holm Jensen med en Service Above Self Award Tjen-andre-prisen som i ganske få til- flde gives medlemmer, der har ydes en indsats ud over det sdvanlige. På billedet bliver Service Above Self Award overrakt af distriktsguvernr Jens Kristiansen tv.. Bagved ses af Jens Holm Jensens to dtre og to af brnebrnene, der var inviteret med ved overrkkelsen. En ny District Governor Elect i D-1470 er ud- peget af Council of Past District Governors. Da den nominerede DGE i distrikt 1470 af personlige årsager måtte opgive at videre- fre arbejdet som DGE, skulle der hurtigt nomineres en ny. Så skal den nominerede DGN så trde til hvis han eller kun kan, men det kunne den nominerede af ar- bejdsmssige grunde ikke. På grund af tidspres blev der i stedet sat gang i en ndprocedure, hvor alle nulevende PDGer i 1470 sammen udpeger en ny DGE, og det blev Jens Erik Rasmussen fra Hundige-Is- hj Rk. Jens Erik er 51 år, var prsident i 2007-08 og Assistant Governor AG fra 2008-2011. Fotoet viser fra venstre: PDG Ove Storm, PDG Helge Andersen, PDG Jan Willumsen, PDG Grethe Christiansen, DG Steen Malherbe, PDG Palle Sanvig, PDG Jens van der Watt og PDG Nils Ove Jensen. daNmark Ny DGE i distrikt 1470
58
58 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden På Arlingtonkyr- kogården utanför Washington D.C. finns ett minnes märke över Sea- bees, mer kända som U.S. Naval Construction For- ce. En inskription lyder With willing hearts and skillful hands, the difficult we do at once; the impossible takes a bit longer. I Rotary har vi våra egna motton. Om så inte var fallet skulle jag föra fram sentensen från Arlingtonkyrkogården. Styrkan i gemen- samma ansträngningar, som Paul Harris skrev, känner inga gränser. När vi arbetar tillsammans, blir det omöjliga möjligt. Jag tänkte på detta när jag för några måna- der sen läste en artikel i New England Jour- nal of Medicine, den främsta medicintidskrif- ten i USA. Titeln på artikeln var Slutstriden mot Polio, och den skissade på en strategi för tiden efter polio, inkluderande de risker som ligger i själva utrotandet av en sjukdom. Mina vänner, dagen när polio är utrotad är snart här. Vi skall vara beredda med ett starkt Rotary- ett Rotary fyllt av entusiasm och själv- förtroende, med tydlig vision och klara ambi- tioner. Det är dags för oss att vara förberedda genom att ärligt titta på våra klubbar. Är våra projekt meningsfulla, uthålliga och relevanta. Är våra möten effektiva och lustfyllda? Välkomnar våra klubbar nya medlemmar, är vår planering och verksamheter intres- santa för unga familjer? Och när vi får nya medlemmar, välkomnar vi dem då och gör dem delaktiga? Tar vi in dem i rotaryfamil- jen snabbt nog? Siffrorna säger oss att samtidigt som många nya rotarianer tillkommer varje år, så lämnar samtidigt många kontinuerligt Rotary. Vilka ouppfyllda mål får dem att lämna Rotary? Vilka förväntningar har vi inte levt upp till? Kan vi göra mer och bättre? Nu är det dags att lägga vår energi på våra klubbar och beakta hur människor i all- mänhet ser på dem. Det är dags att visa samhället att Rotary av idag inte är lika med Rotary i deras fördomar. RI-pr esiden t en o ch RF Vi har nu kommit halvägs med vår pi- lotversion av vår kommande vision, och som jag ser framtiden är den viktigaste föränd- ringen de sex nya områden som vi antagit och inte en- bart själva Founda- tion. Nyligen hörde jag RID Stuart Heal, ord- förande för den strategiska planeringen i Foundation säga att våra fokusområden passar utmärkt med RI: s strategiska plan. Dagens generation stöder mål snarare än organisationer och därför måste vi i Rotary kunna identifiera de mål som ligger i tiden. När någon frågar er vad Rotary är, så får vi inte snubbla på orden. Berätta att vi är en serviceinriktad organisation som finns i hela världen och arbetar för en bättre värld med insatser för vatten och sanitet, för grundläggande undervisning och läs- kunnighet, för mödraskap och barnhälsa, för förebyggande sjukvård och behand- ling, för ekonomi och samhällsutveckling och för freds- och konfliktlösning. Detta kan sägas på 20 sekunder. Allt detta kommer att locka nya medlem- mar till Rotary och öka gåvorna till Foun- dation. Om ni vänder er till företag för att be dem ge bidrag så är sannolikheten för att de skall vara positiva mycket större om de vet hur deras pengar används och att de spenderas på ett klokt sätt. Vi kan upp- visa goda resultat över lång tid. Bill Gates har intygat det många gånger. Han har vi- sat oss sitt förtroende genom sina bety- dande bidrag för att utrota polio. Även om jag skriver detta utifrån ett Foun- dationperspekiv, vill jag inte förbise med- lemskapet. Många organisationer talar om vad de gör men Rotary är verkstad, inte ord. Rotarybröder och systrar Tydliga mål är det som driver Rotary HuvudredaktörAnsvarig utgivare Börje alström Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-mail: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo tel: +47 90 52 39 39 e-mail: julsrudonline.no SuomiFinland Rolf Gabrielsson, Näse-Juttes gata 7 E, FIN-06100 Borgå, Finland, e-mail: rolf.g.gabrielssongmail.com, tel:+358 40 71 99 559 Danmark Jens Otto Kjr Hansen, Hans Broges Vej 9B, 8220 Brabrand tel: +45 2014 1266, e-mail: rotarynordengmail.com Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-mail: markusoasimnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Huvudadministrator SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-mail: timokakauhajoki.fi Norge och Island Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-mail: j-spjelonline.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 76 0298110 e-mail: lars.etunagmail.com Danmark Bjarne Lysgaard, Lokesvej 4, 8680 Ry tel: +45 86892188, e-mail: dg1450-0809rotary.dk Styrelse Styrelseordförande John Hurlen Messepromenaden 8, NO-0229, Oslo tel:+47 9005 5380, e-mail: hurlenstart.no Styrelsemedlemmar Börje Alström, Per Hyen, Timo Katajisto, Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-mail: ingaarnejensengmail.com Udgivare De nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 5424479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-mail: sanna.heleniushansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, se adress härovan Danmark Bjarne Lysgaard, se adress härovan Norge och Island Jan Spjeldns, se adress härovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder skall levereras som obearbetade original. Upplösningen skall vara lägst 1600 x 1200 pixels. Bilderna skall inte redigeras in i texten. Nr 22012 när läsarna 163, redaktionens deadline 82
59
59Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
60
60 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
61
61Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
62
62 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
63
63Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
64
64 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
65
65Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
66
66 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden
67
67Nummer 1. 2012 . Rotary Norden IMPOR TERAS A V WINE WORLD 08-662 18 00 ETT VIN SOM UPPVISAR SAMMA GENERÖSA KARAKTÄR SOM EN AMARONE. PRODUCERAD ENLIGT APPASSIMENTO- METODEN DÄR VINET ÄR GJORT PÅ ENBART TORKADE DRUVOR. GER ETT KONCENTRERAT VIN MED DOFT AV MÖRKA BÄR OCH TORKAD FRUKT. SMAKEN ÄR RIK MED TONER AV CHOKLAD OCH VANILJ. APPASSIMENTO TILL FYNDPRIS! 2323 PASQUA PASSIMENTO ALK. 14% VOL. 69 KR. PREMIÄR!
68
68 Nummer 1. 2012 . Rotary Norden Boka på www.grandtours.se eller ring Grand Tours 08-24 15 25. Beställ vår nya katalog för 2012! U Våra rundresor innehåller fascinerande möten med natur och kultur. I flera fall bor vi bekvämt på ett och samma hotell. Vi erbjuder utvalda resor i det enastående Jordanien, undersköna Kroatien, gästvänliga Bulgarien och det färgstarka Andalusien i Spanien samt matkonstens Apulien i Italien. APULIEN. Följ med till Italiens klack, i det bördiga Apulien, känt för sina kraftfulla viner, sina vita sagobyar och medeltida städer. Vi bor på lantgård och lär oss laga italiensk mat. Avresa 194, 105, 149, 219, 510. 5 el 6 dagar. Pris fr 12.445:- JORDANIEN. Upplev ökenlandskapet Wadi Rum och klippstaden Petra! Med vår reseledare Karin Blomkvist når vi arkeologiska rikedomar, bibliska platser såväl som rekreation vid Döda och Röda havet. Avresa 311, 1711. 15 dagar. Pris fr 24.395:- ANDALUSIEN. I Spaniens mest oexploaterade region utforskar vi Granadas arkitektoniska mästerverk Alhambra, de moriska gränderna i Nerja, bergsbyarna i Alpujarras och kulturstaden Mlaga. Småstaden Almucar är vår utgångspunkt för rund- resan i Sydspanien. Avresa 154, 224, 1410, 2110. 8 dagar. Pris fr 11.295:- BULGARIENS SKATTER. Denna resa vänder sig till dig som vill uppleva betagande bergslandskap och spännande kultur, där till uppskattar god mat och smakrika viner i ett gästvänligt land! Vår omtyckta reseledare Pavlina Nikolova tar oss till national- parker, vinhus, världsarv och slutligen till ett par lugna dagar på populära Spahotell Sandanski. Avresa 144, 284, 1310, 2010. 8 dagar. Pris fr 11.495:- UNDERBARA DALMATIEN. Vår rundresa i Dalmatien bjuder på besök i pittoreska byar på den bedövande vackra Kroatiska rivieran. Tillsammans med vår reseledare Agneta Lucic besöker vi skärgården samt Dubrovnik och Split. Avresa 144, 214, 610, 1310. 8 dagar. Pris fr 9.995:- nderbara rundresor jorden runt R u n d re so r m e d s ve n sk a re se le d a re GT_Rotary_1-12_150x223_Rundresor.indd 1 2012-01-02 14:08