1
Nr. 1. jan/feb . 2009
3
3Nummer 1. 2009 . Rotary Norden är mezzosopranen från Wales som skall ha sprängt en kristallkrona som 20-åring i O Helga Natt med sin collegekör. Nu, som etablerad konstnär, uppträder hon på Ro- tarys 100. kongress i Birmingham nästa sommar tillsammans med Birminghams symfoniorkester med 90 musiker. Lockelserna att delta i den kongressen är ganska överväldigande. Högklassig musik, historiska traditioner och till och med möjlighet till golf på St. Andrews ett par veckor innan. Det är upplagt för inte bara Konserternas konsert (sid. 6) utan kanske också för Kongressernas kongress. Mer om Katherine Jenkins på http://www. katherinejenkins.co.uk/ hn Huvudredaktör/Ansvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-post: borje.alstrom@miun.se Norge Øystein Øystå, Jørnsebakken 27 B, N-1440 Drøbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaa@online.no Suomi/Finland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvist@welho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-post: rotary@mail.dk Island Markús Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-post: markusoa@hjodmenning.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Norge och Island huvudadministrator Jan Spjeldnæs, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjel@online.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tuna@telia.com Suomi/Finland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timoka@kauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, e-post: emil.erna@profi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-post: andevo@telia.com Styrelsemedlemmar Jan Spjeldnæs, Håkan Nordqvist, Per Høyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-post: inar@mail.dk Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.helenius@hansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-post: larsfalk@ageradirekt.nu Suomi/Finland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Norge och Island Jan Spjeldnæs, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. Nr 2/2009 når läsarna 13/3, redaktionell deadline 6/2 Nummer 1 jan/feb - Rotary Norden - Utgivningsdag 26.1 2009 Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 1 . jan/feb . 2009 I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Ledare Håkan Nordqvist 4 Nordiskt Canada, en vigtig partner 4 Rotary International Rotarys dag i FN 6 Tema Rotarys fundament 8 Landssidor Sverige 12 Norge 22 Finland 28 Danmark 36 Island 44 RI:s Agenda Dong Kurn Lee Jonathan Majiyagbe 50 Rotary International Global Outlook Katherine Jenkins
4
4 L edar e Man kan gott säga att rotaryrörelsen vilar på tre starka fundament, rotaryklubbarna, Rotary International och Rotary Foundation. Balansen mellan dessa berörs i vårt tema i detta num- mer av Rotary Norden. Klubbarna har en ?kon- stitutionell suveränitet? inom rotaryrörelsen. RI fi nns till för att betjäna och koordinera verk- samheten och RF har etablerats som RI:s fi - nansiella muskel. RF är en av de största privata stiftelserna i världen. Rotaryrörelsens ekonomi bygger på bidrag och medlemsavgifter från rotarianer samt av- kastning på investerade medel. RF:s uppsving som fi nansiellt instrument för Rotary började med den genialiska idén att instifta Paul Harris Fellow- institutionen. Denna ?merit? medför alltid att någon betalar 1.000 dollar till RF. An- talet PHF i världen är nu 1.139.841, det har bli- vit mycket pengar den vägen. Pengar och affärsmannaskap medför dock alltid ett visst allvar och professionell administration. RI:s generalsekreterare har i en aktuell skrivelse betonat att den ogynnsamma ekonomiska ut- vecklingen medfört att RI:s General Fund mins- kat med 22 MUSD under perioden juli-novem- ber 2008 medan RF:s investeringar minskat med 165 MUSD i marknadsvärde under samma peri- od. Det innebär att rotaryrörelsen tvingas strama åt sin ekonomi precis som vilket företag som helst. Mindre viktiga resor, kommittémöten, övertidsersättningar, frilans- och konsultupp- drag sätts på sparlåga. Inför budgetåret 2009-10 förbereds ett liv under knappare stjärnor. Än rotarianerna då? Jobben är osäkrare än förr, permitteringar förekommer allmänt, hög- skattesamhällena kräver ändå sina inkomster för att trygga välfärden och verksamhetsting- elserna blir bistrare. Om rotarianernas medel- ålder ligger på närmare 60 är många pensio- närer. Också pensionärer drabbas av kostnadsstegringar men steget till att pensio- nerna skulle vara hotade är ändå långt. Rotary får knaggla på liksom alla andra men förut- sättningarna är inte lika rosiga som de varit under bättre tider. Håkan Nordqvist temakoordinator Rotarys fundament Nummer 1 . 2009 . Rotary Norden Trods den enorme landsmasse på 10 millioner kvadratkilometer, utrolige naturrigdomme og et indbyggertal på 33 millioner anses Canada ikke for at være en stormagt. I sin politik og ka- rakter har canadierne en mere beske- den stilling til omverdenen end man kunne vente ved første blik. Det skal dog understreges at Canada i fl ere til- fælde har været banebryder på den internationale scene når det gælder menneskerettigheder, FNs fredsbeva- rende styrker og forbud mod andven- delse af landminer, for at nævne nogle få. I mange henseender er det venlige og fredelige canadiske samfund og tankemåden nær beslægtet med nor- diske værdier, hvor vægten lægges på velfærdssamfundet og dets bevarelse. Ligesindede mennesker. Canada er uden tvivl en ønskeværdig samar- bejdspartner for Norden. Dette har også været tilfældet i en årrække in- denfor internationale institutioner hvor solidaritet mellem Norden og Ca- nada har en lang tradition, som for ek- sempel indenfor FN, NATO og OECD. Der fi ndes mange fælles interesser for de nordiske ambassader i Canada at beskæf- tige sig med. Alle fem lande har ambas- sadører stationeret i hovedstaden Ottawa og envidere er der udnævnte konsuler i de største byer i det øjemed at landene repræsenteres stærkt i de 10 provinser, der har selvstyre indenfor væsentlige an- liggender. Forretningsmæssige og per- sonlige interesser og kontakter er betyd- ningsfulde. Mange af de større nordiske Canada - en beskeden men vigtig samarbejdspartner for Norden Udsigt over Ottawa fl oden på en klar og kold vinterdag. Parliament bygningerne til højre og det kendte hotel Chatêau Laurier til venstre samt det Nationale kunstgalleri. Nordiske ambassadører samt den hollandske til et møde i Ottawa med premierministeren for Northwest Territories: Markús Örn Antonsson, Island, Tor Bentin Næss, Norge, Karel de Beer, Hol- land, som inviterede til mødet, premierminister Joe Handley, Ingrid Iremark, Sverige og Pasi Pato- kallio, Finland. Poul Erik Dam Kristensen, Danmark, var på embedsrejse til det vestlige Canada. Global Outlook ingår nu i Rotary Norden. Innebär det eventuellt någon förbättring?
5
5Nummer 1. 2009 . Rotary Norden Nor diskt koncerner driver virksomheder i Canada og overalt fi ndes der klubber og foreninger dan- net af efterkommere til nordiske emigranter til Canada for mere end 100 år siden. For Islands vedkommende har denne kendsgerning været fundamental i hele for- holdet til Canada. Det har bl.a omfattet en imponerende udveksling af foredragshol- dere, kunstnere og unge studerende. I Win- nipeg, provinsen Manitobas hovedstad, har Island i samarbejde med lokale myndighe- der fi nancieret et islandsk fakultet ved Uni- versity of Manitoba, indbefattet en stor samling islandske bøger. Der fi ndes mere end 20 aktive klubber bestående af island- ske immigrantfamilier over hele Canada. Ambassadøren i Ottawa spiller en vigtig rolle i at fremme forbindelser med dem. Ved fl ere tilfælde besøges disse af kendte perso- ner fra Island og Islandsrejser arrangeres for klubmedlemmerne. De er drevet af stærk længsel efter at besøge forfædrenes hjem- land og møde islandske slægtninge efter- som genealogi også spiller en stor rolle i denne vores kulturarv. Centrum for island- ske kulturaktiviteter i Canada er den gamle islandske by Gimli ved Winnipeg-søen. De andre nordiske ambassadører oplever helt sikkert noget tilsvarende i forbindelse med deres immigrantgrupper i Canada. I Island føles slægtskabet måske stærkest, idet 20% af landets befolkning udvandrede til Canada i perioden 1874-1914. De enor- me afstande indenfor Canada, hvor fl yveti- den fra kyst til kyst er 7 timer, gør det des- værre vanskeligt for ambassadørerne i Ottawa at være med til alle fester indvan- drerklubberne står for. Det er også fornøje- ligt at se hvordan de fem nationer forenes i ?Nordic? eller ?Scandinavian? foreninger i mange byer og områder. Således var det meget hyggeligt for mig og min hustru at besøge de kanadisk-nordiske beboere til en fest i Scandinavian House i Vancouver på Stillehavskysten og ikke mindre hyggeligt at stifte bekendtskab med Scandinavian Society of Nova Scotia i Halifax på Atlanter- havskysten. Som Islands ambassadør havde jeg glæden af at indbyde foreningens be- styrelsesmedlemmer til lunch under et be- søg som den islandske statsminister afl ag- de i Nova Scotia provinsen i 2007. Det kommer ikke overraskende at Island som en Atlanterhavsø og i en stor grad af- hænging af fi skeri, har etableretet stærke erhvervsmæssige kontakter med Atlanter- havs provinserene, d.v.s New Brunswick, Prince Edward Island men især Nova Scotia og Newfoundland Labrador. Sidste år fi k jeg til opgave at lave udkast til en samarbejds- erklæring mellem Island og Newfoundland Labrador der blev undertegnet af Islands statsminister og premierministeren i New- foundland Labrador i april måned 2008. I det hele taget mærkes det samme møn- ster i relationerne mellem alle de fem nordi- ske lande og provinserne. Forretningsmæs- sigt er interesserne forskellige men alle må fremme nære og frugtbare forbindelser med provinsernes erhvervsliv såvel som de respektive lokale regeringer i de 10 provin- sers hovedstæder og de tre store regioner der ligger nord for 60 grader. Det må hu- skes at administration i Canada kan være en kompliceret og langsom process på grund af denne opdeling af forvaltning mellem de federale myndigheder i Ottawa og provins- regeringerne. Det er de udenlandske am- bassadører i Ottawas opgave at etablere og vedligeholde de nødvendige kontaker. Pro- jekterne varierer. Island og Norge arbejdede sammen med deres partner Schweitz og Lichtenstein i det gamle EFTA for at få af- sluttet en frihandelsaftale der blev under- tegnet mellem Canada og EFTA-staterne sidste år. Island for sit vedkommende fi k ac- cepteret en ?open-skies? luftfartsaftale med Canada som betyder at Icelandair regel- mæssigt fl yver ruten fra de nordiske hoved- stæder, med stop-over i Island, til henholds- vis Toronto og Halifax. En fi n mulighed for forretningsfolk og turister som ønsker at opleve Canada som et fantastisk turistmål. Det var en særlig fornøjelse at arbejede sammen med de nordiske kolleger i Otta- wa, ambassadørerne Poul Erik Dam Kri- stensen, Danmark, Pasi Patokallio, Finland, Tor Bentin Næss, Norge, og Ingrid Iremark, Svergie. Alle havde en meget god fornem- melse for udbyttet af fælles nordisk orien- tering når relationer med Canada blev drøftet på vores regelmæssige møder. Praktiske opgaver løses på et rationelt plan, blandt andet udgivelsen af visa hvor én nordisk ambassade repræsenterer og betjener fl ere. I mange henseender er hele Norden repræsenteret af alle ambassader- ne i fællesskab, ligesom ved organisering af større nordiske kulturarrangementer. På fælles møder har repræsentanter for den canadiske regering udtrykt interesse i mere aktiv udveksling af universitets stu- denter. De ser gerne fl ere nordiske studen- ter komme til Canada. I mange canadiske universiteter lægges der vægt på nordiske studier i litteratur og samfundsfag som Association for the Ad- vancement of Scandinavian Studies pro- moverer. Det organ søger efter en endnu mere produktiv kontakt. Efter min mening er det vigtigt for de nordiske lande at imø- dekomme disse henvendelser. Nærmere samarbejde indenfor videnskab, teknisk udvikling og innovering prioriteres også af de canadiske myndigheder. Man kan konstatere at indenfor Arctic Council har Canada samarbejdet i fl ere år med gode resultater sammen med de nor- diske lande samt Rusland og USA. Miljøan- liggender og de arktiske regioners sociale og kulturelle forhold er hovedtemaerne. Polarområdet bliver netop mere og mere interessant for Norden og Canada med henblik på interesser angående de rige na- turresourcer, olie, gas, mineraler og forøget søfart i disse hidtil afsides liggende områ- der. Og ikke mindst det delikate spørgsmål om rettigheder og suværnitet. Dialog mel- lem Norden og Canada vil uden tvivl for- stærkes i de kommende år. Tekst Markús Örn Antonsson Markús Örn Antonsson, islandsk landsredak- tør for Rotary Norden, er Islands tidligere ambassadør i Canada. Islands statsminister Geir H. Haarde på et møde med sin canadiske kollega Stephen Harper i Ot- tawa 2008. Under sit ordførerskab i nordisk mini- sterråd i 2009 vil Island prioritere sager angående de arktiske regioner, bland andet i nærmere sam- arbejde med Canada.
6
6 Nummer 1 . 2009 . Rotary Norden Int ernationellt Vid Rotarys hundrade årskongress in- kommande sommar ingår ett programin- slag kallat Konserternas konsert. Då sjunger mezzosopranen Katherine Jen- kins, 28, för rotarianerna tillsammans med Birminghams symfoniorkester med 90 musiker. Katherine ? vem då? Ett besök på www.rotaryconvention2009.com kan ge mera information. Katherine Jenkins kommer från Wales och skall ha splittrat en kristallkrona som 20-åring i framförandet av O Helga Natt tillsammans med sin college-kör. Publiken duckade och trodde det handlade om skottlossning. Katherine Jenkins har byggt upp sitt varumärke genom att alltid upp- träda i lång klänning. Dressen gäller såväl inför brittiska kungafamiljen som walesis- ka fotbollsfans. Katherine har hunnit med att sjunga arior i Irak och Broadway-melo- dier i Birmingham. På listan av framträdan- den fi nns också uppträdanden för brittiska trupper i Afganistan, Kosovo och Irak Katherine Jenkins hörd i sak: Framtidsförhoppningar? - Jag drömmer om att få uppföra Carmen innan jag fyllt 30 Inspirationskälla? - Pappa var 23 år äldre än mamma och han sjöng Frank Sinatra, Matt Munro och Shir- ley Bassey. melodier. Pappa dog när jag v ar 15. Maria Callas fascinerar mig. Men jag har andra idoler också: Mozart, Placido Do- mingo, Luciano Pavarotti, Judy Garland, Doris Day och Marilyn Monroe. Hemlängtan? - Jag saknar ibland Neath i Wales, Speciellt en park som heter Gnoll. Du har ofta ställt upp i militära samman- hang, varför? - Min hembygd är ett betydande rekryte- ringsområde för militärtjänst. Det handlar om vanligt, arbetande folk. Efter min första kontakt med Chelsea-veteraner ville jag fortsätta på samman linje. Varför ställer Du upp i riskfyllda förhållanden? - Det är väl lite som med Rotary. När Du fått något är Du också skyldig att ge något igen. Om jag kan satsa två dagar av mitt liv på att ge andra upplevelser är det alltid väl värt. Text: Chris Moss, bearbetning RN-redaktionen/hn Katherine Jenkins ? alltid klädd för gala Katherine Jenkin ger konserternas konsert Under rotaryåret 1.7.2008 ? 30.6.2009 ar- betar Rotary Internationals centralstyrelse i följande sammansättning: sittande fr.v. Bernard L. Rosen, Treasurer (Bryssel, Belgien), John Kenny, President- elect (Linlithgow, West Lothian, Skottland), Dong-Kurn Lee, President (Seoul, Korea), Monty J. Audenart (Vice-president, Red Deer, Alberta, Kanada) och Paul A. Netzel (Los Angeles, California, USA), stående fr.v. Michael J. Johns (Chagrin Falls, Ohio, USA), José Alfredo Sepúlveda (Pachuca, Hidalgo, Mexico), Michael Colasurdo, Sr. (Toms River, New Jersey, USA), Eric E. Lacoste Adamson (Front Royal, Virginia, USA), Catherine Noyer- Riveau (L´Isle Adam, Frankrike), Themisto- cles A.C. Pinho (Niteroi, Rio de Janeiro, Brasi- lien), Jackson San-Lien Hsieh (Taipei, Taiwan), R. Gordon R. McInally (South Queensferry, West Lothian, Skottland), Philip J. Silvers (Green Valley, Arizona, USA), Thomas A. Bra- num, Sr. (Noblesville, Indiana, USA), John M. Lawrence (Brisbane, Queensland, Australien, Ashok M. Mahajan (Mumbai, Maharashtra, Indien), Lars-Olof Fredriksson (Äänekoski, Finland), Kazuhiko Ozawa (Yokosuka, Kana- gawa, Japan) och Edwin H. Futa, General Se- cretary (Chicago, Illinois, USA). RI:s Centralstyrelse
7
7Nummer 1. 2009 . Rotary Norden Int ernationellt RI:s specialbilaga Global Outlook återges från detta nummer på de fyra sista sidorna i vartannat nummer av vår tidskrift under 2009. De innehållsmässiga och ekonomis- ka förutsättningarna, som vi berörde i re- dogörelsen på sid. 9 i RN7/2009, har alltså funnit en lösning. Global Outlook är en specialpublikation vars syfte är att redovisa för Rotarys stora satsningar på internationella välgören- hetsprojekt. Global Outlooks första utgåva i november 2008 behandlade PolioPlus. Den nu infogade gäller läskunnighet (Lite- racy). Nästa utgåva, i RN3/2009, gäller san- nolikt barndödlighet RI:s Global Outlook klassifi ceras av RI som obligatoriskt inne- håll i alla världens 31 certifi erade rotarytid- skrifter, inklusive The Rotarian. På en punkt gör vi nu ett stort undantag från RN:s redigeringsprinciper. Vi har tidi- gare avstått från att publicera material på engelska i vår tidskrift med motiveringen att vår uppgift är att använda nordiska språk. Våra prenumeranter har vid tidigare läsarundersökningarna givit den linjen ett starkt stöd. Nu ingår Global Outlook un- dantagsvis alltså på engelska. Översätt- ning till alla nordiska språk skulle ha stött på ekonomiska och praktiska svårigheter, översättning till ett nordiskt språk hade varit fel gentemot övriga språkgrupper. Vår förhoppning är att våra nordiska läsare skall kunna tillgodogöra sig innehållet i Global Outlook som det står nu. Den lös- ning vi gått in för är avsedd som ett expe- riment under 2009. Vi välkomnar läsarnas reaktioner. Redaktionen Global Outlook från detta nummer FN i New York var mötespunkt för över 900 rotarianer, rotaractare och interactare från 44 länder i november 2008. Dagen, 8.11., bar namnet Rotary International Day.Pro- grammet upptog paneldiskussioner om vatten, läskunskap, hälsa och föda. Anfö- randen hölls av representanter för Rotary, Förenta Nationerna och ett antal frivillig- organisationer som ett levande bevis på hur samarbete kan åstadkommas över or- ganisatoriska gränser. Många dramatiska fakta togs fram. Inter- nationella diabetesförbundets president Martin Silink konstaterade att hälften av de 400.000 barn som lider ab diabetes sak- nar det insulin de behöver för att kunna leva sitt liv. Silink uppmanade rotarianer att starta diabetesprojekt och påmidne också om att FN redan 2006 fastslog 14.11. som World Diabetes Day. Den första av de hjärtkirurgipatienter som behandlades av det rotarystödda under Gift of Life ?programmet, Grace Agwuru från Uganda, som kunnat hjälpa så många andra under ?sitt andra liv?. En av dem var 11-åriga Jonathan Olunga, patient nummer 10.000. Anand Balachandran från WHO tackade Ro- tary för bidraget till PolioPlus: Från 125 poli- odrabbade länder kom vi ned till fyra idag, det hade inte kunnat ske utan Rotary, sade han. John Kenny, inkommande RI-president 2009- 2010 summerade det hela: Om vi ser förnuf- tigt på tingen och samarbetar kan vi verkligen förbättra världen. Vi har alla ställt up idag för att vi vill arbeta för de lösningar som krävs. Programmet för Rotarys FN-dag koordinera- des av RI:s FIN-representant H. Bradley Jenkins. RI-presidenten Dong Kurn Lee möter Jonathan Olunga från Uganda. Jonathan är Gift of Life pa- tient nummer 10.000. Rotarys dag i FN *I slutet av oktober 2008 räknade Rotary in 1.139.841 Paul Harris Fellows, 78.487 Benefactors och 10.484 Major Donors. *RI:s styrelse har beslutat revidera Rotarys zonindelning frän 1.7.2009. Tanken är att alla zoner skall ha ungefär lika många ro- tarianer. Zonindelningen reviderades senast 1995 och lagrådet har beslutat om justeringar minst vart åttonde år. Mycket har hänt sedan 1995. Antalet rotarianer i t.ex. Österrike, Vitryssland, Tjeckien, Tysk- land, Ungern, Rumänien och Slovakien ökade med 48 % under perioden 1995 - 2006. Samtidigt minskade medlemsanta- let i Japan med 25 % och även i USA note- rades minskningar i de fl esta regionerna. *RI-presidenten Dong Kurn Lee har utsett PDG Yan-Kee Cheng (D3450, Hongkong, Macao och Mongolia) till en treårsperiod som specialrepresentant i Kina. Cheng ef- terträder Christopher Bramsen som fun- gerade under perioden 2005 - 2008. Yan- Kee Chengs mailadress är följande: ykchkcp1@netvigator.com Idag verkar två rotaryklubbar i Kina. Bägge har RI:s fulla stöd men är öppna endast för medlem- mar med utländskt pass. Kort om rotary
8
8 Nummer 1 . 2009 . Rotary Norden T ema Rotary är en världsomspännande och ganska komplex helhet med många or- ganisatoriska fi nesser. Allt bygger på de enskilda rotarianerna som verkar ge- nom sina klubbar. Alla är medlemmar i Rotary International (RI) som i sin tur an- vänder Rotary Foundation (RF) som un- derstöds-, stipendie- och välgörenhets- instrument. Vi har alla faktiskt ett medlemsnummer i RI liksom våra klub- bar är chartrade av RI. Lars-Olof Fredriksson (66), Äänekoski Rk, Finland, är nordisk ledamot i RI:s cen- tralstyrelse för den tvåårsperiod som inleddes 1.7.2008. Han svarar här på RN:s frågor om RI:s position i Rotarys nätverk.. Finns det risk för att RI överskuggas av sina stora partners i välgörenhetsarbetet, Melin- da och Bill Gates Foundation, WHO, UNICEF, CDC och vår egen Rotary Foundation? Absolut inte. Kanske vi nu först också i Nor- den börjar inse hur mycket Rotary Founda- tion gör för service, samförstånd och fred i världen. Våra starka partners förstärker bil- den och värdet av vårt arbete och har en avgörande betydelse för de resurser som behövs för slutförandet av t.ex. vårt Polio- Plus åtagande. Har de alltid så självständiga klubbrotaria- nerna de facto två chefer, RI och RF? Nej det har vi inte. RI, vår organisation, skapar förutsättningarna för RF, vår stif- telse, som i sin Future Vision Plan förstär- ker projektarbetet, ökar förändringsbe- redskapen, utvecklar organisationen och förtydligare arbetsfördelningen mellan klubbar och RF. I Norden avviker synen på tjänsterna och därmed också antalet do- nationer från det som gäller på många andra håll i världen men också vi står för ett ökande engagemang. Vem skall sköta informationen om RI och RF? Huvudregeln är den att RI sköter informa- tionen till klubbarna om RF:s mandat och uppgifter men RF bedriver sin egen infor- mationsverksamhet om detaljerna i det arbete som utförs. Klart att Directors (i RI) och Trustees (i RF) liksom också guvernö- rerna i distrikten har en viktig roll i infor- mationen över hela fältet. Nina och Lars-Olof Fredriksson offi ciellt RI nu Förändring i balans med tradition och beredskap
9
9Nummer 1. 2009 . Rotary Norden T ema Tar klubbarna något aktivt informationsan- svar för RI eller blir de lokala projekten helt dominerande? Inom RI är den gyllene regeln den att klub- barna utgör rörelsens kärna. Utan motive- rade medlemmar skulle något RI inte fi n- nas. När det gäller den allmänna kommunikationen inom rotary varierar lä- get mycket beroende på kultur och verk- samhetsort. På små orter är den direkta kontakten med närsamhället intimare, i storstäder är klubbens veckomöten det huvudsakliga informationsforumet. RI arbetar i en ganska genuint amerikansk anda, hur kunde organisationen göras mångkulturellare? Det är bra att minnas att Rotarys rötter lig- ger i USA. De turbulenta tiderna under se- naste århundrade förutsatte att det fanns åtminstone en stabil aktör som kunde hålla ihop hela rörelsen. Därför har vi det så bra som vi har det nu. En gemensam etisk grund är den bas som vår mångkulturella rörelse långsiktigt byggs upp på. Organisationen baseras på geografi ska områden och zoner, där bl.a. styrelseledamöter nomineras. Tyngdpunkten förskjuts sakteligen från Nord-Amerika mot speciellt Asien, där till- växten är av storleksordningen 2-3 % per år. Rotarianerna är i snitt ganska åldersstigna, påverkar ?betalningsförpliktelserna? rekry- teringen av ungdomar? Knappast är betalningarna en avgörande faktor vid anslutningen. Rotary får kon- kurrera om dagens ungdomar som alla andra. Vad kan vi erbjuda, vad förutsätts genom medlemskapet? Vi står alla inför denna nyttoanalys då vi rekryterar nya medlemmar. Det sägs för övrigt att 60 % av våra nuvarande medlemmar aldrig re- kryterat en ny rotarian. Det handlar om att överföra sina personliga motiv och argument för ett medlemskap till den man vill rekrytera. Gäller Rotary endast chefer på olika nivåer? Som bäst skall Rotary kunna samla ansvarskännande och serviceinriktade människor som rekryteras bland profes- sionellt folk med yrkes- och samhällsen- gagemang. Det fi nns en kritisk inställning till Rotary bland annat inom stora mediahus, varför? Vi har en fri press i Norden. Hos oss rappor- terar man inte om organisatoriska rutiner. Endast sådant som har allmän betydelse kryper över nyhetströskeln. Det är inte fal- let t.ex. i Indien och på många andra håll där Rotary syns på gator och torg och har en stark position som samhällelig påver- kare. Påståendet om en sluten krets för ut- valda medlemmar är enligt mitt förme- nande en överdrift. Ser vi till dagens medlemsstruktur blir det förhållandet ganska uppenbart. När kvinnliga medlem- mar antogs till Rotary med start för ett par årtionden sedan vare det nog något av det bästa som hänt rörelsen sedan 1905. Ungdomsutbytet är ett slags juvel i Rotarys krona eller hur? Ungdomsprogrammen har alltid varit cen- trala för oss i Norden och även Rotaract kunde man tillönska en starkare och cen- tralare position. På Nya Zeeland hade jag nöjet att sammanträffa med en glimrande svensk utbyteselev och från alla håll ström- made det in beröm över de nordiska utby- teselevernas höga nivå. De var ytterst ef- terfrågade down-under. Många av oss har haft glädjen att träffa Rotarys fredsstipen- diat Larissa Bruun, nu verksam i Lagos. Hon uppträdde vid zoninstitutet senaste höst i Finland och lämnade nog ingen oberörd när den gällde fredens centrala betydelse. Orkar RI med tillräcklig snabb förnyelse? Våra grundfunktioner, möten och tjänster har en rätt konservativ prägel. Men vår för- nyelse kan bara vara precis så snabb som vi själva önskar. Lagrådet 2010 kommer att fatta många långtgående beslut om så- dant som gäller tillämpandet av ny tekno- logi. Den elektroniska kommunikationen väntas ta ett stort språng framåt, Ändå är jag personligen litet konservativ och anser att förändringar måste avancera i takt med såväl traditioner som praktisk beredskap. Det gäller att varken ta för stora språng framåt eller att stå som eftersläntrare. Ro- tarypressen kommer nog att stå som den viktigaste kommunikationskanalen för oss för en lång tid framöver. Text: Håkan Nordqvist Lars-Olof Fredrikssons Director-hemsi- dor med aktuell styrelseinformation om speciellt zonerna 15 och 16 fi nns på www.lars-olof.fi Lasse Fredriksson, fl ygoffi cer och gentleman
10
10 Nummer 1 . 2009 . Rotary Norden T ema Rotary må forandre seg. Rotary må for- ynge seg. Rotary må fi nne tidens tone. Rotary må og Rotary må. Samtidig må Ro- tary ikke endre seg for mye, for den er jo en fi n oppfi nnelse. Spørsmålet er kanskje ikke så mye hva Rotary må gjøre, som hvordan. Dette debatteres ofte både på klubb- og distriktsplan. Mange etterlyser nettverktanken, den som kanskje var den sterkeste motivasjo- nen til at de selv ble med i Rotary. Ofte hø- rer man at dagens Rotary har fått en vel- dedighetsprofi l i stedet for en yrkesprofi l. Men vi skal, i henhold til vår første formåls- paragraf, ?utvikle vennskap som grunnlag for å gagne andre.? -Joachim A. Holter, Egeberg Rk i Oslo: Du har vært rotarianer i 40 år, og refl ektert en del over disse tankene. Har du noen råd å gi? -Det vet jeg ikke. Men at vi har mange ut- fordringer er vi vel alle enige om. For ek- sempel synes jeg at vi burde være fl inkere til å bygge fellesskap med nye landsmenn. Få dem med i klubben og utvid nettver- ket. Rotary har et internasjonal perspektiv, som bør være virksomt også på klubbplan, mener Holter. -RI har uttalt at det ikke på lenge vil bli aktu- elt med noe tilsvarende som PolioPlus. Bør vi overlate veldedigheten til organisasjoner som er profesjonelle på dette? -Jeg mener at for eksempel Matching Grant-ordningen er et veldig godt in- strument, som brukes for lite her i Nor- den. Gjennom den skapes engasjement innad i klubben og utad til en klubb, eller fl ere, i mottagerlandet. Vi kan gå inn for samfunnsmessige oppgaver om nyttige ting, i vennskap og samarbeid, Klubben fi nner sin naturlige plass i et internasjo- nalt rammeverk. Yngre krever utfordringer Det er et spørsmål om klubbtanken ale- ne er god nok i dag, hvorvidt den appel- lerer til dagens voksne generasjon. Yn- gre mennesker krever utfordringer hvis de først skal engasjere seg. Den gamle hyggeklubb-tanken holder ikke lengre. Effektivt hjelpearbeid kan være en slik utfordring. Det er nok av dem, sier han. ?Vann, for eksempel. Om ikke lenge er rent vann viktigere for verden enn både olje og gass. Norge har en gudgitt situasjon også her. Jeg arbeider med et vannprosjekt i min egen klubb, men det er ikke god- kjent ennå, så jeg bør vel ikke si for mye. Rotary må naturligvis fornye seg. Fornye for å bevare, sier den tidligere Høyrepolitikeren Joachim A. Holter. ?Vi har ressurser til å gag- ne andre, både hver for oss og sammen. Av Øystein Øystå Koseklubben i fare? Joachim A. Holter, Ekeberg Rk: -Yngre, prospektive medlemmer krever utfordringer av Rotary. &