ePaperi 07/2011

1

Nr. 7. nov.-dec. - 2011

2

Du vet vad som krävs. Vår långsiktighet och vårt sätt att bedriva bank gör skillnad. www.handelsbanken.seprivatebanking Välkommen att kontakta oss för ett personligt möte. Norra Sverige: 090-15 45 37 Mellansverige: 026-17 20 90 Stockholm: 08-701 15 70 Östra Sverige: 013-28 91 27 Västra Sverige: 031-774 81 60 Södra Sverige: 040-24 57 80 Handelsbanken har de mest nöjda Private Banking-kunderna i Sverige . Källa: TNS SIFO Prospera 2010

3

3Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nummer 7 nov.-dec. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 112 - 2011. Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary Internatio- nal. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotary- bevgelse set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. Indhold Barn i de nordiske landene er blant de best stilte i verden når det gjelder goder som barnehageplass og helsetilbud, og foreldre har fått utvidede velferdsrettig- heter knyttet til fdselen. Men er alders- pensjonen like godt sikret når Noah 10 og Maia 9 står for tur til å heve den? Foto: Elise Julsrud Landssider Forside Tema Redaktionens E-mail adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: rotarynordengmail.com Sverige: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge: julsrudonline.no SuomiFinland: rolf.g.gabrielssongmail.com Island: markusoasimnet.is RN WEB: http:epaper.luovia.finorden FINLAND Finlands största insamlingsbox för Polio- Plus-bidrag finns på Uleåborgs flygplats. Samarbetet engagerade såväl de lokala klubbarna som de behövliga rotary-besluts- fattarna i klubbar och distrikt ända ut till flygplatsens chef, också han rotarian. s41 Våre velferdssamfunn benevnes gjerne som den nordiske modellen. Hva egentlig kjennetegner denne modellen? Og hvor store variasjoner finner vi landene i mel- lom? Og: har modellen tilstrekkelig bre- kraft i mtet med eldreblge og stram- mere konomi? s8 FINLAND Helsinki City West RC kunde överraska 245 lågstadie-elever i klubbens näromgivning med samma antal reflexbrickor. Glädjen var som synes stor och spontan över att en lysande Nalle nu gör sällskap på skol- vägen i vintermörkret. s40 Leder Ottar Julsrud 4 Nordisk Sjöstrand och Djävulsåker 4 Rotary International Rotary Ambassadorial Scholar 6 Tema Den nordiska välfärdsmodellen 8 Landssider Sverige 16 Norge 26 Finland 34 Danmark 44 Island 54 Vimmel Vimmel 57 RI:s Agenda Kylian Banerjee Bill Boyd 58 Global Outlook 59 Nr. 7. nov.-dec. - 2011 NORGE Stadig flere klubber etablerer et samar- beidsprosjekt. Ett eksempel er Tvede- strand Rk, som plutselig var i gang med å skaffe nye skoleuniformer til de fattigste skolebarna i Nairobi, mens to Oslo-klub- ber drftet nye Rotary-prosjekter med presidenten i Kirgisistan. s33

4

4 leder Fundamentet for velferden Nummer 7 . 2011 . Rotary Norden Vi snakker gjerne om den nordiske modellen og det har vi gode grunner til. For når våre fem land plasserer seg i toppsjiktet på diverse internasjonale rankinger, kan det tilskrives noen grunnleggende fellestrekk i måten å or- ganisere det moderne velferdssamfunnet på. Noen stikkord er ansvarlige organisasjoner i arbeidslivet, et skattenivå tilpasset utgiftene, et konkurransedyktig nringsliv, et aktivt for- hold til globaliseringen mer kunne fyes inn i fundamentet for velferden. Men dette nordiske verdifellesskapet, som det dypest sett er, rommer også noen for- skjeller i velferdsordninger. Begge deler bringer vi noen glimt av i denne utgaven av Rotary Norden. Men et fenomen som trolig er kjent i hele Norden, er satt litt spissen at de offentlige velferds- og helsebudsjettene ker propor- sjonalt med bruken av ordet krise i medie- ne og i den offentlige debatten. Og i en litt spkefull parentes: Hvis lesningen kunne re- dusere forestillingen om at alt er bedre i na- bolandene, har reportasjene hatt i alle fall n misjon. Men nkkelordet i debatten om vel- ferdspolitikk og helsebudsjetter må selvsagt vre: Brekraft. Dagens trygdesystem som er av nyere dato enn vi kanskje tenker over ble til da folk gikk i pensjon 67 år gamle og den gjen- nomsnittlige levealderen lå rundt 70. Det er blitt dramatisk frre arbeidende personer bak hver pensjonist. Og nå kommer eldre- blgen, mens konomiske uvrsskyer hen- ger over Europa og USA. På 1970- og 80-tal- let dukket for alvor den nordiske velferdsmodellens fremtid opp som et tema i politikken, så vel som i tallrike Rotary- foredrag. Siden den gang har våre land i tur og orden evnet å gjennomfre noen nd- vendige reformer. Men problemstillingene har kende aktualitet. Og når det gjelder den ndvendige bevisstgjringen omkring temaet velferdssamfunnets fremtid, burde vel nettopp en yrkesbasert, samfunnsenga- sjert og etikkorientert organisasjon ha noe å bidra med? Ottar Julsrud Norgesredaktr, temakoordinator

5

5Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor disk Ett antal norska, svenska, estniska och fin- ländska rotarybröder och systrar möttes i ädel kamp om nordiska golfmästerskapet för rotarianer i början av augusti. Kampen om de nordiska titlarna spelades i fyra olika kategorier I tävlingen utmärkte sig speciellt Urmas Isok från Estland. Ur- mas fick motta segertrofen men så är han också ansvarig för EM som spelas senare. Organisationskommittn gjorde sitt bästa för att bräda sina rotarykolleger. I slagspe- let var Antero Paalanen trea och skriben- ten fyra. Poäng bogey-tävlingen vanns oartigt nog av transportutskottets ordfö- rande Risto Turunen. Nästa NM-tävling spelas 2012 i Göteborg på Gullbringa Golf & Country Club. Arran- gör är då Kungälv Kongahälla Rk. Text och foto: Heikki Lindevall, Tampere-Jussinkylän Rk Nordiska mästare: Slagspel, herrar Urmas Isok, Estland Poängbogey, herrar Risto Turunen, Finland Slagspel, damer Birgitta Opsahl, Norge Poängbogey, damer Bodhild Saetrevik, Norge Nordisk Rotarygolf Spelplats Lakeside GC, Sastamala Sjöstrand och Djävulsåker Golfpoesi Det är vanligt med färgstarka tävlingsreferat och fylliga resultatlistor vid golfevene- mang. Mera sällan bjuds det på avslutande poetisk krönika. Avslutningskvällen kröntes av Bo Persson med ett ganska speciellt referat dagarna i ett nötskal om man så vill: Att komma hit från Storvik tog nästan hela dan. Vi började med bil och fortsatte med två plan- Två banor har vi avverkat och det var inte lätt eller annars får jag lära mig ett helt annat spelsätt. På gårdagens hål 10 sa det plask, så till dropprutan fick jag gå, så vänligt, men poäng det blev jag utan. En kväll vi for till stan för att äta helfinsk mat och Wenke ifrån Norge och jag fick björk på fat!!! Ni kan tänka er att hon och jag, vi blevo ganska häpna och trodde att vi måste med yxa oss beväpna. Tove,hennes man, han börja jämt med svenska men ingen finländare förstod så det sluta jämt med engelska. Men då den fjärde servitrisen kom, ja, då fick Tove torska Han börja med sin engelska och hon svarade på norska!!! Medan vi nu suttit vid bordet och förtärt god mat, så har jag faktiskt en del lärt som jag ej kände till om Sveriges östra grannland tack till min bordsdam, Lahja, man har ju tur ibland. Hon med sin make Risto rest hela världen runt. Då har dom passat på att pröva en hel bunt med banor. Hon också har förklarat, vad inga svenskar vet att på dansgolvet i Finland är kavaljeren het, vilket beror att det första man får lära i dansskolan är tango för man vill va varandra nära. Efter maten delas alla priser ut och sedan Finland har fått sitt, så var prisbordet helt slut!! Och även samvaron är slut, men roligt har det varit. Vi har fått god valuta för alla milen som vi farit. Ska Sverige lyckas lika bra? Ja, det blir spännande att se vad dom har att bjuda våran tävlingskommitt. Vi samlar våra anmälningar uti en enda korg och ger dom nu så ses vi alla - nästa år i Göteborg. Bo Persson Storviks RCSverige

6

6 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Int ernational Naoko Kurauchi, sygeplejerske og tidlige- re Rotary Foundation Ambassadorial Scholar, gjorde en stor hjlpeindsats i Miyako, Japan, straks efter at jordsklvet og den efterflgende tsunami ramte lan- det den 11. marts. - Katastrofen var overvldende, siger hun. -Mine tanker gik tilbage til den alt de- lggende tsunami i 2004, som var årsa- gen til, at jeg ansgte om et Rotary scho- larship, siger Kurauchi, som studerede international sundhed på Queen Marga- ret University i Skotland i 2008-09. Fra sin nuvrende bopl i Okinawa kom- munikerede hun med familien i Tokyo om jordsklvet og kunne se familiens hus ry- ste under de mange eftersklv. - Jeg var vant til at se sådanne ting ske i lande med dårlig infrastruktur, men jeg havde aldrig forestillet mig en lignende Rotary Scholar gjorde en indsats efter tsunamien Naoko Kurauchi leende sammen med skolebrn under en rejse til Indien, hvor hun deltog i National Immunization Day.

7

7Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Som både du og din tandlge ved, er fluor en god ting, men for meget flour kan vre delggende. Indbyggerne i Patari, en landsby i Uttar Pradesh, er blandt de milli- oner af mennesker i Indien, som lider af flgerne af fluorisis, en ubehagelig til- stand, som skyldes et forhjet indhold af fluor i drikkevand. Symptomerne er misfarvning og nedbryd- ning af tand emaljen, og den smertefulde effekt på knogler kan forårsage deformite- ter og forkalkning af ledbånd og sener. - På grund af sin styrke rådner fluor tn- derne og delgger knogler, siger Mau- rice Halliday, PDG i distrikt 1020, Skotland, som har samarbejdet med distrikt 3110 i Indien om levering af fluor filtre til 60 fami- lier i Patari igennem et Rotary Foundation Global Grant projekt. - Mange mennesker er krumryggede og skvbenede, om ikke helt invaliderede. Husdyr lider også af sygdommen. I en undersgelse fra 2001 af Patari og to nrliggende landsbyer, målte forskere fluor indholdet i drikkevandet. WHO har sat 1,5 milligram fluor pr. liter vand som en sikker vre grnse, men vandet i Patari indholdt 3,45 milligram pr. liter. Kroppen optager så meget som 90% af fluorindhol- det i drikkevand og risikoen for skader sti- ger, hvis folk har hårdt arbejde i varmt kli- ma som i Patari, fordi de har behov for at drikke mere end gennemsnittet. WHO estimerer, at en tiendedel af den byrde, sygdommen udgr på verdensplan, kan undgås ved forbedret vandforsyning og bedre hygiene. Som det tydeligt frem- går af beretningen om forholdene i den indiske landsby, krver en lsning af pro- blemerne en målrettet indsats og en nje vurdering af hvert enkelt områdes behov. Tidligere i år rejste fotografen Allison Kwe- sell til Patari for at dokumentere de skader, mange brn allerede lider under. Skader- ne hos deres forldre og bedsteforldre ses tydeligt på ovenstående billede. Fra Indien rejste Kwesell tilbage til Tenne- see, USA. Senere på året tog hun til Tokyo, hvor hun har indledt sine studier som Ro- tary Peace Fellow. Imens arbejder D-1020 på at at fremskaffe filtre til yderligere 400 familier i regionen. Int ernational katastrofe ske så tt på min hjemegn. Hendes hold rejste fra Okinawa til Miyako medbringende to fuldt udstyrede ambu- lancer samt en mngde fdevarer. Der var spor efter tsunamien overalt. - Der stod små og store både midt på ga- den, biler på hustage og huse ovenpå ta- get af andre, siger hun, og alle gader var fyldt med mudder og affald. Kurauchi arbejdede i Miyako i fem dage. - Jeg tror, vi alle har noget at bidrage med, siger hun men understreger, at hjlpen skal vre vel organiseret og godt forberedt. Hendes passion for humanitr service har også bragt hende til andre dele af verden. I februar rejste hun sammen med japan- ske rotarianere, til Indien og deltog i Nati- onal Immunization Day. Mens hun var Rotary Scholar, udfrte hun research i fel- ten i Niger i forbindelse med hendes PHD om PolioPlus og interviewede medlem- mer af World Health Organization staben og folk fra UNICEF og Islamic Relief om forlbet af the Global Polio Eradication Initiative. - Rotary gav mig opskriften på, hvordan man hjlper andre, siger hun. Rotary klubben i Livingston, Lothian, var vrt for Kurauchi under hendes studier i Skotland. Hendes vrtskabs counselor, Harry McPherson og hans kone Myra fik hende til at fle sig srdeles velkommen, erindrer hun. - Et utal af gange tog jeg til deres hjem for at spise middag og tilbrin- ge aftenen sammen med dem. - Jeg tror ikke, jeg havde vret så tt på Rotary, som jeg er i dag, havde det ikke vret for dem. I begyndelsen oplevede Kurauchi en del kulturelle forhindringer i Skotland. I Japan indledes enhver hilsen altid med et buk. - Jeg skulle altid huske at strkke hånden ud til et håndtryk og huske at give folk et knus, siger hun. - Efter at jeg overvandt disse kulturelle forskelle, fik jeg mod til at gre nye ting og få nye ider. Kurauchi mener, det vil tage mange år, fr det lykkes at hele skaderne fra kata- strofen i Japan, både de psykologiske og de finansielle. - Jeg nsker, det sker hurtigst muligt, så jeg igen kan se de smukke kirsebrtrer og deres pollen, som spredes i vinden. Rent vand - Pure and Simple Tre boboere fra Patari viser effekten af mange års indtagelse af stedets drikkevand. Dani Nariyan tv siger, at alle hans fem brn allerede lider af smerter i benene

8

8 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema Ekonomiska modeller har i allmänhet en hög grad av kontinuitet, säger Sixten Kork- man, en av Finlands mest ansedda och of- tast citerade nationalekonomer. Den nor- diska välfärdsmodellen är stadigt förankrad i våra samhällen och bygger på en solid gemensam värdegrund. - Vill man analysera fundamentet för den nordiska modellen består det av ansvars- tagande och förhandlingsvilliga arbets- marknadsorganisationer, ett betydande kollektivt ansvar för socialförsäkring och välfärdstjänster och en heltäckande kedja av investeringar i humankapitalet, dvs. människor, från dagis till skolgång och vi- dareutbildning. Bakom detta ligger också ett brett samförstånd om vissa grundläg- gande värderingar inklusive öppenhet i samhället och en positiv grundsyn på att delta i globaliseringen och internationellt samarbete. Både gammalt och nytt Byggandet av modeller för moderna sam- hällen är inte nödvändigtvis något helt nytt eller förbehållet Norden allena. - Man kan om man vill gå tillbaka till Bis- marck, som gick in för ett kollektivt pen- sionssystem i Tyskland i slutet av 1800-talet. Det går att peka på modeller som blivit gemensamma för geografis- ka regioner i Europa, en tysk-österrikisk centraleuropeisk konservativ modell, en sydeuropeisk familjecentrerad modell, en västeuropeisk, anglosaxisk liberal modell och sen då en nordisk modell. Det finns både likheter och olikheter mellan dessa men den nordiska model- len har ändå betydande särdrag och den har väckt internationellt intresse. Man kan notera att den nordiska model- len och välfärdsstaten inte är så väldigt gammal ännu. I Finland kom det allmän- na arbetspensionssystemet till i början av 1960-talet och sedan har trygghets- mekanismerna successivt byggts på ge- nom ny lagstiftning under de följande årtiondena. Kvalitet kostar Norden har stått sig väl i internationella jämförelser och profilerats genom meri- terande artiklar i stora internationella veckotidskrifter som Newsweek eller i in- ternationella bedömningar av skolans kvalitet som i PISA-undersökningarna. Men den nordiska modellen kostar, den syns i ett högt skattetryck där smärtgrän- sen för personbeskattningen redan upp- nåtts vilket kommit till uttryck bland an- nat i att de högsta marginalskattesatserna sänkts under de senaste 15 åren. Vi för en kamp mot det som kallats hållbarhetsun- derskott sustainability deficit men har hittills klarat oss någorlunda hyfsat också i det avseendet. - Det största hotet mot den nordiska väl- färdsmodellen handlar mest om hur det hela skall finansieras, anmärker Sixten Korkman. Vår befolkning blir allt äldre och denna demografiska förändring ska- par tryck mot allt högre skatter. För att våra länder skall kunna generera de be- hövliga skatteinkomsterna måste skatte- basen kunna breddas. Det allra viktigaste skulle nu vara att få folk att jobba mera eller längre för att öka de yrkesarbetan- des andel av befolkningen. I Sverige och Danmark, också Island, är läget mindre ogynnsamt än i Finland där den så kalla- de försörjningskvoten försämras allra snabbast i Norden. De finländska väl- färdslöftena har tillkommit under betyd- ligt gynnsammare omständigheter än de som nu råder. Norge har ett specialläge genom att landet kunnat fondera intäk- terna av sina naturrikedomar på ett så- dant sätt att försörjningen därigenom kan tryggas långt framöver. - Folk skall jobba mera men förutom det behövs också att effektiviteten i tillhanda- hållandet av välfärdstjänster ökar. Det måste kunna gå att producera tjänster bättre är tidigare. Ingen är väl ute efter ren- odlat offentlig eller renodlat privat pro- duktion av till exempel hälsotjänster men utbudet på tjänster och balansen mellan privata och offentliga leverantörer kunde vara bättre än nu, säger Sixten Korkman. Högre effektivitet skall vi förstås kräva ock- så av administrationen inom den offentli- ga sektorn och kanske speciellt kommun- förvaltningen. Vi är vana med att levnadsstandarden stiger och tjänsteut- budet blir allt bättre och kräver därför ständigt mera och bättre tjänster. Faktum är dock att vi samtidigt som vi blir rikare ändå inte riktigt har råd med vad det kos- tar om vi inte samtidigt kan höja effektivi- teten i produktionen av tjänster. - Vi behöver definitivt en högklassig dis- kussion om vad vi egentligen vill att väl- färden skall omfatta och beredskap att ta till de goda och produktiva lösningar som behövs för att det hela skall fungera ännu bättre. Att bara höja skatter går inte, säger Sixten Korkman. Det kan också hända att man i en del välfärdsfrågor borde sätta locket på, hur mycket bättre behöver helheten bli? Vad får pensions- systemet egentligen kosta? Var går grän- sen för det kollektiva ansvaret och var börjar det personliga? Krävande sakfrågor Sixten Korkman är ändå optimist beträf- fande förutsättningarna för den nordiska välfärdsmodellen framöver. - Domedagsprofetior är onödiga men vi har krävande sakfrågor att lösa, säger Six- ten Korkman. Till dem hör också den inter- nationella skattekonkurrensen där Norden ligger ofördelaktigt till. Det har vi ju med- Den nordiska modellen Arbeta längre och skapa effektivare lösningar

9

9Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema givit till exempel genom speciallagstift- ning när det gäller beskattning av utländsk ledningspersonal som arbetar i Finland. Har den nordiska modellen problem så är de definitivt inte oöverstigliga, men helt enkla att lösa är de heller inte. - Det är också viktigt att minnas att även om den nordiska välfärdsmodellen är ett väletablerat begrepp är den dock inte oföränderlig, avslutar Sixten Korkman. Vi har kunnat utveckla vår modell speciellt baserat på erfarenheterna av 1990-talets ekonomiska nedgång. Fortsatt förnyelse behövs för att modellen skall fortsätta att hålla. Det krävs betydande politiska beslut för att höja sysselsättningsgraden och trygga den offentliga sektorns finansie- ring. Av oss alla krävs att vi både vill och kan betala vad det kostar. Intervju och foto: Håkan Nordqvist Sixten Korkman 63 är verkställande direktör för ETLA Näringslivets forskningscentral och intressebe- vakningsorganisationen EVA Näringslivets Delegation i Finland. Han har tidigare fungerat som överdirektör vid Finansministeriets nationalekonomiska avdelning och som chefdirektör vid Europeiska Ministerrådets generalsekretariat med ansvar för ekonomiska och so- ciala frågor. Sixten Korkman är politices doktor och nationalekonom och har även tjänstgjort på Fin- lands Bank samt vid Helsingfors universitet och OECD. Det råder stor enighet i Norden om det riktiga i öppna samhällen med tillräckliga trygghetsmekanismer den nordiska modellen. Rotary Social Media www.rotary.orgsocialnetworks More Online Resources www.rotary.orgrotarian www.rotary.orgrotaryminute Rotary Images www.rotary.orgrotaryimages Rotary eNewsletters www.rotary.orgnewsletters Bookmark Rotary books

10

10 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema Der er klare ligheder mellem de nordiske landes pensionssystemer. For eksempel at vi går på pension noget senere end i mid- delhavslandene, og at pensionssystemer- ne sger at stimulere at vi bliver lidt ln- gere på arbejdsmarkedet. Men der er også klare forskelle, og det mest ijnefaldende er den hje norske minimums- pension. En enlig folkepensionist i Norge får op til 2,5 gang så meget i minimumspension som i de vrige nordiske lande. I Sverige er minimumsbelbet her kal- det garantipensionen - kun det halve af i Norge, men svenskerne kan gå tidligere på pension. Arbejdsmarkedspension til alle i Sverige og Finland En anden forskel er, at i Sverige har alle en pensionsopsparing, hvor deres arbejdsgi- vere eller under sygdom, barsel og lig- nende staten har indbetalt 18,5 %. Derfor får rigtigt mange får vsentlig mere i pen- sion end garantipensionen. Tilsvarende glder Finland, hvor alle har en arbejdspension, der optjenes på bag- grund af al arbejdsindtgt fra det 18. til det 68. år. Der optjenes også pension ved sociale ydelser, forldredagpenge, sttte til pasning i hjemmet og studier. Dermed glder i Finland som i Sverige, at kun få må njes med garantipensionen, som det også i Finland hedder. # %# & ?3A& ;6 :& 4A& ;6 4?& ;6 A& ;6 &#! & #& # %# :& :& :& :& :& !! # %##& 2; C;2; ;6 ;?A2C B2;;7 6 ;2C2?: !& ;6 2; A?2;: ;?2:? :2A BB2A?: !!! #! %# - 6 &!#& - F%&&& - :&1A: F?4& 2 A:&1;F 22 ?&& 5 &%# &&! :0F%&2!&2 :0?F#! !0 !- &A0 2!,2: F2 & 0&: 22 && & ;B;2 %&# :4& 6 0 :0 ?C0; C0 A0 ;6 &&%&;3;::;; 6::C4 ;6 && ?& A& 6 &# !,& &%#& !!! && #!2 &%#4 #%%&%;B0? F & && & #&# !#& &#&!& &%#2 ;6 %#& &#& !!& #% 6-!& &#! 0 &#%&&! !! #- #&0! ! & !!2 ;6&2& !&& &%#0& ?& &%#2 62& &%#0#! &0&&# & 2 ;6#&# #: & &1%133+++2#&2#&0%133+++2%#!-20%1332 &&&-23 3%# Norge frer markant på pension

11

11Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema Kompleks virkelighed gr sammenlig- ning svr I alle fem lande glder, at der findes man- ge forskellige trangsbestemte tillg. I det hele taget er der så mange komplekse for- hold i pensionssystemerne, at det er umu- ligt at give et helt retvisende billede. I Norge sker der således for tiden en grundlggende omlgning, så der arbej- des med to helt forskellige systemer til folk henholdsvis over og under en vis alders- grnse kun minimumsbelbet er flles. Skal der drages en forsigtig samlet kon- klusion, går den i retning af Norge som en klar nummer et og Finland plus Danmark i bunden, når det glder det pensionsni- veau alle med sikkerhed kan opnå. Videre er det tydeligt, at alle lande er enige om at belnne de raske og flittige, der en- ten udskyder pensionen frem til 70.-72 år eller fortstter med at arbejde ved siden af det sidste kan i Norge ske helt uden modregning i alderspensionen. Dansk enegang med efterln En vigtig forskel er, at Danmark har en ef- terlnsordning, der gr del muligt at trk- ke sig tilbage fra arbejdsmarkedet som 60-årig, hvis man har indbetalt en årlig prmie på ca. 5.300 kr. i 30 år. Tilbagetrkning på efterln indebrer et årligt belb, der overstiger selv de bedste nordiske minimumspensioner, og kan i jeblikket fås i op til fem år. Efterlnsord- ningen er under stramning, men forsvin- der ikke helt. Den danske efterlnsmodel menes at vre den vsentligste grund til den be- mrkelsesvrdige forskel i beskftigel- sesfrekvensen for de 60-64 årige. Som det fremgår af tabellen, er kun 36,6 pct., af de 60-64 årige i Danmark i beskf- tigelse, mens tallet er mere end dobbelt så stort i Island og i nrheden af det dob- belte i Sverige og Norge. Også i Finland er beskftigelsesfrekven- sen ret lav efter Nordiske forhold og Fin- land er ud over Danmark det eneste land, som har haft en efterlnsordning, som dog blev afviklet fra 2009. Når det er konstateret, kan vi så tilfje at selv Danmark og Finland med nordisk bundrekord i beskftigelsesfrekvens lig- ger cirka dobbelt så hjt som f.eks. Italien med 20,5 % eller Frankrig med 17,1 % af de 60-64 årige i arbejde. Jens Otto Kjr Hansen Learn something new at www.rotary.orgelearning Rotary E-Learning Center t 7JEFPDMJQT t 4FMGHVJEFEUVUPSJBMT t #FTUQSBDUJDF FYBNQMFT THERES MORE THAN ONE WAY TO LEARN ABOUT ROTARY.

12

12 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema Vårdkris är en ofta förekommande rubrik i Nordiska medier. Köerna till sjukhus och primärvård är långa, bristen på personal, särskilt läkare, är ännu inte löst. Landsting- en brottas med sina siffror och ekonomin slutar oftast i röda siffror och detta trots att antalet vårdplatser skurits ner under se- nare år. Är beskrivningen sann och vad förklarar i så fall vårdkrisen? I oktober 2006 skrev professor Lars Werkö och överläkare Christer Enkvist på DN-de- batt under rubriken Sverige har inte för få läkare, en uppmärksammad artikel med många tänkvärda ingångar. De konstaterade att sjukvården har en då- lig tillgänglighet och att samtliga partile- dare i Sverige förklarade detta med läkar- brist. De skrev vidare: Sedan mitten av 1900-talet har antalet läkare i Sverige femdubblats liksom an- talet sjuksköterskor. 1980 var antalet läkare under 65 år 18 000, varav 25 pro- cent var kvinnor. 2005 fanns det 29 400 läkare, varav 43 procent var kvinnor. An- talet läkare har alltså ökat dramatiskt medan exempelvis besöken i öppen vård minskat från 9,3 miljoner år 2000 till 8,5 miljoner 2004 trots att antalet vårdcentraler ökat. Det är den offentli- ga primärvården som minskar, medan den privata ökat från 3,3 miljoner be- sök till 3,7 miljoner trots att det är de offentliganställda läkarna som ökat och de privata minskat. Under denna tid har vårdkostnaderna ökat med 34 procent. Regeringen och landstingspolitikerna har under flera decennier talat om att öka satsningen på öppenvård på vård- centraler, psykiatri och geriatrik. I verk- ligheten har ingenting hänt utan tvärt- om satsas det alltmer på specialister på de stora sjukhusen. När en av oss på 1960-talet var chef för en av medicinklinikerna på Sahlgren- ska sjukhuset i Göteborg fanns där 225 vårdplatser och antalet läkare var nå- got över 70 stycken. Nu är antalet läka- re enbart på kardiologen med ett tju- gotal vårdplatser mellan 60 och 70. Det tog lång tid att inrätta en reumatolo- gisk klinik på Sahlgrenska sjukhuset. När den nu blivit verklighet är 23 reu- matologer anställda, varav 3 har direkt patientansvar. Vad de övriga gör är oklart, men många bedriver sannolikt vetenskapligt arbete. Werkö och Enkvist lägger en stor del av skulden på politiker och tjänstemän som bl.a. ville sänka läkarlönerna genom att schemalägga dem tydligare, och inte minst måste man sätta gränser för tjänste- mäns och politikers roll i vården. Sveriges sjukvårdskostnader stod för 9,1 procent av BNP 2005, vilket är strax över OECD-genomsnittet på 9 procent. USA toppar med 15,3 procent, därefter kom- mer Schweiz med 11,6 procent följt av Frankrike 11,1 procent och Tyskland 10,7 procent. I botten ligger Korea med 6 pro- cent, Polen med 6,2 procent och Mexiko med 6,4 procent av BNP. Osäkra prognoser Vartannat år sätter sig en grupp på de fem nordiska läkarförbunden ned för att sia om hur den framtida arbetsmarknaden för läkare kommer att se ut i Norden. Precis som tidigare rapporter visar 2009 års rap- port från SNAPS Samnordiska arbets- gruppen för prognos- och specialistutbild- ningsfrågor att en betydande läkarbrist hotar i samtliga nordiska länder. Med en uppskattad årlig ökning av efterfrågan på läkare på 1,6 procent vilket är huvudsce- nariot i prognosen beräknas underskot- tet på läkare i Sverige 2015 bli 3 350 och 2025 4 350. Siffrorna är ljusare än i 2008 års rapport. 170 nya platser på läkarutbildningen se- dan 2008 är en förklaring till den förbätt- rade prognosen, en annan att allt fler ut- landsutbildade läkare söker legitimation i Sverige. När det gäller Sverige, med sin internatio- nellt sett höga läkartäthet, utgår alterna- tivprognosen från att effektiviseringar och bättre samverkan gör att läkartätheten inte behöver öka alls trots växande vård- behov. Med detta antagande vänds under- skottet i Sverige 2025 på 4 350 läkare till ett överskott på 3 450 läkare en illustra- tion så god som någon av hur osäkra prog- noserna är. Stockholm är fortfarande den sjukvårdsre- gion som har högst läkartäthet och högst specialistläkartäthet. År 2007 hade Stock- holm 314 specialistläkare per 100 000 invå- nare, jämfört med 259 för riket som helhet. Tydligast är skillnaden i psykiatri. Stock- holm har även flest läkare i privat regi. Andra nordiska länder s.ORGEGRENFRSTAPROGNOS!MEDEN ökad läkarefterfrågan på 2,7 procent per år som ger balans 2010, en brist på 400 läkare 2015 och brist på 1 100 läkare år 2020. Den andra prognosen B utgår från att antalet tjänster ökar med 2,1 procent per år, vilket ger överskott av 400 läkare 2015. Alternativ A visar på en balans på läkartillgången om några år som övergår till ett underskott. Alternativ B innebär ett överskott på läkare som sedan avtar efter 2015. sANMARKFOKUSERARPDENSTORABRISTEN på specialister med siffror från Sundheds- styrelsen. Från 2008 utökas specialistutbild- ningen med 875 platser årligen i Danmark. Intagningen på läkarutbildningen har ökat kraftigt sedan 90-talet, nu diskuteras ytterli- gare ökning med 100 eller 200 läkare. s&INLANDTRORISINEGENPROGNOSPENRLIG ökning av läkarefterfrågan på 0,5 procent, detta för hela perioden fram till 2025. Det- ta skulle ge en brist på 500 läkare 2010 som balanseras 2015. 2020 finns åter en brist på 100 läkare. I den andra prognosen består läkartätheten i stort sett som i dag, endast en årlig ökning med 0,3 procent, vilket ger ett överskott av 200 läkare. Många frågetecken kring vårdkrisen

13

13Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema sSLANDBEDMERIDETENAALTERNATIVETINGENKADEFTERFRGANP läkare, vilket ger överskott på cirka 280 läkare 2015. I alternativ B utgår beräkningen från en årlig tillväxt på 1,06 procent av läkare. Även då finns överskott av 180 läkare 2015. Vårdplatser och läkare I sin artikel tog Werkö och Enkvist upp relationen mellan vård- platser och antalet läkare och det finns säkert många andra fak- torer som medverkar till utvecklingen. Men sett ur ett kostnads- perspektiv är det ändå slående att de medicinska framstegen som förkortar vårdtiderna inte avspeglas tydligare i landstingens räkenskaper. Det blir lätt en omfattande sifferexercis när man skall redogöra för en längre tidsperiod och samtidigt skildra tänkbara samband. Men låt oss bara redogöra för två av de mer centrala parametrar- na, läkartäthet och antal vårdplatser. Av SOU 1978:74 kan man utläsa läkarutvecklingen i Sverige från 1920 till 1960. Några motsvarande siffror för övriga länder har vi inte tillgång till. 1920 fanns det 0,29 läkare på 1000 innevånare, 1940 var siffran 0,52, 1950 0,71 och 1960 0,97. För tiden därefter finns jämförelse- tal från OECD: s hälsotal från 2011. Antal läkare per 1000 innevånare Som framgår av tabellen har antalet läkare ökat kraftigt från 20-talet och fram till 2008, det senaste årtalet då det finns jämfö- relsetal. Utvecklingen har varit likartad i de nordiska länderna. Vad gäller antalet sjuksängar omfattar statistiken de senaste 10 åren. Antal sjukhussängar per 1000 innevånare Antalet sjuksängar har minskat under det senaste decenniet och Sverige har idag lägst antal bland de länder som redovisas i tabellen. I slutet av 90-talet analyserade Socialstyrelsen omfattningen av det administrativa arbetet i hälso- och sjukvården. Resultatet vi- sade att flera moment i vården inte är ändamålsenliga eller kost- nadseffektiva. Den ekonomiska krisen under 90-talet innebar att en stor del av vårdbiträden, undersköterskor och läkarsekreterare bortrationaliserades från sjukvården. Deras arbetsuppgifter över- fördes till sjuksköterskor och läkare. Konsekvensen är i dag en orimligt stor administrativ börda för den kvarvarande vårdperso- nalen och dåligt utnyttjande av den medicinska kompetensen. Alltså en både kortsiktig och ineffektiv besparing med läkarbrist som följd, skrev Eva Nilsson Bågenholm dåvarande ordförande i Sveriges läkarförbund i läkartidningen i september 2009. Så frågan är- vem har svaret på vilka faktorer som håller på att kvadda vårdtryggheten i Norden? Börje Alström % & # % & ! ! !# !% !% & # !! ! ! ! ! ! % % % # & ! ! ! ! ! & !! ! !# ! ! % # & # & & % ! & % ! % # # % & % % % ! ! & Söndagen den 15 maj genomförde Stockholm Västra Rk Gå för PolioPlus - en PolioPluspromenad. Tillsammans med deltagare från klubben och delta- gare från Gamla Stans Rk samlades med- el för att bekosta poliovaccin till inte mindre än 230 barn och ungdomar!! Vi trotsade vädret småregnade under hela promenaden och kunde stolt samlas vid slutdestinationen på Skeppsholmen, där vi på ett stort träd spikade upp små lappar som representerade alla ungar som genom satsningen kommer att kunna räddas. Promenaden gick från Sergels torg via Kungsträdgården till Skeppsholmen. Soledad Aguilar Oddershede Stockholm Västra Rk Stockholm Västra gick för PolioPlus

14

14 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ema - Vi håper jo alle at euroområdet ikke kol- lapser og at vi tvinges til strre innstram- ninger i velferdspolitikken, men at vi kan foreta noen reformgrep mens vi har mu- ligheten og fr eldreblgen slår inn for fullt i statsbudsjettene. Det er i de gode ti- der vi må modernisere ordningene, og vi har et tiår på oss. Ellers kan det bli en hes- tekur lenger fremme. Det sier en av dem som både har et medansvar for å ta de rette grep nå og som ligger an til å opp- leve de langsiktige resultatene. Stortings- representant Torbjrn Re Isaksen 33 er velferdspolitisk talsmann for Hyre, redak- tr i ideologitidsskriftet Minerva og kåret til Norges mest talentfulle unge politiker i Verdens Gang. - I den norske politiske debatten slår Re Isaksen gjerne et slag for den nordiske vel- ferdsmodellen. Og han er slett ikke pessi- mist når han henviser til de omstillinger våre land har vist seg i stand til å gjennom- fre; Norge på 80-tallet, Sverige og ikke minst Finland på 90-tallet, Island i dag. Til- stivnede systemer og velferdsordninger som åpenbart var blitt for gunstige har i tur og orden fått noen ndvendige juste- ringer. Og tidvis kommer vi til et punkt i historien hvor vi ser at en videre fremskri- ving av gjeldende velferdsordninger ikke har brekraft, utdyper han. Hva er velferdspolitikkens strste myter anno 2011? - For Norges del går i alle fall den farligste myten ut på at alt vi trenger kan pumpes opp fra Nordsjen. Mens den strste utfor- dringen ligger i den kende ubalansen mellom dem som er i jobb og de som faller utenfor arbeidslivet. For uansett hvordan vi vrir og vrenger på det: Det såkalte uten- forskapet er et problem for samfunnsko- nomien, vi går glipp av arbeidskraft og det er selvsagt også et problem for dem det gjelder, med tanke på å ende i fattigdom. Men samtidig blir det en alvorlig ubalanse når sttteordningene i visse tilfeller opp- hever forskjellen mellom å stå i jobb og ikke gjre det. Å justere velferdspolitikken må eksempelvis handle om å skjerpe kra- vene til mottakere av sosialhjelp, lage ord- ninger som fanger opp dem som faller utenfor fr de havner i grften, effektivi- sere helsevesenet, slike ting, ikke om å kutte i ufretrygden eller å bygge opp et nytt system fra bunnen av. Den store pensjonsreformen til tross, har vi egentlig en tilstrekkelig debatt i dag, om om- stillinger og brekraft? Og hvor går i så fall de reelle konfliktlinjene? - I hvert fall ikke i Norge, og i hvert fall ikke tilstrekkelig. Og det skyldes nok både at politikk er kortsiktig i sin natur og at ko- nomien er så god. Men skillet går mellom på den ene siden dem som sttter arbeids- linjen og forstår at velferden er avhengig av et konkurransedyktig nringsliv og en god balanse mellom offentlig og privat sektor og dem som ikke gjr det. Og det skillet går tvers igjennom både politiske partier og fagorganisasjoner. Er den nordiske modellen en mulig eksport- vare i et kriseherjet Europa? - I så fall må importren ta alt, ikke bare vårt hye offentlige forbruk. Da må de også importere våre åpne konomier, vårt velor- ganiserte arbeidsliv, en ansvarsbevisst fag- bevegelse, ansvarlig budsjettpolitikk, osv. Tommy Sharif, en ung grnder og innehaver av et bildekkonsern, hadde nylig en spissfor- mulering: Han som bestemte feriesystemet i Norge må ha vrt skikkelig lat og veldig et- nisk norsk - Morsomt formulert, Norge har ikke veldig hy arbeidstid. Til gjengjeld er vi veldig pro- duktive den tiden vi er på jobb, norske ar- beidstakere har hyere verdi per time enn f.eks. sine amerikanske kolleger faktisk er vi i verdenstoppen. Og det må vi fortsette med, om velferden skal ha brekraft. Med den innsikt du som politiker har i utfor- dringene fremover og med tanke på den lange epoken med alt i alt jevn velferdsvekst vi har bak oss har du noen gang nsket at du var fdt en generasjon tidligere? - Det er farefylt å venne seg til at vi år for år skal ha det litt bedre enn i fjor selv om vi jo også, som sagt, har vrt igjennom peri- oder hvor denne automatikken slett ikke var srlig fremtredende. Det var i slike pe- rioder politikerne og befolkningen for- sto at ting må reformeres for å bevares, og det stemmer til optimisme. Et ganske tungt ansvar for en ung politiker, ja men jeg er faktisk glad jeg ble fdt da jeg ble. Ottar Julsrud Kjent rst i den norske debatten, srlig når velferd står på dagsordenen. Torbjrn Re Isaksen, her i utfoldelse i Studentsamfunnet i Bergen. Foto: Ole-Christian Bjarky I gode tider vi må modernisere velferden

15

15Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Amarone är som en stålnäve i en sidenhandske! Ett elegant vin med muskler och det finns inga genvägar till detta eftertraktade rödvins kvalitet. Amarone Classico från Ca Montini är ett strålande bevis på detta. Kryddig och koncentrerad med doft av russin och körsbär erbjuder detta fynd en smak packad med choklad och fat. 10% MOLINARA 15% RONDINELLA 75% CORVINA ART. NR 12363 ;9EGFLAFA AMARONE CLASSICO 15% vol. 179 KR IMPOR TERAS A V W W W .THE WINEA GENCY .SE. 08-660 84 16 FYND! DN 2011-03-27 Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor.

16

16 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e I distrikt 2380 bjöds alla nya medlemmar och presidenter in till en inspirationsdag med syfte: Att fördjupa den deltagandes kunska- per om Rotarys verksamhet Att genom den enskildes medverkan ut- veckla och anpassa Rotary för framtiden. Att tillsammans skapa ett Rotary för den enskilde Det var flera orsaker som gjorde att distrik- tet ville arrangera denna inspirationsdag för nya medlemmar i Rotary. För det första hade det blivit allt tydligare att i ansträng- ningen att rekrytera nya medlemmar har information och utbildning i rotariana kommit i andra hand i flera klubbar. Vi vet att ett stort antal nya medlemmar lämnar oss under de tre första åren. Den första tiden som ny medlem i Rotary är oerhört viktiga och hur klubben tar emot, informerar och engagerar den nya medlemmen kan inte överskattas. Svårt att rekrytera För det andra är det klart att många klub- bar har svårighet att rekrytera medlemmar i åldern 30-50 år d.v.s. den ålder då familj, arbete och livet sätter stora krav på vår tid. Hur kan vi förändra Rotary att bättre passa den unga familjen? Hur skall vi ändra våra invanda sammanträdesformer och tider för att möta framtiden? För att få information om grundläggande rotariana på framför allt distrikts- och RI- nivå och dessutom diskutera erfarenheter från den första tiden som rotarian samla- des ett femtiotal nya klubbmedlemmar på Högskolan i Jönköping en lördag i sep- tember. Vid sidan av ren informationut- bildning gavs riklig tid för gruppdiskussio- ner där man framför allt fokuserade sig på hur Rotary måste förändras för att bättre anpassa sig till unga människor. Material för andra Många ytterst intressanta ider och för- slag kom fram. Dessa har nu bearbetats och sänts ut till de 47 klubbarna i distriktet. Samtliga deltagare erhöll ett omfattande kompendium och en CD skiva med da- gens samtliga föreläsningar. Detta materi- al kan användas för utbildning i den egna klubben. Seminariet är inte att ses som er- sättning för de enskilda klubbarnas utbild- ning av nya medlemmar utan som ett vär- defullt komplement. Av enkätsvaren och blogginlägg på distrik- tets hemsida framkom att kursen var mycket uppskattad. Av enkätsvaren framkom att be- dömningen av nyttan av utbildningen blev i genomsnittet nästan 9 i en 10-gradig skala. Om intresse skulle föreligga från andra di- strikt att genomföra en liknande inspirations- dag står vi gärna till förfogande med råd och upplysningar. Ulf Ahlström, PDG Nya rotarianer i alla åldrar spanar in Rotarys framtid Utbildning för nya medlemmar i distrikt 2380 Föryngring och nytänkande är två viktiga ledord i Rotarys arbete i Borlänge. Medelål- dern i klubben i dag är 59 år och det är nå- got som vi vill försöka ändra på. Men arbe- tet måste gå stegvis och vara långsiktigt. Föryngring är lätt att säga men svårare att verkligen åstadkomma, konstaterar Åsa Pod- gorsky inkommande president vid Borlänge Rk. Ett sätt är att visa upp vad vi gör och hur vi har det för att långsiktigt skapa intresse och bjuda in yngre människor i vår gemenskap. Därför kommer vi då och då att göra något vi kallar Bootstrapping. Första gången vi provade var den 18e april och resultatet blev väldigt lyckat. Bootstrapping innebär att varje rotarian tar med sig någon som är mellan 18 och 30 år till en av våra luncher. Tanken är att vi den gången ska vara dubbelt så många och att hälften är ungdomar som inte är medlemmar i Rotary idag. Det är inte för att värva dom, inte för att sälja på dom nå- got, utan för att skapa en relation och in- spirera dem inför framtiden helt enkelt. Lunchen den 18e april besöktes av förlä- sare Gubb Jan Stigson som är kriminalre- porter på Dalademokraten och som berät- tade om Olösta mord i Dalarna. Stämningen var annorlunda jämfört med en av våra vanliga luncher, konstaterar pre- sident Anders Bringborn. Och ungdomarna själva var väldigt positiva. Det var inte alls så gubbigt som jag trodde, sa Mosa Alasaly 20 år som var en av de gäs- tande ungdomarna. Och i framtiden kan jag absolut tänka mig att bli medlem i Rotary. Lena Lagestam Bootstrapping Borlänge Rk: s satsning på en bra image bland unga

17

17Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e Rotary är en fest säger kyrkoherde emeri- tus Sven Toremark, Sunne Rk. som utsågs till hedersmedlem, honorary, i klubben. Så- väl president Leif Skoglund som DG Göran Stensson hyllade Sven med vackra tal och ett fyrfaldigt leve utbringades för klub- bens nyutnämnde hedersmedlem. Sven är en mycket aktiv medlem i Rotary sedan 40 år tillbaka och han berättade sin rotary-historia som egentligen började re- dan 1962 då han blev medlem i Round Ta- ble i Arvika. 1972 valdes Sven in i Arvika Rk och var bl a sekreterare där. Till Sunne flyt- tade Sven 1977 när han utsågs till kommi- nister, för att några år senare bli kyrkoher- de. Sven har allt sedan dess varit trogen Sunne Rk. I Sunneklubben har han bl a varit president och 1995-96 var Sven di- striktsguvernör i Mellansverige. 1996 an- ordnades Rotarys distriktskonferens i Sun- ne och hela 300 personer deltog, inget att förvånas över med dragplåster som opera- sångare Håkan Hagegård, dramatenchef Lars Löfgren, biskop Bengt Wadensjö och landshövding Ingemar Eliasson. Sven och Gerd Toremark bjöd de lojala klubbmed- lemmarna och Inner Wheels medlemmar på stor fest i prostgården, som tack för allt arbete de lagt ned under konferensen. Sven är också en intensiv resenär och har genom Rotarys stora internationella nät- verk haft möjlighet att besöka många län- der, bl a England, Skottland, Norge, Tysk- land och Kalifornien besök som har givit Sven många goda vänner. Och nog förstår vi att Sven sett till att det blivit fest alltid glad och med en glimt i ögat! Marion Bergsjö Sunne Rk Hedersmedlem i Sunne Rk DG Göran Stensson, kyrkoherde emeritus Sven Toremark och president Leif Skoglund foto: Lars Wennberg . Åk skidor där världens främsta mästare har tävlat! Nästa år kommer Rotary VM i skidåkning att hållas i Sestriere i Italien under veckan från den 25 februari till den 3 mars vecka 9. ISFR International Ski Fellowship of Ro- tarians har beslutat att hela arrange- manget ska organiseras av Distrikt 2030 nordvästra Italien med de båda klubbar- na Torino Nord Ovest och Torino Susa Val- susa som ansvariga. Vecka 9 är en idealisk tid för en sportlovs- vecka i de italienska alperna där de olym- piska spelen 2006 ägde rum. Via Lattea erbjuder 480 km av pister, 150 liftar, 214 olika backar och 3 längdåkningsspår. Dessutom finns ett stort urval av hotell, restauranger och spa. Organisationskommittn håller på att för- bereda en rik lista med ider och olika ini- tiativ för att göra denna vecka oförglömlig för alla deltagare. Många tävlingsgrenar Som alltid kommer det att vara tre offici- ella tävlingar: uppförsåkning, längdlöp- ning och slalom. För första gången har kommittn också lagt till en ytterligare tävlingsgren: snowboard, som är utbredd framför allt bland de unga. För icke skidåkare kommer organisatörer- na att anordna en mängd aktiviteter i Turin för att Du ska kunna upptäcka alla de se- värdheter som gett denna stad tre stjärnor i Michelin som innebär värt en resa: Reggia di Venaria, Mole Anonelliana, Egypska museet det andra i världen efter Kairo, Filmmuseet, Katedralen med den heliga svepningen, kullarna med en fan- tastisk utsikt över de snöklädda alperna, en naturskön tur på floden Po med den nya Bateaux mouche.... Galamiddagen kommer att livas upp av en eller flera framstående personligheter från nöjesvärlden. Varje dag kommer vi att träffas för att till- bringa några trevliga timmar tillsammans och utbyta erfarenheter. Slutligen kommer det att organiseras en tjänst för att underlätta för personer med rö- relsehinder att kunna utöva vintersporterna. Allt detta formar en vacker bukett av ini- tiativ som snart kommer att formaliseras och gradvis föras ut via en webbplats på Internet och en grupp på Faceboke och Twitter till alla klubbar i Europa och i de stora icke-europeiska länderna. Reservera tid i Din och Din familjs kalender redan nu! Arrivederci till Sestriere 2012. Ragnar Gullstrand RC Torino Nord Ovest Italy Rotary VM i skidåkning 2012 Full fart i backen

18

18 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e Barndomskamraterna Loe Hellström och Josefine Maxe är tränare i var sin vatten- sport. I år delar de på Finspångs Bergslags Rk: s ungdomspris på 10 000 kronor. Loe är konottränare och Josefin är simtränare. De tränar barn, företrädesvis i åldrarna åtta till tolv år. Tänk om vi kunde samordna trä- ningarna funderade de. Det skulle vara spännande. - Men framför allt vill vi att barnen från de båda klubbarna ska ha kul tillsammans, sa Loe vid prisutdelningen, där Josefin var förhindrad att delta. Det är inte bara vatten som är den gemensamma nämnaren. Man tränar samma muskelgrupper och det krävs kondition för att nå framgång. Fin- spångs Simklubb är aktiv inomhus vinter- tid och Finspångs kanotklubb utövar sin sport utomhus sommartid. Det är en ut- märkt kombination för barnen att träffas hela året och bli som en extra familj. - Pengarna ska användas till bl.a. gemen- samma läger, föreläsningar om t.ex. men- tal träning, utbildning i hjärt-lungräddning och göra reklam för sporterna bland andra barn. Det är viktigt att barn och ungdomar har något vettigt att göra på fritiden po- ängterar Loe. Det håller hela rotaryklub- ben med om och stöttar genom att årligen dela ut ett stipendium för framstående ungdomssatsning. - Det är första gången som två ungdomar delar på priset, säger avgående presiden- ten Anton Molnar, som tillsammans med tillträdande Eveline Sidenvall delade ut priset till en glad Loe Hellström. Ungdo- mar som vill skapa kamratskap och som har en vision om framtiden är verkligen värda att uppmärksamma och belöna. Bar- nen är framtiden och med förebilder som Loe och Josefine finns goda förutsättning- ar för ett samhälle i gemenskap och sam- arbete. Stig Karlsson Finspångs Bergslags Rk Loe Hellström från Finspångs kanotklubb omgiven av tillträdande president Eveline Sidenvall och avgå- ende president Anton Molnar håller upp beviset på ungdomsstipendiet. Barn- och vattensporter belönades i Finspång Vid presidentskiftet i Norrtälje Rk, förena- des gammalt och nytt. Nye presidenten, Christoffer Sandberg, är klubbens yngste president någonsin och när han övertog ämbetet, hade han ännu inte fyllt 29 år. Finns det någon yngre någonstans? I samband med presidentskiftet delades Paul Harris Fellowship ut till tre förtjänta medlemmar - Harry Jorild, Åke Oldenvik och Gösta Björck. Alla har de gjort för- tjänstfulla insatser för såväl sin klubb som sitt samhälle i stort. Harry Jorild var i många år en eldsjäl i att ordna aktiviteter, bl.a. julfester, för med- lemmarna med barn och blomma. Han har också bidragit aktivt till att Wallinska gårdarna vid Lilla Torget i Norrtälje stad, har rustats och bevarats som fungerande inslag i staden. Åke Oldenvik har samlat klubbens senio- rer till gemensamma promenader varje vecka. Dessa promenader gick så små- ningom till Borgmästarholmen, som då var övervuxen med sly. Promenaderna om- vandlades då till regelrätta arbetspass på Borgmästarholmen. Rotarys gubbgäng samlades varje tisdagsförmiddag direkt på holmen, medförande liar, krattor, räfsor, yxor och motorsåg. Genom dessa insatser blev Borgmästarholmen återigen ett trev- ligt mål för stadsbornas utflykter. Gösta Björck startade sitt liv inom Rotary i Stockholm. Han var bl.a. charterpresident i Stockholm-Sergel Rk. I Norrtälje har han i drygt tio år varit samordnare för de s.k. tingsvärdarna. En tingsvärd tjänstgör ide- ellt vid Norrtälje tingsrätt med att hjälpa besökarna, t.ex. vittnen, tillrätta och att få dem att känna sig bekväma i denna ovana miljö. Tingsvärdsfunktionen är unik för Norrtälje och initiativet togs av förre lag- mannen K.G. Ekeberg. Gösta Björck har sett till att verksamheten har fortsatt och ut- vecklats. Britt Wennerfors Norrtälje Rk Från vänster: avgående presidenten Birgitta Po- rath, Harry Jorild, Åke Oldenvik, Gösta Björck och nye presidenten Christoffer Sandberg foto: Peter Kauffmann. Yngste presidenten i Norrtälje Rk

19

19Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e NAMN ADRESS POSTNR POSTADRESS Skicka in hela kupongen till Hjärt-Lungfonden, 110 05 Stockholm. Skriv FRISVAR på kuvertet så slipper du portokostnader. Funderar du på att skriva testamente? Med ett enkelt testamente kan du själv be- stämma hur ditt arv ska användas. Om du tycker forskning är viktigt så kan du skriva in Hjärt-Lungfonden i ditt testa- mente. Då stödjer du forskningen för att rädda människor till livet och ge dem fler friska år. så får du veta hur man gör detta på enklast möjliga sätt. Fyll i och posta hela kupongen redan idag eller ring så kommer den kostnadsfritt. Klipp ur hela kupongen och skicka in TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRT-LUNGSJUKDOM pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se Under förra vintern vistades Ann Arnesson med familj i södra Indien. Hon deltog då re- gelbundet i mötena som Rotary Royal My- sore hade, och blev väldigt imponerad av deras välgörenhetsarbete, då det tagit sig an en hel skola med flera hundra barn. De de- lade bland annat ut skor till alla barn, lärde dem att plantera träd, som de sedan skulle sälja och tjäna pengar till skolan - ett långtids projekt. De skaffade också datorer till skolan och gav allmänt understöd till lärare och sko- lans byggnad. Ann fick själv äran att tala till eleverna om hur viktigt det är gå i skolan. Kalenderprojektet till förmån för Sseny- ange Education Centre i Uganda är ett projekt att med hjälp av annonsörer och försäljningsintäkter från en bordskalender bidra till skolans utveckling. Detta år har överträffat tidigare års resul- tat och medfört att klubben kunde över- lämna en check på 95 000 kronor till Ma- tilda och Linus Nilsson för direktöverföring till skolans konto, därutöver erhöll skolan 30 000 kronor som klubben ansökt och beviljats från Rotary U-fond avsedda för toalettbyggnad. Med dessa bidrag och öv- riga bidragande organisationer och privat- personer har skolan nu resurser för att ta hand om mer än 500 elever varav cirka 300 är föräldralösa och bor på skolan. Klubbens rekommendationer med peng- arna är att fortsatt förbättra kost med mer grönsaker samt medicin och lärlingsutbild- ning t.ex. djurhållning, hantverk, trädgårds- skötsel. 10 000 kronor är avsatta för att på försök starta microlån med förmånliga villkor för elever som lämnar skolan. Matematikstipendium Bästa kompis projektet med stipendier till en, alternativt två elever, vid högstadiesko- lorna i kommunen har under året utökats med matematikstipendier till elever som visat på förbättrade studieresultat. Stipendierna tilldelades förtjänta elever i samband med skolavslutningen den 10 juni. Den 11 maj arrangerade klubben en kon- sert i Ränneslöv kyrka med Lena-Maria Klingvall och en publik som fyllde kyrkan vilket resulterade i att Rotary Läkarbank fick motta överskottet på 47 382 kronor, vilket överlämnades den 1 juli i samband med presidentbyte i klubben till ordföran- de för Läkarbanken, Sven-Åke Hedström, Falkenbergs Rk. Laholmsbukten Rk kan med resultatet av ovanstående projekt lokalt och globalt summera ett gott och framgångsrikt verk- samhetsår. Björn Brorsson, Jan Nygren Överst från vänster ses Linus Nilsson, Ssenyange Education Centre, Oscar Cronqvist, Emil Helmers- son, båda Bästa Kompis stipendiater samt Sven- Åke Hedström Falkenberg Rk tillika ordförande i Rotary Läkarbank. Undre raden från vänster Mi- chaela Lagerbjelke, Isabella Jakobsson och Sabi- na Jannesson. Mattestipendiater foto: Tina Lil- jengren, Laholms Tidning. Laholm Rk driver skolprojekt i Uganda Ann Arnesson bland indiska skolbarn Skolbesök i Indien

20

20 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e För sjätte gången delar rotaryklubben i Strömstad ut ett årligt ungdomsstipendi- um motsvarande 5000 kr. Klubben vill med stipendiet uppmärksam- ma en eller flera ungdomar, som under året bidragit till ökade vänskapsförhållanden och gjort någon humanitär eller annan be- römvärd insats i Strömstad. Rotaryklub- bens samhällstjänst uppmanar Ström- stadsborna bland annat via lokaltidning och lokalradio att inkomma med förslag till kandidater. Det är samhällstjänsten som föreslår ungdomsstipendiat för styrelsen. 2010 års ungdomsstipendiat blev Ida Luther Wallin, elev vid Strömstad Gymna- sium. Motiveringen till Idas pris lyder: Rotary tilldelar Ida Luther Wallin 2010 års Ungdomsstipendium för hennes starka, framgångsrika och energiska engage- mang för en bättre värld på flera plan; lo- kalt, regionalt, och globalt. Som elevrådsordförande har hon lett akti- viteter som skapat stor trevnad, samman- hållning och engagemang. Ida är också ambassadör för Fairtrade och vill förmedla hur viktigt vårt konsum- tionsmönster är för en bättre värld. Ida Luther Wallin tog själv kontakt med USA:s domare vid den Internationella domstolen i Haag Thomas Buergenthal och fick en inbjudan dit med resesällskap på tolv personer. Resan till Haag resultera- de i en oförglömlig upplevelse och en film som sprids. Ida har en sällsynt förmåga att engagera andra människor. Stipendiet utdelades vid ett klubbmöte i samband med att Ida visat sin film, berät- tat om resan och sina framtida planer. Inom kort vidtar arbetet i rotaryklubben med att vaska fram 2011 års ungdomskan- didat i Strömstad. Marie-Ann Stoltz Strömstad Rk Ungdomsstipendium i Strömstad. Solweig Lind och Ida Luther Wallinfoto: Strömstad Tidningen. För första gången hölls skolavslutningen för Österåkers gymnasium i det nyanyre- noverade skolhuset i Åkersberga centrala delar f.d. Bergaskolan. Det blev extra hög- tidligt i det nybyggda Glashuset egent- ligen Mediateket av eleverna kallat Ka- fet. Där hade skolan byggt upp en scen och monterat en högtalaranläggning. Efter en avslutningsmiddag med elever och lärare, genomfördes ett avslutninga- program med musik och tal. Som en av de första punkterna på detta program utdela- des årets rotarystipendier av avgående och tillträdande presidenter i Österåkers Rk. Denna gång gick stipendierna till Emma Langemar, SPEI3 och Frida Änges, NVTE, för utmärkta studieresultat, god social kompe- tens och gott kamratskap. Enligt skolans Husfar har eleverna en tid diskuterat vem som skulle få stipendierna. För eleverna är det självklart ett högtidligt tillfälle att få sti- pendium då ansträngningarna uppmärk- sammas och belönas mera offentligt. De långa applåderna ifrån kamraterna visade att stipendiaterna var väl utvalda. Stipendierna delades ut av presidenten Monika Smidestam och past presidenten Sven Linnman. Rotarystipendier i Åkersberga Gymnasium Stipendiaterna Emma Lngemar, till vänster, och Frida Änges, till höger, tillsammans med Österåkers Rk: s Sven Linnman och Monika Smidestam.

21

21Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e För tolfte året ordnade klubbarna i Örebro kollo vid Hjälmaren ute vid Essundet. Över 100 barn tick en jätterolig kollovecka. Kol- lot är uppdelat i två omgångar på en vecka vardera. Det är dagkollo vilket innebär att barnen hämtas med bussar på morgonen och skjutsas hem på kvällen. Massor med spännande upplevelser med besök av polisen, provåka brandkårens räddningsbåt, bollspel, hunduppvisning, bada, paddla kanot, åka roddbåt, fiska med mera. Kollot startades från början av Öre- bro Hjelmare Rk men nu deltar alla sta- dens klubbar och man samarbetar med Korpen. Ekonomin löses bland annat gen- om intäkter från försäljning vid O Helga Natt-evenemanget och från sponsorer. Barnen upplever inte bara spännande sa- ker utan man får nya kompisar även från andra bostadsområden än där man bor. Och utan tvekan har kollot en positiv ef- fekt för integrationen av invandrarbarnen. Text och bilder PA Strömberg Det är inte bara barnen utan även ledarna som tycker det är vansinnigt spännande att få åka ut på sjön i hög fart med brandkårens räddningsbåt. Det är inte bara barnen utan även ledarna som tycker det är vansinnigt spännande att få åka ut på sjön i hög fart med brandkårens räddningsbåt. Roligt på Örebrokollo Orust Rk höll tillsammans med Svenska Kyrkan på Orust och Jazz på Orust sin årli- ga konsert i Hälleviksstrands Kyrka. Ett stort antal rotarianer tillsammans med äkta hälfter likväl som andra Orustbor och sommargäster fyllde kyrkan. Detta är nu ett etablerat sommar evenemang med 13 år på nacken. Intäkterna går i år till Rotarys projekt Protected Springs in Kenya. Ett projekt tillsammans med andra klubbar i Ljungskile, Trollhättan, Uddevalla och Lilla Edet. Våra insatser skall bidraga till att fler människor på Kenyas landsbygd får rent vatten som i sin tur möjliggör att tusentals barn får möjlighet att nå vuxen ålder. Föreningen Jazz på Orust med kapellmäs- taren och rotarianen Erik Norström, känd från många arenor runt om i landet och med erfarenhet från jamsessions med stor- heter som Stan Getz, Dissy Gillespie, Oscar Pettiford och Bob Brookmeyer gav en strå- lande konsert med mängder av musikaliska örhängen som vi kom ihåg från den tid då Jazz at the Philharmonics turnerade runt i Sverige. Erik hade som vanligt sina vänner med sig som ackompanjerade kapellmäs- tarens saxofon på ett förträffligt sätt. Saxo- fon-, trombon-, elbas-, trumm- och gitarr- ljud samt kvinnliga brösttoner från Margareta Evmark fyllde kyrkan med glädje och kvintetten fick böja sig för församling- ens önskemål om flera extranummer. Alla gick hem med ett leende på läpparna och mindes de gamla låtarna samt mum- lande Reach within to embrace humani- ty eller som vi säger Lyssna till ditt hjärta för att hjälpa andra. Detta är inte svårt när det kan kombineras på detta sätt. Nästa år ses vi igen i Hälleviksstrands kyr- ka. Datum och tid meddelas senare. Jan W Kjellberg President Orust Rk Kvintetten med Orust rotarypresident i mitten och kapellmästaren Erik Norström med saxofonen samt Erik Norström i full swing. Jazzkonsert till förmån för rent vatten i Kenya.

22

22 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e I somras besöktes vårt distrikt 2400 av 6 engelska par från mid-England och besö- ket fördelades mellan Laholm, Växjö och Kristianstad där våra gäster bjöds på alle- handa upplevelser och erfarenheter. Gästerna anlände med tåg från Köpen- hamn och inkvartering hos respektive värdfamilj samt bjöds på lite sight-seeing i närområdet. Sen följde besök i bl.a. tunnelbygget i Hal- landsåsen där vi blev bjudna på en infor- mationsträff med bl.a. Derek från Newcast- le som jobbat i projektet under några år och dessförinnan varit delaktig i tunnel- bygget under engelska kanalen. Dagen därpå ett uppskattat besök på His- hult Konsthall och Mjellby Konstgård samt lunch hos Ulvereds Vilthägn där vi kunde beskåda hjortarna genom fönstren under tiden vi åt. Framåt eftermiddagen samlades vi alla hos Nilsson Special Vehicles för att få se hur man förlänger Volvobilar till limousi- ner, begravningsbilar och ambulanser. Värdbyte Laholm var en pionjär när det gäller elek- trifieringen via vattenkraft, precis som fal- let var när det gäller biogas och vindkraft. Fiskodlingen är en förutsättning för laxfis- ket i Lagan och varje år sätter man ut näs- tan 100 000 laxar i Lagans vatten. Bytet till nästa värdplats för RFE-besöket sker i Ljungby där rotarianer från Växjö möter upp för att ta över värdskapet för ett gäng trötta men glada Engelska vänner. I Linns Råshult fick vi en guidad visning av Linn själv d v s Anton Härder som klädd i tidsenliga kläder, på engelska be- skrev sin uppväxt, medan han gick runt i den fina trädgården, de tidstypiska bygg- naderna och den vackra naturen. Sen följ- de Växjös kommunhus, domkyrkan och campus på Teleborg. Glasbruket i Kosta gav en guidad visning av tillverkningen och hotellet med all glas- konst samt den unika glasbaren. Därefter åkte vi till Grönåsens Älgpark och fick av ägaren bl. a. en mycket livfull beskrivning av älgarnas kärleksliv med ljudillustratio- ner. På kvällen var det dags för avskeds- party på Bergkvara med ägarna Nils och Ulrika Posse. Dags för IKEA Dagen därpå tog vi inom rotaryklubbarna i Kristianstad över våra engelska gäster i Älmhult, där vi åt lunch tillsammans samt besökte IKEAS utställning över IKEA ge- nom tiderna. En guidad rundtur i Kristian- stad under ledning av Sten Liljedahl. Rotarylunch intogs därefter på Grand Ho- tel, där engelsmännen hade sin presenta- tion varvid standar växlades. Efter lunchen samlades vi på Naturrum, som är centralt beläget mitt i Helge å i anslutning till cen- trala Kristianstad. Kommunekolog Hans Cronert presenterade Vattenriket och Na- turrum, som är ett biosfärområde The Man and Biosphere Programme, UNESCO . Återbesök väntar Följande dag stod Absolut Company i Åhus på programmet där vodkan smak- sätts och buteljeras. Vi fick en företagspre- sentation med efterföljande guidning i den högautomatiserade anläggningen. Lunch intogs därefter hos Maria Blombärg och Hans Inge Olofsson Hånsa i Tvillinga- boden i Yngsjö. Maria pratade om sin textil- konst och Hånsa informerade om ålfisket På kvällen samlades vi alla på Trobrodahl, Margaretha och Bertil Trobros hem, för en mycket trevlig avskedsmiddag. Vi hade knyt- kalas och alla svenska värdfamiljer bidrog med något. Inbjudna var även Kerstin och Göran Anderberg ordf. RFE-kommittn Efter tio intensiva dagar i vårt distrikt ver- kade gästerna mycket nöjda och inspire- rade att ta emot oss på återbesök. Det blev många invitationer till besök, som jag ock- så tror blir genomförda framöver, inte bara för dem som deltar i det organiserade ut- bytet, utan även på ett mer privat plan vid lämpliga tillfällen. samordnare i Laholm, Arne Mårtensson samordnare i Växjö, Sven Westhoff samordnare i Kristianstad, Bertil Trobro RFE utbyte med England och D 2400 Derek från Newcastle informerar om borren Åsa som äter sig genom Hallandsåsen Yoko Onos utställning i Wanås skulpturpark

23

23Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e 0555-130 15, www.gruppresor.se Costa del Sol, Spanien 1812 23 dgr, Jul & Nyår ...............16.380:- 242 30 dgr ................................17.980:- Buss från Värmland-Göteborg-Helsingborg 32 30 dgr ................................17.980:- Buss från SthlmVärmland-Jönköping-Helsingborg Vi har 4 övernattningar med halvpension tr och 23 veckor med helpension på Hotel Helios i Almucar. Inga nattkörningar! Vägen västerut, USA 199 15 dgr ..........se vår hemsida för pris Flyg ArlandaLandvetter-AMS-Minneapolis San Francisco-AMS-ArlandaLandvetter Bussresa Minneapolis-Rapid City-Billings- Yellowstone Nationalpark-Idaho Falls- Salt Lake City-Las Vegas-Grand Canyon- Flagstaff- Los Angeles-San Francisco. Reseledare: Lill-Ingmar Nilsson Kontakta oss för bokning & mer info! För femte året i rad medverkade Skurups Rk tillsammans med rotaryklubbarna på Rgen och Stralsund för att sammanföra musikintresserade ungdomar. Några medlemmar från rotaryklubben i Skurup hämtade upp 5 förväntansfulla ungdomar tillsammans med deras instru- ment och körde över till Rgen. Där gavs en stor konsert i Landow gamla medeltids kyrka. Skurups ungdomarna fram- förde några bejublade jazz nummer, och den sista avdelningen var Big Band. Ett varierat utbud som varmt hyllades av publiken. Projektet är ett samarbete mellan rotary- klubbarna och allt överskott går till restau- rering av den Landow kyrka som är byggd på 1300-talet. Dessutom får ungdomar från olika länder möjlighet att träffas och utöva det roligaste de vet nämligen musik. Bent Williams, Skurups Rk Djursholms Rk Curt Lindenbaum och Owe Svantegård och Stockholm Norra Rk Folke Höjmar höll tillsammans ett mycket uppskattat möte och visade upp många gamla bilar och motorcyklar. Le- gendariske Rally Harry Bengtsson kom min sin VW som han vann Svenska Rallyt med 1956 . Rally Harry och Anders Toren från MC Col- lection i Sollentuna höll fina föredrag. Internationellt ungdomsmusikläger på Rgen Ellen Berg-Tollbom tillsammans med Big Band orkestern Motorhistorik rotaryträff på Villa Pauli Djursholm Rally Harry med sin vinnarbil foto: Owe Svantegård.

24

24 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Sve r i g e Fader Schenouda tackade för att ha fått tillfälle att komma till Borås Södra Rk och berätta om Koptiska Kyrkan då och nu. Innan prästyrket arbetade han bl a som teknisk ingenjör och hade långt framskrid- na planer på flytt till Canada, men hamna- de till slut i Sverige och som Koptisk präst med ansvar för hela södra Sverige Malmö, Göteborg, Borås och Jönköping. Då: Koptisk kyrkan är den ortodoxa kristna kyrkan i Egypten. Medlemmarna kallas kopter. Enligt historian är kyrkan grundad av evangelisten Markus omkring 42 efter Kristus och de första kristna i Egypten var judar i Alexandria. Från Alexandria spred sig tron i Egypten och till resten av världen. Nu: Visserligen ses kyrkan som konservativ med obrutna kedjor ända sedan start och med samma rutiner och vägledande ord skrivna på kyrkospråket koptiska. De har ambitioner att bli 100% jämlika och i många hänseenden är de det men när frå- gan dök upp om kvinnliga präster blev det ett något jakande svar... Kyrkan leds av på- ven och patriarken. Mer än 95% av de kristna i Egypten tillhör denna kyrka som ses som den äldsta kyrkan i världen. Man har funnit fragment av Jo- hannesevangeliet på koptiska från 200-ta- let samt andra kristna texter. I Sveriges söd- ra distrikt finns det ca 500 medlemmar och i hela Sverige ca 3.000 medlemmar. Kyrkan är öppen för alla som vill och Fader Schenouda berättar att kyrkan verkar för att serva samt hjälpa människor. Han av- slutar och säger Se oss som ett fönster mot himlen Joakim Larsson Borås Södra Rk Fader Schenouda blir tackad av President Owe Glamheden. Koptiska kyrkan idag- ursprung, arv och nutid! Norrköping-Kneippbadens Rk startade det nya verksamhetsåret med ett extra- möte med indiskt tema. Naturligtvis var anledningen att den nya RI-presidenten i Rotary, Kalyan Banerjee, är indier. Kvällen till ära tog klubbpresidenten Henrik Bro- linson emot i indisk klädsel. Medlemmarna lyssnade till Banerjees upp- taktstal, som uppskattades av alla. Till en Chicken Tandoori diskuterades innehållet i talet och annat under glatt samspråk. Kväl- len avslutades med ett lotteri där vinster- na hade anknytning till Indien. Resultatet blev några tusenlappar till klubbens stöd- jande arbete. Indisk afton i Norrköping

25

25Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Distrikt 2320 gästades av en liten grupp rotaryvänner från San Stefano Rotary Club i Alexandria, Egypten, distrikt 2450. De tre rotarianerna samt två medföljande gästa- de Luleå som en svarsvisit på Luleåklub- barnas resa till Kairo och Alexandria i no- vember 2010. Gästerna var Dr Souzet El Reedy, Mr Taha El Darwish och hans hustru Mrs Samah samt Mr Akram El Nakeeb och hans hustru Mrs Aziza. Samverkan mellan Sverige och Egypten? Rotary i Egypten har mycket aktiva klub- bar och de är intresserade av samverkan med andra länder. Vi hoppas kunna hitta lämpliga områden för våra två distrikt att samverka inom. Mr Akram höll föredrag å gruppens vägnar och berättade om sin klubbs många aktiviteter. s För bara ett par veckor sedan hjälpte vi till exempel en grupp hemlösa ungdomar att starta sitt vuxenliv. Vi ordnade och bekostade en bröllops- fest för dem och utrustade lägenhe- ter där de kan starta sin familj med bättre utgångspunkt än de hade inn- an, berättade Mr Akram. Hjälp till självhjälp Ett särskilt intressant projekt är Adopt a Village. Alla rotaryklubbar i Egypten har gått samman i det paraplyprojektet. Mrs Sharin som var rotarian fick idn och star- tade det hela för några år sedan. Vodafo- nes ägare blev en part i projektet efter att ha lärt känna Mrs Sharin och rotarydistrik- tets guvernör. Andra parter är universitet, kommun, företagarföreningar och företag. Idn är att i bred samverkan ta sig an många förbättringar i en by för att göra det möjligt för fler där att försörja sig och förbättra sin livskvalitet. Förbättringarna kan röra sanitet, vatten, hälsa, utbildning, hantverk, jordbruksproduktion osv. Mrs Sharin har nu ett team som leder det väx- ande paraplyprojektet och alla involvera- de klubbar rapporterar till henne. Paraplyprojektet Adopt a Village har växt och förra året beslutade distrikt 2450 att klubbarna ska adoptera ytterligare fyra byar. En av dem heter Algeria utanför Alex- andria och gruppen från vårt distrikt 2320 fick besöka byn i november 2010 tillsam- mans med San Stefano Rk. s Alla rotaryklubbar i Alexandria är ak- tiva i Adopt a Village. De har tagit på sig en liten eller stor del i allt som be- höver utvecklas i de adopterade by- arna, berättar Mr Akram. Tidsbegränsad insats I byn Algeria tog San Stefano Rk på sig an- svaret för ungdomscentret och fotbolls- planen med lekplats, samt för sjukvårdskli- niken. När vi besökte byn pågick arbetet. Andra klubbar i Alexandria byggde och utrustade ett mejeri, rustade upp byns scoutpark osv. Läs- och skrivundervisning för både barn och vuxna är en viktig del i Adopt a Village. Styrkan i konceptet är samarbetet mellan många organisationer och myndigheter. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Idn är att Adopt a Village ska vara en tids- begränsad, intensiv insats för att hjälpa människorna hjälpa sig själva. I byn utses en grupp med äldre kvinnor och män som involveras i arbetet. De bildar ett byaråd som förbereds för att ta över när Adopt a Village och Rotarys engagemang avslutas. Rotaryklubbarna fortsätter att hålla viss kontakt men fungerar mer som mentorer efter projektåret. Revolutionen Naturligtvis berättade också Mr Akram och de andra rotarianerna också om den egyptiska revolutionen som de är mycket glada och stolta över. s Ett mörkt kapitel i vår långa historia är över. Det kommer att ta tid att bygga upp demokratin men Egypten är defini- tivt på rätt väg. Vi är stolta över den vär- diga revolutionen och över våra unga landsmän och kvinnor, sa Mr Akram. Text och bild: Gunnel E Vidn Sve r i g e Vänskapsband mellan världsdelar Gunnel E Vidn, Mr Taha El Darwish med hustru Samah.

26

26 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge Det ble fdt en ide om et Matching Grant- prosjekt hos Nord-Odal Rk. Etter diskusjon i klubben ble de vrige Rotaryklubbene i Sr-Hedmark invitert til et samarbeidsm- te, dvs, Odal, Vinger, Kongsvinger, Eda-Eid- skog, Grue og Flisa med til sammen ca. 285 medlemmer. På et samlingsmte i begyn- nelsen av 2010 ble ideen positivt mottatt. Det ble oppnevnt en leder, en sekretr og en kasserer. Hver av klubbene oppnevnte en representant og et varamedlem for lo- kal oppflging og informasjon. Mottagerland og type objekt ble grundig debattert, og det ble tatt kontakt med noen distriktsguvernrer som igjen kon- taktet sine lokale klubber. En stund senere mottok gruppen henvendelser fra noen klubber i st-Europa om 15 mulige pro- sjekter. Flere av nskene lå utenfor Rotary Internationals retningslinjer for Matching Grants. Men det endte med en kontakt med Vilnius Old Town Rotary Club i Litau- en. De hadde tidligere drevet med noe ut- bedring på et barnehjem og et eldrehjem i byen Svencionys nord for Vilnius. Her n- sket klubben bistand til videre oppgrade- ring av disse hjemmene. stsonekvalitet Barnehjemmet har periodevis 14-16 barn i alderen 5-14 år, som hadde dårlige erfarin- ger i eget hjem, delvis på grunn av familie- opplsning eller ukontrollert rusbruk. Ved å få bo på barnehjemmet over tid, ble grunnlaget lagt for en stabil skolegang, re- gelmessige måltider og et trygt boforhold under tilsyn av kyndig personale. Barna ble boende på hjemmet til forholdene i fa- milien hadde stabilisert seg, og de kunne flytte hjem igjen. Da helst til den opprinne- lige familien eller til nre slektninger. Til- bakefring måtte godkjennes av barne- vernet. Selve barnehjemmet var av eldre stsonekvalitet og var nedslitt.Eldre- hjemmet hadde tydelige slitasjer og var av dårlig standard. Dette hjemmet var for de fleste klientene et siste oppholdssted i li- vet. Selv om det var en del romslige rom, var det stort sett 3-5 eldre på hvert rom. Blant klientene var det enkelte demente. De hadde lite eller intet privatliv, og kom- forten var dårlig. Det var antydet et nske om en del hjelpemidler, som kunne lette arbeidet for de ansatte, og som derved kunne yte bedre hjelp til sine klienter.Det ble bestemt at vi skulle lytte til hva de eventuelt trengte, og ikke dytte på dem noe vi trodde de behvde. Den lokale Rota- ryklubben ble bedt om å sette opp en liste over nskede innkjp med detaljerte kost- nader. På grunnlag av dette, ble satt opp et nske om bidrag på Kr. 110 fra hvert av våre klubbmedlemmer. Sammen med st- nad fra Rotary International og Rotarydis- triktene harmonerte dette med den totale kostnad. Det totale budsjett, med alle bi- drag, ble oversendt RI for godkjennelse. God kontakt med Vilnius Prosjektet og budsjettet ble godkjent og det ble gitt klarsignal til klubben i Vilnius om lokale innkjp. Samtidig ble deler av det innsamlede belp fra deltagende Ro- taryklubber i Norge sendt til kontrollert konto i Vilnius. Det skulle benyttes om- trent like store deler av bidraget på hvert av hjemmene. Allerede våren 2011 var det ankommet nye rullestoler og senger til eldrehjemmet. Noen av sengene hadde mekanisk lfte- mulighet, slik at betjening ble skånet for tunge lft. Alle sengene var også utstyrt med lftebom, slik at klientene selv kunne lfte seg og endre liggestilling. På barnehjemmet ble det investert i nye senger. Spesielt for de yngre barna. Det ble også anskaffet noen hjelpemidler for kjk- kenet med tanke på enklere matlaging og bedre sanitre forhold. Videre ble også anskaffet en bedre og mere konomisk vaskemaskin for klesvask, da dette var på- lagt de ansatte, som var underbemannet. Det var hele tiden god kontakt mellom prosjektledelsen i Norge og den lokale Ro- taryklubben i Vilnius. Og det var god kon- troll med utgifter og overfringer, slik at prosjektet lå innenfor de oppsatte ram- mer. Prosjektet ble fullfrt innen Rotaryår- et 20102011. Beboerne på hjemmene var meget tilfredse, uansett alder. Prosjektet er et godt bevis på at mye kan forbedres ved at Rotaryklubber med enkle midler, går sammen om et Matching Grant-prosjekt. En god planlegging og et korrekt budsjett vil bli godkjent av RI med resultat som gagner andre. Tekst og foto: Knut Eker, Vinger Rk Glede hos små og store over opprustningen av barnehjemmet i Svencionys. Store forbedringer også for beboerne på eldre- hjemmet. Bedre liv for barn og eldre, med enkle midler

27

27Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge Harstad Syd Rk har i mange år hatt lokale aktiviteter på sine programmer. For tiden samarbeider klubben tett med Sr-Troms Museum i HarstadNord-Norge. Prosjektet dreier seg i hovedsak om rydding av ter- reng rundt Trondenes kirke, som man reg- ner med ble bygd rundt år 1250 og er ver- dens nordligste steinkirke. Hvorfor en slik aksjon fra Rotarys side? kan man sprre. Årsaken er flgende: Under 2. verdenskrig ble Trondenes-området betydelig endret, ikke minst fordi den tyske okkupasjons- makt lot bygge fire gigantiske kanoner på Trondenes utenfor Harstad. Kaliberen mål- te hele 40.6 cm. Verdens strste i sitt slag, og de fikk navnet Adolf-kanonene. Og i tillegg bygde tyskerne mange brakker som i flere år ble oppholdssted for fanger; for tyske desertrer, men i frste rekke for sov- jetiske soldater. Da krigen var over, brente man alle brakkene av frykt for smittekilder. Forsvaret tok sammen med andre offent- lige instanser full kontroll over et stort og vakkert naturområde. Og et samarbeid ble etablert mellom flere instanser; blant annet Harstad Syd Rk. Man regner med at byggin- gen av de fire store kanoner i Harstad krev- de livet til mellom 800 og 1200 fanger som frst ble begravd ved kirken, men som se- nere ble gravd opp og fraktet til Alsterya på Helgeland. En minnestein over de drep- te russerfangerne på Trondenes ble avdu- ket våren 1947. I dag er sporene etter fan- geleiren på Trondenes så å si helt borte. Kunnskapene om stedet mangler, naturen har tatt helt overhånd og nesten ingen vet srlig mye om de dramaene som utspant seg på Trondenes srlig når det handlet om tyskernes tilbaketrekking gjennom Nord-Norge. Det er på mange måter en vond beretning Harstad Syd RK nå trekker fram. Den vil nok rive opp mange sår. Men den er viktig og riktig, og Rotary-bevegel- sen skal jo feste grep og kjempe for rettfer- dighet. Sannheten må aldri vike eller gå tapt og Rotary er godt egnet for positive innspill. Og det er all grunn til å slutte seg til nåvrende RI-president John Kennys mot- to: The future of Rotary is in your hands Ola Bruun Harstad Syd Rk Rotaryklubb graver frem viktig krigshistorie Historiens spor i terrenget ryddes til syne igjen av rotarianere i Harstad. For Lier Rk er Rotary-marsjen nå blitt en god tradisjon. I slutten av august inviterte klubben for tredje år på rad beboere fra bygdas bo- og omsorgshjem til turmarsj. Marsjen foregår i vakkert kultur- og natur- landskap rundt Lier Bygdetuns frukt- og staudehage og verneverdige bygninger. De to klubbene i Lier er også så heldig å ha mtene sine i det rverdige Heg Gjestgi- veri, som er gjenreist på tunet. I underkant av 80 beboere og ledsagere var påmeldt til arrangementet i år. Vret var ikke like sommerlig og vakkert som i fjor, men rundt 50 deltagere i alle aldere trosset mrke skyer og stilte til start. Der ble de nsket god tur av Ulla Nvestad, som da var Liers ordfrer. To ulike lyper var merket for turgåerne, som godt fornyde kom i mål og kunne styre rett mot plse- og brusdisken. Også i år var det musikk og god stemning med gode, gamle evergreens, og både ordfrer og turdeltagerne våget seg ut på danse- gulvet. Etter kaffe og vafler kom det aller beste med hele kvelden; nemlig premie- posen. Her er det de små overraskelsene som teller, og i posene var det både sjoko- lade, såpestykker, lys, lommespeil og andre små rariteter. Lier Rk har 31 medlemmer, og dette er et prosjekt som engasjerer hele klubben og som oppleves som et meningsfullt bidrag til lokalmiljet. Her kan alle bidra enten som vakter, kaffekokere, med plseserve- ring eller som dansepartnere! Nina Rindahl, Lier Rk Rotary-marsjen i Lier for tredje gang Et prosjekt som styrker lokalmiljet og som en- gasjerer hele klubben.

28

28 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge Samarbeid og kulturell dugnadsinnsats: De to frste ukene i september jobbet ca. 50 medlemmer fra Halden og Fredriksten Rotary- og Inner Wheel-klubber som sta- sjonsledere under skolefestivalen Delta Fredriksten 2011 i Halden. Medlemmer fra de fire klubbene bidro i lpet av disse da- gene med nrmere 700 timeverk. Den in- dividuelle innsatsen varierer selvsagt. De fleste avsetter gjerne 2-4 dager, mens noen få superentusiaster like godt deltar under hele programmet. Innsatsen fra Rotary og Inner Wheel er et stort og artig samarbeidsprosjekt. Kvinner og menn fra de fire klubbene tilbringer disse to ukene dagene sammen på stasjo- ner hvor de leder elevgrupper gjennom oppgaver og problemlsning. Med kunn- skaper, vennlig ledelse og humr har de hstet anerkjennelse fra så vel lrere som elever. Arbeidet med ungdomsskoleeleve- ne og deres lrere har uten tvil også gitt en opplevelse av verdifullt fellesskap og meningsfull innsats. Under varierende for- hold, flere dager med sende regnvr og sle, har de med humr og stå på-vilje også demonstrert noen av de menneske- lige kvaliteter som denne gruppen repre- senterer i vårt samfunn. Prosjektet har uten tvil bidratt til styrket kontakt og kt samarbeid mellom klubbene også i andre sammenhenger. Delta Fredriksten er en av storsatsingene til Den kulturelle skolesekken i stfold, et kulturhistorisk program som gjennomf- res for alle ungdomsskoleelever i fylket. I programmet som gjennomfres av st- fold Kulturproduksjon inngår renessanse- musikk, historisk teater, museumsbesk, aktivitetslype og demonstrasjon av his- toriske våpen og uniformer. I år har totalt ca 3000 elever og 300 lrere gjennomfrt programmet. I skolesekken De fleste rotarianere og inner wheelere har deltatt som stasjonsledere i aktivitetslypa, men det er også ndvendig med litt vennlig autoritet og styring for at elevene skal kom- me på plass til musikk, teater og andre virk- somheter innenfor et stramt tidsskjema. Mange har erfaring som lrere og ledere på forskjellige plan og har taklet rollen som stasjonsledere og formidlere av fakta om festningen på en fremragende måte. De fleste som har deltatt i dugnaden er pensjo- nister og de framhever det positive ved at de får anledning til å bidra i denne form for kulturformidling til elevene. Til tross for en aldersforskjell på opp til 70 år har dialogen med ungdommen fungert utmerket. Et program for 300-350 skoleunger på fest- ningen hver dag er krevende og kan ikke gjennomfres uten en betydelig innsats fra en rekke mennesker. Det sier seg selv at å engasjere yrkesaktive mennesker til slikt ar- beid ville kreve langt mer omfattende bud- sjetter enn hva man i dag har tilgjengelig. Skolefestivalen er derfor helt avhengig av den type sttte som klubbmedlemmene gir. Delta Fredriksten regnes allerede blant de store arrangementene på Fredriksten. Forskning viser at besk av denne type har betydelig langtidseffekt i form av gjenbesk. Skolefestivalen ble i år arrangert for sjette gang. Dette betyr at Rotary- og Inner Wheel- medlemmer har vrt med på å gjennomf- re dette for mer enn 2000 elever og lrere. Tekst: Bjrnar Nyborg, Foto: Magne Rannestad, Halden Rk Kulturdugnad på Fredriksten Redskapen er forskjellig, men prinsippene for bruk av taljer er like aktuelt i dag. Samlet til lunsj og en trivelig prat. Under guvernrens besk i Kopervik Rk benyttet president Geir Otto Kvinnesland anledningen til å vise at klubben er enga- sjert i lokalmiljet og ikke minst interesse- rer seg for positivt ungdomsarbeid. Et av klubbens nye medlemmer, Nils Gunnar Lekven, jobber som lrer på den lokale ungdomsskolen og har som et av sine pro- sjekter å tilby elever som har litt konsen- trasjonsvansker et positivt friluftstilbud. I den forbindelse har klubben ved hjelp av Hydro Karmy skaffet til veie ti flotte rygg- sekker fullpakket med frstehjelpsutstyr. Og det var en strålende glad lrer som tok imot gaven og forsikret at den vil komme godt til nytte i fremtiden. Tekst Tor Osland, foto Leiv A. Vaage, Kopervik Rk Frstehjelp fra Kopervik Rk President Geir Otto Kvinnesland t.h. overrekker en av ryggsekkene til en glad lrer Nils Gunnar Lekven.

29

29Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge Asker Rk har som et mangeårig prosjekt i samarbeid med Asker kommune visse til- tak for integrering av innvandrerbarn og -ungdommer. I fjor syklet vi Rallarvegen, i år ble det Besseggen. 3. september dro vi fra Sandvika busstasjon med Valdresek- spressen til Gjendesheim. Over det nydelige Gjende-vannet regnet det, og det var frisk luft. Barna koste seg, og turen frem ble fantastisk. Vel fremme, in- stallerte vi oss i hyttene. Tre damer og ni gutter. Vi begynte å prate og hadde en dis- kusjon om hvorfor man bruker ordet bror hele tiden. Det jeg fikk som forklaring var at det er den beste måten man kan vise respekt på til den andre som man kan snakke med. Hvis man hilser med hei, så holder det ikke mål for dem. Dette ble oppfattet som meget respektlst og ufint. Og man kunne komme i bråk med dem. Det er slik det var i Afghanistan. Da jeg prvde å forklare dette for dem, så ble noen mer mottakelige enn andre. Disku- sjonen gikk heftig både på norsk og pasjtu. Jeg prvde å vise til at av hensyn til alle, så skulle vi snakke bare norsk. Men det lftet ble vanskelig å holde når det var majorite- ten afghanere. Guttene hadde tenkt å ta et lite bad. Jeg ba dem om å tenke litt fr de gjorde dette, men her var det inngått vedemål, og det er mye re forbundet med dette. Den skulle holdes uansett. Vi gikk ned til bryggen, og tre av dem som hadde inngått dette ved- emålet måtte bade. Veddemål i kveldsmrket Mens jeg gikk en runde med en liten grup- pe og tok et par bilder, hadde fem gutter inngått enda et veddemål om å gå helt opp på fjellet like ved hyttene. Det er bratt og ganske hyt. Jeg tillot ikke dette fordi det var mrkt og ville ikke at de skulle ska- de seg. Det ble med dette og klokken nr- met seg spisetid. Etter middagen, begynte noen å spille kort og prate sammen. Men de fem andre guttene, som hadde inngått veddemålet, hadde funnet frem hodelyk- ter og klr og lagt i vei. Når Lise fra bofel- lesskapene kom og fortalte meg dette, ble jeg redd. Noen av de andre gjestene lurte på hva det var for lys de hadde sett oppe i fjellet i vel en times tid. Da jeg fortalte at det var afghanere, kunne ingen tro på hva som var skjedd. Vi ventet spent til de kom og de andre gjestene klappet. Guttene var hele og fine, men meget frosne. Fem timer fra T til T Etter en solid frokost og gode matpakker, la vi ut på tur klokken 9 dagen etter. Turen oppover ble fantastisk fordi vret ble flott. Litt sol og opphold. Noen av barna ble su- perivrige fordi vi gikk forbi noen som star- tet lenge fr oss. Den store utfordringen var å bestige selve Veslefjellet som ligger 1743 moh. Det ble litt skummelt, men gut- tene var srlig flinke og hadde absolutt ingen problemer. Det gikk noen få minut- ter og så var de oppe. Jeg for min del be- gynte å bli litt redd. Men det gikk meget bra. Etter hvert kom det tåke og stedvis ble tåken litt for mye, så vi måtte vente på hverandre, men alle ble oppfordret til å flge de rde T-merkene. Alle gjorde det og det var ingen fare for at noen skulle gå seg bort. Turen gikk fra T til T, og da jeg ankom fjellet over Gjendesheim, kunne jeg se at våre gutter var nede og gikk inn i kiosken. Jeg tok meg en kaffe og regnet ut hvor mange timer vi hadde gått. Jeg kom frem til at det ble bare 5 timer for de syv guttene, 5:15 for meg og Yassen og 5:30 for jentene. Det er ikke verst, vi kunne faktisk ta bussen som gikk klokken 15:15. Min totale vurdering og ut fra det jeg ble fortalt, så var alle glade for at vi hadde tatt den turen, og alle kan skrive den i sin egen CV. Det er en fantas- tisk tur som alle br oppleve. Men ikke gjr det sammen med guttene fra bofellesska- pene, for da må man lpe Besseggenlpet. Anders Hammer, Asker Rk Yes, vi kan! Flott tur for innvandrerbarn og ungdom fra Asker over Besseggen. Med innvandrerungdom over Besseggen

30

30 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge Tvedestrand Rk har lenge sett seg om etter et egnet utenlandsprosjekt som klubben kunne arbeide mot og sttte med midler. Klubben har valgt å flge flere afrikaneres oppfordring om helst bare å gi hjelp til selv- hjelp. Utdannelse åpner for evnen til å hjel- pe seg selv på egne premisser. Derfor er det viktig at flest mulig får en skoleutdannelse. I veldig mange land i Afrika må man ha sko- leuniform for å komme inn på skole, og langt fra alle har råd til det. Klubben i Tve- destrand har derfor vedtatt å satse på sko- leprosjekter og primrt sttte til skoleuni- former. Nå har klubben funnet sitt prosjekt, og det nesten ved en tilfeldighet. Ide fra Politiforum Da et av klubbens medlemmer abonnerte på bladet Politiforum kom han en dag over en artikkel om tidligere politisjef på Srlandet, Bjrn Hareide, som nå arbeider som senior police advicor i Nairobi, på oppdrag fra Utenriksdepartementet. Hans engasjerte kone Astrid, som forvrig har fått Kongens gull for allsidig sosialt virke, benyttet da anledningen til å arbeide i slumområde Pumwani i Nairobi, der hun nå samarbeider tett med St. Johns Com- munity Center - en primary skole med 350 elever. De aller fleste kommer fra slum- området, der var mye elendighet og fattig- dom, få hadde råd til sine skoleuniformer og fikk da ikke anledning til å få undervis- ning. Dermed var interessen vekket i Tve- destrand Rk. Tidligere i år fikk klubben be- sk av Astrid og Bjrn Hareide, da de var hjemme på en liten ferietur fr de igjen skulle tilbake til Nairobi. Han kunne fortel- le at han jobbet med å etablere et sekreta- riat i st Afrika som skulle drifte fredsope- rasjoner. Bl.a. gav de utdannelse til politifolk ute i felten og i tillegg var han med på å bygge opp struktur og organisa- sjon innen lokale politietater i Sr-Sudan. Stolte elever Astrid Hareide holdt et engasjert og me- get interessant innlegg. Ingen tvil om at dette var et prosjekt hun brant for. Hun var kjempeglad for at Tvedestrand Rk hadde valgt å sttte skoleprosjektet og kunne fortelle at for midlene klubben så langt har skaffet var to hele klasser nå blitt kledd opp i nye skoleuniformer, slik at disse elev- ene nå kan fortsette på skolen og fullfre den. Dessuten kjpes alt lokalt, slik at pen- gene strekker langt. Hun kunne fortelle at en kvinnegruppe, som hadde fått symaski- ner fra Norge, har fått mulighet til å tjene til livets opphold. Skoleuniformene gir stolthet, fortsetter Hareide, elevene viser en enorm glede og stor takknemlighet - helt utrolig å se hvordan de stråler. Hun kunne også fortelle gripende enkelthisto- rier om elever, foreldrelse, papirlse som gjennom dette prosjektet har fått sin sko- legang i Pumwani og via stor innsats og pågangsmot nå studerer og har store pla- ner for sin fremtid. - Slike historier gjr ar- beidet meningsfylt og viktig, sier Astrid Hareide. Tvedestrand Rk, sammen med sttte fra Distrikt 2290, har så langt skaffet ca kr 30.000 til prosjektet. Og dette stop- per ikke her. Klubben har valgt å flge pro- sjektet videre, et prosjekt der man vet at alle midlene kommer skolen og dens elev- er til gode. Dette ikke minst takket vre Astrid Hareides innsats. Så i lpet av det kommende rotaryåret vil nye midler kun- ne bli overfrt til anskaffelse av nye skole- uniformer, i håp om at enda flere skal kun- ne få sin skolegang og at de som er begynt skal få anledning til å få fullfrt, slik at fremtiden også kan se litt lysere ut for dis- se jentene og guttene fra Nairobis fattig- ste slumområder. Tekst og foto: Oddvar Pedersen, Tvedestrand Rk Skoleprosjekt blant Nairobis fattigste En blid og fornyd skolejente i uniform - og ikke minst med pene sko, det er veldig populrt. Foto: Astrid Hareide Astrid og Bjrn Hareide gjestet Tvedestrand Rk og fortalte om sitt engasjement i Afrika. Her på brygge- kanten i Tvedestrand sammen med til v. klubbens president Egil Vatne og til h. Reidar Kjelstrup, an- svarlig for skoleprosjektet i Nairobi.

31

31Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge I sommermånedene er det vanskelig å samle folk til mter og sammenkomster. Dette gjelder ikke minst Brum-bygdens Rotaryklubber som har mter hver uke året igjennom. Det ble for få fremmtte i hver enkelt klubb i juli og august, slik at det var uaktuelt å legge opp til omfattende pro- grammer, og vanskelig å invitere eksterne foredragsholdere for noen få fremmtte. I 1989 besluttet de innkommende presiden- tene Bjrn R. Berntsen, Frithjof Paulsen og Paul Geir Kaasa i henholdsvis Sandvika, Kolsås og Brum Vest Rk å arrangere felles mter i sommermånedene. Resultatet ble så vellykket at samarbeidet fortsatte, og etter hvert sluttet flere av rota- ryklubbene i Brum seg til. Nå er alle åtte Brums-klubbene aBekkestua, Brum, Brums Verk, Brum Vest, Eiksmarka, Kols- ås, Lysaker, og Sandvika med på disse fel- lesmtene, som finner sted fra slutten av junibegynnelsen av juli til midten av au- gust på Thon Hotell Oslofjord i Sandvika. Sandvika Rk er vertsklubb og teknisk arran- gr, mens de vrige klubbene har ansvaret for det faglige programmet i hvert av de syv sommermtene. I år åpnet de fleste mtene med en rotarysang fr 3-minut- ten. Foredragene har vrt meget interes- sante. Temaene for dette året har vrt: s Rus og Rolex Historien om en nar- koman i hvit snipp s Fukushima og andre atomulykker er det slutten på kjernekraft? s Veien fra lokalt mekanisk verksted til internasjonal leverandr av forsvars- materiell. s Forsvarets oppgaver og utfordringer de neste 20 år: Kampen om hjerter og sinn og for en fornuftig ressursbruk. s F-35, Norges nye kampfly. Status og utfordringer i prosjektet. s Det Norske Veritas 111 år lange vei til Hvik Noen glimt fra en spen- nende historie. s Macondo oljekatastrofen Hva gikk ad undas? Antallet deltagere på årets mter varierte fra 35 til 70, av de ca 320 rotarianerne i Brum-klubbene. Sommermtene er et godt og verdifullt samarbeid mellom byg- dens rotaryklubber, og alt tyder på at dette samarbeidet vil fortsette. Samarbeid om sommermter Godt beskt fellesmte på Hotell Oslofjord i Brum i august. Hvert annet år har Distrikt 2250 tatt imot GSE-team fra ulike deler av verden og selv sendt team ut. I vår reiste Elisabeth Jebsen Marek fra Bergen Vest Rk til Syd- Afrika som teamleder for fire flotte damer som studerte helse i Syd-Afrika. I hst har distriktet hatt gjenbesk fra Syd-Afrika, også dette bare damer, som har fått bes- ke norske helse- og behandlingsinstitusjo- ner fra Rogaland i sr til Bergen i nord. I tillegg har de fått beske en rekke sever- digheter og museer, samtidig som de har mtt Vestlandet i hstfarger både på fjel- let og på sjen. Besket kuliminerte med et besk med tilhrende presentasjon på distriktskonferansen i Ullensvang. GSE-teamene skal forutsetningsvis bo privat hos medlemmer i Rotary, noe som gir oss en enestående mulighet til å bli kjent med in- teressante mennesker fra helt andre land og miljer. Undertegnede har gjort dette man- ge ganger de senere årene og kan bare an- befale alle å gripe sjansen når den byr seg. Mandag 26. september var teamet på be- sk hos Bergen Vest Rk i sine fargerrike drakter i tradisjonell utforming. De gjen- nomfrte en flott presentasjon av så vel seg selv som sitt mangslungne land. Syd- Afrika er tydeligvis et land fullt av mulighe- ter og ressurser som har en spennende fremtid foran seg. Kaare Hy Mller, Bergen Vest Rk GSE-team fra Syd-Afrika Storfint besk i Bergen Vest Rk, fra venstre Serelda Caiger, Sayeuri Buddu, president i Bergen Vest Rk Nina Torkelsen, teamleder Pat Hill, Nellian van Niekerk og Liezel Cilliers.

32

32 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Nor ge En stolt president i Lrenskog Rk, Arne Peder Strand, kunne i august nske velkommen til åpning av sansehage nummer to i Lren- skog kommune. Den nyetablerte sanseha- gen ved Rolvsrudhjemmet ble da hytidelig innviet og overlevert kommunen ved ordf- rer Åge Tovan og institusjonsleder ved Rolvsrudhjemmet, Marianne Voss Torstad. Klubben har gjennomfrt dette prosjektet med stor dugnadsinnsats fra medlemmene. - Vi nsket å gi noe til vårt nrmilj, og dette var et meningsfylt prosjekt for alle parter, fremhevet Strand som også roste medlem- mene og spesielt prosjektleder Kjell Sand- berg som har vrt en engasjert drivkraft. Sandberg bermmet på sin side kommunen som en flott samarbeidspartner gjennom samarbeidet med parksjef Ruth Hovelsrud og institusjonsleder Marianne Voss Torstad. Han dro historien tilbake til den frste san- sehagen som Lrenskog Rk og Lrenskog kommune samarbeidet om på Lrenskog sykehjem i 2003 og som i sin tid resulterte i at det prosjektet fikk en del av Det nytter- prisen 2003 utdelt av Kommunenes Sen- tralforbund og Sosial- og helsedirektoratet. Sandberg hadde også mange gode ord å si til de private bidragsyterne som har gjort prosjektet mulig. Stor raushet er vist ved sprsmål om materialer, pengebistand og annen innsatsfaktor, fremhevet han. Fornyd ordfrer En strålende opplagt ordfrer Åge Tovan var raus med godordene til Lrenskog Rk for innsatsen som har resultert i en virkelig flott sansehage. Han bermmet klubben for det- te eksterne og synlige engasjement til kom- munens store tilfredshet. - Frivillig innsats på denne måten er både ndvendig og nyttig for å få ting til å skje i en kommune, sa han. Denne hagen er en stor gave til den pasi- entgruppen som er den svakeste blant de eldre, nemlig de demente, sa institusjons- lederen. Her får de demente et nytt liv, de kan gå ut i den inngjerdede hagen, fle seg fri samtidig som personalet ikke beh- ver å vre bekymret for at pasientene skal gå seg bort. Vi er så stolte av denne nye hagen og vi vil gjerne vise den frem til be- skende, avsluttet hun. Etter den formelle åpningen ble det ser- vert kake og kaffe i Rolvsrudhjemmets storstue. Der benyttet Jan Snare, assiste- rende guvernr i område G i distrikt 2260, anledningen til å takke Lrenskog Rotary- klubb for godt utfrt arbeid. Han håpet dette prosjektet kunne vre til inspirasjon også for andre klubber til å bidra til nytte i sine nrmiljer. Tekst: Jarle Gausen, Lrenskog Rk Foto: Aslak Gausen Rotary åpner ny sansehage i Lrenskog Arne Peder Strand, president i Lrenskog Rk, ved overleveringen av sansehagen. Christia Diserud har i hst hatt en utstilling på Galleri Perrongen på Fagernes, Heart of the wild. Temaet er indianerbarns situa- sjon i reservatet hvor de bor, sett gjennom kameralinsen til barna selv. Det er altså barna selve som skildrer livet i reservatet. I et av verdens rikeste land lever disse Sio- ux-indianerne under til dels kummerlige forhold. Arbeidslsheten og alkoholismen er stor, og relativt få av barna har mulighet for å avslutte grunnskole. Christia Diserud har opprettet et fond hvor salg av bildene på utstillingen går til ut- danning for disse barna. Prosjektet er i gang, og det viser seg at dette er med på å gi barna en bedre tro på seg selv og sin framtid. En dokumentarfilm fra Christias arbeide med indianerbarna er nå nominert til Em- myprisen 2011 i USA. Rotary har som et av sine hovedmål å gi ungdommer mulighet til utdanning. Dette gjelder blant annet å gi våre ungdommer mulighet til utvekslings- studier i andre land. Men et enda viktigere formål er å gi barn fra land med dårlige skolemuligheter ressurser til utdanning. Rotary nsker derfor å skjenke et bilde tatt av indianerbarna i Pine Ridge Reservatet til barna på Nord-Aurdal nye barneskole. Slik blir det en gave fra barna i Valdres til barna i Pine Ridge reservatet i South Da- kota. Bildet er tatt av Donna Jo, 10 år, por- trettert av Christia Diserud på det svart hvite bildet bak. Gunnar Modn, Valdres Rk Fra indianerbarn i reservat til barn i Valdres Her overrekker fotograf Christia Diserud, på vegne av Valdres Rk, bildet til kommunalsjef Anna-Merete Brus- letten. Gunnar Modn er Valdres Rks representant.

33

33Nummer 7. 2011 . Rotary Norden T ekst Gjennom Bishkek-prosjektet sttter Ma- jorstuen og Oslo Rotaryklubber ungdom som har vokst opp på barnehjem i Kirgisis- tan, også etter at de har blitt for voksne til å bo på barnehjem. Rotary har i lang tid bidratt til å bedre vilkårene for barn i ho- vedstaden Bishkek. Siden 2006 har de to norske klubbene og Bishkek Rotaryklubb samarbeidet om å pusse opp skoler og bedre utdanningsforholdene for barn i området. Ett av prosjektene et housing- prosjekt i Bishkek handler om å legge til rette for at ungdommer som trenger et sted å bo for å få skoleplass, studieplass el- ler jobb, kan få leie rimelige leiligheter. Mange av dem som vokser opp på disse barnehjemmene går en utrygg framtid i mte. Selv om oppvekstsvilkårene er gode, har mange ingen steder å dra når de vokser fra barnehjemmet. Gunnar A. Gulliksen i Ma- jorstuen Rk er blant initiativtakerne til disse prosjektene. - Mange av barna, som kom- mer fra vanskelige kår, har vokst opp uten foreldre og det nettverket som de fleste barn har. Når de så blir voksne og ikke kan bo på barnehjemmet lenger, trenger de et nytt tilbud. Der kan vi bidra med hjelp, stt- te og rimelige leieleiligheter, sier Gulliksen. Grundig kartlegging Diana E. Pohilko er medlem i Bishkek Rk. Po- hilko er barnepsykiater og direktr på et le- gesenter. Ingen av ungdommene får sttte uten at de har vrt gjennom en grundig behovsprving hos henne. - Vi betaler Po- hilko for å gjre denne viktige kartleggin- gen for oss. Hun sender jevnlig rapporter om sine samtaler med ungdommene om status, fremdrift og fortsatt behov, sier Gulliksen. I dag bor det 13 ungdommer i leilighetene som Rotary stiller til disposisjon. På sikt skal prosjektet utvides. - Vi er klar over at vi ikke kan fortsette over tid med dette pro- sjektet. Norsk UD har bevilget to millioner kroner, utover pengesttte fra Rotary Fo- undation og innsamlede midler, til å byg- ge et hybelhus. Huset er nå under planleg- ging og vil stå ferdig i 2013 med plass til ca. 30 ungdommer. Dette vil avlse housing- prosjektet og bringe botilbudene over i en mer permanent fase. - Vi ser tydelig at dette er til stor hjelp for de unge som tren- ger den sttten vi kan gi dem når foreldre og andre stttespillere ikke finnes i deres liv, sier Gulliksen. Åpning av yrkesskole. I september 2011 var det klart for åpnin- gen av Yrkesskolen som Rotary har bygd. En stor gruppe fra Oslo og Majorstuen Ro- tary kubber var med om åpningen av sko- len. Åpningen var utsatt ett år pga revolu- sjonen i landet. 140 barn var pyntet til den store festen. Nils Thomas Dannevig, fra Majorstuen Rk talte til forsamlingen og overrakte diverse bilder fra Oslo som skul- le henges opp i bygget. Skolens fire klasser var i full drift, frisr, sm, bakeri og filtarbei- der. Gulliksen nevner også, at alle bevilge- de midler er gått uavkortet til prosjektene via Bishkek Rotaryklubb. Alle prosjekter i Bishkek ledes av en sty- ringskomite oppnevnt av Oslo og Major- stuen Rotaryklubber. Denne komiteen le- des av tidligere plan- og bygningssjef Sven Meinich fra Oslo Rk. Klubbene til sammen har bidratt med betydelige belp i forhold til sitt medlemstall og har gjort bruk av kyndige medlemmers kompetanse. Nor ge Abonnement og adressering Abonnementet på Rotary Norden indgår i medlemsafgiften. Rotary Norden udgives 7 gange pr. år i cirka 70.000 eksemplarer og leveres på abonnenternes hjemmeadresse. Adressendringer foretages i Norge, Fin- land og Danmark via klubsekretren, i Sverige via klubbens medlemsregister ansvarlige, i DanmarkIsland desuden di- rekte via www.rotary.dkwww.rotary.is Bakerlinjen ved yrkesskolen som stttes av to Oslo-klubber, har her fått besk. Rabbe Lund, Oslo Rk, Nils Th. Dannevig og Gunnar A. Gulliksen fra Majorstuen Rk ble mottatt i audiens hos Kirgisistans president Roza Otunbaeva og diskuterer her nye Rotary-prosjekter i landet. Hjelper unge voksne i Kirgisistan

34

34 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Osaako metropolialue menestyä, kysyi Lep- pävaara-Albergan Rotaryklubi korkean ta- son seminaarissa syyskuussa Espoossa. Metropolipolitiikkaa linjasivat hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen, Espoon kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä, Vantaan kaupunginjohtaja Jukka Peltomäki ja Hel- singin apulaiskaupunginjohtaja Laura Räty. Poikkeuksellisen ajankohtainen aihe ja kiinnostavat puhujat kokosivat Metro- polia Ammattikorkeakoulun saliin noin 200 kuulijaa. Seminaari oli tarkoitettu metropolialueen elinkeinoelämän ja koulutuksen avainhenki- löille sekä kunnallisille vaikuttajille ja pää- töksentekijöille. Seminaarin puheenjohtaja- na toimi Helsingin seudun kauppakamarin johtaja ja Espoon kaupunginhallituksen pu- heenjohtaja Saija Äikäs-Idänpään-Heikkilä. Jo 13. kerta Leppävaaran rotarit järjestivät perinteisen syysseminaarin nyt jo 13. kerran. Yhteistyö- kumppaneina olivat Helsingin seudun kauppakamari, Espoon kaupunki ja Metro- polia Ammattikorkeakoulu. Hallinto- ja kuntaministeri Henna Virk- kunen piti hallituksen kortit vielä piilossa. Hänen mukaansa metropolialueen kunta- liitoksiin esitetään ehkä kolmea vaihtoeh- toa. Usein esitetty malli Helsingin, Vantaan, Espoon ja Kauniaisten yhdistämisestä ei Virkkusen mukaan ratkaise kaikkia haas- teita, vaan aluetta on katsottava vähin- täänkin 14 metropolialueen kunnan koko- naisuutena. Uusimaa puolestaan on liian iso suurkunnaksi. Hallituksen työryhmällä on syksy aikaa tehdä esityksensä. Virkkunen vakuutti, että metropolialueen kehitystä koko maan veturina ja kansainvä- lisesti kilpailukykyisenä alueena vahviste- taan. Tämä tehdään palveluja, kaavoitusta, liikenne- ja tietoverkkoja sekä elinkeinotoi- minnan edellytyksiä kehittämällä. Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat Juk- ka Mäkelä ja Jukka Peltomäki sen sijaan torjuivat selkeästi alueen kaupunkien fuu- siot. Kaupunkien verkottunut yhteistyö- malli on toimivin vaihtoehto eikä alueen kaupunkien välinen kilpailu ole haitaksi, se päinvastoin tuo dynamiikkaa kehitykseen, kaupunginjohtajat korostivat. Helsingin apulaiskaupunginjohtaja Laura Räty painotti koko seudun mukaan otta- mista ratkaisun aikaansaamiseksi mitä yhdessä osaamme hengessä ja piti tär- keimpänä menestystekijänä yhteistä visio- ta menestyvästä metropolialueesta. Kuntien tulee olla vahvasti mukana metropolin kehittämistyössä Espoon kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä uskoo, että verkostomainen toimintatapa alueella tuo parhaat tulokset. Metropolialueen kilpailukyky tarkoittaa kykyä kilpailla muiden metropolien kans- sa. Se edellyttää rikastavaa kumppanuutta, tahtotilaa ja halua oivaltaa ja olla luova. Se vaatii meiltä avoimet verkostot ja innovaa- tiokeskittymät, joissa kunnat, elinkeinoelä- mä sekä yliopistot ja oppilaitokset toimi- vat yhdessä. Kunnat eivät ratkaise yksin metropolin kilpailukykyä. Tämä edellyttää kykyä pelata samaan maaliin yhteisen metropolin eduksi. Kunnan rajojen muu- tokset eivät tähän auta, totesi kaupungin- johtaja Mäkelä. Palveluissa pääkaupunkiseudun kuntalii- tokset tai megaorganisaatiot eivät tuo laa- tua tai kustannustehokkuutta. Seudulliset palvelut järjestetään jo nyt seudullisesti, ja niistä mahdollisesti saatava suuruuden eko- nomia on jo hyödynnettävänä. Sen sijaan julkisissa lähipalveluissa suuruuden ekono- mia näyttäisi lisäävän vain byrokratiaa. Kilpailu tuo dynamiikkaa Vantaan kaupunginjohtaja Jukka Peltomäen mielestä kilpailu tuo mukanaan myönteistä dynamiikkaa hyvinvoinnin rakentamiseen alueella. Keskeisimmäksi metropolialueen menestystekijäksi hän nosti osaamisen ke- hittämisen. Metropolialueella tarvitaan vahvojen ny- kyisten peruskuntien elinkeinopolitiikan lisäksi uusia yhteisiä työkaluja elinkeino- poliittiseen suunnitteluun ja strategiseen kehittämiseen, Peltomäki korosti. Päätösten aika Helsingin uusi sosiaali- ja terveystoimesta vastaava apulaiskaupunginjohtaja Laura Räty korosti seudullisen eriarvoistumisen torjumista. Helsinki joutuu hänen mu- kaansa kantamaan maahanmuutossa ko- vimman sosiaalisen taakan. Uusia metropoliselvityksiä ei tarvita. On päätösten aika, Räty sanoi. Ammattikorkeakoulu huolissaan säästöistä Tilaisuuden lopuksi Metropolia Ammatti- korkeakoulun rehtori Riitta Konkola kertoi Metropolia Ammattikorkeakoulun kehitys- SuomiF inland Ministeri Henna Virkkunen Leppävaaran Rotaryklubin seminaarissa: Hallitukselta vaihtoehdot metropolialueen kehittämiseksi Hallitus selvittää metropolialuetta koskevan eril- lislain tarpeen, Henna Virkkunen sanoi Riitta Konkola korosti Metropolia Ammattikorke- akoulun osaamista ja kumppanuutta metropoli- alueen kehittäjänä uusien yhdessä luotavien toi- mintamallien avulla.

35

35Nummer 7. 2011 . Rotary Norden näkymistä. Hän nosti esiin ristiriidan ja huolensa hallitusohjelman tavoitteesta nostaa suomalainen osaaminen maailman kärkeen tällä vuosikymmenellä ja samanai- kaisesta tavoitteesta leikata yhteensä 120 miljoona euroa ammattikorkeakouluilta. Metropolialla on noin 20 toimipisteessä Hel- singissä, Espoossa ja Vantaalla. Koulutusalo- ja on neljä ja opiskelijoita kaikkiaan 16 000. Teksti: Juho Mäkinen ja Jukka Reinikainen Kuvat: Jari Paulamäki, Lauri Mannermaa SuomiF inland Meri-Porin Rotaryklubin syyskuussa 2010 järjestämään hyväntekeväisyysgolfiin osal- listui yhteensä 74 hyväntuulista golffaria, jotka halusivat omalta osaltaan tukea rota- ryjärjestön työtä poliosairauden lopulliseksi hävittämiseksi maapallolta. Pelaajia oli saa- punut ympäri Länsi-Suomen lääniä, pori- laisten lisäksi mm. Turusta, Raumalta, Euras- ta, Parkanosta, Ikaalisista, Harjavallasta jne. Tapahtuman tekivät mahdolliseksi Yyteri Golf Links Oy, joka antoi kenttänsä käyt- töömme sekä neljä porilaista yritystä, jotka lahjoittivat rotareille golfkentän pelioikeus- lippuja. Kaikki tapahtumaan liittyvät työt lähtö- ja tulospalveluineen tehtiin rotaryk- lubin jäsenten talkootyönä. Näin pelaajien maksamat osallistumismaksut voitiin lah- joittaa lyhentämättöminä Rotarysäätiön Polio-rahastoon. Yhteislähtönä toteutetussa tapahtumassa oli myös mahdollisuus osallistua kisaan, jossa pelimuotona oli pistebogey HCP. Ilta oli hieman sateinen ja tuulinen, mutta vaa- tivista olosuhteista huolimatta olivat tu- lokset erinomaisia. Palkitut kolme parasta olivat Jukka Vanhala YG, Olavi Rajala IkG ja Erkki Pakkasela YG. Tunnelma koko golf-tapahtuman ajan oli iloinen ja positiivinen. Sen lisäksi, että osallistujat kokivat olevansa todella hyväl- lä asialla, he nauttivat leppoisasta pelitun- nelmasta sekä aina niin tärkeästä jälkipe- listä arvontoineen. Illan tuotto oli kaikkiaan noin 1.800 , joka lahjoitetaan lyhentämättömänä Rotary- säätiön polion torjuntaan Teksti ja kuva: Tauno Lovn, Pori Meri-Pori RC Onnistunut End Polio Now -tapahtuma Yyterissä Vahva peruskunta kykenee tulokselliseen elinkeinopolitiikkaan ja kehittämistyöhön, Vantaan Jukka Pel- tomäki vas. korosti. Laura Räty oli huolissaan eriarvoisuuden lisääntymisestä alueen eri osien kesken. Espoon Jukka Mäkelä piti kuntien verkostomaista yhteistyötä parhaana tapana vahvistaa metropoli- aluetta. Saija Äikäs-Idäänpää-Heikkilä Leppävaaran Rotaryklubin jäsen johti seminaarissa puhetta. Mikä on metropoli? s Metropolilla tarkoitetaan elin- keinorakenteeltaan, kansainvä- lisiltä yhteyksiltään ja kulttuuri- tarjonnaltaan monipuolista suurkaupunkiseutua kehyskun- tineen taikka sen muulla tavalla rajattua toiminta- tai vaikutus- aluetta s Metropolisaatio edellyttää riittä- vää väestöpohjaa, riittävää osaa- mistiheyttä ja riittävää kulutus- voimaa sekä verkostorakenteesta johtuvaa tarvetta ohjata alueen kehitystä tietyiltä osin yhtenä kokonaisuutena s Metropolialueet kilpailevat ensi- sijaisesti keskenään ja näin toi- miessaan ne ovat kasvun ja kil- pailukyvyn vetureita maissaan Oikaisu Katajanokan Rk:n edellisessä numeros- samme Kotkatjärven koululle suuntautu- neen matkaselostuksen s. 50 kirjoittajan nimi oli merkitty väärin. Jutun kirjoitti Aila Auvinen, Katajanokan Rk. Toimitus

36

36 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Mukava joukko norjalaisia, ruotsalaisia, vi- rolaisia ja suomalaisia rotary-veljiä ja sisko- ja mitteli kesäisen auringonpaisteen helli- minä Nordic Rotary Golf Championship Tournamentissa Sastamalassa 2.-5.8.2011. Lakeside Golf clubin Järvenranta-kenttä ja nimensä mukainen Pirunpelto oli viritetty hienoon kuntoon ja ottamaan luulot pois golfaavilta veljiltä ja siskoilta. Kansainvälisten vieraiden kanssa tapasim- me keskiviikkona ensin leikkimielisessä joukkuekilpailussa Järvenranta-kentällä ja illalla cocktail-tilaisuudessa, jossa järjeste- lytoimikunnan puheenjohtaja Antti Virta- nen toivotti kaikille menestystä ja antoi hieman ohjeita tulevien yksilökilpailupäi- vien varalle. Joukkuekilpailussa päästiin maistelemaan, miltä etenkin kansainvälisille vieraillemme outo kenttä tuntuu ja hyvältähän tuo tun- tui illan palautteen mukaan. Huvittava yk- sityiskohta kuului kirjoittajan korvaan illan cocktailien lomassa. Ahtiaisen Pekka kertoi tintanneensa 4-väylän pisin drive-kisassa 260 m draivin. Menin pallolleni ja ihmettelin, että jär- jestäjät ovat unohtaneet mittataulun kokonaan. Vilkaistuani viheriön suun- taan silmiini osui taulu 40 m kauempana. Mietin, että miksi taulu noin kauas on kiikutettu. Menin taululle ja huomasin, että siinähän seisoi jo draivaajan nimi: Rami Virtanen, Pekka naureskeli. Pu- heenjohtajan pojan draiveissa on tunne- tusti potkua! Neljä sarjaa Torstaina käynnistyi varsinainen kamppai- lu Pohjoismaiden mestaruuksista neljässä eri sarjassa. Osa pelasi Järvenrannan ja osa hyvin haastavan Pirunpellon. Perjantaina vaihdettiin kentät, jolloin jokainen tuli pe- lanneeksi molemmat kentät.Siinä, missä Järvenranta tuuditti kilpailijat mukavuu- den tunteeseen, otti Pirunpelto monelta pelurilta luulot pois. Pirunpellon kapeat ja osion sokotkin väylät pistivät miettimään, millä mailalla milloin kannatti lähteä ko- keilemaan onneaan. Parhaiten kentät kiersi Viron EM-kisojen järjestelytoimikunnan puheenjohtajan ar- vokkuudella Urmas Isok, kovan luokan pe- limies, jolle oli ilo luovuttaa Pohjoismaiden mestarin pokaali. Järjestelytoimikunnan jäsenet pistivät hurjasti hanttiin päätyen lyöntipelissä pronssille Antero Paalanen ja kirjoittajakin kipusi 4. sijalle. Pistebogey- kisan voiton nappasi pitäisikö sanoa epä- kohteliaasti Risto Turunen, järjestelytoi- mikunnan kuljetusvastaava. Hurteissa tunnelmissa kisat vietiin läpi ja kun sääkin vielä helli pilvettömällä pais- Joukko suunnistavia rotareita kokoontui elokuun lopulla Somerolle ratkomaan la- jin suomenmestaruuksia. Tapahtuman järjestelyvastuu oli annettu Someron Ro- taryklubille, joka onnistui tehtävässään moitteitta. Vuonna 2006 ensimmäisen kerran järjes- tetty Rotary SM-suunnistus on vuosittain kerännyt reilut parikymmentä osallistujaa. Somerolaisten tehostetusta tiedottami- sesta huolimatta suunnistajien määrä jäi tänä vuonnakin 24 kilpailijaan ja pariin kuntosuunnistajaan. Kun järjestelytehtä- vissä hääri kymmenkunta järjestävän klu- bin henkilöä, todettiin lämminhenkiseen rotarytapaamiseen kokoontuneen neli- senkymmentä rotaria. Mestaruuksia tavoiteltiin yhdessä naisten ja seitsemässä miesten sarjassa. Osallistu- jien ikähaarukka oli noin 40-vuotiaista yli kahdeksankymppisiin. Ehkä rotariklubien ikäjakaumasta kertoo se, että väkirikkaim- mat sarjat olivat H55, H65 ja H70. Vaihtelevaa maastoa Lounaishämäläinen metsämaasto tarjosi monipuolista suunnistustehtävää; osin no- peakulkuista polkua, osin pienipiirteistä kal- liomaastoa, mutta mahtui mukaan suota ja korpeakin. Ratojen vaatimustasossa järjes- täjä onnistui nappiin, sillä kaikki osallistujat selvisivät hyväksytysti omalta radaltaan. Kilpailussa oli mukana muutama takavuo- sien huippusuunnistaja, joista Porin Seppo Jukkola ja Tuusulan Risto Sirola valloittivat H65 sarjan kärkisijat. Sen sijaan aikansa maaottelusuunnistaja ja kolme Jukolan viestin voittoakin Asikkalan Raikkaan ri- veissä saavuttanut Lahti-Joutjärven klubin Heino Avikainen teki minna kaupit. Maa- lissa Avikaisella oli syytä harmitella kartan- lukuvirhettään. -Neloselta lähtiessäni päätin kiertää rasti- välillä olevan tiheikön oikealta, mutta läh- dinkin kiertämään rastin eteläpuolella ole- vaa suota. Tulin rastille, joka ei kuitenkaan ollut omani. En tiedä mihin olin tullut, enkä pystynyt paikallistamaan sijaintiani. Lopul- ta sain kiinni suoraviivaisesti kulkeneesta polku-urasta, mutta aikaa oli kulunut ja peli oli menetetty, selvitti yli 20 minuuttia sar- jansa kärjelle hävinnyt Avikainen. Nyt kuudennen kerran järjestetty Rotary SM-suunnistus todettiin säätä myöden on- nistuneen. Seitsemänteen Rotarysuunnis- tukseen kokoonnutaan elokuussa 2012 Kurikkaan, jolloin järjestysvastuun kanta- SuomiF inland Jukka Malisen vauhdikas leimaus viimeisellä ra- stilla ennen maalia. PM-Golf pelattiin nyt 41. kerran Rotarit SM-rasteilla Somerolla Rotary-veljet pallolyöntikilpailuissa Sastamalassa

37

37Nummer 7. 2011 . Rotary Norden vat Jalasjärven ja Kurikan Rotaryklubit. Teksti ja kuvat: Arvi Teppala, Someron Rk kilpailun ratamestari Tulokset D60 3.2 km 1. Pirjo Nurminen, Salo -Uskela 1.03.16 H80 1.8 km 1. Pauli Riihelä, Lahti - Joutjärvi 31.43 H75 2.4 km 1. Matti Laaksonen, Itä - Helsinki 43.31 2. Asko Brax, Tampere -Tammerfors 46.13 +2.42 3. Viljo Kurppa, Perniö 49.35 +6.04 H70 2.4 km 1. Risto Lemmelä, Tuusula 33.21 2. Carl - Johan Numelin, Porvoo 36.54 +3.33 3. Allan Lindholm, Parainen 40.24 +7.03 4. Heino Avikainen, Lahti - Joutjärvi 54.38 +21.17 5. Aulis Harju, Jalasjärvi 1.25.35 +52.14 H65 3.2 km 1. Seppo Jukkola, Pori 30.54 2. Risto Sirola, Tuusula 36.25 +5.31 3. Antti Pokela, Helsinki - Kluuvi 57.51 +26.57 4. Kari Karri, Järvenpää 58.21 +27.27 5. Jaakko Kuusinen, Forssa- Sepänhaka1.01.04 +30.10 H60 4.0 km 1. Ilkka Heinaro, Parainen 1.01.11 2. Aulis Hahtola, Ilmajoki 1.12.47 +11.36 H55 4.0 km 1. Juha Tolonen, Laukaa 45.53 2. Jukka Malinen, Forssa 48.02 +2.09 3. Rauno Aavasalo, Salo- Uskela 51.56 +6.03 4. Leo Ukkonen, Tampere - Hervanta 56.49 +10.56 5. Harri Lukander, Piikkiö 1.00.25 +14.32 H45 5.2 km 1. Pasi Koistinen, Riihimäki 1.04.50 2. Ari Eklund, Pori 1.31.27 +26.37 teella, oli illan päätösjuhlassa leppoisat tunnelmat. Hotelli Rosendahlin tiloissa nautittiin Antti Virtasen vitseistä, jaettiin palkinnot ja siirrettiin 2012-kisojen veto- vastuu Kungälv Kongahälla RC:lle, Göte- borgiin Gullbringa Golf & Country Clubille. Tulokset Miehet A, lyöntipeli Urmas Isok 145 Pentti Koponen 145 Antero Paalanen 151 Miehet B, pistebogey Risto Turunen 66 Kalervo Sipi 65 Mauri Rantanen 63 Naiset C, lyöntipeli Birgitta Oppsahl 150 Maija Pirilä 158 Riitta Rautio 159 Naiset D, pistebogey Bodhild Saetrevik 64 Riitta Koponen 62 Päivi Virtanen 62 Teksti ja kuvat: Heikki Lindevall, Tampere- Jussinkylän Rk Toim. huom. Bo Persson, Storsviks Rk, ilmaisi osallistuji- en kiitokset ja samalla kilpailukokemukset värikkäässä runomittaisessa selostukses- saan, jonka julkaisemme sivuilla 4-5. SuomiF inland A-sarjan mitalimiehet, Antero Paalanen, Pentti Koponen ja Urmas Isok. Leo Ukkonen vas. ja Juha Tolonen jälkipuivat reitinvalintojaan. Pirjo Nurminen voitti naisten sarjan. Onnittelijoi- na Heikki Hovila ja Pertti Tamminen.

38

38 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland Petäjäveden Rotaryklubin syyskuussa järjestämä RYLA-seminaari Rotary Youth Leadership Awards kokosi reilun kym- menkunta nuorta ympäri Suomenselän aluetta. RYLA- seminaarit ovat johtajuus- koulutustilaisuuksia, joissa eri alojen edus- tajat antavat evästyksiä nuorille kertoen heille johtajuuteen liittyvistä kokemuksis- taan ja näkemyksistään. Tänä vuonna RYLA- seminaarin tarkoituksena oli esitellä nuorille yrittäjyyttä sekä havainnollistaa, millaista on toimia erilaisissa yrittäjyyteen liittyvissä ammateissa. Lisäksi uutena tee- mana oli Rotaryn nuorisovaihto. Tilaisuuteen oli kutsuttu eri alojen asian- tuntijoita kertomaan ja keskusteleman johtajuuteen ja kanainvälisyyteen liittyvis- tä asioista. Ensimmäisenä Petäjäveden Rk:n presidentti. Lauri Late Karvonen, toi- votti kaikki lämpimästi tervetulleiksi. Kar- vonen kertoi rotaryklubien toiminnasta sekä korosti nuorisovaihdon tärkeyttä Pe- täjäveden Rk:lle. Seuraavaksi Mirja Leijala, psykologi ja Suomenselän apulaiskuver- nööri tutustutti kurssilaiset ja esitelmien pitäjät toisiinsa. Omassa puheenvuoros- saan Leijala korosti haaveiden merkitystä ja hän rohkaisi nuoria toteuttamaan omia haaveitaan, mutta samalla hän muistutti, että haaveiden saavuttamiseksi myös epä- mukavuuksia tulee sietää. Leijala korosti myös, että oma maailma ja mieli täytyy pi- tää avarana, täytyy katsella ympärilleen. Mikään ei hänen mukaansa tulisi olla vain yhden kortin varassa ja tulee muistaa, että aina voi valita uudelleen. Työkavereita tulee arvostaa Jyväskylän yliopiston lehtorin Tuulikki Sjö- gren teemana oli Johtajuus ja hyvinvointi. Aihetta käsiteltiin kolmen teeman kautta Hyvä johtaja, Hyvinvointia edistävä yh- teisö ja Miten saavutan omat tavoitteeni. Hyvinvointia edistävää yhteisöä pohtinut ryhmä tiivisti osallistujien mielipiteet muun muassa seuraavasti: Työkavereita tulee arvostaa ja heihin tulee tutustua, On huolehdittava, että kaikilla on sama tavoi- te. Omien tavoitteiden saavuttamisesta keskustellut kokoonpano korosti itsetietoi- suutta: On hyvä tietää, mihin omat voima- varat riittävät, sillä tavoitteita rakennetaan niiden kautta. Lisäksi hyvä johtaja sai mat- kaansa työryhmältä monia eväitä: Täytyy antaa tilaa muille, On oltava määrä- tietoinen ja on tiedettävä, mitä tekee, mut- ta silti on oltava tasapuolinen, Johdettava ryhmä on koottava yhteen ja se on saatava toimimaan päämäärän eteen. Professori, koulutusjohtaja Kari Pitkäsen ko- rosti omassa Mitä tarvitset globaalissa maa- ilmassa pärjätäksesi esityksessään edelleen erilasten kansallisuuksien ja kulttuurisen tiedon ja tuntemuksen sekä sensitiivisyyden tärkeyttä. Pitkäsen mukaan globaalissa ver- kostotaloudessa pärjäävät ne, jotka kykene- vät liikkumaan valtioiden ja kulttuuristen rajojen yli. Pitkäsen mielestä Rotaryn nuori- sovaihtotoimintaan osallistuminen, niin koti kuin ulkomailla, on parhaimmillaan näiden tärkeiden tietojen, taitojen ja asenteen omaksumista. Yritysmaailman näkemyksen tilaisuuteen toi Tuomo Hakala, omistaja, johtaja, Sähkö-Äijät Oy:stä sekä Sami Mustalampi, aluejohtaja Elektroskandia Suomi Oy:stä. Molemmissa esityksissä konkretisoitui, mitä kommunikointi, yh- teistoiminta ja kansainvälisyys tarkoittavat RYLA-seminaari Petäjävedellä Kymmenkunta Suomenselän nuorta osallistui Rylan johtajuusseminaariin Petäjävedellä. Vaihto-oppilasvuodestaan Taiwanissa Anne-Marie Rönkä totesi: Täytyy mennä kauaksi, jotta voi nähdä lähelle.

39

39Nummer 7. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland johtajien työssä, työntekijöiden tasolla sekä koko työyhteisössä. Lopuksi Petäjäveden 2010-2011 vuoden vaihto-oppilas Anne-Marie Rönkä, kertoi vaihtovuodestaan Taiwanissa ja siitä, mi- ten Rotaryn nuorisovaihto kasvatti häntä. Röngälle vaihtovuosi toi mukanaan eten- kin paljon uusia ystäviä sekä tietoa ja ym- märrystä vieraasta kulttuurista. Mutta Rön- gän mielestä yllättävää oli myös se, että vaihtovuoden aikana lisääntyi arvostus omaa maata ja kulttuuria kohtaan. Vaihto- vuosi oli myös antoisa retki oman itsensä ymmärtämiseen. Rönkä päättikin esityk- sensä sanoilla, että: Täytyy mennä kauak- si, jotta voi nähdä lähelle. Teksti ja kuvat: Tuulikki Sjögren, Petäjäveden Rk Godby Rotaryklubb på Åland förlade vå- ren 2010 ett ordinarie veckomöte till det gamla varvsområdet Skonholm. Kvällens program var en guidad tur på området un- der ledning av sjöfartsmuseets tidigare in- tendent Göte Sundberg, Mariehamns Rk. Under kaffestunden efter guidningen framfördes tanken på en informationstav- la på området, eftersom naturen redan sett till att knappast något mera stod att se, utan guidning eller specialinformation. Godby Rk beslöt att en sådan informa- tionstavla skulle kunna vara ett av årets projekt och på ansökan erhölls understöd från distriktet. Projektet leddes av Björn Rönnlöf, president för året 2010-11. Till- sammans med Göte Sundberg och Fredri- ka Sundberg, bibliotekarie på Finströms bibliotek, skaffades bilder, författades text och gjordes layout. Resultatet trycktes på plåt av storleken 80 cm x 100 cm och till- sammans med klubbmedlemmen Göran Wilhelmsson gjordes ram, tak, stolpar, mm. Tavlan fästes i berget med stolpskor. Åtminstone 10 större fartyg Informationen på tavlan berättar om till- komsten av varvsplatser på Åland, de olika varvsplatserna i Finström och varför slutt- ningen på Skonholm var så lämplig för far- tygsbyggen. Sedan om den utrustning som skulle finnas på ett varvsområde: kol- milor, smedjor, baracker, sågverk, basränna, spantlave, stapelbäddar, mm. En lista med namn berättar att här under tiden ca 1850- 1920 byggdes åtminstone 10 större fartyg. På tavlan finns faktarutor bl.a. om barken Fred, som var det sista fartyget som bygg- des här år 1920. Faktarutor finns också om fartygsbyggmästare, redare, om byn Svartsmara och om en barack som efter slutauktionen 1920 blev ett boningshus i Bjärström. Fotografier finns bl.a. av en mo- dell av varvsområdet som byggdes av Val- ter Danielsson och som finns på Ålands Sjöfartsmuseum. En skiss av området gjord av Per-Ove Högnäs för Åland Museums räkning finns också med bland bilderna. Dessa båda skapade i tiden sina alster till- sammans med Valter Danielsson och Elis Gustafsson, som båda en gång hade job- bat på varvet. I augusti förlade igen Godby Rk ett ordi- narie möte invid den nya skylten och av- täckte den i sällskap av ett 40-tal bybor och andra intresserade. Klubbens nya pre- sident Anita Häggblom hälsade välkomna, klubbens past president Björn Rönnlöf be- rättade om tillkomsten av tavlan och kom- munens fullmäktigeordförande Åke Mattsson tackade rotaryklubben för utfört arbtete. Text: Björn Rönnlöf, Godby Rk Foto: Kribes foto Göran Wilhelmsson, president Anita Häggblom och past president Björn Rönnlöf från Godby Rk invid den nya informationstavlan. Gammalt varv fick ny tavla

40

40 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland Heijastavaa iloa Helsinki City West -rotaryklubi jakoi heijastimet Ruoholahden ala-asteen oppilaille. Helsinki City West RC halusi kiinnittää huo- miota lasten koulutien turvallisuuteen. Pi- meällä pienten jalankulkijoiden koulumat- ka on usein vaaroja täynnä. Klubi teetti 300 hauskannäköistä keltaista nalle -hei- jastinta, jotka jaettiin Ruoholahden ala-as- teen 245 oppilaalle. Oppilaiden ilmeet kirkastuivat, kun koulutien turvatekijäksi tuli hauska nalle. Heijastin -kampanja saa jatkoa 21.4. Silloin Ruoholahden ala-asteella vietetään liiken- neturvallisuuspäivää. Tilaisuuden järjestä- jinä ovat HCW RC:n lisäksi Liikenneturva ja Autoliitto. Suunnitteilla on vielä kolmaskin tapahtuma, mutta siitä idean isä Pentti Rantala HCW -rotariklubista ei vielä hiisku. Ruoholahden ala-asteen 245 oppilasta kuuntelivat kiinnostuneina tietoiskua heijastimien käytöstä. Helsinki City West -rotariklubin jäsenet Irene Muurinen ja Risto Karimaa jakoivat heijastinnallet kaikille. End Polio Now -isku Oulun jäähalliin Oulun rotaractorit ja Oulun Tullin rotarit tekivät yhteisen End Polio Now -tehoiskun Kärpät-Pelicans-ottelussa. Ottelu hävittiin, mutta End Polio Now -joukkue voitti ja sai 750 lapselle poliosuojan. Teksti: Teemu Hakola, Oulun Rotaractklubi Valokuva: Erja Ollikainen Kulturgärning i Pargas Pargas Rotaryklubb har som ett samhälls- projekt åtagit sig att putsa gamla oskötta gravstenar på kyrkogården i Pargas. -Gravstenar är privat egendom och fastän graven skulle vara oskött får vi inte skrota själva stenarna, säger kyrkoherde Henric Schmidt. Rotaryklubben har stått för en mycket värdefull kulturgärning. Sammanlagt iståndsattes 39 stenar från början av 1800-talet. Många av dem var så fulla av lav och annan beläggning att tex- ten på dem var oläslig, men nu kan man läsa både namnen och de korta verser som finns på dem.

41

41Nummer 7. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland PRE GETS DGN Suomen Rotary ry piti Kokkolassa PRE GETS:n tuleville kuvernööreille puolisoi- neen. Kokemusta, hyviä käytäntöjä ja pik- kuvinkkejä tuleviin kansainvälisiin haastei- siin jaettiin työviikonloppuna. Venetsialaista iltaa nautittiin Mustakarilla Gamlakarleby Segelföreningen r.f. 1872 paviljongissa. Vasemmalta Håkan Anttila, Harry Hedman, Heli Karttunen, Bernt von Veh, Niko Niemi ja Pekka Pietiläinen Teksti ja kuva: Niko Niemi, Lahti-Wesijärvi Rk Rotaryterminologiaa: Tulevien piirigovernorien ensi- tutustuminen Valloittava Valeria Porin Rk:n vaihto-oppilas Valeria Cedillos vieraili klubissa syyskuun viimeisenä päivänä. Hän esitteli monipuolisesti ja la- ajasti kotimaataan Meksikoa ja Chihuahu- an maakuntaa sekä kotikaupunkiaan Ci- udad Juarezia, jossa on noin 1,321 miljoonaa asukasta. Kaupunki sijaitsee aivan Yhdysvaltain rajalla Pohjois-Meksi- kossa. Esittelyssä käsiteltiin mm. Meksikon väestöä, äidinkieltä, ilmastoa, turismia ja kulttuuria sekä Suomen ja Meksikon eroja. Vaihto-oppilaamme on sopeutunut erino- maisesti Suomeen ja viihtyy täällä. Teksti: Esa Lunnevuori, Porin Rk Kuva: Seppo Niemistö Suurin ja kaunein Idea Suomen suurimmasta End Polio Now -keräysastiasta syntyi paikallisessa derbyot- telussa AC Oulu - OPS syyskuussa Sakari Hakolan heitettyä idean Tero Pahkalalle. Pii- rin 1400 viestintä- ja suhdetoimintakomite- an pj. Seija Haapalainen otti yhteyttä lento- aseman päällikköön Pekka Mäntyseen, joka lupautui antamaan End Polio Now -keräys- pöntölle kodin uudistuneella Oulun lento- asemalla. End Polio Now -keräyspönttö otettiin käyttöön 25.10.2011 ja mitat ovat 500 x 1.100 mm. Kuvassa vasemmalta alka- en Pekka Mäntynen, Oulunsalo-Siivet Rk, Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk, Seija Haapa- lainen, Oulunsalo-Siivet Rk ja Tero Pahkala, Muhoksen Rk. Teksti: Seija Haapalainen, Oulunsalo-Siivet RK Kuva: Jani Tuisku

42

42 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Tämän numeromme jälkeen Rotary Nordenin Suomen toimittaja vaihtuu. Rolf Gabrielsson, Porvoon Rk, vas., ottaa toimittajavastuun tehtävässä 20 vuotta toimineelta Håkan Nordqvistilta, Helsin- ki-Maneesin Rk, oik. Vaihdon laillisuut- ta todistavat Suomen Rotaryn hallituk- sen ex-puheenjohtaja Sakari Hakola ja Suomen Rotaryn pääsihteeri Markku Kalliomäki. Tuleviin numeroihin tarkoitettu aineisto on toimitettava Rolf Gabrielssonille, jonka yhteystiedot ovat seuraavat: Rolf Gabrielsson, Näse-Juttenkatu 7 E, 06100 Porvoo puh. +358 40 7199 559 s-posti: rolf.g.gabrielssongmail.com Från detta nummer övergår ansvaret för Rotary Nordens finländska innehåll till Rolf Gabrielsson, Borgå Rk tv., från Håkan Nordqvist, Helsingfors-Manegen Rk th., som skött uppdraget i 20 år. Övergången bevittnas på bilden av Finlands Rotarys ex-styrelseordförande Sakari Hakola och Finlands Rotarys generalsekreterare Markku Kalliomäki. Material för kommande nummer bör allt- så adresseras till: Rolf Gabrielsson, Näse-Juttesgata 6 E, 06100 Borgå tel. +358 40 7199 559 e-post: rolf.g.gabrielssongmail.com SuomiF inland Joutsenossa juhlavaa Joutsenon Rotaryklubilla oli juhlava tilaisuus 1.9.2011 kun DG Aarno Kari ja AG Kari Suvanen vierailivat klubikokouksessa . Kaksi klubin perustettu 3.4 1974 charter jäsentä, Olli Koivulehto ja Paavo Suomi kutsuttiin kunniajäseniksi tuolla samaisella päivämäärällä. Kuvassa Olli Koivulehto vas ja Paavo Suo- mi joita Aarno Kari onnittelee ja Kari Suvanen odottaa vuoroaan taustalla. Teksti ja kuva: Hannu Kun- nala, Joutsenon Rk Mitalisadetta Kouvolassa Kouvola-Sarkolan Rotaryklubin 40-vuotisjuhlaa vietettiin perjantaina 7.10.2011 iloisissa tunnelmissa 74 henkilön voimin. Juhlaan osallistui peräti kuusi klubin perustajajäsentä, jotka kukitettiin pitkävarti- silla kauniilla ruusuilla. Juhlassa palkittiin myös ennätyksellinen määrä klubimme ansioituneita rotareita. Inkeri Vehmas-Lehto vastaanotti Rotarysäätiön aluepalvelun kunniakirjan. Mauri Kauppiselle ja Jari Simolalle luovutettiin PHF-tunnustukset safiirin kera. PHF-tunnustuksen saivat lisäksi Pentti Ahola, Keijo Hulkkonen, Paula Kul- la, Heli Lehti ja Jukka Leino. Huomionosoituksia olivat jakamassa piirikuvernööri Aarno Kari, apulaisku- vernööri Osmo Siira ja klubin presidentti Jorma Naukkarinen Kuvassa vasemmalta Keijo Hulkkonen, Mauri Kauppinen, Inkeri Vehmas-Lehto, Jari Simola, Pentti Ahola, Heli Lehti, Jukka Leino ja Paula Kulla. Teksti ja kuva: Jorma Naukkarinen, Kouvola-Sarkolla Rk Kajaani Elias Rotaryklubi on julkaissut kuvateoksen Suuntana Sotkamo. Kirja on värikäs kuva- ja tietoteos Sotkamosta ja sen tunnetuimmasta matkailu- ja maisemakohteesta Vuokatista. Sotkamon maine perustuu ennen muuta uhkeisiin tykkylumi- siin vaaroihin, sankkoihin salomaihin, vehreisiin lehtoihin, kim- meltäviin järviin ja salaperäisiin rotkolampiin sekä moniin mat- kailumeriitteihin. Teoksen on kirjoittanut dosentti Reijo Heikkinen, joka on jul- kaissut useita kirjoja Kainuusta ja sen kohteista ja sen voi tila- ta hintaan 48 osoitteesta: Kuvakeskus Hynninen, sähköposti asiakaspalvelukuva-hynninen.fi tai puh. 050-5597001. Teksti ja kuva: Risto Mäläskä, Kajaani Elias Rk Kapulanvaihto Ny etapp Suuntana Sotkamo

43

43Nummer 7. 2011 . Rotary Norden SuomiF inland Finland på Svenska Finlandssidornas innehåll refereras här på svenska i korthet. Syftet är att ge våra skandinaviska läsare en översikt över vad Finlandssidorna innehåller. I många fall är en bild och några ord i web-format helt klargörande. Rotarytävlan om finska mästerskapet i orientering och nordiska mästerskapet i golf hör till som- marbegivenheterna för idrottsintresserade rotarianer. Nordiska golfmästaren i slag- spel heter Urmas Isok och kommer från Estland 1420. Urmas th. på bilden nedan. Valeria Cedillos, utbytesstudent genom Björne- borgs Rk, kommer från Ciudad Juarez i Nor- ra Mexiko. Valeria informerade sina värdro- tarianer om förhållandena i sitt hemland, språk, klimat, turism och kultur i ett upp- skattat programinslag på klubbens möte. 245 glada barn fick egna reflexbrickor av Helsinki City West Rk som samarbetar med Trafikskyd- det för tryggandet av skolvägar. Största sparbössan för PolioPlus i Finland 500 x 1.100 mm finns nu på Uleåborgs nyrenoverade flyg- plats. Bakom initiativet stod rotaryklub- barna i Uleåborg, som förde fram ärendet genom rotarykontakter hela vägen ända till flygplatsens chef, rotarianen Pekka Mäntynen tv.. Rotaract och Oulu Tullin Rk:s rotarianer gjorde slag för PolioPlus i hockeymatchen Kärpät-Pe- licans i i Uleåborgs ishall. Vi förlorade matchen men kunde säkra polioskydd för 750 barn, ljöd det positiva slutomdömet om insatsen. SID 38 - 39 SID 34 - 35 Samhälle Alberga Rk höll sitt traditionella region- seminarium i september under temat metropolregionen. Starka och effektiva kommuner tryggar servicen bäst framhöll man i dessa högaktuella kommunreform- och på finska Sixten Korkman yksi Suomen arvostetuimmista talousasi- antuntijoista, antoi lehdellemme haastat- telun sivut 4-5 jossa hän määritteli poh- joismaisen hyvinvointimallin napakasti ja kattavasti: riittävin turvamekanismein va- rustettu avoin yhteiskunta. Ryla samlade glada ungdomar för ledarskaps- utbildning i Petäjävesi RK:s regi. Lär er uppskatta era arbetskamrater, var ett av de centrala budskapen. Anne-Marie Rön- kä, klubbens utbyteselev med ett år i Tai- wan bakom samlade visdomsord i baga- get: Man bör resa långt för att se sin näromgivning bättre! SID 36 - 37 SID 40 - 41

44

44 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Kbenhavns Rotary klub fylder 90 år den 30. november. Vi har sat to medlemmer af klub- ben, Susanne Frank og Henrik Lehmann, stvne for at hre deres syn på fdselaren. Af journalist Tine Vorting fotos fotograf Niels Christian Schou Susanne Frank har halvandet års ancienni- tet i klubben, medens Henrik Lehmann nrmest er fdt ind i Rotary og netop har fejret 40-års jubilum som medlem. To generationer med hver deres incitament for at vre i Rotary. Forskellen på de to tegner et godt billede af bredden i Kben- havns Rotary Klub. En klub med medlem- mer fra 30 til 90 år og med vidt forskellige baggrunde. Men som fler stor krlighed til Rotary og en lyst til at gre en forskel. En klub, som både Henrik Lehmann og Su- sanne Frank mener, også vil have sin beret- tigelse om 50 år, fordi den flger med ti- den. Og netop derfor ser Kbenhavns Rotary Klub anno 2011 en del anderledes ud, end da klubben blev stiftet i 1921. Vi skruer tiden tilbage for en stund. Begyndelsen Onsdag den 30. november 1921 kl. 12:00 samledes otte mnd til et stiftende fro- kostmde på Hotel Phnix i Bredgade i Kbenhavn. Blandt de otte fremmdte på Hotel Phnix var konsul Erik Andersen, fa- brikant Olaf Borch, overretssagfrer A. Har- hoff, apoteker Helveg-Mikkelsen, docent Holstein Rathlou, patentkonsulent Chas. Hude og ingenir Herman Langgaard. Kbenhavns Rotary Klub var fdt ! Fdslen blev samtidig begyndelsen på Ro- tary i Danmark, og Kbenhavns Rotary Klub blev i vrigt sammen med Paris de frste klubber på det europiske konti- nent medens Rotaryklubberne på De Britiske er var de frste i Europa. Medlemmerne var srdeles aktive, og i l- bet af klubbens frste ni måneder frem til dåben eller charterdagen blev der holdt mere end 30 Rotarymder. Medlemstallet steg stt, og i 1928 var klubben allerede engageret i udvekslingsarbejde og med venskabsklubber. Udsnit af World Map of Rotary, der viser organisationsdato for den frste Rotary klub i hvert af de europiske lande i 1955. Bemrk, at Frankrig med Paris og Danmark med Kbenhavn var de frst organiserede klubber på det europiske fastland. Danmarks ldste Rotary Klub fylder 90

45

45Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Paul Harris på besg Den 31. august 1932 blev en srlig mr- kedag for Kbenhavns Rotary Klub. Selve- ste Rotarys stifter Paul Harris besgte klubben og festede med medlemmerne til en banquet på Langelinie Pavillonen. At PH var imponeret fremgår af hans rap- port om besget: I have never spent a busier five days than those in Copenhagen. They were full of in- cidents from morning until night save for my usual rest period in the afternoon, whenever rest was paracticable og ----- the banquet - - - --- was the largest in attendance, except the anniversary cele- bration in London. Rotary i blodet Henrik Lehmann kan tale i timevis om Ro- tary. Anekdoter, der er gået i arv fra morfar til far og til sn. Morfaren var Erik Ander- sen, en af stifterne af klubben. Denne fik involveret sin svigersn, Henriks far, i Ro- tary trods en modstand mod at skulle bru- ge et par timer om ugen vk fra firmaet. Derfor lå det også i kortene, at den i dag 70-årige Henrik Lehmann Jr. fulgte i sam- me fodspor som sin far og sin morfar, og kun 30 år gammel blev han i 1971 medlem af Kbenhavns Rotary Klub. Henrik Lehmann fortller om den ander- ledes kultur, der den gang herskede under mderne: Mange af medlemmerne kom kl. 11 og varmede op i Hotel dAngleterres bar. En meget markant institution gennem mange år i klubben var Snapsebordet. Dette var ikke et bord, som man blot satte sig ved ! Her var hvdvundne traditioner, og herfra udgik der - heldigvis ret humori- stiske - bandbuller til klubben. Strre engagement i dag I mange år lykkedes Kbenhavns Rotary Klub med at rekruttere medlemmer blandt store, kbenhavnske virksomheders top- direktrer. Kbenhavn var en meget min- dre by end i dag og topcheferne kendte hinanden, og de havde i modstning til i dag - tid og lyst til at afstte nogle timer om ugen til netvrket i klubben. Netvrket var det afgrende ! I dag rekrutterer Kbenhavns Rotary Klub meget bredere, og det er godt, at klubben på den måde har fulgt med den alminde- lige samfundsudvikling. I dag er der ved siden af netvrket - et helt andet engagement omkring doing good in the world og medlemmerne er meget involverede i ungdomsudveksling og hjlpeprojekter ikke mindst i den tredje verden. Skiftet er sket over tid. Men også lo- kale projekter er en del af projektarbejdet. nsket om at hjlpe også afspejles internt i klubben, hvor medlemmerne hjlper hinanden f.eks. når der er problemer på det personlige plan. Kvinder i klubben En stor forandring kom i 1991, da kvinder fik adgang til klubben. Vi var den frste Rotary klub i Danmark med kvinder. Med kvinderne er der kom- met langt mere fokus på de blde vrdier i Rotary, fortller Henrik Lehmann og nvner med et glimt i jet, at klubben i dag har både en kvindelig prsident, en kvindelig past prsident og en kvindelig sekretr. Styrke med flere generationer Klub- ben som Multigenerations-klub De sidste par år har tilgangen af nye, yngre medlemmer vret stigende, og ca. halvde- len af de nye er kvinder. En af de nye kvin- delige krfter i Kbenhavns Rotary Klub er 47-årige Susanne Frank, der til daglig er VIP chef i Kbenhavns Lufthavn. Mit billede af Rotary var, at det var en loge med ldre herrer. På det frste mde som gst kunne jeg imidlertid mrke en fan- tastisk stemning, en krlighed i rummet og en gte interesse i at få nye folk ind. Jeg blev virkelig taget godt imod. Susanne Frank nvner, at det isr er mu- ligheden for at yde noget for andre, der er hendes incitament for at vre rotarianer. Men også de eminente foredrag, og mulig- heden for at vre sammen med folk i an- dre aldre er med til at styrke hendes enga- gement i klubben. Susanne er godt tilfreds med, at Kben- havns Rotary Klub af prsident 1011 He- lena Nymann blev erklret Multi-genera- tionsklub. Man oplever hurtigt, at der er en meget kreativ synergi i venskaber mel- lem generationerne, hvor de unge kan stte retningen og de gamle kan coache og supplere med erfaring - og bedre tid. Det er en kmpe styrke og det giver mig meget, siger Susanne. Artiklens hovedpersoner Susanne Frank og Henrik Lehmann reprsenterer hvert sit kb og hver sin ge- neration i Kbenhavns Rotary Klub anno 2011 og med Svanemllevrket og Kbenhavns havn som baggrund.

46

46 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Vi er der grundlggende for at hjlpe andre. Service above self er meget si- gende for, hvorfor jeg er med. Jeg får no- get med hjem fra hver eneste mde. Hun har vret involveret i End Polio Now og Shelterbox projekterne og stået fle- re dage i kulde og frost på Rådhusplad- sen for at fortlle om Polio+ og samle penge ind i. Frem mod 100 år - Mere kommunikation Skal Susanne Frank nvne et område, hun ville gre mere ud af, er det kommunikati- onen om Rotary. Jeg mener, at vores klub og Rotary gene- relt har en stor udfordring, når det glder kommunikation. Alt for få kender til Rota- ry og har et forfejlet billede af, hvad Rotary er. Jeg forsger at gre, hvad jeg kan for at ndre på det og anbefaler Rotary hver gang, jeg får chancen. Jeg har altid min nål på, og mange af de VIPs i lufthavnen, hvor jeg arbejder, standser mig faktisk på grund af nålen. Det er en god oplevelse, siger Susanne Frank og fortstter: Ellers mener jeg dog, at vores styrke er traditionerne. Verden uden for dren går så strkt, og der er stor vrdi i at holde fast i nogle af de gamle dyder. Men samti- dig med det synes jeg, at vi skal prve at Artiklens forfatter Tine Vorting in action i Jan Willumsens hjem forny os og gre Kbenhavns Rotary Klub moderne de steder, hvor det er praktisk og smart, så vi kan få flere nye medlemmer. Det passer: Kbenhavns Rotary Klub vil i de nste 10 år netop fortsat produktud- vikle og tilpasse os ndringerne i samfun- det omkring os samtidig med at vi fort- sat vil vre os bevidst om, at vi har en srlig forpligtelse til at holde fast i vores vrdifulde traditioner og vores historie. Kbenhavns Rotary Klub fejrer den runde fdselsdag onsdag den 30. No- vember 2011 med et InterCity frokost- mde med deltagelse af klubbens protektor, HKH Prins Henrik og Rotary Internationals President Kalyan Baner- jee. På dagen vil der til President Ban- nerjee blive overrakt en check på 100.000 til Rotary Foundations End Polio Now Initiative doneret af en fond efter afdde Ole Mauritzen, krt, mangeårigt resmedlem af klubben. Lrdag den 3. December holder klub- ben gallafest under temaet The Ro- aring Twenties i Odd Fellow Palet for 250 personer. Om Kbenhavns Rotary Klub s Stiftes onsdag den 30. november 1921 og er Danmarks frste Rota- ry Klub. s Kbenhavns Rotary Klub er sammen med Paris de ldste Rotaryklubber på det europiske kontinent. s Stået fadder til mange nye klub- ber. s De bermte 3 minutter indfres i 1925. Bliver fast punkt på dags- orden fra 1927. s Traditionen med egoforedrag starter i 1931. s Rotarys grundlgger Paul Harris besger Kbenhavns Rotary Klub i efteråret 1932. s H.K.H. Kronprins Frederik, den se- nere Kong Frederik den IX, optages i Kbenhavns Rotary Klub 1938. s HKH Prins Henrik er i dag klub- bens protektor s Klubben får sit frste kvindelige medlem, industri- og energimini- ster Anne Birgitte Lundholt i 1991 efter en MK afstemning og Anne Birgitte er medlem af klubben den dag i dag. Klubben har i dag 27 kvindelige medlemmer. s Klubben har siden 1950 leveret 4 Guvernrer til distrikt 1470 - heraf 2 i de seneste år Chris Hunderup 9899 og Jan Wil- lumsen 0506 + folk til lsning af andre internationale opgaver på hjt niveau i Rotary International. s Strkt engagement i RI Conven- tion 2006 i Malm Kbenhavn med bl. a formandskab i HOC ved Carsten Dencker Nielsen s Klubbens prsident nr. 90 i 201112 er advokat Merethe Sta- getorn. s Kbenhavns Rotary Klub er Dan- marks strste med 170 medlemmer. Sådan fejres fdselsdagen Materiale til danske landssider sendes fremover til: Lokalredaktr Jens Otto Kjr Hansen Hans Broges Vej 9B, 8220 Brabrand tel: +45 2014 1266 e-mail: rotarynordengmail.com Indsendelsesfrist findes i hvert num- mer på side 58 eller 66 HUSK

47

47Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Billedkunstner Hans Kjr fra Rudkbing rejser igen til Nnudu i Ghana i december med et nyt skoleprojekt. Det blev en stor succes da Hans Kjr sam- men med Lions i Rudkbing, Old Fellow Logen Humble, og Rudkbing Rotary Klub sendte en con- tainer Brugte skolembler fra Rudkbing til Nnudu i Ghana. Renoveringsprojektet stttes denne gang af Odense-, Sydfyn-, Svendborg-, Sct. Jr- gens- og Rudkbing Rotary Klub. Skolen der modtog skolemblerne, frem- står strkt forfalden med huller og revner i vge og gangarealer, trapper er nrmest ikke eksisterende og dre og vinduer er i miserabel stand. Der er ca. 180 elever i skolen fra 6. til 10 klasse. Alle brn er nd til at gå der, hvis de skal have en uddannelse. Renoveringen, der koster ca. 20.000kr. bli- ver udfrt af lokale håndvrkere, materia- let bliver kbt lokalt og håndvrkere får deres ln udbetalt, når arbejdet er udfrt tilfredsstillende. Nrmere oplysninger om projektet m.v., og Rotary, kan fås ved henvendelse på tlf. 62 57 14 24. Eller på www.rotary.dk Internettet i Ghana virker godt, men sko- len har ikke penge til at kbe pcer og lig- nende moderne tiltag til brug for under- visningen. Derfor nsker skolens Headmaster Mr. Son Nicoles en lap-top og en projektor til brug i undervisningen - gerne brugte, men funktions dygtige. Der er også et nske om brugte mobiltelefoner, husk oplader; og et digitalt kamera. Hvis private eller virksomheder har over- skud af nvnte produkter - er vi de glade modtagere og vil srge for at materialet når frem til modtagerne i Nnudu. Effekterne kan afleveres flgende steder senest den 1. december 2011. I Odense til: Jelstrup, Morelvej 243, tlf.: 21 26 51 78 I Svendborg til: Nykredit, Vestergade 7, i åbningstiden I Rudkbing til: Expert, stergade 55-57 Med venlig hilsen Rotary Klubberne i Odense, Svendborg og Rudkbing Danmark RivieraenCöte dAzur - Kmpe havudsigt Udsigt over Middelhavet. Du kan hre blgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvlvede lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi. Fri for turisme, fredfyldt med storslået sknhed. Gode gåture. Italiens- og Frankrigs bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske dre og store balkoner. Lejlighed 1: Pris 920 . Perfekt til fire. Stort spisekkken, to stuer, badevrelse, to sove- vrelser og sovesofa i stue. Vaskemaskine, opvaskemaskine, tv. Lejlighed 2: Pris 580 . Et paradis for to. Et stort hvlvet rum, indrettet som stue med superlkker dobbelt sovesofa, tv, kkken, vaskemaskine. Badevrelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. Flyv til Nice og lej en bil. Kretid 40 minutter. Henvendelse: Hecht-Nielsen medl.nr. 136892 tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholtenmail.dk Succesen flges op

48

48 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Meget interessant historisk oversigt ved hr. Josvein a Hdd, der har vret med helt fra 1971: Det var oprindelig på initiativ af enkelt- personer i Klaksvik, at der blev startet en klub her på stedet. Det var således, at en gruppe medlemmer fra Trshavn på opfordring kom til Klaksvik sidst i fe- bruar - eller i begyndelsen af marts må- ned 1970. Man fik samlet en gruppe på 12 mnd her fra byen til et mde på det lokale s- mandshjem for at diskutere mulighederne for at etablere en Rotary Klub i Klaksvik. Resultatet blev, at man nedsatte en ar- bejdsgruppe på 5 personer, som skulle arbejde med opgaven. Nste mde blev holdt den 18. marts 1970, hvor de oprin- delige 12 personer mdtes for at disku- tere sagen. 1. april mdtes gruppen igen, hvor det blev vedtaget at stte gang i regelmssi- ge mder, og samtidig blev program lagt for nste rotarymde. På dette mde, den 8. april 1970 blev der udarbejdet et program for de nste 3 mder, så man kan sige, at nu var der kom- met rigtig gang i foretagendet. Bestyrelsen valgt 29. april 1970: Fem personer blev valgt i bestyrelsen ud af de tolv mnd, som oprindelig var mdt til at arbejde med dannelsen af klubben her i Klaksvik: 1. Fri Lassen, prsident 2. Hans Erik Olsen, vicepr. 3. Tummas Jacobsen, sekretr 4. Hjalmar Jacobsen, kasserer 5. Steingrimur Joensen, forstander Samarbejde med Trshavnmde i Brnderslev: Det var kommet noget hen i maj måned 1970, og den lille klub fik jvnlig besg af medlemmer fra Trshavnar klubben for at orientere og give oplysninger om, hvad ro- tary drejede sig om og for at få gang i klub- bens liv og virke. Den 20. juni samme år 1970 var der in- struktionsmde i Brnderslev i Danmark, hvor både Fri Lassen og Tummas Jacob- sen var med. Distriktskonferencen blev holdt i Århus den 25. - og 26. september 1970, men på grund af dårligt flyvevejr var der ingen reprsentanter fra Klaksvik. Ansgning om charter den 1. juli 1971 Det var ikke let at få medlemstallet op, men endelig skete det den 1. juni 1971, at man kunne sende en liste af sted med 20 medlemsnavne til charter, hvilket blev godkendt den 28. juli 1971. Den nye be- styrelse var blevet valgt i slutningen af Klaksvkar Rotary-Klub, distr. 1440, holdt 40 års Jubilumsfest den 17. sept. 2011! Borddkning med masser af vimpler til pynt. Glade festdeltagere.

49

49Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark juni 1971 og tog over i henhold til reglerne den 1. juli 1971. Derfor bliver 2. juli regnet som vores organisationsdato. Der blev straks nedsat en arbejdsgruppe til at orga- nisere både charteroverrkkelse samt charterfesten. Det blev bestemt, at begge hndelser skulle vre samme dag: 4. september 1971, hvor guvernr E. Duch samtidig var i Frerne i begyndelsen af september. Charter charterfest 4. september 1971 Det var om lrdagen, kl. 15 nvnte dato, at overrkkelsen fandt sted i den nye idrtshal i Klaksvik, KI-Hallen. Der var kommet gster fra Trshavnar Rotary Klub, fra Lions Club i Eysturoy samt fra Danmark, omkring 80 mennesker tilsam- men. Guvernr, E. Duch stod for overrk- kelsen af charter. Gster helt fra Afrika: Det var meget overraskende, at nogle af de danske gster var kommet hele vejen fra Afrika i en flyvemaskine, som tilhrte Erik Emborg. Erik nvnte i sin tale, at han selv og medrejsende havde spist morgenmad i Afri- ka, frokost i Paris og aftensmad i Klaksvik, hvilket man må sige er ret imponerende. 40 års festen i Spaniastova Den Spanske Stue: Klubbens bestyrelse valgte at holde festen i Den Kongelige Monopolhandels gamle bygninger nede ved havnen. I begyndel- sen af 17 hundredetallet 1709 besluttede den danske konge Frederik 4. selv at overtage handelen på Frerne. Dette monopolsystem fortsatte helt op til 1856, da det blev frit at drive handelsvirksom- hed her i landet. De gamle handelsbygnin- ger i Klaksvik blev bygget i slutningen af denne periode i 1837 til 1847. Huset er bygget af svrt tmmer, hvilket giver en helt srlig atmosfre og stemning. Byg- ningerne er i dag kommunens ejendom og anvendes i dag bl.a. til museum, teater og udlejning. Lokalet blev i sin tid anvendt til fremstilling af klipfisk til det spanske marked. Derfor kaldte man lokalet for Spaniastova. Spaniastova pyntet med flag og vimpler: Gsterne ankom til festlokalet omkring kl. 19.00, hvor det hele var dkket og pyntet efter alle kunstens regler, og der blev ser- veret velkomstdrinks til alle. På menuen var bl.a. Kronhjortekd, hvilket smagte fortrffeligt. Et srligt sanghfte var lavet til lejlighe- den, og efter frsk skik blev der sunget af hjertens lyst. Gstetaler: hr. Magni Arge, direktr for Atlantic Airways: Hr. Arge gjorde nogle betragtninger over det nylig overståede folketingsvalg her i landet, hvor isr den ene: Sjrur Skåle af de to valgte politikere havde gjort en be- mrkselsvrdig kariere ved at forlade sit eget parti, forhandle med to andre partier for til sidst at stille op for socialdemokrati- et og sluttelig få et kanonvalg ved at slå sit oprindelige parti, der på den måde miste- de mandatet, som havde siddet i folketin- get siden 2001. Dette var en bedrift af de helt store og imod alle forventninger. Hr. Arge kom siden med betragtninger over Frernes muligheder som turist- land. Hvor han efterlyste samarbejde fra det politiske system. Han gjorde sig også nogle tanker om den igangvrende udbygning af lufthavnen i Vagar, hvor man om kort tid vil kunne lan- de de store flytyper og de muligheder, som dette vil give for eksport og turisme. Festtalen var både underholdende og samtidig meget oplysende vedrrende mange interessante forhold. Pl Weihe, overlge, festtale på Trshavnar Rotary Klubs vegne: Hr. Weihe havde en srlig anledning til at holde tale netop i dette lokale, idet hans svigerfar i sin tid over en lang årrkke hav- de lejet nogle af de gamle lokaler til kb- mandsforretning, hvilket inkluderede sel- veste festlokalet, som havde vret lager i forbindelse med butikken, hvor hans kone, fru Sara, havde vret ekspeditrice i sine unge år. Overlgen reflekterede over den tid, hvor han som ung var kommet til Klaksvik. De store forandringer, der var sket igennem årene. Han fortalte meget levende om en farefuld tur igennem uvejsomt landskab ude i fjeldene, som han blev kastet ud i af fåreholdere, der skulle stte vddere på grs om foråret. Dette var i virkeligheden en mandomsprve for en mere eller min- dre uerfaren ung mand, men som han efter forholdene klarede ganske tilfredsstillende. Dette er kun et kort sammendrag, men hr. Weihe holdt en meget interessant, mor- som og underholdende tale. Der var også flere andre meget gode, men kortere indlg fra andre af de 40 festdelta- gere, og selskabet sad ved bordet til om- kring midnat, hvorefter man både danse- de frsk samt engelsk dans, som vi kalder den almindelige pardans. Man gik frst hver til sit omkring tre fire- tiden om morgenen. Efterflgende har fe- sten fået megen ros som yderst vellykket. Vores prsident holder tale. Direktr Magni Arge under talen. Vores ldste medlem, Josvein a Hdd.

50

50 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Benzinlugten og motorbrlene manglede, men ellers var der gte Grand Prix stem- ning i Randers lrdag 17. september 2011, da byens 4 Rotaryklubber havde omdan- net stervold til en racerbane for sbe- kassebiler. Et arrangement der lrdagen igennem satte sit prg på bymidten med hundredevis af tilskuere, 17 hold fra byens skoler, klubber m.m. og med behrig op- mrksomhed fra presse og tv. Brnene gik til opgaven med liv og sjl. Efter en indledende parade rundt i midt- byen ankom den ene mere fantasifulde sbekassebil efter den anden til pit-områ- det, hvor de forskellige designs blev disku- teret sagligt af både holdene selv og deres forldre. Det samme gjaldt de forskellige taktikker, som skulle overvinde eventuelle glatheder på fliserne og ujvnheder i svingene, og identificere de bedste steder at skifte til friske skubbere. Sådan gik det op gennem heatene, med passende hvile- pauser indlagt for at rugbrdsmotorerne kunne restituere sig frem til de afgrende finaler, hvor vinderne blev fundet, og der var nej, ikke champagne, men Grand Prix lagkage til alle. Arrangementet var et fllesprojekt for Randers Business Breakfast, Randers Sn- dre, Randers Vestre og Randers stre, som gennem 8-9 måneder havde forberedt Grand Prixet via en styregruppe beståen- de af et par medlemmer fra hver af klub- berne. På selve lbsdagen stillede hver af klubberne tillige med op til 8 medlemmer til det praktiske, lige fra slbning af halm- baller til betjening af en serveringsbod. Interessen fra målgruppen, brn og unge i 4.-7. klasse, lod heller intet tilbage at nske, og også lokale sponsorer bakkede flot op. Resultatet blev et overskud, som endnu ikke er gjort endeligt op, men som ventes at lande på 75.000-100.000 kr. som i år går til UNICEF i anledning af Randers status som UNICEF-by. Nste års overskud skal også gå til et for- mål, der falder ind under overskriften Brn hjlper brn. Prcis hvilket besluttes i l- bet af nogle måneder, men det står fast at Grand Prixet vil blive et årligt tilbageven- dende arrangement. Forlbet var så vellyk- ket, at afviklingen kun behver få justerin- ger, og interessen fra både sponsorer, deltagere, tilskuere og medier lover godt for en succesfuld gentagelse og en fortsat positiv eksponering af Rotary. På sponsor- siden er der allerede indgået flerårige afta- ler, og dertil kommer nye sponsorer, der har tilkendegivet at de nsker at vre med fremover. Kort beskrevet består konceptet i, at de til- meldte hold får udleveret materialer til en basis-sbekassebil, som det så er op til hvert enkelt hold at samle og dekorere. Der kres i to aldersklasser, hhv. 4.-5. klasse og 6.-7. klasse, og i hver aldersklasse var der 1., 2. og 3. prmier på hhv. 4.000 kr., 3.000 kr. og 2.000 kr. foruden en prmie på 1.000 kr. til den flotteste sbekassebil. Alt lige fra materialer til prmier var sponsor- finansieret, og dertil var der solgt reklame- Randers Grand Prix 2011 Grand Prix lagkage Oplbsstrkningen Prmieoverrkkelse Humlebien Serveringsbod

51

51Nummer 7. 2011 . Rotary Norden plads på hver sbekassebil, på storskrm og diverse bannere. Arrangementet varede 4 timer fra start til slut for arrangrerne dog udvidet med 2-3 timer både fr og efter til etablering af lbsområdet og efterflgende nedtag- ning og oprydning. En lang dag, men også en god dag. For del- tagerne, for tilskuerne og for Rotary. Indslag på TV2 stjylland ca. 9 minutter inde i udsendelsen: http:www.tv2oj.dk arkiv2011917?video_ id22190&autoplay1 Danmark I forbindelse med Dansk Inner Wheels lands- mde på Nyborg Strand sndag, den 2. ok- tober 2011 vil vinderne af Inner Wheel Dan- marks stilekonkurrence Stop Kvindehandel blive offentliggjort, og prmierne overrakt. De heldige vindere er: 1. prmie Kamille Httel fra Randers Statsgymnasium med titlen Lykkelig luder, 2. prmie Cecilie Lar- sen fra Mulernes Legatskole i Odense, Hendes prikkede kjole. Der overrkkes 2 3. prmier, som går til henholdsvis Loui- se Lynggaard og Eva Marie Jrgensen fra Kalundborg Gymnasium videoen No home og Sigurd Morsby Larsen fra Aal- borghus Gymnasium, Lad os skrive Dan- marks historie. Prmierne vil blive over- rakt af fhv. MF Marion Pedersen. Overrkkelsen finder sted samtidig med, at Inner Wheel Danmarks nationalrepr- sentant Annalise Larsen overrkker Inner Wheels Årsindsamlingen til Reden Inter- national ved projektleder Dorit Otzen, der også har vret med i samarbejdet om- kring stilekonkurrencen. Inner Wheel Danmark har siden 2002 vret aktiv i kampen mod handel med kvinder via sin sttte til Reden Internationals arbejde. I 2010 arrangeredes fundraising arrange- menter i Hovedstadsområdet med bl.a. forhenvrende statsmister Poul Nyrup Rasmussen som en af hovedtalerne. Inner Wheel Danmark har efterflgende vret medarrangr, i et tt samarbejde med Soroptismisterne og Reden International, af en hring på Christiansborg i efteråret 2010 om Prostitution og kvindehandel med brugeren i centrum. I januar 2011 udskrev Inner Wheel Dan- mark en stilekonkurrence blandt landets gymnasieelever med titlen Stop Kvinde- handel Vil du acceptere et Danmark, hvor kvinder handles til prostitution eller skal Danmark vre kendt for sin sociale bre- dygtighed? 36 gymnasieelever spredt over hele landet valgte at besvare opgaven, og en dom- merkomite bestående af MF Marion Pe- dersen, MF Line Barfoed, Gymnasierektor Peter Abildgaard, gymnasielektor Ingerre- the Riis samt Lone Pramming og Kirsten Dahl-Srensen fra Inner Wheel Danmark har valgt 4 spndende besvarelser til pr- miering, en afgrelse som Dansk Inner Wheel Råd har stttet. Inner Wheel Danmark har med denne kon- kurrence nsket at mobilisere unge i kam- pen mod handel med kvinder via informa- tion samt viden om problemstillingen, for derved at få unge til at tage et socialt med- ansvar, samt en synliggrelse af at Inner Wheel Danmark er en aktiv medspiller i Projektet Stop Kvindehandel. Er du interesseret i at lse mere henvises til kampagnehjemmesiden www.inner- wheelmodkvindehandel.dk Reden Internationals paraplyorganisation er KFUK s Sociale Arbejde. Reden Internationals vision er et Danmark uden kvindehandel og missionen er at stt- te de prostituerede udenlandske kvinder, som allerede er handlet og befinder sig i Danmark, med de ydelser kvinderne har brug for på kort og i srdeleshed langt sigt. Reden Internationals formål er at bekm- pe kvindehandel ved at sikre s Bagmndene retsforflges og fngsles s Forbud mod kb af prostitution og seksuelle ydelser s Ofre for menneskehandel sikres mu- lighed for lovligt ophold i Danmark s Etablere bo og integrationstilbud til ofre for menneskehandel s Det ndvendige internationale samar- bejde Der kan lses mere på: www.redeninternational.dk Inner Wheel er verdens strste kvindeor- ganisation, reprsenteret i 101 lande med ca. 99.000 medlemmer, heraf er der ca. 3.200 i Danmark. Inner Wheel har status som NGO under FN. Inner Wheels formål er at fremme: sandt venskab hjlpsomhed og medmenneskelig forståelse interna- tional forståelse. Der kan lses mere på www.innerwheel.dk. Kirsten Dahl-Srensen Formand for Dommerkomiteen og med- lem af Dansk Inner Wheel Råd i funktions- perioden som Distriktsprsident og past- distriktsprsident i perioden 2009-11. Danske gymnasieelever og Inner Wheel i flles kamp mod handel med kvinder! TV-interview

52

52 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Lrdag den 15.oktober var disse 28 meter hje siloer centrum for en spndende ak- tivitet arrangeret af Rotary i Sor for kom- munens borgere. Henrik Christensen og Casper Jrk fra Sor Rotary havde taget initiativ til at invitere til rappelling i forbindelse med klubbens indsamling til bekmpelsen af Polio. Ad- venture Sport Sor stillede mandskab og udstyr til rådighed for arrangementet. Vores sekretr Anne Skonning Plasmann gik foran og viste på vegne af kvinderne i klubben mod og engagement i vores flles bestrbelser på at yde en optimal indsats. Det var ikke uden en vis nervsitet, at hun og de vrige deltagere i dagens arrange- ment kastede sig ud fra den store hjde. En del af byens friske borgere fandt denne for- middag vej ud til Siloerne for at prve grn- ser og samtidig yde et bidrag til en god sag. Også vores udvekslingsstudent Sarah fra Colorado skulle afprve, om det, disse sk- re danskere nu havde fundet på, nu også var noget for hende. Men se også hun fandt vej ned af siloens yderside. Derudover mdte en enkelt borger med en udtalt hjdeskrk op. Også hun klarede turen ned ad den stejle og glatte siloside. Arrangementet varede fra kl. 11 til 14, og der var fra starten mdt mange, der gerne ville ud for at afprve sig selv i ekstremite- terne. Deltagernes antal tyndede dog no- get ud senere, men alligevel blev der et overskud på 3.006 kr., der naturligvis går Rappelling i Rotary Sor Udvekslingsstudent Sarah fra Colorado på vej ned Siloerne på Apotekervej i Sor hullet verst er start Prsident Axel Brandt Lumholt hjt til vejrs

53

53Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Danmark Jul Rotary Nuuk som i gamle dage WWW .T OORNEQ .GL 1XNDQGXLJHQNEHHWXGYDOJDI YRUHVMXOHNRUWEHVWVHOOHUV XNDQRJVnYOJHDWVWWWHHQJRG VDJ6HQGHWHOHNWURQLVNMXOHNRUWPHG HWVWNNHVPXNMXOHPXVLNDIYRUHV DOOHVDPPHQV-XOLH 9HGNEDIHWHOHNWURQLVN MXOHNRUWVWWWHUGX1DQX%UQRJ 0HHTTDW,QXXQHULVVXW %HGUH%UQHOLY OOHMXOHNRUWNDQEHVWLOOHVKHU ZZZMXOURWDUQXXNJO ubeskåret til Rotarys bekmpelse af Polio. Vi har i klubben nu indsamlet i alt 75.000 kr. til formålet, og vi er ikke frdige endnu. Nogle af dagens deltagere var ikke helt med på at skulle ned ad ydervggen på siloen. De kunne sammen med prsiden- ten for Rotary Sor, Axel Brandt Lumholt i stedet nyde den helt formidable og fanta- stisk smukke udsigt oppe fra den verste del af siloerne. Den yngste, der tog turen ned ad ydersiden var dog en pige på 7 år. Prsident elect Carsten Christensen udvi- ste også mod og engagement ved Rap- pellingarrangementet. Det ser vi alle i klubben frem til at han også udfolder i sit Rotaryår 201213. Nste arrangement i Sor Rotary er koncert med Francesco Attesti tirsdag den 22. no- vember i Sor Klosterkirke. Koncerten med denne verdenskendte klassiske pianist star- ter kl. 19.30. Naturligvis går overskuddet ved dette arrangement også til bekmpelse af Polio. Tirsdag den 6. december kommer Monica Krogh Meyer på Ankerhus i Sor og holder foredrag om Plusalderen. Også dette er et Rotary arrangement, hvor overskuddet går til kampen mod Polio. Der ud over har vi i klubben planer på bedding med en familie-golfdag til foråret 2012. Denne kommer til at foregå på Sor Golfklubs bane på Suserupvej. Der bliver både leg og konkurrencer på par-3 bane og putting-green samt en match på den store bane. Et Sor-lb er ligeledes i stbeskeen igen for at kunne samle penge ind til bekm- pelsen af Polio. Endelig har vi planer om at gentage Rap- pelling arrangementet fra siloerne. Så kom og vr med !! Alle Rotarianere, familie, venner, bekendte er meget velkomne. Axel Brandt Lumholt Prsident Rotary Sor

54

54 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Island Det humanitre arbejde i handling var den officielle overskrift for distriktskonfe- rencen i D1360 Island, som blev afholdt i Reykjavk d. 14. og 15 oktober. Adskillige aspekter af dette inspirerende tema blev behandlet i henhold til et varieret og am- bitist program bearbejdet af Rk Reyk- javk-Austurbrs forberedelseskomit un- der ledelse af Hildur Dungal. Distriktsguvernr Tryggvi Plsson åbnede konferencen med en velkomsthilsen og refleksioner i forbindelse med det vigtige konferencetema. I en artikel, som udkom i konferencens magasin bemrkede Trygg- vi, at ikke for så lnge siden var Island et af de fattigste lande i Europa, men i dag blandt de rigeste trods den seneste fi- nanskrise. Det er vores pligt at rkke en hjlpende hånd ud til de ndlidende i ver- den understregede Tryggvi. Han pegede på, at 5% af Islands befolkning bidrager regelmssigt til FNs brnehjlp gennem UNICEF. For os som rotarianere giver hver dag os nye muligheder for at opnå mere styrke og kraftigere arbejde for det flles gode, kommenterede Tryggvi. I sin tale fokuserede Kenneth R. Boyd, RI Di- rektr, der reprsenterede RI prsidenten, på de vigtige fredsinitiativer, som Rotary er konstant engageret i gennem konferencer, ungdomsudveksling og fredsstipendierne. Han fortalte en interessant historie om et personligt engagement i at fremme forso- ningen mellem armeniere og tyrkere, som har haft et forbitret forhold i fortiden. I sin tale understregede Ingrid Grandum Ber- get, distriktsguvernr Rk Langesund D2290 i Norge, som reprsenterede de nordiske distrikter, tilfredsstillelse og glde af at hre til Rotary og nvnte isr den meget vigtige sidste fase af Rotarys forpligtelse til Polio Plus. Ved forretningsmdet den sidste dag in- troducerede PDG Margrt Fririksdttir årsrapport og regnskab for 2010-2011, som afspejlede blomstrende Rotary aktivi- teter på alle områder og et fremragende konomisk resultat. Hun nvnte et brev modtaget i midten af sommeren fra RI hvori Evanston bekrfter at Rotary i Island, ikke vil vre forpligtet til at fusionere med et andet distrikt i udlandet for at overhol- de de reviderede regler, der ble vedtaget af Council of Legislation CoL. Indtil den 1. juli 2013 forventes Island at ge det sam- lede Rotary medlemskab til 1200. Det lig- ger på 1183 i dag, 960 mnd og 223 kvin- der 19%. Derudover er der 59 resmedlemmer. Islands CoL reprsentant Gumundur Björnsson informerede om at Rotary i Is- land vil foreslå til nste CoL forsamling at afgiften til RI, der glder for ethvert med- lem under 35 år og ethvert medlem over 70 år bliver reduceret med 30%. PDG la- Inspirerende distriktskonference behandlede adskillige humanitre emner Distriktsguvernr i Inner Wheel i Island, Erla Jnsdttir. Venner i Rotary og Rotarys venner. Islands distriktsguvernr Tryggvi Plsson og Rannveig, Ken og Su- san Boyd og Ingrid og Per Magne Berget. Fotos Marks Örn Antonsson. Kenneth R.Boyd, USA, RI Director reprsenterede RI prsidenten.

55

55Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Island fur Helgi Kjartansson, Rotary Foundation udvalgets formand, opfordrede hver og en af de islandske rotarianere til at donere 100 USD til fondet og i givet fald klare sig uden nogle mindre ndvendige nydelser i mad og drik for at opnå dette mål. Hanna Mara Siggeirsdttir gav en rapport om ungdomsudvekslingen som Youth Ex- change udvalgets formand. Hun rapporte- rede at fire islandske udvekslingsstude- rende i jeblikket studerer i udlandet og seks udenlandske i Island. Otte islndinge deltog i Rotarys sommerlejre i udlandet. Rotarys fredsstipendierne er et andet om- råde, som har tiltrukket sig stor interesse i Island og har frt til imponerende resulta- ter. Gumundur G. Haraldssson, formand for stipendium udvalget forklarede at i l- bet af de 10 år af programmets eksistens Fredsstipendiat Fanney Karlsdttir. Konferenceledere var Hildur Dungal og Kolbrn Baldursdttir, Rk Reykjavk-Austurbr. Fem GSE-besgende fra distrikt 9780 i det sydlige Australien på fire ugers ophold i Island. Afgående guvernr Margrt Fririksdttir. GSE-komit formand Birna Bjarnadttir samt GSE-gruppen fra Island som gster Australien til nste år: PDG lafur Helgi Kjartansson, rejseleder, rir Ingvarsson, Margrt Bett Jnsdttir, Mara Haraldsdttir og Sigurur Hannes Magnsson.

56

56 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Island har Island som det eneste ansgerland modtaget et legat hvert år.Ti unge island- ske kvinder har studeret på de forskellige deltagende universiteter i fem kontinen- ter. Fanney Karlsdttir, en af de ti stipendia- ter, gav en belysende forklaring af sine er- faringer og behovet for fredsarbejdet som hun har oplevet i sin efterflgende karrie- re. Et antal eksperter deltog i overvejelser om konferencens hovedtema med deres mini-foredrag, og for yderligere at tilfje til et varieret program optrod flere kunstnere blandt medlemmerne af Rk Reykjavk- Austurbr med interessante numre i lbet af det to dages vellykkede arrangement. Marks Örn Antonsson Rotary i Island berede PDG Jn Hkon Magnsson ved en ceremoni under kon- ferencens festmiddag. Distriktsguvernr Tryggvi Plsson annoncerede den srli- ge anerkendelse tildelt Jn Hkon og hans kone slaug Harardttir for deres langvarige bidrag for at forstrke Rota- rys idealer indenfor klubberne og blandt individuelle rotarianere i Island, samt publikum generelt. Professionelt er Jn Hkon, som for nylig fyldte 70 år, medie- ekspert og driver sit eget PR-firma i Rey- kjavk. Jn Hkon blev medlem af Rk Seltjarnar- nes i 1972 og tjente som klubbens pr- sident i 1979-1980. Siden da har han be- siddet en lang rkke vigtige poster indenfor Rotary og gennemfrt forskel- lige indsatser på vegne af organisatio- nen. I 1970erne sad han i GSE-udvalget og personligt har Jn Hkon og slaug vret vrter for fire GSE-besgende. I 1993 -1994 var Jn Hkon distriktsgu- vernr og i en årrkke formand for eks- tensions udvalget, hvor igennem han arrangerede stiftelsen af fem nye klub- ber i distrikt 1360. Han har reprsente- ret RI prsidenten samt de nordiske distrikter på konferencer i Storbritanni- en og Finland. Da Rotarys 100 års jubilum blev fejret i Island i 2005, fungerede Jn Hkon som redaktr af en srlig Rotary publikation, som blev distribueret med morgenavi- sen Morgunbladid til alle dens abonnen- ter. For nylig trak han sig tilbage efter fem år i komiteen for udnvnelse af kan- didater til distriktsguvernrposten. Ved cermonien sknkede guvernr Tryggvi Plsson Jn Hkon den tredje Paul Harris Fellow medalje han har mod- taget, denne gang med to safirer. Guvernr Tryggvi introducerede indkommende distriktsguvernr 2013 2014 Björn Bjarndal Jnsson, Rk Selfoss og hans hustru Jhanna Fra Rbertsdttir. Srlig anerkendelse til PDG Jn Hkon Magnsson

57

57Nummer 7. 2011 . Rotary Norden V immel Guttorm Liebe er tildelt Paul Harris Fellow for sin innsats i Rotary og som brannsjef i Skien. Liebe har en meget sentral rolle for alle i kommunen. Han er svrt aktiv i det of- fentlig rom, og informerer stadig om hva som må gjres for å unngå brann. Han er også en veldig engasjert deltaker i alle fora som har med brann å gjre, både i kommunen, i landet og utenlands. Guttorm Liebe har vrt medlem i Gimsy Rk siden 1983, har inne- hatt de fleste roller i Rotary er engasjert og bidrar på alle mter, alltid. Prisen ble over- rakt av president Arne Kristiansen. NORGE PHF til to i Arna Ved 50-årsjubileet i Arna Rk kunne president Jan Otto Hammersland tildele PHF til to ildsjeler. Ole Johan Hauge har i 26 år stått i humanitetens tjeneste for Rde Kors i en rekke land. I Bosnia klarte han i 1996 å få organisert den frste ungdomsleiren på tross av det sterke hatet mellom de ulike folkegruppene etter krigen i landet. Den aller strste utfor- dring var likevel å lede hjelpearbeidet i Indonesia etter tsunamien i 2004. Å lede hjelpear- beidet etter Balibombingen i oktober 2002 var også svrt krevende. Asbjrn Mjelde fikk prisen for sitt lange og gode arbeid for fotballmiljet i bydelen. På slutten av 1970-tallet startet han jentefotball i idrettslaget Fri på Espeland. Han kom til å spille en viktig rolle da klubbene Bjrnar og Ådnamarka ble slått sammen i 1989. Mjelde ble lagleder for kvin- nelaget i Bjrnar, som i 2001 ble Arna-Bjrnar, og det er et verv han har hatt siden. NORGE Brannsjef i Skien, ildsjel i Rotary NORGE Filmer lokalhistorien Hnefoss Rk har hedret ekteparet Inger Helen og Tor Wien med Rotarys hyeste utmer- kelse, Paul Harris Fellow Recognition. Utmerkelsen får de for den bistand de gjennom de siste 10 årene har gitt til klubbens mangeårige lokale kulturhistoriske film- og billedpro- sjekt for bevaring av viktig lokal kulturhistorie. Ekteparet Wien er semiprofesjonelle film- eksperter og har filmet ved intervjuer og bearbeidet gammelt billed- og filmmateriale, noe som har resultert i ti flotte lokalhistoriske filmer. Flere av filmene er gitt i gave til Hnefoss bibliotek og er til utlån der. Arne Sund, prosjektets mangeårige leder har sagt, den innsats Helen og Tor har ytt gjennom flere år har betydd alt for prosjektet - uten dem ville det ikke blitt produsert nye filmer og klubben kunne ikke ha arrangert lokalhis- toriske kulturaftener til glede for distriktets historieinteresserte innbyggere. Al Currie är en mycket välmeriterad rotarian. Redan 1988 blev han medlem i en lokal rotaryklubb i Irving, Texas USA. Därefter tog yrkeskarriären honom till nya bostadsor- ter, runt om i världen. Efter klubben i Irving har Al varit medlem i rotaryklubbar i Sing- apore, Hong Kong och Jakarta Mentong. Sedan december 2000 är Al numera medlem i Simrishamns Rk. I Simrishamns Rk har Al varit såväl bitr. sekreterare som president. Han har kontinuerligt haft olika styrelseuppdrag sedan 2002, och lagt ner mycket tid och energi på att föra klubben framåt. Efter nio styrelseår, tar Al nu en välförtjänt paus för att hoppas klub- ben snart komma tillbaka på ny styrelsepost. Al Currie avtackades för sitt engagerade styrelsearbete. Klubbens president, Bengt Berglund, höll ett personligt tal till Al och klubbens medlemmar gav honom en kraft- full ovation. SVERIGE Lång och trogen tjänst i Simrishamn Rk

58

58 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden I 1885 bragte the London Times en serie som en 100 års hyldest til Sir Moses Montefiore, en britisk finans- mand og filantrop, som blev slået til ridder af Dronning Victoria. Redaktio- nen priste hans rlighed og genersitet og hans beredvillighed til at hjlpe folk i nd. n beretning var srlig gribende. Sir Moses blev en gang spurgt, hvor meget han var vrd. Efter det lidt malplacerede sprgsmål tav han et jeblik, fr han nvnte et tal, som var meget langt fra sprgerens for- ventning. Han mente, Sir Moses måtte vre mindst ti gange så meget vrd. Moses smile- de og sagde: Unge mand, du spurgte ikke, hvor meget, jeg ejer! Du spurgte, hvor meget, jeg er vrd. Så jeg kalkulerede, hvor meget, jeg har givet til velgrenhed i år, og det var tallet, jeg gav dig. For ser du, vi er prcist det vrd, vi er villige til at dele med andre. Når vi kalkulerer vort eget vrd, tnker vi så i retning af, hvad vi har, eller hvordan vi bruger det? Når vi tnker på, at alle men- nesker er lige, lader vi så vore handlinger flge ordene? Jeg tror, vi ser forskelligt på vore resourcer. Hvad ville vre det bedste, vi kunne gre med vore midler? Hvilke valg ville efterlade os mest velhavende? I Rotary er vi alle bevidste om de store behov mange steder i verden. Og vi ved alle, hvor meget vi kan udrette igennem Rotary Foun- dation. Vi kan ndre liv. Vi kan genskabe håb og vi kan opbygge en bedre fremtid - hvis vi vlger at gå den vej. I livet er alting et sprgsmål om valg. Vi kan vlge at lukke jnene for andres behov og beholde, hvad vi har for os selv og påstå, at andres problemer alene er deres egne. Og vi kan vlge at se bort fra afstand, hudfar- ve, sprog, kldedragt og kultur og se, at folk overalt er ligesom os - og derefter vl- ge ikke blot at gå vores vej. RI-prsident en og RF November er Rotary Foundation måned, og vi håber, I vil fo- kusere på Founda- tion igennem jeres klubarbejde. Hvor- dan kan vore nye medlemmer forstå Foundation, hvis vi ikke fortller dem, hvad fonden står for, og hvad den udretter? Vi er ofte dårlige til at kommunikere i Rotary, hvilket er mrkeligt, efter som vi er er- hvervsledere. Måske er årsagen en overflod af informationer eller for meget sport i fjern- synet, men Rotary information er ikke hjt prioriteret hos mange rotarianere. Hvordan ville du f.eks. besvare disse sprgsmål: Er der en Ambassadorial Scholar i vores distrikt? Hvad er denne Future Vision Plan, og hvad betyder den for vores klub? Hvad har vi behov for at vide om Polio ud- ryddelse, udover at den får os til at fle os godt tilpas? Hvad er forskellen imellem Group Study Ex- change og vocational training teams? Jeg hrer nogen sige Every Rotarian, every year. Hvad drejer det sig om? Hvordan kan the Rotary Foundation sttte os i vore bestrbelser for at hjlpe andre udenfor vort eget lokalområde? Hvad gr rotarianere i forhold til emner som HIVAIDS og Water and Sanitation? Ingen i min klub lser the Foundation an- nual report. Hvad bruges pengene til? Hvad er vores forhold til the Bill & Melinda Gates Foundation? Listen af sprgsmål kunne fortstte, men det virkelige sprgsmål er Hvad gr vores klub for at lre mere om vores Rotary Foun- dation? Hvis svaret er ikke nok, er det på tide at gre noget! Kre Rotary brdre og sstre Det er tid til at lre, hvad Rotary Foundation står for HovedredaktrAnsvarshavende Per O. Dantoft Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-mail: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo tel: +47 90 52 39 39 e-mail: julsrudonline.no SuomiFinland Rolf Gabrielsson, Näse-Juttes gata 7 E, FIN-06100 Borgå, Finland, e-mail: rolf.g.gabrielssongmail.com, tel:+358 40 71 99 559 Danmark Jens Otto Kjr Hansen, Hans Broges Vej 9B, 8220 Brabrand tel: +45 2014 1266, e-mail: rotarynordengmail.com Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-mail: markusoasimnet.is Layoutredaktr Per O. Dantoft Administration Norge og Island Hovedadministrator Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-mail: j-spjelonline.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 76 0298110 e-mail: lars.etunagmail.com SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-mail: timokakauhajoki.fi Danmark Bjarne Lysgaard, Lokesvej 4, 8680 Ry tel: +45 86892188, e-mail: dg1450-0809rotary.dk Styrelse Styrelsens ordfrende Seppo Aho Inalpolku 3 A 13, FIN-96200 Rovaniemi, Finland tel: +358 40-7710803 e-mail: seppo.ahoulapland.fi Styrelsesmedlemmer Jan Spjeldns, Per O. Dantoft, Bengt Gerger Styrelsens sekretr Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-mail: inarmail.dk Udgiver De 29 nordiske rotarydistrikter Trykkeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI- 01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 5424479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-mail: sanna.heleniushansaprint.fi Annoncer Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakt redaktionen, se adressen herover Danmark Bjarne Lysgaard, se adressen herover Norge och Island Jan Spjeldns, se adressen herover Redaktionen forbeholder sig retten til at vurdere og redigere indsendt materiale. Digitale billeder leveres som ubearbejdede originaler. Oplsningen br vre mindst 1600 x 1200 pixels. Billeder må ikke indsttes i artikler! Nr 12012 når lserne 311, redaktionel deadline 3112

59

59Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

60

60 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

61

61Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

62

62 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

63

63Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

64

64 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

65

65Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

66

66 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

67

67Nummer 7. 2011 . Rotary Norden Art. 6881 Donna Maria Alk. 14% vol 119 kronor Donna Maria! Legenden om IMPOR TERAS A V WINE WORLD 08-662 18 00 Legenden om Donna Maria handlar om mod och passion. Modet att bryta upp från ä Syrah är en smakintensiv hyllning odlad i skuggan av Anderna. Ett matvänligt vin packat med nejlika, viol och mörk choklad. Perfekt till mustiga grytor och lagrade ostar. Finns i samtliga Systembolagsbutiker från och med den 1 oktober. Intensiv, kryddig syrahdoft med nästan rhnelika drag. Bra, ren smak med fin druvkaraktär och avvägda syror. Bästa köp! Allt om Vin - nr.9 2011 Syrah står som regel för mer köttiga, stramt örtkryddade skapelser och i den stilen är detta ett strålande smakprov. Kronstams favoriter - A Perfect Guide 20111014

68

68 Nummer 7. 2011 . Rotary Norden

ePaperi powered by Luovia

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68