1
Nr. 1. jan.-feb. 2010
2
T e k s t 2 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Du är 50+ och har länge sett fram emot en slaskfri vinter. Bo i Thailand på vintern så får du i stället sol och en medeltemperatur runt 27 behagliga grader. Scandi- navian Village erbjuder ett bekvämt boende med hög skandinavisk standard och femstjärnig service. Här finns egen restaurang, 115 m lång pool, putting-green, tennis- och boulebanor, gym, egen sjuksköterska och mycket mer. Och är du golfbiten finns det 20 fantastiska banor inom en timme från anläggningen. Scandinavian Village ligger i den lilla kuststaden Bangsean 85 km sydost om Bangkok. En rofylld stad med sex kilometer lång strandpromenad, fantastiska skaldjursrestauranger och bra shopping. Provbo innan du köper Vi vill att det ska kännas helt rätt med Scandinavian Village. Därför erbjuder vi dig att hyra på prov innan du köper. Det ger dig tid att bekanta dig med orten, anläggningen och dina eventuella grannar. En vecka eller ett par månader, välj själv. Bestämmer du dig sen för att köpa får du tillbaka hela hyresbeloppet. Boka nu! Oavsett om du vill komma i februari, mars eller till hösten, rekommenderar vi dig att boka ditt provboende redan nu. Bokar gör du på www.scandinavianvillage.se eller genom att ringa vår representant i Stockholm. Välkommen att prova vårt unika koncept! www.scandinavianvillage.se 08-673 66 80
3
3Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Nummer 1 jan.-feb. - Rotary Norden - Udgivelsesdag 181 - 2010. Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary Inter- national. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internatio- nale rotarybevgelse set fra en nordisk synvinkel og med nordiske vurderinger. I n d h o l d Leder Per O. Dantoft 4 Nordisk Sprgsmål til en RI-Director 4 Rotary International RI-Nyt 6 Tema Council on Legislation 2010 8 Landssider Sverige 12 Norge 26 Finland 32 Danmark 41 Island 52 Vimmel Vimmel 54 Rotary Norden kontakt 55 RI:s Agenda John Kenny Glenn Estess 58 Rotary International Global Outlook 59 Nr. 1. jan.-feb. 2010 På siderne 6-7 bringer vi uddrag af beslut- ninger truffet på the Boards andet årlige mde i Evanston i november samt korte klip fra Rotary aktiviteter verdens rundt. RI-prsidentens og TRF formandens ind- lg fi ndes i denne udgave på s 58. Den verdenskendte israelske violinvirtuos Itzhak Perlman, der blev ramt af Polio som fi re årig, har afholdt koncerter i USA til for- del for udryddelse af sygdommen. Den 2. december optrådte Perlman sam- men med New York Philharmonikerne for fulde huse i York Citys Avery Fisher Hall at the Lincoln Center for the Performing Arts for at skabe opmrksomhed om- kring Rotarys PolioPlus indsats og skaffe midler til det fortsatte arbejde. Ved en efterflgende reception overrakte TRF formand Glenn Estess Sr. et award som en påsknnelse af kunstnerens indsats. Hvert tredje år samles Rotary Internatio- nals rådgivende forsamling, Council on Legislation, i Chicago for at behandle den nsten endelse rkke af forslag, som er fremsat af både distrikter og the RI Board of Directors. Mdet afholdes i april måned 2010, og vi beskriver i tema artiklerne på siderne 8-11, hvordan dele- gaterne fra Norden forbereder sig til den meget krvende opgave. Nordisk Landssider Internationalt Forside DANMARK Vinderen af Rotarys essaykonkurrence er nu fundet. Det blev den 18-årige Madelai- ne Dwyer fra British Columbia i Canada, med sit essay Hopeful for the Future: Cli- mate Change and my Vision of Life on Earth in the Year 2050. Tema Lars-Olof Fredrikssons två-åriga period som ledamot av RI:s centralstyrelse går ut i sommar. I vårt nordiska inslag på sid,. 4-5 intervjuas Lasse om sina intryck under pe- rioden som Director. FINLAND Torneå och Haparanda rotaryklubbar ar- rangerade en gemensam PolioPlus-kon- sert i Haparanda kyrka. Sammanlagt 200 åhörare gav ett bidrag på 8.800 euro till PolioPlus.motsvarande vaccineringskost- naden för drygt 4.000 barn, sid 32-33. Rotary Nordens för fi nländare intressantaste skandinaviska sidor i RN7 och RN8 presente- ras på fi nska på sid. 38. Finlandssidorna i detta nummer 12010 refereras på svenska i sammandraget på sid. 40. Redaktionen hop- pas genom detta bredda intresset och för- ståelsen för innehållet på bladets landssidor. Redaktionens E-mail adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoftmail.dk Sverige: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge: julsrudonline.no SuomiFinland: hakan.nordqvistwelho.com Island: markusoasimnet.is RN WEB: http:epaper.luovia.fi norden
4
4 Som det fremgik af artiklen på siderne 4-5 i RN809 flger redaktionen den fastlagte rota- tion, og hovedredaktrposten bekldes i de kommende to år af den danske landsredaktr. Det betyder blandt andet, at alle faste tekster i bladet og alle oversttelser af internationalt stof i denne periode skrives på dansk. I erkendelse af, at der i et flles nordisk blad helt naturligt vil vre sproglige barrierer, har vi forsgsvis indfrt en ny side Finland på svenska, som vil give vrige nordiske lsere en mulighed for at flge med i de Rotary akti- viteter, der beskrives på fi nske landssider. På de nordiske sider har vi i denne udgave valgt at stille 13 skarpe sprgsmål til en erfaren RI-Director, og temaet beskftiger sig med de omfattende forberelser til det kommende COL i april 2010, som igennem lngere tid har kr- vet en intensiv indsats fra samtlige 29 nordiske delegater. Artiklerne på siderne 8-11beskriver hele arbejdsgangen omkring COL Council on Legislation og foreslår bl. a. en get indsats i lovarbejdet fra klubbernes side. Ved indgangen til 2010 har Rotary Norden ind- gået aftale med bladets trykkeri, Hansa Print i Finland, om at lgge alle kommende udgaver af bladet på en hjemmeside med mulighed for en- kelt og elegant at bladre sig igennem siderne. Oprettelsen af RN Web vil vre afsluttet i lbet af januar, og adressen vil fremover vre angi- vet på side 3 i alle udgaver. Alle Rotary Norden udgivelser fra 2008 og 2009 vil også vre tilgngelige på adressen og akti- veres ved et klik på den tilhrende forside. Rotary Norden blev allerede lagt på Internettet for nsten 10 år siden, men antallet af hits var så lavt, at projektet blev lagt på is efter en pr- veperiode. Vi håber, det nye tiltag bliver godt modtaget og vil virke som et godt supplement til den trykte udgave. Per O. Dantoft hovedredaktr leder Nyt år - nyt hovedsprog Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Et trykt tidsskrift i hånden foretrkkes af de fl e- ste - en elektronisk udgave kan vre et nyttigt redskab og et godt suppliment for mange. Tretton tuffa frågor till en erfaren RI-Director Lars-Olof Fredriksson, Äänekoski Rk, Finland har suttit i RI:s centralsty- relse sedan 1.7.2008. Rotary Norden känner Lasse på pulsen inför slut- spurten. Vem representerar en RI-Director, sitt land, sin zon eller sig själv? Mitt primära ansvar är styrelseansvaret i RI Board of Directors. Mandatet har jag fått av de distrikt och zoner som valde mig 2006, alltså zonerna 15 och 16 med 31 distrikt, 1.735 klubbar och 72.000 rotarianer. Din största triumf, din största motgång som Director? Två fi na institut, Tammerfors och War- zawa och de goda kontakterna med mina distriktsguvernörer. Stundtals har en känsla av otillräcklighet kanske plågat mig. Hur ser jobbet inom RI:s styrelse ut? Schemat på sid. 5 visar beslutsgången inom Rotary. Mötesdiskussionerna är ofta mycket vidlyftiga men sedan gäl- ler ett beslut, styrelsens. Hur ser RF och COL ut ur RI-styrelsens yn- vinkel? Utan RF skulle RI inte klara den ekono- miska projektadministrationen. COL är lika viktigt som vilket parlament som helst i en demokrati. Det praktiska arbetet? RI:s centralstyrelse möts fyra gånger per år. Oftast hålls mötena i RI:s huvud- kontor i Evanston. Huvudkontorets kontorsbyggnad på 18 våningar är del- vis uthyrd till andra hyresgäster. Mö- tesmaterialet får vi ungefär en månad på förhand. Den ekonomiska komponsationen? RI har ett sparprogram som bygger bland annat på att fysiska möten ersätts med web-konferenser ge- nom hela organisationen. Styrelse- ledamöternas planerade resekost- nader ersätts, några arvoden erläggs inte. Har en Director de facto någon bestäm- manderätt jämfört med en guvernör el- ler klubbpresident? Det går nog inte riktigt att göra sådana jämförelser. Governor och presidenter påverkar fältet direkt, en Director är en del av ett team. Hur förhåller sig RI till det fria ordet? Positivt tycker jag, men en annan sak är hur kommunikationen lyckas. Projekt som PolioPlus har generell genom- slagskraft. Oftast får dock lokala pro- jekt mest uppmärksamhet genom sin samhällsnärhet. Hur väl kommer RI-styrelsens olika na- tionaliteter och personligheter överens? Mycket bra tycker jag. Vi är 19 från 13 länder och alla möten tolkas till de of- fi ciella språken. RI:s ansvarspersoner är i senioråldern liksom också rotarianerna allmänt sett. Vad gör RI för att kunna förstå ungdo- marna bland vilka man vill rekrytera unga specialister? Vi analyserar just nu en enkät som gjorts i frågor som dessa bland 14.000 rotarianer. Ungdomen ser ut att upp- skatta rotarys ärlighet, etiska nivå, strävan till fred och internationellt samförstånd samt vårt omfattande nätverksbyggande inom samhället och arbetslivet.
5
5Nummer 1. 2010 . Rotary Norden N o r d i s k Alla organisationer har offi ciella och inoffi - ciella beslutsfattare. Vem bestämmer i Ro- tary? Jag tycker marschordningen är klar. Policy och administration är styrelsens uppgifter, lagrådet beslutar om lagar och procedurer. RI-presidenten utövar exekutivt beslutsfat- tande i samråd med sin exekutiva kommit- t enligt RI:s riktlinjer och med rapporte- ringsskyldighet till styrelsen. RI har en stor organisation i Evanston. De fl esta av världens rotarianer fi nns dock ut- anför USA. Finns det några tankar om att huvudkontoret borde ligga någonstans ute i världen, Bryssel, Tokio? Sådant diskuteras inom alla organisatio- ner men ofta utan direkt konkret resultat. Rotary har i över 100 år letts från Chicago .Världsspråket, praktiska arrangemang och det amerikanska intreset att backa upp Rotary talar för status quo. Kontinuiteten är alltid viktig. En Director står högt uppe i rotaryhierarkin, men befi nner sig ändå på ett sidospår ge- nom det kollektiva beslutsfattandet. Kan en Director vara operativ eller blir det mer fråga om ett värdeledarskap? Offi ciellt fungerar vårt system som vidstå- ende schema visar. För egen del har jag försökt tjäna fältet där det är möjligt: vid institut samt genom råd och stöd för de 31 guvernörerna inom mitt revir. Jag har t.ex. stått i kontakt med guvernörerna var- je månad och erbjudit material genom mina hemsidor. Det handlar således om personlig påverkan men också om snabb elektronisk informationsförmedling. Na- turligtvis kan en Director också ha karis- ma överlag. Director är faktiskt varken postkontor eller rättsskipare inom rotary- världen fast fl ere tycks tro det. Intervju: Håkan Nordqvist Flygarkarriären ligger bakom Lasse Fredriksson, RI-Director 2008-2010. Greve von Rosen är det be- stående namnet för ledarplanet inom Finlands fl ygvapen sedan den svenska greven donerade det första stridsfl ygplanet till det som skulle bli det självständiga Finlands fl ygvapen. Rotarys ledningssystem kretsar kring RI, COL och huvudkontorets funktionärer. Instituten är ett av de forum där en RI-Director kan påverka med sin person och sina åsikter. Beslutsfattandet inom Rotary Lagrådet 2010 RI WHQ DistriktKlubbar RI kommitter Motioner Ändrings- förslag Centralstyrelsen -Strategi policy -Program och ekonomi -Egna lagförslag och motioner -Administration Funktionärer Generalsekreteraren Chicago 25-30 April Lagförslag 219 Egna förslag LOF 2010
6
6 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden når bugspytkirtlen enten ikke producerer tilstrkkelig insulin, eller cellerne ikke rea- gerer korrekt. På verdensplan er 440.000 brn ramt af type 1 diabetes. Hovedparten af brn med diabetes 1 har ikke slgtninge, som lider af syg- dommen, mens studier viser, at mellem 45-80 procent af alle brn med biabetes 2 har mindst n forlder, som lider af sygdommen. Diabetes 2 er relativt sjlden hos brn, men tallet er stigende. The Rotary Foundation sttter 8 program- mer med fokus på diabetes og brn, i Ca- meroon, Nicaragua og Nigeria. I 2008 god- kendte the Board of Directors en ny Rotary Action Group, som skal bekmpe det vok- sende problem, med srlig fokus på dia- betes type 1. Highlights og vedtagelser fra november mdet i the Board Det andet mde i the Board 2009-10 blev afholdt den 2-5 November 2009 i Evan- ston, Illinois, USA. På mdet gennemgik bestyrelsen rapporter fra 17 udvalg, og 19 punkter blev vedtaget. Klub og distrikts anliggender The Board erstatter det nuvrende regio- nale Rotary International medlemskab ko- ordinator program med et nyt. Rotary koor- dinatorer vil få en bred rolle i bestrbelserne på at ge klub medlemskab. De vil blive trnet i alle programmets aspekter, som vil fremme bedst mulig praksis for styrkelse af klubber og distrikter. Bestyrelsen godkend- te, at den nyvalgte RI-prsident udpeger 41 nye Rotary-koordinatorer til at gre tjene- ste i de samme geografi ske regioner, som de regionale Rotary Foundation koordina- torer, der begynder i 2010-11. Bestyrelsen ndrede sin politik med hensyn til defi nition af en velfunge- rende Rotary klub i relation til Rotarys politikker, procedurer og bedste prak- sis. Klubber, der ikke opfylder disse kri- terier, vil blive betragtet som ikke-fun- gerende. RI Administration og fi nanser Bestyrelsen vedtog reviderede RI mission og vision erklringer og ndrede RIs stra- tegiske prioriteter. RI Mission Vi yder service til andre, fremmer integri- tet, fremmer forståelse, goodwill og fred gennem vort fllesskab af erhvervsledere og ledere i lokalsamfundet. RI Vision Vi vil bestrbe os på at vre den foretrukne service organisation med action orienterede klubber, der gennem deres arbejde vil for- bedre livet i lokalsamfund over hele verden. RI strategiske prioriteringer Sttte og styrke Klubber Fokus på og forgelse af den humanit- re Service Forbedre Public Image og Awareness Efter anmodning fra den nyvalgte prsi- dent, suspenderede bestyrelsen Rotary Code of Policies afsnittet om udnvnel- ser af Rotary Foundation Trustees, som krver, at den nyvalgte prsident fore- lgger bestyrelsen navnene på de per- soner, han har til hensigt at udpege som fondsbestyrelse, indtil afholdelsen af COL i april 2010. Bestyrelsen har accepteret de reviderede regnskaber og rapporter om RIs fi nansiel- le resultater for 2008-09. Resultaterne vil blive offentliggjort i årsrapporten. Intet sted er for afsides for vaccination Himba stammen i det nordvestlige Nami- bia, som kun tller ca. 16.000, er let gen- kendelige på grund af deres smykker og deres rdlige hudfarve, som skyldes ind- smring i en blanding af smr og okker. Megan Hosein, hvis mor er medlem af RC Indianapolis, Indiana, USA, var i Namibia for at foretage recearh vedrrende HIV og del- tog desuden i National Immunization Day. - Jeg har altid vret interesseret i interna- tional sundhed, derfor har jeg viet mit liv til sundhedsvsenet, siger hun. - Medicin kan transporteres, og du kan bringe det hvorhen, du vil. Hosein og hendes ven Kyle Bonham billedet, tilbragte sammen med en sygeplejerske og en chauffr en uge i det uvejsomme område for at nå alle eksisterende Himbe beboelser. Brn og diabetes Mere end 240 millioner mennesker verden over lider af diabetes. Tallet ventes at stige til 380 millioner i 2025, med strst vkst i udviklingslandene. I USA vil et ud tre brn udvikle diabetes i lbet af deres levetid. Brn og unge voksne, som får konstateret diabetes fr de fylder 20, lever typisk 15- 27 år kortere end mennesker, som ikke får sygdommen. Brn med diabetes udvikler oftest nyresygdom, jen- og hjerteproble- mer og skader på nervesystemet. Sam- men med astma og cystisk fi brose hrer sygdommen til de mest alvorlige, kroniske sygdomme blandt brn i USA. Der er to typer diabetes, type 1 og 2. Type 1 skyldes, at immunsystemt forhindrer bugspytkirtlen i at fremstille insulin, som omdanner fde til energi. Type 2 opstår, Int e rnationalt Children from California, USA, test their blood sugar levels. For more on type 1 diabetes, see page 64. RI-Nytt Jeg kan nu måle mit eget blossukker.
7
7Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Int e rnationalt Kommunikation og Awards Bestyrelsen har modtaget en opdatering på PolioPlus, hvori det bemrkes, at mens fi re lande fortsat er endemisk for vild poliovirus Indien, Pakistan, Afghani- stan og Nigeria, er der sket store frem- skridt i bestrbelserne for at forhindre spredning af virus. I forbindelse med forgelse af kendskabet til Rotary Peace Centers tilskynder besty- relsen distriktsledelserne til at omfatte Peace Centers i alle relevante distrikts be- givenheder og enedes om at overveje at gre centrene til et emne for diskussion på 2010 RI Institute. Bestyrelsen enedes om at udpege et ad hoc-udvalg til at udarbejde detaljerne i et nyt Rotarian Action Groups RAGs pilot- projekt. RAGs under pilotprojektet skal tjene som en tilgngelig ressource for et eller fl ere af Future Vision planens seks fo- kusområder. Bestyrelsen udvalgte 144 modtagere af 2009-10 Service Above Self tildeling, der anerkender eksemplarisk humanitr tje- neste på en lbende basis af rotarianere, der ellers ikke ville blive hdret for deres indsats. Navnene på modtagerne vil blive offentliggjort ved udgangen af Rotary året. Internationale mder Bestyrelsen gennemgik og godkendte planerne for 2011 RI New Orleans Con- vention, herunder dets logo, reklame slo- gan Let the Good Times Roll ... Again!, Forelbigt program, offi cielle vrt områ- de, registreringsafgifter, og budgettet. Det besluttedes at fortstte vurdering af for- slag fra Atlanta, Georgia, USA om at vre vrt for 2017 RI-Convention. Rotary i Libanon deltager i Beirut Maraton 380 medlemmer af Rotary og Rotaract klubber i distrikt 2450, deltog den 6. de- cember sammen med deres familier og venner i Beirut Maraton 2009 Aktionen blev koordineret af RC Beirut Phoenix under mottoet Det er tid at lbe mod Polio. Formålet var at gre opmrk- som på Rotarys indsats for Polio udryd- delse. En del af registreringsgebyret vil blive sendt til Rotary Foundation som bi- drag til kampagnen. Der er 21 Rotary klub- ber i Libanon og tre under chartring. Klub- berne har i jeblikket 600 medlemmer. Femte generation i Rotary Når 23 årige Emily Sweet siger, at hun har vret involveret i Rotary hele sit liv, me- ner hun det. Hun blev fdt ind i en fami- lie af rotarianere, som siden 1930 har v- ret faste leverandrer af medlemmer til organisationen. Som tre årig deltog hun i sin frste di- striktskonference sammen med sine bed- steforldre. Siden hun fyldte ti, har hun regelmssigt deltaget i klubmder og har nydt det. - Mens jeg voksede op, var Rotary det ene- ste, jeg virkelig kendte til, siger hun. - Jeg lrte, at skal man have noget gjort, skal man henvende sig til Rotary for at hre, hvad de kan gre for n. Emely blev rotari- aner for to år siden, og det overrasker vel ingen, at hun allerede nu er klubprsi- dent. Hendes mål for prsidentåret er bl.a. at sttte den Rotaract klub, hun selv star- tede i gymnasietiden. - Her omkring mig er der ikke meget for unge at beskftige sig med, siger hun. - Hvis de bliver involveret i Rotaract arbejdet, kan de hjlpe mange mennesker, og det vil få dem til at fle, at de udretter noget. Rotaract klub opfandt The Germinator Rotaract klubben i Timog har opfundet tegneserie fi guren The Germinator som hjlp i kampen mod lungebetndelse og diarre, der af sundhedsmyndighederne i Filippinerne angives at vre en af de v- sentligste årsager til den store brnedde- lighed i landet. Rotaracternes rene hnder kampagne underviser i vigtigheden af grundighed under håndvaskning og retter sig specielt mod de 4-12 årige. Klubben anvender en animated video, ori- ginal musik, dans og praktisk undervis- ning. For nylig besgte man en lokal folke- skole og et dagcenter og fi k dermed kontakt med 1.150 brn. RC Timog-Quezon City har indgået partnerskab med rotaracterne om pro- jektet, som er blevet anerkendt af Rota- ry International som et 2009 Outstan- ding Rotaract Project. Ingen tilstedevrende kunne vre i tvivl om, at Rotary og Rotaract deltog i Beirut Maraton.
8
8 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden T ema Indledning Formålet med denne artikel om COL 2010 er at give rotarianerne i de nordiske di- strikter et kendskab til COL, til indholdet af nogle af de forslag, som skal behandles på COL 2010, og hvilke forberedelser, der er i tilslutning hertil. COL er Rotarys parlament lovgivende forsamling, som mdes hvert tredje år i Chicago for at drfte de forslag til lovn- dringer og til resolutioner, som er frem- sendt af klubber, distrikter, RIBI og af RI Board og efterflgende vedtage eller afvi- se forslagene. COL er en vigtig del af Rotarys ledelses- proces, idet klubber og distrikter igen- nem de forslag som vedtages på COL, kan vre med til at prge ledelsen af organi- sationen og de mål, som skal forflges efterflgende. Hvert distrikt i Rotarys 532 distrikter sen- der n reprsentant til COL for at deltage i beslutningsprocessen. Forslagene, som skal behandles, varierer fra klubadmini- stration, over Rotarys programmer, Rotary Foundation, Rotarys valgprocedurer, Ro- tarys ledelsesstruktur, til lovgivningspro- cedurer. En bred vifte af Rotary-sprgsmål, som strkker sig fra beslutninger på klub- niveau til distrikts og RI-niveau. COL 2010 På COL 2010 er der i alt indkommet 219 forslag som skal behandles. Forslagene fordeler sig med 124 forslag til lovndrin- ger til Rotarys lovkompleks RI Constituti- on, RI Bylaws og Standard Rotary Club Constitution og 95 forslag til resolutioner, som RI Board efterflgende skal behandle og tage stilling til. På COL 2007 var der i alt fremsat 337 for- slag, hvoraf 136 var forslag til lovndrin- ger og 201 var forslag til resolutioner. Re- duktionen i antal forslag på ca. en tredjedel i forhold til COL 2007, vil give en bedre tid til behandling af forslagene, hvilket er me- get positivt. De nordiske distrikter har i alt fremsendt 20 af disse forslag, hvoraf 15 er forslag til lov- ndringer og 5 er forslag til resolutioner. Fordelt på de nordiske lande, er der frem- sat forslag, som flger: Sverige: 13 9 lovndringer og 4 reso- lutioner Danmark: 5 4 lovndringer og 1 re- solution Norge: 2 2 lovndringer Finland: 2 2 lovndringer De fremsatte forslag fra de nordiske lande omfatter bl.a. flgende emner: New Models for Rotary Clubs Pilot Project godkendelse af konceptet herfor Rotary e-clubs vedtage ndringer, så det bliver muligt at oprette e-clubs Månedlig rapportering til guvernren om tilstedevrelse til klubmder forslag om at afskaffe denne rappor- tering og afl ses af en årlig rapport til guvernren Få et ekstra tilstedevrelsespoint, når man inviterer et potentielt med- lem til et klubmde Fritaget for tilstedevrelse ved klub- mder forslag om at fritage medlem- mer, som har en total på 85 år, når der adderes levealder med antal års med- lemskab af Rotary Inkludere minerydning i Rotarys pro- grammer der fi ndes fl ere lignende forslag Anerkende Inner Wheel som en vr- difuld partner for Rotary At gre Rotary Action Groups beret- tiget til at modtage matching grants Reducere antallet af medlemmer i no- minating committee for RI President fra nu 34 til 17 Reducere kravene til medlemmer af nominating committee for RI director Justere bestemmelser for at udpege udfordrende kandidat mv. til gover- nor-nominee 2 forslag Også RI Board har mulighed for at frem- stte forslag. Til COL 2010 er der fremsat flgende forslag til lovndringer: Rotary e-clubs samme forslag som er nvnt ovenfor Faststtelse af per capita dues med- lemskontingent til RI ndre procedurer i RIBI for valg af RI director og af medlem til nomine- ringskomiteen for RI President Klarifi cere processen for behandling af klager over valg Revidere RI Board autoritet til at n- dre distriktsgrnser Autorisere RI Board til at suspendere eller afslutte en klub, som undlader at leve op til TRF forvaltningspolitikker Revidere tidsbegrnsningen for RI komite-medlemmer Rette terms of reference for Audit Committee Rette terms of reference for Strategic Planning Committee Dette var blot et udpluk af de forslag, som de nordiske distrikter, og som RI Board har fremsat til behandling på COL 2010, som fi nder sted i tiden 25. 30. april 2010 i Chicago. For interesserede kan teksten til alle 219 forslag fi ndes på: http:www.rotary.org RIdocumentsen_pdfcol10_proposed_le- gislation_en.pdf COUNCIL ON LEGISLATION 2010 COL 2010 De nordiske distrikters forslag og forberedelser til COL 2010
9
9Nummer 1. 2010 . Rotary Norden T ema Forberedelser forud for COL 2010. Distrikterne har nomineret sin reprsen- tant for perioden 2008-11. Flere af repr- sentanterne deltager for frste gang ca. en tredjedel af de nordiske reprsentan- ter er nye, og de vrige har deltaget en el- ler fl ere gange i tidligere COL. Forud for COL 2010 har COL-reprsentanten med- virket til udarbejdelse af de forslag fra eget distrikt, som skal behandles på COL 2010. Herudover har mange af COL-reprsen- tanterne deltaget i et COL-seminar, som blev afholdt i tilslutning til Institute i Wars- zawa i september 2009. På dette seminar blev blandt andet drftet procedurer un- der COL, ligesom mange af de foreliggen- de forslag blev drftet. Der blev sluttet med gennemfrelse af et rollespil, hvor de forskellige procedurer blev anskueliggjort for de nye COL-reprsentanter og repete- ret for de gamle COL-reprsentanter. De sidste måneder frem til COL 2010 bliver brugt i de enkelte lande til at gennemgå de modtagne forslag, samt til udveksling af bemrkninger til disse imellem de na- tionale COL-reprsentanter, ligesom de nordiske lande udveksler deres positioner til de enkelte forslag forud for COL 2010. Herudover vil der ofte indgå en oriente- ring af de enkelte distriktsledelser om de mest relevante forslag. Det er således nogle velforberedte og mo- tiverede COL-reprsentanter, der drager til Chicago for at deltage i COL 2010. Efter COL 2010 vil de alle vre klar til at orientere i deres respektive distrikter om de trufne beslutninger på COL 2010 og om disses betydning i de enkelte klubber, distrikter mv. PDG NO Jensen COL-reprsentant for D-1470 for 2. gang Samtlige COL-reprsentanter fotograferet under Council on Legislation 2007 Connect with projects worldwide Your meeting place for Funding Model projects Donated goods Volunteers Matching Grant partners www.rotary.orgprojectlink
10
10 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden T ema Lover endres: Ikke bare yrke, men også et folkevalgt verv i kommunen eller på riks- plan, gir nå grunnlag for Rotary-medlem- skap. Ordningen med langtidsprogram er vel innarbeidet. Og skal valgperioden for guvernrer omsider utvides fra ett til to år? Klubbene burde engasjere seg mer i arbeidet med å fornye de lover og regler som danner rammen om Rotarys virk- somhet, mener Leif Harald Kvaale fra dis- trikt 2250. I april begir han seg til Lovråds- mtet i Chicago. Men delegasjonen fra de nordiske landene som består av ett rådsmedlem fra hvert Rotary-distrikt har bare med seg åtte-ni lovforslag i sine trillekofferter. Rotary, i hvert fall Rotary International, har vel et visst rykte som en juridisk og byråkratisk tungt lastet organisasjon. Får man sine for- dommer bekreftet eller avkreftet når man be- fi nner seg midt i lovrådssalen, og nå står ved inngangen til sin tredje treårsperiode? Eller får man kanskje heller bekreftet at klubbene i Norden jevnt over har en litt pragmatisk og laid back-holdning til regelfortolkning? - Det man frst og fremst ser av alle forsla- gene som kommer inn, er hvor mangfoldig Rotary-verdenen er. Mye som stort sett vir- ker enkelt og uproblematisk for klubbene på våre kanter, kan vre mer komplisert, og trenger faktisk mer detaljerte spesifi ka- sjoner, andre steder. Ett eksempel: I en rek- ke asiatiske land er det nå sterk konkur- ranse om både verv og om i det hele tatt å få bli medlem i Rotary, mens Europa jo har helt andre utfordringer på rekrutteringssi- den, bemerker Kvaale. Men prosessen frem til et vedtak i Lovrådet er vel forbeholdt de spesielt interesserte? - Slett ikke. Det hele starter med et RI- skriv som går ut til alle klubber, med opp- fordring til å foreslå endringer eller hel- ler: forbedringer i lovverket, og med alle opplysninger om kriterier og prose- dyrer. Det er jo den enkelte klubb som har forslagsrett. Forslagene blir over- sendt distriktsguvernren og behandles på distriktskonferansen. Blir et forslag godkjent der, går det videre til RIs god- kjenningskomit; tidligere kunne klub- bene på egenhånd sende sine forslag direkte til Chicago. I neste runde blir alle forslag som fyller kra- vene til lovendringer, sendt ut til alle lov- rådsmedlemmene, ett fra hvert distrikt verden over. Men fr forslaget kan sluttbe- handles på det treårlige rådsmtet, må det fremmes formelt ved at ett av rådsmed- lemmene stiller seg opp foran mikrofonen. Deretter må en annen delegat gripe mi- krofonen og si seg villig til å sttte forsla- get; jo da, noe av liturgien har nok et litt amerikansk preg Det er ikke småtteri til lesestoff lovrådsmed- lemmene velsignes med forut for sin samling. Rett nok er antall forslag til årets mte silt ned til 220, mot 330 i 2007. Men fortsatt er det god avstand mellom permene i boken som sendes ut. Men hva med det som i andre sammen- henger ville ha vrt kalt den politiske proses- sen? Er det slik at grupper av delegater, land eller regioner driver alliansebygging på kryss og tvers i kulissene for å samle og gi sttte til hverandres lovforslag? Og fi nnes det noen sa- ker hvor Norden har fått gjennomslag? - RIs policy åpner egentlig ikke for allianse- bygging, så det er det lite av. Men - i hvert fall i de nordiske land - er det mter for lov- rådsrepresentantene i hvert land på for- De norske delegatene under en pause i forhandlingene på forrige samling i Lovrådet i Chicago, i 2007. Foran fra venstre: Leif Harald Kvaale D2250, Edrund Olaisen D2290, Fritz Huitfeldt D2310 og Johan Daae-Qvale D2280, bak fra venstre: Barry Matheson D2260, Ulf Jensen D2270 og Ole Rnning D2300 - Klubbene br bli mer aktive i lovarbeidet
11
11Nummer 1. 2010 . Rotary Norden hånd samt at der er kontakt mellom re- presentantene i hele Norden, slik at vi blir orientert om hverandres saker. Og på Ro- tary.org er det en egen side hvor alle lov- rådsrepresentanter kan presentere forslag og debattere saker som skal opp. Det er nok ikke mange rene nordiske sa- ker som er kjempet frem. Forslag som ved- tas, er gjerne fremmet fra forskjellige klub- ber i fl ere land. Men vi har vrt aktivt med i en del av vedtakene, f.eks. den nye ord- ningen med langtidsprogram, som fant sin form på 2007-mtet. Br man vre, om ikke cand. jur., så i alle fall hobbyjurist, for å trives i lovrådet? - Eneste formelle krav er at man har vrt distriktsguvernr. Så br man selvsagt vre interessert i regelverket og i Rotary totalt sett. Lovrådet befatter seg ikke bare med regelverket, men har også et fokus på hvilke oppgaver RI-styret skal ta seg av i den fore- stående perioden. Og la det bare vre sagt, at det er et spennende og givende verv, hvor du virkelig får oppleve den internasjo- nale dimensjonen i en verdensvid organisa- sjon, sier Kvaale som nå er det norske med- lemmet med lengst ansiennitet i Lovrådet. Og blant lovreformene som skal behandles på årets mte er. - Et forslag fra mitt eget distrikt, 2250, om å halvere nominasjonskomiteen som utpe- ker RI-presidenten fra 34 til 17 medlem- mer, som var det opprinnelige antallet. Dette kan gjerne sees som et fremstt for å forenkle Rotary, men her er det et bety- delig press fra eller kanskje heller: et be- hov i asiatiske land for å holde på 34. For vrig foreligger det et par viktige nor- diske forslag, idet tre svenske distrikt har foreslått å godkjenne New Models-klub- bene som fullverdige Rotaryklubber. Dette var et pilotprosjekt, og hvis disse nå ikke får sin offi sielle godkjenning, vil de blitt lagt ned ved utgangen av forsksperio- den. Et fi nsk distrikt har sammen med dis- trikter fra England, Brunai, Brasil og USA foreslått å inkorporere E-klubbene i lov- verket, slik at de kan får en offi siell status. - Sist fi kk vi jo lovendringen som lar verv som ordfrer eller stortingsrepresentant danne grunnlag for Rotary-medlemskap, på linje med de tradisjonelle yrkeskategoriene. Spr du meg, har denne endringen langt strre betydning for våre nordiske klubber enn vedtaket om å redusere fremmtekravet fra 60 til 50 prosent. Men igjen: Hvilke andre lo- ver er modne for endringer eller tilpasninger til en ny tid og nye for utfordringer? Tanke- prosessen innen klubbene br starte jo fr jo heller, lyder lovrådsmedlemmets råd. Ottar Julsrud T ema Lovrådet i Rotary trer sammen hvert tredje år, og starter i år 24. april. Mte- ne holdes nå alltid i Chicago, nr Ro- tarys hovedkontor; tidligere var m- tene spredt over hele verden. Lovrådsrådsmedlemmene, som må ha vrt distriktsguvernrer, kan nå vel- ges for hyst tre treårsperioder. Her er dine representanter på Lovrå- det, COL 2010: Sverige: Martin Lindström 2320 Ann-Britt Åsebol 2330 Lennart Ekenberg 2340 John Örtengren 2350 Tord Kristoferson 2360 Karl-Ingvar Persson 2370 Ebbe Danielsson 2380 Kurt Boström 2390 Hans Wachtmeister 2400 Thord Söderlund 2410 Danmark: Jens Holm Jensen 1440 Leif Harald Kvaale, norsk nestor i lovrådsarbeidet, benytter anledningen til å hilse på Paul Harris. Support a humanitarian service project. GET INSPIRED FIND A PROJECT TAKE ACTION! Connect with projects worldwide www.rotary.orgprojectlink Arne Kromann 1450 Emil Christensen 1460 Nils Ove Jensen 1470 Robert Lawson-Smith 1480 Island: Gudmundur Björnsson 1360 Finland: Olavi Wetterstrand 1380 Matti Wall 1390 Matti Honkala 1400 Tauno Lovn 1410 Kari Tallberg 1420 Erkki Pasanen 1430 Norge: Leif Kvaale 2250 Ole-Ludvik Kleven 2260 Henning Ivarrud 2270 Einar Flttum 2280 Edrund Olaisen 2290 Anders Huuse 2300 Fritz Huitfeldt 2310
12
12 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Vår unika klubb Rotary Öresund RÖ har just fi rat sitt tusende möte sedan starten 1972. Det unika består av att klubben inte har några medlemmar, ingen klubbstyrel- se, inga medlemsavgifter, inga utskott, alla möten avhålls på HH färjan Tycho Brahe som går mellan Helsingborg och Helsingör. Mötet avhålls såväl i Danmark som i Sveri- ge och därmed i två olika rotarydistrikt. Lite historik först. Rotary presidenten Erik Wilkenson startade ett projekt kallat Ro- tary Öresund den 11:e juni 1971. Uppläg- get var att man skulle ha regelbundna In- tercitymöten. Vi bör dock tänka på att RÖ startades i en annan tidsålder med andra förutsättningar än dagens. Idag talar man dagligen om Öresundsregionen, integra- tionen och samverkan runt och över Öresund. Förmodligen är RÖ föregångare till alla dessa tankar. Finns det någon orga- nisation som regelbundet varje vecka un- der sex månader på året haft gemensam- ma möten för Svenskar och Danskar ända sedan 1972 och nu under 37 års tid upp- nått 1000 möten? Under denna tid skulle jag uppskatta att medlemmarna och gästerna fått lyssna till fyra till femhundra föredrag oftast om in- tressanta ämnen, som handlar om boende och affärsmöjligheter runt Öresund Vart- annat föredrag på danska och vartannat på svenska. Uppskattningsvis har 60 000 besökt dessa möten. Ett viktigt namn för tillblivelsen av RÖ är C.H. som står för Calle Hall. C.H. var sjökapten och VD för färjere- deriet LB färjorna i 20 år. LB står för Linje Buss. Ett handskrivet brev från C. H. med- delar kort och gott: Det var ingen Dum id När skall vi börja. Första offi ciella RÖ mötet ägde rum den 14:e april 1972. Pro- jektet gällde att organisera regelbundna sammankomster med tonvikt på kamrat- lig samvaro och med program speciellt in- riktat på gemensamt intressanta frågor. Vid denna tid var svensken Ernst Breitholtz Ri-president och han önskade lycka till. Lo- kalfrågan var avgörande. Rotarianen CH på LB färjorna ställde sig positiv till följande: Första klass baren på Regula är relativt li- ten, men är en avskiljbar lokal. Delat värdskap Varje klubb blir värdklubb var sjunde vecka. Vid denna tidpunkt fanns det fyra svenska klubbar i Helsingborg och tre danska i Helsingör med omnejd. Fredag fö- reslogs som mötesdag eftersom ingen klubb har möte denna dag. Notatet anger också att deltagande i RÖ mötena gäller som deltagare i ordinarie Rotary möten. I Danmark var överläkare Torsten Öster- gaard samtalspartnern som representant för Helsingörs Rk. Han vidarebefordrade Wilkinsons tankar och skrifter till övriga danska klubbar. Allt var inte lycka i starten för marknadsföringen hade inte kommit igång och första månadens deltagare blev sammanlagt 125. Efter sista mötet 29:e september 1972 skrev man att 800 rotaria- ner från de sju värdklubbarna besökt RÖ samt 400 gäster under sammanlagt 27 mö- ten. 1973 kom mer än 1500 gäster till RÖ Tusende mötet Nu till tusende mötet. Kassans och organi- sationens storlek gjorde att förhandsan- mälan inte var ett alternativ. Inbjudan skedde via guvernörens månadsbok, di- rekt mail till 600 medlemmar etc. Hela matsalen på Tycho Brahe med 200 platser var reserverad. Dock var det få som trodde på mer än 100 -150 gäster. Vi vet inte hur många som kom, men vi vet att rederiet fått betalt för 265 smörgåsbord i en matsal som rymmer 200. Att se dessa glupska Ro- tarianer tömma faten på buffn var en läcker syn. Tyvärr saknade jag tidtagarur annars hade vi haft nytt rekord i Guiness rekordbok för absolut snabbaste tömning av ett buffbord. Servitrisen hann knappt Unik rotaryklubb jubilerar på Öresund PDG i distr.2390 Claes Erk Nyman med hustru Kerstin njuter av maten foto: Kristian Vestergren. Helsingborgs borgmästare rotarianen Carin Wredström berättar om samarbetet över Öre- sund foto: Kristian Vestergren.
13
13Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Sve r i g e sätta ned fatet med dansk fl äskesteg, lax, sill m.m. innan det var tomt. Köket har sä- kert aldrig varit med om något liknande. Man hade inte möjlighet att laga ny mat på grund av tidsbrist utan fi ck lägga upp det man hade. Om köket var inställda på max 150 gäster och det kommer 265 är det en viss skillnad. Diskmaskinen gick för fullt men hann inte med i tempot. Det blev ont om tallrikar, bestick etc. till andra omgång- en. Alla var emellertid i sann rotaryanda glada och hade trevligt och hade förståel- se för eventuella problem. Efter maten hälsade Stig Bohman ansvarig RÖ, Sverige och Mogen Bille ansvarig RÖ, Danmark välkommen till gästerna. Lennart Nordegren tidigare ansvarig RÖberättade om gamla tider på RÖ. Helsingborgs borg- mästare rotarianen Carin Wredström berät- tade om Helsingborgs samarbete med Hel- singör. Vår guvernör för 2390, Leif Mazetti Nissen höll ett charmerande tal till gästerna och så gjorde även vår danska guvernör Pe- ter Staermose från distrikt 1470. Vi som var med kommer ihåg detta möte under många år. För Er som inte kom kan jag bara säga Sorry men vi hade inte plats för fl er. Organisationskommittn har lovat att bättra sig till 2000:e mötet, som plane- ras till år 2046. Du kommer väl även om ett nytt problem kan uppenbara sig 2046 ef- tersom fl ertalet kanske då behöver rullator. Kristian Vestergren Past Ass. Guvernör 2390 Efter fl era månaders planering var vårt SPLV läger äntligen igång. Det var ett gäng på 20 unga ledare som samlades en timme innan lägerdeltagarna anlände vid LESS segelklubb i Lerum vid sjön Aspen. Några ledare med mycket vana i bagaget från lik- nande evenemang blandades med helt gröna ledare som hade ett stort intresse och nyfi kenhet inför uppgiften. Fyra av ledarna av hade vi utbildat till specialinstruktörer vid Skota Hem ut- anför Stockholm. De fi ck där en grundlig genomgång av segling speciellt för funktionshindrade med allt vad det innebär. De förde med sig denna kun- skap till resten av ungdomsledarna. Det var annars en ganska stor blandning men alla ledarna kom med någon form av unik kunskap som kom till använd- ning under veckan. Blandade aktiviteter När de 14 deltagarna kom den första da- gen fi ck alla en ledare var som blev deras kompis och ledsagare under veckan. Detta både för att skapa en personlig relation genom denna äventyrliga vecka samt för säkerheten under lägret. Första uppgiften bestod i att göra en fl agga med samtligas handavtryck. Denna hissade vi sedan varje morgon. Eftersom själva syftet var segling och aktiviteter på sjön så tog ledarna ut grupper av deltagare för sjöturer allt efter- som under dagarna. De som stannade i land fi ck ta del av landaktiviteter som le- darna också stod för. Sjöaktiviteterna bestod till en början av veckan av motorbåtsturer för att bekan- ta sig med det blöta elementet. Delta- garna hade både fysiska och psykiska utmaningar, den senare gruppen över- vägde denna gång. Gradvis gick det över till mer segling och till slutet av vecka hade samtliga seglat! Att se självförtroendet växa under veckan för dessa deltagare var helt fantastiskt. Två riktigt minnesvärda aktiviteter på läg- ret var utfl ykten med lunch som gjordes tvärs över sjön samt en grillning den näst sista kvällen. På utfl ykten följde även TV 4 med oss, de gjorde ett längre reportage om oss den dagen. Grillkvällen avsluta- des med ett liveband och dans på altanen långt fram på kvällen - en riktig höjdare! Efter en lite osäker inledning där ledarna fi ck prova sig fram i sina roller kan vi kon- statera att för de fl esta deltagarna blev detta läger sommarens höjdpunkt. De allra fl esta kommer vi att få se igen nästa år - och det ser vi fram emot! Läs gärna mer om Lerum Aspen Rk och Segling på lika villkor på www.lerumas- penrk.se Magnus Dahln ansvarig för ledare och landaktiviteter vid SPLV För full segel Segling På Lika Villkor Ett projekt av Lerum Aspen Rk
14
14 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Sve r i g e En strålande sensommardag, anordnade Ulricehamns Rk för tredje gången en kon- sert till förmån för Rotary Foundations arbete med vatten till behövande. Till- sammans med klubbens partners Ulrice- hamns Tidning och Ulricehamns Spar- bank och övriga sponsorer blev det en verklig fullträff. Konserten har nästan utvecklats till en tradition; detta var tredje gången som den anordnades på temat Ulricehamns- Eko vilket innebär att artister med röt- terna i och nära Ulricehamn kommer hem för att ge sitt stöd till Rotarys arbete. Alla artisterna ställer upp helt ideellt och bi- drar med sina talanger. De fl esta av artis- terna har fått sina första musikala läro- spån via den kommunala musikskolan och Tingsholmsgymnasiet. De har sedan utvecklats vidare till att bli professionella artister eller vidareutbildat sig i bran- schen. Bredden var imponerande och spände från populär till klassisk musik, vi- sor, pop, rock och breakdance. Fjolårets konsert blev en stor framgång och biljetterna såldes slut på några tim- mar. Klubben tillsammans med artisterna beslöt på stående fot att göra en ny kon- sert redan i år men nu i en större lokal. Vår partner Ulricehamns Tidning gav oss stor lokal publicitet och Ulricehamns Sparbank hjälpte till att arrangera en utomordentlig konsertlokal i den lokala sporthallen med en kapacitet av drygt 900 personer. Biljet- terna sålde slut och lokalen var fylld när konserten startade. Konserten höll ett högt tempo under tre timmar och alla artister presenterades på storbildskärm innan de framförde sina nummer. Ändamålet med konserten var att förse byn Voi i Kenya med vatten www.voi-ulri- cehamn.se. Med anledning av dagens tema hade Spendrups välvilligt donerat 1000 fl askor Rotary-vatten. Varje besöka- re fi ck en vattenfl aska vid besöket. Planer- na och förhoppningarna är att vattenpro- jektet ska genomföras tillsammans med The Rotary Foundation som ett Matching Grant. Kaj B Nilsson TRF-kontakt Artistgala i Ulricehamn Lena Jinnegren kom från nordligaste Norge och spelade med humor och värme och stort inle- velse foto: Atelje Exclusif. Marcus Sigvardsson och Tomas Edelgård bjöd t.o.m. barnen på glädje gruppen Long Kalsong foto: Atelje Exclusif. Årjäng Rk passade på att sälja lotter vid målet för delsträcka Årjäng. Klub- ben hade bästa platsen vid målet som var förlagt till Årjängs travbana, där en stor publik höll till. Behållningen blev 2 000 som vi skickar till oavkortad PolioPlus. Rallyt startade I Jönköping med Årjäng som delmål. Slutmålet var Karlskoga. Rallyt kördes med äldre bilar, från 1981 och äldre. Klubben hade en kartläsare med Leif- Erik Granlund bland de tävlande. Årjängs egen PG Andersson var tving- ad att bryta tävlingen på grund av växellådeproblem. Sune Paulsson Överskott på lotteri- Midnattssolsrallyt går till PolioPlus
15
15Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Distrikt 2390 står åter i framkant för ett framgångsrikt projekt. I år är det fem år sedan RLU- Rotary Ledar Utbildning startade. Det fi rades med en härlig trädgårdsfest i augusti hemma hos initiativtagaren Claes- Erik Nyman. Ett 40-tal RLU:are med familjer, delar av distriktsledningen med DG Leif Mazetti-Nissen i spetsen och några äldre rotarianer hade samlats. Vi fi ck avnjuta god mat och dryck, lyssna till olika anföranden och ett mycket intressant och lärorikt föredrag av PRID Sölve Kernell. Kunskap föder energi och framåtanda Claes- Erik tänkte till och samlade några goda kraf- ter kring sin id. Efter en försiktig start är ut- bildningen sedan några år i full kraft. Treårig utbildning Syftet med utbildningen är att nå fram till ro- tarianer som vill och kan ta initiativ i olika Rotarysammanhang, som kan starta nya in- satser men även ta tag i de vi har på gång och driva dessa så att målsättningarna infrias. Grundläggande i utbildningen är vad Ro- tary gör och står för både i det långa och korta perspektivet men också för att hjäl- pa till att vidmakthålla Rotarys ideal och vara med om att utveckla och förbättra dessa i teori och praktik. Utbildningen är treårig med möten en gång per kvartal där varje möte har ett speciellt tema i olika rotaryrelevanta ämnen, ledar- skapsrelaterade ämnen och olika former av temaarbeten. Claes-Erik leder utbildningen och biträds av Kerstin Algeus samt före- dragshållare som plockas ur den fantastiska kunskapskälla som fi nns inom distriktet. Detta ger deltagarna en nyttig grund att stå på i deras fortsatta engagemang i klub- bar och distrikt. Examen sker vart tredje år vid högtidlig sammankomst med utdelande av diplom. Till dags datum har två grupper genom- gått utbildningen, två grupper är på gång och en femte grupp har nyligen startats. Det gläder oss också mycket att vi kunnat bidraga med vår erfarenhet inför vårt danska granndistrikts, 1470, uppstart av motsvarande utbildning. Finansieringen är helt fristående och kom- mer till någon del från intäkterna på vårt Yrkesregister och från välvilliga sponsorer. Hans Pripp PDG 2390 Linköping-Malmen Rk grundades 9 juni 1969, och fi rade sin 40-årsdag 2009 med fest på hotell Ekoxen i Linköping Presidenten Ann-Kathrine Granrus häls- ningstalade och gjorde en expos över de 40 åren. Antalet medlemmar i Malmens Rk har ökat från ett 30-tal till idag över 70. Namnet Malmen erhöll klubben pga. den stora betydelse fl yget hade, och har, för Linköping, och där det militära fl yget hål- ler till på Malmen, en del av Linköping. En av grundarna till Linköping-Malmen Rk och tillika dess första president, Hans Zet- terquist, framhöll bl.a. den stora betydelse ungdomsarbetet i Rotary har nationellt så- väl som internationellt, där inte minst Mal- men varit mycket aktivt. Allan Falk, Rotary-Malmens fl ygande sil- versmed, hade till verkat en silverskål som överlämnades till det lotteri som hölls un- der kvällen. Lotteriet inbringade 3 300 Kr, och motsvarande summa tillsköts från Malmens egen kassa. Den således sam- manlagda summan på 6 600 Skr beslöt skänkas till Nattvandrarna i Linköping, en organisation med frivilliga vuxna som kvällar och nätter rör sig bland stadens ungdomar, och som har stor betydelse för kontakter med dem och för att dämpa konfl ikter. Beloppet överlämnades till Ing- Marie Irhede, initiativtagare till och aktiv i Nattvandrarna, vid en rotary lunch efter sommaren. Gunilla Sydsjö president Rotary Malmen Första kullen utexaminerade RLU:are Vi tänker på framtiden och roar oss i nutiden Linköping-Malmen Rk 40-årsjubilerar Past president samt mottagaren Ing-Marie Irhede Nattvandrarna i Linköping. Insamlingen resulte- rade i 6600 kronor.
16
16 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Klubben har lika många kvinnor som män i klubben. De fl esta föredragshållare mer än 80 % är externa föredragshållare. Klubb är liten, ca 25 medlemmar - trots detta gör vi en jätteinsats med att organisera och samordna midsommarfi randet i Tors- by Kommun mer än 12 000 besökare un- der midsommar. Genom detta får vi för- utom god reklam för Rotary även in pengar för bidrag till klubben så vi kan öka våra egna inbetalningar till TRF, Läkarban- ken, dela ut årligt stipendium mm Dagen före midsommar börjar fi randet, då ett antal av våra kvinnliga medlemmar är ute och samlar blommor att klä midsom- marstång och kransar med. Senare på kväl- len fl ätas lövgirlanger att smycka scenen med på Gamla Torget. För att göra PR runt våra aktiviteter har vi bjudit in till presskonferens vilket resulte- rat i att NWT Nya WermlandsTidningen skrev, Lokalradion sände midsommarafton och VF Värmlands Folkblad hade nästan helt uppslag om fi randet. Kommunens ljustavlor vid E45 annonserade. Bra överskott För att fi nansiera detta omfattande fi rande anordnar vi ett lotteri med 25 fi na vinster som sponsorer har skänkt. Vi säljer mellan 4 och 6 000 lotter 20 krst. Vårt engage- mang är i storleksordningen väl över 100 000 kr varje år och vi brukar få ett överskott mellan 10 och 20 000 kr. Detta underlättar för oss att stödja TRF, PolioPlus, Svenska Lä- karbanken, fullfölja åtaganden med del i renovering av barnhem i Lettland mm. Vi är ändå mycket nöjda och har fått ett enormt gensvar för vårt engagemang som sysselsatte 20 av våra 24 medlemmar. Det känns viktigt att föra den mer än 100 år gamla traditionen vidare i Torsby med bl a dans på Gamla Torget. Vid pass kl 21.00 startade vuxendansen på Gamla Torget med dansbandet Fernandoz. De spelade i år för 16 gången här på mid- sommarafton. Anders och Git sjöng så det ljöd långt utöver och utanför torget. Vi midnatt slutade försäljningen av lotter och vi hade dragning i lotteriet. Första pris var en lekstuga med knuttim- rad sandlåda till. Vinstdragningen medde- lades från scenen tillsammans med mera PR för Rotary. Då musiken tystnade vid 02-tiden på nat- ten rev midsommargeneralen ner en or- dentlig applåd för dansbandet Fernandoz som önskades välkomna tillbaka nästa midsommarafton. Även rotaryklubben fi ck en stor applåd av publiken som uppskat- tat hela evenemanget. För oss är det viktigt att fortsätta denna lokala tradition för folket i Torsby - och för- resten hela Värmland. Man kom från Karl- stad, Molkom, Arvika, Hagfors och alla svenska, norska, danska, holländska, tyska besökare. Alla roar sig och på midsommar- afton har vi inte några problem. Torsby Rk, som bildades 1985 har haft an- svaret för fi randet och samordningen med andra aktörer sedan 1992. Jörgen Edberg past president Sve r i g e Torsby Rk en ovanlig klubb? På kvällen fl ätas lövgirlanger att smycka scenen med på Gamla Torget foto: Jörgen Edberg .
17
17Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Sommarläger genomfördes med stöd av Helsingborg-Kärnan Rk. 14 ungdomar från 12 olika länder deltog i lägret under temat: Natur, miljö och fri- luftsliv. Planeringen för lägret påbörjades för ungefär ett år sedan, då en galen id väckts. Gruppen var förlagd på Helsing- borgs naturskola Hjälmsjövik utanför Ör- kelljunga där vi hade självhushåll. Olika aktiviteter har genomförts i nord- västra Skånes natur. Dressincykling mellan Klippan och Ljungbyhed blev en succ då ingen ens hört talas om något sådant tidi- gare. Två dagars vandring på Skåneleden med övernattning utanför Skäralid blev en tuff uppgift. Helsingborgs Dagblad i Örkelljunga hade kontaktats och en journalist kom ut och intervjuade några ungdomar. Det resulte- rade i en trevlig artikel i NST. Många strapatser Den krävande vandringen följdes av sov- morgon och ett eftermiddagsbesök på Skånes Djurpark. Paddling på Rönne å fi ck en något kaotisk start fastän Kent Stridh, FalsterboVellinge Rk, instruerat deltagarna. Många hade aldrig paddlat förr och de fl esta kanoterna gick helst på tvären. Det var inte utan att man undrade hur det skulle gå. På söndagen fi ck vi en vandring i Fulltofta naturområde med en utomordentlig guid- ning av Kenneth Joelsson, Skogssällskapet. På kvällen kom presidenten i Helsingborg- Kärnan Rk, Lars Friberg och standar utväx- lades. Carin Wredström, hedersmedlem i Helsingborg-Kärnan Rk visade rådhuset och Inger Munck, Helsingborg-Kärnan Rk, guidade på en stadsvandring. Sammanfattningsvis kan man säga att det blev intensiva tio dagar med mycket akti- viteter, prat och skratt och litet sömn. Ut- värderingen visar att ungdomarna var nöjda. Men det behövs hjälp från många håll för att genomföra ett läger så här. Det hade inte gått utan den hjälpen. Birgitta Arnving-Friberg DC Rotarys ungdomsutbyte i distrikt 2390 Helsingborg Kärnans Rk:s sommarläger Sommarlägrets ungdomar samlade Fullt ös i banan
18
18 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Arne Gnther som i år fyller 80 år har alltid varit mycket intresserad av musik. Han är upphovsmannen till det årligt återkom- mande musikstipendiet i Kalmar Nyckel Rk: s regi. Det hela började i samband med en middag hemma hos Ernst Breitholz, in- ternationell Rotary president 1971-1972. Han visste att Arne Gnther skulle vara president i Kalmar Nyckel Rk 1981-1982, varför han under middagen frågade, vad han tänkte göra för klubben det året. Mitt bästa svarade Gnther. Då frågade Breit- holz; Har du något specialintresse? Arne Gnthers svar kom snabbt och var musik. Detta ledde till att en musikstipendiefond i klubben bildades att i samverkan med Svenska Kyrkan ordna konserter, vars in- täkter skulle gå till att fortlöpande dela ut ett stipendium till ungdomar från Kalmar med omnejd, som påbörjat studier vid nå- gon av landets musikhögskolor. Konserterna i Kalmar Domkyrka som inled- des med generös medverkan av bland annat hovsångaren Nicolai Gedda och dåvarande skådespelaren vid Dramatiska Teatern Stella Skarsgård med Stagnelius recitationer var början till en rad av konserter, och stipendie- utdelning, som fortfarande lever vidare. Stipendiat från Emmaboda Årets musikstipendium som delades ut av Kalmar Nyckel Rk gick till Karin Gustafsson, 25 år, från Emmaboda. Hon studerar för närvarande vid Musikhögskolan i Malmö. Utdelningen av stipendiet som är på 10 000 kronor skedde i samband med en kon- sert i Birgittakyrkan. Där framträdde bland annat den unga japanska pianisten Mika- ko Kishi som är utbytesstudent i Rotarys regi i Kalmar. Medverkade gjorde också konsertpianisten Natalja Charkowa och violinisten Konstantin Charkow samt Bir- gitte Sångare under ledning av Dag Vide- ke. Sedan 1980-talet har Rotarys musiksti- pendiefond, i samarbete med kyrkan, delat ut 10 000 kronor till en musikstuderande person med anknytning till länet som stu- derar vid någon av landets musikhögsko- lor. Alla intäkter vid konserttillfället går till stipendiefonden, Rotary Foundation och Birgittakyrkans musikverksamhet. Tidigare stipendiater har bland andra varit Tua Åberg, Pernilla Ingvarsdotter, Carl- Henrik Fernandi, Martinz Zalite och senast Karin Gustafsson. Arne Gnther Karin Gustafsson, Stipendiat, Eva Enochsson, president foto: Bo Tallhage. Arne Gunthers musikintresse skapade stipendier Mora Rk välkomnar alla skidintresserade rotarianer att deltaga i StafettVasan freda- gen 5 mars 2010. Anmälan sker direkt till Vasaloppet, www.vasaloppet.se eller på telefon 0250-39200, genom att ni anger er Rotaryklubbs namn. 5 deltagare i varje lag. Mora Rk har instiftat en vacker Dalahäst som vandringspris till vinnande rota- ryklubb. Den errövrades 2009 av Falu Kop- parvågens Rk. Vi ses i skidspåret! Bengt Hedenmark Mora Rk StafettVasan 2010
19
19Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Den nye guvernören för distrikt 2390, Leif Mazetti-Nissen, besökte i början av sep- tember Lunds Laurenius Rk. Det var samti- digt start för lundaklubbens Karriärpro- gram. Det vänder sig till yngre personer av båda könen, som studerar eller nyligen har börjat yrkesarbeta. Efter ansökan har sex personer, två kvinnliga och fyra manliga, antagits till programmet. - Deltagarna kommer under verksamhets- året att vara med på klubbens veckomö- ten och lyssna till intressanta föredrag, be- rättar klubbens president Per Högsten. - Varje deltagare har två mentorer från vår klubb och som är etablerade i yrkeslivet. Med hjälp av sina nätverk ska de tillsam- mans med deltagarna utveckla individu- ella program. Besök på olika arbetsplatser i regionen ingå också. Karriärprogrammet är kostnadsfritt och luncherna subventio- neras av klubben. Lundaklubben har inlett samarbete med Arbetslivscenter vid Lunds universitet, som nyligen har startat ett mentorspro- gram. Det ingår i en karriärservice, som ska underlätta studenternas utträde på ar- betsmarknaden. - Mig veterligen så fi nns inget motsvaran- de program inom svenska Rotary, sa guver- nören Leif Mazetti-Nissen. Det vore roligt om fl er klubbar i distriktet vill följa efter. - Vi hoppas också att deltagarna ska bli in- tresserade av rotaryrörelsen, som idag har 1,2 miljoner medlemmar i över 200 länder. Rotary driver humanitära projekt i utveck- lingsländer och har dessutom stipendier för studenter och ungdomsutbyte för gymnasister. Christer Hjort Lunds Laurentius Rk DG besök vid start av karriärprogram i Lund Det sägas att Sten Broman hatade drag- spel. Men han hade ändrat sig om han fått höra Malmö-Citys urstyva musikstipendia- ter Anette Hall och Buzor Nenic spela ack- ordion på sin uppvisningskonsert. Fingrarna fullkomligt fl addrade över tang- enterna på musikinstrumentet, som är nära släkt med dragspelet, handklaveret eller dragharmonikan, när de båda satte igång. Malmö-City har i över tio år delat ut ett musikstipendium på 10 000 kronor. Förra året vann en cellist, i år var det dags för två ackordionstudenter som tar examen i vår efter fem års studier. Efter en god middag på restaurang SMAK i Malmö Konsthall tog de två musikerna över. De fi ck 5 000 kronor var som delades ut av presidenten Dag Sundewall, vi bjöds på mu- sik under en nästan timme lång konsert. Inspirerande uppträdanden Först ut var Buzor med La Valse Margaux samt Tango pour Claude, båda av Richard Galliano. Sen följde Kosovski Mozaik av Brai- mir Djokic och Hora Lautariler av G. Dinico. Anette övertog spelet med Toccata nr 1 av Ole Schmidt. Capriccio av Albin Repnikov och hon avslutade med Milonga del Angel av Astor Piazzolla. Vi var alla överväldigade av deras skicklig- het. Vem kunde ana att ackordion var ett sådant välljudande och vackert instrument! Anettes och Buzors musikpedagog på Mu- sikhögskolan, Lars Holm, tog fram en an- nan charmig sida av denna dragspelsvari- ant. Han bara stegade fram, bad att få låna Anettes ackordion och på ett fi nstämt vis spelade han som avslutning Evert Taubes Nocturne och Dans på Sunnanö. Vilken kväll för oss dryga fyrtio personer som var med. Christina Kallum P.S. Sten Broman 1902-1983 hatade väl kan- ske inte dragspel. Men i TV-programmet Gäst hos Hagge sa han: - Dragspelsmusik fungerar alldeles ut- märkt som surrogat om man befi nner sig i Finnskogarna eller på en båt. DG Leif Mazetti-Nissen omgiven av fr. v Per Högsten, president Lunds Laurentius, Karriärprogrammets deltagare Isabelle Jönsson, Veronika Hedenberg, Theodor Bäckström, Jesper Dahl, Rickard Levin och Magnus Ingvarsson foto: S-O Stark. Fr.v Professor Holm, stipendiaterna Anette Hall och Buzor Nenic samt klubbens president Dag Sundewall Stipendiater i Malmö City Rk
20
20 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Uppsala Östra Rk driver ett projekt i syfte att hjälpa barn och ungdomar till förälder som drabbats av en demenssjukdom. De fi nns i hela världen och Rotary kan med sin organi- sationsstruktur hjälpa till att öka kunskapen inom och utom klubbarna och utom och inom landet. Därmed kan Rotary bistå barn och ungdomar till demenssjuka föräldrar nationellt och framöver även internationellt. Ansvariga inom klubben är Kerstin Lund- ström och Lennart Wågström. Därtill är Su- sanne Axelsson, Sundsvall, knuten till pro- jektet. Susanne är en av de ungdomar som i unga år blev förälder till sin mamma som blev demenssjuk. Susanne arbetar i dag genom sin hemsida www.unganhorig. se med att stötta andra ungdomar i samma situation. Kerstin är sjuksköterska med de- menssjukdomar som sin specialitet och föreläser i dag för kommuner, vårdsperso- nal, närstående inom och utom landet. Lennart bistår i handläggande av projektet och har vänner som insjuknat i demens. Isolerade barn Barn till demenssjuka föräldrar lever ett isolerat liv. De måste hjälpa sina föräldrar och tar inte gärna med kamrater hem då man inte vill visa upp sin sjuke förälder. De har också svårt att delta i aktiviteter utan- för skolan då de behövs i hemmet eller att ingen kanske kan skjutsa dem till olika ak- tiviteter. Skolgången kan bli lidande. Demenssjukdomar diagnostiseras tidigare i dag. Det fi nns föräldrar som redan vid 35 års ålder kan ha en demenssjukdom. I dag fi nns ca 2000 barn och ungdomar som har en demenssjuk förälder. I Sverige fi nns det cirka 10 000 personer under 65 år som har en demenssjukdom. Klubben har tagit fram ett häfte som skall ge stöd för ett drabbat barn eller ungdom. Häftet kommer att kunna erhållas av sjuk- husens läkare eller via någon rotaryklubb . DVD som hjälp Uppsala Östra Rk projekt är färdigutvecklat och de vill ge detta till övriga rotaryklubbar i Sverige med en önskan att någon klubb på varje ort tar sig an projektet och ger hjälp till dessa barn och ungdomar. Efter redovisning på distriktskonferens 2350 den 18 oktober 2008 har Uppsala Östra Rk sänt ut materialet till Sveriges alla rotaryklubbar. I utskicket in- gick även en DVD som bland annat visar syst- rarna Marias och Sofi as livssituation när deras pappa drabbats av Alzheimers sjukdom. En fi lm som berör tittaren. Projektet är inte i första hand ekonomiskt beroende utan består främst av personliga insatser som att hjälpa en ung anhörig med att ringa myndigheter, läkare, hjälpa till med skolarbete, kanske skjutsa till någon aktivitet om föräldern inte kan köra bil längre mm. Genom stöd från Alzheimerfonden, Alzhei- merföreningen i Sverige, Demensförbun- det och inte minst Rotary har Uppsala Östra haft möjlighet till tryck, inköp och distribu- tion och kan framöver även bistå distrikten. Uppsala Östra Rk hoppas och önskar att projektet skall inspirera andra Rotaryklub- bar att bistå dessa barn och ungdomar. Lennart Wågström Hur skall man agera I den känsliga frågan om jordens överbefolkning? Många rotarianer engagerar sig i problematiken och inom Ro- tary fi nns en så kallad Action Group för be- folkningsfrågor och bestående utveckling: Rotarian Action Group for Population Growth and Sustainable Development RFPD. En av utgångspunkterna i arbetet och pro- jekt inom detta område är vetskapen att om man minskar fattigdom och höjer standarden för kvinnor och kvalitn i för- lossnings- och barnavården i låginkomst- länder, blir resultatet en minskad befolk- ningsökning. Utbildning är också en mycket viktig faktor som bidrar till ökad livskvalitet för mödrar och barn och där- med bestående utveckling och på sikt en minskad befolkningsökning. RFPD stöder projekt inom dessa områden för att minska barnadödlighet och förbätt- ra situationen för mödrar genom kvalitets- höjande insatser och utbildning. Ovanstående typer av insatser ligger helt i linje med de sex fokusområden som Ro- tary Foundation kommer att stödja: Fred och förebygga ocheller lösa konfl ikter, Fö- rebygga ocheller behandla sjukdomar, Vatten och sanitet, Mödra- och barnavård, Grundläggande skolgång och alfabetise- ring samt Ekonomisk utveckling och sam- hällsutveckling. RFPD har medlemmar i många länder. Ordförande sedan Convention i Birming- ham i somras är Harald Marschner från Wien. Harald var DG 05-06, d.v.s. samma år som Carl-Wilhelm Stenhammar var RI-president. I Sverige är jag sedan i våras representant för RFPD som Country Chair och hoppas kunna väcka intresse för RFPD och skapa en nationell styrelse för och ett ökande an- tal medlemmar i RFPD. RFPD har en hemsida www.rifpd.org Be- sök den och läs om verksamheten och de projekt som stöds av RFPD. Jag svarar ock- så gärna på frågor. Leif Lindblad PDG Distrikt 2360 Aktionsgrupp för hållbar utveckling Susanne, Lennart och Kerstin Demensprojekt i Uppsala
21
21Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Kalmar Slott Rk ville göra något positivt för de ensamkommande fl yktingbarn som fi nns i Kalmar kommun. Efter kontakt med ansva- riga på Kalmar kommun bestämde klubben sig för att köpa ett volleybollnät till de åtta asylsökande ungdomar mellan 14 och 18 år som just nu bor på Villa Ossian i Påryd. Vi har en ganska omfattande internationell hjälpverksamhet, berättar Arne Persson som är president i klubben. Men ibland känns det bra att göra en insats även på hemmaplan. Det var fl yktingsamordnare Ola Svens- son som förmedlade kontakten med fl yktingbarnen. Det är alltid roligt när någon vill hjälpa till. Det fi nns alltid önskemål om saker som vi inte har råd med själva. Personalgruppen pratade med ungdomarna och efter lite diskussion kom man fram till att man ville ha ett volleybollnät av bättre kvalitet. Det gamla nätet var utslitet, berättar Ola Svensson. Och sommartid ägnar ungdo- marna mycket tid åt att spela volleyboll. Vi hoppas att gåvan ska komma till an- vändning och att den kommer att göra var- dagen lite roligare för en utsatt grupp i sam- hället, säger Arne Persson. Vi i Rotary kanske ska utmana dem på en match i sommar! Ola Svensson och Arne Persson vid Villa Ossian Flyktinghjälp på hemmaplan Augustisolen lyste över den vackra fjorden Byfjorden. Ljungskile Rk: s ungdomsläger för utbytesstudenter, stävade med TS Brit- ta i god fart väster ut. Kostnaderna för läg- ret delas mellan charterpresidenten Stig- Göran Olovsons minnesfond, Ljungskile Rk och distriktet 2360. Fonden var initiativta- gare till lägret som under fl era år genom- fördes på KFUMKFUK lägergård Sparrevi- ken under ledning av rotaryidealisten Mickael Nilsson. Mikael tyckte att det räck- te med att ansvara för lägret under 8 år så förra året var första gången som vi seglade. Efter att på Bohusläns Museum fått lite av en historisk inblick i landskapet Bohuslän var det dags att embarkera TS Britta. Det var 14 utby- tesstudenter, 6 ungdomar från Rotex och 4 ledare från Ljungskile Rk samt en besättning på 6 man. Färden gick genom det vackra Bo- huslänska fjordlandskapet ut mot Grundsund. Vi slog knopar, vilade, klättrade i peket och hängde ut över framforsande hav. Väl framme visade Johan Palm hur man hanterar brännmaneter utan att bränna sig, vilket genast ingav stor respekt, fram- för allt hos fl ickorna. Den första seglings- dagen var det några av studenterna som inte ville att den skulle ta slut. Kvällen av- slutades med att alla hade möjlighet att klättra upp i riggen. Vad häftigt det var att få se TS Britta och havet under sig. Tidig väckning Vi väcktes tidigt, lite för tidigt tyckte några av ungdomarna, men efter att ha sovit i nätet under bogsprötet eller på taket till däckshuset eller i trånga kojer under däck seglade vi ut på Gullmarn. Att sätta segel, skota hem, hala segel, navigera, styra, vad mer kan begära av en segling, jo att få bada. Några av oss badade på hemvägen i Kalvöfjorden, härligt och uppfriskande. Att få vara med om allt detta, få se glädjen och nyfi kenheten hos ungdomarna är en gåva till oss. Jag skulle önska att fl er rotaria- ner kunde få uppleva och känna den eufori som många av ungdomarna ger uttryck för. Ett stort tack vill jag ge till TS Brittas be- sättning med kaptenen Ronny Malmqvist i spetsen för mycket god mat, härlig segling och riktigt roligt ombord. Ett särskilt tack till Victor Johansson som åkte hem från sin sjökaptensutbildning i Kalmar för att vara med som instruktör ombord. Lars-Magnus Olovson Ljungskile Rk Ungdomsläger för utbytesstudenter Lägerdeltagarna i marin miljö
22
22 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Sve r i g e För första gången har det anordnats en återvändarträff för svenska utbytesstu- denter inom Rotary. Cirka 50 ungdomar från hela landet kom till Sandviken sista helgen i september och bjöds på program under tre dagar. - Det blev mycket lyckat. Jag tror att ungdo- marna behöver träffas. Och de har behov av att utbyta erfarenheter med andra som va- rit med om ungefär samma sak som de själ- va, säger Claes Löthman, som inom Sandvi- kens Rk varit huvudansvarig för träffen. Programmet startade på fredag eftermid- dag med välkomsthälsning av kommunal- rådet Monica Jakobsson. Lördagsförmid- dagens höjdpunkt var en föreläsning av Anders Carlberg från Fryshuset. Han talade bland annat om relationer mellan föräld- rar och barn. Ett inspirerande tal som ock- så lockade till många skratt. På eftermiddagen var det dags att besöka Sandviks huvudkontor. Där berättade Björn Pettersson om sina erfarenheter av att själv ha varit utbytesstudent och den betydelse han haft av det vid exempelvis utlandstjänstgöring i sitt yrke. Disco och show På söndagen berättade Olle Eriksson om Sandvikens Rk: s projekt i Tanzania och Monica Rubin Svensson talade om ung- domsutbytet i Sverige. Söndagen avsluta- des med att ungdomarna själva berättade vad de varit med om i de olika länderna. Förutom de mera allvarliga inslagen hann man också med disco på lördagskvällen och en show där ungdomarna uppträdde inför varann. - Totalt har dagarna i Sandviken varit jät- telyckade, säger Claes Löthman. - Året som utbytesstudent har varit enormt givande. Det kan inte jämföras med något man gjort tidigare, säger en av ungdomarna. - Man har fått vänner för livet och har lärt sig det franska språket, berättade Frida Boson från Garphyttan som varit i Frankrike ett år. Svårt med språket Carl Rydn från Gagnef hade valt att stude- ra i Japan eftersom det är ett intressant land. Han råkade på svårigheter omedelbart. - Värdfamiljen pratade bara mycket bruten engelska som jag knappt förstod. Bara att lära sig det japanska språket var en enorm utmaning, säger Carl Rydn och tillägger: - Man lär sig uppskatta mycket i Sverige när man vistats utomlands en tid. Tua Hallström från Leksand var i USA. - Man får känna landet och människorna på ett bra sätt när man vistas där ett år, säger hon. Claes Löthman hoppas på fortsatta åter- vändarträffar varje år. - Vi måste bli bättre inom Rotary på uppfölj- ning av det här slaget. Ett drömscenario är att ungdomarna efter hemkomst och åter- vändarträff, förutom föredrag i klubben, kan ha föredrag för intresserade i andra sammanhang. Och de kan informera i sko- lorna för att göra Rotarys arbete mera känt. Bernt Stenmark Anders Carlberg från Fryshuset höll föredrag un- der återvändardagarna foto: Bernt Stenmark. En del av de ungdomar som samlades i Sandviken. Carl Rydn, Gagnef, ett år i Japan, Lotta Hallnäs, Örnsköldsvik, Australien, Beata Lindqvist, Varberg, Australien, Tua Hallström, Leksand, USA, Amy Redmo, Tibro, Canada, Jasmin Öjbro, Sollentuna, Japan och Frida Boson, Garphyttan, Frankrike. Claes Löthman från Sandvikens Rotaryklubb längst upp till höger på bilden foto: Bernt Stenmark. Återvändarträff i Sandviken
23
23Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Närmare 60 av Solgårdens gäster tackade ja när Sollefteå Nipan Rk för fjortonde gången inviterade till kaffe och musikalisk trevnad. Evenemanget ägde rum på Alla Helgons Dag i den stora, ljusa samlingssa- len. Fyra långbord dukades upp. Presidenten Gunnar Stålhand höll ett fö- redömligt kort välkomstanförande. Ken- neth Lindholm, sång, gitarr och bas, och Gunnar Stålhand, sång och piano, bjöd därnäst på ett brett musikaliskt program. Svensk folkmusik blandades med interna- tionellt erkända stycken. Eldig tango följ- des av allsång. Som avslutning framfördes Taubes Vals på Sunnanö i den version vi vant oss att höra men även i Taubes ur- sprungliga mollversion. Så tog nestorn Gunnar Granholm kom- mandot och ansvarade för servering av kaffe, vetebröd i olika former samt ett antal sorters kakor. Åtgången imponerade. Det behagliga sorl som tyder på trivsel och ge- myt kunde tydligt höras. Detta förstärktes när brickan med avec bars in. Sedan gårdsrådets ordförande tackat för underhållning och förplägnad utlo- vade presidenten en jubileumsföreställ- ning nästa år. Sammankomsten avslutades på sedvan- ligt sätt med att de gäster som så öns- kade fi ck möjlighet besöka närbelägna kyrkogårdar. Följande medlemmar medverkade: Alf Bergqvist, Örjan Eriksson, Gunnar Gran- holm, Kenneth Lindholm, Stefan Ohlsson, Christer Persson, Carl-Axel Sahlman, Her- vor Sjödin och Gunnar Stålhand. Anna Britta Persson, Eva Sahlman och Ing- rid Stålhand gav resolut förstärkning. Text: Christer Persson Regn och kyla kunde inte hindra 200 tappra golfspelare från att delta golftävlingarna som anordnades av rotaryklubbarna på Höglan- det. Engagemanget har säkert sin grund i att tävlingen genomförs till förmån för Rotarys internationella strävan att medverka till ut- rotningen av polion i världen; PolioPlus-kam- panjen. Tävlingen spelades i Eksjö, Nässjö och VetlandaSävsjö på samma dag, samma klockslag och för samma ändamål. Totalt blev överskottet 150 000 kronor, som räcker till att bekosta 30 000 vaccinationer. Grundtanken med tävlingen är att årligen samla in pengar till ett bestämt ändamål, skapa nätverk mellan deltagarna och ha roligt samtidigt som det tydliggör bilden av Rotarys verksamhet. - Det skall vara så kul att vara med så det ska vara kö för att få vara med, säger Ola Stålebrink initiativtagare till tävlingen. Sponsorer anmäler ett lag bestående av 4 spelare som kan vara kunder, leverantörer, anställda eller vänner. De tre bästa resulta- ten från laget läggs ihop och ger lagets resultat. Det fi nns även en individuell A och B-klass. Spelformen är slaggolf i alla klasser med shotgunstart. För att lära kän- na nya medmänniskor så väljer en del att inte spela ihop med sitt lag på banan. Tack vare det lättkommunicerade budska- pet med PolioPlus har det varit ett fantas- tiskt gensvar från företag och organisatio- ner, som har ställt upp med lag, - Vi ser fram emot den dag då satsningen på polisbekämpning är överfl ödig och sjukdomen huvudsakligen är eliminerad. .År 2010 den 4 juni kommer tävlingen att utökas med fl er klubbar och målet är att få ett överskott på mer än 1 000 000 kr. Visionen är att en dag i framtiden så spelas tävlingen på samma dag, samma klockslag, samma ändamål över hela landet med kan- ske över 25 000 deltagare. Ola StålebrinkLena Wermelin svingar. Rotarygolf gav 30 000 vaccinationer Dags att servera avecen Foto: Carl-Axel Sahlman. Rotary på Solgården
24
24 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Sve r i g e Tanken att hjälpa barn i Ukraina har länge funnits i Broby Rk. Sedan lång tid tillbaka har vi sponsrat Broby sommarläger för barn med anknytning till Tjernobylkatastrofen. Genom detta läger har vi fått kontakt med Tanya och Nick Tyshchuk och deras arbete med gatubarn och andra fattiga barn i Kiev. Sex dagar i veckan bjuder de barnen på mat. Barnen har även möjlighet att duscha och få rena kläder. Med hjälp av lärare och ledare får de stöd med läxor och andra aktiviteter. Samarbetet med Tanya och Nick har pågått sedan 2005. Med hjälp av loppmarknad, konserter och lotterier kunde vi sponsra dem de två första åren. År 2007 sökte vi till- sammans med RC Kyiv Multinational med- el från TRF och vi fi ck ett Matching Grant. Utvecklingen i Ukraina går mycket lång- samt. Kostnaden för mat och hyror har tre- dubblats och vi måste även i fortsättning- en sponsra Tanya och Nick i deras ovärderliga jobb att förhindra att fattiga barn hamnar på gatan. Sedan ett år tillba- ka är Tanya och Nicks verksamhet registre- rad under namnet Kids club Maria Resa till Kiev Syfte med resan till Kiev var att följa upp vårt projekt som pågått under snart två år, besöka Kids club Maria, diskutera med ledarna, deltaga i arbetet och umgås med barnen för att få en uppfattning om verk- samheten. Och besöka vår samarbetsklubb RC Kyiv Multinational för att diskutera fort- sättningen på projektet samt att tillsam- mans söka ytterligare medel från TRF Efter ankomst till Kiev besökte vi en familj på sex personer som numera bor i en järn- vägsvagn delad på mitten. De var tvungna att sälja sin lägenhet för att få pengar till en hjärnoperation som var nödvändig för deras cancersjuke son. Dagen därpå kom Tanya och hämtade oss. Vi åkte till en familj som bor ca 5 mil söder om Kiev. De har under två år tagit hand om tre föräldralösa fl ickor som nu förhopp- ningsvis blir adopterade och får ett hem i USA. Värdfamiljen 9 personer bodde tidi- gare i närheten av Tjernobyl och fi ck efter den stora olyckan så småningom en ny bo- stad där de nu bor. De har stora grönsaks- land och djur som underlättar för hushålls- kassan. De tre omhändertagna fl ickorna Katja, Dascha och Tanya följde med oss tillbaka till Kiev för att nästföljande dag åka till USA och provbo hos sin nya familj. Fortsatt samarbete Nästa dag följde Tanya de tre fl ickorna Katja, Dascha och Tanya till fl ygplatsen. De stod inför en resa till en helt ny värld, som troligen ska ge dem en större trygghet än tidigare. De behövde stöd in i det sista. På kvällen var vi redo att besöka RC Kyiv Multinational. Vi blev väl mottagna och förstod snart att vi inte var de enda gäs- terna. En GSE grupp från Pennsylvania, USA var också på plats. RC Kyiv Multinatio- nal har dessutom medlemmar med ur- sprung från fl era olika länder bl. a Sverige, så det blev verkligen en internationell kväll. Klubben är en liten, mycket informell klubb med fl era egna projekt i Kiev. Vi kunde diskutera fortsättningen på vårt projekt med president, inkommande presi- dent, kassör samt vår kontaktperson sedan tidigare, Roman Schwed. Alla var impone- rade av Tanya och Nicks jobb och överens med oss om att projektet måste fortsätta tills läget i Ukraina har stabiliserats. Samar- betet mellan RC Kyiv Multinational och RK Broby kommer att fortsätta och en ny an- sökan sändas till TRF Evanston och för- hoppningsvis ge oss ytterligare ett MG för att kunna stödja Kids club Maria. Förklarande museibesök Tanya var åter på plats och tog oss med till Chernobylmuseet. Idag ett nationalmuse- um med mycket hög status. Vi fi ck en syn- nerligen åskådlig och intressant informa- tion om det stora kärnkraftshaveriet och bakgrund till varför barn i Ukraina behöver komma på sommarläger i andra länder. På eftermiddagen besökte vi familjer vars barn besöker Kids club Maria. En familj be- stod av mor och två döttrar samt den äldsta dotterns 18 år gammal fyra barn och sam- bo. De bor i en lägenhet om två rum och kök, i mycket dåligt skick. Fadern är död sedan två år tillbaka alkohol. Även modern är al- koholist. Ingen i familjen har arbete. Barnen besöker Kids club Maria varje dag för att få mat och vara med på olika aktiviteter. De små barnen får kläder och blöjor. Vi är övertygade om att Brobys Rk stöd till Tanya och Nicks arbete faller i god jord och att det förhindrar att många barn i Kiev hamnar på gatan. Leif Karström, Rose-Marie Hbinette Broby Rk Broby Rk: s skolgångsprojekt i Kiev Hjälp med läxorna foto: Rose-Marie Hbinette. Kök i lägenhet som vi besöktfoto: Rose-Marie H- binette.
25
25Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Lördagen den 26 oktober samlades ett an- tal Göteborgsklubbar och samlade in pengar i Brunnsparken under mottot End Polio Now. Kampanjen är ett gemensamt projekt där alla klubbar i Göteborg upp- manades att delta i denna viktiga aktivitet. Av de kallade kunde vi se medlemmar från Göteborg City, Göteborg Poseidon, Göte- borg Majorna, Göteborg Marieholm och Göteborg Vinga vilket innebär att vi sak- nade ett antal klubbar. Arrangemanget återkommer längre fram så chansen fi nns kvar att ställa upp för detta angelägna be- hov. Resultatet blev ca 9 000 insamlade kronor till kampanjen End Polio Now un- der tiden 10.00 14.00! Vill även rikta ett stort tack till Göteborg City Rk som varit den samlade kraften i planering och genomförande. IPDG Bo Westling Sve r i g e DG Barbro Sonesson, Hallstahammar be- sökte Filipstads Rk och passade på att ge en av medlemmarna, Einar Lidberg, utmär- kelsen för 50 år som medlem i Rotary. Einar Lidbergs meritlista inom Rotary är lång och innehållsrik. Han kom in i klub- ben 1959, 30 år gammal och han har varit klubben trogen. Under åren 1980-94 hade han ett uppdrag inom sitt arbetsområde i Karlskoga och var då gästmedlem i en av Karlskogaklubbarna, som hade lunchmö- ten. Men kvällsmötena i Filipstadsklubben ville han inte missa. Det blev en 200-pro- centig närvaro under de åren för Einar Lid- berg. Einar har dessutom bidragit till att skriva klubbens historia vid 50-års och 70-årsjubileerna för att inte tala om hans stora engagemang, då Filipstadsklubben arrangerade distriktskonferensen 1999. Han ordnade då med ett konstlotteri som resulterade i ett överskott som nu delas ut årligen i form av stipendier till studerande ungdomar från Filipstads kommun. Alltså en värdig mottagare av diplomet från RI- presidenten som medlem i Rotary Interna- tional under 50 år! 50 år i Filipstads Rk Einar Lidberg fl ankerad av till vänster Lars Lundblad, president i Filipstads Rk och DG Barbro Sonesson. Insamlingsgänget i Brunnsparken foto: Anders Fredlund. Polioarrangemang i Göteborg
26
26 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Nor g e Vrstekllen er et monument over verftsarbeiderne i Fredrikstad, som ble av- duket i desember. Fredrikstad Rotary Klubb står bak innsamlingen av to millio- ner kroner til monumentet. Kunstneren Birthe Marie Lveid, medlem av Fredrik- stad Rotary Klubb, er mester for det ruven- de monumentet som er 7,2 meter hyt, 8,7 meter bredt, og bygget i skipsstål og glass. Kunstneren og Fredrikstad Rotary Klubb har med andre ord slått på stortrommen når de mange tusener av verftsarbeidere gjennom tidene i Fredrikstad, vrstekl- lane på god, lokal dialekt, skulle hedres. Over 500 skip ble bygget ved skipsverftene i Fredrikstad fra 1873 til 1988. Strst var AS Fredriksstad Mekaniske Verksted FMV som også var strste arbeidsplass i Fredrikstad med opptil 2500 ansatte. FMV bygget totalt 443 skip. Monumentet har fått produksjons- nummer 444 som en ekstra honnr til alle som hadde sin arbeidsdag ved verftene. Det var avdde Petter Fredriksen, tidligere nkkelperson i Vrste AS, som sammen med Birthe Marie Lveid i 2002 tok initiati- vet til monumentet. Gudmor Tina Fredrik- sen foretok dåpen av nummer 444, som selvflgelig skjedde med skummende champagne mot skipsstålet. Både tidligere FMV-direktr, nå avdde August Wilhelmsen, og Bjrn Kindem som i over 20 år var driftsjef ved alle FMV-teg- nekontorene, var og er medlem av Fredrik- stad Rotary Klubb. Fredrikstad Rotary Klubb har siden 2005 sammen med FMV- veteraner arbeidet systematisk for å reali- sere prosjektet. Det store monumentet har tydelige trekk både fra Triumfbuen og de enorme tidli- gere verkstedhallene ved FMV. Monumen- tet er sentralt plassert ved gangbroen over Glomma fra FMV-området til Fredrikstad sentrum og synes godt. Det er bygget av 8 mm stålplater og 153 glassplater, alle med forskjellige vinkler. I tillegg til strrelse vekker lyssettingen oppsikt med arbeidende vrstekllr inne i monumentet. Lyset skifter farge med jevne mellomrom og skal vise hvor- dan dagen og dgnet forandrer seg. -Et fantastisk monument, sa ordfrer Eva Kristin Andersen ved åpningen og takket Fredrikstad Rotary Klubb ved komitfor- mann John L. Jones. -Jeg pleier å si at det er de utopiske ideene det er verdt å satse på, sa Birthe Marie L- veid. Dette var en slik id. Et absolutt krav hun reiste underveis, var at det ved åpnin- gen skulle stille et skikkelig mannskor. Det fi kk hun representert ved mannskoret Skjold og Viken Musikkorps. Nå er ikke Fredrikstad Rotary Klubb akku- rat kjent for å vre redd for å gå på uto- piske oppgaver. Klubben var også srde- les aktive med å få hedret byens store snn, Gunnar Stabbur-Nilsen. På rekord- fart klarte de å få dpt om en av Fredrik- stads sentrale gater med godt innarbeidet navn til Gunnar Nilsens gate. Slikt har ikke skjedd i Fredrikstad tidligere. Går vi noen få år lenger tilbake, var det Fredrikstad Rotary Klubb med noen av de Vrstekllen hedret av Fredrikstad RK Monumentet Vrstekllen sett mot Fredrikstad sentrum. Foto Kolbjrn Eggen Den frste arbeidsgruppen for Vrstekll-monumentet. Fra venstre Elnar Seljevold, Jardar Hendrick- sen, Birthe Marie Lveid, August Wilhelmsen og Bjrn Kindem. Foto: Trond Thorvaldsen
27
27Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Nor g e ystre Slidre Rotaryklubb har gjeve bort ein seglbåt til kurs- og leirskulestaden Ha- raldvangen ved Hurdalssjen i Akershus, der Rotary har hatt sine Handicamp Nor- way siden 1976. Båten, som ber namnet Rotary af Skaugum, er ein såkalla And- unge på om lag 20 fot. Den har dei siste ti åra vore plassert på Fu- rustrand ved Heggefjorden, der ystre Sli- dre Rotaryklubb også har bygt bryggje til allment bruk. Dessverre har båten blitt langt mindre brukt enn håpet var. Mangla milj Rotaryklubben fekk båten frå Beitostlen Helsesportsenter sist på 1990-talet, då det vart slutt med segling som aktivitet der. - Vi håpa og trudde at segling kunne bli ein spanande aktivitet for ungdom i bygda, men det mangla nok eit milj og ressurspersonar med kompetanse. Ansvaret for vedlikehal- det vart også krevjande, seier Jens Rogne- Renna, ein av medlemene som var med då seglbåten vart henta med lastebil. Skaugum Rotaryklubb Jan Paulsen, som tidlegare var leiar for fri- tidssektoren ved Helsesportsenteret, fortel at båten er bygd ved Brsholmen båtverft i Asker, av konstruktr Jan Mathisen. Mattis, som han vart kalla, stilte båten til disposisjon for Helsesportsenteret. Namnet kjem av at båten vart delvis fi nan- siert av Skaugum Rotaryklubb, fortel Paul- sen, som er blant dei få som har segla med andungen på Heggefjorden. Han er glad for at båten no kan koma meir i bruk att. Aktivitetssenter Haraldvangen ligg på austsida av Hurdals- sjen, få kilometer frå Minnesund. Det er i dag eit leirskule-, ferie- og opplevingssen- ter for unge og vaksne, både med og utan funksjonshemmingar og vel kjend i Ro- tary-samanhang. Samstundes er det eit moderne kurs- og konferansesenter for lag, organisasjonar og bedrifter. Senteret vart opna 4. september 1969 av dåve- rande kronprins Harald. Det vart bygt i regi av Norges Rde Kors, fyrst og fremst som ein leir- stad der skuleungar med ulike funksjonshem- mingar kunne vera saman med funksjonsfris- ke frå inn- og utland i mange slag aktivitetar. Tekst og foto: Tor Harald Skogheim, Avisa Valdres En Norges fremste samtidskunstnere, den internasjonalt kjente Pushwagner var tema for Grorud Rotary Klubbs kunstutstil- ling helgen 12.-13. desember. Tiltaket var meget vellykket, og Rotarys PolioPlus-prosjekt, samt lokale prosjekter, vil bli tilgodesett i den sammenheng. Det var trykk av Pushwagners bilder som ble utstilt. Flere hundre av Groruddalens innbyggere fant veien til Grorud menig- hetssenter denne helgen. 44 bilder ble solgt de to dagene utstillingen varte. Pushwagner ga uttrykk for at han er svrt takknemmelig for at hans kunst har blitt så godt mottatt også i Groruddalen, og for den oppmerksomhet hans bilder har fått. Pushwagner setter pris på Grorud Rotarys arbeid for bekjempelse av polio, i tillegg til at klubben også bidrar med samfunnsgag- nelige prosjekt lokalt. Jon Henrik Leere Rep. kunstkomiteen, Grorud RK samme ildsjelene som tok initiativet til et stort anlagt folkemte for å avklare om Fredrikstad-distriktet skulle bli storkom- mune eller ikke. Etter meget stort engasje- ment, hy temperatur og med fl ere sen- trale rikspolitikere til stede, ble resultatet etter hvert at Fredrikstad ble en av Norges strste byer etter sammenslåing med fi re andre kommuner. Kolbjrn Eggen FredrikstadGlemmen Rotary Klubb Kunstneren Harriton Pushwagner ved sitt verk Shanti devi, og en av Grorud RKs medlemmer som gjorde utstillingen mulig, Sanjeev Jolly. Pushwagner-kunst til PolioPlus Andunge frå Valdres til Haraldvangen Rotaryklubben i ystre Slidre har gjeve bort seglbåten Rotary af Skaugum til aktivitetssenteret Ha- raldvangen ved Hurdalssjen.
28
28 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Lier Rotary Klubb har tatt opp sitt frste medlem med innvandrerbakgrunn. Anna Naiyoma Sankei er en kvinne som står for sunne, medmenneskelige kvaliteter og som har markert seg som et sterkt sam- funnsengasjert medlem. Anna vokste opp i Kenya der hun fi kk un- dervisning på en klosterskole. Senere fi kk hun et stipend og reiste til USA for å stu- dere videre. Etter noen års opphold der gikk reisen tilbake til hjemlandet. Der traff hun han som skulle fre henne til Norge, en nordmann som arbeidet for Norad. Gode relasjoner oppsto. De giftet seg og fi kk et barn. Mannen ville ha henne med til sitt hjemland, et land hun for vrig ikke hadde hrt om. Beslutningen ble tatt. Sammen dro den lille familien til Lier i det fjerntliggende Norge. God sttte i en eldre kvinne Den frste tiden var ikke enkel, spesielt ikke kommunikasjonen med andre men- nesker. Anna flte seg isolert og fremmed- gjort. Hjemlengselen kom ofte over henne. Men etter hvert forsto hun at hun måtte komme ut av isolasjonen. Hun hadde også fått et barn til og begynte å ske kontakt. En eldre kvinne i nabolaget skulle bli en god sttte. Selv om de ikke forsto hveran- dre, skte de å kommunisere på andre må- ter. Langsomt begynte hun å fle tilhrig- het til sitt nye hjemland. Hun lrte seg språket, det viktigste for å få i gang en vel- lykket integrering. Etter noen år som hjem- mevrende fi kk hun jobb og med den fulgte fl ere nye kontakter. Men ennå strev- de hun med flelsen av å stå midt mellom to kulturer. Sprsmålet var der hele tiden: Hvem er jeg? Rives mellom to kulturer Anna har gjennom foredrag i klubben gitt oss innsikt i hva innvandrere fl est sliter med i starten. Hun har poengtert at de fl este fler at ingen kjenner dem, ingen vet om bakgrunnen deres, og de har store språkproblemer. Men alle må gjennom en utvikling fr livet kommer inn i rett spor, spesielt er dette sentralt i familier med barn. Det er viktig å komme i kontakt med naboer, få barna inn i skolen og delta i for- eldremter. Med andre ord vre en aktiv deltaker i samfunnslivet. Slik vil de gradvis fi nne sin plass i det nye hjemlandet. Dette har vrt Annas enkle, men ofte så vanskelige oppskrift for god integrering. Likevel har hun selv lenge hatt flelsen av ulikheten som alltid vil vre der med kul- turen fra hjemlandet og hudfargen. Men langsomt har rttene funnet grobunn i den norske jorda. Etter hvert ble også tan- kene om å reise hjem stadig svakere. En ekte rotarianer Hun kom også til en annen og viktig erkjen- nelse: Samfunnet kan ikke gjre alt for meg. Jeg må også gjre noe selv. Dette frte hen- ne inn i et engasjement for Flyktninghjel- pen og arbeidet med å sttte innvandrere som kommer til landet. Her kunne hun bru- ke sin egen erfaring til beste for andre. I dag er Anna ansatt i Nav Lier der hun i to år har hatt funksjonen veileder i kvalifi se- ringsprogram. Samfunnsengasjementet hennes har også frt henne inn som med- lem av det kommunale Rådet for eldre mennesker med nedsatt funksjonsevne. Hun er også partipolitisk engasjert og be- nyttes som foredragsholder om temaet innvandring og integrering. John W. Jacobsen, Lier Rotary Klubb N o r g e Anna Naiyoma Sankei ble tatt opp i Lier Rotary Klubb i juni 2009. Her nskes hun velkommen av avtrop- pende president Jorunn Sjlie. Foto: Hans Fredrik Syvertsen. Anna Naiyoma Sankei et verdifullt tilskudd til Rotary TUSCANY, ITALY Step back into time in the Chianti Region where the extraordinary landscape has remained unchanged for centuries. LAiolina is a rambling 16th century farmhouse situated on a hillside that looks out across olive groves and vineyards to distant hills. Private apartments with preserved character will please the most discriminating tourist. 12 km. from Siena. www.aiolina.it Email: infoaiolina.it. Phone ++39 0577 357151 Fax 357149. Your hosts Dr. Piero Giadrossi and Signora Rosalba Giadrossi
29
29Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Nor g e Lier kommune har gode og lange tradisjo- ner for omsorg, pleie og tilbud til menne- sker med psykiske lidelser. I august 2009 gikk startskuddet for den frste Rotary- marsjen, som var et tilbud til nettopp den- ne gruppen. Over 100 påmeldte mtte opp ved det vakre Lier Bygdetun og gikk en runde blant epletrr og annen vakker fauna. Arrangementet ble åpnet av ordf- rer Ulla Nvestad. Et annet populrt inn- slag var vafl er, plser og brus til alle delta- gerne etterpå. Arrangementet er tiltenkt å bli en god tradisjon i årene fremover. Lågendalen Rotaryklubb tilbyr seg å legge om til vinterdekk for Lardals pensjonister. Til- budet er gratis, og kaffe og vafl er flger med. Dette bare et fantastisk tilbud. Jeg har aldri skiftet dekk, og er avhengig av å få hjelp, smiler Reidun Aakre fra Svarstad. Hun har parkert sin slvgrå Golf i garasjen på busstasjonen i Svarstad, og Hans Aage Gjengst går energisk til verks. Sommer- dekk skal byttes ut med piggdekk. Det er kjlig onsdagskveld i Lardal. Grade- stokken beveger seg sakte under null, men i garasjen til Nettbuss varmer arbeidslyst og vaffellukt. Hver vår og hst tilbyr Rotaryklubben dekkskift for kommunens pensjonister og trygdede. Vanligvis pleier det å komme rundt 25 biler, men onsdag dukket det ikke opp mer enn omtrent 15. Vi var to uker raskere ute enn i fjor hst, men kulda har vrt tidlig i år. Trolig har fl ere lagt om allerede, sier Vidar Gjerden, president i klubben. Han har et lag med 12 menn og to kvinner bak seg. Arbeidsdelingen er tradisjonell. Mennene skifter dekk, mens damene byt- ter på å styre vaffeljern og kaffetrakter. Pensjonistene kan få varm kaffe og ny- stekte vafl er på personalrommet mens de venter. Det sosiale er like viktig som å få byttet dekk, forteller Gjerden. Vi synes det er veldig hyggelig å kunne gjre dette for pensjonistene. Det skulle bare mangle at det er gratis. Trolig er det like artig for begge parter. På personalrommet bobler kaffetrakteren og vaffeljernet damper. Vi er ute av tellinga, men har vel stekt rundt hundre plater så langt, ler Gunvor Hogstvedt Ruberg. Hun synes det er hyggelig å bidra. Det er koselig. Srlig synes veldig mange av de eldre damene at det er godt å få hjelp. Dessuten er det trivelig å slå av en prat. Sverre Myhre, trafi kkleder i Nettbuss, låner ut bussgarasjen gratis til Rotary. Det er bare hyggelig å kunne sttte et slikt tiltak. Dette er til glede for mange, fastslår Myhre. Tekst og foto: Laagendalsposten Reidun Aakre er kjempefornyd med å få hjelp til å legge om til vinterdekk. Hans Aage Gjengst er handyman. Alle mann på dekk når Lågendalen RK tilbyr hjulskifte, med kaffe og vafl er, for pensjonister og trygdede. Lågendalen Rotary med dekkoperasjon Ordfrer i Lier, Ulla Nvestad, åpnet den frste Rotary-marsjen, et turmarsj for mennesker med psykiske lidelser. Rotary-marsj i Lier
30
30 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Nor g e At Rotary har humor, må vel anses behrig dokumentert. Og som en passende opp- flging av våre reportasjer om vitsesam- lingen Skrattkammeret: Sannelig lager ikke også en ekstern suksessforfatter moro på vår bekostning! Det gjelder Sigmund Falch, manusforfatter og regissr, kjent ikke minst fra NRKs Hal- lo i uken som siste bokhst lanserte Dei likar ikkje grovisar i Rotary, utgitt på Schib- sted Forlag. Dagbladet har trykket ukentli- ge utdrag. Konseptet går ut på å utstyre gamle, gjerne litt alvorstyngede fotografi - er med mildt sagt overraskende gjerne lett surrealistiske tekster. Ustyrtelig mor- somt er det blitt! Og ett av bildene hen- spiller altså på vår bevegelse. Med teksten: Johannes lrte noko vesentleg om livet den kvelden. Visuelle grovisar med banan treffer ikkje i Rotary. Rotarianere som ikke fi kk boken under juletreet, br sette den på nskelisten for fdselsdagen! Eventuelt: Gaven til dem som tror vi er selvhytidelige Ottar Julsrud De to Rotary-klubbene i Lier hadde siden i våres planlagt et yrkesseminar i samarbeid med St. Halvard Videregående Skole. Rota- rys brede representasjon av ulike bransjer og yrker samt vårt fokus på god yrkesetikk var utgangspunktet for arrangementet som ble gjennomfrt på St. Halvard videre- gående skole i Lier onsdag 11. november. - I samarbeid med rådgiverne plukket vi ut seks yrker og hentet inn erfarne folk som fi kk i oppgave å presentere arbeidshverda- gen sin for elevene, sier Bjrn Skare fra Lier st Rotary. Målet var å gi elevene innsikt i hva en lege egentlig gjr, hvor mange måter det går an å praktisere som advokat på, hva driver en konom med egentlig? Samtidig nsket vi å utfordre elevene til å tenke over hva som styrer de valgene de tar og gi dem anledning til å stille sprsmål i små grupper. Både elever og foredragsholderne har meldt tilbake at de synes det var en lrerik og interessant ettermiddag. Elevene kun- ne nske seg enda bedre tid til å stille sprsmål, forteller Skare. Det ser vi som et tegn på at dette var nyttig for dem. Rotary- klubbene i Lier håper seminaret kan bli et årlig samarbeid med skolen. Nina Rindahl, Lier RK På Romerike går man for PolioPluss, bok- stavelig talt. Åtte rotaryklubber gikk i hst sammen om en PolioPluss-marsj rundt Nordbytjernet på Jessheim. Foruten Jess- heim Rk deltok Eidsvold, Eidsvold Syd, Nannestad, Klfta, Årnes, Srumsand og Gardermoen. Startkontingenten ble satt til 100 kroner, vret var strålende, det ble solgt grillmat, vafl er og kaffe, endog til trekkspillmusikk. Stemningen var hy, og det kom inn nesten 50 000 kroner, som gikk rett til PolioPluss. Og etterpå var alle enige om at det hadde vrt en fi n tur. Kanskje turen også bidro til Bedre helse på hjemmefronten. De går for PolioPluss Glade rotary-turgåere på Jessheim, for et godt formål. Deler sin yrkeserfaring Bjrn Skare nsker foredragsholdere og elver velkommen til yrkesseminar. Likar vi ikkje grovisar? Vi må formodentlig vre beret over at bildetek- sten som henspiller på Rotary, er blitt bokens tittel.
31
31Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Nor g e Kopervik Rotary Klubb har igjen vrt hovedarrangr for Yrkesmessen for Haugalandet. I lpet av to dager fi kk over 1.500 elever fra ungdomsskoler og videregående skoler i regionen mte utstillere fra skoler, bedrifter og sam- funnsinstitusjoner, og iflge egne vur- deringer har elevene hatt stort utbytte av yrkesmessen. Rundt 90 prosent av elevene krysset nem- lig krysset av for at yrkesmessen har be- tydd mye eller svrt mye for deres fremti- dige valg av utdanning og yrke. Yrkesmessen er meget strukturert, og elevene velger selv i grupper hvilke utstil- lere de får mte. Dermed får de femten minutters samtale og informasjon hos fi re selvsagte utstillere og et kvarter fr og etter beskene til å gå fritt rundt til andre utstillere. Også utstillerne er meget fornyd med ar- rangementet og bare n av utstillerne har krysset av for at man ikke vil vre med på yrkesmessen neste år! Fra en av utstillerne på yrkesmessen, der det blir gitt god og interessant informasjon. Yrkesveiledning for 1.500 på Haugalandet I samband med at Stranda RK feira sitt 50-års- jubileum, hadde klubben gleda av å heidre tre personar med Paul Harris Fellow. Distrikts- guvernr Asbjrn Norberg stod for utdelinga saman med president yvin Grimnes. Ole Gjerde er chartermedlem og fekk PHF- merke og diplom for lang og trufast inn- sats for klubben. Gjerde har lang fartstid i skuleverket, som lrar, undervisingsin- spektr og rektor, og har også gjort tenes- te som konsulent ved Stranda skulekontor. Atle Ringseth og Karl Mjelva vart heidra for sterk innsats for Storfjordens Venner, ein organisasjon som har til formål å verne om gamle og fråfl ytte bygningar og bygnings- milj på strand- og fjellgardar langs Stor- fjorden. Ringseth har vore prosjektleiar sidan 1980. Mjelva tok initiativet til skipin- ga av Storfjordens Venner i 1975. Han har lang fartstid i reiselivet, tok over drifta av familiehotellet Union i Geiranger i 1965 og har i fl eire etappar utvida og modernisert hotellet. Han har hatt ei rekke oppgåver innan organisasjons- og nringslivet, og var bl. a. tilretteleggar for kongeparets slvbryllaupsfeiring på fjellgarden Skage- fl å i 1993. Karl Mjelva er heidra med Kon- gens fortenestmedalje i gull. Guvernr Asbjrn Norberg til hgre og presidenten i Stranda RK, yvin Grimnes til venstre, kunne på jubileumsfesten dele ut heidersteikn til Ole Gjerde nr to frå venstre og Karl Mjelva. Foto: Helge Svik Atle Ringseth var forhindra frå å delta på jubileumsfesten, men president yvin Grimnes troppa seinare opp og gav Ringseth PHF-heideren. Foto: Helge Svik PHF-heider på jubileumsfest
32
32 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Tikkakoskelle kokoontui runsaslukuinen joukko rotareita mittelemään parem- muuttaan lentopallossa. Kyseessä oli vuo- sittainen kilpailutapahtuma, jonka tällä kertaa oli saanut järjestettäväkseen Tikka- kosken Rotaryklubi. - Tämä poikkeaa tosiaan normaalista rotary- toiminnasta, toteaa järjestelytoimikunnan puheenjohtaja Kimmo Juutilainen. Päällim- mäisenä ajatuksena on virkistäytyä yhtei- sen urheilulajin parissa, saada ajatukset irti arjesta ja käyttää hetki aikaa itselleen; voi- maantua ja antaa samalla voimia muillekin. Kisoihin osallistui tällä kertaa toistakym- mentä joukkuetta. Pohjanmaan ja Sata- kunnan seutu vaikutti olevan vahvasti edustettuna, mutta mukaan oli tullut yksi joukkue myös Virosta. - Olemme olleet mukana jo muistaakseni kahdeksatta kertaa. Rotaryorganisaatiossa me toimimme yhdessä Suomen kanssa. Meidän kummiklubimme Loimaa kutsui meidät aikanaan mukaan ja siitä lähtien olemme tehneet tästä vuosittaisen perin- Keravan ja Ylikeravan rotaryklubit järjestivät ilmastoseminaarin.Keravalla lokakuussa 2009. Seminaari oli ajankohtainen Kööpenhami- nassa 7.-18.12.2009 järjestetyn kansainvä- lisen ilmastokokouksen vuoksi. Seminaari kiinnosti yleisöä, paikalla oli noin 200 läs- näolijaa, jotka keskustelivat vilkkaasti lu- entoesitysten jälkeen. Pääpuhujana oli Ilmatieteen laitoksen joh- taja Mikko Alestalo, joka toimii myös YK:n IPCC-työryhmässä Intergovernmental Panel of Climate Change. Hän muistutti esitelmässään EU:n sitoutumisesta enin- tään kahden asteen keskilämpötilan nou- suun maapallolla. Tämä edellyttäisi maailmanlaajuisesti kasvi- huonekaasupäästöjen vähennystä 60 %:lla vuoteen 2050 mennessä. EU:n vähennystar- ve on 80 %. Suurin osa maapallon lämpöti- lan noususta lämmityspakosta aiheutuu ilmakehän hiilidioksidin lisääntymisestä. Suomen metsät hiilidioksiidinieluna Keravan Rk:n jäsen, yrittäjä ja tuotekehittä- jä, dipl. ins. Viljo Järvenpää, on ilmaston- muutoksen suhteen toisinajattelija. Hänen mukaansa hiilidioksidi ei ole ilmaston läm- penemisen ainoa syy. Ilmakehään päässyt hiilidioksidi liukenee sadeveteen osittain. Suomen vuotuiset sademäärät pienentä- vät ilmakehämme hiilidioksidipitoisuutta merkittävästi. Lisäksi Suomen metsien vuotuinen noin 100 milj. kiinto-m3:n kasvu toimii hiilidioksidinieluna. Kun Suomen vuotuiset hiilidioksidipäästöt ovat luokkaa 80 milj. tonnia, niin itse asiassa Suomessa ei ole hiilidioksidiongelmaa. Ilmaston läm- penemiseen vaikuttaa hänen mukaansa lähinnä auringon aktiivisuuden vaihtelu. Energiateollisuus ry:n johtaja Jukka Leske- lä kertoi, että toimialajärjestö tukee ilmas- ton muutoksen ehkäisyä. Vuonna 2030 Suomessa tarvitaan hänen mukaansa säh- kön tuotanto-tehoa noin 18.000 MW. Pois- tuvien voimalaitosten vuoksi lisätehoa on Ilmastonmuutos merkittävin uhka ihmiskunnalle? Rotaryklubbarna i Torneå och Haparanda arrangerade en gemensam konsert till förmån för PolioPlus. Francesco Attesi, pianist och PHF-rotarian från Toscana samt mezzoosopranen Annika Kascehnz från Tyskland, i mitten på bilden, uppträdde inför en publik på 200 personer. Konserten inbringade 8.800 euro vilket täcker vaccineringskostnaderna för över 4.000 barn, beräknade klubbarna vid Finlands och Sveriges nu 200 år gamla riksgräns i norr. Alkusarjan ottelut pelattiin Tikkakosken koulun liikuntahallilla ja Luonetjärven koululla. Lentopallon Rotary-SM Tikkakoskella
33
33Nummer 1. 2010 . Rotary Norden SuomiF inlandRaja-merkkivuoden kallistuessa lopuilleen Tornion ja Haaparannan rotaryklubien yh- teistyönä saatiin aikaan upea kulttuurityö: Haaparannan kirkossa esiintyivät maail- mankuulu italialainen pianisti Francesco Attesti ja saksalainen mezzosopraano Anni- ka Kaschenz. Tällaisia huippuluokan esiin- tyjiä harvoin kuullaan näillä leveysasteilla. Syykin konserttiin oli erinomainen: klubit keräsivät rahaa Rotarysäätiölle PolioPlus- projektiin. Francesco on itse PHF-rotari Tos- canasta, joten hän tietää, kuinka arvokasta työtä rotarit tekevät polion hävittämiseksi maailmasta. Siksi hän oli valmis esiinty- mään tällaisessa hyväntekeväisyyskonser- tissa. Bill ja Miranda Gatesin säätiön suuri lahjoitus velvoittaa meitä rotareita. Tämän vuoksi me täällä Suomen ja Ruotsin kak- soiskaupungissa tartuimme haasteeseen. Attesti, Kaschenz ja 200 kuulijaa Fransesco Attesti on italialainen pianisti ja erikoisen taitava Chopin-tulkki. Niinpä Chopinin sävellykset soivat taidokkaasti Haaparannan kirkossa, jonka akustiikkaa kilvan kehuttiin. Annika Kaschenzin läm- min vahva ääni ja taidokas tulkinta ilah- duttivat kuulijoita, joita oli kirkossa yli 200. Ohjelmisto oli laaja: kuulimme mm. Mozar- tin, Beethovenin, Gershwinin, Bizetn, Bachin ja Rossinin sävellyksiä. Pari on esiin- tynyt yhdessä vuodesta 2001 lähtien ja konsertoinut kansainvälisesti arvostetuis- sa konserttisaleissa mm. Englannissa, USA:ssa, Saksassa, Hollannissa, Italiassa ja Espanjassa. He ovat esiintyneet myös Pie- tarin fi lharmoniasalissa, Moskovan Tchai- kovsky konservatoriossa ja Warsovan kan- sainvälisellä pianofestivaalilla. Ilahduttavaa oli, että saimme alueen yrittäjät innostumaan asiasta. Ohjelmalehtisessä oli kaikkien niiden 51 yrittäjänyrityksen nimet, jotka lähtivät sponsoroimaan konserttiam- me. Nämä sponsorirahat ja konsertin lippu- tulot takasivat se, että pääsimme tavoittee- seemme: pystymme lahjoittamaan PolioPlus rahastoon yli 8.800 euroa. Kun tiedämme, että yhden lapsen rokotukseen menee 2 eu- roa, voimme olla tyytyväisiä panokseemme: keräämällämme summalla saadaan rokote- tuksi 4.000 lasta ja pelastetuksi heidän ja heidän perheidensä tulevaisuus. Teksti: Maire Pelttari, Tornion Rk Keravan ja Ylikeravan rotaryklubien ilmastoseminaari keräsi 200 kuulijaa. Luennoitsijoiden esitelmät ovat luettavissa suomeksiKeravan Rk:n verkkosivuilla: www.rotary.fi 1420keravaarkisto. Upea konsertti kahden valtakunnan rajalla teen, kertoilee hyvällä suomen kielellä Trin klubin joukkueenjohtaja Toomas Jrgen. Tiukkojen otteluiden jälkeen mestariksi kruunattiin kotijoukkue Tikkakosken Rota- ryklubi. Hopea meni Eurajoelle ja pronssi Seinäjoen Törnävän klubille. Laajamittaista verkostoitumista Tapahtuma kokoaa vuodesta toiseen po- rukat yhteen. Rotary-kavereita on tullut tällä lailla tutuiksi sellaisilta alueilta ja klu- beilta, joissa ei ehkä muuten olisi tullut vie- railtua. Homma kuvastaa hienosti myös verkostoitumista näin laajemminkin. Kisat jakautuvat kahdelle päivälle, jolloin meillä on mahdollisuus vielä pitää illalla yhteinen kokous ja viettää aikaa porukalla, tätä ei tosi pelimies yleensä väliin jätä. Ta- pahtumaan liittyneessä Intercity -kokouk- sessa Tikkakosken klubi esitti lyhyesti jär- jestämänsä elokuisen nuorisovaihtoleirin toteutusta. Leiri oli nuorille todella elämyk- sellinen ja koettiin onnistuneeksi. Kokouk- sen päätteeksi valittiin perinteisesti seu- raava kisajärjestäjä: Ensi vuonna kisojen järjestämisvuorossa on Jurvan Rotaryklubi. Teksti ja kuvat: Harri Blomqvist, Tikkakosken Rk Aarre Asiala kiitteli kisajärjestelyistä ja toivotti pe- laajat ensi vuonna tervetulleeksi Jurvaan rakennettava noin 7.000 MW. Sähkön kulu- tusta kasvattavat palveluiden, noin +3 % vuosikasvu, lisääntynyt sähkönkäyttö sekä sähköautot. Uusiutuvat energialähteet ja ydinvoima ovat keskeisessä asemassa uu- sia voimalaitoksia rakennettaessa. Teksti: Osmo Kähkönen, Keravan Rk Kuva Veijo Eronen
34
34 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Piirin 1410 rotaryklubit, Alastaro, Forssa, Forssa Sepänhaka, Loimaa, Somero ja Urja- la järjestivät Nuorijohtaja seminaarin jo viidennen kerran. RYLA-koulutuksia on jär- jestetty vuosittain vuodesta 2005. Koulutus on todettu hyödylliseksi, sillä nuorten antama palaute on ollut erittäin myönteistä. Nuoret ovat saaneet vastata anonyymeinä kurssin päättyessä ja arvos- tella luentokohtaisesti kurssia. Yleisarvosa- naksi nuoret ovat arvioineet hyvä tai erin- omainen seminaari, puoliksi kumpaakin. Haastava työ onkin löytää hyvät koulutta- jat, jotka tiedoillaan, taidoillaan ja esiinty- misellään kiinnostavat nuoria. AG Jaakko Kuusinen toteaa: Kaikki kouluttajat, joita on vuosien varrella mukaan kysytty, ovat olleet aina valmiita tehtävään. Olemme löytäneet innostavia luennoitsijoita, jotka ovat itsekin rotareita.. Hyvä markkinointi koulutuksen suhteen on A ja O. Osallistujien saanti seminaariin on helpottunut vuosien varrella, kun RYLA:n maine on levinnyt. Esittelytilai- suuksien järjestäminen kouluissa ja oppi- laitoksissa on myös todettu tehokkaaksi. Meillä RYLAn järjestävät kuusi klubia yh- dessä ja yhteistoiminnan onnistuminen on tärkeää. Klubit ovat suhtautuneet semi- naarien järjestämiseen myönteisesti ja se- minaarien rahoitus ei ole tuottanut ongel- mia. Tosin pienemmillä paikkakunnilla on ollut ongelmia löytää osallistujia, toteaa AG Jaakko Kuusinen. Energiaa ja uskallusta Forssalainen Silja Mäki-Tulokas opiskelee ensimmäistä vuottaan ylioppilaspohjaisel- la markkinointimerkonomilinjalla Forssan ammatti-instituutissa. Silja innostui lähte- mään mukaan, sillä hänen markkinoinnin opettajansa Soile Urhonen oli asiasta tie- dottanut jo ajoissa ja saanut oppilaita in- nostumaan lisäkoulutuksesta. AG Jaakko Kuusinen kävi koululla myös esittelemässä RYLAa ja tämä esittely vain vahvisti osallis- tumishalua. RYLAn ohjelma oli kiinnostava ja kiitosta Silja antaakin asioiden konkreettiselle kä- sittelytavalle. Koulussa opitaan paljon teo- riaa, nyt kuultiin oikeaa asiaa asiantuntijoi- den välityksellä. Kaikkein mieleenpainuvin luento oli lauantaiaamuna, jossa Kaija Par- kon teema oli Energiaa ja uskallusta, ai- SuomiF inland RYLA2009-seminaari Forssassa AG Jaakko Kuusinen ja Governor Kari Kontula seurasivat koulutusta. Tikkakosken Rotaryklubi järjesti nuoriso- vaihtona kesäleirin heinä-elokuun vaih- teessa. Tähän asti klubi on keskittynyt vain vuosivaihtoon. - Me olemme kuitenkin lähettäneet kahte- na edellisenä vuotena oppilaita leireille sekä Eurooppaan että Kanadaan. Leiriläis- ten palattuaan pitämien esitelmien jälkeen kaikki klubilaiset olivat vilpittömän häm- mästyneitä näistä pulppuavasta valtavasta innostuksesta. Leiri oli ilmiselvästi ollut erit- täin elämyksellinen kokemus, kertoilee klu- bin presidentti Kimmo Juutilainen. Tästä innostuneina klubi päätti kokeilla lei- rin järjestämistä ja tuloksena syntyi Activi- ty Camp Jyväskylä, jonne 16 nuorta kahdes- tatoista eri maasta kokoontui keskellä kauneinta kesää. Leirin ensimmäisen viikon leiriläiset viettivät isäntäperheissä ja toisek- si viikoksi kokoonnuttiin luonnonkauniille paikalle Sarpatin leirikeskukseen. Jälkim- mäisen viikon kullekin päivälle oli valittu teema, jonka mukaan ohjelma rakennettiin. Activity Camp Jyväskylä Maanantaina aloitimme suomalaisella luonnolla ja metsällä. Päivän päätteeksi lei- riläiset tekivät vastat, joita pääsivät illan päätteeksi itse lämmittämässään saunassa kokeilemaan. Joku leiriläisistä lausuikin, että Suomi-kaste on vasta ja hyppy kyl- mään veteen.Tiistaina risteiltiin Päijänteel- lä ja opeteltiin pelaamaan pesäpalloa. Kes- kiviikon teema oli luonnollisesti ilmailu, Kesäleiri Tikkakoskella
35
35Nummer 1. 2010 . Rotary Norden heena esiintymistaito ja harjoitukset. Silja totesi tämän olleen se jäänmurtamiskou- lutus, sillä osallistujia oli Forssasta, Loi- maalta, Somerolta, Espoosta ja Tampereel- ta ja suurin osa nuorista ei tunteneet toisiaan entuudestaan. Nyt päästiin heti aamusta vauhdilla eteenpäin ja loppuvii- konloppu oli helppoa yhdessäoloa. RYLA- koulutus oli myös tehokas tapa verkostoi- tua saman ikäisiin nuoriin, ties koska sitä taas uudelleen tavataan. Esiintymistaito ja johtaminen olivat Siljan mielestä kiinnostavia aiheita, mutta eh- dottomasti hyödyllisin oli luento työpai- kan saannin varmistamisesta. Se miten meille asioita esitetään, vaikuttaa oppimi- seen kaikkein eniten. Luennoitsijan am- mattitaito ja esiintymiskyky ovat erittäin tärkeitä osa-alueita itse materiaalin lisäksi, Silja toteaa ja kehuu RYLA-viikonlopun lu- ennoitsijoita. Arvostan myös saatua todistusta korkeal- le ja tulen liittämään sen työnhakuasiakir- joihin. Tätä viikonloppua ei voi muuta kuin kehua. Olen jo kotona sanonut pikkuveljel- le, että heti kun ikä riittää, niin hänen tulisi laittaa hakupaperit sisään. Muillekin tutuil- le olen koulutusta jo ehtinyt kehumaan. Ja totta kai koulussa opettaja Soile Urhonen kyseli kiinnostuneena viikonlopun kuulu- miset, Silja kiteyttää. Teksti ja kuvat: Heidi Cavn, Forssan Rk SuomiF inland Tytöt tarkkana tunnilla, kuvassa Silja Mäki-Tulokas vas, Mona Moisander ja Krista Leppik Tikkakoskella kun oltiin. Niin ilmailulukion, Ilmasotakoulun kuin ilmailumuseonkin oh- jelmat olivat leiriläisille kovin eksoottisia. Torstaina teemana oli Jyväskylä, tutustut- tiinpa silloin myös Harvian saunanäytte- lyyn. Leirin päätteeksi käytiin kallioplane- taariossa ja ratsasteltiin Issikoilla. Ohjelman monipuolisuus sai kiitosta, kun Jyväskylän rallikin osui leirin ajalle. Tärkein- tä oli kuitenkin tuo elämyksellisyys. Nuori- sovaihto kasvattaa suvaitsevaisuutta ja opettaa toisen maan kulttuurista arkielä- män kautta. Homma toimi ja lisäsi hienosti myös klubilaisten yhteenkuuluvuutta. -Väitän että tämä vaihtomuoto tulee tule- vina vuosina kasvattamaan suosiotaan. Sen keveys sekä leiriläisten että isäntäper- heiden kannalta toimii nykyaikana ilmei- sen hyvin. Myös meidän klubilla on ollut vaikeuksia löytää vuosivaihdon isäntäper- heitä, mutta leiriin ne löytyivät helposti. Olemme tyytyväisiä - leiri oli kaikkiaan on- nistunut. Leiriläisten kokemaa elämykselli- syyttä on mahdotonta mitata, mutta kun seurasi heidän viimeisen illan tunteellista yhdessäoloa, niin tiesi että olimme var- masti ponnistelleet oikealla asialla. Nämä nuoret muistavat toisensa vielä pitkään ja muistavat myös kykenevänsä tulemaan toimeen hyvin erilaisten ihmisten kanssa, jatkoi Kimmo Juutilainen Tikkakoskelta. Teksti: Harri Blomqvist, Tikkakosken Rk Kuvat: Kimmo Juutilainen
36
36 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Hammaslääkärilehdessä ollut ilmoitus sai mi- nut kiinnostumaan vapaaehtoistyöstä Afrikas- sa. Lähtö Keniaan kuitenkin siirtyi, kun ihmis- ten turvallisuus tuntui olevan uhattuna vaalien jälkeisten mellakoiden vuoksi. Taloja poltettiin ja ihmisiä murhattiin vielä keväällä 2008. Aja- tus lähtemisestä jäi kuitenkin elämään. Elokuu 2009 Elokuussa 2009 olin sitten mieheni Vesan ja nuoren suuhygieniaopiskelija Kristan kanssa matkalla Keniaan. Tämä matka oli meille kaikille ensimmäinen kerta Afrik- kaan. Nairobissa oltiin yö. Aamulento Nai- robista Kisumuun kesti kolmisen varttia. Ja sitten olimmekin Afrikan aamuaurin- gossa! Tuoksut, lämpö tai pikemminkin kuumuus, ihmiset ja äänet kaikki oli niin kovin erilaista kuin mihin olin tottunut. Tämä on Afrikka! Ja mikä kaaos; autot, aa- sit, pyöräilevät ihmiset, koirat, lehmät ja paljon ihmisiä!. Matka Kisumusta Kenduun kesti parisen tuntia. Kendu Bay on kylä Viktoria-järven rannalla, läntisessä Kenias- sa. Loppumatka meidän kohteeseemme, Kendu Bay Adventist Hospitaliin, oli möyk- kyistä hiekkatietä viitisen kilometriä. Kendu Bay Adventist Hospital Kendu Bay Adventist Hospital on rakennettu 1926, sairaalassa on satakunta potilaspaikkaa. Sairaalan yhteyteen on rakennettu suoma- laisten avustuksella toimiva hammashoitoyk- sikkö muutama vuosi sitten. Rahoittajina ovat olleet ADRA ja Suomen ulkoasianministeriö. Hammashoitoa Keniassa Tein töitä kuukauden ajan hammaslääkäri- nä. Olosuhteet hammashoitoyksikön suh- teen olivat aivan eurooppalaista tasoa. Vettä ja sähköä oli toisinaan, toisinaan sit- ten taas ei. Onneksi Afrikassa on aikaa! Oli aikaa odottaa. Joskus tuntui, että aika siel- lä on aivan erilaista kuin meillä täällä aika- taulujen maassa. Elämä vain on, hetki on arvokas. Toki, asiat eivät olleet ihan niin kuin kotimaassa ja omalla vastaanotolla, mielikuvitusta ja kekseliäisyyttä tarvittiin. Hammashoitotarvikkeet on saatu ja tuotu Suomesta. Minäkin sain Haukiputaan klu- biltani rahoituksen puudutteisiin. Kaiken kaikkiaan Afrikkaan ei pidä viedä mitään vanhaa ja kulunutta. Jos laitteet tai tavarat eivät toimi täällä meillä eivät ne kyllä toimi sielläkään. Varaosat ja ohjekirjat on syytä olla mukana. Tietysti olisi kaikkein hie- nointa, jos tavarantoimittaja voisi itse olla Vapaaehtoistyötä Keniassa Näkymä sairaalan portin ulkopuolelta Krista ja Jane ensimmäisenä aamuna vastaanotolla. Hammastarkastusta kenttäolosuhteissa Leijona ruokailemassa Masai Marassa
37
37Nummer 1. 2010 . Rotary Norden SuomiF inland viemässä, ohjeistamassa ja opettamassa kohdemaan ihmisiä koneiden sekä laittei- den käyttöönotossa. Tärkeää on sitouttaa kohdemaan ihmiset toimintaan. Tavallisin toimenpide mitä tein, oli ham- paan poisto. Kendu Bay on köyhää maa- seutualuetta. Ihmisillä ei yksinkertaisesti ole rahaa mihinkään ylimääräiseen. Minä en työstäni perinyt mitään. Sairaala kui- tenkin laskutti tekemistäni toimenpiteistä. Vaikka hampaan poisto maksoikin vain 2 euroa 200 Ksh, hyvin monella ei ollut sitä- kään summaa. Minua hammaslääkärinä harmitti hampaiden poistot. Paikkaus olisi ainakin joissakin tapauksissa ollut parempi vaihtoehto. Paikkauksen hinta oli jo 9 eu- roa 900 Ksh ja juurihoidon hinnaksi tuli useita kymmeniä euroja. Potilaat olivat tosi tyytyväisiä saamaansa hoitoon. Usein hammassärky oli vaivannut jo useita kuu- kausia, joillakin useita vuosia. Ajanvaraus- ta ei ollut. Potilaat tulivat kuka milloinkin. Aloitimme aamulla 9 aikaan ja lopettelim- me 4 5 aikaan iltapäivällä. Mobiiliklinikka Parina iltapäivänä viikossa kävimme sai- raanhoitajaopiskelijoiden ja kätilöiden mu- kana maaseudulla. Äitiysneuvonnan ja kä- tilöiden tarkastusten jälkeen teimme äideille hammastarkastuksia. Ergonomias- ta ei kyllä ollut mitään tietoa. Naiset istuivat valkoisella muovituolilla ja minä tarkastin hampaat siinä auringossa. Kaiken kaikki- aan kenialaisten hampaat ovat tällä alueel- la suhteellisen hyvässä kunnossa. Varsinkin vanhemmilla ihmisillä ienongelmat ovat pääasiallisin suun terveyden ongelma. Nuoremmilla virvoitusjuomien runsas käyt- tö näkyy jo hampaistossa, reikiä on. Valis- tusta suun terveyden tärkeydestä tarvitaan. Hammaslääkäreitä 40 miljoonaisessa Keni- assa on muutamia satoja ja hoidon tarvetta valtavasti. Kendu Bayssä meitä suomalaisia hammashoitoihmisiä on nyt käynyt parisen vuotta. Tosin välillä hammasklinikalla ei ole ketään muutamaan kuukauteenkaan. Nähtävyyksiä Masai Mara, Nakuru järven seutu ja Kaka- mega sademetsäalue sekä Mfangano Is- land käytiin katsomassa. Eli töiden lisäksi oli tosi upeata nähdä Keniaa muutenkin. Varsinkin Masai Mara on must. Hienoa nähdä leijonat, norsut, kirahvit ja muut ek- soottiset eläimet niiden omassa ympäris- tössä. Yöpyminen teltassa Afrikan äänien ympäröimänä on hieno kokemus. Kaiken kaikkiaan kokemus vapaaehtois- työstä ja Keniasta oli niin hieno, että uudel- le reissulle lähden joskus tulevaisuudessa. EROKAMANO! KIITOS! Teksti: Raija Vainionpää, Haukiputaan Rk Kuvat: Vesa Vainionpää ja Raija Vainionpää Hammasvalistusta maaseudulla Kotka liitelee Mfangano saarella
38
38 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Suomifi nland Taitollisesti ja kuvallisesti tavallista vir- keämmästä Rotary Nordenin numerosta 709 löytyy sivulta 49 hyvä idea Polio- Plus-keräykseen. Aalborg Vestre Rk:n elä- keläisjäsen Kristian N. Kaptain on kutsu- nut rotari- ja muita ystäviään avointen ovien 85-vuotissynttäreilleen, joiden ruo- asta vastasi tv-kokki Morten Nielsen. Postimies Kaptain totesi mieluusti luopu- vansa muista lahjoista, kunhan saa lahjoi- hin tarkoitetut varat vanhaan postilaatik- koonsa PolioPlussan hyväksi. Myös Senioriklubin vanhusrotarit saivat saman- laisen kutsun. Vaikka keräyspostilaatikos- sa oli edelleen esillä postilaitoksen teksti: tähän laatikkoon ei saa laittaa rahaa! niin sitä kertyi silti yli 7.000 kruunua eli lähes tuhat euroa! Toinen klubin jäsen Jörn Dit- zel lainasi samaa ideaa ja keräsi 3.500 kruunua 470 hyvän asian puolesta. Kukkien istutusta Ruotsin Sigtunassa Sivun 48 jutussa lähinnä itäeurooppalaisille nuorille suunnatusta leiristä on Henrik Mik- kelsenin hyviä kuvia: todellisesta kaksoisylä- kulmasta otettu yhdistetty ryhmä- ja maise- makuva kuvauspaikkana kirkontorni, taitavasti kultaista leikkausta hyödyntävä ryhmäkuva Unicefi n varastolta ja nuorek- kaasti horisonttia kääntänyt herkuttelukuva. Enemmän tällaisia kuvia Rotary Nordeniin! Sivulla 27 Birgitta Collenius kertoo sanoin ja kuvin Sigtuna Rk:n, ala- ja yläasteen ja Sigtu- nan kunnan yhteistyöstä, jolla kaunis Klock- backen Kellomäki tehtiin vielä kauniimmak- si istuttamalla mäelle pääsiäisliljoja. Kunta antaa sipulit, rotarit ja koulujen oppilaat istut- tavat ne. Toiminta alkoi syyskuussa 2005 ja syksyllä 2009 tehtiin täydennysistutus. Maahanmuutosta kaksi juttua Peräti kaksi ministerihaastatteluakin oli osunut samaan RN:n numeroon, mikä kielii rotarien ja heidän lehtensä arvos- tuksesta Pohjolassa. Suomen maahanmuutto- ja Eurooppami- nisteri Astrid Thorsin haastattelun kaina- Jotkin suomalaiset veljet tiettävästi suun- nittelevat taas irrottautumista Rotary Norden lehdestä ja oman suomalaisen rotarylehden perustamista. Mielestäni ennen tuon suunnitelman to- teuttamista meidän kannattaisi satsata ai- nakin pari vuotta nykyisen viisikielisen lehtemme lukuarvon parantamiseen. Sitä paitsi: RI:n säännöt suosivat moneen maa- han leviävää alueellista lehteä, varmaankin sekä kustannus- että kansainvälistymis- syistä. Manual of Procedure s. 25: olemas- saolevat hyväksytyt ja määräysten mukai- set alueelliset aikakauslehdet tulevat saamaan etusijan. Tällainen aluelehti esim. Rotary Norden - saa sääntöjen mukaan jokaisesta alueen rotarista maksavan tilaajan, joten kilpaile- va kansallinen epävirallinen rotarilehti jou- tuu helposti alakynteen, joskin tehokkaan ilmoitusmyynnin avulla se voisi ehkä sel- viytyä ja kukoistaakin, jos saisi myös tilaaji- en luottamuksen. Juttujemme tekstit melkeinpä ok Itse asiassa lehtemme rotarijuttujen teksti- osat ovat amatöörien töiksi aivan hyvin tehtyjä, joskin ympäri maata kiertävä pal- kattu tai ainakin kulukorvaukset saava ny- kyinen tai entinen ammattitoimittaja kiel- tämättä saisi aikaan elävämpiä ja kiinnostavampia juttuja. Jopa Pohjolan tylsimmästäkin rotariklubista ammattitoi- mittaja tekaisisi kiinnostavan jutun kär- kenä vaikkapa juuri tylsyyden pohjoismai- nen mestaruus tai keskinkertaisuus kiitettävä kymmenen Tämäkin aputoimittajaidea kaatuu käytän- nössä rahaan: rotarit vain kerta kaikkiaan ei- vät ole valmiita maksamaan lehden vuosi- kerrasta halvan lounaan hintaa 9 euroa enempää. Sitä paitsi: minne tuotteliaan apu- toimittajan kaikki jutut mahtuisivat: joutui- simme lisäämään sivumäärää ja kustannuk- sia! Täysin talkoovoimin tehtynä lehtemme on nykyisellään todella kustannustehokas! Pitäisikö lehteen lisätä vaikkapa pakina- muotoinen juttu kiinnostavista edellisen numeron ruotsin sukukielisistä jutuista suomeksi ja päinvastoin ainakin ruotsiksi, jota aika hyvin ymmärretään kaikissa Poh- joismaissa? Jos lehden muu deadline lai- tettaisiin muutamaa päivää ennen tämän jutun takarajaa, pakina jo samankin nume- ron jutuista saattaisi ehtiä lehteen.Tarjoan lehden tähän numeroon haukkapaloja naapurimaiden jutuista numeroista 72009 ja 82009.. Lähettäkää Håkanille tai minulle palautetta: olisiko tämän tapainen poimin- tajuttu tarpeellinen tai edes kiva lisä? Kuvissa on tosi paljon parannettavaa Suurin ongelma kaikenkielisissä Rotary Nordenin jutuissa ovat kuvat ja niiden yk- sitoikkoisuus. Tuntuu vähän siltä, että var- sinkin Suomessa tärkeintä on mahduttaa mahdollisimman monta oman klubin ro- taria puku-univormuissaan kuvaan. Kaikki muu jää sivuseikaksi. Itsekin olen syyllisty- nyt samaan syntiin, myönnettäköön, mut- ta olen kuitenkin koettanut lisätä elävyyttä ryhmäkuviin alla mainituin keinoin. Nume- ro 72009 oli pääosin ilahduttava poikkeus tästä tylsyyssäännöstä. Pentti Ruotsalainen, entinen taittava toimittaja Miten enemmän lukuarvoa Rotary Nordenille? Poimintoja naapurien sivuilta
39
39Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Ajatelkaapa taittajan tilannetta, kun lähes kaikkien juttujen kuviksi tarjotaan vain vaakakuvia ryhmistä, eikä ollenkaan il- meikkäitä lähikuvia yhdestä tai korkein- taan kolmesta ihmisestä tai muusta koh- teesta! Eipä käy taittajan työ kateeksi! Vähintään megan kokoisia kuvia! Kiiltävälle paperille painettava lehtemme edellyttää vähintään yhden megan tiheyk- sistä kuvaa, mihin kaikki kännykkäkamerat eivät pysty. Ei riitä, että kuva näyttää hyväl- tä tietokoneen ruudulla, pixeleitäkin täy- tyy löytyä riittävästi. Itse olen säätänyt pikkukamerani kolmen megan kohdalle, jolloin kuvat käytännössä ovat puolentoista megan suuruisia, ja tämä riittää sekä sanoma- että aikakaus- lehtiin. Jos et osaa tarkistaa megamäärää muuten, näet sen tietokoneruudulla kuva- liitteen vieressä, kun olet lähettämässä ku- vaa sähköpostitse. Kunnon kamera kunnon salamineen maksaa vain noin 500+200 eli 700 euroa, joten hankittakoon sellainen siis jokaisen rotariklubin käyttöön vielä tämän toimin- tavuoden aikana, ja lehtemme alkaa pa- rantua silmissä! Teksti: Pentti Ruotsalainen, Pihtiputaan Rk Kuva:Olli Lähdesmäki S u o m i F i n l a n d lossa olevasta tilasto-osasta käy ilmi, kuin- ka vähäistä maahanmuutto Suomeen on verrattuna muihin Pohjoismaihin. Turva- paikan hakijat ovat pieni vähemmistö maahanmuuttajista eniten muuttoa ai- heuttavat työpaikat ja rakkaus. Kansikuvassa oli Ruotsin integraatiominis- teri Nyamko Sabuni. jutusta selviää mm. se, että Tanskaan muuttavista 42 prosen- tilla on ulkoeurooppalainen tausta, Ruot- siin muuttavista vain 16 prosentilla ja Suo- meen muuttavilla vain 14,5 prosentilla. RN 0809:stäkeräilyharvinaisuus? Rotary Nordenin vuoden 2009 viimeises- tä numerosta saattaa muodostua keräily- harvinaisuus, sillä se lienee viimeinen RN, joka saa numerokseen 8: tänä vuonnahan lehtiä ilmestyy vain seitsemän. Mitä muuta erikoista numerosta 82009 löytyy? Norjalainen PDG Erik Hjorth on lukenut rans- kalaisia lehtiä ja huomannut, että toiminta- ryhmä Sauvons les Riches Pelastakaa rikkaat ry on tehnyt julkisuusiskun pariisilaiseen ro- tarykokoukseen huhtikuussa 2009. Ryhmän julkilausuttuna tavoitteena on säilyttää rikkailla ja mahtavilla heidän ny- kyinen asemansa, mutta kyseessä lienee parodia. Kunniavieraana rotarylounaalla oli Jean Sarkozy, presidentin poika, jota isä on auttanut etenemään urallaan hie- man kyseenalaisinkin keinoin. Ryhmä ojensi Jean-pojalle diplomin Pa- ras Isän Poika, jossa Jeania kiiteltiin hä- nen lannistumattomasta urheudestaan Ranskan hemmotellun eliitin etujen puo- lustamisessa. Koko show videoitiin sat- tumalta, ja video pyöri päiväkausia Rans- kan televisioasemien lähetyksissä. Jutun lopussa todetaan, että rotareita pi- detään osana kunkin maan establishmen- tia eli valtakoneistoa. Kysymys siis kuuluu: Toivommeko asian olevan näin? Sopiiko tämä yhteen palveluihanteemme kanssa? Jutut valikoi Pentti Ruotsalainen, Pihtiputaan Rk Lasse Fredriksson, Suomi ja Äänekoski, RI:n Keskushallituksen jäsen 1.7.2008 alkaen, vastaa toimituksen kysymyksiin pohjois- maisessa jutussamme tämän lehden sivuil- la 4-5. Julkaisemme tässä tiivistelmän Lasse omista vastauksista, jotka olivat toimituk- sen tekemän haastattelujutun pohjana. Mandaattini kytkee minut vastuuseen 31 Rotarypiiristä, 1.735 klubista ja noin 72.000 rotarysta vyöhykkeistä 15 ja 16. Takana on muun muassa kaksi hienoa insti- tuuttia, Tampere ja Varsova, ja hienoinen riittä- mättömyyden kokemus silloin tällöin. RI:n päätöksentekojärjestelmän olen kuvan- nut viereisessä epävirallisessa kaaviokuvassa. Sääntövaltuuskunta on meille yhtä välttämä- tön kuin mitä parlamentit ovat demokratioissa. Vapaat kulttuuriset ja suvaitsevaisuutta korostavat hallituksen keskustelut ovat työskentelyn suola. Hallintokuluja on pyritty säästämään ja web-kokouksia on suosittu. Hallituksen jäse- nillä on määräraha suunniteltuja matkoja varten. Ylöspidosta vastaa yleensä kutsun esittäjä. Mitään palkkioita ei makseta. RI:n päätöksenteossa marssijärjestys on kyllä aivan selvä, toiminnan suuntaamisesta ja valvonnasta päättää RI:n Keskushallitus, Sääntövaltuuskunta päättää perustuslailli- siin asiakirjoihin tehtävistä muutoksista, RI:n presidentti käyttää hallintovaltaa yhdessä toimeenpanevan komitean kanssa keskus- hallituksen mandaatilla ja sille raportoiden. Rotary-järjestöä johdetaan USA:sta vaik- ka rotareita on muualla maailmassa enem- män. Näin on nyt toimittu yli sadan vuo- den ajan. Valtakieli, vakaa alue, monet käy- tännön järjestelyt ja USA:n halu palvella Rotarya riittävät mielestäni, ainakin toistai- seksi, status quon säilyttämiseen. Jokainen hallituksen jäsen tuo RI:n Kes- kushallitukseen oman panoksensa. Vaikka hallitus on kollektiivinen elin sen jäsen ei kuitenkaan ole pelkkä postinkantaja eikä myöskään oikeuden jakaja kiistakysymyk- sissä, niin kun joskus tunnutaan ajateltavan. Päätöksenteko Rotaryssa Sääntö- valtuus- kunta 2010 RI WHQ PiiritKlubit RI komiteat Ponsi- esitykset Muutos- esityksiä Keskushallitus -Strategia policy -Ohjelmat ja talous -Omat sääntö- ja ponsiesitykset -Hallinto Virkakoneisto Pääsihteeri Chicago 25-30.4.2010 Sääntöesityksiä 219 Omat esitykset LOF 2010 Kysymyksiä ja vastauksia RI:stä
40
40 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden SuomiF inland Rotary-FM i volleyboll i TIkkakoski blev ett fi nt tillfälle för nätverksbyggande och pre- sentation av klubbarnas ungdomutbyte. RYLA-seminariet i Forssa, arrangerat ge- mensamt av sex klubbar, samlade 18 ung- domar till diskussion om ledarskap. Energi, mod och presentationsteknik var viktiga inslag. RYLA-kursinbetyget blir en bra bila- ga till jobbansökningar, hette det. Det första sommarlägret för ungdomar i Tikkakoski handlade mycket om skog och natur. Sexton ungdomar från 12 länder prövade på Activity Camp Jyväskylä. Fin- landsdopet skedde med bastukvast och dopp i kallt vatten. Tandvårdsfrivilliga i Kenya fi ck arbeta i varierande fältförhållanden. Tandutdrag- ningar var vanligaste ingreppet, kostnad 2 euro. Tandläkarna hade mången gång fö- redragit lappning, men kostnaden för det var 9 euro. En oförglömlig månad för tand- vårdarna från Haukipudas i Uleåborgstrak- ten. Pentti Ruotsalainen, frilansredaktör och ombrytare från Pihtipudas Rk, tog sig för att läsa innehållet RN7 och 82009 för att kunna referera det intressantaste för fi nska läsare. Samtidigt ger han en massa goda råd till artikelskribenter och framom allt fotografer om hur bladet skall kunna göras ännu läsvärdare. de facto är tex- terna i bladet helt OK som amtörtexter, tycker Pentti. Bilderna kunde dock vara bättre även om speciellt RN72009 var ett positivt undantag i det avseendet. SID 34-35 SID 36-37 SID 38-39 Finland på Svenska Tanken om något slag av referat av Fin- landssidornas innehåll på svenska för nordiska läsare återkommer nu och då. I detta nummer av Rotary Norden har Pentti Ruotsalainen från Pihtipudas Rk i Mellersta Finland tagit initiativet till att referera det han funnit speciellt int- ressant för fi nska läsare i det nordiska innehållet i RN 7-8. Vi följer upp med nedanstående resum av Finlandssi- dornas innehåll i RN12010. Som upp- märksamma läsare ser använder vi samma layout som i presentationen av hela bladet på sid. 3. Torneå och Haparanda rotaryklubbar arrangerade en gemensam PolioPlus- konsert i Haparanda. Konserten samla- de 200 åhörare och 8.800 euro i intäk- ter, tillräcklig för poliovaccinering av över 4.000 barn, Rotaryklubbarna i Kervo höll ett klimat- seminarium som aktualiserades av det stora klimatmötet i Köpenhamn. Finlands skogar växer med 100 miljoner kubikme- ter per år medan koldioxidutsläppen är 80 miljoner kubikmeter. Skogen är därmed en effektiv koldioxidrenare. SID32-33
41
41Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Danmark Vinderen af Rotarys essaykonkurrence er nu fundet. Det blev den 18-årige Madelai- ne Dwyer fra British Columbia i Canada, som med sit essay Hopeful for the Future: Climate Change and my Vision of Life on Earth in the Year 2050 kommer med et op- timistisk syn på klodens fremtid, selvom vejen til et bredygtigt globalt samfund er lang: Jeg har troen på, at vi kan gre det. Det er nemt at blive fanget i klimakri- sens dommedagsprofetier, men vi kan sagtens fi nde håbet i os selv og de fremad- tnkende omkring os. Naturressourcerne kan blive opbrugt, men den menneskelige kreativitet er uudslukkelig. Torsdag den 10. december overrakte Ka- therine Richardson, formand for Regerin- gens Klimakommission, tre priser på hen- holdsvis 8.000, 3.000 og 1.000 til tre unge kvinder, som har gjort sig nogle grundige overvejelser om klodens fremtid. De tre kvinder var vinderne af Rotary Distrikt 1470s essaykonkurrence, hvor 16-22 årige unge mennesker fra hele verden har givet forslag til aktiviteter, som kan skabe et bedre klima i fremtiden. Projektet er stt- tet af The Boeing Company. På andenpladsen kom den 19-årige austra- lier Hillary Riley, som i essayet BLUEPRINT T.I.E.P.I. Using climate change to fi x the world, and doing it by 2050 foreslår opret- telsen af The International Environmental Policy Institute TIEPI, som skal udarbejde klimaplaner for alle nationer på kloden. Tredjepladsen opnåede den 16-årige australier Sophie Wright-Pedersen for hen- des essay ITS THE BIG 2-0-5-0, der bl.a. handler om nogle af de helbredsproble- mer, som flger i klvandet på klimakrisen, herunder ekstrem overvgt og diabetes. De tre vindende essays kan ses på http: www.rotary4environment.com Yderligere oplysninger: Peter Strmose Rotary International District 1470 Denmark E-mail: DG1470-0910rotary.dk Telefon 45 41 07 17 Mobil 20 30 65 60 Det vindende essay fi ndes på efterflgende sider. Vinderen er fundet De tre glade vindere sammen med Katherine Richardson. Vinderen af frsteprmien, den 18-årige Madelaine Dwyer.
42
42 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Danmark af Madeleine L. Dwyer FNs klimakonference vil blive afholdt i K- benhavn og varer fra den 7. december til den 18. december 2009. Denne kronik be- skriver verdens potentielle skbne og be- tingelserne for at nå frem til resultater på konferencen. Flere faktorer, som er tt for- bundet med miljproblemerne, og nye ider til at opnå positive resultater i fremti- den - isr 2050 er beskrevet. Denne kro- nik har et positivt syn på tilpasning af en ny klimalovgivning ved brug af vedvaren- de energikilder og bredygtig levevis. Der opfordres til forskning og udvikling inden for banebrydende teknologi, ny levevis samt et miljbevidst samfund. Klimaforandring og min vision for livet på Jorden i 2050 Jeg mener, at vi som verdensborgere har et ansvar for at vrne om jorden, så den trygt kan overdrages til fremtidens gene- rationer. Jeg mener, at vi går en lys fremtid i mde, så lnge vi bevarer en positiv ind- stilling og strber efter at lse aktuelle problemer og forhindrer, at nye opstår. Jeg mener, at den store opgave, der er forbun- det med klimaforandringer, giver mulig- hed for at få verdens befolkning til at stå sammen om et flles mål: at beskytte mil- jet og dermed Jorden. Jo tttere vi kommer på 2012, desto tt- tere kommer vi på Kyoto-protokollen. Har protokollen haft nogen effekt? Hvor man- ge lande har egentlig reduceret deres driv- husgasudledninger? I 2004 kunne FN rap- portere, at mange lande faktisk havde get deres udledninger og ikke havde gjort nogen fremskridt med hensyn til ef- terlevelse af deres mål. Nogle lande, såsom Danmark, Tyskland og Storbritannien, har opnået en betydelig procentvis reduktion i deres udledninger samtidig med, at de har opretholdt en hj levestandard, hvilket viser vejen for resten af verden. Tallene vi- ser, at verdens drivhusgasudledninger steg med 38 % i perioden 1992-2007. Og det er kun blevet vrre. Det samlede globale CO2-udslip er steget med rekord- hje mngder på 31,5 mia. ton siden kon- ferencen i Kyoto. Det er 40 % over tallene i 1990, som er basisåret for konventionen. Hvorfor er der ikke fl ere lande, der har ta- get initiativ til at gre noget for at lse pro- blemet? Nu er det tid til at handle. I Kben- havn til december vil verdens ledere mdes og beslutte skbnen for fremti- dens klima. De bliver ndt til at komme på hjde med situationen, trffe de rette be- slutninger og indgå nye aftaler, som vil styrke nye målstninger for reduktion af CO2-udledningerne. Vi har brug for en dra- stisk ndring i den måde, som situationen bliver håndteret på! Vi har brug for stren- gere lovgivning inden for CO2-udledning. Vi bliver ndt til at ndre vores fokus fra at kbe fl ere tnder olie til at investere i b- redygtig energiteknologi. Vi har vrktjer- ne til forskning og udvikling, vi har kreativi- teten, og frem for alt så har vi incitamentet til forandring: det er den eneste klode, vi har! Jeg er sikker på, at vi ved at samarbej- de og skabe ambitise -men realistiske- målstninger for at tackle klimaforandrin- gerne vil kunne redde livet på Jorden. Min vision for 2050 er optimistisk. Om 40 år er der meget, som vil vre forandret. Prv bare at se hvor anderledes livet er nu i forhold til for 40 år siden. Jeg kan f.eks. slet ikke forestille mig, hvad jeg skulle gre uden internettet, og jeg var utrolig overra- sket, da jeg fandt ud af, at over 23 af ver- dens befolkning slet ikke benytter inter- nettet. I mit 2050 vil alle have adgang til denne fantastiske vidensportal. Internettet kan benyttes som et fantastisk lrings- vrktj, som i sandhed er en af nglerne til at bryde fattigdoms-cirklen. Det forbinder også mennesker over hele verden og med- virker til, at vi kan holde os underrettet om udviklingen i resten af verdenssamfundet. Teknologien udvikler sig med en nrmest uanet hastighed. Hvem ved, hvad det n- ste store kvantespring bliver, som vil n- dre vores liv? Vores levevis er ndvendig- vis forskellig, men vores fundamentale, menneskelige behov vil vre de samme. Rent fysiologisk skal vi alle have mad at spise, vand at drikke, ren luft at indånde og et sted at sove. På dette stadie i civilisatio- nen er det kun naturligt, at vi nsker at få dkket mere end blot vores fundamenta- le behov. Vi vil gerne fle os trygge, elsket, vigtige og respekteret af andre. Vi higer også efter åndelighed, kreativitet og ytringsfrihed. Hvordan kan vi så bevare og opnå bedre livskvalitet, samtidig med at vi reducerer vores belastning af miljet på kloden? Vi bliver ndt til at bryde det hid- tidige mnster og fi nde positive, miljven- lige lsninger. I 2050 vil jeg vre 59 år gammel. Jeg kan se mig selv bidrage til samfundet i internatio- nale sammenhnge. Måske vil jeg arbejde for FN inden for international lovgivning og politik, hvilket jeg påtnker at studere på universitetet. Jeg vil gerne bo i en smuk, grn by som Kbenhavn eller Vancouver. Jeg vil kre på cykel eller benytte trans- portmidler med lavt CO2-udslip til og fra arbejde hver dag. Jeg så for nylig en anime- ret fremtidsfi lm, der portrtterede en ung pige på cykel. På cyklen var der monteret en anordning, der opfangede den energi, der blev produceret, når hun cyklede. Den- ne anordning kunne overfre energien til en strre opsamlingsenhed. Er dette ikke en realistisk teknologi i fremtiden? Det kan godt vre, at n cyklist ikke kan producere srlig meget energi, men kunne man ikke forestille sig, hvor meget energi hver enkelt cyklist alene i Kbenhavn ville kunne ge- nere på et år? Mit 2050 omfatter kreative, alternative metoder til generering af ener- gi som denne. Hvis det skal vre helt perfekt, vil jeg bo i et hus eller en lejlighed, som er miljrigtig og bygget af ikke-skadelige materialer. Mit hjem vil vre isoleret og vre udstyret med naturlig ventilation, solpaneler samt et varmecirkulationssystem, der gr brug af vedvarende energikilder, og installatio- ner, der er vand- og energieffektive. Jeg vil have en have, eller jeg vil have en flles- have, hvor jeg kan dyrke mine egne grnt- sager og frugt. Fleretagersbyggeri i byen vil vre udstyret med solvarmede drivhu- se, hvor man kan dyrke fde til befolknin- gen i byen. I hvert hjem vil der vre n kontakt til at slukke for al strm i boligen, når der ikke er nogen hjemme. Der vil vre Forhåbninger til fremtiden: Klimaforandring og min vision for livet på jorden i 2050
43
43Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Danmark masser af trer i alle kvarterer. Alle vil be- nytte miljvenlige husholdningsproduk- ter, såsom opvaskemiddel, toiletpapir og vaskepulver, eftersom alle produkter, der ikke efterlever en miljvenlig test, ikke lngere må slges til forbrugerne verden over. Papirprodukter vil vre fremstillet af bredygtigt materiale, f.eks. bambus eller hamp. Det vil vre slut med at flde trer til fremstilling af papir. I mit hjem og alle andre hjem vil der vre fl ere ting, som vil vre forandret. Når jeg er frdig med at spise, vil resterne bli- ve komposteret. Tom emballage, som ma- den har vret opbevaret i, vil blive smidt ud i separate containere til genvinding. Skrald og affald vil ikke lngere vre et problem, eftersom alle forbrugsvarer og al emballage vil vre fremstillet af genindvin- delige eller komposterbare materialer. Alle vil have adgang til rent drikkevand fra ha- nen ved hjlp af kreative lsninger, som f.eks. ingeniren Michael Pritchards brba- re Lifesaver-drikkedunk, der kan fi ltrere det mest beskidte, uhygiejniske vand og om- danne det til drikkevand i lbet af få sekun- der. Transport af plastfl asker med kildevand vil blive forbudt, optimistisk set lnge fr 2050. Muldtoiletter vil blive installeret og gråt vand fra husholdningen vil blive fi l- treret og genbrugt til drivhuse og haver. I takt med urbaniseringen ges, er det hjst sandsynligt, at rundt regnet 4 ud af 5 af verdens befolkning vil bo i byen i 2050. Når det sker, vil folk i byerne statistisk set have frre brn. Jeg håber på et fald i ver- dens befolkningstal af den simple årsag, at fl ere mennesker betyder mere energi, fde, vand samt get forbrug og mere affald. Ur- banisering vil medfre get lebensraum for menneskene i byen og udvide grn- serne og infrastrukturen over hele kloden. Agerjord på landet vil bedre kunne udnyt- tes til landbrug. Kdindustrien, som vi ken- der den i dag, vil blive ndret fra dens nu- vrende form og blive udsat for en omvltning, idet alle brug vil blive omdan- net, så de er kologiske og dyrene kan gå frit. Transport af fdevarer vil også blive ndret betydeligt, hvis vi stadig nsker at fragte ananas fra Brasilien til Montreal midt i januar! Mit håb er, at vi ved hjlp af driv- huse med solpaneler og transportmidler med lavt CO2-udslip stadig vil vre i stand til at nyde luksusprodukter såsom eksoti- ske frugter og grntsager. Hvordan vil langdistance og oversiske rejser ndre sig? Vi ved alle, at fl ytrafi kken krver kolossale mngder fossilt brnd- stof. Hvis jeg planlgger at få et job som diplomat, er der stor sandsynlighed for, at hektisk rejseaktivitet vil blive en stor del af mit liv. Jeg vil gerne kunne komme rundt i verden, i rimelig udstrkning, uden at fle, at der hviler en enorm byrde på mine skuldre i og med, at jeg dermed bidrager til det enorme CO2-udslip! Med alle de hsblsende teknologiske opfi ndelser, som man ser nsten hver uge, vil vi sikkert kunne fi nde nye energikilder til fl ytrafi k- ken - det vre sig i form af vind-, sol- eller vandkraft eller måske biobrndsel. Hvem ved, måske vil en hel ny metode til milj- venlig langdistance luftfart fi nde vej til markedet. Hvad med f.eks. at undersge mulighederne for transport med luftskib? Jeg kan nsten ikke vente med at se hvil- ke drastiske, vigtige og positive forandrin- ger, der vil forekomme inden for dette om- råde, eftersom det vil komme til at spille en vigtig rolle for mit arbejde. En anden vsentlig faktor inden for trans- port og CO2-udledning er biler. Ved du f. eks. hvor mange biler, der fi ndes i verden i dag? Der er så mange, at man ikke engang kender det eksakte antal. Hvad, jeg kan sige med strre sikkerhed, er, at der er fremstillet over 40 millioner biler alene i år oktober 2009. Hver dag er vi fl ere millio- ner benzinslugere på vejene. Jeg er blandt disse millioner. Jeg har frst for nylig er- hvervet krekort. Det moderne samfund er i stigende grad blevet afhngig af privatbilisme. I 2050 vil vi ikke blive hindret af forbuddet mod olie- dreven transport. Familier vil have mindre, mere energieffektive biler, der krer på biobrndsel eller ren elektricitet, og den enkelte bilist vil have en mindre personbil. Samfund over hele kloden vil have adgang til prisbillig og revolutionerende offentlig transport, heriblandt kommunale delebiler. Gammel bus- og togteknologi vil blive for- bedret, og nye modeller vil blive skabt. Om- råder i centrum af byen vil vre forbeholdt gående og cyklister, og vejene vil blive er- stattet med mere plads til de gående og måske soldrevne rullende fortove til over- halingsbanen. Dette er muligheder, som skal undersges og underbygges nrmere af ingenirer, arkitekter og myndigheder verden over. At fi nde en ny, bredygtig le- vemåde skal blive vores frste prioritet, hvis vi skal kunne trives i fremtiden. Mit sprgsmål til verden er: Er du villig til at foretage de ndvendige ndringer af din livsstil, eller vil du tillade de alternative konsekvenser? Vil du krve mere drastisk handling fra dem, der har mulighed til at håndhve disse ndringer, såsom lovgi- vere, magtfulde virksomheder og industri- virksomheder? Vil du lne dig tilbage og se på, at tusindvis af dyrearter uddr hvert år, eller vil du give dine brn en chance for at leve, mens kosystemet stadig er intakt. Verdens forskere fortller os, at vi bliver ndt til at nedbringe vores CO2-udledning til 350 ppm parts per million. Det er sta- dig muligt, men chancerne bliver gradvist mindre. Lad os gre det nu, mens vi stadig har en chance for at forbedre vores livskva- litet, mens vi bevger os ind i fremtidens miljrigtige tankegang. Lad os bryde vores egen grnse. Jeg vil gerne se verdens ri- gere lande give en hånd til udviklingslan- dene for at medvirke til at frembringe mor- gendagens teknologi, som vil forbedre konomien og miljet. Jeg har troen på, at vi kan gre det. Det er nemt at blive fanget i klimakrisens dommedagsprofetier, men vi kan sagtens fi nde håbet i os selv og de fremadtnkende omkring os. Naturres- sourcerne kan blive opbrugt, men den menneskelige kreativitet er uudslukkelig. Litteraturhenvisninger Den Blå Planet, 2001. Instruktr: Alastair Fothergill A Crude Awakening, 2006. Instruktr: Basil Gelpke og Ray McCormack En Ubekvem Sandhed Original titel: An Inconvenient Truth, 2007, bog af Al Gore United Nations Framework Convention on Climate Change. Changes in GHG emissions from 1990 to 2004 www.ted.com www.wikipedia.org www.hopenhagen.org www.livingclimatechange.com http:www.globalcarbonproject.orgcar- bonbudgetindex.htm http:www.worldometers.info www.un.org http:www.davidsuzuki.org http:www.lenntech.comperiodicele- mentshe.htm
44
44 Danmark Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Det kan vre svrt for et almindeligt men- neske at vurdere, hvor meget klimaet har ndret sig, men helt sikkert er det, at der rundt omkring i verden optrder usdvan- lige vejrforhold. Således også på Filippiner- ne, som i dette efterår har haft usdvanlige mange tyfoner. Det startede med tyfonen Ondoy, som ndrede sig til en tropisk storm den 26. september 2009. Den strke vind var til at leve med, men i klvandet faldt der 400mm regn på bare 10 timer. Tnk dig 40 cm vand på grsplnen eller på vejen! Hvor skal al det vand lbe hen? Resultatet blev svulmende fl oder, bristede dmninger, delagte broer og veje, jord- skred og oversvmmelser så kraftige, at 500.000 hjem blev delagt af vandmas- serne, og omkring 780 mennesker druk- nede. Årets hst af ris og grntsager stod under vand, og mange husdyr blev fanget af vandmasserne. Tyfonen Pepeng ramte 6 dage senere. Denne gang med så stor kraft, at mange huse blste om, tage for- svandt og med endnu fl ere omkomne. En planlagt tur til Manila for at deltage i det sociale arbejde som tandlge blandt de mest fattige i Manilas slumkvarterer blev pludselig til en akut hjlpeaktion for de ndstedte mennesker. Hobro Rk reage- rede hurtigt på den nye situation, og bevil- gede 20.000 kr. til ndhjlp. Med mangel på fdevarer begyndte hamstringen af ris og fi skekonserves, så priserne kom op i et leje, som ingen fattige havde råd til at be- tale. Grntsagerne forsvandt nsten helt fra de lokale markeder. En enkelt gulerod lb op i 12 kr. som skal ses i relation til en overenskomstmssig dagln på 30 kr. Min sygeplejerske dukkede op med en stor bu- ket bregner, som jeg troede var til pynt, men det viste sig, at jeg skulle spise dem! 1,7 millioner mennesker lever stadig i de oversvmmede områder uden drikke- vand, og sundhedsmyndighederne be- tragter dem som srligt udsatte for syg- domme. I de områder med stillestående vand omkring husene i Manila er der en stank af lort, kloakvand og affald. I det vand lever en bakterie, som stammer fra rotteurin og som medfrer en ddelig syg- dom kaldet leptospirosis. Mere end 200 dde af denne sygdom, og da hospitaler- ne lb tr for medicin til behandling af sygdommen, blev alle patienter afvist og overladt til sig selv. Jeg behver vel ikke at sige, at malariamyggen og denguemyg- gen havde kronede dage med al det vand. Man opstter bambusstokke langs mu- rerne for ikke at skulle vade i vandet. Så gik rygtet, at der var billigt kd på mar- kedet. Filippinerne kalder det dobbelt dd kd. Det var de druknede dyr, som var blevet slagtet og som var sat til salg. Nogle steder sank vandet så meget, at grntsa- gerne dukkede op af kloakvandet, hvoref- ter de blev hstet og solgt. Hundredvis fi k diareer og madforgiftning. Så kom den nste tyfon Ramil den 18. okt., og situatio- nen forvrredes igen. Mange afsides landsbyer i bjergene var to- talt isoleret på grund af de mange jord- skred og sammenstyrtede broer. For nogle af pengene fra Hobro Rk lykkedes det mig at kbe fl ere skke ris, sukker, salt, 500 då- ser sardiner og 500 pakker noodles og for- dele det i pakker til 150 familier af Duma- gats den lokale befolkning. Landsbyens beboere mdte mig ved en skole, hvoref- ter de bar det på ryggen tilbage til lands- byen en vandring på mere end 5 timer. På vejen op til skolen så jeg mere end 50 jordskred, som havde blokeret vejen med metertykt mudder, sten og trer, som jordskredet havde revet med sig. Det var som en kmpe snestorm i Danmark, hvor vejen var blevet farbar i et spor. Den 30. okt. kom så tyfonen Santi. Manila lå i orkanens je kl. 23 om aftenen, og det var helt stille med en smule regn. Kl. 6 om mor- genen kom så tyfonen med vindstd op til 60 msec, hvilket nsten er dobbelt orkan- styrke. Tagplader, trer og affald fl j i luften, og en del af hotellets tag forsvandt også. Jeg forstår nu bedre, hvordan forldre kan miste deres brn, som blser vk fra dem Hjlpeaktion på Filippinerne
45
45Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden D a n m a r k Rotary Kalenderen 201011 ROTARY Planlgnings-kalender er den ideelle lsning, der giver jeres medlemmer et solidt vrktj og samtidig kan bruges som prsentation af jeres Rotary Klub. For hver solgt kalenderbog, giver Kalenderforlaget KRONO kr. 5,- til Rotary Foundation Strsblvej 12 - 6740 Bramming Telefon: 75 19 10 74 Mail: Infokrono-kalender.dk - www.krono-kalender.dk -en del af KRONO Gruppen ROTARY Planlgnings-kalenderen er i 3 dele: 1 Infodelen på 16 sider + omslag, hvor I kan vise bestyrelse, udvalg, medlem- merne, vedtgter, forretningsorden osv. 2 Kalenderdelen på 64 sider + omslag med en uge på hver side med god plads til aftaler, notater mm. 3 7-fljet planlgningskalender med hele 2010 og hele 2011. Det hele samlet i kraftigt plastomslag. Rekvirer yderligere information samt prve- eksemplar hos: INFODELEN PRISER FRA KUN 39,70 pr. stk. Se mere på www.krono-kalender.dk under ROTARY Kalenderen KALENDERDELEN 7-FLJET OVERSIGT Evt. finacieret med annoncer Bestyrelsen Medlemsoversigt eller blser i vandet. Kl. 8, da tyfonen n- sten havde passeret, begyndte hotellet at ryste og svajede ud til den ene side. Heldig- vis kun et lille kortvarigt jordsklv på 5,2, som ikke forårsagede nogen skader, men det var ligesom, jeg syntes, at det var for me- get på en gang. Den 7. nov. kom så tyfonen Tino. Heldigvis mistede den pusten, da den gik i land og blev til 2 dages monsunregn. Vi behvede bestemt ikke mere regn. De sidste af pengene fra Hobro Rk ville jeg bruge til at hjlpe 2 fattige fi skelandsbyer Nakar og Enfanta ved Stillehavskysten i Quezon Provinsen. Det var en del år siden, at de havde haft besg af en tandlge, og de manglede også hjlp til at få gang i landsbyen igen efter de mange tyfoner. For nogle år siden blev 80 % af beboerne drbt ved en tsunami. Jeg havde fået at vide, at der stod et hus klar til at modtage mig. Da jeg ankom, manglede huset 3 sider, og på den 4 side var vinduerne og drene blst ud. Det var ndtrftigt repareret med plastik, og vi skulle sove på bambus- gulvet. Toilettet vil jeg ikke skrive om, og badevrelset bestod af en tnde med vand og en kasserolle og en pumpe i går- den. Hundene lb under gulvet, for at se, om der faldt noget ned gennem revnerne. Medens jeg arbejdede opdagede jeg, at der blev holdt je med mig, men det var jeg ikke urolig over, fordi jeg viste, at gueril- laen NPA New Peoples Army var meget aktiv i området, og at de også ville beskytte mig mod militret, så lnge jeg arbejdede for landsbyens beboere. Militret er farligt, fordi de optrder som rverbander, når de er på patrulje. I lbet af natten var der 3 for- sg på, at trnge ind i huset, hvor vi sov, men naboens hunde holdt dem vk. Min sygeplejerske vkkede mig og fortalte, at det var alt for farligt at sove i huset, så vi pakkede hurtigt sammen og stak af i vores lejede bil. Ja, man går i fare, hvor man går. Med 5 tyfoner hurtigt efter hinanden, fl ere jordsklv og med vulkanen Mayon i ud- brud sprger man sig selv, om det kan blive vrre. Hvad er der galt? Er det klimaforan- dringer eller en tilfldighed? Måske får vi svaret på klimakonferencen i Kbenhavn. Niels Peter Schmidt
46
46 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Danmark For anden gang i år havde PDG Helge Ander- sen, Grsted Rk arrangeret en vaccinations- rejse til Kano i Nigeria. Denne gang deltog Agnes Iren Lothe, Odda Rotary Klub, Solveig Lothe samt Knyt Gysler, Oppegård Rk. Nigeria er et af fi re lande som endnu har polio og hvor Rotary er involveret i vacci- nationer. De tre andre lande er Afghani- stan, Pakistan og Indien. Vi afrejste den 8. oktober fra Oslo og K- benhavn for at mdes i Amsterdam, hvor- fra vi fl j via Abuja til Kano, og igen mdte vore Rotary venner os i lufthavnen. Ophol- det i Kano er tilrettelagt således at vi altid ankommer dagen fr de fi re vaccinations- dage begynder. Vi starter med besg på World Health Organization WHO, hvor vi får en briefi ng og bliver ajourfrt om situa- tionen i Kano Stat, hvor mange doser vac- cine der forventes brugt denne gang. Der var organiseret 2790 hold af 9 personer 25.110 personer, som har hus til hus vacci- nationerne og 2118 hold af 3 personer 6.354 personer, som har til opgave at vac- cinere brn, de mder på gader og strder. Desuden deltager rotarianere fra de fi re Klubber i Kano sammen med os i Sup - Na- tional Immunization Plus Days SNIPDs. Der skal vaccineres i 26 af landets 36 stater. Den flgende dag startede vi meget tid- ligt for at vre klar til at kre ud til en landsby hvor fl agceremonien skulle fore- gå. Vi skulle kre i konvoj, sammen med sundhedsministeren og de forskellige del- tagere fra administrationen. Vi blev mod- taget af den lokale befolkning og alle ho- noratiores. Der var dans og sang, og ministeren vaccinerede nogle udvalgte brn og gav 3 polioramte voksne hver 3000 Naira. Efter en time forlod vi lands- byen og krte tilbage til Kano. Sndagen, den anden dag for vaccinati- onsrunden, havde vi fået politieskorte, og startede igen meget tidligt, da vi skulle mdes med to lokale vaccinationshold på et sundhedscenter. Det blev en rigtig god dag, hvor vi vaccinerede 1121 brn. Vi vac- cinerede på gader og strder og vi var i brneklasserne i kirkerne. Senere på dagen deltog vi i debriefi ngen, mit team bliver introduceret, hvorefter jeg prsenterede teamet og hvorfor vi var kommet til Kano. På tredjedagen skulle vi vaccinere på sko- ler, den frste var Institue of Sabilul Huda, efter vi havde ventet en halvtime blev vi afvist, med begrundelsen af, at forldrene ikke var informeret. Derefter gik vi hus til hus i området og fi k vaccineret 60 brn. Vores sidste skole var Kizito International School, Freetown, her var vi ventet og me- get hurtigt fi k vi alle de små klasser vacci- neret, i alt 186 elever. Det rettede lidt op på det foregående resultat. Den efterflgende debriefi ng på Tarauni LGA Health Centre. Deres mål, eller estimat fra Tarauni LGA Health Centre var 282.000 brn fra 0-5 år, de havde på de tre frste dage nået over 95 %, et ganske godt resul- tat. Der er stadigvk afvisninger, men ikke så mange som ved sidste runde. Men vi fi k en skrmmende meddelelse, der kommer til at mangle mellem 6 8.000 doser vac- cine til sidste dagen. Den sidste dag i denne runde tog vi til Ka- zaure, Jigawa State, 1 times krsel fra Kano. Vi mdtes frst hos Vaccinations Committee. De 11 landsbyer som hrte ind under dette center havde en befolk- ning på 178.352. Der er mellem 35.670 og 37.454 brn mellem 0 5 år som skal vac- cineres af 18 teams. Vores frste skole er School G.A.S. Girls College, hvor vi har en aftale om at deltage i vaccinationen af alle de små klasser. Det er altid en fornjelse at vaccinere på skolerne, her kan vi gå fra bord til bord og give de små to livgivende dråber i munden, makkere deres venstre lillefi nger med tusch; derefter videre til nste klasse, indtil alle klasser er besgt. Farvel til skoleinspektren, og videre til Anti Primary School, Kazaure L.G.E.A., hvor der venter 150 brn i et klassevrelse på at blive vaccineret, det tager ikke lang tid for at give dem to dråber og karameller. Så er vi frdige med vaccinationerne, og turen går til Gunduma Health System Council Kazaure. Vores sidste mde i Kaza- ure er Emiren: Alhaji Najib Hussani Adamu. Han stiller mange sprgsmål om vores ar- bejde, han mente, at alle sundhedscentre- ne i Nigeria skulle forestå vaccinationerne. Jeg er helt enig i, at det ville vre meget mere effektivt. Vi havde nu afsluttet vacci- nationen og vi skulle nu sammen med de fi re Rotary Klubber i Kano besge deres forskellige adopterede skoler, hvor de gr et stort arbejde for at lette dagligdagen for de mange skolebrn og deres lrer. Vores frste skole Murtala Muhammed sec School Opp Murtala Mosque, Kano. Da ok- tober er Vocational Service Month, havde Tarauni Central Rotary Klub besluttet, at de ville, som de altid gr i oktober, holde et Rotary mde på skolen samme med de strste klasser og give dem en erhvervs- vejledning, der var indlg fra en bank- mand, en lge, en embedsmand fra sund- hedssektoren og om IT og brugen af programmer ingen i klassen havde PC hjemme, de foregående erhverv er der prestige i at få, da de er godt lnnet, jeg savnede almindelige erhvervsuddannel- ser. Vi så på skolens mange andre proble- mer, og en fllesnvner overalt i det nordlige Nigeria, er rent vand, og her var ingen undtagelse. Derefter var det Kano Rotary Klub der tog over, vi besgte deres skole, Rumfa Special Primary School, Kano, den skole havde jeg besgt ved mit forrige besg sammen med det danske hold. Frederiksvrk Rotary Klub, v Fie Buch- wald havde sammen med sin klub, Dansk Rotarys Hjlpefond og D-1470 og Kano Rotary Klub fået sammensat et projekt, hvor der kunne bores en brnd, oprettes 3 toiletter, samt rindende vand. Jeg havde som Foundation Chair i D-1470 fået alle papirerne underskrevet dagen fr min af- rejse, så det var med glde vi besgte denne skole, og kunne overrkke de gode nyheder for skoleinspektren. Den sidste dag på denne rejse blev brugt på fotosafari, holdet nskede billeder fra gadelivet i Kano, det blev en meget spn- dende oplevelse. En stor tak til vennerne i Kano og til det norske hold for denne gang. PDG Helge Andersen Grsted Rotary Klub D-1470 Norske rotarianere deltager på PolioPlus vaccinationsdagene i Nigeria
47
47Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Danmark Jeg har i mange år vret meget begejstret for forfatteren Wasmo Herbjrg, og for ca. 1 år siden lste jeg hendes bog: Et glas mlk ja tak. Denne bog greb mig meget. Bo- gen er skrevet med udgangspunkt i autenti- ske beretninger om kvinder, som er blevet handlet og det liv, der bydes dem efterfl- gende som prostitueret i et fremmed land. I året 200910 er jeg Distriktsprsident i Dansk Inner Wheel, distrikt 47. Efter at have lst bogen stod det mig helt klart, at Inner Wheel kunne vre med til at gre en me- get stor forskel. Jeg er tillige af den opfat- telse, at vi som kvindeorganisation har en forpligtigelse til at hjlpe disse piger. Jeg anbefalede efterflgende min Distriktsbe- styrelse, at vi skulle udfre et flles projekt i Distriktet på tvrs af klubberne. Distrikt 47 har 19 klubber med ca. 520 medlemmer og dkker området i og omkring Kben- havn samt Nordsjlland. DISO Kirsten Kann og jeg nedsatte en ar- bejdsgruppe blandt ISOerne. Denne ar- bejdsgruppe besluttede at afholde to re- gionale mder. Formålet med mderne er dels at synliggre problematikken, hvor- dan kan vi vre med til at lse problemet og dels at indsamle penge til Reden Inter- nationals fortsatte arbejde. Det frste mde blev afholdt den 23. no- vember i Hillerd, hvor projektleder Dorit Otzen og en tidligere prostitueret fortalte om aspekterne ved prostitution. Det nste mde er planlagt til den 25. ja- nuar 2010 i Hje Taastrup, hvor tidligere statsminister og EU-politiker Poul Nyrup Rasmussen vil vre aftenens hovedtaler. Desuden vil der vre indlg fra Redens advokat, Susanne Borch, samt forstander for Reden International, Vibeke Lenskjold. Reden International er en privat selvejende institution tilknyttet KFUKs sociale arbejde. Reden International har eksisteret siden 2002 og fra start kaldet Reden Stop Kvindehandel. Reden Internationals vision er et Danmark uden kvindehandel og missionen er at sttte de prostituerede udenlandske kvinder, som allerede er handlet og er i Danmark , med de ydelser kvinderne har brug for på kort og i srde- leshed langt sigt. Strategien er at fokusere på flgende ind- satsområder: Direkte socialt arbejde med uden- landske kvinder bl.a. ved etablering og drift af et mdested for kvinderne med adgang til sundhedsklinik i hjer- tet af Vesterbro i Kbenhavn. Mde- stedet har åbnet tre dage om ugen fra kl. 16-22, og her kan kvinderne tale med personalet, få et pusterum og eventuelt et sundhedstjek. En del af personalet er frivillige lger og syge- plejersker, som foretager almindeligt sundhedstjek, gynkologiske under- sgelser, udsteder recepter m.m. . Mange af disse kvinder har, f.eks. ikke et sygesikringsbevis og kan derved ikke få hjlp via det offentlige syge- sikringssystem. Etablering og drift af dgnbemandet krisecenter til at omfatte gruppen af kvinder med ophold, som f.eks. har vret udsat for traffi cking by marriage. Effektivisering af det opsgende arbej- de i prostitutionsmiljet i Kbenhavn. Kommunikation, f.eks. udarbejdelse og udsendelse af informationer om kvindernes vilkår, for at bevidstgre offentligheden. Reden Internationals formål: bekmpe kvindehandel ved at: Sikre at bagmnd retsforflges og fngsles Forbyde kb af prostitution og seksu- elle ydelser Give ofre for menneskehandel mulig- hed for lovligt ophold i Danmark Sikre det ndvendige internationale samarbejde Distrikt 47 har ligeledes planer om at ingså i et samarbejde med Soroptismisterne om en hringsdag med problemstillingen Handel med kvinder Traffi cking på Chri- stiansborg i eftersommeren 2010. Jeg er af den helt klare opfattelse, at Inner Wheel kan vre med til at gre en ikke uvsentlig forskel, og mit håb er, at Distrikt 47s projekt vil brede sig til hele landet samt, at det på lidt lngere sigt vil vre mu- ligt at gre det til et flles nordisk projekt. Som verdens strste kvindelige netvrks- organsation kan vi vre med til at gre en forskel for nogle kvinder, som lever under helt umenneskelige forhold, også midt i vor egen dagligdag. Kirsten Dahl-Srensen Distriktsprsident Stop kvindehandel
48
48 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Danmark Aars Rk er som medlem af Rotary Internatio- nal ved medlemmernes kontingent blandt mange andre projekter også involveret og medbetaler af Rotary Internationals strste humanitre projekt Polio Plus, hvor der i samarbejde med WHO arbejdes på at få ud- ryddet polio i hele verden. For et par år siden fi k projektet kmpe sttte og opbakning da stifteren af Micro- soft, Bill Gates donerede ikke mindre end 100 millioner US , dog med betingelse af, at verdens Rotary klubbermedlemmer donerede et tilsvarende belb. Iflge nyeste beregninger kan Rotary In- ternational, snart meddele Bill Gates, at Rotary klubberne har fremskaffet belbet. Polio Plus projektet mod udryddelse af polio har krt i en lngere årrkke og det er lan- de, som Afghanistan, Indien, Pakistan og Ni- geria der nu stadig er vsentligt ramt. Flere af disse lande er desvrre ramt af uro og krige, i netop de områder der er polioramt, hvilket har vanskeliggjort bekmpelsen. Et andet af Aars Rks populre projekter er ungdomsudveksling. Klubben kan gennem dette program til- byde en ung fra klubbens lokal område, et års ophold i udlandet, dog under forud- stning af, at klubben, som betaling til- byder tilsvarende ophold her hos os, til et ungt menneske i en tilsvarende periode. P.t. har klubben en ung pige fra Aalestrup på ophold i Venezuela og klubben er vrt for Caitlin, fra Australien. Nste år modtager klubben en ung pige fra Argentina. De sidste 20 år, har der kun vret enkelte år, hvor der ikke har vret en udveksling af unge fra klubbens område og projektet krer godt men skuffende og meget mrkeligt, er der i år ingen unge der har nsket, at sge om et sådan udvekslings- ophold, hvilket er skuffende både for klubben og isr for den unge person der ved at komme på et udvekslingsophold i udlandet kunne have fået sit livs hidtil strste oplevelse. I mange år har Aars Rk haft venskabsklub samarbejde med Rotary Club of Long Eaton, Nottingham, England og Rotary Club of Settsu, Osaka, Japan. Der er jvnligt venskabsklubs besg mel- lem klubberne. Samarbejdet med klubben i Long Eaton har udviklet sig, idet der sammen med Long Eatons amerikanske venskabsklub, Rotary Club of Bethel St. Clair, Pittsburgh, U.S. A er aftalt et samarbejde om flles hjlpepro- jekter - et eller andet sted i verden. Frste fllesprojekt, foreslået og styret af den amerikanske klub er nu afsluttet. Projektet betyder, at der i Mchenga distrik- tet nr Lilongwe i Malawi er gennemfrt 3 vandboringer. Der samarbejdes her yderligere med en Rotary klub i Malawi og med en ameri- kansk organisation SLIM Student Leaders in International Medicine. Manglen på rent vand er den strste årsag til en meget stor brneddelighed og van- skeliggr desuden bekmpelse af mange sygdomme såsom Aids og Malaria. I Malawi er der boretgravet tre vandvrker. De enkelte boringervrker er 3 meter i bredden og indtil 15 meter i dybden, vr- kerne beskyttes mod forurening af murede bygninger. Rotary Klub i Malawi har fremskaffet frivil- lig arbejdskraft. Hver pumpe og boring kan forsyne ca. 150 mennesker med rent drikkevand og vand til vanding af afgrder. De 3 klubber har hver bidraget med US 1000, og herudover har den amerikanske klub sikret sig yderligere midler fra Rotary Internationals hjlpefonde, så man har kunnet betale alle omkostninger ved de 3 boringer, der belb sig til mellem US 1400 til US 1700 pr. boring. SLIM vil efterflgende flge projektet op med undersgelse af, hvordan det har på- virket sundhedssituationen i området. Nste hjlpeprojekt varetages af enten Aars Rk med i et stort vandprojekt i Malawi!
49
49Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Rotaryklubberne på Frederiksberg sttter Dansk Flygtningehjlps arbejde i Uganda. Baggrund: I 2008 ophrte ca. 20 års krigs- handlinger i det nordlige Uganda, hvor oprrshrens overgreb på civilbefolknin- gen resulterede i ikke mindre end 1,6 mio. internt fordrevne, der i alt for langt tid har levet af ndhjlp i fl ygtningelejre. Med krigens ophr gik Udenrigsministeriet ind med fi nansiel sttte til minerydning for at muliggre en snarlig genbosttelse af de frugtbare landområder og således få de fordrevne tilbage til et vrdigt liv. Mine- rydningen foretages af specialuddannede enheder fra Ugandas hr og politi. Ud- dannelsen og den tekniske ekspertise gi- ves af Danish Demining Group DDG, der er en afdeling af Dansk Flygtningehjlp. På trods af rydningen af terrnet for mi- ner og ueksploderet ammunition skal ci- vilbefolkningen stadig vre på vagt. Ulyk- ker sker hele tiden, når navnlig unge fi nder ammunition og leger med det, med lem- lstelser og dd til flge. Fra Juli 2008 har DDG med fi nansiel sttte fra Rotaryklubberne på Frederiksberg gennemfrt en oplysningskampagne ret- tet mod isr brn og unge i fl ygtningelej- rene, skolerne og de genbefolkede lands- byer i det nordlige Uganda for at fortlle om risikoen ved ueksploderet ammuniti- on. Kampagnen gennemfres af lokale pdagoger ansat af DDG og benytter pas- sende pdagogiske virkemidler. I 2008 ydede Rotary 250.000 kr. til DDG til oplys- ningskampagnen. Indtil udgangen af september 2009 har ca. 59.000 brn og unge fået oplysning om risikoen. Rotaryklubberne sttter endvidere gen- nem endnu et projekt genbosttelse af de fordrevne. Gennem en Rotary klub i Nord Uganda Lira Rotary Klub uddeles okseplove, land- brugsredskaber, såsd og myggenet til forebyggelse af malaria til et antal land- mnd, der vender tilbage til deres jord fra fl ygtningelejren. Desuden stttes repara- tion af og nye brndboringer i de lands- byer, der genbosttes. Den samlede Rota- ry sttte til dette projekt er i 2009 US 67.500 ca. 370.000 kr, inklusive bidrag fra Dansk Rotarys hjlpefond, Rotary Interna- tionals humanitre fond og St. Thomas Rk, tidl. Dansk Vestindien. Det sknnes, at der stadig er ca. 1 mio i fl ygtningelejrene. Nyheden: På kulturnatten fredag den 9. oktober afholdt Rotary klubberne på Fre- deriksberg sammen med Innerwheel og Rotaract et offentligt arrangement i Den Gule Villa på Frederiksberg. Her overrakte Prsidenten for Frederiks- berg Rk Grethe Rostbll på vegne af de fi re frederiksbergske Rotary klubber en check på 175.000 kr til Generalsekretren for Dansk Flygtningehjlp Andreas Kamm til at viderefre DDGs oplysningskampagne mod risikoen ved landminer og ueksplo- deret ammunition i Uganda. Siden Rotary midlerne igangsatte kampagnen i Juli 2008 har også bl.a. Danmark mod Land- miner og Canadisk bistand medvirket til at viderefre og udvide programmet. Rotarys humanitre midler stammer fra de to vellykkede kunstudstillinger og - auktioner i hhv. Påsken 2008 og Påsken 2009 i Byggeriets Hus på Frederiksberg. Med sttten til DDG og med sttten til Lira Rotary Klubs direkte genbosttelses- projekt se ovenfor er alle indsamlede midler fra Kunst i Påsken 2009 nu an- vendt som forudset. Danmark RivieraenCöte dAzur - Kmpe havudsigt Stor uhindret udsigt over Middelhavet. Du kan hre blgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvlvede lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi, tilbagetrukket fra turisme, fredfyldt med storslået sknhed. Italiens og Frankrigs - bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske dre og store balkoner. Lejlighed 1: Plads til fem, perfekt til fi re. Stort spisekkken, to stuer, badevrelse, to sovevrelser + dobbelt sovesofa i stue. Alle hårde hvidevarer, tv. Lejlighed 2: Et paradis for to. Et stort hvlvet rum, indrettet som stue med superlkker dobbelt sovesofa, tv. Kkken med udsigt, badevrelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. Priser alt inklusive per uge: dk. 6.700, - 4.000, 895 - 535. Flyv til Nice og lej en bil. Kretid 40 minutter. Henvendelse: Hecht-Nielsen medl.nr. 136892 tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholtenmail.dk Yderligere 175.000 kr. fra Frederiksberg klubberne klubben i Long Eaton eller Aars. Aars Rk forventer, at deres projekt bliver hjlp til et skoleprojekt for piger kastelse i Bis- samcuttack i delstaten Orissa, Indien, sko- len her har tidligere fået sttte fra Aars Rk. Aars Rk har for vrigt tidligere haft et stort hjlpeprojekt til Malawi, da klubben fi k stort set alle Danmarks Rotary klubber med til en indsamling af fodtj. Dette projekt blev igangsat og styret af klub- bens afdde medlem Muhammed Salanti. Indsamlingen blev en stor succes, idet ikke mindre end 3 skibscontainere fyldt med fodtj blev fremsendt til det meget fattige Malawi i 1998.
50
50 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Danmark Af Lone Lauritzen, Christianshavn-Slots- holmen Rk. Foto Kim Rasmussen At arrangere en rejse med sin rotaryklub, er en stor opgave, men arbejdsopgaven betaler sig, da det styrker fllesskabet og giver mange nye oplevelser. Christianshavn-Slotsholmen Rk tog for en del år siden på den frste flles rejse. Der var ikke den store tilslutning, men de der deltog, vendte hjem med mange gode minder. Minderne blev delt med de andre i klubben og optimismen smittede, for på den seneste tur, der gik til Prag deltog 11 rotarianere og gtefller. I klubben er vi ikke i tvivl om, at der vil blive arrangeret mange ture fremover, for det har vist sig at man på turene opnår et fl- lesskab, der rkker langt ud over rejsen, og giver grobund for aktiviteter, i forbin- delse med indsamlinger, projekter og an- det, fordi det er meget nemmere at bede om hjlp, når man kender hinanden, ud over de ugentlige mder. Den frste tur havde ikke den store in- teresse. Den frste tur, der blev arrangeret, havde som nvnt ikke den store tilslutning. Det var en bustur til Berlin med to overnatnin- ger. Kun en meget lille håndfuld meldte sig, og nsten alle havde garderet sig med gtefller og brn. Hvis det viste sig, at man ud over Rotary ikke havde de sam- me interesser, som sine klubkammerater, kunne man jo altid forpuppe sig med fa- milien. Alle bekymringer blev gjort til skamme. De der deltog, havde nogle fan- tastiske dage sammen med mange ople- velser og ikke mindst skabte det grobund for et endnu tttere fllesskab. Rotary gr rejserne endnu mere spndende. Vi benytter os af, at vi som rotarianer er medlem af verdens strste netvrk. Vi kontakter de lokale klubber og deltager i klubmder. Hvis dette ikke kan lade sig gre, fordi vi ikke er der på deres mdedag, inviteres vi gerne på middag ude i byen. På den måde har vi fået gode oplevelser, og oplever hvordan rotarymder foregår i an- dre dele af verden. Den lokale klub kan også vre behjlpelig med nyttige input, i forbindelse med rejsen. Men vi har frem for alt oplevet at Rotarys motto om, at man er velkommen i klubber verden over, er rigtigt. Det er måske ikke altid man har mod på at gå alene til klubmde i et andet land, men når man er fl ere, er det alt andet lige nemmere. Bruxelles, Riga, Prag Efter den frste tur til Berlin, kom der nog- le år efter en god lejlighed til at forsge, om ikke det var muligt at få lidt fl ere til at deltage. Et af vore medlemmer havde fået arbejde i NATOs hovedkvarter, han ville gerne have besg, så efter en del planlg- ning, var vi nu en noget strre gruppe, der tog til Belgien, godt hjulpet på vej af vores klubmedlem, der jo havde kendskab til gode hoteller, fi k skaffet os et besg i NATO, og kendte de gode restauranter. Det blev selvflgelig heller ikke dårligere af, at et af de deltagende medlemmer tidligere har vret udstationeret i Bruxelles, og der- for også var behjlpelig med turforslag og steder med god l. Riga kom i stand fordi et af vores andre medlemmer har vret udstationeret i Riga, så også her benyttede vi os af den- nes kendskab til stedet og forbindelser. Vi besgte den klub han var medlem af, mens han var udstationeret, og der blev skaffet kontakt, så vi fi k besgt den dan- ske ambassade. På turen til Prag kontaktedes den danske ambassadr, der også er medlem af Rotary, og vi kontaktede en lokalklub, som vi invi- terede på en middag. Samlet og hver for sig Vi er kommet frem til, at det er bedst med en tur, hvor der veksles mellem ar- rangementer, hvor alle deltager, men, at der samtidig gives plads til at udforske byen på egen hånd. Som oftest aftaler man alligevel at mdes et sted, på et nrmere fastsat tidspunkt, og de der har lyst kan mde op og eventuelt tage en frokost sammen. Eller når der er nogen, der har udfl ugter de gerne vil på, en tur i teateret eller lignende, så aftaler man, at dem der gerne vil deltage mdes, og ta- ger af sted sammen. På den måde får man deltaget i arrangementer, der må- ske ikke lå lige for. På den seneste tur til Prag, var rejsen arrangeret så der var mu- lighed for at deltage i en tre dages eller en fem dages rejse, så mange havde mu- lighed for at deltage og alt efter tid og lyst kunne de tage så mange dage, som det nu passede ind. Vores råd er således at arrangere ture, hvor alle deltager i flles arrangementer, men hvor der også er timer på egen hånd, og tv ikke med at bruge netvr- ket, det fungerer. Så budskabet er helt sikkert, at selv om der måske ikke er så mange deltagere til den frste tur skal man ikke fortvivle, de gode oplevelser, man vender hjem med har en afsmitten- de virkning, og på de nste ture vil der vre fl ere der melder sig. På den seneste tur var vi 22 der deltog, det var så mange, at vi valgte at afl yse vores normale ro- taryaften, da der ikke var deltagere nok. gtefller og brn små som store delta- ger også gerne i turene. En kort tur til Berlin blev begyndelsen på mange rejser Billede fra Knoglekirken i Prag.
51
51Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Danmark Tekst Niels Schou Lindegaard I frivillige organisationer er der andre le- delsesvilkår end i virksomheder og organi- sationer, hvor medarbejderne er afl nnet! Det giver specielle vilkår og udfordringer for ledelsen i Rotary. Der er givetvis mange, rigtig mange prsi- denter og r otarianere, der nsker at blive prsidenter, der har haft eller har en oplevel- se af, at det at lede en Rotary Klub kan vel ikke vre mere besvrligt end deres aktuelle le- derjobs! Det er vel bare at stte sig for bord- enden og styre Rotary klubben, som havde det vret den afdeling, sektion, division eller virksomhed man har sin ledererfaring fra. Der er givetvis også mange, rigtig mange past prsidenter, der efterflgende erken- der, at det har vret mere besvrligt at lede klubben og var noget anderledes end de lederjobs de havde bestridt i det virke- lige liv! Men klublivet er det virkelige liv! Det er sikkert ikke mange, der åbent for- tller om deres erkendelse! Det er der for så vidt intet galt i, men naturligvis trist, at erkendelsen ikke kommer andre til dels. Vilkårene for ledelse i Rotary vil kun skille sig ud på enkelte punkter i forhold til andre fri- villige organisationer. Punkter, der forekom- mer uvsentlige i denne sammenhng! Vilkårene for ledelse af projekter lever i et vist omfang under de samme betingelser, som ledelse af frivillige organisationer. Et flles trk er, at projekterne ofte får delta- gelse af medarbejdere fra basisorganisati- onen på frivillighedens grundlag og samti- dig med, at medarbejderne fortsat arbejder for eller i basisorganisationen! De organisatoriske vilkår for klubberne i Rotary er nogenlunde de samme som for et projekt! Der er tale om en midlertidig organisation når vi taler projekter! Hvert år skiftes der organisation i klubberne, der- ved er der i princippet tale om en midlerti- dig organisation! En organisation, der som hovedregel suvernt sammensttes af den kommende prsident! Her adskiller Rotary klubben sig fra projektet, idet det desvrre kun i sjldnere tilflde glder, at projektlederen selv vlger sine med- lemmer af projektet. Projekter eller projektorganiseringen er velegnet til at varetage kortvarige usd- vanlige arbejdsopgaver i organisationer. Arbejdsopgaver der typisk er med sigte på udvikling. Også her adskiller vi os i Rotary fra projekter! Og dog! Tillad mig en anta- gelse: Der er givetvis mange prsidenter, der defaktum arbejder med deres nye or- ganisation, bestyrelse og udvalg, som om det var en ukendt strrelse i Rotarys histo- rie. Det der med at lytte til pastprsidenten eller pastprsidenterne er nok svrt, for man har jo sin solide viden og erfaring fra det virkelige liv og lige pludselig er prsi- denten med sin nye bestyrelse og udvalg tilbage som projektleder i en midlertidig organisation en projektorganisation! I projekterne har projektlederne ofte et le- delsesansvar, der ikke omfatter personale- ansvar! De kan lede og fordele arbejdet, men når der er tale om både positive og ne- gative sanktioner kommer de til kort! De har ikke magt, som de har agt! De kan ikke be- lnne med lnforhjelser og de kan ikke reducere lnnen! De kan bruge deres vri- ge ledelsesfrdigheder med ris og ros! Give mere spndende opgaver eller begrnse opgaverne. Med andre ord motivere! Og der står prsidenten så med sin gen- stridige sekretr, kasserer eller udvalg, der ikke fungerer! Mulighederne er begrnse- de! Nrmest de samme som for projektle- deren. Men hvor projektlederen formentlig kan hente sttte i basisorganisationen med henblik på, at få brugt nogle mere håndfa- ste midler til at få korrigeret en projektdel- tagers adfrd har prsidenten det noget anderledes, der er kun ris og ros tilbage, samt naturligvis fratagelsen af hvervet! Sidstnvnte situation er nppe srlig at- traktiv! Pege fi ngre offentligt af en person man selv har valgt til en post i tillid til, at denne - netop denne - vil kunne lse op- gaven perfekt for klubben og dermed den siddende prsident? Nej mulighederne er og bliver begrnsede og dermed gr det lederhvervet som prsident i en Rotary klub til noget ganske andet end lederhver- vet i det virkelige liv! Og hvor man kan komme nogenlunde godt af sted med en holdning om, at det er mig der bestemmer, i det virkelige liv er det bestemt ikke en acceptabel attitude for en prsident i en Rotary klub! Her er det vsentligt, at klubben er intet uden medlemmerne! Distriktet er intet uden medlemmerne ligesom Rotary Internatio- nal intet er uden medlemmerne! Det starter i klubberne! Det er vsentligt at lederskabet fungerer her! At prsiden- terne sger hjlp og opbakning fra dem der har prvet det fr! Men naturligvis også hjlp og opbakning samt sttte fra medlemmerne for eller stdes disse fra! Kun de mest hårdhudede siger måske fra eller fortstter uden en mine, men risiko- en for, at en fejlslagen ledelse medfrer medlemsafgang er overhngende! Der står vi så igen i en parallel situation med projekterne! Der er mange, rigtig mange projekter, der er krt i snk på trods af bru- gen af topprofessionelle rationelle projekt- styringsvrktjer og projektplaner, men som dr på grund af dårlig projektledelse! Sren Christensen og Kristian Kreiner har skrevet en hyggelig lille bog, som vi i un- dervisningen på CBS kaldte lille bi på grund af forsiden! Den hedder: Projektle- delse i lst koblede systemer ledelse og lring i en ufuldkommen verden bogen er udgivet på Jurist- og konomforbun- dets Forlag og er lystig lsning! Tilbage står vi med en situation, hvor der kunne anbefales en lang, lang rkke af b- ger og hgte sig op på boss words, som videnkapital pastprsidenter og resten af klubben, vidensdeling lad andre få del i din viden og erfaringer, men lyt også til an- dre, situationsbestemt ledelse ingen klub skal ledes som andre klubber, ingen klub skal ledes som sidste år, og ingen klub skal ledes som du gjorde i det virkelige liv og mange andre! Men når alt kommer til alt så lad vre med at vre fi rkantet, men ls, hvad der står i de fi rkantede parenteser! Så nej, det er ikke bare at stte sig for bordenden og styre Rotary klubben, som havde det vret den afdeling, sektion, di- vision eller virksomhed man har sin lede- rerfaring fra. Guvernrer og andre ledere i Rotary lever under de samme vilkår som prsidenter- ne, men da det er et krav, at man har vret prsident inden man kan stille op som gu- vernr må vi antage, at guvernrerne har lrt det meste af lektien inden de indtr- der i den funktion. Hvad er ledelsesvilkårene i Rotary?
52
52 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden Island Med sin brede professionelle baggrund, som i en stor grad er baseret på menne- skelige forbindelser, kan man godt frem- hve at Sveinn H. Sklason var en selv- skreven disktriktsguvernr i 1360 Island 2009-2010. Allerede som ung mand blev han medlem og leder indenfor afholdsbe- vgelsen i Island. Senere arbejdede han som administrator for det borgerlige Selv- stndighedsparti og derpå blev han di- rektr for en bankfi lial. I lbet af de seneste år har han drevet landets strste pleje- og omsorgshjem for de ldre. Det må også huskes at imellem ansttelsesterminer for nylig var Sveinn fungerende sekretr for rotarydistriktets kontor i Island under den fastansatte sekretrs barselsorlov. Sveinn mener at denne opgave var af yderst stor vrdi i baggrundsorientering for ham som indkommende guvernr. Jeg fi k en fi n fornemmelse for, hvad Rotary omfatter, både hvad der angår de alsidige forbindelser i vort eget land såvel som in- ternationalt. Ikke mindst lrte man Rotarys bureaukrati på verdensplan at kende. Men navnlig var det de nre kontakter med klubledere over hele Island der gav det vig- tigste udbytte for mig som vedtagende gu- vernr. At beskftige sig med det detalje- rede og omfattende papirarbejde i Rotary over et stykke tid er en opfordring jeg kan anbefale til mine efterflgere. Sveinn fortller os at hans besg i klub- berne som distriktsguvernr har vret srdeles fornjelige og givende. Det kr- ver rimelig tid at dkke afstandene rundt omkring Island for at trffe alle klubberne som er forholdsvis forskellige hvad angår medlemstal og traditioner. Men til flles har man de imponerende, grundlggen- de principper Rotary står for. Klubber og personer som i forvejen var kun navne på papiret bliver levende vsener for Sveinn som guvernr. De mindste klubber er ikke de mindst interessante at besge, siger han. Man opdager at hver klub har sin egen kultur. Ude i tyndt befolkede regio- ner spiller de små klubber en meget vigtig rolle socialt. Her drives en grsrodsbev- gelse uden erstatning. Alle udfrer sit ar- bejde og bruger sin tid uden vederlag. Mon de fastansatte på Rotary Internatio- nals medarbejderliste altid indser dette, sprger sig Sveinn. get tilvkst af medlemmer til Rotary i Is- land er ganske enestående set i lyset af de vanskeligheder den konomiske krise i landet har forårsaget. Til trods for krisen er der fl ere rotarianere i Island end for et år siden. Og det er ikke billigt at vre i Rotary. Enormt kursfald på den islandske krone betyder at den obligatoriske afgift til Rota- ry International er steget kraftigt i lokal va- luta. For en klub som betalte 5000 US til RI betd det 400.000 islandske kroner i 2007. Hvis den samme klub stadig betaler 5000 US til RI er udgifterne 625.000 islandske kroner i 2009, en forhjelse på 56%. Dette kan klares udelukkende ved forhjelse af medlemsafgiften. Nogle af klubberne har fundet det vanskeligt at umiddelbart ind- fre en strre byrde på medlemmerne. Det har derimod fremkaldt strk reaktion fra Rotary International der viser ingen tole- rance eller forståelse. Vi er meget skuffede over forbindelserne i fl ere henseender forklarer distriktsgu- vernr Sveinn. Det bureaukratiske pedan- teri der hersker i RI hovedkvartererne vir- ker hmmende. Som forklaring på dette fortller Sveinn om fremgangsmåden ved at få charterpa- pirerne for en ny klub i Kpavogurby fr- diggjort. Det konstituerende mde blev afholdt i februar måned dette år men de ivrige nye rotarianere har måttet befi nde sig i en forlnget og ubehagelig ventetid hvor RI udfrer sit arbejde ligesom klub- ben ikke eksisterer. RI har blandt andet kritiseret en kort omtale stiftelsen af den nye klub fi k i Rotary Norden for mange måneder siden. Årsagen er simpelthen at klubben ikke har fået charterpapirerne formelt udgivet. I mellemtiden går breve og e-post frem og tilbage hvor det debat- teres om klubben kan kaldes Thinghll- Kpavogur eller Kpavogur-Thinghll. Og deres banner godkendes ikke endnu. Medlemmerne venter stadig på at blive anerkendt som rotarianere, at blive hilst velkommen i familien. Jeg tror nsten at det bliver mere kom- pliceret at forhandle med RI om formalite- ter omkring stiftelse af en ny rotaryklub i Island end for Island at forhandle med EU om landets medlemskab i unionen, kom- menterer Sveinn. Jeg synes det skulle vre en betingelse for ansttelse på rota- Vi er skuffede. Det bureaukratiske pedanteri der hersker i RI hovedkvartererne virker hmmende, mener Sveinn H. Sklason. Afgifterne til RI er i lbet af t år blevet 56% hjere for islandske rotarianere
53
53Nummer 1. 2010 . Rotary Norden Island rykontorerne at aspiranterne har i forvejen vret med i grsrodsarbejdet, enten in- denfor Rotaract, en rotariklub eller andre ideelle foreninger. Denne personlige opfattelse giver Sveinn anledning til at begrunde sit syn på Rotary International. Han mener simpelthen at Rotary må passe nje på at ikke drukne i bureaukratiske oversvmmelser og skulle undgå omtvistelig brug af sine fi nancielle resourcer når bevgelsen har uophrligt behov for hver eneste dollar til sit humani- tre arbejde. Han peger på Rotary Assem- bly i San Diego som han blev indbudt til sammen med andre guvernrer lige efter sidste årskifte. Fra den frste tidlige start i guvernrsperi- oden bliver man skeptisk. Er det i virkelighe- den sund forretning at indsamle alverdens indkommenede distriktsguvernrer til sam- vr i Californien sammen med gtefller, i alt 1300 personer, på Rotarys regning inklu- sive fl yverejser og ophold? Det må man se kritisk på og tage op for rlig debat og om- vurdering, kommenterer Sveinn. Han peger på den mulighed at i stedet for assembly i California kommer mere inten- siv guvernrstrning på de institutmder der holdes på regional basis i verden i no- get enklere omgivelser. Bortset fra konomien som blev tidligere nvnt er situationen hos de fl este island- ske rotaryklubber temmelig fi n, i mange tilflde helt udmrket, ikke mindst i de klubber hvor kvinder er blevet ledende og igangsttende medlemmer i de senere år og er i fl ertal i nogle klubber. Disse har vist meget imponerede aktivitet og resultater. Af de 30 klubber i Island befi nder 2-3 sig i et dilemma, indrmmer Sveinn. Ude i de landsdele hvor indbyggertallet formind- skes er der vanskeligheder for rotaryklub- berne at se i jnene, ligesom for alle andre socialgrupper der er udsat for at konkur- rencen om frre sjle vokser hele tiden. Nu er der forelagt et forslag til Rotarys lov- givende forsamling om at hvert distrikt skulle vre bestående af mindst 32 klubber med sammenlagt 1200 medlemmer. Det synes Sveinn er urimeligt. Han mener det er en forkert politik at tilskynde til stiftelse af stadig fl ere klubber for eksisterende distrik- ter at opfylde dette minimumskrav eller også at holde gående klubber der for ln- ge siden har tabt modet. Rotary skulle lg- ge strre vgt på kvalitet end kvantitet. Dette problem er indlysende af stor be- tydning for Rotary i Island som vil bevare sin status som et selvstndigt distrikt 1360 ubetinget, indbefattet sin srsprog- lige, geografi ske og kulturelle identitet in- denfor Rotary. Marks Örn Antonsson Fotografi og vandring i den islandske natur er Sveinns favorit fritidsinteresse. Her sammen med sin hustru Slveig og snnen Steinar Thr. At besge de enkelte rotariklubber og trffe medlemmerne personligt er guvernrsårets strste ople- velse. Her i Rk Selfoss modtager Sveinn klubbanner fra klubprsident Helgi Sigurdsson.
54
54 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden V immel PHF Mölndal Kållered Rk Festligt och högtidligt var det när presi- denten Siwerth Lundberg delade ut PHF till Lennart Jacobsson och Arne Holmberg samt PHF med safi r till Bengt Hansson för trogna och långvariga insatser inom Ro- tary. Fyra glada rotarianer frän vänster Lennart Jacobsson, Arne Holmberg, Bengt Hansson och Siwerth Lundberg foto Jör- gen Lammert. Jonas Johansson Mölndal Kållered Rk PHF-regn över Tapiolan Rk Tapiolan Rk stod som värd för PETS i april och distriktskonferensen i september 2008. Intäkterna från evenemangen dispo- nerades i Make Dreams Real anda för PHF-utmärkelser. Resultatet, 13 PHF under ett och samma verksamhetsår, är klubbens bästa resultat hittills. På bilden stolta PHF- mottagare, fr.v. Jyrki Kariniemi, Hannu Vii- tanen, Jouko Keltanen, Seppo Saarto, Hei- mo Nummela, Reino Pusa, Antti Rusama, Markku Kosola, och Christian Heydemann. Utöver dessa nio fi ck också Magnus Fors- man, Sakari Kauppinen, Sampo Mantere och Esko Muhonen motta utmärkelsen. Text: Hannu Viitanen, Foto Jyrki Kariniemi SUOMIFINLAND SVERIGE PHF i Trelleborg S:t Nicolai Rk Som tredje person under föreningens 25- åriga historia, och som första kvinna, har Ingrid Wall, tilldelats utmärkelsen Paul Har- ris Fellow av presidenten Åke Hansson och Gösta Kullenberg, Trelleborg S:t Nicolai Rk. Överlämnandet skedde i samband med klubbens 25-årsfest på Trelleborgen. I Trel- leborg St Nicolai Rk har Paul Harris Fellow tidigare tilldelats charterpresidenten Söl- ve Runqvist och Gösta Kullenberg. SVERIGE
55
55Nummer 1. 2010 . Rotary Norden PHF i Nordmaling Rk Mannen med hjärta av guld är Farashahi Nash som tilldelades Paul Harris Fellow ut- märkelse Margareta Kleinert, president i Nordmalings Rk för sitt stora engagemang för barn och ungdomar i Nordmalings kommun. Hans meritlista för detta engage- mang kan göras lång. Farashahi Nash är inte rotarian, men han är betydelsefull, en- ergisk och en trevlig entreprenör som alltid ställer upp och gör goda samhällstjänster. Det är för sitt osjälviska tjänande i det tysta, sin generositet mot barn och ungdomar han tilldelas denna utmärkelse. Nash är född och uppvuxen i Iran under Shanens tid men skickades redan i 12-årsåldern till England på Internatsko- la. I samband med revolutionen i Iranfl yt- tade föräldrarna till Indien och Nash kom så småningom dit för att gå i engelsk skola. 1989 kom han till Nordmaling där han snabbt skaffade sig arbete. Numera är han Nordmalings största Internetleve- rantör samt ägare till en restaurang se- dan sju år tillbaka. V immelkolof on HovedredaktrAnsvarshavende Per O. Dantoft Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-mail: borje.alstromgalleristadsbacken.se Norge Ottar Julsrud, Tyslevveien 54, 1163 Oslo tel: +47 90 52 39 39 e-mail: julsrudonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors, mobil: +358 400 206 391 e-mail: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-mail: dantoftmail.dk Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-mail: markusoasimnet.is Layoutredaktr Per O. Dantoft Administration Norge og Island hovedadministrator Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-mail: j-spjelonline.no Sverige Lars Pettersson, Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-mail: lars.e-tunatelia.com SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-mail: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, +45 2162 6265 e-mail: emil.erna.christensengmail.com Styrelse Styrelsens ordfrende Rune Andersson Badstugränd 1, S-82452 Hudiksvall, tel: +46 650 10686 tel mobil: +46 70 3317787, e-mail: andevotelia.com Styrelsesmedlemmer Jan Spjeldns, Per O. Dantoft, Seppo Aho Styrelsens sekretr Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-mail: inarmail.dk Udgiver De 29 nordiske rotarydistrikter Trykkeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-mail: sanna.heleniushansaprint.fi Annoncer Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-mail: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakt redaktionen, se adressen herover Danmark Emil Christensen, se adressen herover Norge och Island Jan Spjeldns, se adressen herover Redaktionen forbeholder sig retten til at vurdere og redigere indsendt materiale. Digitale billeder leveres som ubearbejdede originaler. Oplsningen br vre mindst 1600 x 1200 pixels. Nr 22010 når lserne 153, redaktionel deadline 32 PHF med 2 safi rer i Lemvig Det gode ved det er at Carlo Peter Lutzen mdte til rotarymde på hans 90 års fd- selsdag d. 16 november 2009 hvor klub- ben overrakte ham blomster - vingave og PHF med 2 safi rer, C.P.Lutzen har vret Ro- tarymedlem i 54 år og altid et godt og ak- tivt medlem. Overrkkelsen blev foreta- get af klubprsident Arne Boas. Pengar till Tanzania från Jokkmokk Presidenten Sture Engfors, Jokkmokks Rk överlämnar en check på 4000 kronor till Ag- neta Almqvist och Lena Lindgren-Wikström. Pengarna kommer från ett lotteri som klub- ben anordnat och skall ges till en gymna- sieskola i Tanzania för inköp av läromedel. En grupp lärare kommer att åka ner till skolan och överlämna pengarna i slutet av oktober. Sören Karlsson vice president DANMARK SVERIGE SVERIGE Abonnement og adressering Abonnementet på Rotary Norden indgår i medlemsafgiften. Rotary Norden udgives 7 gange pr. år i cirka 70.000 exemplar og le- veres på abonnenternes hjemmeadresse. Adressendringer foretages i Norge, Fin- land og Danmark via klubsekretren, i Sverige via klubbens medlemsregisteran- svarlige, i DanmarkIsland desuden direk- te via www.rotary.dkwww.rotary.is
56
56 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden V immeldebat Jag har funderat över vad som idag kän- netecknar Rotary. När jag började för un- gefär 25 år sedan i Rotary så fanns det kla- ra målsättningar och en tydlig struktur. Vi hade en samhällsfunktion som känneteck- nades av kommittarbeten på olika nivåer. Ledarskapsaktiviteterna återfanns på tre nivåer. Vi har metanivån som svarar upp mot omvärldsrelationer. Världs - presiden- ten har återkommande kontakter med nationella ledare, statschefer, FN- chefen, påven m.fl . Metaledarskapet utövades genom att påverka utan yttre former av makt eller auktoritet som påtrycknings- medel. I stället handlade det om att skapa förståelse för vad som var på gång i sam- hälletomvärlden så att man tillsammans klargjorde sina engagemang. RI- presi- denten förmedlade och uttryckte sina in- sikter så att vi rotarianer i distrikt och i klubbar fi ck möjlighet att känna delaktig- het i vårt världsvida engagemang. Detta engagemang skulle överföras till makro- nivån som är rotarydistrikten med guver- nören som exponent för engagemang. Ledarrollen här har jag uppfattat som att koppla klubbarna till det som är organisa- tionens uppgift så att målen medvetan- degörs. Två olika metoder brukar man fi n- na i sådana sammanhang, nämligen att genom ledarskap förmedla normer och värderingar till medlemmar eller att steg- vis fi nna den bästa vägen för organisatio- nens utveckling path - fi nding. I större organisationer förekommer ofta kombi- nationer av dessa metoder. På klubbnivå återfi nner vi mikronivån. Här skall presi- denten kanalisera Rotarys uppgifter som de förmedlats från metanivån till klubben Idbaserad verksamhet Motala Göta Kanal tänker på generationsskiftet Den lille rotarianen, som i skrivande stund inte fått något namn, var bara 15 veckor gammal, när han var gäst hos Motala Göta Kanal Rk. Mamma Carina Ydreborg, sekreterare i klubben, behövde inte oroa sig för sonen. Han uppförde sig lugnt och städat som en riktig rotarian. När storasyster Ella gästade klubben var hon 30 veckor gammal, alltså dubbelt så gam- mal som lillebror. Carina Ydreborg ser till att föryngringen i klubben startar i tid. Bar- nen är vår framtid heter det. Ett motto som vår klubb tagit till sig. foto: Stig Wallbing. Jan Olof Wallin Motala Göta Kanal Rk SVERIGE Stas i Zrich -Det var et av mine store yeblikk som rotarianer, etter 40 års medlemskap, å få overrekke Paul Harris-medaljen til He- lena Tengblad, sier Svein Jansverk, Råde Rk til RN. Helena er en av henimot 30 ansatte ved RIs Zrich-kontor for Europa og Afrika. -Hun har vrt så ekstremt hjelpsom gjennom år, er ikke selv rotarianer, men yter sannelig service above self, sier Svein, og beretter om begeistringen overrekkelsen vakte hos hennes kolleger ved Zrich-kontoret. Svenske og internasjonale Helena Tengblad får sin PHF av Svein Jansverk. NORGE
57
57Nummer 1. 2010 . Rotary Norden D ebat Paul Harris bevekelsegrunder var säkert mångskiftande när Rotary bildades 1905. Vad som dock är ovedersägligt är att den då rådande samhällskulturen om kvinnans roll kom att starkt påverka ri- tualer och rutiner inom Rotary. I Sverige var kvinnors ställning kring det förra se- kelskiftet starkt avgränsat. När kvinnan gifte sig fi ck hon på många håll lämna sin anställning. Ca 20 år senare får dock kvinnan en egen plattform i sin egenskap av hus- trur till rotarianer. Inner Wheel bildades vid mitten av 1920 talet och i Sverige i Filipstad 1949 . Den har vuxit till en am- bitiös organisation. I Sverige är en viktig milsten när ett riks- dagsbeslut 1921 ser gifta kvinnor som myndiga, men först 1950 kan hon bli för- myndare för sina barn i ett äktenskap. 1921 får kvinnor också allmän rösträtt och blir därmed också valbara till riksda- gen. Kvinnofrågor får därmed en parti- politisk betydelse och de kanske vikti- gaste förändringarna som följer är att skola, barnomsorg och offentligsektor kraftigt byggs ut . Genom dessa satsning- ar öppnades nämligen utbildning, yrkes- liv och karriär för kvinnan. Många klubbar i Sverige hade efter ett domstolsutslag i USA 1987 börjat proces- sen att öppna Rotary för kvinnor. Inom Karlstad Rk diskuterades frågan om kvin- nors medlemskap först 1991. Debatten var inte alldeles enkel. Många äldre med- lemmar levde kvar i sin tids samhällsbild. I några fall påhejade av sina hustrur som tydligen kände sig hotade av feminin re- presentation i en herrklubb. Dock var majoriteten positiv till att rekrytera kvin- nor till kubben. 1992 invaldes Christina Johansson, Inger Berggrn samt Lena Sterwe-Bergström. Redan 1998 valdes Inger till president, Lena 2000 och Christi- na 2002. För närvarande är Lisbeth Frö- ding president. De senaste 10 åren har alltså 50 % av presidenterna varit kvinnor. Antalet kvinnor är idag ca 15 % att jämföra med rikets ca 19 %. Har då kvinnans närvaro i sig förändrat klubbens inre liv eller verksamhet. En doktorsavhandling hade som hypotes att kvinnor i Rotary tar på sig traditionella och stereotypa kvinnouppgifter. Är det så hos oss? I varje fall jag har inte sett den tendensen. Hur ser då den fortsatta samhällsföränd- ringen ut? Alla framtidsprognoser innehål- ler stora mått av osäkerhet, men att ande- len kvinnor på viktiga chefsbefattningar i kommunal och statlig tjänst ökat de se- naste 10 åren från ca 15 % till 30 % och motsvarande inom företag till ca 15-20 % är ovedersägligt. En fråga som inställer sig är om tjejerna blir den nya eliten? Vad betyder då detta för Rotary i fram- tiden? Per Henrik Magnusson f.d. landstingsöverläkare i Värmland Fotnot förändringar efter 1950 1955 Lagstadgad, betald ledighet i 3 mån vid barnsbörd 1958 Kvinnor får bli präst 1974 Föräldraförsäkring med rätt att dela mellan makar 1976 Ny abortlag 1980 Lag mot könsdiskriminering 1982 All kvinnomisshandel faller under all- mänt åtal 1982 Ny namnlag, Kvinnan och mannen kan fritt välja efternamn 1983 Alla yrken öppna för kvinnor 1994 Pappamånad införs. Kvinnor i Rotary historik, personliga betraktelser och erfarenheter i samband med Karlstads Rk: s 75-årsjubileum via guvernören. Till sin hjälp har alla tre le- darskapsnivåerna Rotarylagarna som be- står av stadgar och procedurbeskrivning- ar som stöd för hela organisationens arbete. Här kan man läsa om hur klubbar och distrikt skall vara organiserade och hur arbetet skall bedrivas. Viktiga inslag i arbetet är etikdokumentet som samman- fattas i 4-frågeprovet men också arbete i de 4 tjänstegrenarna. Dessa är säkert kända för de fl esta rotary- medlemmarna men om inte så nämner jag dem här; 1. Klubbtjänsten som omfattar de hand- lingar en medlem ska utföra i klubben för att hjälpa klubben att fungera med framgång. 2. Yrkestjänsten har till syfte att främja hög etisk standard i affärs- och yrkeslivet och erkänna värdet av alla värdiga sysselsätt- ningar och främja serviceidealet. 3. Samhällstjänst omfattar olika ansträng- ningar som medlem gör för att förbättra livskvaliteten för dem som bor i klubbens närområde. 4. Internationell tjänst innehåller aktiviteter som medlemmar fullgör för att främja goodwill, fred och internationellt samför- stånd genom att främja kontakt med män- niskor i andra länder, deras kultur, seder och bruk, vad de åstadkommer, vad de strävar efter och deras problem, genom att läsa och korrespondera och genom samarbete i alla klubbens aktiviteter och projekt som är av- sedda att hjälpa människor i andra länder. För 15 år sedan genomfördes en enkätun- dersökning inom några distrikt för att klar- göra hur man arbetade i klubbarnas tjäns- tegrenar. Kunskapen som kom fram togs emot av klubbarna och innebar en tids uppstramning av arbetet i klubbarna. Jag tror att det återigen kan vara bra med ett uppfriskande uppvaknande över vad vår id i Rotary är och varför vi har byggt upp en idbaserad verksamhet med hela värl- den som arbetsfält. Gusten Rolandsson PDG distrikt 2330
58
58 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden RI-prsident en og RF Den 23. februar fejrer Rotary sit 105. jubi- lum. Samme dag markerer vi World Un- derstanding and Peace Day, idet en del af vort virke er at arbejde for fred ikke ved militr magtanvendelse, men via vort hu- manitre arbejde. Rotarianere er meget bevidste om, at årsagerne til krig og ufred ofte er de samme: fattigdom, ulighed, un- dertrykkelse og mangel på håb. Rotary arbejder for at genoprette det håb ved at bringe sundhed, uddannelse, og lf- te om en bedre fremtid. Vi gr det gennem vore velkendte lokalt baserede klub- og di- strikts projekter, og via strre projekter, der gennemfres på internationalt plan og med sttte fra Rotary Foundation - projek- ter, der sttter skoler, bygger brnde, for- bedrer livskvaliteten og bringer os endnu tttere på vort mål om en polio-fri verden. De år, vi har samarbejdet gennem PolioPlus har vret år med konstant beslutsomhed, indhstede erfaringer og opbyggelse af til- lid. Hvor regerings reprsentanter og sund- hedsorganisationer er blevet ngtet ind- rejse, har Rotary fået adgang, takket vre vores lokale service og vort internationale omdmme. Gennem vores arbejde har vi medvirket til at bygge bro for et samarbej- de mellem regeringer og samfund. Med hver eneste af disse broer, og med hver ene- ste dråbe af polio vaccine, kommer vi tt- tere på den bedre, sundere og mere frede- lige verden, vi ved, det er muligt at bygge. John Kenny RI-President Vi er vel alle på et eller andet tidspunkt blevet stillet sprgsmålet, hvad er Rotary? Der er mange måder at besvare sprgsmå- let på, afhngigt af sprgeren, sammen- hngen og tid til rådighed. Det korteste og enkleste svar er, at Rotary er verdens ldste service organisation. Dette er na- turligvis et korrekt, men ikke ndvendigvis fyldestgrende svar, for den sande forstå- else af Rotary skal indeholde en redeg- relse for, hvordan vi i Rotary gennem vores service bestrber os på at nå mere end- blot målet for hvert enkelt projekt. Ved at arbejde sammen i vores klubber, distrikter og internationalt, strber vi efter at etab- lere det simple grundlag for et bedre sam- fund med venskab, tillid, rlighed, og håb. Rotarys struktur, hjlper sammen med vore internationale klub-projekter med til at oprette venskabelige forbindelser mel- lem rotarianere i forskellige lande. Vores vgt på etisk og rlig adfrd medvirker til at opbygge strke og åbne relationer mellem mennesker og nationer. Vore man- ge service-projekter hjlper med til at ud- rydde mange af de praktiske hindringer for fred. Og vores Rotary Foundation og Rotary Youth Exchange programmer går et skridt videre ved at uddanne morgen- dagens ledere til at vre aktive bygmestre for en mere fredelig verden . Disse programmer medvirker til at forme ansvarlige borgere og et bedre samfund. Hvad er Rotary? Det er et netvrk af men- nesker, som står fast - mennesker, der både er realister og optimister. Vi erkender de udfordringer, vi står overfor, og vi kender vore egne begrnsninger, men vi er også bevidste om vore evner og vort ansvar for at bruge dem til fulde. Hvis vi skal leve op til Paul Harris vision om Rotary som en orga- nisation, der fremmer goodwill mellem na- tioner, skal vi huske hans ord: menneske- nes hjerter skal vre så berrte og formede, at den gensidige forståelse og goodwill vil trde i stedet for frygt og had. I denne World Understanding måned, br vi hu- ske disse ord - og huske, at vi igennem al vores service arbejder mod det flles mål - fllesskab, forståelse og fred. Glenn E. Estess Sr Ordförande, Rotary Foundation Brobygning gennem service Kre rotarianere
59
59Nummer 1. 2010 . Rotary Norden T ekst
60
T ekst 60 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden
61
61Nummer 1. 2010 . Rotary Norden T ekst
62
T ekst 62 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden
63
63Nummer 1. 2010 . Rotary Norden T ekst
64
T ekst 64 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden
65
65Nummer 1. 2010 . Rotary Norden T ekst
66
T ekst 66 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden
67
67Nummer 1. 2010 . Rotary Norden T ekst Läs mer på www.icelandexplorer.se eller ring 08-410 182 02 67368-00 -70%2 Beställ vår sommarkatalog på www.icelandexplorer.se eller ring 08-410 182 02, 031 762 85 10 BLE:G BE:GQIE HKKLLHFF:KD: M:EH +
68
68 Nummer 1 . 2010 . Rotary Norden S:t Petersburg Rotary 6-9 maj 2010 Torsdag 6 Maj Avgång 09.20 eller 13.10 Arlanda Flygplats Incheckning på Arlanda senast 1 timme innan avgång 16.35 rysk tid Ankomst till S:t Petersburg - en stad med fem miljoner invånare - Europas fjärde största stad. 16.50 Transfer till hotell som ligger mitt i stadens hjärta, 5 minuters promenad till Nevskij Prospekt. 17.30 anländer vi till vårt hotell som ligger mitt i stan. 18:30 Vi åker till hotell Astoria för att träffa Rotary. Middag 20.30 Hotellbaren Astoria Fredag 7 Maj 09:00 Konstvandring i tunnelbana 10:00 Eremitaget och Vinterpalatset 13:30 Lunch 14:30 Stadsrundtur och Kazan Katedral. Tillbaka till hotell för att byta klädsel 18:00 Vi åker till Mariinskij Opera eller balett c:a 21.00 Åter vårt hotell 21.30 Sup Lördag 8 Maj 09.00 Avfärd till Tsarens by 10.00 Katarina Palatset med Bärnstensrummet 13.00 Besök på barnhem och lunch med barnen och Rotary. 19:00 Middag 20:30 Båttur med folklore och champagne Söndag 9 Maj 09:00 Veteranernas Parad. 10:00 Fri tid för shopping, strosa runt, etc. 12:00 Lunch 15:00 Transfer till flygplatsen. 17:15 Flyg till Stockholm med SAS Flight SK 733 16.40 Ankomst Arlanda, Stockholm Obs! Vissa ändringar har skett från tidigare information på grund av ändrad flygtid. Pris: 7 799 kr I priset ingår : Allt inklusive enligt program. Tillägg: Opera Balett fr. 900 kr samt enkelrumstillägg 700 kr Obs! anmäl ditt intresse snarast , dock senast 03.02 2010 . Anmälan är bindande. Vid anmälan bifoga din e-mailadress. Inbetalning 2 000 kr senast 01.02 2010 Resterande 4 900 kr senast 06.03 2010 Senast 6 april behöver vi ditt pass, 1 foto, ifylld visumblankett och så kallat rysk intyg fås via ditt försäkringsbolag där du har din hemförsäkring. Lämnas till Natasha eller på Resebyrån, Valhallavägen 49 . Om du har frågor, kontakta Natasha Andersson tel. 070 55 77 22 1, visumtelia.com