1
Nr. 7. oktnov . 2008
2
T e k s t 2 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Classic International Cruises Kryssningar från Göteborg 2009 Välkommen ombord! MS Funchal är uppskattad för sin klassiska profi l, sin enastående service och sin förnämlig helpension. Men det är också den vänliga atmosfären och de svenska kryssningsvärdarnas omtanke som gör att många gäster återkommer år efter år. Lägg till detta artister, dans till levande musik, intressanta aktiviteter ombord och spännande utfl ykter i varje hamn. Utfl ykter, dagsprogram, menyer och aktiviteter - allt är på svenska. Just nu får du 10% boka-tidigt- rabatt om du bokar din kryssningar senast den 3110 2008. Amsterdam och Hollands blommor Upplev blomsterprakten och ta del av Amsterdams stora utbud av konst, kultur och historia. Avgång 55, 7 dagar från 5 305:- Skottland Kryssa till skottarnas rike, landet med skön natur, intressanta stä- der och rika möjligheter till shopping. Avgång 115, 8 dagar från 6 900:- Norges vackra fj ordar Geiranger, Sognefj orden och Nordfj orden, de tre vackraste av alla Norges fj ordar. Även Bergen Norges kanske vackraste stad. Avgång 185, 7 dagar från 6 355:- Island, Färöarna och Orkney Atlantens sagoöar - säregna naturupplevelser med en intensiv grönska, dramatisk kustlinje och ett levande kulturarv. Avgång 245, 12 dagar från 10 535:- Nordkap och Norges fj ordar Världens vackraste kryssning - gröna dalgångar, snöklädda fj älltoppar och Lofotens annorlunda natur. Avgång 46, 11 dagar från 10 395:- Foto: CIC, Frithjof FureInnova- tion Norway, Islands Turistråd, Visitbritain.se 08-623 10 16 För bokning och information kontakta din lokala resebyrå eller LATITUDE TRAVEL www.latitudetravel.se Beställ vår katalog idag med 2009 års kryssningar! BESTÄLL VÅR NYA KATALOG! 1 0 % b o k a - t i d i g t - r a b a t t t o m 3 1 1 0 MS Funchal - lite välbehövlig gammaldags lyx!
3
3Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Fossvogs Kirke Fossvogs Kirke i Reykjavk er bygget 1946 som en begravelseskirke. Den blev grun- digt renoveret i 1989-90 og bl.a. blev en konkurrence afholdt om kirkens udsmyk- ning, med 13 indsendte forslag. Frstepri- sen gik til skulptren Helgi Gslason og to arkitekter for et fllesforslag. Forsidebille- det viser kirkens kor i Helgis udformning. Foto: Gunnar V. Andrsson HuvudredaktörAnsvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 e-post: borje.alstrommiun.se Norge ystein ystå, Jrnsebakken 27 B, N-1440 Drbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaaonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236 e-post: rotarymail.dk Island Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 e-post: hinrikbsimnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tunatelia.com Norge och Island Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjelonline.no SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346 e-post: emil.ernaprofi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 e-post: anorlandfrisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Hyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-post: inarmail.dk Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288 tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.heleniushansaprint.fi Annonser SverigeNorgeIsland Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista tel: +46 8 7513664 e-post: annadandenell.com SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. nr 82008 når läsarna 1212, redaktionell deadline 811 Ledare Börje Alström 4 Rotary International 8 Tema Konst i vor tid 10 Landssidor Sverige 20 Norge 36 Finland 40 Danmark 50 Island 62 RI:s Agenda Dong Kurn Lee Nummer 7 oktnov - Rotary Norden - Utgivningsdag 27.10. 2008 Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 6 . sept . 2008 I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Jonathan Majiyagbe 66
4
4 L edar e Konstens uppgift är bland annat att ge oss upplevelser, att utmana gränser och tabun, att få oss att ifrågasätta och ställa nya frågor. Den verkligt spännande, avantgardistiska kon- sten är sällan uppskattad av sin samtid. Hur många är inte de stora konstnamn som knap- past fi ck en tavla såld under sin livstid, som fi ck leva i armod och vars verk miljardärerna idag slåss om på auktionshusen. Dåtidens utma- ningar har blivit dagens investeringsobjekt. Det går aldrig att förutse morgondagens vinnare, men det är möjligt att öppna arenor för möten med spännande konst och konstupplevelser. I Östersund, en normalstor stad på gränsen till fjällandskapet, har konsten alltid haft en stark po- sition. För några år sedan lades infanterirege- mentet ner. Idag fi nns på det gamla regements- området en levande nya miljö med Färgfabrikens lokaler i centrum, en oerhört djärv konstsatsning i symbios mellan konstens tillskyndare, det lokala näringslivet och det allmänna. I Östersund har man förstått att konst tillför samhället nya värden. Att kulturupplevelser och debatt föder nya frågor och utvecklingsmöjlig- heter. Att konfrontationen med konsten får oss att ifrågasätta och öppnas för nya intryck. Så varför ha ett tema om konst i Rotary Nor- den? Ja, måhända fi nns det paralleller mellan konstens funktion och Rotarys. När Rotary bil- dades 1905 kändes den självklart ny och spän- nande. Den kunde säkert bidra till spännande nya upplevelser, kalla det gärna utmaningar. Men hur är det idag? Är Rotary av idag en Färgfabrik, där åsikter bryts, där nya erfarenheter får oss att växa och anta nya utmaningar, där människor av nyfi kenhet köar för att få delta och berika sig. Eller är Rotary mer att likna vid den etablerade konsthandelns auktionshus. Där man satsar på kända, etable- rade och trygga namn. Kort sagt, kan vi i rotary- rörelsen lära av konsten för att utveckla vår or- ganisation att anta nya utmaningar? Börje Alström Temakoordinator Kan Rotary lära av konsten? Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Borde RI:s huvudkontor ligga i en stad där man förstår världen bäst, mitt emellan öst och väst? London? Rotary upplever sig ha ett mediapro- blem. Ibland förefaller problemet att vara bristande uppskattning, ibland ganska cyniska kommentarer, jämfö- relser eller skämtteckningar, sade Ro- tary Nordens huvudredaktör Håkan Nordqvist, Helsingors-Manegen Rk, i ett anförande inför Rotaryinstitutet i Tammerfors i början av oktober 2008. Problemets udd är väl egentligen att Rotary inte självt anser sig uppskattas efter förtjänst vilket förstås gäller många andra organisationer och per- soner också. Problemet gäller riksme- dia i högre grad än lokalmedia. Det är säkert rätt att slå fast att ingen betvivlar det fi na i Rotarys id om att göra gott i världen. Entydigt positivt är nog också ungdomsutbytet som givit så värdefulla och livslånga personliga upplevelser åt så många. Frågetecknen gäller främst Rotary som organisation och rotarianerna som personer. Det är också bra att påminna sig om att me- dias uppgift i demokratier är att objek- tivt och opartiskt iaktta och rapportera om samhället i det allmännas intresse. Detta i daglig kontakt med samhälls- toppar och höga beslutsfattare och med öppna ögon, inte blåögt. Utgående från medias bedömnings- värld kan Rotary därför förefalla mindre demokratiskt med själv valda medlemmar och slutna klubbar något pompöst i sin titeliver med presidenter, guvernörer och egen lagstiftning litet rörande genom rotarianer- nas nymornade sociala medveten- het, direktörer kan och borde väl vara samhällsintresserade, helst också samhällskunniga, redan före pensioneringen väl upptaget med evighetsfrågor som är omöjliga för en enskild organisation litet oklart i sin egen profi lering, internationell välgörenhet eller lokala yrkesnätverk eller båda? Rotary är inte ensamt i sin ambition att ha en mediastrategi. Men varför är det lika svårt för oss som för många andra företag, politiker, byråkrater... att förstå att en sådan bara kan bygga på öppenhet och trovärdighet samt beredskap att ta risken att i öppen re- spons bli eller inte bli förstådd och ac- cepterad. Mediapolitik som bygger på vi bör hantera dem kan inte lyckas, inte heller betalda budbärare PR-per- soner eller annonser. Man frestas säga att detta alltid varit allom bekant men varför klarar vi inte av att handla därefter? Rotarys eget mediaproblem
5
5 Sikkert afkast på hele 6% p.a. med en konto i Skjern Bank! Vi sikrer vore kunder en kontant rente på op til hele 6% p.a. Drejer det sig om opsparing til pensionen, eller opsparing på kort sigt er Skjern Bank det naturlige valg - vi giver dig flgende muligheder: Spar op til pensionen med en variabel rente på op til hele 6% p.a. SkjernBankKontoen - bind dine penge i 2 år og få en fast rente på 6% p.a. Ls meget mere om mulighederne på skjernbank.dk eller besg din lokale Skjern Bank afdeling. I Skjern Bank spiller vi på flere strenge...
6
6 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Nor diskt Vad kan göras? Vad kan vi rotarianer göra ?Vad borde vi göra, med vem borde vi samarbeta ? Deltagarna i Tammerforsinsti- tutet i början av oktober ventilerade frågor kring barnens liv i utvecklingsländer och deras andliga nöd i industriländer, klimat- förändringen, världens kriser och möjlig- heterna till fred. Evenemanget samlade 260 deltagare från zonerna 15 och 16. Sammanlagt 13 europeiska länder var re- presenterade, bland dem de baltiska län- derna, Polen, Ukraina, Ryssland och Nor- den. RI:s president, Dong Kurn Lee från Korea, vädjade för världens barn. Tammerforsinstitutet inriktades speciellt på frågor om näring, utbildning och häl- sovård för världens barn. Presidenten Dong Kurn Lee ser en betydande minsk- ning av barndödligheten i utvecklings- länderna som Rotarys främsta aktuella mål. Varje dag omkommer cirka 60.000 barn till följd av hunger och sjukdomar. Lee uppmanade alla rotarianer att ställa upp bakom projekt som förbättrar livs- kvaliteten för barn. För att barnen skall kunna räkna med ett gott liv behövs rent vatten, närande föda, kvalitativ hälsovård och en möjlighet till utbildning. Rotaria- nerna representerar genom sina olika yr- ken ett brett register av kunnande och kan därför effektivt bidra till bättre livs- villkor för barn. Make Dreams Real för- verkliga barnens drömmar! Barnproblem både i utvecklingsländer och industriländer belystes av forskningsdirek- tören Leila Risteli från Uleåborgs universi- tet. Överläkaren Riittakerttu Kaltiala-Heino från Tammerfors universitet behandlade den psykiatriska forskningen och vården av minderåriga med svåra problem. Projekt för alla Rotarianerna kan hjälpa barn på många sätt. I det syftet har också ett stort antal projekt körts igång både i klubbar och di- strikt. I Afrika byggs brunnar, avträden, sko- lor och hälsostationer. För vården av barn i industriländerna etableras kanaler så bar- nen kan bli hörda där ingen tidigare lyss- nat. Invandrarbarn assisteras bland annat med läxläsningshjälp. Mycket arbete läggs ned på att förhindra att barn med mentala problem stämplas som omöjliga. Fred och samförstånd kan uppnås Rotarystiftelsens fredstema belystes ur många synvinkla, inklusive Rotarys egna möjligheter att som organisation främja fredsarbetet. Marco Nicosia från Rotarys Europa- och Afrika-administration påmin- de om att 20-30 väpnade konfl ikter stän- Tammerfors-institutets stora utmaning: Samarbete till förmån för världens barn RI-presidenten Dong Kurn Lee underströk årets huvudbudskap: Minska barndödligheten.
7
7Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden digt pågår i världen. Under de senaste 15 åren har två miljoner barn omkommit som följd av dem. Nicosia presenterade också Rotarys program för freds- och konfl iktför- likning. Målet är att ge människor i olika yrken beredskap att ta itu med konfl iktpro- blem. Rotaryprogrammet genomförs vid olika utbildningsinstitutioner på sju konti- nenter. Konfl ikter måste lösas från rötterna, menade Nicosia. Orsakerna kan ligga i fat- tigdom, sjukdomar eller brist på föda och logi. Detta går att åtgärda, sade Nicosia. Kreativa lösningar med ett äpple Larissa Bruun, en av Rotarys fredsstipendia- ter, framhöll att fred inte endast innebär ett ingripande i konfl ikter. I ett positivt fredslä- ge fi nns ingen ojämlikhet i samhället och heller inget strukturellt våld. Några enkla fredsrecept fi nns dock inte. Larissa Bruun ansåg dock att vi alla kan påverka konfl ikter i vårt dagliga arbete. Det fi nns alltid alterna- tiva lösningar till den mest uppenbara. Larissa tog ett äpple som exempel. Äpplet eftertraktades av två personer. Bägge an- såg med olika motiveringar sig vara den rätta att ta hand om äpplet. Konfl ikten kunde ha lösts genom att halvera äpplet och ge kontrahenterna var sin halva. Den lösningen kunde kanske trots allt ha ska- pat ett latent missnöje. Vid en närmare dis- kussion kom det fram att den ena av kon- trahenterna ville äta upp äpplet och den andra plantera fröna. Genom en omför- handling fi ck båda vad de eftertraktade. Det lönar sig alltså alltid att söka kreativa lösningar, sade Larissa Bruun. Rotarys fyra- fråge-prov är en utomordentlig modell för problemlösning i vardagen tillade hon. Drivhuseffekten kan inte förhindras Nordkalottens polaris smälte rekordsnabbt denna sommar. Temperaturerna i världen har stigit betydligt snabbare än väntat. Även om utsläppen skulle kunna avslutas genast fortsätter klimatförändringen ändå i hundratals år. Meteorologen Lea Saukko- nen konstaterade att siffror och kurvor om klimatet formar ett dystert framtidsper- spektiv för världen. Havsvattennivån stiger, stormar blir vanligare, ökenområdena väx- er. Mången menade att miljön kunde bli Rotarys nästa tyngdpunktsområde efter PolioPlus. PolioPlus fortfarande nummer ett Polion är på väg ut! Rotary inledde sin po- lioutrotningsdrive 1985. Den kampen förs också av internationella organisationer, som WHO, UNICEF och CDC, många myn- digheter och regeringar i världen. Mer än två miljarder euro i donationer har hittills infl utit. Rotary har satsat cirka 500 miljoner euro på vaccin och vaccineringsprojekt. Under PolioPlus-kampanjen har Rotarys globala nätverk hunnit med att vaccinera över två miljarder barn i 122 länder. År 1988 grasserade polion i 125 länder och förlamade över 350.000 barn. Idag härjar polion fritt endast i fyra länder, Afganistan, Indien, Nigeria och Pakistan. Antalet kon- staterade fall understiger nu 2.000. Utbildning och seminarier Rotaryinstitutet föregick av en tvådagars- utbildning av de inkommande guvernö- rerna och ett antal olika seminarier. Tyngd- punkten låg på ledarutbildning, ungdomsutbyte och Rotary Foundations stöd- och stipendieprogram. Text och bilder: Anne Heino, Tammer Nova RK Nor diskt Fred och samförstånd är möjliga. Rotarystiftelsen fredsbudskap belystes av fr.v. fredsstipendiaten Larissa Bruun, Marco Nicosia, Rotarys Europa- och Afrika-administration, lredamöten av Rotarystiftelsens för- valtningsråd John F. Germ och PDG Matti Honkala. Judy Germ och Young Lee vid Tammerfors stads mottagning på rådhuset.
8
8 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Int ernationellt The Rotarians artikelredaktör Janice Chambers har besökt Birmingham, orten för Rotarys etthundrade världskongress. Hon redogör för sina intryck i oktobernum- ret av The Rotarian, här i bearbetning av RN:s redaktion. Birmingham var tidigare känt närmast för sin historia och tung industri. Numera är Bram Englands näststörsta stad och ett ledande centrum för medicinsk forsk- ning, miljöteknik och konstnärliga inno- vationer. Stadens första rotaryklubb chartrades för övrigt 1914. Organisationskommittn väntar sig ett gott deltagande i Birmingham-kongressen och alldeles speciellt från Brittiska Samväldets 33 medlemsnationer. Polischefen, rotaria- nen Paul Scott-Lee, anser Birmingham vara den tryggaste staden i England. Varför det? - För att vi är så förbaskat hyggliga, sä- ger han. Den lokala handelskammarchefen, rotaria- nen Jerry Blackett, kallar Birmingham en stad för rebeller. - På ett visst sätt är Birmingham bara 200 år gammal som stad då köpmän som ville Med sikte på Birmingham Brian Fuller är ordförande för organisationskommittn och pensionerad brandchef. Birmingham lär ha fl er kanaler än Venedig Coventry Cathedral bombskadades i andra världskriget Rotarianen Prudence Poretta som Lady Godiva. Prudence har gjort ett program av att återberätta legenden om Lady Godiva som välgörare.
9
9Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden I n t e r n a t i o n e l l t slippa de regler som gällde i London fl yt- tade hit. Därför är vi på ett naturligt sätt intresserade av nykomlingar och besökare. Stadens rötter, från den tid då den hette Brumagen, går dock tillbaka till 1086, året då Vilhelm Erövraren i Domesday Book kartlade det land han erövrat 20 år tidiga- re. Stadsrättigheter fi ck Birmingham av Drottning Victoria 1889. På besök i Coventry, som var Englands bäst bevarade medeltidsstad före andra världs- krigets bombningar, påminns vi om sta- dens grundare. Lady Godiva. Förutom att hon grundade staden 1043 blev hon rykt- bar då hon red naken genom sin stad i protest mot betungande skatter som in- troducerats av hennes egen man, Earl Leo- fric. Enligt legenden skedde ritten enligt avtal med Earl Leofric, faktiskt på villkor att skatterna därefter skulle utgå. Så skedde även, utom i fråga om hästar. Enligt legen- den skulle också befolkningen blunda då Lady Godiva red förbi, naken men skyld av sitt ankellånga hår. Kanadas regering har publicerat en ny stor- satsning på 28 MUSD 30 MCAN för att utrota polio i Afrika. I juni öronmärkte Kanada 56 MUSD för poliobegränsning i Afganistan. Av Afrikasatsningen används 14 MUSD i Nigeria där nya poliofall utgör en hälsorisk för regio- nen söder om Sahara. I Afganistan bidrar den kanadensiska satsningen till vaccineringen av sju miljoner barn i åldern under fem år. Global Outlook-projektet är ett RI-initiativ via The Rotarian där syftet är att publicera specialbilagor på åtta sidor i alla världens rotarytidskrifter ungefär samtidigt fyra gånger per år. RI vill genom dessa tidskrif- ter i tidskrifterna ta upp speciella rotary- satsningar på bl.a. PolioPlus november 2008, barndödlighet och analfabetism 2009 på samma sätt i alla tidskrifter. De extra åtta sidorna skulle ingå som fasta si- dor i rotarybladen och till layout och upp- läggning motsvara originalet som ingår i The Rotarian. Syftet är förmodligen att in- formera om rotarystiftelsens satsningar. Rotary Norden har dock inte åtminstone tills- vidare hittat formen för hur vi skulle kunna tillmötesgå RI:s vilja. Vi vill inte ge upp åtta sidor i Rotary Norden fyra gånger per år ge- nom att ge avkall på vårt nordiska innehåll och våra klubbnotiser och vi har heller inte kunnat lösa frågan om språk och ekonomi. Engelska är ett främmande språk för alla fem nordiska länder, svenska offi ciellt RI-språk är det för fyra av oss. Vi skulle egentligen ge ser- vice på fem språk, även isländska. Kostnaden för åtta extra sidor ligger på nivån 40.000 euro per år språk ?, kostnaden för fem nord- iska språkbilagor bilagor skulle det ju inte vara, men i alla fall ligger på 80.000 euro per år. Då båtar det föga att RI lova betala halva tryckkostnaden, det skall mera pengar till i varje fall. Rotary Nordens nuvarande prissätt- ning med avgiften 9 euro per år är avsedd att leda till nollresultat. Global Outlook projek- tet innehåller för vår del fortfarande alltför många frågetecken. Också tema-inslagen för dessa specialbilagor är ganska perifera ur nordiskt perspektiv. Vad göra ? Rotary Nor- den s redaktion betonar att viktiga rotarypro- jekt publiceras regelbundet i tidskriften även utan specialsidor. RI:s fi nska utgåva 62008 innehöll RI:s Glo- bal Outlook bilaga Rotary Basics, bara på fi nska, bara i den fi nska upplagan och till 100 % betalt av en annan än The Rotarian avdelning inom RI. Den svenska versionen fi nns i elektronisk form på www.rotary.se I augusti 2008 chartrades den första rotary- klubben i öriket Kiribati, mitt i Stilla Havet un- gefär vid skärningspunkten mellan datum- gränsen och ekvatorn. Rotarys världskarta omfattar numera över 200 länder eller speciel- la regioner. Den nya klubben på datumgrän- sen chartrades på Line Islands och fi ck namnet Rotary Club of Kiritimati. Kiritimati gick tidigare under namnet Julön Christmas Island. RC of Kiritimati har 35 chartermedlemmar. Julön skall först ha siktats av Hernando de Grijalva 1537 och 40 år senare år 1777 ha kartlagts av James Cook. Återstoden av Line Islands upptäcktes 1798 av Edmund Fanning. Hela Kiribati består av 33 öar i Stilla Havet och befolkningen uppgår till sammanlagt 105.000. De största ögrupperingarna är Gilbert Islands, Phoenix Islands och Line Islands. Kiribati väckte internationell upp- märksamhet 1995 genom sin aktivitet för att få in hela ögruppen på samma sida om datumgränsen. Numera fi nns Kiribati väs- ter om datumgränsen, tidigare alltså på bägge sidorna. Kiribati in på Rotarykartan Kanada satsar stort på PolioPlus GLOBAL OUTLOOK For some Rotarians, the summary of achievements in fighting polio has become so familiar that it is easy to lose sight of just how remarkable those achievements have been. By every conceivable measure, the progress that has been made since Rotary announced the launch of the Global Polio Eradication Initiative in 1988 has been extraordinary. Consider this: In 1988, polio infected 1,000 children each day; in 2007, fewer than 2,000 cases were reported for the entire year. The incidence of polio has been re- duced by 99 percent, and the number of polio-infected nations has dropped from 125 to just 4 Afghanistan, India, Nigeria, and Pakistan. Anand Balachandran, interagency coordinator of the World Health Organization, says that these accomplish- ments would not have been possible without Rotarys original vision of a polio-free world, and its longstand- ing leadership and support. Indeed, over the last 20 years, Rotarians have mobilized by the hundreds of thousands to help vaccinate more than two billion chil- dren. And Rotarians from clubs throughout the world have contributed US700 million to the cause. Administering vaccines and raising funds are two essential and highly visible parts of the campaign. In addition to continuing these activities, achieving the goal of eradication will require an extra push in what Balachandran calls the vital third pillar of any major public health victory: advocacy. In the remaining polio-endemic countries, it is criti- cal that the governments at the very highest levels are fully committed to polio eradication, he says. They must be willing to use the entire government apparatus to conduct successful polio eradication activities and Advocating for eradication To rid the world of polio will take money, vaccine, and relationships GLOBAL OUTLOOK A STRONG PARTNERSHIP UNICEF chief Ann Veneman on working with Rotary FACES IN THE FIELD Meet a Rotarian whos leading volunteer efforts in India REACHING OUT TO INDIAS MUSLIM COMMUNITIES What is Global Outlook? Welcome to Global Outlook, a new supplement for the Rotary World Magazine Press that spotlights Rotarys work on the global stage. Published by Rotary International, each edition of this quarterly explores a theme in depth. Global Outlook will em- phasize that Rotary is an international organization that works best when it connects people of various nationalities with a common vision. Find us online at www.rotary.orggo. A ROTARY WORLD MAGAZINE PRESS SUPPLEMENT FOCUS ON POLIO ERADICATION Global Outlook - en tidskrift i tidskriften
10
10 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema - Den unga konstnären närmar sig i regel marknaden via ett galleri. Galleristen blir ett slags match-maker, tillhandahåller ut- rymmen och ger i bästa fall goda råd i pris- sättningen, säger Paul Hörhammer, tidigare konsthandlare, fd. VD för Bukowski-Hör- hammer i Finland och numera privat konstvärderare. Har konstnären tur kan det bli ett samarbete som ger god skjuts åt kar- riären. En annan sak är att det fi nns många konstintresserade amatörmålare och också många gallerister. Man kan kanske säga att det bor en konstnär i varje teckningslärare och ett galleri fi nns i varje fd. mjölkbutik. Galleristen gör en utställning konstnären får betala hyra och omkostnader och blir det affärer en provision, kanske kring hälf- ten av intäkterna. - Ekonomin är ingen omedelbar fram- gångshistoria för unga konstnärer, säger Hörhammer. De facto är den inte heller viktig ur den begynnande konstnärens synvinkel. En riktig konstnär känner ett in- neboende tvång att skapa och tänker inte i första hand på plånboken. Det handlar om att måla, gå på kurser, förkovra sig och följa sin konstnärliga drift. Unga konstnä- rer är oftast ekonomiska analfabeter. Det fi nns förstås sådana som föreställer sig omedelbar rikedom och målar för pengar- na men det brukar inte lyckas. Ibland må- lar man till och med större konstverk i tron att man då får mera betalt. Om man tänker på hur många konstnärer som överlevt genom åren är det nog inte så många. Man kan kanske säga att 95 % av galle- riutställarna kommer och går. Också de fl esta gallerier förblir små butiker som går runt men aldrig når större höjder. För många räcker det förstås till, man har ju fått ha sitt galleri. Försörjningstvånget som gäller varje hus- håll har påverkat tidigare årtiondens konstnärer på ett ganska speciellt sätt. - Har Du tänkt på att 90-95 % av t.e.x de mest kända kvinnliga 1800-1900-tals- konstnärerna varit ogifta, frågar Paul Hör- hammer och ger också en förklaring: Me- dan den manliga konstnären pressats av tvånget att måla och sälja, måla och sälja för att säkra familjens utkomst har de kvinnliga konstnärerna kunnat arbeta långsiktigare, koncentrera sig på detaljer, vara noggrannare, ta sin tid. De var frök- nar och kände inte försörjningstvånget på samma sätt som deras manliga kol- leger i familj. Det riktiga värdet - Galleristens värld har förändrats radikalt under de senaste årtiondena. Ändå till 1970-talet var det vanligt att man åkte runt till konstnärer och köpte 20-50 tavlor, minns Hörhammer. Sen ställde man ut nå- gra och när de var sålda ställde man ut nå- gra till tills lagret var slut. Sen köpte man en ny sats. Det skärpta ekonomiska klima- tet och mervärdeskatten gjorde sedan att den verksamheten ändrade karaktär. Man kunde inte längre köpa i lager. När det gäl- Förmedling av högklassig konst får mig att känna mig ödmjuk och delaktig i något av bestående betydelse, säger Paul H fors Rotaryklubb. Konst i omlopp
11
11Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema ler konstens andrahandsmarknader, i konsthandeln och på auktioner, är krite- rierna och aktörerna andra. Då konstnä- rens liv tagit slut och hela karriären kan överblickas och då nya verk inte längre till- kommer klarnar helhetsbilden av produk- tionen. På auktioner är prisbildningen all- tid brutalt marknadsmässig. Det som betalas är det riktiga värdet som förenar säljare och köpare. I konsthandlar och gal- lerier fi nns ett åsatt pris men det behöver inte bli affär av. Då slipper man att se vär- det av konstnärens produktion rasa, note- rar Hörhammer. En annan förändring är att företag som industrier, banker, försäkrings- bolag och liknande, numera fokuserar på sin kärnverksamhet. Konstinvesteringar har de i regel lämnat. - Konsthandlarnas marginaler ligger i all- mänhet på nivån 10 %- 20 %, på auktions- kammare betalar säljaren 12 % och köpa- ren 12 %, det blir sedan sammanlagt uppemot 30 % när omkostnaderna och skatt kommit till. På gallerierna varierar provisionerna från 20 %-50 %, men då be- talar konstnären hyra och omkostnader. Som placering är konst alltid långsiktig, sä- ger Hörhammer. Investeringstider på fem år är minimum. Det får en att tänka på de rader av speciellt personporträtt som hänger på institutio- nernas väggar sedan årtionden, vilket vär- de kan de ha? - Egentligen inget objektivt värde, möjli- gen ett historiskt. Som konst är de värde- lösa för alla utom den porträttet föreställer och kanske de närmaste anhöriga. Att en berömd konstnär målat porträttet har in- gen avgörande betydelse för dess värde, säger Hörhammer och tar ett exempel. Om man nu sätter upp ett värde för försäkring- sändamål utgår man ju från vad det skulle kosta att låta samma konstnär måla ett nytt av samma person, då blir försäkrings- värdet kanske 50.000 euro. Men om man skulle ta ut porträttet på marknaden kan det hända att det är praktiskt taget värde- löst. Vem vill nu ha ett porträtt av en kans- ke okänd person bara för att det målats av ger Paul Hörhammer, konstvärderare, tidigare medlem av Helsing-
12
12 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden en känd konstnär? Ett undantag är förstås om t.ex. Albert Edelfelt målat en okänd parisiska, då tar det konstnärliga överhan- den. Porträtt är därför värdelösa från inves- teringssynvinkel. Porträttmålning är en gammalmodig hantering som man fort- satt med för att man alltid gjort så, säger Hörhammer. Ett fotografi skulle vara lika bra och dessutom skulle man ju med sä- kerhet känna igen personen. Men det fi nns ju också andra olönsamma investeringar företag gör på fåfängans marknad. I Fin- land köps hederstitlar som ju inte heller är lönsamma satsningar. Konstens rum Konsten påverkas i hög grad av tidens of- fentliga och privata rum. Utställningsmil- jön är avgörande för konstförnimmelsen. - I stora hem, rymliga stadslägenheter och stora villor, fanns den rätta miljön för de verkligt tunga konstverken, säger Hör- hammer. I dagens förortsbostäder, radhus och villor med väggar av glas, fi nns inte til- lräckligt upphängningsytor och konstupp- levelsen kan bli malplacerad och obes- tämd, säger Hörhammer. Det är svårt att placera ett värdefullt konstverk som kans- ke ramats in i en tung ram i en skolåda till lokal. De som kan ge konsten plats i sina hem är färre än förr fast levnadsstandar- den i snitt är mycket högre än förr, säger Hörhammer. Inte heller företag har heller längre stora överlopps ytor, lobbyr och långa korridorer avsedda för konst. Kvad- ratmetrarna är dyra och i lobbyn kanske många företag förenas av samma mottag- ningstjänster. Man möter ett bevaknings- företag i stället för en konstsamling. Allt detta gör att köpkraften för en klassisk tav- la idag är sämre än för 50 år sedan. -I prissättningen av speciellt ny konst är det klokt att marschera försiktigt och börja balanserat, säger Hörhammer. Man kan sakta men säkert öka på priset i takt med att marknadens uppskattning ökar men om man gör som på 1980-talet när mo- dern konst exploderade i Norden kan det gå på tok. Först satt man upp skyhöga pri- ser, sen dök marknaden och man fi ck börja med att ge rabatter. Det låter inte rätt när det borde handla om bestående värden, säger Hörhammer. Överhuvudtaget präg- las en sund konstmarknad av öppenhet, sakkunskap och expertomdömen. Men också i konsten fi nns det grå zoner som på många andra områden. - Om man köper en äkta Edelfelt av en okänd person på gården till en bensin- mack kl. 23 på kvällen måste man förstå att vara försiktig, säger Hörhammer. Det fi nns också oäkta konst som säljs som äkta. Vem som helst kan ju skriva ett äkthetsbevis. När det gäller sådant går affärerna tillbaka om det handlar om ärliga parter som handlat i god tro. I Sverige konfi skeras för- falskningar, säger Hörhammer. I Finland sker detta inte även om man strävar efter att ändra lagstiftningen i svensk riktning. Det skulle förhindra att bedrägerier får fortsätta. Men den grå zonen är ganska li- ten och om man tyr sig till etablerade gal- lerier, konsthandlar och auktionskammare befi nner man sig nog på den säkra sidan. Intervju och foto: Håkan Nordqvist T e m a Hansaprint is the biggest printing house in the Nor- dic countries, and the leading service company in the Baltic region specialising in comprehensive marketing communications solutions. The company concentrates on the development of printing and logistics services and e-media solutions supporting these services. www.hansaprint.fi People are all different. When you want to reach them you have to do it in their terms.
13
13Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Fritz Jacobson öppnar sitt anförande vid Helsingfors-Manegens Rk:s veckomöte i september 2008 på ett överraskande sätt: - Möten är bra, ja oundvikliga. Utan att människor får träffas och kan avstämma sina intryck av varandra slutar vi utvecklas. Genom att träffas kan vi bygga upp vårt självförtroende i växelverkan med andra och på det viset bitvis forma och anpassa vår identitet. Den blir sedan vår klangbotten för allt vi gör i livet. Också för konsten. Kom- munikationen ger förutsättningar för den konst som består av idbasen inom oss. Fritz Jacobson, född i Björneborg i Finland 1940, har blivit något av en kändis inom porträttmåleriet. Han anlitas sedan 1967 fl itigt av privata och offentliga beställare. Hans mest kända arbeten är porträtten av Drottning Silvia av Sverige och påven Jo- hannes Paulus II: - Vad konst egentligen är blir ganska svårt att defi niera, säger Fritz. Egentligen är människans inneboende ider konsten, konkretiseringen av dem sker sedan i olika former beroende på vad envar har talang för. Alla gör alltid sitt bästa i utförandet och ändå blir resultatet ofta en klumpig kopia av en id. Om någon därför frågar mig om vad jag anser om ett visst konst- verk säger jag alltid: ja, det är väl bra. Konst- nären har säkert gjort sitt bästa. När vi ska- par gör vi kompromisser förstås. Våra egna erfarenheter och de bemötanden vi fått i livet och viljan att få uppskattning gör att vi anpassar oss till de motargument vi kan tänka oss att vi får. Resultatet blir sedan konstverket i våra händer. Porträttmålarens egenbild med lånad fy- sionomi - Som porträttmålare går jag givetvis ge- nom samma process, säger Fritz. Jag målar i växelverkan med mitt objekt som har åsikter och synpunkter och kanske till och med har med sig ett ungdomsfoto, så såg jag ut när jag var 15 år gammal, småler Fritz. Resultatet av hela porträtteringspro- cessen blir att jag skapar en bild av objek- tet baserat på de erfarenheter jag själv har av det som objektet säger sig och verkar representera. Porträttet blir egentligen en egenbild av mig fast jag använder mig av en annans fysionomi. - Med den fi losofi jag representerar blir det alltid litet konstigt när någon beställare ger mig fria händer, säger Fritz. Någon fri- het fi nns ju inte, jag rör mig alltid mellan gränserna av mina livserfarenheter och min egen identitet. Intervju och foto: Håkan Nordqvist T ema Snabbporträtt av en porträttmålare När idn är själva konsten är vi alla konstnärer. När iderna konkretiseras blir följden konstverk av varie- rande kvalitet.
14
14 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema Helgi Gslason 61 er en af samtidens mest kendte skulptrer i Island. Han studerede kunst i Reykjavk 1965-1970 og Göteborg 1971-1976 og har arbejdet med sin kunst samt kunstundervisning i nsten 40 år. Hans privatudstillinger, hjemme og i udlandet, er blevet 16, han har deltaget i 30 fllesudstil- linger og vundet prmier i adskillige kon- kurrencer. Omkring 40 af hans vrker ejes af offentligheden og af museer i Island, utallige vrker er blevet kbt af privatpersoner, fi r- maer og institutioner og dertil kommer vr- ker på offentlige pladser i kommuner rundt omkring i Island. Helgi Gslason fi k Brstes Optimistpris 1991. Han har vret strkt en- gageret i islandske kunstnerforeninger, hvor han har holdt mange tillidsposter. Helgi er gift med Hallgerur Arnrsdttir og de har to dtre og en sn. Rotary Norden besgte Helgi på hans atelier i en nedlagt fabrik i Reykjavk for at causere lidt om hans syn på kunsten og livet. Hvordan går det at få emnet til at adlyde ånden? Billedkunstneren strber efter at visualisere essensen i sine tanker og nå frem til en holdbar konklusion; materialet er et domi- nerende indlg i skulptrens arbejde og resultatet er nr tilknyttet stoffet. Kampen går ud på at placere sig selv, noget som i og for sig er en hovedsag i moderne kunst. Unge mennesker tager de gamle vrdier og prsenterer dem på en ny måde, fordi en kunstner i nuet må eksperimentere med nye tider, nye tanker, en ny dag. Jeg glder mig altid til morgendagen, hvor alle forrige ideer og vrdier kan vre blevet forldet. Hvad om tvivlen og sikkerheden? Tvivlen har altid vret min rejsekammerat men jeg fler mig aldrig ensom selv om jeg befi nder mig alene, det gr jeg snarere blandt mange mennesker. Når jeg fordy- ber mig i et projekt bliver jeg ledsaget af det primitive behov for at udtrykke mig som en taler i mit medium og da tnker jeg aldrig på tredjemand. Den tiltalte spil- ler en vigtig rolle, men han kommer frst senere; mens vrket udarbejdes står det centralt som den påtrngende opgave. Tvivlen er det paradoksale som kommer listende ind ad bagdren, i kampen mod den er selvdisciplin det eneste våben, men til syvende og sidst bliver ethvert vrk an- skuet i forhold til andre ting, intet er stort eller vigtigt uden en sammenhng. Religise henvisninger? Hvad er religion og hvad er fi losofi ? Jeg har ingen mulighed at styre andres flel- ser, men kunsten har vret strk i kirkens At visualisere essensen... Helgi Gslason i sit atelier Skulptur
15
15Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema og religionens tjneste, kirken tilkaldte kunstnerne. Jeg sger efter tingenes sam- menhng, hvis det har religise tilknyt- ninger er det udmrket, men det er ikke bevidst fra min side. Kravet om vrkernes placering er strk, ideologien opsger vrket eller omvent. Det endelige produkt bliver så resultatet og jeg synes at dette samspil eller synkronisering bliver alt vigti- gere i mit arbejde. Man går ikke en omvej forbi religionens ideologi, jeg henter be- vidst materiale fra denne arv, men ellers arbejder jeg ud fra egne forudstninger, uden ndvendigvis at vide hvordan disse er tilkommet. Hvilken påvirkning har nationalitet, kultu- relle traditioner? Jeg er mig fuldt bevidst om oprindelsens både givende og begrnsende faktorer, af en eller anden årsag efterlader mennesket altid sin signatur, om det nu er et fi ngeraf- tryk på en hulevg eller et fodspor på må- nen. Jeg er efterkommer af håndvrkere i bondesamfundet, materialet har altid v- ret af en stor betydning i mine vrker uden at spille hovedrollen og håndvrket er ikke blevet en forhindring for mig, som ellers sommetider hnder. Bronze står mig f. eks. nr, som en god smed holder jeg af dets mange og givende muligheder. Nogle kalder kunstnerens job et privilegium andre ser det som selvopofrende. Det er ingen af delerne. Efter min mening spiller jeg en bestemt rolle som er lige så naturlig og krkommen som hvilken som helst anden i vort samfund. Jeg står hver- ken et trin hjere eller lavere end mine medborgere og står op til mit arbejde på samme vilkår. Men kunstnerens såkaldte frihed bliver kbt til en stor pris som kunst- neren alene må så tilbagebetale. Mange af dine vrker står på offentlige pladser og i museer. Synes du at samfundet ser disse som en selvflgelig og velkommen del af sin virkelighed? Det håber jeg, selv om jeg nok er den sid- ste som hrer om hvordan det forholder sig. Mit mest synlige vrk er koret i Fos- svogs Kirke, som hvert år bliver anskuet af omtrent samme antal mennesker og hele den islandske befolkning. Jeg har fået mange positive henvendelser hvad det angår. Men kunstvrk på offentlige plad- ser falder med tiden ind i omgivelserne, li- gesom huset her og gaden der; hvis vr- ket til gengld forsvinder er folk bevidst om ndringen med det samme. Vi har denne urgamle sans for retninger, at fi nde vor vej efter kendningsmrker, og disse ser kunstneren gerne i sine vrker ude i det frie, de er en del af vor tradition og skulptrens store udendrsvrk kan an- ses som et stetiskt kendningsmrke. Du er en energisk rotarianer hvilken vrdi har Rotary for dig? Til at begynde med var jeg i tvivl om mit medlemskab i klubben, Rotarys idealer er udadvente og globale, langt fra min vir- klighed og jeg fi k det ikke rigtigt til at hnge sammen. Men min rotaryklub er blevet et fast holdepunkt og det er vrdi- fult for mig at trffe mine kammerater hver uge og fremfre mit eneste sprgs- mål: Hvad er nyt? Som tiden går bliver Ro- tary som en akademi af alt strre betyd- ning, den uafbrudte mngde oplysninger udefra og diskussionerne i gruppen. Dette passer mig udmrket og er af stor betyd- ning, selv om jeg muligvis er ikke stor nok til helt at tilpasse mig R.I.s store kontekst. Interview: Hinrik Bjarnason Fotos: Gunnar V. Andrsson Serenade Skulptur
16
16 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema När fältjägarregementet i Östersund slog igen sina portar 2006 så lämnade man lo- kaler som sökte nya verksamheter. Färgfa- briken Norr blev en av de nya aktiviteterna. I en före detta gymnastiksal har man eta- blerat ett galleri och laboratorium för kul- turdebatt och samtal. En satsning som ald- rig hade kommit till stånd utan lokala eldsjälar som galleristen Lars Bohlin eller jämtländska fi nansiärer som fi nansman- nen Mats Sundqvist. Sedan starten april 2008 har Färgfabriken besökts av över 30 000 besökare. En siffra som om vi fl yttar över den till Stockholms besöksunderlag i närområdet motsvarar cirka 500 000 besök. Så fantastisk är den konstsatsning som gjorts i Östersund, en stad på cirka 60 000 innevånare på grän- sen till fjällandskapet. Hur har premiären för detta djärva projekt i Östersund varit? Låt mig säga att den utställning som vi startade den 2 april och som pågått till au- gusti månad ut är den största, mest påkos- tade och mest besökta utställning som Färgfabriken då inkluderat Färgfabriken i Stockholm, någonsin gjort, säger Lars Boh- lin, chef för galleriet i Östersund. Färgfabriken har uppmärksammats i in- ternationell press. Under tre tillfällen har Färgfabriken omnämnts av Art Forum, i New York, världens kanske mest ansedda tidskrift inom konstområdet. Man har till och med ansett att Färgfabriken haft en av världens tio viktigaste utställningar, fort- sätter Lars Bohlin. Inom tre år hoppas Lars Bohlin att Färgfa- briken Norr skall stå på egna ben, kanske med en egen stiftelse. Redan idag är Färg- fabriken Norr självständig i så motto att man inte växlar utställningar med Färgfa- briken i Stockholm. Hur kan man då lyckas så till den milda grad i lilla Östersund? Ja det kan man fråga sig. Men folk i all- mänhet tycker att vi är spännande. Och det har gett oss en enorm medial upp- märksamhet. Alla medieformer inräknat så har vi haft över 150 olika mediala inslag sedan starten i april. Vi har blivit omskrivna i Berlin, Oslo, London, New York bara för att nämna några internationella inslag. Jag tror också att näringslivet börjar inse hur viktig denna uppmärksamhet är vid sidan av de traditionella omnämnandena om Östersund, säger Lars Bohlin. Lars Bohlin är fascinerad av perspektiven, särskilt centrum - periferin. Det intressanta från centrums perspektiv, dvs. Stockholms mediers sida är tydligen hur i all sin dag en internationellt uppmärksammad institu- tion kan lokalisera sig till lilla Östersund? Men eftersom Lars Bohlin menar att man vänt på perspektivet så har man också lyckats få internationella namn att ställa ut i Östersund. Dom skulle aldrig kunna tänka sig att ställa ut i Stockholm. Men varför inte i en stad med två prickar över O. En ort som dom aldrig hört talas om. Förmodligen handlar det om det exotiska men kanske ännu mer av det mottagande som staden gav. Vad betyder konsten för näringslivet? Under implementeringen har jag förstått att näringslivet insett den kraft som fi nns i Färgfabriken inte bara som konsthall utan också som forum för debatter. Företag ringer och vill ha guidade visningar som ett alternativ till andra aktiviteter, säger Lars Bohlin. Jag hade en romantisk tanke om det hela, om åtta tio år kommer det att stå en tjej från Borgvattnet i New York och få frå- gan om varför just hon blev konstnär. Och då kommer hon att svara att hon var på Färgfabriken i Östersund och då öppnades en ny värld för henne. Det vi gjort här upp och lyckats bättre än andra med är att vi gett oss fan på att alla skall få ett öppet mottagande. Annars kan Färgfabriken Norr Konstupplevelse utöver det vanliga Färgfabriken Norr har fl yttat in där Fältjägarna fl yttade ut foto: Börje Alström.
17
17Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema man inte ta emot intrycken från en utställ- ning och många återkommer för att åter- uppliva sina intryck och åter ställa frågan; vad har jag sett. Vad står närmast på agendan? Närmast kommer en utställning i okto- ber med Fredrik Wretman. Då fylls Färgfa- briken med en pol som täcker tre fjärdede- lar av utställningsytan till en vattenhöjd av 40 cm. I den kommer 132 karpar i en stor- lek på cirka 40 cm att simma. Ljusinstalla- tionerna kommer att återspegla fi skarnas rörelser och skapa spänningen i utställ- ningshallen. Utställningen handlar egentligen om eko- logi, miljö och framtid. Samtidigt kommer vi att ha ett labb kring klimatfrågorna och diskutera människors tilltro till teknikens kraft att lösa mänskliga problem, säger Lars Bohlin Sen kommer en utställning med den estniske arkitekten Veronika Valk som handlar om det offentliga rummet i Östersund. Där fem arki- tekter inbjuds att presentera sina lösningar. Där skapas kreativa miljöer för möten. Vilken är din önskeutställning? Jag såg Olaufur Eliasson i Barcelona och det tog andan ur mig. Jag var tvungen att åka dit igen dagen efter och det var för- modligen det mäktigaste jag sett och kommer att få se. Och att ha en utställning med honom på Färgfabriken det är min dröm, avslutar Lars Bohlin. Lars Bohlin, gallerist och chef för Färgfabriken Norr med en av sina favoriters målningar som bakgrund foto: Lars Jonasson. Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se
18
18 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema -Tegning er det frste globale språket. Og det eneste. Steinalderfolkets hulemalerier av dyr har forskrekket ettertiden gjennom sin kunstneriske kraft. De taler til oss over tuse- ner av år. Jeg behver ikke å snakke om teg- ningens politiske slagkraft, den er vi alle blitt minnet om i det siste. Hans Normann Dahl er aldri vanskelig å få på glid. Tyve år som avistegner i Dagbladet det er lenge siden, men mange forbinder ham stadig med avisen årrekker som fantasifull illustratr, som utstiller over det ganske land, som ellevill forteller og formidler av bildets vesen og egenart, har plassert Hans Normann Dahl i aller fremste rekke av folkekjre billed- kunstnere. Han kan det hele, og med sin lav- mlte sjarm får han oss alle med på laget. Kunsten på gatenivå -Teknikk og vitenskap har utviklet seg i en nesten skremmende grad, mens vi men- nesker, som art, er stillestående. Her ligger en utfordring, og et stort potensiale, sier han, og kretser litt rundt det han kaller bil- ledkunstens fellesmarked, om kunsten som grenseoverskridende. På 1880-tallet var japansk kunst ajour med fransk impre- sjonisme, mens franske kunstnere var opp- tatt av gamle japanske tresnitt. Selv får han impulser fra det meste. For eksempel pla- katkunst. I mange år kjempet han for at Oslo skulle få plakatsyler, noe mange po- litikere betraktet som en miljforurens- ning. -Plakaten er vår stttekontakt. Den venter deg ofte med et kjempesmil. Du mter en meddelelse som har tatt spranget fra kul- turverkstedene og ut på gaten. Andre si- viliserte byer har plakatsyler, de fungerer også som informasjonssentraler. Kunst og informasjon i ett. Omsider har også Norges hovedstad fått noen slike. -Norsk og nordisk tegnekunst? -Vår tegnetradisjon er i verdenstoppen. Den er preget av en viktig, humanistisk Hans Nor- mann Dahl har eller er en av Nor- ges aller fro- digste palet- ter. Han debuterte i 1966, og i de 40 år som er gått har han etablert seg en multi- kunstner uten like. Best kjent er han kanskje som allsidig illustratr, ethvert forlags drm. Men han er også grafi ker, maler og skulptr. Og en gudbenådet forteller. Lrer med egen tegneskole, som han startet i samarbeid med den legenda- riske Olav Mosebekk, men som i ye- blikket er husls. Her har han tegnet seg selv for Rotary Norden uten speil. Etter hukommel- sen, sier han. Men Hans Normann Dahl er på langt nr så streng som han her har gjort seg selv. Han er mild i måten, men sterk i formen. Selvportrett etter hukommelsen -Til tegner er man fdt Hans Normann Dahl lavmlt og meningssterk multikunstner.
19
19Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden T ema overbygning. Norges fremste politiske teg- ner var vel Ragnvald Blix, som under krigen tegnet i Göteborg Handels- och Sjöfartstid- ning. Vi nordmenn fi kk ikke del i dette, ikke fr etter krigen. Et absolutt verdensnavn er jo Olaf Gulbransson, som dessverre ble litt brun under sine mange år i Tyskland. Eneren Storm P Men du vet at man kommer ikke utenom humoristen Storm P, danskenes evig ufor- lignelige ener. Og det er så mange andre. -I din morsomme bok Med lettl til Luxor spr du deg selv, lettere provokatorisk: Opp- drag? Oppdrag! Er jeg egentlig en fri kunst- ner noen gang? Roter jeg meg ikke inn i det ene oppdrag etter det andre? Fler man seg bundet som illustratr til tekster av kanskje sterkt varierende innhold? -Man må naturligvis gå sin egen vei, men ikke sånn at tegningen distraherer teksten. Den kan gjre tunge tekstblokker mer in- teressante, hjelpe tilegnelsen, men må vre synkron med teksten. En slags kaf- musikk. Noen tekster kan det vre en ren ddssynd å illustrere. Mesterverket ligger i skissen Tegninger ble ofte oppfattet som skisser. Men i en tegning, i en skisse for den del, ligger jo selve spiren til senere monumen- tale verk. I Danmark og Sverige har man egne skissemuser. I siste utgave av Teg- nerforbundets blad NUMER krever vi dette også i Norge: Vi er ingen kulturnasjon fr vi flger Sverige og Danmark her. Sier Hans Normann Dahl med ettertrykk. Selv sitter han i styret for Fredrik Stabel & Avistegnernes Hus i Drbak, som kanskje er det nrmeste man en gang? - kom- mer realiseringen av noe slikt i Norge. Han kjempet mot norsk medlemskap i EF i 1972, og var med sine tegninger en formi- dabel aktr i denne kampen. Han sier at han ikke vil tegne seg selv i et speil, for da blir hyre side av ansiktet den venstre og om- vendt. Og er det noe Hans Normann ikke vil, så er det å bli betegnet som hyrevridd. Li- kevel innrmmer han et medlemskap i Round Table midt på sekstitallet, og medgir også at han igrunnen trivdes der. Jeg fant fl ere fellesnevnere der, sier han. Men på et annet sprsmål er han strengere. -Tror han, som blant annet har undervist så lenge i tegning, at alle kan lre å tegne? Han tror ikke det, han er med på at under- visning kan vekke og videreutvikle en in- teresse og et mulig talent. Men så griper han til et fransk sitat, selv om han medgir at det kan virke arrogant når det kommer fra en tegner: -Maler kan man bli. Til tegner er man fdt. Tekst og foto: ystein ystå It is a joy to be able to participate in a gathering with my Rotary family from all over the world. Together, we are able to make the world a better place. Karen Wayne Meet Rotarians at the Club and District Projects Exhibition, and share ideas about how they Make Dreams Real. Monika LeeRotary Images Make a friend in every time zone! More than 130 countries on average have been represented at the last 12 conventions. Monika LeeRotary Images Dont miss Rotary Internationals 100th annual convention! Register online! DK! UK! OK! RI President Dong Kurn Lee works the 2009 Convention Promotion Booth, encouraging attendees to Make Dreams Real this Rotary Year and to Make Memories at the 100th convention in Birmingham, England. Monika LeeRotary Images Avistegneren Hans Normann Dahl mestrer også den enkle, tydelige strek. Noen som ikke gjenkjen- te Einar Gerhardsen?
20
20 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden I samarbete med Kungsbacka-Hanhals kyrkliga samfällighet har klubben genom idogt arbete under fyra år samlat medel för att kunna köpa ett modernt handi- kappfordon. Mottagare Acra dagcenter, Constanta, Rumänien. Acra dagcenter har byggts upp med hjälp Kungsbacka-Han- hals kyrkliga samfällighet som haft ett långvarigt samarbete med församlingen i Kungsbacka även Kungsbacka Kommun har varit behjälplig. Acra dagcenter är välutvecklat och fullt i klass med svenska motsvarigheter. Dock saknade man ett modernt fordon som kunde ta eleverna till dagcentret. Kungs- backa-Hanhals kyrkliga samfällighet tog därför kontakt med vår klubb och efter- hörde om vi var intresserade av projekt handikapp buss. Svaret blev ett entydigt ja. Ett långt och krävande administrativt arbete startade parallellt med diverse akti- viteter för att samla in medel för inköp. Budgeten lade på 350 000 SEK. Kungs- backa företag ställde upp likaså vår vänn- klubb i England Marlow on Thames. Ro- taryklubben i Constanta bistod även de med ekonomiskt stöd. I mars 2008 inköp- tes handikappfordonet och förberedelser- na för resan till Rumänien kunde starta. Bussen överlämnad Äntligen!! Efter fyra års arbete är den stora dagen inne -onsdagen den andra april. Bussen överlämnas högtidligen till Arca dagcenter och fader Niccolae Picu. Fader Picu är eldsjälen som tillsammans med många och ideellt arbetande medarbetare skapat och byggt upp Acra dagcenter. Glädjen och stoltheten hos alla på Arca över att nu vara ägare till ett modernt han- dikappfordon var stor och äkta. Överlämnandet uppmärksammades av pressen. Morgonen den 3 april var presi- dent Busch på första sidan och Rotary på andra sidan. Rätt prioritering? Efter några dagar i Constanta och Bukarest lyfter vi mot Sverige med en skön känsla av att ut- rättat något väsentligt. Barnens glädje över att äntligen kunna ta sig till Arca på ett enkelt och funktionellt sätt förstärkte verkligen denna känsla. Vi lämnar ett land med stora möjligheter när dess unga demokrati mognat. Ett land med en vänlig och gästfri befolkning. Ett stort tack till alla som bidragit till att Arcas dröm blivit verklighet. Eller som fader Picu uttryck- te det hela: Våra gemensamma ansträng- ningar har skapat nytt hopp, nya leenden i dessa barns liv, vars liv tillhör oss alla Ulf Persson Past President och chaufför Sve r i g e Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 0 533-161 58 sten.g. svenhagevinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor www.vinsten.se Vinresor Överlämnandet tillsammans med representanter för Constanta rotaryklubb. Bussen välsignas. Fader Picu på rampen. Kungsbacka-Särö Rk: s handikappfordon
21
21Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Så var det åter dags för sedvanligt presi- dentskifte på Getå. Det var roligt att så många som 19 egna medlemmar var när- varande. Klubben gästades också av Hans Rubensson från Norrköpings Västra Rk. De som hade sett fram mot Getås delikata pannkakor behövde inte bli besvikna de fanns där även i år. Efter lunchen följde dragning i Eddy Hardeborns amerikanska lotter. Många fi na vinster var det, men lot- teriet gav ändå ett välkommet tillskott till klubbkassan Presidentskifte följde därefter. Anders Sig- land avtackades för ett år som en mycket populär president och lämnade i sin tur över presidentkedjan till Lars Lundbäck. Lars fäste i sin tur över pastpresidentnålen på Anders kavajslag och tackade därefter för förtroendet att få leda klubben under det just påbörjade rotaryåret. Lars uttalade som mål att öka medlemsantalet i klubben och att arbeta för att klubben skall få fl era kvinnliga medlemmar. Lunchen avslutades med vad som blivit en trevlig tradition. Göran Blomqvist under- höll oss med sköndragspelsmusik. Efter att ha avslutat med ett antal melodier på be- gäran, avtackades Göran med en lång och varm applåd. Rune Andersson Annelie Hauer har just under överseende av Mikkel Gade, till vänster, och Anders Sigland dragit högsta vinsten, en digitalkamera, i Eddy Hardeborns lotteri. Det populära lotteriet hade många förnämliga pri- ser, men gav ändå ett välkommet tillskott till klubbkassan. Norrköping-Campus Rk presidentskifte på Getå Turisthotell Per Jonsson är ny President i Nyköping Rk. Han efterträder Göran Schultz som kan se tillbaka på ett intensivt och händelserikt år. Årets höjdpunkt, som fi ck mitt rotary- hjärta att klappa lite extra, var Upplevelse- dagen på Nyköpingshus för Åsbackasko- lans handikappade barn och ungdomar. Det var förstås också glädjande att vi lyck- ades nå 100 USD per medlem i bidrag till Rotary Foundation! Säger Göran Schultz samtidigt som han önskar sin efterträdare lycka till vid rodret. Det känns både roligt och tacksamt att ta över en klubb som verkligen är på gång! fortsätter Per Jonsson och konstaterar att; Vi har fått bra fart i det viktiga kommitt- arbetet och kommer att kunna intensifi era våra insatser de kommande åren. Inte minst inom det viktiga stödet till utsatta barn och ungdomar. Samtidigt känns det väsentligt att vi blir mer tydliga i vår dialog med omvärlden För mer information om Nyköping Rk distrikt 2370. Sve r i g e Folkligt på upplevelsedagemn på Nyköpingshus Upplevelsedag på Nyköpingshus
22
22 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Samarbete lönar sig! Det har rotaryklub- barna i Kristianstad, Kristianstads Rk, Kristi- anstad-Hammarshus Rk, Kristianstad-Vä Rk, Kristianstad-Åhus Rk, Kristianstad-Gärds Rk och Kristianstad-Nova Rk bevisat. Kristianstad-Vä Rk tog första steget mot detta samarbete genom att redan 2007 satsa en del av sina ansträngningar på att ta fram en tidning om Rotary. Den hade två syften: dels att visa, vilken stor och viktig oegennyttig kraft i samhället Rotary är för att hjälpa till i olika sammanhang, och dels att skaffa medel för att kunna genomföra de satsningar som klubben vill arbeta med. Gav medel för klubbarnas projekt Den satsningen blev en stor framgång och gav klubben de medel, som krävs för att nå framgång i klubbprojekt. Under våren 2008 var det dags att ta steget fullt ut. Det skulle bli ett brett samarbete mellan de sex klubbarna i Kristianstad för att verkligen stärka resur- serna i klubbarnas oegennyttiga projekt. Resultatet blev en betydande framgång, kunde alla medlemmar konstatera efter att den mycket fi na produkt, som det ge- mensamma arbetet resulterade i presen- terats. Alla pengar är inte inkomna ännu, men en bra bit över 200 000 kronor kunde de gemensamma arbetsinsatserna ge. Beskriver Rotary Tidningen skulle beskriva vad Rotary är: alltså inte bara en lunchätarklubb för ett be- gränsat antal personer, utan en verksamhet, som med stort allvar och stort engagemang vill göra insatser inom närområdet för klub- benklubbarna eller någonstans i världen. Ett gemensamt mål för de resurser, som tidningen gett, är att lindra nöden för barn i Sydafrika, som drabbats av AIDS på något sätt. Men pengarna tidningen dragit in ska också kunna komma till del för den egna klubbens egna projekt. Arbetet med den här tidningen tvingade efter hand till formatuppgångar. Från det planerade antalet om 24 sidor gick färden snabbt via 28 sidor till 32, som blev den slutliga omfattningen av tidningen. Och annonserna bara strömmade in från an- nonsörer, som ingå vilken betydelse att ideellt arbete i Rotary har. Det var det som tvingade fram två formatuppgångar. Tryckt av Kristianstadsbladet Tidningen trycktes av stadens tidning i Kristianstad, Kristianstadsbladet, som också skötte distributionen till alla sina prenume- ranter. Det betydde, att uppemot 100 000 personer har fått viktig information om Ro- tary, vad Rotary gör och vilka viktiga pro- jekt som genomförs helt på ideell basis av rotarianer och Rotary över hela världen. Tidningen om Rotary, producerad i samar- bete mellan sex initiativkraftiga rotary- klubbar i Kristianstad har fått stor upp- märksamhet. Alla klubbarna i Kristianstad är eniga om, att denna fi na produkt och den framgång som tidningen fått lagt grunden till fortsatta tidningsproduktio- ner som drar in viktiga medel för klubbar- nas arbete att hjälpa till i samhället där nöden lyser starkt mot oss alla. Bertil Olsson Kristianstad-Vä Rk Kristianstads rotaryklubbars samarbete om tidning gav över 200 000 kr www.revent.nu 063-431 63 inforevent.nu REvent Golfresor 20082009 TURKIET I priserna ingår även flyg tr Arlanda, Göteborg, Köpenhamn, golfbag på flyget. Flygskatter tillkommer 4 Golfhotellet PHENICIA Prisexempel 6.100:- gäller avresa 512 - I priset ingår boende i dubbelrum inkl. halvpension, 4 greenfee på Citrus Golf, all transfer! Prisexempel 8.990:- - I priset ingår boende i dubbelrum inkl. ultra all in- clusive, 4 greenfee på Antalya Golf, all transfer samt golfvärd julnyår priset gäller 512-08 - 52-09 5 Golfresorten SIRENE Hotell Phenicia har varit vårt huvudhotell sedan 9 år. REvent gästerna välkomnas med öppna armar! Här finns Tunisiens största golfanläggning Citrus golf med 45 hål. Sirene Hotell och Antalya Golf är den populäraste golfresorten i Turkiet. Ultra all inclusive - VIP-transfer. Egen strand, SPA, tennisbanor m.m. B e s tä ll v å r b r o s c h y r ! PORTUGAL 4 Costa da Caparica Hotell Costa da Caparica med havsutsikt över Atlantens klarblåa vatten, 3 mycket fina banor erbjuds. Flera trevliga restauranger längs strandpromenaden. Prisexempel 8.790:- gäller avresa 1912 - I priset ingår boende i dubbelrum inkl. halvpension och julmiddag, 4 greenfee på Citrus Golf, all transfer samt golfvärd! Fira Jul ocheller Nyår i Tunisien! Skäm bort dig med färdiglagad mat och fina golfbanor under jul och nyår. Hotell Phenicia är mycket omtyckt även av barnfamiljer och icke-golfare. Prisexempel 8.290:- - I priset ingår boende i dubbelrum med havsusikt inkl. frukost och 4 middagar. 5 greenfee på Aroeira & Quinta do Peru, golfvagn, all transfer samt golfvärd. Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se
23
23Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Den 4 juni hade Forshaga-Deje Rk besök av Nina Larsson, folkpartistisk riksdagsle- damot från Värmland. Nina pratade inte politik utan berättade om den resa hon gjort inom politiken. Trots bara drygt 30 år har hon varit politiskt aktiv sedan 14 års ålder, då hon började som fritidspolitiker i hemorten Säffl e. Sedan förra valet är hon en av de värmländska riksdagsledamöter- na och har sin hemvist i Karlstad. Starten som riksdagsledamot beskrev hon som turbulent då den s.k. dataintrångsskan- dalen avslöjades. Nina beskrev det medi- adrev som jagade alla inom ledande ställ- ningar i partiet och jämförde den stress hon upplevde med den hon upplevt under en fredsbevarande insats i Bosnien under 2003 - 2004. Stark stress reagerar man på, på ett likartat sätt, oavsett var den kommer ifrån. Mycket ensamarbete Som offi cer är det naturligt att engagera sig i försvarsfrågor. Nina är ledamot i försvars- utskottet men även i trafi kutskottet. Just arbetet i riksdagen beskriver hon som mer ensamt än vad hon föreställt sig. Det är na- turligtvis avhängigt hur stort parti man re- presenterar och varifrån i landet man kom- mer. Företräder man ett mindre parti kan man inte dela upp arbetsuppgifter sinse- mellan på samma sätt som i ett större och har därför många områden att bevaka. Samtidigt underströk hon att samman- hållningen mellan riksdagsledamöterna från Värmland är mycket god. Den svenska riksdagen är också tämligen världsunik med tanke på den breda spridningen av olika åldrar. Internationellt sett har vi i Sve- rige ett ganska ungt parlament och där det faktiskt är en underrepresentation av äldre ledamöter. Det blev mycket diskussion kring försva- rets inriktning, i synnerhet mot bakgrund av de besparingar som försvarsministern fl aggat för. Vår gäst menade att något måste göras eftersom försvarsmakten inte haft ordentlig kontroll på ekonomin. Se- dan har även omvärldsförändringar och den tekniska utvecklingen i stort påverkat förutsättningarna för försvaret och verk- samhetsinriktningen. Efter ett intressant föredrag och många engagerade frågor avslutade Nina Larsson sin presentation och erhöll såväl välför- tjänta applåder som klubbens mugg som tack för sin insats. Erik Risberg Nina Larsson Celebert besök hos Forshaga-Deje Rk Norra Tjust Rk:s frukostmöte 11 juli i Lofta- hammar - ett toppenmöte för veteranbils- frälsta! Fredagen den 11 juli bjöd Norra Tjust Rk in till frukostmöte på Sjökrogen i Loftaham- mar, där man träffas sommartid. Särskilt välkomna var veteranbilägare - med for- don - och ett 20-tal hade hörsammat den inbjudan. Ett stort antal gäster hade kommit, sam- manlagt ett drygt 60-tal. I strålande sommarmorgonsol avnjöts fru- kosten tillsammans med ett föredrag om Volvos olika modeller från begynnelsen och framåt. Vinsten i lotteriet var denna dag en åktur i valfri veteranbil och lycklig vinnare blev PDG Margareta Källgren, som efter mycket funderande valde en tur i en Jaguar E-type från 60-talet, ägd av Marcus Call, Västervik Tjust Rk. Planer fi nns att till nästa sommar bredda arrangemanget till en heldag med ut- fl ykt efter morgonmötet. Kontaktman i Norra Tjust Rk är Torgny Gunnarzon, torgny.gunnarzontelia.com. Margareta Källgren PDG Veteranbilsmöte på Norra Tjust En engelsk raritet foto: Hans Källgren.
24
24 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Rotary International uppmanar klubbarna världen över att bidra till god hälsa, rent vat- ten, bra sanitär standard och höjd utbild- ning för världens alla barn. Laholmsbukten Rk har under några år ett projekt i Uganda. Hjälpen riktas till barnhemmetskolan Sse- nyange Education Center, Masaka, Uganda. Vår Rotary klubb har bidragit till att ett stort antal föräldralösa barn fått inte bara ett hem i nybyggda hus utan även utbild- ning på såväl grundskolenivå som gymna- sie-högskolenivå. Ssenyange har även kunnat anställa en skolsköterska. Många barn är drabbade av HIV och de har oftast blivit föräldralösa genom att föräldrarna gått en för tidig död till mötes i AIDS. 63 000 insamlade Under vintern 2007 producerade Laholms- bukten RK en almanacka med bilder och text från Ssenyange Education Center. In- komsterna från försäljningen gick till sko- lan. Våren 2008 kunde så klubben överläm- na 63 000 SKR till skolans beskyddare i Sverige, Matilda och Linus Nilsson, Laholm. Medlen har använts för uppförande av nya toaletter på centret. Det förelåg ett hot om stängning av skolan som idag har 400 elev- er om inte de sanitära förhållandena bygg- des om. Tack vare Laholmsbukten RK kan skolan leva vidare och ge barnen ett hem, god utbildning, möjlighet till självförsörj- ning ja faktiskt en chans till ett värdigt liv. Rosita Wärring Laholmsbukten Rk En chans till ett drägligt liv Biblioteket byggs, en viktig del i undervisningen är tillgång till böcker. Bänkarna anländar och eleverna slipper nu sitta på golvet i skolsalen De nybyggda husen kan nu även målas invändigt.
25
25Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e För några månader sedan visste hon knappt vad Rotary vad. Nu är Marianne Ödling president i Lerums nystartade klubb Aspen Lerum Rk. Jag trodde det var en gubbklubb och hade väl inte refl ekterat så mycket över det, berättar hon. Men så fort hon kom till det första mötet kändes det rätt. Initiativet till den nya klub- ben togs av Lerums Rk. Målet var att för- yngra och förnya. Många tvivlade på att det var möjligt. Men nu är vi nästan 40 medlemmar med en medelålder på 40 år och lika många kvinnor som män, säger Marianne Ödling. Besök av guvernören Nyligen fi ck klubben besök av DG Marga- retha Magnusson, som formellt tog emot anmälningarna från de nya medlemmarna. I slutet av juni är klubben formellt bildad och den 4 oktober hölls den så kallade charterfesten. Klubbens medlemmar träffas en timme på fredagsmorgnar på Aludden. Tidpunkten är vald för att det är lättare att komma ifrån en stund på morgonen, än på kvällen för medlemmarna som nästan alla har famil- jer med barn som bor hemma. Nu i början har vi en inbjuden föredrags- hållare varannan vecka och ett så kallat ego-föredrag varannan vecka då våra medlemmar presenterar sig själva, säger Marianne Ödling, som ska hålla sitt ego- fördrag nu på fredag. Lokalt projekt Själv tilltalas hon av Rotarys budskap att göra något bra för sina medmänniskor. Vi kommer att jobba både internationellt och lokalt, och skissar på ett intressant lo- kalt projekt, säger hon. Ett av de första åtagandena är också att medlemmarna ska lämna blod regelbun- det. Ambitionen har varit att åstadkomma en dynamisk styrelse, det vill säga med så stor spridning som möjligt. Ambitionen är också att växla presidentskapet mellan man och kvinna. En spännande utmaning, beskriver Mari- anne Ödling uppdraget att vara nya klub- bens allra första president. Christina Lundin Lerums Tidning Nya rotaryklubbens president Marianne Ödling lämnar över anmälningslistorna till distriktsguvernören Margaretha Magnusson. Det högtidliga tillfället övervakas av medlemmar ur nya klubbstyrens och från moderklubben, Lerums Rk foto: Peter Welling Lerums Tidning. Ska föryngra och förnya Rotary i Laholm Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se Exklusiva tomter på Kretas sydkust Skapa din egen miljö Byggnadsklara tomter på 5000 och 2500 m 2 För info - manfredkrammer.se www.islandia.se 08-545 215 60 Passa på! Res till Island och njut av livet. Speciella senior- resor under perioderna 24 - 28 mars, 20 - 24 april samt 7 - 11 sept. 2009. Boka din resa nu och börja längta till Island. Bada i varma källor, shoppa, äta gott, göra utflykter och upptäcka Island. Njutbart. Beställ vår katalog och upptäck Islands bästa sidor! Upplevelse och njutning ISLANDIA-SUCCN FORTSÄTTER... 55+RESOR
26
26 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e RFE, Rotary Friendship Exchange, är ett av de olika utbytesprogram som Rotary har. RFE är ett underbart sätt att träffa nya vän- ner, att lära känna ett annat lands kultur och få uppleva mycket som man inte får uppleva som en vanlig turist. Distrikt 2380 i Sverige har tidigare haft ut- byte med Nya Zealand, vi har tagit emot och också varit där, vi har också tagit emot en grupp från Australien och i september 2007 var det dags igen. Då besökte 6 rota- rianer med respektive från distrikt 2440 i Turkiet distrikt 2380 i Sverige. I drygt en vecka bodde de hos tre olika rotaryfamil- jer i Skara, Mariestad och Lidköping. Vi vi- sade våra viktigaste sevärdheter i Skara- borg, vi hade gemensamma fester och vi bjöd på middag i hemmet. Vi hade en trev- lig tid tillsammans. I oktober var det sedan dags för oss att be- söka Turkiet, samma distrikt, alltså i sydväs- tra delen av landet. Vi var 11 personer från Skara och Mariestad och vi bodde 10 nätter hos tre olika värdfamiljer i tre städer, De- nizli, Marmaris och Izmir. Det är otroligt hur mycket vi hann att uppleva på så få dagar. Ovant middagsmöte På varje ort deltog vi i ett, ibland två ro- tarymöten, samtliga kvällsmöten. Det var mycket vackert dukat och god mat och dryck men samtidigt litet annorlunda än vad vi är vana vid. Maten serverades när man kom så det var inte alldeles ovanligt att vid bordets åts såväl förrätt, huvudrätt och dessert samtidigt. Det var svenska gruppen som stod för programmet med ett bildspel om Sverige och vårt närområ- de i distriktet. Svenskar i turkiska badet Firandet av Turkiets nationaldag RFE- utbyte Skara -Turkiet
27
27Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Denizli är en industristad med stor textilin- dustri som vi fi ck besöka, så också en stor fabrik för glastillverkning. I Denizli besökte vi också en skola för synskadade barn och ungdomar som Denizli Rk bidrar med pengar till. Vi upplevde att rotaryklubbar- na ägnade mycket tid och pengar åt olika sociala projekt, kanske därför att det socia- la skyddsnätet inte är lika utvecklat i Tur- kiet som i Sverige. Firade nationaldag Såväl naturupplevelser som sevärdheter ingick i vårt program. I Marmaris, som lig- ger vid Medelhavet gjorde vi en underbar båttur ut i havet. Från Denizli for vi till Pamukkale, en kalstensplatå med varma källor som har avsatt avlagringar och bil- dat fantastiska formationer. Från Izmir be- sökte vi Efesos, en av Turkiets bäst bevara- de antika städer. Att vandra nedför huvudgatan i Efesos och veta att i denna stad har människor bott sedan 1000 år före Kristi födelse, det var verkligen en spe- ciell upplevelse. Man bedömer att ca 25 % av den gamla staden är utgrävd och fort- satta utgrävningar pågår. Vi hade turen att vara i Turkiet den 29 ok- tober som är Turkiets nationaldag. Då ord- nas stora parader på många platser och vi deltog i paraden i Izmir. Turkiets moderna historia börjar 1923 då sultanatet avskaf- fades och turkiska republiken grundas med Mustafa Kemal som förste president. Han fi ck då tillnamnet Ataturk, som bety- der turkarnas fader. Ataturk levde till 1938 och under de femton år han var Turkiets ledare genomfördes en mängd reformer. Ataturk är verkligen en ledargestalt som har betydelse för Turkiet även i dag. Maud Gawelin Mariestads Rk Sve r i g e Gäster hos de nya rotaryvännerna Det var Mölndal-Fässbergs Rk, som vid Ågrenskas numera årliga Lekens dag tog tillfället i akt att överlämna en check på 20 000 kronor, att användas till anskaffning av funktionsanpassade lekhjälpmedel för småväxta barn. Det var nära 3000 personer, vuxna och barn som tog tillfället i akt att leka, grilla korv, se på teater och trollkarlar, gå poängpromenad, eller delta i någon av de många gymnastikrelaterade aktiviteter som ägde rum runt hela Lilla Amundön. Många familjer var också där för att återför- enas med vänner som de träffat tidigare i samband med vistelse på Ågrenska. En målsättning för Ågrenskas familjeverksam- het är ju att familjer vars barn har samma diagnos kan få träffas och utbyta erfaren- heter, uppleva gemenskap samt få hjälp att möta vardagens krav och behov. Allan Petrusson Mölndal-Fässbergs Rk Robert Hejdenberg VD för Ågrenska ta emot checken från Lars Ekberg ordf. i Mölndal-Fässberg Rk 20 000 till funktionshindrade barn på Ågrenska!
28
28 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden S v e r i g e På initiativ av John Bäckman, ingenjör vid Hällefors Bruk ABSKF, fi rade Hällefors - Gryt- hyttan Rk minnet av Erik Johan Ljungberg, en av Sveriges genom tiderna mest framstå- ende industriman. Genial men ganska ano- nym. Ljungberg blev en nyckelperson i den moderna framväxten inom stålindustrin där han arbetade åren 1865 till 1913. Ledamot bl. annat av Kungliga Svenska Akademin, efter sina 38 år som dispo- nent för Stora Kopparberg, lämnade han vid sin död mer än ett dussin egna pa- tent och en förmögenhet som gav upp- hov åt en av rikets största utbildnings- fonder för arbeten inom naturvetenskap, teknik och entreprenörskap. En mer än väl administrerad fond vars kapital upp- skattas vara en miljard kronor och som generöst varje delar ut år 3,5 miljoner kronor till olika projekt. En bergsmans klassresa Denna man måste fi ras, tyckte Bäckman och en försommardag, 165 år efter Ljung- bergs födelse, samlades många långväga gäster vid den så kallade Ljungbergsste- nen vid lilla byn Hammar, c:a 6 km. norr om Grythyttan. Efter nedläggning av en krans med blåa och vita blommor vid denna industrimans minnesmonument och en tyst minut för att hedra hans minne, talade Jan Moritz, nuvarande VD för Ljungbergsfonden. Ce- remoniet avslutades med välsignelse och några vackra och tänkvärda ord av Kyrko- herden i Grythyttan Per Schmidt. Efter det traditionella rotarymötet med lunch på Grythyttans Gästgivargård, blev talen legio. Många ville berätta om denna bergsmans klassresa genom stålindustrin och hur hans mångfasseterat kunnande hade påverkat deras arbete. Flera talare, som hade studerat på Bergskolan i Filip- stad, nämnde detta lärocenters viktiga roll i svensk stålhanteringen. Bland honoratiores som gjorde vår klubb den äran kan nämnas direktör Olle Lund, Peter Karlsson, vice ordf. i Kommunstyrel- sen Hällefors. Karl Erik Andersson, Filipstads Bergskola. Landsantikvarierna David Da- mell och Yvonne Bergman. Mats Sohlström och Per Enghag, rektor och f.d. rektor vid Fi- lipstads Bergskola. Kjell Eriksson platschef på Ovako Hällefors, och många, många fl er. Det blev en pärlglansig dag i teknikens och nostalgins tecken. En dag där vi alla med blicken vid den tekniska himmelen tänkte på en av Sverige stora män vars minne med tacksamhet bevaras. Carmen Villar-Mir de Berg Hällefors-Gryhtyttan Rk Jan Moritz, VD för Ljungbergsfonden och Kyrkoherde Per Schmidt talar vid minnesmärket Industriman och mecenat Storgatan 24 1 tr Tel 013-35 22 30 www.winslowtravel.se På spaning efter Japans själ. En resa som ger dig bakgrund, kunskap och upplevelser av Japans kultur, religion och estetik 28 mars - 7 april 2009 Rotary Distrikt 2410, Linköping-Östergötland, arrangerar denna resa som är öppen för alla Rotarymedlemmar. Vi besöker Tokyo Kejsarstaden, Hakone med varma bad, Kyoto kulturhuvud- staden, Hiroshima och Osaka handelsstaden. Vi besöker Japan när det är som vackrast och då körsbärsträden blommar - Sherry Blossom time. Resan ger dig bakgrund till Japans kultur, samhällssystem, industri och handel, religion och estetik. Idgivare och reseledare är Anders Törnvall, Linköping, Rotaryan och professor i Interkulturell Kom- munikation med inriktning mot Asiatiska kulturer och med 20 års erfarenhet av gruppresor till Japan och vistelse där. I Japan kommer vi också att träffa den svenska affärsmannen och Rotaryanen Mats Bruzaeus, bosatt i Japan, som kommer att skräddarsy ett program där vi också kommer att träffa Rotaryvänner i Japan för att knyta kontakter och få en inblick i bland annat Japansk affärskultur. Kontakta Winslow Travel AB redan idag för att beställa program. Resan är begränsad till max 30 deltagare. Vi planerar också en kultur- och samhällsresa till Hongkong porten till Kina, Taiwan den produktiva och omstridda ön samt Korea med besök bl a vid Pyong Yang, gränsen till Nordkorea.
29
29Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden I samband med klubbmöte i Malmö-Möl- levångens Rk överlämnade klubbens då- varande president, Håkan Magnusson, en Check på 30 000 kronor till dåvarande ordföranden i Stiftelsen Rotarys Läkar- bank, Gert E Nilsson, under överinseende av Läkarbankens grundare Lars Braw. Lars Braw, som numera är Honorary mem- ber i Malmö Möllevången Rk och tillika He- dersordförande i Läkarbanken, var under sitt yrkesaktiva liv chefredaktör för tid- ningen Kvällsposten. Som sådan deltog han i reportageresor till bl a Kenya, där han såg den enorma fattigdomen och den brist på hälsovård som rådde. År 1988 star- tade han Stiftelsen Rotarys Läkarbank, d v s att Läkarbanken i år fi rar 20-årsjubileum, i liten skala tillsammans med andra eldsjä- lar för tanken. Nu, efter 20 år, har Läkarbankens verksam- het utvecklats till att omfatta utskick av ca 150 frivilliga läkare årligen till olika delar av vår värld, men primärt till Kenya, där det i dagsläget fi nns sex stycken jeeplinjer som betjänar ett stort antal patienter vid totalt 30 kliniker, som en läkare besöker minst en gång i veckan. Vid dessa kliniker har anlagts brunnar med rent vatten och latriner som minskat risken för tarm- mag- sjukdomars spridning. Myggnät hjälper Vid läkarens besök delas myggnät ut gra- tis, främst till barn under fem år och gravi- da kvinnor, vilket minskar risken för mala- riaspridning, Dess båda åtgärder sammantaget påverkar hälsoläget i hög grad i positiv riktning. En läkare kostar ca 30 000 kr i resor och traktamenten, vilket betalas av Rotarys Läkarbank, men i grun- den av dig, läsaren, som med generösa bi- drag kan skapa ett drägligare liv för fattiga och sjuka, med betoning på barn och de- ras villkor och inte minst för att begränsa den utbredda barnadödligheten. Lars Braw var medlem i Malmö-Möllevång- ens Rk under många år och hans klubb har alltsedan starten 1988 haft en känslomäs- sig knytning till verksamheten och på alla sätt stött denna, både ekonomiskt och ge- nom personligt engagemang. Den gåva som nu överlämnades till Läkarbanken är endast en del av alla bidrag som lämnas årligen, inte minst av de trogna golfarna i klubben, som vid sina arrangemang alltid har ett överskott att lämna, både stora och små. Klubbens medverkan till Läkarban- kens hjälpverksamhet manar till efterföljd. S v e r i g e Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se 30 000 till Läkarbanken Till vänster Lars Braw, Gert E Nilsson i mitten och Håkan Magnusson, Malmö-Möllevångens Rk, dåva- rande president till höger.
30
30 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e De svenska distriktsguvernörerna från 1996-97 träffades för elfte sommaren i sträck, denna gång i D 2410:s annexområ- des huvudstad Riga i Lettland. Under drygt tre dagar 14 17 augusti samman- träffade här åtta PDG och sju spouses un- der fi nt sommarväder. Bland besöksmålen kunde räknas en ba- lettföreställning i Rigas vackra operahus, en orgel-konsert i Riga domkyrka, där i blickfånget fanns ett vackert fönster, som visade mottagandet av Gustav II Adolf i Riga i slutet av 1620-talet. Besök gjordes också på svenska ambassaden och på den svenskstödda Stockholm school of Eco- nomics, där PDG Maris Slokenbergs DG i D 2410 år 2006-2007 tog emot. Rotarylunch åts hos Riga International Rk i deras lokal i källarvåningen i Hotel Konventa Seta, där de svenska PDG traditionsenligt framförde 1996-97 års RI-presidentsång i svensk översättning, författad och musiksatt av det årets RI-presidents hustru, Celia Giay. Med mycket professionell guidning av D 2410:s lettiska guvernörsassistent, tidigare ro-tarystipendiaten i Linköping, Renate Meija, besågs Gamla Staden, jugendkvarte- ren med sin mycket speciella arkitektur, Ockupationsmuseet och Rigas mycket färg- starka marknadsplats. Det var med sköna minnen och stor glädje över att ha kunnat träffas på nytt, PDG-gänget på söndagen återvände till hemlandet, fast beslutna att träffas igen nästa sommar, den tolfte. Per Hallgren Norrköping-Kneippbaden Rk D2410 PDG & spouses vid rotarylunch hos Riga International Rk. PDG från 1996-97 träffades i Riga Rotary Internationals Lagråd Council on Legislation är Rotarys parlament som sammanträder vart tredje år för att över- väga och besluta om de förslag på ändrad lagstiftning och resolutioner som ingivits av klubbar och distriktskonferenser eller av RI-styrelsen. Vart tredje år skickar varje rotarydistrikt en representant till lagrådet som är samman- satt av drygt 500 representanter från alla delar av rotaryvärlden. Röstande delegater utgörs av en vald representant för klub- barna i varje rotarydistrikt, f n 532. Nästa Lagråd kommer att äga rum i Chicago den 25-30 april 2010. Då kommer de förslag som mottagits av Generalsekreteraren senast den 31 december i år och som upp- fyller de formella kraven på hur ett lagför- slag eller en resolution skall vara utformat att bli föremål för omröstning. Enligt god tradition möts de svenska di- striktens lagrådsrepresentanter några gånger inför varje lagråd för att utväxla in- formation och erfarenheter och för att dis- kutera kända förslag på väg till det före- stående lagrådet. Ett sådant möte ägde rum på Arlanda den 17 september med närvaro av samtliga svenska lagrådsrepre- sentanter. Då diskuterades även aktuella frågor som kan förtjäna att bli föremål för Lagrådets ställningstagande, t ex hur kon- venten bör läggas upp och fi nansieras för att vanliga rotarianer skall ha råd att del- ta. En annan aktuell fråga är om Grundlag för rotaryklubbar behöver revi- deras för att ge rotaryklubbarna ökad självbestämmande-rätt. Överst från vänster till höger John Örtengren, 2350, Kurt Boström, 2390, Tord Kristoferson, 2360, Ebbe Danielsson, 2380, Martin Lindström, 2320, Karl-Ingvar Persson, 2370, Hans Wachtmeister, 2400, Lennart Ekenberg, 2340 och Thord Söderlund, 2410. Ej med på bilden är Ann-Britt Åsebol, 2330, som var fotograf. Lagrådet snart är det dags igen
31
31Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Det är hemma i Falun han trivs bäst - förre elitcyklisten Roine Grönlund. För 33 år sedan slog han till och blev svensk mästare på cykel, i Falun. I helgen blev han nordisk mästare i golf för rotarianer - på hemmaplan i Falun. Närmare hundratalet medlemmar i Rotary, i hela Norden, gästade Falun i helgen för spel om Nordiska mästerskapen. För Roine Grönlund en ny upplevelse... Efter första dagens spel på Dalsjö golfbana hade han tagit ledningen med tre slag före Cal Wikström, Skellefeå. En ledning som gjorde att dessa två fi ck gå i samma boll dagen efter på Aspeboda golfbana. Det blev en spännande runda. Efter nio hål var avståndet lika. Ett avstånd som Roine Grönlund lyckades hålla hela tävlingen igenom... Sista dagens tävling handlade mycket om att bevaka Cal Wikström. Detta lycka- des, trots att jag gjorde några misstag, sä- ger Roine. Till tävlingen hade Roine Grönlund bytt driver. Något som visade sig vara lycka. Un- der hela tävlingen fungerade driven per- fekt. Långa utslag mitt på fairway... Missar på slutet Men några misstag kom på de nio sista hå- len. Ett vattenhinder träffades, sju slag på 17 hålet och på sista hålet träffade han ett träd. Misstagen var inte bra. Men Cal Wikström gjorde också misstag så det var aldrig nå- gon fara. Under sin tid som elitcyklist på 1970-talet tillhörde han landslaget i tio år och var med i fyra VM. Men det är ändå tävlingarna i England runt han minns främst idag. Jag cyklade England runt i tre år. Och vann bland annat bergspriströjan vid två tillfällen före bland annat två världsmästa- re. Det är minnen som känns starka idag. Sedan var det stort när jag 1975 fi ck han avsluta karriären med ett SM-guld i linje- loppet över 18 mil på hemmaplan. Golf har han spelat i 15 år och har idag ett handicap på 13. Men det är först under de sista åren som han känt att golfspelandet blivit allt bättre. Jag har fått mera tid till att spela i år. Och det har gett lugn och ro i spelet. För mig är detta viktigt. Nästa år går tävlingarna i Danmark. Och då skall han försvara titeln... Jag räknar med det. Tävlingen i helgen var första gången jag var med. Men nästa års tävlingar i Danmark ser jag fram emot. Jag räknat med att vara med där... Anders Samuelsson Prislista Rotary NM i Falun 2008-08-30 Klass A slagtävling 1. Roine Grönlund Falun 142 slag 2. Cal Wikström Skellefteå 145 slag 3. Jarl Rasmussen Atlungstad 152 slag 4..Asko Männistö Kalajoen 153 slag 5. Bengt Hillström Avesta 154 slag 6. Olav Folkestad Vestfalf 154 slag Klass B poängbogey 1. Lilian Berndtsson Chalmers 71 poäng 2. Britt-Marie Romlin Falun 69 poäng 3. Ulf Axelsson Österhaninge 68 poäng 4. Bengt Nyberg Falun 65 poäng 5. Gustaf Kyrk Gullbringa 62 poäng 6. Annika Nygårds Leksand 62 poäng Medföljare klass A poängbogey 1. Anita Bernhard Torekov 60 poäng 2. Åke Geterud Chalmers 59 poäng Klass B poängbogey 1. Monika Wiik EGS 59 poäng 2. Agneta Sima Strömsholm 57 poäng 3. Monika Walln Falun 57 poäng 4. Wenche Vrålstad Asker 55 poäng 5. Maj-Britt Geshwentner Dragör 55 poäng Roine Grönlund vann NM i Rotary-golf - på hemmaplan! Roine Grönlund hissar förstapriset i bakgrunden Cal Wikström foto: Gunnar Ridderstedt.
32
32 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Clas Göran Carlsson, Stockholms Rk, till vardags fotograf med uppdrag för hovet och regeringen har uppmärksammats i en särskild utgåva av The Rotarian. Det ringde en man från USA och berät- tade att Rotary International förberedde en specialtidning med tre fotografer som man valt ut. Förutsättningen var att de skulle vara rotarianer, säger Clas Gö- ran Carlsson. Tidskriften Rotarian Special Edition June 2007 med undertiteln Rotary in Pictures the Second Annual Photorevue publice- rade fyra bilder ur Clas Görans omfattande produktion. Jag skickade fyra bilder, bland annat en med kronprinsessan Victoria som hade publicerats i tidskriften Life 1997. Det var före e-mailtrafi kens utbredning och jag kom ihåg att Life krävde att bilden skulle gå med särskild fl ygpost, exklusivt skulle det vara, säger Clas Göran. Clas Göran Carlsson är rotarian sedan 20 år och driver ett eget företag som utför fotouppdrag främst åt olika företag, för deras publikationer och till hovet och regeringen. Det är klart att jag känner mig hedrad men roligast är ändå att klubben blir uppmärk- sammad, avslutar Clas Göran. Sve r i g e Clas Göran Carlssons bilder uppmärksammade i The Rotarian Kronprinsessan Victoria i dansens virvlar foto: Clas Göran Carlsson. Ödeshögs Rk har beslutat att ge Ro- tarys högsta utmärkelse Paul Harries Fellow till Stellan Åberg. Stellan har varit president i klubben 2005-2007 och aktivt bidragit till att klubbens arbete har breddats genom mer humanitära insatser. Genom sitt aktiva arbete har han också arbetet för att klubben har skänkt pengar till brunnar i Kenya. Tillsammans med klubbarna i Mjölby, Tranås och Skän- ninge har arbetet med brunnarna ock- så skapat nya kontakter och samarbe- te. Brunnarna har givit bybor i Kenya möjligheter till ett drägligare liv och utvecklat samarbetet med Kenya. Stel- lan har besökt området där brunnarna fi nns och klubben har också haft besö- kare från Kenya. Utmärkelsen utdelades i samband med dagens veckosammankomst på Ödeshögs festvåning. Ödeshögs Rk har 43 medlemmar och förutom brunnsprojekt i Kenya så ar- betar klubben med verksamhet inom Ödeshögs kommun såsom stipendier tillsammans med näringslivet till hög- stadieelever, drogsnurra till skolorna för ökad kunskap om drogers skadlig- het och stöd till andra lokala projekt. Michael Cornell PHF I Ödeshög Rk Stellan Åberg
33
33Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Den 22-åriga ballerinan Jurgita Dronina har fått Stockholm-Humlegårdens Rk:s nyinrättade konstnärsstipendium. Den fjärilslätta, späda och sårbara SVD dan- saren mottog belöningen diplom, tre rosor och 20 000 kronor vid klubbens lunch den 10 september 2008. Pristagaren tackade varmt för stipendiet och berätta- de livfullt om sin snabba danskarriär. Jurgita Dronina är född i Ryssland men har också vuxit upp i Litauen, dit hon fl yttade med sina föräldrar. Som mycket ung älska- de hon att dansa hiphop och pardans men förstod snart att den klassiska baletten var hennes verkliga uttrycksmedel och kallel- se. Jag måste fylla varje dag av mitt liv med dans, har hon sagt. Genombrott i Romeo och Julia Sin grundläggande balettskolning fi ck Jur- gita i Ryssland. Hon utbildade sig därefter i Vilnius och Mnchen, där hon hamnade i den svenska operabalettens blickfält. Che- fen Madeleine Onne lockade henne till Stockholmsoperan 2005. Två år senare fi ck hon ett genombrott i helaftonsbaletten Romeo och Julia av Kenneth MacMillan. Enligt en recensent förkroppsligade hon där fullkomligt uttrycket smälta som vax i hans armar. Stockholm-Humlegården har inrättat sitt konstnärsstipendium för att ge yngre utö- vande konstnärer möjligheter att genom- gå inspirerande ytterligare konstnärlig ut- veckling. Stipendiet bekostas genom gåvor från klubbens medlemmar. Stipendiet är ett uttryck för medlemmar- nas samhälls- och kulturengagemang, sä- ger klubbens president Lars Grahn. Unga människors konstnärliga uttrycksvilja är ett bidrag till det allmänna som går långt utöver egenintresset, den är verkligen en service above self. Genom stipendiet po- ängterar vi Rotary som kulturinstitution. Fjärilslätt dansare får rotarystipendium Stipendiaten Jurgita Dronina Operabalettens unga dansare Jurgita Dronina mottar RK Stockholm-Humlegårdens konstnärsstipendium av juryledamöterna Ann-Margret Pettersson och Anita Ankarcrona samt klubbens president Lars Grahn.
34
34 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden S v e r i g e Dagösvenskarna kom till Dagö under medelti- den, sannolikt från sydvästra Finland. I likhet med de övriga svenska bönderna var de fria bönder och kunde peka på fribrev utfärdat av den Tyska Orden utfärdat från 1470 där det sades att de var befriade från dagsverksskyld- ighet mot att de erlade 20 rigiska mark i skatt. Innehållet i fribrevet förlorade efterhand sitt värde och redan under den period då Jacob De la Gardie var herre på Dagö hårdnade vill- koren. Kampen mellan de svenska bönderna och godsherrarna fortsatt under hela 1700-ta- let, och kulminerade mot slutet av seklet då Carl Magnus Stenbock innehade Hohenholm, det gods under vilket svenskarna lydde. Med tiden nådde nyheten om de opposi- tionella svenska bönderna ända till S:t Pe- tersburg där kejsarinnan Katarina den Sto- ra lät utfärda ett dekret att dagöbönderna skulle utvandra till de från turkarna nyligen erövrade områdena i södra Ryssland. Fredstraktaten undertecknades i S:t Nicolaus klostret i Myra i Turkiet. Klostrets grundare Noel Baba är förebilden för vår tids jultomte. Datum för utvandringen fastställdes till 20 augusti 1781 och ca 1200 människor på- började då sin 200 mil långa vandring. I maj 1782 nådde endast omkring 300 män- niskor fram till platsen för sin nya hemvist. Före avresan hade man lovat dem både hus och uppodlad mark men istället fi ck man gräva jordhålor i strandsluttningen för att få tak över huvudet. De första åren blev mycket hårda för ny- byggarna. År 1783 fanns endast 135 dagö- svenskar i livet. Men med tiden växte ett li- tet samhälle fram där en gammaldags svenska talades och där man så långt det var möjligt fortsatte att hålla fast vid de tra- ditioner man tagit med sig från Dagö. Idag talar drygt 200 personer svenska i Gam- melsvenskbyn som tillhör byn Zmejevka. Projektet Vid ett besök i Gammelsvenskbyn i Ukraina i juni 2001 fann Lars Elofsson att levnadsbe- tingelserna i Gammelsvenskbyn var mycket svåra. Lars som är lärare på Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg startade 2002 med hjälp av elevrådet på Hvitfeldtska Gymna- siet en insamling för att sända en långtra- dare med varma kläder, leksaker, cyklar och husgeråd till Gammelsvenskbyn. Lars Elofsson som är den brinnande själen i projektet fi ck även med rotaryklubben Göteborg-Vinga i projektet. Våren 2002 gick den första transporten med 90 m3 kläder, linne och husgeråd till Gammelsvenskbyn. 2003 engagerades även Göteborg-Posei- don Rk och en långtradare med 90 m3 in- samlat gods 23 sjukhussängar, sänglift, rull- latorer, cyklar, kläder, leksaker m.m. sändes till Gammelsvenskbyn. 2004 sändes åter en långtradare med 90 m 3 insamlat gods. 2005 sändes i maj en långtradare med 90 m3 insamlat gods och i september sänds en fullastad långtradare med huvudsakligen 40 sjukhussängar till Gammelsvenskbyn. 2006 sänds åter en fullastad långtradare med insamlat gods och överbliven utrust- ning från lärarhögskolan i Mölndal. 2007 sänds en ny långtradare med huvud- sakligen överbliven utrustning från lärar- högskolan i Mölndal. Ijuni 2005 besökte Lars Elofsson åter Gam- melsvenskbyn Zmejevka i Ukraina och fi ck bekräftat att allt kommit fram och förde- lats i byn. Totalt 140 sjukhussängar har tacksamt fördelats i regionen. 2006 fi ck klubben besök av representanter för skola och sjukhus som framförde sitt stora tack till Rotary och Poseidon för de många gåvorna under lång tid som gjort att man fått hjälp i den lokala skolan och sjukhuset. Många cyklar från Göteborg gör också att man lättare kan ta sig fram. Göteborg Poseidon avslutade i våras detta mycket spännande och uppskattade inter- nationella projekt. Finansiering Rotarys U-fond har varit den största bi- dragsgivaren till projektets transportkost- nader. Stora transportbidrag har även gi- vets av Rotarys distrikt 2360 och Götiska Förbundet. Stena Line har bidraget med färjekostna- der, If med försäkringskostnader och Fran- ce Sped har skött speditionen. Lennart Salomonsson och Gert Bäckström har med lånad bil från Papyrus skött hämt- ning och transport av insamlat gods och sjuk- hussängar till mellanlager för uttransport. Sten-Åke Eliasson, Göteborg Poseidon Rk Projekt humanitär insamling till Gammel Svenskbyn Ukraina Lastning till Gammelsvenskbyn av Göteborg Poseidon Rk och Rotaract. Övre raden Distriktsguvenör Bo Westling, Trotjänare Rustan, Gunnar Salomonson, Skattmäsare Camille Chebli, Past president Gunnar Lennerås, Henric Andersson Rotaract medlem. Främre raden Past president Sten-Åke Eliasson, Eldsjäl och initiativtagare Lars Elofsson, Johan Rubensson Rotaract medlem Representanter från Gammelsvenskbyn på besök i Göteborg.
35
35Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden 0 3 % & 3 4 & % & - BNO ESFTT 1PTUBESFTT 5FMFGPO +BHOTLBSCFUBMB . FE#BOLFMMFSLPOUPLPSU .PUGBLUVSB #BOL,POUPLPSU ,PSUOVNNFS JMUJHIFUTUJE 1FSTPOOVNNFS BNOUFDLOJOH &QPTU .PNTJOHS TQFDJmDFSBTQGBLUVSBO&OEBTU1PTUFOTBWHJGUFSUJMMLPNNFSEBHBST SFUVSSUU5SBOTQPSUGSTLSJOHJOHS3FTFSWBUJPOGSTMVUGSTMKOJOHSPVUINUBEFQBLFU EFCJUFSBTLS1PTUFOTQPSUPLPTUOBEFS ,- 4VQFSDBSE8BMMFU WJOSE T U LS LS ,-5SBWFMJMF TWBSU WJOSETU LS LS ,- ,PNCJWTLBO WJOSE T U LSLS +#&45--&3 1BSBEPY 4QFDJBMQSJT0 SEQSJT 4OEEJOPSEFSTFEFMJLVWFSUUJMMSJTWBS &VSP4FMFDUJPO .BMN%FU HSWFOCSBBUUSJOHB GBYBFMMFSNFKMB7JEGSHPS SJOH 1307,-6& .&%6115---7134&5 461&33%8--&5 4VQFSDBSE8BMMFUTLBQBSPSEOJOHPDI SFEBCMBOEEJOBLPOUP LSFEJUPDI NFEMFNTLPSUFUD 1MOCPLFOIBSLPSUDLPSPDIUSF GBDLGSTFEMBS LSLPSUPDIEZMJLU LUBTLJOO 4UPSMFLYDN 4VQFSDBSE8BMMFU LS LS ,-WJOSE ,0.#74, ,PNCJWTLBO LS LS ,-7JOSE 1BSBEPY.BSLFUJOH# #MFLJOHTCPSHTHBUBO #PY .BMN 5FM GBY FNBJMFVSPTFMFDUJPO!QBSBEPYTF 537&--& &OQSBLUJTLSFTFQMOCPLTPNSZNTJ JOOFSDLBOFMMFSWÅTLBO rGBDLGSLPOUPPDIWJTJULPSU rTUPSBGBDLGSEJOBCJMKFUUFS QBTT TFEMBS SFTFDIFDLBSFUD rNJOESFDLPSGSLWJUUPO GSJNÅSL FOPDIBOOBUTNUU rHLWBMJUBUJWUTLJOO r4ÅLFSLOÅQQOJOHNFEUSZDLLOBQQ r.UUFOÅSYYDN 5SBWFMJMF LS LS ,-TWBSU ,-WJOSE .UUFOYYDN HSEFOMÅUUBUU BMMUJEIBUJMMIBOET &OLPNCJOFSBEBÅSTPDIXFFL FOEWÅTLB%FOUJMMWFSLBTJTMJUTUBSLU LBMWTLJOOBWCÅTUBLWBMJUFU5SPUTTJO SZNMJHIFUÅSWÅTLBOFOEBTUY YDNPDIHPELÅOETPNLBCJOCB HBHF7JLUFOÅSDB LH ÅTUCÅMHTZTUFNFUNFEUSZDLLOBQ QBSOBPDIEVGSFONÅOHESZNMJHB GBDLGSVQQUJMMGZSBQÅSNBS EP LVNFOU SÅLOBSFPDIQFOOPSBDLFO ÅSQMBDFSBEFTBUUEVFOLFMULPNNFS UJOOFIMMFUÅWFOOÅSWÅTLBOTUSQ HPMWFU 7ÅTLBOEFMBTNFEIKÅMQBWFONFM MBOWÅHHJUWUTLJMEB TUPSBGBDLEFU FOBGBDLFUIBSEVQMBUTGSBÅST IBOEMJOHBSPDIJEFUBOESBGSWBSBS EVLMÅEFSPDIBOOBUEVCFIWFSGS FOWFSOBUUOJOH 5BDLWBSFEFUWTQFDJBMVUGPS NBEF MTUBHCBSBJOTBUTFSOB GSEVUSFPMJLBWÅTLPSJFO FOPNBUUVUFTMVUBOHPOBW JOTBUTFSOBÅS,PNCJWÅTLBO FOSZNMJHSFTWÅTLBTPNSZNNFS LMÅEFSGSOHSBEBHBSTSFTB &OEBTUWJOSUU
36
36 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Nor ge NGO eller Non Governmental Organiza- tion, er en ny måte å organisere hjelpear- beid i slumområder på. Organisasjonsfor- men har spredd seg fra Sr-Amerika til Afrika og sten. Organisasjonsformen ba- serer seg på frivillig innsats, der ressursper- soner administrerer hjelpearbeidet. De prver å fi nne frem til ledere i slumområ- dene, og via sponsorer eller faddere, får disse lederne sttte til en fagutdanning el- ler andre forhold. Dersom lederne kan skaf- fe seg utdanning og en jobb, vil disse frem- stå som forbilder for andre i slumområdet som så oppfordres til å skaffe seg utdan- ning for å komme seg ut av området. Naboby til Rio I Brasil rettes dette hjelpearbeidet mot le- dere i favelaene. I Niteri som er nabobyen til Rio de Janeiro, bor det 450.000 personer. Hver tredje av disse bor i byens nesten 100 favelaer. De kan variere fra noen titalls per- soner og opp til 25.000. I motsetning til de fl este slumområder i verden, ligger favelae- ne i Rio og Niteri oppe i åsene eller fjellene - morros fjell. Temperaturen i havet utenfor er sjelden over 20 - 25 grader. De relativt kalde pålandsvindene virker kjlende på områdene nede ved sjen mens det kan bli svrt varmt oppe i hyden. De som bor i favelaene sier derfor ikke at de nsker seg ut av slummen men nsker å komme ned fra fjellet desde de los morros. I favelaen Morro do Grota, en av de strste og mest fattigslige favelaene i Niteri med over 17.000 innbyggere, er Bartira Moraes Freitas 32 en av lederne. Hun ble oppda- get av Nancy Rotenberg som administrerer NGO hjelpearbeidet i Niteri. Nancy Roten- berg vokste opp på Spikkestad, men fl yttet til Brasil der hun nå har bodd i over 20 år. Bartira organiserte hjelpearbeid i sin favela, med blant annet matutdeling. Videre drar hun rundt i favelaen og ser etter om det en noen som trenger hjelp. Hver tredje lrdag i måneden arrangeres det mor og barn- sammenkomst, en slags helsestasjon på området til den katolske kirken, der barna blir veid og notert i et kartotek. Dersom det oppdages problemer, vil det bli sendt inn helsepersonale til familien. Tok kontakt med Ryken Rk Bartira, som hadde grunnutdanning men ingen jobb, nsket seg en universitetsut- danning innen sosialfag, slik at hun på en bedre måte kunne hjelpe innbyggerne i favelaen. Samtidig ville hun da kunne stå sterkere i mte med kommunen i forhand- linger om forbedringer i favelaen. NGO har en rekke prosjekter i Niteri. Pro- sjekt Bartira ble oppfattet som svrt spen- nende, og det var naturlig for Nancy Ro- tenberg å ta kontakt med hjembygden og Ryken rotaryklubb. Rotary har jo arbeids- moral, yrkesetikk og fagutdanning som sine hovedområder. Ryken rotaryklubb fant dette prosjektet så interessant at de valgte å gi sin sttte til utdanningen. Bar- tira startet ved universitetet i Rio i januar, og har nå sluttfrt vårsemesteret med svrt gode resultater! Utdanningen vil ta 3 år og vil nrmest kunne sammenlig- nes med vår sosionomutdanning. Ryken Rk betaler skolepengene, som er ca. 1.000 kroner i måneden. Vi er svrt stolte over å sttte dette prosjektet. Tekst og fotos: yvind Krokeide, Ryken Rk Bartira Moraes Freitag. Veronica. Bartira og Adriana lager plsefest. Fra Ryken til Rio
37
37Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Til sammen 52 medlemmer fra Halden og Fredriksten Rotary- og Inner Wheel-klub- ber har i to uker i hst gjort en kjempeinn- sats som stasjonsledere under skolefesti- valen på Fredriksten festning i Halden. Medio september gjennomgikk 3532 åtten- deklassinger fra hele stfold sammen med ca 250 lrere et kulturhistorisk program på festningen. Programmet omfattet historisk teater, museumsbesk, aktivitetslype og demonstrasjon av historiske våpen. Delta Fredriksten er et tiltak i regi av Den kulturelle skolesekken med stfold kultur- produksjon som arrangr. De fl este rotary- og Inner Wheel-medlem- mene hadde oppgaver som stasjonsledere i aktivitetslypa. En rotarianer tok oppga- ven med å organiserte elevene inn og ut av teatersalen, mens en annen hadde den til tider krevende og langvarige koordine- ringsoppgaven det er å srge for riktig be- manning på alle plasser til en hver tid. Noen jobbet en dag, de fl este fl ere dager og to stykker; Arild Stang og Jan-Erik Erich- sen stilte opp hver eneste av de ti virkeda- gene programmet varte. Til sammen ut- frte Rotary og Inner Wheel over 800 timeverk i lpet av skolefestivalen. Mange av rotary og Inner Wheel-medlem- mene har erfaring som lrere eller ledere på forskjellige plan og har taklet rollen som stasjonsledere og formidlere av fakta om festningen på en fremragende måte. Dialog på tvers av aldersforskjellene De fl este som har deltatt i dugnaden er pensjonister og de framhever det positive ved at de får anledning til å bidra i denne form for kulturformidling til fylkets 8. klas- singer. Til tross for en aldersforskjell på opp til 70 år har dialogen med 13 åringene fun- gert utmerket. Skolefestivalen har fått meget god motta- kelse av så vel elever som lrere. I en tilba- kemelding fra en av lrerne heter det blant annet: Vi hadde en strålende dag på Fred- riksten, og spesielt imponert er vi over or- ganiseringen deres. Her var det hva jeg kal- ler vennlig disiplin, og det er en form som ofte er vellykket i mte med denne alders- gruppa. Det heter videre: Absolutt alle som sto rundt i gruppene mottok elevene på en åpen og positiv måte. Her var både humret og humoren på topp, og det var hverken for lite eller for mye av noe. Viktig langtidseffekt Et program for 350 skoleunger på festnin- gen hver dag over to uker er krevende. Det sier seg selv at å engasjere yrkesaktive mennesker til slikt arbeid ville kreve langt mer omfattende budsjetter enn hva man i dag har tilgjengelig. Skolefestivalen er derfor helt avhengig av sttte i form av fri- villig dugnadsinnsats. Med 3500 deltakere er festivalen allerede blant de store arrangementene på Fred- riksten. Forskning viser at besk av denne type har betydelig langtidseffekt i form av gjenbesk. Skolefestivalen ble i år arrangert for tredje gang og de lokale dugnadsdeltagere hå- per at arrangementet skal bli fast foreteel- se på Fredriksten. Tekst og foto: Bjrnar Nyborg, Halden Rk. Nor ge Kulturhistorie med langtidseffekt Skoleelever ved klokketårnet på Fredriksten. Ski er sundt årt rundt, hvis vi skal tro våre venner i International Skiing Fel- lowship of Rotarians. De har brukt sommeren til å planlegge neste års rotary-verdensmesterskap, og foreslår at fl est mulig av Rotary Nordens lesere henlegger vinterens skiferie til Alta Ba- dia, et av Italias fl otteste skiområder, i dagene 14. -21 mars. -Dit kommer det rotaryvenner fra hele verden, erklrer den uoppslitelige ski- entusiast Jon Skauan fra Uranienborg Rk, som allerede gleder seg vilt til å se nordiske rotarianere hente hjem de gjeveste medaljene. Han er tilgjengelig for informasjon og inspirasjon på jon skauan.no, og ligger allerede i trening for de sportslige og sosiale utfordrin- gene som venter i mars neste år. Ski-RI-VM i mars
38
38 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Svalbard Rk er ikke bare verdens nordligste rotaryklubb, den var også den frste som ble etablert i vårt århundre, med charterdato 20.10.2000. Klubben har for tiden 22 medlemmer. Når jeg skriver for tiden henger det sammen med at Svalbard er et gjennomtrekkssamfunn, der folk bor i visse perioder av livet og noen forla- ter både klubben og ya etter en viss tid. Medlemstallet er derfor ikke helt stabilt. President er for tiden Atle Brekken, som er sjef for gruve 7 i Longyearbyen den enes- te gruven som er i drift rundt Longyearby- en, og som forsyner oss med kull til kraft- verket som gir byen vår strm.. Ellers er yrkene fi nt fordelt, fra tannlege, husmor på kirka, lege og fl ygeleder, til meteorolog, skolesjef og direktrer. Hy kvinneandel At kvinnene utgjr mer enn en tredjedel av medlemsmassen bidrar kanskje også til å gjre Svalbard Rotaryklubb til noe enestående. Aldersfordelingen er jevn fra slutten av tjueårene til slutten av sek- stiårene. At vi er såpass unge, skyldes også at man, etter å ha nådd pensjonsal- deren her oppe, som regel fl ytter ned, som vi sier her oppe. Klubben har ukentlige mter hver man- dag fra 19.30 til 20.20. Mtene holdes på Funken Hotell. Det satses på interessante foredragsholdere på hvert mte, ofte er det tilreisende, gjester av et av medlem- mene eller andre rotarymedlemmer fra andre klubber, som bidrar med interes- sante og nyttige innlegg. Ettersom vi er så heldige å ha universitet og forskerpark i byen, er det lett tilgang til interessante emner innen forskning både når det gjel- der klima og polare emner. Gjestebud og russerkontakt To ganger i året holder vi gjestebud for de fremmedspråklige innbyggerne i byen. Dis- se gjestebudene blir holdt i kirkens peise- stue, eller i skolens glassaula. Ellers bidrar vi med julegaver til barna i det russiske gruve- samfunnet Barentsburg ved juletider. I fjor donerte vi også penger til et vakkert ikon til det nye kapellet i den russiske byen og hol- der en fi n kontakt med våre naboer fra st. Den måtelig vellykkede skribenten Ellinor Rafaelsen dro til Svalbard i 1999 for å komme seg vekk og legge seg opp penger. Hun forelsket seg i ygruppen, og ble en historieforteller som få. Romanserien Farsarven som ennå mangler en bok, er allerede solgt i en million eksemplarer. I alt har Ellinor solt tre millioner serieromaner. Når hun ikke er på Svalbard, er hun hjemme i Drbak. Noen bedre i Rotary? President Atle Brekken, Svalbard Rk. Foto: Birger Amundsen. Rapport fra det hyeste nord
39
39Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Besk ved byens bedrifter, som den nye fl yplassen, nordlysobservatoriet, barneha- ger etc. står også av og til på agendaen og gir oss et nyttig innblikk i det som skjer rundt oss i det lille og noe usedvanlige samfunnet vi har valgt å bo i. Enestående ramme rundt Så, bortsett fra å vre verdens nordligste ro- taryklubb kan vi vel også skryte av å ha ver- dens vakreste ramme rundt våre aktiviteter, enten det er nordlyset eller midnattssolen som fl ommer over det unike landskapet. Av Ellinor Rafaelsen, Svalbard Rk Bjugn RK ble stiftet våren 1988 og vedtok allerede i 1989 å ske om utveksling av en utenlandsk student i 199091. 17-årige Skye Tailor fra Perth i Australia kom 10. ja- nuar 1990 for et års opphold. Hun bodde i fi re forskjellige familier i Bjugn dette året. Frste vertsfamilie var hos Hans Anders og Mie Berg. Hans Anders er rotarianer og hadde oppgaven som koordinator for ungdomsutvekslingen, en oppgave han har fortsatt med helt inntil ganske nylig. Skye trivdes hos alle familiene, men etter- som Hans Anders og Mie var de frste hun kom til, og fordi Hans Anders var sttte- kontakten hennes gjennom hele året, har hun fått et spesielt forhold til dem. Hun gikk på videregående skole og fi kk mange venner. Da hun skulle reise, fi kk hun et vaffeljern i gave fra medelevene, så hun serverer vafl er med rmme og syltety hvor enn hun er i verden. Etter dette året i Bjugn dro hun tilbake til Perth hvor hun begynte på universitetet og studerte antropologi i 4 år. Allerede i 1995 var hun tilbake i Norge for å beske venner, og hun kom fl ere ganger i 1995 og 1996 sammen med sin mor, sin far og sin sster. Hun dro til England og tok jobb på et internat. Reiselys- ten var stor, så hun reiste litt rundt i Europa fr hun returnerte til Australia. Ved besk i Bjugn var det hos Hans Anders og Mie hun bodde. Ved ett besk hadde hun skt og fått tilbud om en jobb i Japan. Hun lurte på om hun skulle kaste seg uti dette tilbudet, hennes vertskap her i Bjugn rådet henne til å gjre det. Hun fi kk jobb som engelsklrer i en liten by i Japan, og det ble et vendepunkt i livet hennes idet hun traff sin tilkommende mann Masaki Natsume der. Etter 5 år i Japan reiste familien til Tyskland. Masaki er ingenir og fi kk jobb i en tysk be- drift som utvikler dataprodukter, Skye ar- beidet som lrer. De har fått lille Noa, som er 1 12 år og en liten solstråle i familien. Etter nyttår venter de familieforkelse, så i desember går veien tilbake til Australia. Mange impulser fra Rotary Året som Rotary-student i Bjugn ga henne mange impulser videre i livet, sier hun. Hun lrte seg selv å kjenne og ble selvstendig, hun fi kk verdifull kunnskap om mellommen- neskelige forhold ved å bli kjent i 4 familier og betrakte kulturforskjellene under ulike forhold. Reiselysten har vrt stor, hun har lrt seg fl ere språk ettersom hun har bodd lengre perioder i Norge, Japan og Tyskland. Den lille familien er i hst på runde for å beske venner fr de fl ytter tilbake til Australia. De regner med at det kan bli vanskeligere å reise så langt med to barn, og avstanden til Australia er stor. For Bjugn RK har kontakten med Skye betydd mye, vi synes det er stort at hun vender tilbake gang på gang. Rotarys målsetting om vennskap over landegrensene er oppfylt gjennom henne. Vi takker for at hun holder kontakten og besker oss. Av Ragnild Johnsen, Bjugn Rk Det er ikke noe å si på omgivelsene på Svalbard. Gode venner gjennom Rotary: Masaki med lille Noa, Skye og Hans Anders Berg. Varig ungdomsutveksling - og vafl er
40
40 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland UM:n kehityspoliittinen verkkojulkaisu haastattelee Kabulissa suomalaisten rau- hanturvaajien CIMIC työn johtajaa, majuri Lauri Siparia 28.11.2003. Kabulissa on runsaat 40 suomalaissotilas- ta. Rauhanturvaamisen ohella suomalaiset ovat toteuttaneet Kabulissa ulkoministeri- ön rahoittamia 100 000 euroavuosi pien- hankkeita. Kunnostuskohteina on ollut kouluja, lastentarhoja, sairaaloita ym. Ura- kat on teetetty paikallisilla urakoitsijoilla. Nämä hankkeet tilapäisinä eivät ole riittä- neet luottamuksen syntymiselle. Eversti evp. Kalle Liesisen mukaan olisi tarvittu runsaasti kehitysyhteistyövaroja suoraan asukkaiden elämän järjestämiseen jotta heidän sitoutumisensa rauhaan ja terroris- tien vieroksuntaan onnistuisi. Kuluvana vuonna olemme saaneet lehdistä lukea suomalaisten rauhanturvaajien oloista Kosovossa. Siellä tehtävänä oli vain valvoa, etteivät albaanit ja serbit ryhdy keskenään taisteluihin. Suomalainen rauhanturvaaja joutui siis olemaan koko ajan varuillaan, mutta muuten hänellä ei ollut mitään teke- mistä. Kanttiinissa sai käydä oluella. Palattu- aan kotimaahan yksi heistä ampui itsensä Rovaniemellä. Ihmisten välinen luottamus ei ole Kosovossa lisääntynyt. Acehin esimerkki Rotaryveli Jussi Hautamäki - toimiessaan viimeistä vuottaan maanpuolustuskurssi- yhdistyksen Maanpuolustuslehden päätoi- mittajana julkaisi 6.12.2006 erikoisnume- ron 81 siviilikriisinhallinnasta. Julkaisussa on useita kirjoituksia myös Acehin siviili- kriisinhallintaoperaatiosta. Näissä kirjoituk- sissa selvitetään aika tarkkaan ne menette- lytavat, joiden avulla ensimmäistä kertaa maapallollamme kriisinhallintaoperaatio on voitu saattaa onnistuneesti ja nopeasti loppuun. Kenraalimajuri Jaakko Oksanen toimi tämän, noin 200 tarkkailijan valvonta- operaation Aceh Monitoring Mission AMM apulaispäällikkönä. Jaakko Oksanen pitää tärkeänä sitä, että EU:n edustajaksi ja operaation johtajaksi kaavailtu Pieter Feith saatiin mukaan jo sopimuksesta neuvoteltaessa. Näin saatiin varsin poikkeukselliselle Pauliina Arola & Minna Kukkonen, Crisis Management Ini- tiative sopimukselle siviilikriisinhallinta- operaatiosta isännäksi uskottava takuu- mies. Koskinen pitää myös sopimuksen AMM:n mukaista mandaattia sellaisena, että se luo hyvät mahdollisuudet onnistua tehtävässä mm. yksiselitteisyytensä vuok- si. CMI:n edustajien kertomista erikoisuuk- sista mainittakoon sopimuksesta vaikka vain kohdat valvoa aktiivisten GAM:n taistelijoiden integroituminen yhteiskun- taan tai luoda ja ylläpitää yhteys ja hyvät suhteet osapuoliin. Juuri nämä kohdat te- kivät mahdolliseksi sen, että Acehissa voi- tiin antaa apua kansalaisten henkilökoh- taisiin ongelmiin, mikäli aseistariisuntaa johtava AMM:n edustaja osaa tehdä oikeat johtopäätökset. Asiat tärkeysjärjestykseen Eversti evp. Kalle Liesinen määrättiin noin 50 henkilöä käsittävän asekeräysosaston johtoon. Hän osasi laittaa asiat oikeaan tär- keysjärjestykseen. Kiireellisin tehtävä oli GAM:in demobilisaation ja aseistariisunta- tehtävän yhdistäminen GAM:in taistelijoi- den yhteiskuntaan integroitumisen kans- sa. Liesinen kertoo, että Acehissa oli suureksi avuksi se, että tsunamin johdosta oli käytettävissä alueelle saapuneita avus- tusvaroja. Aseensa luovuttanut pääsi heti uudelleen asuttamisen piiriin. Kaikille löy- tyi työtä. Samalla kaikenlainen muukin toi- meliaisuus ja yhteiskunnan rauhanomai- nen rakentaminen pääsi vauhtiin. Aceh:issa käytettyä henkilökohtaista pal- velua yhteiskuntaan integroitumiseksi ja luottamuksen hankkimiseksi ei ole kyetty soveltamaan muualla. Pelätään, että kehi- tysrahojen käyttö kriisialueilla vähentäisi köyhyyden torjuntaan muualle varattujen kehitysavustusvarojen määrää. Afganistanilaiset ovat jo 6-7 vuotta kärsi- neet nälästä ja työttömyydestä. Elantonsa hankkimiseen heillä ovat vaihtoehtoina ol- leet unikon viljelyn lisäksi pestit heimo- päälliköiden tai talebanien armeijaan. Yh- teistyöllä terroristien kanssa saattavat myös monet hankkia lisätuloja. Integrointi edellyttäisi, että avustusvaroilla hoidettai- siin viljelytilojen kuntoon laitto ja taattai- siin viljelykasvien sadolle sellainen hinta, että viljely olisi kannattavaa. Myös muuta uudelleen asuttamista tuettaisiin. Syksyllä 2007 Keski- Aasian kriisialueiden valtioiden suuri rauhankonferenssi tuli sii- hen tulokseen, että runnellun maan rau- hoittaminen edellyttää jälleenrakentamisen nopeuttamista ja suoraa vuorovaikutusta kansalaisten kanssa. Vain siten on mahdol- lista hankkia kansalaisten luottamus. Tänään tehdään työt, talvella suunni- telmat Vuonna 1944 Suomi joutui asuttamaan uudelleen siirtoväkeä 500.000 henkilöä. Myös perheelliset rintamamiehet asutet- tiin, sillä olivathan he olleet ne vuodet rin- tamalla, jolloin olisi kuulunut rakentaa per- heelle koti. Suomi hoiti tämän siirtoväen ja rintamamiesten uudelleenasuttamisen pääasiassa 6-7 vuodessa. Afganistanissa on nyt työskennelty 6-7 vuotta mutta edis- tystä ei ole juuri tapahtunut ainakaan siitä päätellen, että unikon viljely on koko ajan lisääntynyt. Allekirjoittaneellakin on yksi kokemus täs- tä suomalaisesta siirtoväen asuttamisesta, jota silloin lähes koko maailma ihaili ja mo- net maat lähettivät edustajansa hakemaan oppia itselleen. Kun Suomessa kaikille maansaantiin oikeutetuille ei heti riittänyt valmiita peltoja, jouduttiin myös 50-luvul- la vielä raivaamaan niin sanottuja kylmiä tiloja. Itse työskentelin kesällä 1952 kuiva- tus- ja tietöissä vaaitsijana Peräseinäjoen Sammatissa, johon perustettiin pika-asu- tustiloja. Kun työtä aloittaessani kyselin suunnitelmia, minulle vastattiin, että sellai- set tehdään vasta talvella. Mene mitta- miestesi kanssa ja paaluta lasku-uoma 1 metriä syvemmäksi, lapiomiehet tulevat jo aamulla kaivuutyötä tekemään. Opin täs- tä sen, että jos aiot auttaa hädässä olevaa ihmistä, sinun on pidettävä kiirettä. Kriisi- alueilla hidastelu merkitsee, että avustet- tavat ovatkin jo turvautuneet vihollisesi apuun, jolloin heidän luottamuksensa hankkiminen on vaikeutunut. Joka palvelee parhaiten saavuttaa eniten - myös maailman kriisinhallintatehtävissä
41
41Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Aloitteenteko kuuluu Suomelle Edellä kerrotun perusteella on pakko tode- ta, että olisi suuri vahinko ihmiskunnalle, ellei Aceh:in tilanteessa tehokkaiksi havait- tuja menetelmiä jo ennakkoon varaudut- taisi käyttämään myös tulevissa konfl ik- teissa. Aloitteen teko kuuluu Suomelle sen Aceh:in tapahtumien johtavan aseman vuoksi. Aloite pitää toimittaa RI:lle, jonka toiminta tähtää maailmanrauhaan. Rotary- säätiö jakaa vuosittain 60 Rotary World Peace Scholarships kaksivuotista yliopis- tostipendiä kansainvälisten konfl iktien so- vittelun opiskeluun. Aloitteen tekijäksi so- pii hyvin oma klubini Lapuan Rk, eli ensimmäinen maalaiskuntaan perustettu rotaryklubi, muistutuksena siitä, että ihmis- ten auttaminen hätätilanteessa vaatii ensi sijassa maalaisjärkeä eikä byrokratiaa. Lapuan RK:n jättänee asiassa RI:lle tarkoite- tun aloitteen piakkoin edelleen käsittelyä varten. Tämä on tarpeen sen vuoksi, että Kalle Liesisen ehdottama valtioiden anta- mien kehitysaluevarojen käyttö kriisialueil- la HS lehtileike ohessa sai niin kovan vas- tustuksen, että ainoa mahdollisuus lienee turvautua suoraan kansalaisilta kerättävän konfl iktialueen jälleenrakentamista no- peuttavan rahaston perustamiseen. Teksti, Seppo Saari, Lapuan Rk Kuva: Erkki Ketola, Lapuan Rk SuomiF inland Pohjanmaan tulvasuojelussa paljon mukana ollut rakennusneuvos Seppo Saari jäi vuonna 1992 eläkkeelle Vaasan vesi- ja ympäristöpiirin johtajan tehtävästä ja muutti synnyinkuntaan- sa Lapualle.
42
42 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden S u o m i F i n l a n d Suomen kolmanneksi vanhin rotaryklubi Tampereen Rotaryklubi Tammerfors Ro- taryklubb on saavuttanut 75 vuoden iän. Kaupungin iäkkäin klubi on juhlinut pitkää taivaltaan muun muassa julkaisemalla vai- heistaan kertovan, lähes 300-sivuisen kir- jan Ratas rattaiden kaupungissa. Juhlakir- jan ensimmäisen kappaleen sai pormestari Timo P. Nieminen Tampereen raatihuo- neella, jossa kesäkuussa pidetyt syntymä- päiväjuhlallisuudet alkoivat. Klubin kokoontumispaikka on kautta vuosien ollut Grand Hotel Tammer. Siellä luovutettiin PHF-arvot neljälle ansioitu- neelle klubilaiselle: Martti Juholalle, Timo Lahdelle, Markku Liljalle ja Tapio Silfste- nille. Tammerissa pidettiin myös ohjel- maltaan monipuoliset juhlaillalliset. On- nittelupuheen piti governor Juhani Rouhesmaa. Monista tervehdyksistä en- simmäinen tuli kummilta, HelsinkiHel- singfors Rotaryklubilta. Aikamatka nojatuolissa Juhlajulkaisun lukeminen tarjoaa nojatuo- limatkan halki vuosikymmenten. Viiteke- hyksen antavat poiminnat Tampereen ja maailman tapahtumista. Rotaryhistorian kirjoittanut Erkki Perttu sanoo, että teok- sessa on kyse historiikista, kronologiasta ja pieneltä osin myös henkilökuvauksista. - Klubin 22 perustajaa ja alkuvuosien jä- senet kaikkineen olivat tamperelaisen teol- lisuuden ja kaupan johtohenkilöitä, joilla oli merkittävä osa myös kaupungin kehittämi- sessä. Klubin toiminnasta olen pyrkinyt esittämään vuosittain aina oleellisimman. Perttu haluaa nostaa klubin saavutuksista muutamat avustushankkeet. Ratas rattaiden kaupungissa pyörinyt jo 75 vuotta Purjehtivien rotarien kansainvälinen järjestö on IYFR eli International Yachting Fellowship of Rotarians. Se on vanhin rotarien harras- tusjärjestö, perustettu 1947. Jäseniä on kol- misen tuhatta ja laivueita eli fl eettejä lähes sata eri maissa. Suomen yhdistys Finland Fleet on perustettu 1992 ja jäseniä on tällä hetkellä puolisen sataa. Vuosittain järjeste- tään yhteisiä tilaisuuksia ja purjehduksia niin Suomessa kuin ulkomaillakin. Finland Fleetin kommodori 2008-2010 on Seppo Seljavaara Munkkiniemen Rotaryklubista. IYFR:n kansainvälinen kommodori eli In- ternational Commodore Bryan Skinner Britanniasta vieraili Suomessa elo-syys- kuun vaihteessa. Hän tapasi Finland Flee- tin jäseniä Helsingissä ja matkusti myös Maarianhaminaan Åland Fleetin vieraaksi. Bryan Skinner totesi, että hän pyrkii virka- kautenaan vierailemaan mahdollisimman monessa maassa. Suomen vierailu oli IYFR:n historian ensimmäinen. IYFR:n Kommodori vieraili Suomessa Puejehtivia rotareita vasemmalta Hannu Karhuketo, Juha Mikkonen, Pertti Myllynen, Lorenz Michael, Bryan Skinner,Seppo Seljavaara ja Jaakko Rautio. GLOBAL OUTLOOK For some Rotarians, the summary of achievements in fighting polio has become so familiar that it is easy to lose sight of just how remarkable those achievements have been. By every conceivable measure, the progress that has been made since Rotary announced the launch of the Global Polio Eradication Initiative in 1988 has been extraordinary. Consider this: In 1988, polio infected 1,000 children each day; in 2007, fewer than 2,000 cases were reported for the entire year. The incidence of polio has been re- duced by 99 percent, and the number of polio-infected nations has dropped from 125 to just 4 Afghanistan, India, Nigeria, and Pakistan. Anand Balachandran, interagency coordinator of the World Health Organization, says that these accomplish- ments would not have been possible without Rotarys original vision of a polio-free world, and its longstand- ing leadership and support. Indeed, over the last 20 years, Rotarians have mobilized by the hundreds of thousands to help vaccinate more than two billion chil- dren. And Rotarians from clubs throughout the world have contributed US700 million to the cause. Administering vaccines and raising funds are two essential and highly visible parts of the campaign. In addition to continuing these activities, achieving the goal of eradication will require an extra push in what Balachandran calls the vital third pillar of any major public health victory: advocacy. In the remaining polio-endemic countries, it is criti- cal that the governments at the very highest levels are fully committed to polio eradication, he says. They must be willing to use the entire government apparatus to conduct successful polio eradication activities and Advocating for eradication To rid the world of polio will take money, vaccine, and relationships GLOBAL OUTLOOK A STRONG PARTNERSHIP UNICEF chief Ann Veneman on working with Rotary FACES IN THE FIELD Meet a Rotarian whos leading volunteer efforts in India REACHING OUT TO INDIAS MUSLIM COMMUNITIES What is Global Outlook? Welcome to Global Outlook, a new supplement for the Rotary World Magazine Press that spotlights Rotarys work on the global stage. Published by Rotary International, each edition of this quarterly explores a theme in depth. Global Outlook will em- phasize that Rotary is an international organization that works best when it connects people of various nationalities with a common vision. Find us online at www.rotary.orggo. A ROTARY WORLD MAGAZINE PRESS SUPPLEMENT FOCUS ON POLIO ERADICATION Kymmenen oululaista rotaryklubia järjesti syyskuun alussa 2008 Oulun Tuomiokir- kossa konsertin, jolla kerättiin varoja Ou- lun rotarien porakaivohankkeelle. Itä-Inti- assa sijaitsevan Vinukondan alueelle tulee kaksi kaivoa 31 kylään eli yhteensä 62 kap- paletta. Veden kantaminen on Intiassa naisten ja lasten työtä. Kantomatka lähim- mältä kaivolta kotiin voi olla useita kilo- metrejä. Kun kaivoja saadaan lisää, helpot- taa heidän työtaakkansa hieman. Oulun Tuomiokirkossa oli tuhat kuulijaa. Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk Kuvat: Matti Pesu, Tuiran Rk Kirkkokonsertilla kaivoja Intiaan
43
43Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden - Sota-aika sai tamperelaiset liikkeelle Klu- bissa katsottiin, että sen kunniavelvollisuu- tena on osallistua sodan seurausten lievit- tämiseen. Talvisodan päätyttyä Tampereen Rotaryklubi avasi toipilaskodin haavoittu- neille. Toipilaiden kuntouduttua koti lopet- ti toimintansa, mutta avattiin uudestaan jatkosodan alettua. Kaikkiaan 30-paikkai- sessa toipilaskodissa ehti olla hoidossa noin 200 potilasta, hoitopäiviä kirjattiin lähes 10.000. Sodan vielä jatkuessa alkuvuodesta 1944 klubi otti kaksi kummiperhettä, joissa oli yhteensä viisi sotaorpoa. Heitä muistet- tiin kuukausittaisella kummirahalla, viimei- siä vuoteen 1960 saakka. Ratas rattaiden kaupungissa -juhlajulkai- suun sisältyvässä jäsenluettelossa on 337 nimeä, jokseenkin kattavasti 75 vuoden ai- kana jäseninä olleet. Klubin alkuvuosina sen jäsenmäärä lisääntyi hitaasti, mutta so- tavuosien jälkeen kasvu vauhdittui ja va- kiintui nykyisiin lukemiinsa eli yli puoleen- sataan rotariin. Tampereen Rk on ollut perustamassa vuosien saatossa kuutta uut- ta klubia; Vaasaan, Hämeenlinnaan, Valkea- koskelle, Toijalaan, Nokialle ja Tampereelle Pyynikin rotaryklubit. Tampereen Rk:n en- simmäisenä presidenttinä toimi vuorineu- vos Magnus Lavonius. Juhlavuoden presi- denttinä on ollut toimitusjohtaja Pekka Sillanaukee ja 1.7.alkaen Jarmo Helin. Teksti: Ritva Perttu SuomiF inland Tampereen Rotaryklubin Tammerfors Rotaryk- lubbin 75-vuotisesta historiasta kertova juhlakir- ja peilaa samalla maamme, mutta ennen muuta Tampereen kehitysvaiheita. Global Outlook hanke on uusi RI aloite, jonka mukaan kaikkien rotarylehtien tulisi julkaista kahdeksan sivun teema-kokonai- suuksia neljä kertaa vuodessa samanaikai- sesti ja kiinteästi rotarylehtiin liitettyinä. Näissä lehtiin sijoitetuissa lehdissä olisi käsiteltävä RI:n määräämiä teemoja, aluksi PolioPlus marraskuu 2008, sitten vuonna 2009 lapsikuolleisuus ja lukutaidotto- muus RI:n määräämällä sisällöllä ja taitolla. Tavoitteena lienee yhteismitallinen tiedot- taminen siitä mihin Rotarysäätiön panos- tukset kohdistuvat. Rotary Norden ei kuitenkaan tähän mennes- sä ole löytänyt keinoja osallistua tähän RI:n hankkeeseen. Emme halua luopua kahdek- sasta pohjoismaisesta sivusta klubiuutisi- neen RI:n sivujen hyväksi emmekä myös- kään ole kyenneet ratkaisemaan kieli- ja talouskysymyksiä. Englanti on kaikille poh- joismaille vieras kieli ja ruotsi RI:n virallinen kieli on aika lailla vieras neljälle meistä. Ro- tary Nordenin tulisi palvella kaikkia pohjois- maita näiden omilla kielillä, myös islanniksi. Kahdeksan sivun lisääminen lehteen mak- saisi vuositasolla noin 40.000 euroa kieli? ja viiden kieliliitteen julkaiseminen noin 80.000 euroa. RI on vihjaissut maksavansa 50 % lisääntyneistä painokuluista mikä on aika laiha lohtu, rahaa tarvitaan huomattavasti enemmän. Rotary Nordenin nykyisen hin- noittelun mukaan 9 euron tilausmaksu joh- taa lehdessä nollatulokseen. Global Outlook hankkeeseen liittyy edelleen monia kysy- mysmerkkejä. Keskustelu RI:n kanssa mah- dollisista toteutusvaihtoehdoista jatkuu. Ro- tary Nordenin toimituksen kanta on se, että rotarylle tärkeät hankkeet julkaistaan sään- nöllisesti lehdessä myös ilman erillissivuja.. Rotary Nordenin suomenkieliseen jake- luun liitettiin erillisliite Perustietoja rotarys- ta numerossa 62008. Tämä liite on yksi RI:n vuosiohjelmaan sisältyvän neljän julkaisun sarjasta mutta se julkaistiin nyt ainoastaan suomeksi ja erillisliitteenä, ei lehden kiin- teänä osana. Liitteen kustansi 100 %:sti RI, tosin eri osastolla kuin The Rotarian. Oikaisu Edellisessä numerossamme kerroimme Järvenpään RK:n nettihistoriikista. Verkko- osoitteeseen oli ujuttautunut kirjoitusvir- he. Oikea osoite on: www.rotary.fi 1420 jarvenpaa50vhistorikki Toimitus Global Outlook - lehti lehdessä Kirkkokonsertissa esiintyivät: sopraano Helena Juntu- nen, pianisti Eveliina Kytömäki ja viulisti Anne Somero. Oulun Poijat vasemmalta alkaen: Tuomo Rounioja 1T Me- ri-Oulun Rk, Seppo Kanniainen 2T Tuiran Rk, Olli Lahti- nen 1B Meri-Oulun Rk ja Arvo Kareinen 2B Tuiran Rk.
44
44 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Rotarien valtakunnallinen suunnistus- tapahtuma pidettiin 23.8.2008 Tuusulan keskuksessa Hyrylässä kulttuuria ja histo- riaa tihkuvassa ympäristössä. Kaunis elokuinen sää suosi tapahtumaa, johon kerääntyi suunnistusta harrastavia rota- reja Ilmajokea ja Laukaata myöten. Kil- pailualueena oli Hyrylän vanhan varuskunnan maasto, joka tarjosi mainiot puitteet kisalle. Tuusulan Rotaryklubi vastasi järjestelyistä yhdessä paikallisen urheiluseuran kanssa. Tuusulassa järjestetty suunnistuskisa oli jo kolmas rotarisuunnistus ja näin sitä vo- idaan sanoa perinteiseksi tapahtumaksi. Ajatus suunnistuskisan järjestämiseksi ro- tareille syntyi Kuusankosken RK:ssa, jonka toimesta järjestettiin ensimmäinen rota- rysuunnistus Jaalan Verlassa. Suunnistus- han on erinomainen kuntoliikuntamuoto, joka on lisännyt suosiotaan luonnonlähei- syytensä, fyysisen ja ennen kaikkea psyyk- kisen haasteellisuutensa takia. Metsälu- onto on vaihteleva liikkumisalusta ja keskittyminen rastien löytämiseen antaa myös aivoille jatkuvaa virikettä. Maastossa voi kukin liikkua omaan tahtiin ja istahtaa kannonnokkaan jos siltä tuntuu. Suun- nistus on myös halpa laji harrastaa, kun- torasteille pääsee muutaman euron kart- tamaksulla, asialliset jalkineet saa satasella, kompassin muutamalla kympillä. Pääasia tässä tapahtumassa on osallistu- minen eli rotaryveljien tapaaminen liikun- nan merkeissä. Ilman ajanottoa oli myös mahdollisuus kiertää reitti. Itse kisa käytiin neljässä eri sarjassa, yhtään naista ei ollut tällä kertaa mukana. Kovatasoisin sarja oli H50, jossa Laukaan RK:n Juha Tolonen paineli 3,9 kilometrin pituisen 12-rastisen radan läpi 7 minuutin kilometrivauhdilla loppuaikaan 27.19. Vain pari minuuttia jäi Lahti-Joutjärvi klubin Mikko Sani. Ylivo- imaisin sarjavoittaja oli H60 sarjan Kalevi Ilonen Loviisan klubista erinomaisella ajal- la 23.35 kahdeksan rastia sisältäneellä 2,8 kilometrin pituisella radalla. H40 sarjan voitti hyvällä ajalla Kerava-Ylikeravan RK:n Pertti Tuomi ennen järjestävän Tuusulan klubin Ari Lahdenkauppia.Vanhimman H70 sarjan voittaja oli takavuosien maaot- telumies ja huippusuunnistaja Heino Avi- kainen Lahti-Joutjärven klubista, sarjan toiseksi suunnisti Carl-Johan Numelin Bor- gå-Porvoo RK:sta. Kilpailun keskuspaikkana oli Suomen Lehtiyhtymä Oy:n pääkonttori ja paino- talo, joka sijaitsee varuskunnan vieressä. Suunnistuksen maali sijaitsi Ilmatorjunta- museon alueella ja Tuusulan Voima-Veik- kojen ratamestarin Jaakko Helmisen suun- nittelemat radat kiersivät vuonna 2006 lakkautetun varuskunnan alueella. Kil- SuomiF inland Rotarit suunnistivat Tuusulaan Kimmo Hakanen
45
45Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden pailut avasi Tuusulan Rotaryklubin presi- dentti Matias Korkiavuori, kilpailun johta- jana toimi Risto Sirola ja paikalla oli hyvä joukko oman klubin toimitsijoita. Tuusula- Hyrylän Inner Wheel klubi oli järjestänyt hienot kahvitarjoilut hirvenjauheliha- hampurilaisineen. Teksti Risto Sirola, Tuusulan Rk Kuvat Matias Korkiavuori, Tuusulan Rk SuomiF inland Hakanen, Salminen, Lahdenkauppi ja Sirola Kalevi Ilonen ja Jorma Pajunen Tulokset: H40 3,90 km 1. Tuomi Pertti Ylikerava 34.36 2. Lahdenkauppi Ari Tuusula 42.10 +07.34 3. Hyttinen Jyrki Kuusankos 46.18 +11.42 H50 3,90 km 1. Tolonen Juha Laukaa 27.19 2. Sani Mikko Lahti-Jou 29.31 +02.12 3. Wickholm Björ-Erik Hangö-Han 32.07 +04.48 4. Hahtola Aulis Ilmajoki 33.06 +05.47 5. Hakanen Kimmo Kuusankos36.05 +08.46 6. Salminen Pertti Tuusula-H 38.18 +10.59 7. Lehtomäki Vesa Pohjois-H 39.07 +11.48 H60 2,80 km 1. Ilonen Kalevi Loviisi 23.35 2. Pajunen Jorma Ylikerava 33.02 +09.27 3. Lemmelä Risto Tuusula 33.30 +09.55 4. Rämö Risto Tuusula 01.11.02 +47.27 H70 2,80 km 1. Avikainen Heino Lahti-Jou 25.53 2. Numelin Carl-Johan Borgå-Por 33.52 +07.59 3. Laaksonen Matti Itä-Helsi 38.11 +12.18 4. Huuhtanen Jorma Vihti 49.35 +23.42 Rotarysäätiö on kaikkien rotarien ka- nava hyväntekeväisyyteen. Sen kautta olemme säästäneet 2 miljardia lasta polion uhasta ja estäneet 250.000 kuo- lintapausta. Säätiö on työkalumme kun teemme hyvää tässä maailmassa. Sää- tiö meillä on myös rotareita varten. Ro- tarit omistavat säätiönsä. Se saa mei- dät kasvamaan ihmisinä ja se vahvistaa myös omaatuntoamme. Säätiö tarjoaa jokaiselle klubille ja piirille mahdolli- suuden näyttää parhaat puolensa maailmalle. RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi siv. 66 marraskuu on Rotarysäätiön kuukausi.
46
46 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Oulun Rotaractklubi vietti 25-vuotisjuh- laansa lauantaina 27.9.2008. Juhlittiin vuo- den 1983 hengessä pitkän kaavan mukaan pikkutunneille asti ja kaikilla oli hauskaa. Teksti: Sakari Hakola, Oulun Tullin Rk Kuvat: Teemu Hakola, Oulun Rotaractklubi Oulun Rotaractklubi 25 vuotta Illallispöydässä vasemmalta katsoen istuivat vierekkäin klubin presidentti Anni Goman ja klubin perustajajäsen Juho Toivonen Oulun Eteläinen Rk. Oulun Rotaractklubin hallitus 2008 2009. Kuvas- sa vasemmalta varapresidentti Teemu Hakola, rahastonhoitaja Elina Höglund, ohjelmavastaa- va Iida Kauhanen, presidentti Anni Goman, sih- teeri Antti Vihavainen ja klubin kummisetäval- voja Sakari Hakola Oulun Tullin Rk. Oulun Rotaractklubi muisti seuraavia rotareita klubin standaarilla: vasemmalta lukien standaarin vastaanotti uuden sponsoriklubin Oulun Tullin Rk:n puolesta Presidentti Juha Risteli, klubin pitkäaikainen rahastonhoitaja Petri Juntunen Oulu International RC, klubin perustajajäsenen ja presidenttinä vuosina 1982 1984 olleen Jarmo Karpa- kan Tuiran Rk puolesta standaarin vastaanotti Presidentti Matti Pesu Tuiran Rk, klubin perustajajäsen ja rahastonhoitaja Sauli Huikuri Oulun Rk, perustajajäsen Juho Toivonen Oulun Eteläinen Rk, presidenttinä vuosina 20062007 ollut Iida Kauhanen ja PDG Sakari Hakola Oulun Tullin Rk. Standaarit luovutti Presidentti Anni Goman.
47
47Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Leadership on yksi rotaryn perusarvoista. Sehän tarkoittaa sellaista johtamista, mis- sä johtaja toimii edelläkävijänä näyttäen tietä omalla esimerkillään. Tämä johta- mistyyli sopii palvelujärjestöön. Sen sijaan autoritäärinen käskytys tuskin saa vasta- kaikua jäsenten keskuudessa. Se voi toi- mia tehokkaasti kerran tai pari, mutta jat- kuvana johtamistyylinä määräily voi johtaa jäsenkatoon. Ihmiset äänestävät jaloillaan. Rotary Internationalin entinen presidentti Bhichai Rattakul on esityksissään luon- nehtinut rotaryjohtajan tehtävän vaati- vuutta toteamalla sen olevan johtajien johtamista. Rotaryklubien jäsenet ovat alansa johtavassa asemassa tai asiantun- tijatehtävissä toimivia ammattilaisia. Hei- tä ei vapaa-ajan harrastustoiminnassa voi komennella kuinka tahansa. Johtajalla on seuraajia Johtajuus on määritelty liikkeenjohdon kirjallisuudessa monella eri tavalla. Yksi mutkattomimmista on Peter Druckerin määritelmä: Johtaja on henkilö, jolla on seuraajia. Iso asia on sanottu Druckeril- le tyypilliseen tapaan lyhyesti ja nase- vasti. Kun lauseen merkitystä ryhtyy tul- kitsemaan hieman perusteellisemmin, näiden valikoitujen sanojen takaa avau- tuu mielestäni laajempi kokonaiskuva. Seuraajia tai kannattajia voi saada, mikä- li johtajalla on kestäviin arvoihin perus- tuva sanoma ja missio, joka kommuni- koidaan yleisölle uskottavasti. Potentiaalisten seuraajien kääntyminen asian tai aatteen kannattajiksi tapahtuu ihmisten mielessä hieman yksinkertais- taen seuraavasti: 1. Kuulostaa järkevältä. 2. Olen aika lailla samaa mieltä. 3. Puhuja näyttää uskovan asiaansa. 4. Minä lähden mukaan. Tähän päättelyyn sisältyy mielestäni ajatus karismaattisesta johtajasta. Jos johtaja saa osakseen luottamuksen lisäksi jonkin as- teista arvostusta, niin seuraajia löytyy mel- ko varmasti. Johtajuus on usein tavalla tai toisella sisäl- tynyt Rotary Internationalin presidenttien vuositeemaan. Vuoden 2006-2007 presi- dentin Bill Boydin teema, Lead the Way, on leadership-johtajuutta puhtaimmil- laan. Vuoden 1999 2000 presidentin Carlo Ravizzan teema, Act with Consisten- cy, Credibility, Continuity, on englannin- kielisenä haasteellinen jo pelkästään ään- tämisensä vuoksi. Se suomennettiin sananmukaisesti muotoon: Toimi johdon- mukaisesti, uskottavasti ja pitkäjänteises- ti. Mielestäni tämä teema on rotaryjohta- jalle hyvin sopiva evästys. Think Olen esityksissäni todennut IBM:n vanhan iskulauseen, THINK, olevan lyhin tuntema- ni johtamisoppi. Edelleenkin olen sitä mieltä, että ajatteleminen on johtamisen avainprosessi. Sekä asia että konteksti on omakohtaisen ajattelun kautta sisäistettä- vä ennen päätöksentekoa. Carlo Ravizzan vuositeemaan tämä mielestäni implisiitti- sesti sisältyy. Toiminnan uskottavuus ja johdonmukaisuus ovat seurausta siitä, että asiat ja niiden esittämistapa on etukäteen huolella mietitty. Pitkäjänteisyys onkin tä- män jälkeen huolellisen kotityön luonnol- linen seuraus. Ei hötkyillä hetken mielijoh- teiden perusteella. Rotaryjärjestön presidentin ja kuvernöö- rien valinta tapahtuu nimeämiskomiteois- sa, joiden esityksen päättäviin virallisiin kokouksiin osallistuvat valtuutetut yleensä siunaavat. Nimeämiskomiteoiden vastuu on mielestäni suuri. Piirin tai koko järjestön rotaryvuosi voi olla onneton, jos vetäjäksi valittu henkilö sopii johtamistyyliltään ja tavoiltaan huonosti palvelujärjestön joh- tajan tehtävään. Perusarvomme, palvelu, toveruus, moni- muotoisuus, lahjomattomuus ja johtajuus, ovat mielestäni sekä ajankohtaiset että kestävät. Ne sopivat vakavan harrastuksen perustaksi vielä kymmenien vuosienkin päästä. Jokaisen rotaryjohtajan olisi mie- lestäni koko ajan pidettävä mielessään ro- taryn perusarvot ja toimittava niiden mu- kaisesti. Valitettavasti toisinaan näyttää siltä, että järjestömme ikiaikainen periaate, Service above self, on tainnut kaiken kii- reen keskellä jäädä täysin unholaan. Us- kottavuuden kannalta olisi hyvä pitää mie- lessä yksi amerikkalaisen johtamisopin perusperiaatteista: Walk your talk! Toi- mi kuten puhut! Teksti: Juhani Rouhesmaa, Tampere Kissanmaan Rk, PDG Rotaryn tulevaisuus löytyy Aasiasta, sanoi Carlo Ravizza Hongkongissa vuonna 2000. Johtajuus palvelujärjestössä
48
48 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Mitä on tehtävissä? Mitä me rotarit voimme tehdä? Mitä meidän pitäisi tehdä ja kenen kanssa yhteistyössä? Kehitysmaiden lasten elämä, länsimaisten lasten mielenterveys- ongelmat, ilmastonmuutos, maailmanlaa- juiset kriisit ja rauhan mahdollisuudet pu- huttivat Tampereelle lokakuun alussa kokoontuneita rotareita. Vyöhykkeiden 15 ja 16 Rotary Instituutissa oli runsaat 260 osal- listujaa yhteensä 13 Euroopan maasta, mm Baltiasta, Puolasta, Ukrainasta, Venäjältä ja Pohjoismaista. Vetoomuksen lasten puoles- ta esitti RI:n korealainen presidentti D.K.Lee. Maailman lasten ravitsemus, koulutuksen ja terveydenhuollon puutteet olivat erityisen huomion kohteena Tampereen Instituutissa. Presidentti Dong Kurn Leen mukaan tämän kauden ehdoton päätavoite on kehitysmai- den lapsikuolleisuuden vähentäminen mer- kittävästi. Joka päivä nälkään ja tauteihin menehtyy noin 60.000 lasta. Lee haastoi kaikki rotarit mukaan paranta- maan lasten elämää erilaisilla projekteilla. Selvitäkseen ja pärjätäkseen lapset tarvit- sevat puhdasta vettä, ravitsevaa ruokaa, kunnon terveydenhoitoa ja mahdollisuu- den päästä kouluun. Rotareilla taas on mo- nenlaisia tietoja ja taitoja, joilla olosuhteita voidaan parantaa. Make Dreams Real auta lasten unelmia toteutumaan! Lasten erilaisia ongelmia kehitysmaissa ja kehittyneissä maissa esittelivät tutkimus- johtaja Leila Risteli Oulun yliopistosta ja erityisen vaikeahoitoisten alaikäisten psy- kiatrisesta tutkimuksesta ja hoidosta vas- taavan yksikön ylilääkäri Riittakerttu Kalti- ala-Heino Tampereen yliopistosairaalasta. Sanitaatiosta kuunteluapuun Rotareiden mahdollisuudet lasten autta- miseen nähtiin hyvin moninaisina. Monia projekteja on parhaillaan käynnissä eri klu- beissa ja piireissä. Mm. Afrikassa on raken- nettu kaivoja, käymälöitä ja kouluja ja tar- jottu terveyspalveluja. Länsimaisten lasten ja nuorten pahoinvoin- tia helpotetaan mm. tarjoamalla kuuntelu- apua sellaisille jonka huolista ei kukaan ole piitannut. Maahanmuuttajien lapsien so- peutumista taas on edistetty esimerkiksi auttamalla läksyjen teossa. Myös esimerkik- si mielenterveysongelmista kärsivien nuor- ten leimautumista halutaan ehkäistä. Uusia projektejakin halutaan käynnistää ja monikin kaipasi ideoita ja hankkeilleen luotettavaa yhteistyökumppania. Rauha ja sovinnon teko on mahdollista Rotarysäätiön rauhan teemaa pohdittiin Instituutissa monesta näkökulmasta. Tarkoi- tuksena oli myös tarkastella, miten Rotary järjestönä voi toimia rauhan edistämiseksi Marco Nicosia Euroopan ja Afrikan toimis- tosta arvioi, että maailmassa on jatkuvasti meneillään 20-30 aseellista konfl iktia. Vii- meisen 15 vuoden aikana niissä on kuollut lähes kaksi miljoonaa lasta. Nicosia esitteli myös Rotaryn rauhan ja konfl iktien sovittelun ohjelmaa, jossa eri ammateissa toimiville ihmisille opetetaan keinoja puuttua ongelmiin. Kansainvälisiin asioihin, rauhaan ja konfl iktinratkaisuun perehdyttäviä opetuskeskuksia on kaikki- aan seitsemän eri mantereilla. Kiistoja on Nicosian mukaan lähdettävä ratkomaan juurista lähtien. Konfl ikteja ai- heuttavat mm. köyhyys ja taudit sekä ruuan ja asuntojen puute, joita voidaan helpottaa. Luovia ratkaisumalleja omenanasta Rotaryn rauhanohjelman alumnin Larissa Bruunin mukaan rauha ei ole vain konfl ik- tin puuttumista. Positiivisessa rauhantilas- sa ei yhteiskunnassa ole epätasa-arvoa eikä rakenteellista väkivaltaa. Mutta rau- haan ei ole yksinkertaista reseptiä Larissa Bruunin mielestä me voimme arjes- sa, mikrotasolla, vaikuttaa konfl ikteihin. On olemassa monia ratkaisumalleja, kun ohitetaan ilmeisin. Esimerkkinä hän käytti omenaa, jota tavoit- teli kaksi henkilöä. Eri perusteilla kumpikin katsoi olevansa oikeutetumpi saamaan he- delmän. Kiista olisi voitu ratkaista kompro- missilla, jossa kumpikin olisi saanut puolik- kaan ja ehkä jäänyt tyytymättömäksi. Keskusteluissa selvisikin, että toinen halusi syödä omenan ja toinen saada siemenet istutettavaksi. Neuvotteluratkaisulla mo- lemmat osapuolet saivat, mitä toivoivat. Eli SuomiF inland Yhteistyössä parantamaan maailman lasten tulevaisuutta RI:n presidentin D. K.Leen mukaan meidän rotareiden pitää työskennellä yhdessä parantaaksemme la- sten asemaa kaikkialla maailmassa. Make Dreams Real.
49
49Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden kannattaa etsiä luovia ratkaisuvaihtoehto- ja ongelmiin. Neljän kysymyksen koe on arjen ongel- manratkaisussa oiva apu, suositteli rahan- lähettiläs Larissa Bruun. Ilmaston lämpenemistä ei voi estää Pohjoinen napajäätikkö suli tänä kesänä ennätyspieneksi. Lämpötilat ovat maail- massa nousseet ennakoituakin nopeam- min. Vaikka päästöt saataisiin aisoihin heti, jatkuu ilmastonmuutos väistämättä vielä satoja vuosia eteenpäin. Ilmatieteen lai- toksen meteorologin Lea Saukkosen nu- merot ja käyrät piirtävät karua tulevaisuu- denkuvaa maailmalle. Merenpintojen raju nousu, myrskyt, aavikoituminen Rauhantutkija Unto Vesan ja professori Jouko Tuomiston mukaan seurauksena on iso jouk- ko humanitäärisiä kriisejä ja hätää, koska ih- misillä ja luonnolla ei ole aikaa sopeutua no- peisiin muutoksiin. Kaupunkien tappavasta helteestä on esimerkkejä jo mm. Ranskasta. Suomen kaikkien piirien tämän kauden governorit ovat ottaneet erityisteemak- seen ilmastonmuutoksen hillitsemisen. Instituutissa esitettiin toiveita, että asia nostettaisiin polion jälkeen painopisteeksi myös koko Rotary järjestössä. Että kaikki- en maiden rotareiden erikoisosaaminen ja panostus voitaisiin yhdistää estämään muutosta ja helpottamaan sopeutumista muuttuviin olosuhteisiin. Ja että varautu- minen aloitetaan jo etukäteen. Polion hävittäminen edelleen Rotaryn pääohjelma Polio on häviämässä maailmankartalta lä- hivuosina. RI aloitti Polion hävittämiseen suunnatun ohjelmansa vuonna 1985. Siinä taistelussa ovat aktiivisia mm. kansainväli- set järjestöt WHO, UNICEF ja CDCP sekä useat hallitukset. Lahjoituksia on kertynyt yli kaksi miljardia euroa. Tähän mennessä RI on käyttänyt rokotuksiin ja rokotteiden perille saattamiseen noin 500 miljoonaa euroa. Vuosien aikana Rotaryn koko maailman kattava verkosto on käytän- nössä auttanut rokottamaan yli kaksi miljar- dia lasta 122 maassa eri puolilla maailmaa. Poliota esiintyi vuonna 1988 vielä 125 maas- sa ja sairaus vammautti tuolloin yli 350.000 lasta vuosittain. Tänään uusia poliotapauk- sia todetaan enää neljässä maassa, Afganis- tanissa, Intiassa, Nigeriassa ja Pakistanissa, ja yksittäisten tapausten määrä jää alle 2.000. Koulutusta ja seminaareja Instituuttia edelsi kaksipäiväinen tulevien piirigovernorien GETS -koulutus ja joukko seminaareja. Rotaryjohtajien perehdyttä- misen lisäksi pohdittiin mm. nuorisovaih- toa ja sen kehittämistä sekä Rotarysäätiön avustusohjelmia. Teksti ja kuvat: Anne Heino, Tammer Nova RK SuomiF inland Järjestäjien lehmänkellon avulla pysyttiin aikatauluissa. PDG Veli-Matti Heinijoki ja RI Director Lars Olof Fredriksson Juhlahetki työn lomassa. D.K. ja Young.Lee isäntäparin Lasse ja Nina Fredrikssonin seurassa Tampereen Raatihuoneella
50
50 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark Vi har vel allesammen hrt om Group Stu- dy Exchange ofte forkortet til GSE som en af The Rotary Fondations mrkesager. Pro- grammet går ud på at to Distrikter udveks- ler GSE Teams, som består af en Teamlea- der, som skal vre en erfaren rotarianer samt fi re GSE Team Members, som er i al- deren fra 25 til 40 år. Disse unge må ikke have nr familie indenfor Rotary. Og så skal de have mindst to års ansttelse efter endt uddannelse. GSE uddannelsesrejsen byder på et spn- dende program, hvor de unge får mulig- hed for at besge vrtslandets offentlige og private virksomheder, der virker inden- for samme eller beslgtet abejdsområde som deres eget. GSE Teamet bliver under hele rejsen, som ofte er fem uger, indkvarteret hos Rotary vrtsfamilier, hvilket giver mulighed for at lre en masse hjlpsomme Rotary famili- er at kende. GSE Teamet D1470 GSE Teamet, som rejste til HAWAII i fem uger bestod af ditist Louise Ene- voldsen, forsikringsrådgiver Sabrina Ja- kobsen, ejendomsinvestor Mikkel Loft, in- novationskonsulent Stephan Skare Nielsen og som Team Leader Henrik Mikkelsen PP fra Sorgenfri Rotary klub. På udrejsen havde GSE Teamet mulighed for et tre dages ophold i San Francisco, hvilket gav et afbrk i den lange fl yrejse, men også gav teamet mulighed for at vre helt friske og fri for jet lag, når de an- kom til Honolulu, som ligger 3.200 km fra USAs fastland og har 12 tidszoners forskel fra Danmarks. En blomster modtagelse I Honolulu Lufhavn blev vi i henhold til Ha- waii traditionen budt velkommen af vore vrtsfamilier med friske blomster der er trukket på snor, hvilket kaldes en lei. Under vort fem ugers ophold, hvor vi skulle bes- ge fi re af Hawaii erne, blev dette en dejlig tradition. Også når vi holdt vores prsenta- tion i Rotaryklubber eller deltog i fester til vor re blev vi blomster udsmykket. Et moderne Hawaii HAWAII består af syv strre er, og er opkaldt efter en Hawaii som er lige så stor i areal som de resterende seks er tilsammen. en Hawaii kaldes i normal tale The Big Island. HAWAII har et subtropisk klima, med en meget behagelig og stabil temperatur hele året. Om det så bliver til regnskov eller savanne er mere et sprgsmål om på hvil- ken side af erne man befi nder sig. Idet de nordlige og stlige egne får megen regn fra de nordstlige vinde som blser in over erne mens isr de sydlige og vestlige områder får ganske lidt regn. Oahu på 9 dage GSE medlemmerne blev indkvarteret hos rotarianere, som boede i dejlige huse med udsigt til eller tt på havet. De frste dage var vi sammen med vor vrtsfamilier, som tog os på udfl ugter langs en fantastisk kystlinie, med mulig- hed for snorkling i laguner. Eller ture op til bjergpasset, hvor vindene altid suser igen- nem, så man knapt kan stå oprejst. Om sndagen var hele GSE teamet samlet med nye Rotary guider, frst forbi nogle Birthstones som stammer tilbage til en fjern tid, hvor erne var opdelt i konge- dmmer. Den fdende princesse stod op på disse kmpe sten, således at de betro- ede, stående, kunne modtage den nyfdte af royal herkomst. Således introduceret til Oahu kunne vi gå i gang med vort overvldende uge pro- gram, hvoraf det frste var vor prsentati- on hos den ldste og strste Rotary Club of Honolulu fra 1915. GSE Teamet havde hjemmefra planlagt en halv times prsentation omfattende de fi re årstider, Danmarks historie, kultur, sport, mad samt business. De mange fremmdte rotaria- ne i deres festlige hawaiiskjorter var utroligt engagerede, og teamet fi k mange positive tilkendegivelser på sin prsentation. GSE team fra D-1470 fi k deres livs rejse til Hawaii, D-5000 GSETeamet sammen med DG Georg Fontaine ved Intercitymde på Maui Ruten fra Kbenhavn til Honolulu Vulcanen lber ud i havet ved Kalapana the Big Island
51
51Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark Erhvervsbesg - vocationals De nste dage forlb med erhvervsbesg afvekslende med Rotary prsentationer. Vi besgte således University of Hawaii Fu- tures Center, hvor Stephan fi k mulighed for at mde den verdenskendte Prof. Jim Dator. Samme sted hos Shidler College of Business fi k Mikkel et mde med Prof Ray- mond Saunders. Louise besgte Kaiser Health Research, som snart kommer med banebrydende nyt vedr. livskvalitet og Sabrina besgte Edward Jones forsikringsfi rma. Et srligt interessant erhvervsbesg var hos Honolulu Design Center, som er ejet af dan- skeren Thomas Srensen, som for 30 år siden i en alder af 22 år drog til Hawaii som mbel- slger. Vi fi k en personlig rundvisning i det nybyggede 50 mill. designhus, med egen teatersal og Honolulus bedste restaurant. Af andre spndende erhvervsbesg var Sundhedsministeriet, Hawaii Cancer Re- search Center, First Hawaiian Bank, Hawai- ian Architects, Richard Ellis Real Estate, Wells Fargo Home Mortgage. Kauai på 4 dage Efter at have set en stor del af Oahu - boet hos to vrtsfamilier, samt deltaget i seks ro- tarymder fl j vi de 170 km vestpå til Kauai, som med sine 5 mill. år er den ldste og mest frodige af erne. Da alle Hawaiierne er opstået som keglevulkaner, bliver de ef- terhånden nedbrudt af vind og regn, hvilket skaber nogle fantastiske landskabsformati- oner. Således har Kauai noget helt unikt, en gte Grand Canyon selvom den kun er 15 km lang 2 km bred og n kilometer dyb. Da der kun bor 60.000 på Kauai var dr ikke mulighed for erhvervsbesg, men vi nåede tre Rotary mder, hvoraf det ene var et rig- tigt beachparty med deltagelse af to klub- ber. Heldigvis blev der god tid til sightsee- ing, idet PDG Al Ficker havde lejet en MPV, således at GSEteamet fi k mulighed for at se den fantastiske natur på Napali nordkysten som er verdens mest 11m regnfulde sted, hvorved der fremkommer disse fanta- stiske forrevne bjergformationer. Maui på 7 dage Fra Kauai fl j vi så videre 340 km stpå til Maui, hvor man har den sidste store 20% af Mauis areal sukkerplantage tilbage, og hvor der produceres sukker i dgndrift det halve år. Andre erhvevsbesg var hos Cen- tral Pacifi k Bank, Down to Earth Natural Foods & Lifestyle, Smith Barney Invest- ment Comp., Chris Hart and Partners. Rotarymdet på Maui var arrangeret som et intercitymde mellem fem Rotary klub- ber og mere end 120 deltagere. Stemningen var ganske srlig ved dette mde, hvor også DG Georg Fontaine samt frue deltog. GSEteamets prsentation fi k igen en utrolig fi n modtagelse, derpå gave- overrkkelser samt bannerbytning med fem prsidenter. Efter mdet var der arran- geret besg på vulkantoppen, hvor vi alle sammen fi k mulighed for at kigge nrme- re på de 20 vindmller, som lystigt produ- cer milj-venligt energi hele året. Vi blev vist rundt af Hawaii Energys tekniske direk- tr, der fortalte omkring hele projektet. Maui har en del tekniske fi rmaer, tiltrukket af Maui High Performing Computer Center, som er blandt de tyve strste i verden. Vi var sikkerhedsgodkendte til et besg, hvor vi fi k indblik i hvordan NASA bruger den megen datakraft til at holde styr på mete- orer og rumaffald. Og hvis vi får en stor regneopgave vil de hurtigt kunne klare den. Et besg hos Hawaiian Health Organi- zation som udelukkende tager sig af de etniske hawaiianere, gav et indblik i det store opsgende arbejde der gres for at bedre sundheden hos urbefolkningen, hvoraf mange har diabetes. The Big Island på 10 dage Således fulde af indtryk og oplevelser fl j vi 160 km sydstligt, til Kona lufthavn midt i den sorte lava på The Big Island. På grund af str- relsen og fordi naturen skifter karakter rundt om hele en, skal GSEteamet bo hos hver sine fem vrtsfamiler et par dage af gangen, for at vi kan få mulighed for at se hele en. GSEteamet har nogle fantastiske dage med sine vrtsfamilier får besgt Deep Sea Water Project, som bliver en af fremti- dens energi kilder. Vi får set endnu fl ere templer mens vi krer nordpå til en ny vrtsfamile og rotaryklub. Landskabet skifter fra lavarken til verdens strste ranch. Helt nordpå fi nder vi igen disse fan- tastiske klipper slidt af vind og vejr. stpå i Hilo by er det frodig regnsov, og når vi kommer lngere sydpå igen så befi nder vi os lige ved the hot spot hvor vulkanen stadig er fuldt aktivt. Fra Hilo krte GSE teamet op på Mauna Kea, som med sine 4200 meter er udkigspunkt for verdens strste telescoper. Vi fi k således mulighed for en rundtur i SUBARU telescopet. Til Distriktskonference på Maui Tre festlige dage med en fantastisk di- strikstkonference og et spndende pro- gram med mange prisoverrkkelser. HAWAII er det distrikt i verden der giver mest pr. medlem til The Rotary Foundation. Og kan man tnke sig i bedre omgivelser, hvor der er mulighed for en tur i poolen indimellem mder og middage. Group Study Exchange er den bedste måde at mde Rotary på mit livs bedste rejse det blev det. Henrik Mikkelsen GSE TeamLeader 2008 D1407 til D5000 HAWAII Sorgenfri Rk Subaru Telescope - Mauna Kea - 4200 meters hjde
52
52 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark Fredag den 20. juni 2008 står som en skel- sttende dato for Brne- & Behandlings- hjemmet Lopselis i Kaunas, Litauens nststrste by. Den dag blev en tiptop moderne elevator taget i brug, og helt nye muligheder åbnede sig dermed i instituti- onens gamle hovedbygning, der aldrig tid- ligere havde huset sådan en tingest. Hallen og det store, centrale trapperum sy- dede af forventningsfulde brn og voksne. Reprsentanter for region og kommune stod i kreds sammen med entreprenr, in- genir, arkitekt og sponsorer omkring det imponerende glastårn, der forbinder byg- ningens 4 etager og sikrer elevatorens lyd- lse op- og nedstigen. Taler blev holdt alt for mange efter brnenes smag TV-folk og fotografer fi k deres billeder, og journalister- ne deres interviews, alt imedens et vold- somt tordenvejr brd ud. Lynnedslag uden- for og fotografernes blitzlys indenfor skabte en helt speciel atmosfre og en lille uro hos mange, for et strmudfald kunne hur- tigt tage pynten af festens genstand. Men talerne fi k ende, snoren blev klippet, og den store Schindler-elevator hvede sig ele- gant op gennem sit glastårn. Det syn kunne vi godt have undt Litauens prsident og hans frue, der var inviteret til indvielsen, men desvrre måtte melde afbud p.g.a. bortrejse. Aarhus Nordvestre Rotary Klub og Kauno Rotary Klubas har siden de afsluttede de- res tidligere fllesprojekter på brne- hjemmet i 2003 arbejdet på at lse den store opgave med at få et elevatortårn bygget ind i den eksisterende hovedbyg- ning fra 1930. Det har taget tid lang tid, for de to klubber kunne under ingen om- stndigheder lfte opgaven alene, ja ikke engang et stort Matching Grant med stt- te fra Rotary Foundation kunne bringe projektet i hus, medmindre klubberne kunne skaffe betydelige sponsormidler udefra til de omfattende konstruktionsar- bejder i bygningen. Ved ihrdigt arbejde lykkedes det at tilve- jebringe den million kroner, der kunne sikre projektets gennemfrelse. Lemvig Rotary Klub bidrog til de to klubbers Matching Grant-projekt, der dermed nåe- de op på DKK 506.000; Dansk Rotarys Hjl- pefond, private bidragydere og ikke mindst det litauiske advokatfi rma Nordia Baublys generse sttte bragte de 2 klubbers Ad- ditional Outside Funding dvs. ikke-mat- chede belb op på DKK 298.000; endelig bidrog advokatfi rmaet sammen med Aar- hus Nordvestre Rotary Klub til lsningen af en rkke andre opgaver i forbindelse med hovedprojektet, opgaver der i alt belb sig til DKK 200.000. Takket vre en håndfast udgiftsstyring og et sponsorbidrag fra elevatorleverandren kan vi i forbindelse med regnskabsafl g- gelsen tilbagebetale Rotary Foundation DKK 12.500. Hvad har vi så fået for pengene? En eleva- tor javist; men for rigtig at forstå, hvor stor en forskel sådan en investering på en million kroner kan betyde, er et par tal og faktuelle oplysninger på deres plads: Elevatoren vil i det daglige kunne bruges af de 70 forldrelsehandikappede brn, der bor på brnehjemmet; af disse 70 er ca. 30 % så svrt handikappede, at de hidtil kun har kunnet komme rundt til de for- Den elevator vil med garanti ikke få mange stille stunder Lopselis, hovedbygningen, hvor elevatoren er installeret Chefl ge Audroune Prasauskiene klar til at klippe båndet, og dermed markere åbningen af elevatoren
53
53Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden skellige behandlingsfaciliteter i bygningen eller ud i frisk luft hvis personalet kun- ne bre dem og deres krestole op og ned ad trapperne. Elevatoren betyder selvsagt en vldig let- telse for hele personalet lige fra lger til kkkenhjlpere. Staben tller i alt ca. 175 personer, helt overvejende kvinder. Elevatoren vil endelig vre af uvurderlig betydning for de ca. 600 handikappede brn fra hele Litauen, der hvert år sammen med deres forldre kommer på kortere el- ler lngere kurser på Brne- & Behand- lingshjemmet Lopselis dels for at blive behandlet dels for at modtage vejledning og instruktion. Behovet for vertikal transport i bygningen er altså betydeligt. Det var også begrundel- sen for, at vi valgte at få så stor en elevator bygget ind som muligt. Elevatorstolen kan transportere både senge og bårer, og kan rumme 2-3 krestolspatienter ad gangen. Jo, fredag den 20. juni 2008 var en mrke- dag for alle på Lopselis, og vi andre beh- ver ikke frygte, at det nye hjlpemiddel ikke bliver brugt! Den elevator vil med ga- ranti ikke få mange stille stunder. Just der- for har vi srget for, at den er så lydsvag som overhovedet mulig, ligesom vi også via ombygninger og renoveringer i bygningen har draget omsorg for, at institutionen i fremtiden får lavere varmeudgifter og der- med har midler til at betale det ndvendige serviceabonnement på elevatoren. Dette er en af de allerbedste elevatorer i Litauen, og den vil få et langt liv, udtalte elevatorfi rmaets tekniske direktr ved ind- vielsen. Vi tror og håber, han har ret, og glder os over, at Rotarys logo kan byde så mange brn og voksne velkommen, når de bruger elevatoren. Per Willemos projektleder Danmark Dr. Vygintas Grinis, prident for Kauno Rotary Klubas tv, og formanden for den danske projekt komit, Per Willemos foran elevatoren 21 unge fra otte nationer har afsluttet en fjorten dages lejr på Djursland og lagt et vld af oplevelser bag sig. De var indbudt af landsdelens fem rotaryklubber, som havde tilrettelagt et righoldigt program, og selv om vejret til tider artede sig lidt barsk, tog de alt med humr. Således be- mrkede en egyptisk deltager, at han al- drig tidligere havde oplevet regnvejr i ka- skader som i den danske sommer, men i årevis havde levet med trke. Camp Djursland, der er lejrens faste navn, har vret et tilbud til ungdom fra en lang rkke lande gennem snart en menneske- alder. Den arrangeres gennem et samar- bejde blandt de to rotaryklubber i Grenaa og klubberne i Rosenholm, Rnde og Ebel- toft. I denne omgang var deltagerne sam- let i Fuglslejren som den faste base, men desuden fi k de unge lejlighed til at komme på weekend-besg hos Rotary familier. I frste omgang fi k deltagerne og deres dan- ske ledsagere lejlighed til at prve en kano- fart på Allingåen over adskillige kilometer med afslutning på Gammel Estrup. Siden hen var der et mde med jgere på Kal Gods og lejlighed til at stege fasaner over åben ild. Andre indtryk meldte sig på en udstilling af veteranbiler, tur til Århus med besg i Min- deparken, på rådhuset og under vandring rundt i byen. I Ebeltoft besgtes Fregatten Jylland og Skandinavisk Dyrepark, mens der i Grenaa var arrangeret ture til Djurs Sommer- land, Randers Regnskov og Kattegatcentret. Der blev stillet krav til de unge på en ople- velsestur til Anholt, hvor de overnattede i telte og blev sendt ud på en hike en rundt. Ikke mindst på grund af uroligt vejr blev det noget af en oplevelse. Ved et aftenarrangement blev der taget af- sked med vrterne, og de unge gav udtryk for, at det havde vret et mindevrdigt ophold. Det varer et par år, fr klubberne igen prver krfter med en lejr - alene af den grund, at det krver et meget stort forarbejde. Hans Thordrup, Grenaa Rk Otte nationer i lejr på Djursland Et glimt fra de unges ophold i Camp Djursland
54
54 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark Nibeklubben har 10 studenter i spil i den- ne sommer. Der er opstået en stor interesse for at blive udvekslingsstudent med Nibe Rotary Klub som fadder. Oplysning på vore skoler omkring os har givet en del ansgninger, ligesom interes- sen for at blive vrtsfamilie for en ung fra et fremmed land er stigende. Med den omtale, som tidligere udveks- lingsstudenter har givet på skolerne og DCN omtale arbejdet på anden måde har fået er der en stor interesse for at komme ud til lrdom, udvikling og oplevelser. I denne sommer har vi sagt farvel til en ung pige efter et fl ot år i Nibe. Nibeklub- ben har i sommer sendt tre unge til Argen- tina, Brasilien og Chile. Endvidere har vi fået en ung mand hjem, efter endt udveks- lingsophold et år i Canada og efter en kort periode i Nibe vendte han tilbage til Ca- nada, hvor han fi k et år på highschool og praktisk uddannelse til videre studier her- hjemme. Han var inviteret til at bo endnu et år hos sine tidligere vrtsfamilier. Ende- lig modtog vi i august tre af vore egne hjem efter et år i det fremmede. Ved en lille festlighed for alle de unge modtog vi to nye til ophold i klubben, såle- des at der i den kommende periode er tre studenter på ophold i Nibe. Svend Christensen er councellor i Nibe Ro- tary Klub. Distrikt 1440 havde trf i Nibe for 44 udvekslingsstudenter Det nrmer sig tradition i Nibe at samle udvekslingsstudender fra distrikt 1440, der netop er ankommet til et eventyr i det danske. Her deltog også klubcouncellor, vrter, forldre og medlemmer fra Nibe Rotary Klub samt en del af distriktets tidli- gere udvekslingsstudenter. Martin Bjrn Nielsen gav en orientering om fremtiden i deres nye omgivelser og pr- senterede deltagerne, studenter, vrter og orienterede om dagens program. Han slut- tede med grundig orientering om praktiske forhold, som er nyttige under opholdet i Danmark. Sammenkomsten ender i mange nye kontakter blandt de mange unge. Kon- takter som ofte bliver til lange venskaber. De unge havde herefter en pause hvor de hyggede sig i klubbens mdelokale og herefter tog indkommende distrikts- councellor Peter Schaarup, Hobro, og councellorassistent Robin Brown, Randers over med bl.a. en orientering om en data- base over distriktets unge i de forskellige klubber. Den skal stadig vre ajourfrt for at flge de unge, så de fler sig sikre i deres nye land. Her blev det også pointeret at Ro- tary ikke driver rejsebureau, men udveks- ling blandt verdens Rotaryklubber. Det var en fl ok glade unge, der fi k en god dag sammen. Nibe Rotary Klub er ude i et sandt udvekslingseventyr. Det vil vi gerne dele med andre. Derfor denne artikel med billede fra sommertrffet i Nibe for nye udveks- lingsstudenter i distrikt 1440.Et trf, som fi nder sted i Nibe to gange om året. Foto Svend Christensen, Fotograferne Nibe Nibe Rotary Klub er ude i et stort udvekslingseventyr
55
55Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark Ja, lserne ser rigtigt. Et Matching Grant projekt mellem Rotary Klubberne i Parchim og Waren i Tyskland, Oswiecim i Polen og Lgstr Rotary klub blev ssat ved bredden til sen Plau i Meklenburg, lrdag d. 12. juli 2008. Repr- sentanter for de fi re klubber, mange Rotary medlemmer fra isr de to tyske klubber og reprsentanter for byen Plau med Borgmester Reier i spidsen overvrede hjtidelighederne ved overrkkelsen af 2 mini tolver til den lokale handicap sejl- klub Haj-Live, som var reprsenteret ved formanden Dr. Schumann og medlemmer. Det var Lgstr Rotary Klubs venskabsklub i Parchim som for snart 2 år siden tog imi- tative til denne Matching Grant opgave mellem de 4. klubber. D. 12. juli var så da- gen hvor projektet kunne afsluttes i form af overdragelsen af bådene til Sejlklubben. Det var festlige stunder som reprsentan- terne for klubberne oplevede ved over- rkkelsen. Stedet var henlagt til sbred- den, hvor der blev budt på lidt til ganen alt godt fra sen og dejlig vin. Der blev holdt taler af Prsidenten for Rotary klub- ben i Parchim Hr. Dr. Jur. Bernhard Pelke, Formanden for Sejlklubben Hr. Dr. Schu- mann, Borgmester Reier for Byen Plaun og reprsentanten for Lgstr Rotary Klub Herbert Fischer. Ved navngivningen blev de to både så dbt Paul og Harris, med nske om at der altid måtte vre en håndsbredde vand under klen. Dog blev champagne fl asker- ne modsat andre navngivninger af både skibe, åbnet forsigtigt, så bådene ikke led overlast, og for at de dle dråber kunne nydes af alle gster. Paul og Harris sejler rundt på serne omkring Plau i Meklenburg i Tyskland. På billedet ses fra venstre til hjre: Dr. Schumann, Borgmester Reier, Herbert Fischer, Prsident Pelke PHF i Horsens Vestre På Horsens Vestre Rks sidste mde i året 200708 fi k Michael Nielsen over- rakt de synlige tegn på at han er tildelt en PHF vrdighed. Prsident Preben Askjr, begrundede overrkkelsen med, at Michael Niel- sens meget store arbejde med udveks- lingsstudenter i de forgangne 6 Rota- ry-år hertil kommer at Michael har påtaget sig opgaven i endnu et år.
56
56 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Odder Rotary Klub har givet 52.000 kr. til skateboard-bane i Litauen - Et rigtigt skråplan. Ja, faktisk fl ere skråplaner. Det blev det endelige resultat af et tt samarbejde mellem bl.a. Odder Rotary Klub og sster-organisationen i den litaui- ske by Joniskis. Forrige lrdag måtte unge litauiske dren- ge med store bukser, der dog knap dkker bagdelen, vente utålmodigt på at komme til at bruge deres skateboardbane. En fl ok danskere fra Odder og deres litauiske vr- ter havde indtaget banen, hvor de holdt en uoffi ciel ceremoni. Heldigvis var den kort, og drengene kunne atter kaste sig ud i farlige nedkrsler og vanskelige tricks på skateboard-brttet. Banen er stillet til rådighed af den lokale Rotary klub i Joniskis, der er en by i det nordlige Litauen på omkring 11.000 ind- byggere, og byen er centrum i et distrikt på ca. 30.000 indbyggere. Skateboardbanen, der består af en halv snes forskellige skråplaner i form af nedkrsler mm., er et godt eksempel på, hvor strkt og internationalt samarbejdet i Rotary kan vre. Fire distrikter og fi re klubber med Odder Rotary Klub som den strste donor har bi- draget til anlgget. Fra Odder er der sendt 52.500 kr. af sted til Litauen. En halv snes Rotarymedlemmer fra Odder var i forrige weekend på besg i Joniskis for at se, hvordan resultatet af projektet var faldet ud. Det var dem, der sammen med de lokale Rotarymedlemmer optog banen for de unge skatere i et kvarters tid. Prsidenten for Odder Rotary Klub, Per Hjgaard Andersen var meget tilfreds med, hvad han så. Nem beslutning - Det er dejligt at se, at man kan hjlpe med noget, der kan komme unge til gavn i et land, der er ved at komme på fode. Jeg kan se, at de unge mennesker har taget godt imod skateboardanlgget. Odder Rotary Klub har tidligere arbejdet med projekter i Litauen, og derfor var det ikke svrt for klubben at beslutte sig for at gå ind i dette projekt. I klubben er det Niels Peter Arildsen, der har haft kontakterne til broderklubben i Joniskis. - Det har fungeret rigtig fi nt, og srligt har det betydet meget, at Joniskisklubben har en meget aktiv og ung person, Vaida Rad- zeviciene, der har stået for kontakterne til udlandet, fortller Niels Peter Arildsen. Vaida Radzeviciene fortller, at Joniskis Rotary Club, trods sine kun fem år på ba- gen, har mange erfaringer med matching grant-systemet i Rotary. - Vi er glade for at kunne gre en indsats lokalt, hvor det kan ses, at det betyder no- get, og som en relativ ny Rotary Klub er det vigtig at få sttte udefra, siger Vaida Radzeviciene. Tidligere har Rotaryklubben i Joniskis bl.a. stttet indretning af moderne kkkenfacili- teter på et brnehjem. I vrigt er det en tra- dition, at Rotary-medlemmerne hver jul m- der op på brnehjemmet med julegaver. Odder Rotary Klub er parat til yderligere samarbejde med Joniskis. - Det er serise folk, og de har nogle gode projekter på bedding om bl.a. at lave lege- pladser i 18 mindre byer, og det kunne må- ske vre interessant at vre med til at stable det på benene, siger Niels Peter Arildsen. Det er bestyrelsen for Odder Rotary Klub, der sammen med medlemmerne bestem- mer, hvad man giver sttte til. Odder Rotary Klub samler penge ind i for- bindelse med klubbens ltelt ved byfesten og ved at arrangere en nytårskur på Odder Parkhotel. Foruden projektet i Litauen stttede man sidste foreningsår et stoleprojekt i den nye multihal i Odder og et skoleprojekt i Etio- pien. I år har man besluttet at sttte bl.a. ungdomsarbejdet i rugbyklubben Tacklers i Odder og indkb af faciliteter for bebo- erne på nyt plejehjem i Odder, men måske også et nyt projekt i Litauen. Der er knyttet varme bånd mellem Odder og Joniskis, og medlemmerne fra Rotaryklubben i Litauen har varslet et genbesg til foråret. Tekst og foto: Niels Christensen Danmark Rotary-projekt i Joniskis Projektet med en skateboardbane i Jo- niskis i Litauen blev startet af den lo- kale Rotary Klub, der også selv kom med de frste penge. Siden er Rotary- klubberne Ridgefi eld i USA , Vimmerby i Sverige og Odder kommet med ind i projektet. Odder er den strste bidragyder med godt 52.000 kr. I alt er der fra klubberne kommet 92.000 kr. I klvandet på klubsttten er fi re distrik- ter kommet med bidrag. To danske di- strikter, 1450 og 1460, samt et svensk og et amerikansk distrikt. Samlet fra distrik- terne er der kommet 85.000 kr. Endelig er der fra Rotary International kommet en såkaldt matching grant på 131.000 kr. I alt er der doneret 308.000 kr. Skateboard-projektet har kun nsten kostet det belb, og derfor er der ble- vet penge til at renovere eller opbygge otte mindre legepladser i Joniskis. Rotary-sttte på et skråplan Prsidenten for Odder Rotary Klub Per Hjgaard Andersen måtte trde lidt til side, for at de unge i Joni- skis kunne kre på den skateboardbane, der er etableret med hjlp fra Odder.
57
57Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden På vores mde i oktobernovember 2007 vedtog The Trustee og The RI Board hoved- linierne i den fremtidige struktur og sam- arbejdsmodel samt fordelingen af fonds- midlerne i den form, som vil blive grundpillen i Rotary Foundations Future Vision Plan. Med tilbrlig hensyn til tilbagemeldinger- ne fra grsrdderne inden for Rotary, se- nior lederne og udefra hentede konsulen- ter, vil den nye model forenkle Foundations programmer og fokusere serviceanstren- gelserne på behov, hvor det vil få strst mulig virkning. Med det mål at vre fuldt gennemfrt i 2013-14 giver denne nye plan mulighed for at den almindelige rota- rianer får en forget fornemmelse af et medejerskab af Foundation gennem str- re indfl ydelse på gennemfrelsen af både globale og lokale projekter ved simpelt- hen at overlade fl ere beslutninger til di- strikterne. Den nye model for tilskud tilbyder to nye typer af tilskudsmodeller, ADistrikt Grants og B Global Grants. Den frste type A gi- ver rotarianerne strre mulighed for at bruge fondsmidler til sttte inden for et strre område af serviceinteresse og give sttte til jeblikkelig behov inden for eget lokalområde. Den anden type B giver mu- lighed for at deltage i aktuelle og vedva- rende aktiviteter med strre sttte fra Fou- ndation og andre samarbejdspartnere for at gre projekterne mere gennemfrlige. Den frste type District Grants er bloktil- skud til distrikterne og kan bedst sammen- lignes med det nuvrende District Sim- plifi ed Grants program, som vil give klubberne og distrikterne mere fl eksibili- tet i gennemfrelsen af lokale og interna- tionale projekter. Som en hovedregel vil distrikterne stadig få tilbagefrt 50 % af de midler, som er indbetalt til Foundation som District Designated Fund midler, og heraf vil de få lov til at benytte 50 % DDF til at sttte disse grants. Den anden type Global Grants vil sttte strre og mere vedvarende projekter in- den for et af flgende områder: Goodwill og Peace 1. Fredsskabende og konfl iktfore- byggende projekter. Sundhed og sygdom 2. Forebyggelse og behandling. 3. Vand og hygiejne. 4. Voksen- og barnesundhed. Ud- dannelse 5. Basisuddannelse og analfabe- tisme. Bekmpelse af fattigdom 6. kono- misk- og samfundsmssig udvikling. Under denne model kan klubber og di- strikter vlge mellem 2 muligheder: klub- og distrikt designede projekter eller pakkede projekter med strategisk samar- bejde med andre organisationer. Disse grants vil forge mulighederne for ko- nomisk sttte og vil herved gre Founda- tion mere synlig. The Future Vision Plan vil blive gennemfrt i etaper som angivet i den forelbige plan og som vil blive endelig vedtaget på m- det i oktober 2008. Der vil naturligvis blive fremlagt en helt detaljeret plan, når denne er endelig udarbejdet og vedtaget. The Trustee vil udvlge mellem 80 og 100 geografi sk fordelte distrikter til at deltage i et pilot program for 2010-2013. De reste- rende distrikter vil kunne fortstte med at benytte de hidtil gldende regler og pro- grammer inden for Rotary Foundation. Det vil også blive muligt for distrikterne at sge om at blive deltagere i et sådant pilot pro- gram, men det vil krve, at mindst 23 af distriktets klubber bakker op om dette. Der vil naturligvis komme nrmere herom se- nere, lige som de krav, man stiller til de på- gldende distrikter, vil blive offentliggjort Formanden for Future Vision Committee PRIP Luis Giay sagde ved fremlggelsen af planen: Rotarianerne har krvet en simplere og mere tilgngelig Foundation, der udnyt- ter resurserne bedre. Denne nye model for The Rotary Foundation lever helt op til de krvede kriterier for en Five-Way test: 1. Den er enkel, 2. Den er omkost- nings effektiv, 3. Den giver rotarianerne betydelig indfl ydelse, 4. Den giver str- re resultater og 5. Den lever helt op til Foundations formål. Vi er netop nu i en proces, hvor vi gradvis forandrer vores Foundation, medens vi forbereder os på at fejre dens frste 100 års jubilum i 2017. PRID Peter Bundgaard Ry.Rk RI Trustee Danmark The Future Vision Plan Prsidentskifte og PHF i Nykbing F I forbindelse med prsidentskiftet i vores klub ultimo juni 2008, hvor Kar- sten Mouritsen afl ste Finn W. Olsson, dannede mdet også ramme for gu- vernrskiftet i distrikt 1480, hvor Gun- nar Mikkelsen afl ste Benny Knudsen og som kronen på vrket, blev Aage Nielsen og Gunnar Mikkelsen tildelt en PHF.
58
58 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark De fem distrikter afviklede årets konferencer i september med indlg af RI prsidentens reprsentanter, reprsentanter for Nordens distrikter, Inner Wheel og Rotaract samt års- mde, foredrag og prsentation af GSE hold og ungdomsudvekslingsstudenter. D-1440 Et af konferencens hjdepunkter var et yderst interessant indlg ved direktr Mi- chael Andersen, Team Danmark med titlen Strategiske muligheder og udfordringer. Indlgget blev efterfulgt af en omfatten- de debat om emnet. D-1450 Forstander Sren Hy, EFC, causerede over emnet Rotary som Brand. - I skal lade sa- gen - jeres mission - vre det vsentlige i jeres branding og lade Rotary komme bagefter, sagde Hy og foreslog, at vi ka- ster kderne bort og får dem tatoveret på guvernrernes overkrop! Prisuddeling Til trods for, at han sammen med fru Inge fejrede guldbryllup på konferencedagen, dukkede PRID Peter Bundggard op for at foretage to helt specielle prisuddelinger. - Citation For Meritourius Service gives kun til n Rotarianer i hvert distrikt og gives for enestående og betydelig service til Rotary Foundation. Der uddeles hjst 200 af denne anerkendelse pr. år, sagde Bundgaard. Det er mig derfor en stor fornjelse og re at anerkende en rotarianer ved her at kun- ne meddele at The Trustee of Rotary Foun- dation har vedtaget at give Citation For Meritorious Service til PDG Thorvald Ja- cobsen for en helt ekstraordinr indsats, da vi i 2005 havde en landsindsamling til PolioPlus projektet, hvor vi nåede op på mere end 1 mil. US dollars på landsplan. Du har siden bekldt posten som distrik- tets Rotary Foundation formand i 3 år. - Rotary Foundation har imidlertid mulig- hed for at uddele yderligere en anerken- delse Distinguished Service Award, den hjeste anerkendelse vi har og som kun uddeles til 50 modtagere hvert år. For at kunne modtage denne, skal man mindst 4 år tidligere have modtaget Cita- tion for Meritourius Service, og altså have fortsat sin store sttte og arbejde for Ro- tary Foundation. Det er mig en stor glde her at kunne med- dele, at vi i år kan uddele Distingueshed Service Award som en helt enestående an- erkendelse til en rotarianer her i distriktet. Den gives til en person som I alle kender, og som også på Internationalt plan har ydet en helt ekstraordinr indsats,. - Kaj Witt, du har som Regional Rotary Foundation Coordinator for Zone 16 gen- nem din indsats formået at hve indbeta- lingerne fra vores zone med 31.46 % - den 3. die hjeste forgelse blandt verdens 34 zoner. Vi ved, at det har kostet både blod og sved, og vi nsker dig hjertelig tillykke med det fl otte resultat. IPDG Birger Jrgensen hdrede desuden PDG Thorvald Jacobsen med PHF m. safi r. Samme Glimt fra årets distriktskonferencer Direktr Michael Andersen, Team Danmark på podiet PDG Ray M. Burman, D 1240, England, bragte en hilsen fra RI prsident D. K. Lee Fordragsholder Sren Hy havde et noget an- strengt forhold til det fl otte årgangsslips, han fi k overrakt af DG Bjarne Lysgaard og bebudede, at han ville bruge det som pandebånd Fr.v. PDG Kaj Witt, PDG Thorvald Jacobsen og PRID og RF Trustee Peter Bundgaard
59
59Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden D a n m a r k hder modtog PDG John Louis Callese og DICO 2 Louis Ludvigsen, mens afgående GSE formand Jan Formann modtog PHF. D-1460 DG K. K. Jensen havde indlagt hele tre fore- drag i programmet. Chefspykolog Jrn Beckmann, Odense Universitetshospital talte om Kunsten at elske sig selv og PDG Leif Brejndal be- handlede sammen med kommunikations- direktr Trine Lindn emnet PR-indsats for Rotary i Danmark og i distrikt 1460. Journalist Klaus Birkholm, medlem af Etisk Råd holdt foredrag over emnet Krver en ny tid en ny etik? Gr vi os til herre over liv og dd? PDG Erik Graugaard havde et indlg om det store TB-projekt i Litauen og blev af di- striktsguvernren hdret med PHF m. sa- fi r. Samme hder tilgik PDG Peter Hellese mens PDG Arne Jensen fi k endnu en safi r fjet til sit Paul Harris Fellowship. D-1470 Hovedemnerne på konferencen var en gennemgang af Rotarys udvekslings- og uddannelsesprogrammer med indlg af udvekslingsstudenter, ambassadorial scholars og GSE hold. Konferencens foredrag var lagt i hnder- ne på Monica Ritterband, som meget medlevende talte om emnet livskvalitet under titlen Bid livet i låret. Prisuddeling Traditionen tro uddeltes forskellige priser til klubber og enkeltpersoner. - Vi har 3 pokaler diplomer der skal ud- deles, de gives til den klub eller en enkelt personer, der har udfrt noget ekstraordi- nrt gennem et eller fl ere år, sagde IPDG Bjarne Karlsson. Pokalen Ildsjl gik til Glostrup Albertslund Rk. Stenlse vandrepokal blev givet til til Glostrup Albertslund Rk for, at de utrtteligt gennem fl ere år, har kmpet for et frpro- jekt i Etiopien, hvor den overordnede tanke var at yde hjlp til selvhjlp, og Round Tab- le Danmark vandre pokalen gik til Frederiks- berg Rk. Klubben har arbejdet hårdt og utrtteligt på, at få projektet Kunst i Påsken gennemfrt. Det oversteg alles forventnin- ger med et resultat på nsten kr. 400.000,00. Belbet er tnkt til minerydning i Afrika. Desuden har klubben vre et stort aktiv ved minerydning i Sri Lanka. Diplom til Ildsjlen i 2007-2008 gik til Carol Edwina Andersen. - Man kan ikke komme uden om ildsjlen over alle ildsj- le Carol Anderson, der har arbejdet nsten 24 timer i dgnet for, at Shelterboxes skul- le blive en succes det må siges, at det er lykkedes, sagde Bjarne Karlsson. Extension Award blev tildelt Brndby-Val- lensbk Rk, Humlebk-Nivå Rk, Helsingr Rk Kbenhavn og Langelinie Rk. Development Initiatives: Brndby - Val- lensbk Rk, Humlebk - Nivå Rk og Hel- singr Rk. Desuden blev Jacob Volter tildelt PHF m. safi r nr. 2 for sit arbejde som distriktscoun- sellor. Slutteligt blev Marianne Bossen, In- ner Wheel tildelt PHF. Efter tildeling af de mange hdersbevisnin- ger bad DG Jens van der Watt Carol Edwina Andersen om endnu en gang at komme på scenen for at få overrakt PHF m. safi r som end- nu en anerkendelse for hendes fantastiske arbejde med Shelter projektet. Tekst og fotos: Per O. Dantoft Vidste du... at Jydsk Emblem Fabrik AS sttter ROTARY FOUNDATION med 10% af al vores salg af Rotary artikler? Det er da en tanke vrd, når du vlger samarbejdspartner vedrrende: Rotary & InnerWheel emblemer Rotary & InnerWheel prsidentkder Rotary & InnerWheel navneskilte Rotary & InnerWheel merchandise i vrigt Kb direkte via vores hjemmeside www.jydskemblem.dk Bestil kataloger via infojydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030 Din mus vil elske den: Rotary Musemåtte Betal for 10 - få leveret 12...! 39 95 excl. moms PDG Erik Graugaard modtog PHF m. safi r af DG K. K. Jensen Foto: Birte Linne bjerg DG Jens van der Watt hdrede Carol Edwina An- dersen med PHF m. safi r Monica Ritterband på slap line
60
60 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Danmark Ove Maul, Ry Rk er blevet tildelt Paul Harris Fellowship. Belnningen modtog han for sit store en- gagement i oprettelsen af 2 mobile sund- hedscentre til en meget fattig landsby, der ligger i udkanten af byen La Paz i Mexico. Der bor ca. 150 familier i primitive papkasser og krydsfi nerhuse. Hovedparten af disse fa- milier lever af, hvad de kan indsamle på by- ernes lossepladser, der ligger I nrheden. Landsbyen havde hverken elektricitet eller vand indtil for to år siden, da den lokale La Paz Balandra Rotary Club hjalp med at byg- ge en skole i området. Indtil da gik brnene også i skole med klassevrelser af pap. Det fi k Ryborgeren Ove Maul kendskab til, da han i 2004 var på besg hos Rotary i La Paz. Han var imponeret over det arbejde, den lokale rotaryklub i La Paz udrettede, og da de udtrykte nske om også at ud- styre et par mobile sundhedscentre til at sende ud i området, hvor folk lever meget usundt og uden mulighed for sundheds- services som eksempelvis medicin, var Ove Maul ikke i tvivl om, at det måtte Ry Rotary vre behjlpelig med. Ry Rotary var straks med på i samarbejde med Rotary i La Paz at vre med til at give disse udsatte familier med deres brn i disse fattige områder mulighed for at få en bedre sundhed ved at forebygge forskelli- ge sygdomme gennem undersgelser, hy- giejne og vaccination. Da La Paz Balandra Rotary Club aldrig tidli- gere havde arbejdet sammen med lande fra Europa, begyndte man samarbejdet med et lille projekt til 9000 kr, hvor man fi k etableret et vandreservoir, som nu leverer frisk vand til 30 familier. Det projekt stod klar i februar 2005. Da Rotary i Mexico arbejdede hurtigt og effektivt og efter de forskrifter, de fi k fra Ry, var samarbejdet en realitet. Der er ombygget 2 campingvogne til et mobilt sundhedscenter, som bemandes af frivilligt sundhedspersonale, lger, tand- lger, sygeplejersker m. fl . Foruden vognene omfatter indsatsen også medicin og udstyr. Desuden skal der af- sttes midler til omkostninger til daglig drift trods det frivillige personale. Det anslås at projektet direkte berrer ca. 2.880 mennesker, medens det indirekte berrer omkring 14.400 mennesker. Vognene arbejder således, at de hver isr i gennemsnit behandler 60 patienter pr. måned. Den ene vogn skal anvendes hovedsagelig til krftpatienter med livmoder- og bryst- krft. Den anden vogn anvendes til generel fore- byggelse og hygiejneopgaver isr til kvin- der og brn. Vognene forres til kommunen, der efter to år er ansvarlig for den videre drift af vognene, dog skal siges at rotaryklubben i La Paz stadig sttter projektet efter to år. Ved hjlp af gode bidrag fra naboklub- berne i Silkeborg, Ikast og Århus City Ro- tary klub, og fra venskabsklubberne i Itze- hoe i Tyskland og Louth i England lykkedes det for rotaryklubberne i Ry og La Paz at få indsamlet 70.000 USD til projektet, som nu er i fuld gang. Ove Maul står netop for igen at rejse til Mexico og glder sig til at se, hvor langt projektet er nået. Ove Maul oplevede det sjldne, at han blev indstillet til en Poul Harris Fellow- be- lnning af såvel Ry Rotary som af La Paz Balandra Rotary Club. Det er der ikke mange, der oplever. Dobbelt-belnning til Ry Rk medlem Ove Maul tv og prsident Hans Terp, Ry Rk Eventyret vinker forude for de unge på vej, mens hverdagen melder sig for dem, der har lagt et udlandsophold bag sig. Rotary ungdomsudvekslingsstudenter er med til at skabe oplevelser for livet og vre med til at knytte varige bånd på tvrs af konti- nenterne. Det var virkeligheden, da tre unge piger forleden mdtes i Grenaa Rk. Den ene - amerikanske Brittany Alcorn fra New Mexico, netop ankommet for at lre danske forhold at kende - den nste Ma- thilde Wiedemann netop hjemkommet fra et 11 måneders ophold hos amerikanske familier i Alberquerque, New Mexico, og den tredie Katrine Hougaard på vej ud for at gste familier ligeledes i New Mexico. Blot et lille udsnit af den trafi k, der årligt sender en mngde opvakte og videbe- grlige unge ud via Rotarys program, nok det mest vellykkede af dem alle. Hans Thordrup, Grenaa Rk De unges eventyr Tre udvekslingsstudenter sammen med Grenaa Rks councellor Bo Wiedemann: Fr.v. Brittany Al- corn, New Mexico, Katrine Hougaard og Mathilde Wiedemann, begge Grenaa
61
61Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Latin- amerika Cuba - Storby & Strand 9 ntter 11 dage Inkl. fl y, skatter, visum, infomde, 3 ntter i Havanna, 6 ntter i Vara- dero samt transport på hele rejsen. fra 10.495,- Kan bestilles på cptcpt.dk Tlf.: 86 13 77 44 Check Point Travel Download kataloger på vores hjemmeside www.cpt.dk Telefonen er åben alle hverdage fra 9-17 og lrdage fra 9-14 Sammen laver vi drmmerejsen fra 12.795,- Hawaii Aloha stemning & palmesus Inkl. fl y, skatter, blomsterkrans ved ankomst til Honolulu, transport, 5 ntter ved Waikiki Beach på Oahu samt 5 ntter på Maui. Jul og nytår på Cuba D. 2212 0701 2009 Inkl. fl y, skatter, 8 dgns billeje, visum, overnatning i Havanna, Varadero, Viales, Santa Clara og Trinidad. fra 16.495,- Mexico m dansk guide 0304 1704 2009 16 dages rundrejse Inkl. fl y, skatter, transport, 13 ntter på hotel inkl. morgenmad samt guidede ture. fra 19.295,- Ecuador & Galapagos 15 dages rundrejse Inkl. fl y, skatter, transport, 13 ntter på hotel inkl. morgenmad samt guidede ture. fra 19.995,- fra 14.495,- Seychellerne Fred, ro og sknne omgivelser Inkl. fl y, skatter, transport, 8 ntter i guest house ved dejlig strand inkl. morgenmad, 6 dages billeje samt heldagsudfl ugt med snorkling. fra 14.995,- Borneo 15 dages rundrejse Inkl. fl y, skatter, transport, guidede tur til bl.a. oran- gutangcenter og skildpadde samt 2 ntter på hotel i Singapore og 10 ntter på Borneo. fra 5.495,- Dubai Arabiens perle Inkl. fl y, skatter, 2 ntter på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 295,- V i t ilb y d er o g så d r m m er ej se r u d f ra No rge og Sv eri ge . Ring og hr nrmere!
62
62 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Hvert år har Rkl. Reykjavk-Breiholt på sit program 1-2 ndagsrejser ud fra Reykjavk, og desuden har klubben tre gange orga- niseret rejser til udlandet, frst til Bologna 2003 og så blev det St. Petersburg 2005. Disse rejser tog omkring n uge, var yderst godt planlagte, en vellykket blandning af sightseeing, introduktion til lokal kunst og kultur og sidst, men ikke mindst, mder med rotarianere i besgslandet. Her i ef- teråret, 18. september, tog så 18 med- lemmmer af Rkl. Reykjavk-Breiholt samt 14 gtefller af sted til Lissabon i Portu- gal hvor de havde et mindevrdigt 5 da- ges ophold. Det bliver ikke kronologiskt gennemgået fra A til Å i disse spalter, men det var todelt hvad sightseeing angik; på den ene side besg til sevrdige steder i Lissabon og så udfl ugter til historiske ste- der i omegnen. Der blev lange gåture i det behagelige efterårsvejr i Portugals sknne hovedstad og de store opdagelsesrejsen- ders historie blev hurtigt gennemgået ved monumenter og i museer. Religionen som en vigtig del af Portugals historiske og kul- turelle udvikling blev omtalt ved besg i gamle klostre og kirker, som t.eks. Jerni- mos klostret og dets museer samt domkir- ken. Historien blev genopfrisket endnu mere på en udfl ugt til Queluz, hvor man kunde beundre prins Pedros sommerslot med det sknne parkland. Mindevrdigt var også et specielt besg på Viva La- mengo fl isefabrikken, hvor man var I gang med at lave keramikfl iser til udendrs vgkunstvrk af vor verdenskendte landsmand, Err. I byen Sintra, de portu- galske kongers sommerretrte i 600 år og nu et UNESCO World Heritage Site, så de islandske rotarianere fl ere elegante slotte fra forsvundne tider og tidligiere konge fra det 13.-19. århundrede, og der vkkede det gamle bykvarter også stor opmrk- somhed, livligt, farverigt og godt bevaret. Rotarianerne kunde knapt sige farvel til dette område uden et besg til Capo da Island Dejlige efterårsdage i Portugal De store opdagelsesrejsenders historie... Klubmdet i Rkl Lisboa-Centennarium. Ved hjbordet, f.v.: Sveinn H. Sklason, D.M. Mendes, Jos Rodri- gues, Bergr Konrsson og Nuno Ricardo Vicoso Caetano Texier
63
63Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Roca, for at se et prgtigt Paul Harris mo- nument som Rkl de Sintra fi k opfrt i an- ledning af RIs 75 års jubilum. Ruten gik også igennem de elegante og bermte byer, Cascais og Estoril, til den gamle uni- versitetsby Coimbra hvor de ldre stude- rende var ivrigt beskftiget med at indvie de nyankomne til opholdet i lrdommens verden. Derfra gik gruppens tur endnu en gang ad religionens veje, frst til Fatima, hvor de tre unge hyrders oplevelser i 1917 er blevet til en af de strste destinationer for katolske pilgrimer og andre, og fra Fa- tima tilbage i tiden, til Tempelriddernes kloster i Tomar; et utroligt byggvrk. En- delig blev den sidste sightseeing i vora, også et UNESCO World Heritage Site, den- ne gang med et romanskt tempel, den prgtige domkirke og St. Francis kirken med knoglekapellen, hvor vggene er bygget op af menneskeknogler. Selv om udfl ugter til historiske steder var en vigtig del af Rkl. Reykjavk-Breiholts Portugalrejse var det ikke mindre vigtigt at blive bekendt med det daglige liv og nu- tidskulturen. Det var dejligt at vandre ad Lissabons gader og torve, gennem gamle bykvarter som Baixa, Bairro Alto og Graca. Deltagerne besgte kunstmuseer eller gik og handlede, man sad på inden og uden- drs vrtshuse og pruttede om priserne på et stort loppemarked. Sidst, men ikke mindst, brugte gsterne alle besgsda- gene fra morgen til aften til at stte sig grundigt ind i portugalsk gastronomi. Man må heller ikke glemme musikken, midda- gen på A Severa hvor den ene fado artist flgte den anden og sang om livets trist- heder af hele sit hjerte. Et af det som nok kommer at leve lngst i gsternes minde var et klubmde i Rkl. Lisboa-Centennarium på Hotel Zenith den sidste aften. Klubben er ung, grundlagt i RIs 100 års jubilumsår udfra fra en Rota- rAct klub og dens medlemmer er derfor af den yngre generation. Mdet var planlagt af kommende distriktguvernr i Distrikt 1360, Sveinn H. Sklason, og Goncalo Nu- nes Rodrigues, Lisboa-Centennariums sty- relse, og hele aftensprogrammet var ele- gant udfrt. Klubbens prsident, Jos Rodrigues, gav en let velkomstale, et for- trffeligt måltid blev serveret og aftenens taler var en ung jurist, D.M. Mendes, sted- fortrder for The High Commissioner of Immigration. Hans foredrag, på engelsk som aftenens mde generelt, havde som titel The Multicultural Society of The 21st Century. Der behandlede taleren invan- drernes anliggender og deres situation og en ny lovgivning om invandrere i Portugal fra 2007 som er revolutionerende hvad de- res stilling i samfundet angår. Af en srlig interesse var hans kommentar om at im- migration is a fundamental issue in EUs policy. Som man kunde forvente opstod der en livlig diskussion efter foredraget, hvorefter prsident Rodrigues og tidlige- re prsident i Rkl. Reykjavk-Breiholt Ber- gr Konrsson udvekslede klubbannere og gaver. Dermed blev der slut på dette enestående mde i Rkl. Lisboa-Centenna- rium, og gsterne fra Reykjavk tog hjst tilfreds hjem til deres hotel for at forberede morgendagens hjemrejse efter disse dejli- ge efterårsdage i Portugal. Portugalsrejsen var omhyggeligt planlagt af Sveinn H. Sklason og Aalsteinn Inglfsson, som også var rejseleder, og vig- tigt er det også at huske guiderne Teresa, Angela, Jos og Dr. Gisela Rosenthal, som alle bidrog til at rejsen blev en succes. Fotos og tekst: Hinrik Bjarnason Island den ene fado artist fulgte den anden... gennem gamle bykvarter... Ved Paul Harris monumentet på Capo da Roca
64
64 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Kristiansund ble 60 I september markerte Kristiansund Rk sin 60-årsdag. DG Oddbjrn ien og repre- sentanter for fl ere andre klubber deltok, foruten fem representanter fra Utveks- lingsteamet fra Pittsburg, USA. Sin tale til klubben ledsaget guvernren like godt av en trompetsolo, idet Oddbjrn spiller i det hyt aktede band Ytre Sulen. Middag for 55 gjester, med taler, hilsninger og sang. Klubbpresident Johan Glas talte på engelsk av hensyn til de utenlandske gjes- ter, og Jan Torske ble hedret med Paul Harris Fellow for langt og aktivt medlemskap. Av Jan Gunnar Engvig, Kristiansund Rk Fra v. DG Oddbjrn ien, D 2280, nybakt PHF-er Jan Torske og president Johan Glas. V i m m e l PHF i Åsane Rk På Åsane Rks charterfest 27. august ble chartermedlem Rolf Oehme tildelt Paul Harris Fellowship med safi r for sin aldri sviktende innsats for klubben gjennom snart tyve år. Her sammen med president Jan Ohldieck. Foto: Dag Andreassen, Åsane Rk. Kvinneregime i Grorud Rk Grorud Rk kunne tiligere i år feire sitt 40-årsjubileum. Fadderklubb var Ekeberg Rk. I jubileumsåret fi kk klubben sin frste kvinnelige president, nemlig Bodil Nord- vik, som her hfl ig mottar presidentkje- det av avtroppende Roar Evensen. Bodil kom inn i Grorud Rk 2002. Fr det var hun med i Holmlia. NORGE NORGE NORGE Tre fi kk Paul Harris i Bryne Tre medlemmer av Bryne rotaryklubb er tildelt Paul Harris Fellow. Inge Haugland, Per Oma og Sigve Erland har alle i mange år vrt aktive og enga- sjerte medlemmer i Bryne Rotaryklubb utover det som kan forventes. Inge Haugland har vrt kommunalpolitiker fra 1968 og blant annet ordfrer i fi re år. Per Oma har vrt engasjert med ung- domsutveksling i Rotary i mange år. De siste åtte år har han vrt medlem av komi- teen for ungdomsutsveksling i distrikt 2250. I tre år var han AG i samme distrikt. Sigve Erland har vrt engasjert på dis- triktsnivå siden 2001. Han har blant annet ledet en arbeidsgruppe for prosjekt SOS Barnebyer og vrt AG i fi re år. Inge Haugland er i yeblikket president i Bryne Rotaryklubb, mens de to andre mot- takerne av Paul Harris har tidligere vrt presidenter i klubben. Det var avtroppen- de president Kjetil Rrheim som stod for tildelingen av Paul Harris. Tekst og foto: Ole Jrgen Alstadster, Bry- ne Rk. Fra venstre Sigve Erland, Per Oma, Inge Haugland og president Kjetil Rrheim. NORGE Velkommen til en FESTLIG SNDAGSMATIN Virum Rotary Klub indbyder til en hyggeeftermiddag i Lyngby Kulturhus Sndag den 16. november kl. 15.00 Billetpris for dette fl otte Matinprogram er inkl. drink og snack i pausen KUN kr. 250,- Billetter kbes hos: Greens Boghandel, Sorgenfri Torv, Tel: 45 85 20 00 Lyon Sko, Lyngby Storcenter, Tel: 45 88 72 00 Tandlge Henrik Ehlers - Hansen, Virum Torv 1, Tel: 45 85 57 74 eller på: billetbestillingvirumrotary.dk Arrangementet er til sttte for svrt handikappede elever på Geelsgård Kostskole her i kommunen Lad os give dem en hjlpende hånd! Make Drea ms Re al Rotarys s logan for 2 008 Et fest ligt Ma tin pr ogram : Vedbk Garden Lyngby Musiks kole guitarm usik Trylleku nstnere n Michae l Leslie Studen tersang erne Klaverk oncert v piani st Semi on Bals chem Prinsek vartette n spille r Blser musik Operas angern e Ulla K udsk og Magnus Vigilius synger opera a rier Liva We el potpo urri sunget af Pia J acobi akkomp agneret af Pou l Bang Mikkels en Der serv eres drin ks og sn acks i pa usen! Forbehold f or ndring er i program met H a n M a rk .d k
65
65Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden V i m m e l PHF i Norrköping Campus Rk Campusklubben hade säsongsavslutning på Getå Turisthotell den 14 aug. Vid detta tillfälle hade vår president, Lars Lundbäck, glädjen att få dela ut en av Rotarys fi naste utmärkelser, Paul Harris Fellow, till en mycket välförtjänt mottagare; nämligen Eddy Hardeborn. Eddy Hardeborn har un- der en rad år gjort storartade insatser för Campuklubbens bästa. SVERIGE PHF i Täby Attunda Ulla och Otto Oests engagemang och vär- defulla bidrag till Rotary Plus har fi nansie- rats drygt 191 000 barns vaccinationer mot polio. Tacktal och diplom överlämna- des av Per Jannersten vid Täby Attundas klubbmöte i augusti. Ulla och Otto Oest fl ankerade av Margareta Lindholm Lars- son, president Täby Attunda och Per Jan- nersten, Uppsala Glunten. SVERIGE SVERIGE PHF i Trosa Östra Två medlemmar, Toivo Blomgren och till Kent Rasmusson, i Trosa Östra Rk har mot- tagit PHF utmärkelsen, vilken delades ut av president Bo Nestor. DANMARK PHF i Holstebro Vestre Rk Ved afslutningen af rotaryåret tildelte prsident Jesper Sandfeld Paul Harris Fel- lowship til gårdejer Bent Nielsen. Prsi- denten fremhvede PHF modtagerens hje mdeprocent igennem 25 år i klub- ben samt en stor indsats som prsident og tre gange klubmester. Rotary golf og et engageret arbejde i klubtjenesten har også kendetegnet Bent Nielsens medlem- skab, og ingen debat i klubben har savnet hans kompetente og kyndige indlg. 0 ary.dk Herning Open Herning Rk har nu for femte gang afholdt den årlige Rotary Open i Herning. Hele året spiller ca. 10 Rotarianere tennis doubler og slutter sommerssonen med en alle mod alle. Vi nyder som det ses af billedet samv- ret og de fysiske strabadser og hvem ved, måske en dag andre klubber vlger at del- tage? 2008 Rotary blev vundet af Jrgen og Ole der nu kan bryste sig af titlen et helt år. Vi har i Herning Roraty en tennis counsellor Andreas, der sikrer at vi mder op etc. På fo- toet ses fr.v. Hans, Ole, Andreas, Jrgen, Jan og Sren, deltagerne fra Hernings Rotary Open i den afsluttende stund. DANMARK
66
66 Rotary Foundations uppgift är att fungera som kanal för rotarianerna när det gäller att främja växelverkan med världens folk och re- gioner, bygga upp goodwill och stöda freds- arbetet genom hälsofrämjande åtgärder, ut- bildningsstöd och hjälp mot fattigdom. Det låter så enkelt men betyder ändå så mycket för dem som berörs av stiftelsens program varje år barn alltför fattiga för att kunna gå i skola, familjer som förlorat allt i olika slag av katastrofer, samhällen som saknar sanitär service, rent vatten och hälsovård. Det betyder också enormt mycket för de två miljarder barn som nu lever utan att hotas av polio tack vare stif- telsens arbete. Fem miljoner förlamnings- fall och 250.000 dödsfall har undvikits. Idag befi nner vi oss i sista skedet i kampen mot polio. Ni har alla bidragit genom ert stöd till stiftelsen. Vi har kunnat påverka det dagliga arbetet för eliminering av polio ge- nom att bidra till transport, information, an- nonsering och till och med slickepinnar för att försäkra oss om att vi når alla barn med det nödiga intaget av poliovaccin via mun- nen och därigenom försäkra oss om att varje vaccineringsomgång blivit en framgång. De av er som deltagit i en nationell vaccine- ringsdag vet exakt vad jag avser då jag sä- ger att det inte fi nns något likt det inget som kan jämföras med att få vara med om att rädda liv och skapa historia. Om Du inte personligen kan vara på plats är arbetet ge- nom stiftelsen det näst bästa alternativet. Varför har vi då en stiftelse? Vi har en stif- telse därför att den bygger upp självkäns- lan hos varje rotarian. Den gör det möjligt för varje klubb och varje distrikt att göra sitt yttersta. Den gör det möjligt för oss alla att bidra till Rotarys fantastiska arbete och att kontinuerligt höja nivån. Vi fi rar nu Rotary Foundations månad. RF fi nns till för oss och på grund av oss. Den gör det möjligt för oss alla att göra mera, att vara mera och att förmedla hopp till världen. Ansvaret för att se till att RF står starkt vilar på oss. Dong Kurn D.K. Lee RI-president 2008-2009 November är en mycket speciell månad i min rotarykalender. Jag hoppas Du delar min entusiasm. Som rotarianer kan vi alla vara stolta över det vår stiftelse presterar ända från arbetet för utrotande av polio till våra Rotary Centers for International Stu- dies och till projekt som förbättrar livskva- liteten för så många varje dag. Nu bygger vi på detta arbete genom vår framtidsplan Future Vision Plan. Som nigerian har jag sett hur rotarystiftel- sen kunnat åstadkomma resultat i mitt land. Som ordförande för stiftelsen har jag varit vittne till rotarystiftelsen arbete överallt i världen. Det står utom all tvivel att rotaria- nernas generösa bidrag genom årsfonden och den permanenta fonden gör en massa gott i världen på de mest mångsidiga sätt. Men bidraget till stiftelsen omfattar mera än fi nansiellt stöd. Rotaryläkare och tand- läkare hjälper till med hälsovård i perifera, eftersatta områden. Rotaryfamiljer välkom- nar ambassadörsstipendiater till sina hem och bygger upp varaktiga internationella vänskapsförhållanden. Mjljoner barn erhål- ler det livsviktiga poliovaccinet genom na- tionella vaccineringsdagar som organiseras, stöds och genomförs med hjälp av rotaria- ner inriktade på handgripligt hjälparbete. Då vi fi rar RF:s månad gör vi det medvetna om de många sätt på vilka rotarianer kan bidra. Genom oss kommer stiftelsen att kunna stå för att göra gott i världen under årtionden framöver. Jonathan Majiyagbe Ordförande, RF RI-P r esident en och RF Rotary Foundation för Dig genom Dig Nummer 7 2008 . Rotary Norden Fira Rotary Foundation nu
67
Nummer 5 . 2008 . Rotary Norden T e k s t 67 Iceland Explorer är specialister på resor till Island. Vi har avresor med direktflyg från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. 67368-00 -70%2 Beställ vår nya katalog på www.icelandexplorer.se eller Tel 031- 762 85 10 Prisexempel: En hel vecka inkl hotell och flyg samt 4 härliga utflykter guidade på svenska. Pris från 9.995 kr per person.
68
68 Nummer 7 . 2008 . Rotary Norden Medelhavets pärlor Härliga kryssningar i Medelhavet med förstklassiga MSC Fantasia. Upplev fantastiska platser och njut av läcker mat, exceptionell service, aktiviteter och avkoppling. MEDELHAVET & ATLANTÖAR. Nybyggda MSC Fantasia kryssar från Italiens sköna land, via Barcelona och Gibraltar, till den grönskande ön Teneriffa och vidare mot den blom s trande ön Madeira med sitt dramatiska landskap. Vi besöker även Lanzarote med sitt månlika landskap. Avresa fr Stockholm, Köpenhamn 271, 72. Pris fr 13.595:-. ÖSTRA MEDELHAVET & TUNISIEN. Vi inleder med upplevelser på natur- sköna Corsika och charmiga Sicilien. Därefter fascineras vi av pyramiderna i Kairo och Kartagos ruiner från 800-talet f Kr. Vi angör även Neapel för att få möjligheten att njuta av Axel Munthes Capri. Avresa fr Stockholm 112. Pris fr 13.795:-. I priset ingår flyg, transfer, del i insideshytt, helpension. Grand Tours reseledare. Spännande utflykter erbjuds i varje hamn. Ring Grand Tours 08-24 15 25, www.grandtours.se. Boka även hos Fritidsresor 0771-84 01 00. Bikblm bgkm fl mZ Gt_Rotary_7_08_210x223.indd 1 08-10-06 16.55.33