1
Nr. 8. dec . 2008
2
T e k s t 2 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Iceland Explorer är specialister på resor till Island. Vi har avresor med direktflyg från Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. 67368-00 -70%2 Beställ vår nya katalog på www.icelandexplorer.se eller Tel 031- 762 85 10 Prisexempel: En hel vecka inkl hotell och flyg samt 4 härliga utflykter guidade på svenska. Pris från 9.995 kr per person.
3
3Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Folke Bernadotte Folke Bernadotte och hans hustru Estelle Bernadotte i New York på väg till ett av hans många internationella uppdrag. Foto: ScanpixCorbisLeonard Victor HuvudredaktörAnsvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 733706448 e-post: borje.alstrommiun.se Norge ystein ystå, Jrnsebakken 27 B, N-1440 Drbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaaonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236, e-post: rotarymail.dk Island Marks Örn Antonsson, Vesturgata 36 a, IS-101 Reykjavik tel: +354 545 1404, mobil: +354 898 7775 e-post: markusoasimnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tunatelia.com Norge och Island Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjelonline.no SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346, e-post: emil.ernaprofi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo, tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304, e-post: anorlandfrisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Hyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671, e-post: inarmail.dk Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288, tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.heleniushansaprint.fi Annonser Sverige Falk Media AB, Lars Falk, Box 4033, 181 04 Lidingö tel: +46 8 766 0140 fax +46 8 766 0142 Mobil +46 706 863535, e-post: larsfalkageradirekt.nu SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Norge och Island Jan Spjeldns, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. Nr 12009 når läsarna 22, redaktionell deadline 2912 Nummer 8 dec - Rotary Norden - Utgivningsdag 5.12. 2008 Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 8 . dec . 2008 I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk Ledare HåkanNordqvist 4 Nordiskt Ett drev för Island 4 Rotary International Golfa på St. Andrews 6 Tema Humanitet i kristid 8 RN Special Östersjön 14 Landssidor Sverige 18 Norge 26 Finland 32 Danmark 38 Island 46 RI:s Agenda Dong Kurn Lee Jonathan Majiyagbe 50
4
4 L edar e Julen är en tid då känslor och värme för närmiljön och familjen kommer fram. Vi har valt att fokusera på humanitära personinsatser i detta nummer av RN. Folke Bernadotte och Sir Nicholas Winton är våra exempel. Sir Winton talar om skillnaden mel- lan aktiva och passiva insatser för att göra gott. Passivt blir det när man nöjer sig med att själv leva rätt, aktivt när man gör något för andra. Både Sir Winton och Folke Bernadotte gjorde sina insatser med sin egen säkerhet i vågskålen. Sir Winton ta- lar om att uppsöka de nödställda och möta faran vilket minsann också Folke Bernadotte gjorde. Vi rotarianer har förbundit oss att göra gott i värl- den mestadels via Rotary Foundation och med stöd av plånboken. Vi i Norden är nog ändå inte så problemfria som vi ofta vill tro. Det fi nns många i våra egna samhällen som mår illa. När RI-presiden- ten talar om att hjälpa barnen att förverkliga sina drömmar tänker han kanske mest på barn i u-län- der men det gäller det nog inte bara dem. Vid Ro- taryinstitutet för zonerna 15-16 i oktober stod barnfrågor på agendan. Det handlade om praktis- ka projekt som brunnar, toaletter och skolor i u- länder men också om att satsa på att lyssna på de barn i i-länder som saknar någon att tala med. I fråga om invandrarbarn i i-länder har det satsats bland annat på läxläsningshjälp. Rotarianerna har i de fl esta fall säkert levt rätt med sina egna etiska normer på plats, som Sir Winton säger. Sen kan man ju fråga sig hur många som gjort personliga insatser aktivt. Hjälp till u-land utesluter inte personinsatser i närsamhället i Nor- den. Är det inte därför vi rotarianer arbetar genom lokala klubbar? Seniorer som engagerar sig till ex- empel som skolfaddrarföräldrar och deltar i bar- nens vardag genom att berätta om hur det var förr och men också genom eget exempel om hur man lever rätt nu gör en fantastisk insats. Vi vet att många barn i vår tid speciellt saknar en fadersge- stalt. Rotarianen duger som sådan i en närsitua- tion men inte bara med plånboken. God Jul! Håkan Nordqvist huvudredaktör, temkoordinator Rotarys balansgång mellan internationella pen- ninginsatser via RF och lokala personengage- mang är krävande men möjlig! Själv leva rätt inte tillräckligt Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden De nordiska statsministrarnas press- konferens vid Nordiska Rådets 60 ple- num i oktober i Helsingfors blev en stark manifestation för Island. Press- konferensen upptogs totalt av den in- ternationella fi nanskrisen som tange- rar hela Norden men drabbar Island allra mest. Den församlade nordiska pressen efterhörde konkreta åtgärder till stöd för Island och de nordiska statsministrarna formulerade sitt en- gagemang med all den skicklighet de var mäktiga. Kontentan blev att behoven inventeras och en ämbetsmannagrupp tar fram underlag för vad Norden samfällt kan göra efter internationella valutafon- dens utspel fredagen innan. På press- konferensen i Finlands Riksdags audito- rium den tisdagen den 28 oktober konstaterade de fem nordiska statsmi- nistrarna att det verkligen inte handlar om oskäligt dröjsmål i ett akut läge. Då IMF-aktionen offentliggjordes fredagen den 25.10. är det knappast rimligt att en nordisk lösning kan vara klar redan på tisdag, som det uttrycktes. Nordisk solidaritet Även om de tilltänkta fi nansiella lös- ningarna är kända då detta läsas kan säkert tisdagen den 28 oktober note- ras som en ögonblicksbild av en situa- tion där den nordiska solidariteten ställdes inför och bestod ett offentligt prov på högsta politiska nivå. Som i så många offi ciella konferens- sammanhang anfördes även nu offi ci- ella och förberedda deklarationer. Då sedan emotionerna kröp fram blev det moraliska stödet och sympatin för Is- land ännu mycket tydligare. Det fi nns redan en beredskap i form av kreditli- miter som lagts upp av nationalban- kerna i Norge, Sverige och Danmark. De resurserna behöver utökas men ar- betet för detta pågår. Det eniga Norden har valt olika lös- ningar i många praktiska internatio- nella samarbetsfrågor. Det handlar om olika linjer såväl inom EU, NATO som speciellt i detta fall EMU europeiska monetära unionen. Det gör att det fi - nanspolitiska beslutsfattande i Fin- lands fall är knutet till Europeiska cen- Nordisk statsministerkonferens Ett drev för Island Anders Fogh Rasmussen, Danmark:..Vi har tillsatt en ämbetsmannagrupp... Geir H. Raade, Island:..och är glada av att ha kommit så långt...
5
5Nummer 8. 2008 . Rotary Norden tralbanken medan Norge, Sverige och Danmark agerar genom sina egna politiskt oberoende centralbanker. Men de nordis- ka statsministrarna dokumenterade också sin vilja till en gemensam politisk lösning som stöd för den fi nansiella. Den nordiska solidariteten står stark men kräver att gäl- lande spelregler följs. De fem statsministrarnas engagemang i Nordiska Rådets arbete visar prioritering av både den nordiska dimensionen och det ak- tuella statsfi nansiella läget. Nordiska Rådets 60 session var ingen perifer fråga för den po- litiska förstakedjan. Ofta får det vardagliga och välfungerande nordiska samarbetet ske i kulisserna på hemmaplan medan den stora uppmärksamheten ägnas världsscenen. Den 28 oktober låg ett klart fokus på en akut frå- ga inom Nordens gemenskap. Tema för hela 60 sessionen 27-29.10.2008 var globaliseringen, fi nanskrisen och den nordiska välfärdsmodellen. Sidodebatter ägnades nordisk språkpolitik, den Nordliga Dimensionen och räddandet av Östersjön. Island tar över Nordiska Rådets ordföran- deskap 2009. Text och foto: Nordiska statsministrar i enig front Fredrik Reinfeldt, Sverige...vi följer gällande spelregler... Matti Vanhanen, Finland...uttrycker stark nordisk solidaritet... Jens Stoltenberg, Norge...och stärker den bered- skap vi redan har. Nor diskt
6
6 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Int ernationellt St. Andrews RC står som värd för den 55. internationella rotarygolfturneringen på anrika St. Andrews Golf Course i juni 2009. Datum är utsatt till 7-11 juni söndag-tors- dag, dvs. med start två veckor innan den 100. rotarykongressen äger rum i Birming- ham 21-24 juni söndag-onsdag. För gol- fande rotarianer som tänkt sig ett kon- gressbesök erbjuds på detta sätt ett unikt tillfälle att kombinera kongressen med golf på St. Andrews, som ligger på cirka en timmes bilresa nordost om Edinburgh.. Den årliga rotarygolfen på St. Andrews samlade senaste år cirka 400 deltagare från 23 länder. Turneringen har blivit allt internationellare från att ha börjat som ett arrangemang för rotarianer i Storbritan- nien RIBI. Chansen att få spela i rotarysäll- skap på St. Andrews Old Course är förstås unik också genom att den populära banan, golfens mecka, är väldigt upptagen och speltider är svåra att boka in. Nu spelas en lagtävling på New Course och Jubilee Bronze Course samt en omgång på Old Course. Diverse sociala arrangemang står också på programmet, en mottagning på rådhuset, en kvällssits på golfklubben med dans, ett följeslagarprogram med putting och uteliv samt avslutning av turneringen med middag och prisutdelning. Detaljprogram och anmälningsformulär publiceras i december. För 2008 gällde föl- jande för golfare viktiga detaljer: Spelform: Stableford i grupper om tre spelare Handicap: 24 eller lägre för män, 36 för kvinnor Specialtävling för damer med handicap på upp till 45 Green fee: i huvudtävlingen 170 GBP, damer 65 GBP, endast jubileumstävlingen 25 GBP Registreringsavgift: huvudtävlingen 80 GBP, föl- jeslagare ej golf 25 GBP Damgolf: 35 GBP, följeslagare ej golf 25 GBP Jubileumstävlingen Golden Jubilee: 25 GBP Fellowship Foursome på Strathtyrum Course: gratis Supkort: 32 GBP Vid senaste års turnering erbjöds inkvarte- ringsbokningar på följande adresser: www.stayinstandrews.co.uk upp till 5-stjärnor www.standrewsbandbs.co.uk bed & breakfast Kontaktuppgifter Bill Whyte, Convener: bill whyte23hotmail.com Bill Sutherland, Administrator: fi onaand billaol.com Rotaryturneringen: standrewsrotarygolfmsn.comSt. Andrews: www.standrews.org.uk Rotarygolf på St. Andrews två veckor före Convention Du kunde vara en av dem Du nordiska rotarygolfare!
7
7Nummer 8. 2008 . Rotary Norden FLEX lurförstärkare Kraftfull förstärkning av lyssningsljudet. Enkel inkoppling till den befintliga telefonens luruttag. Bättre ljud i telefonen FLEX strobo ringförstärkare Mycket kraftfull ljud- och ljusindikering då det ringer. Stroboskop- lampa. Kopplas till valfritt telefonjack. 395:- 395:- FLEX bizz Bekvämt trådlöst Bluetooth-headset till mobiltelefonen. Mycket klart och tydligt ljud. Inklusive laddställ i bordsmodell. Rekommenderade cirkapriser inkl svensk moms. Pris och sortiment kan skilja mellan olika länder och återförsäljare. www.flexheadset.se FLEX ergo En telefon för alla, men särskilt för dem med nedsatt hörsel, röst, syn eller rörlighet Mycket enkel att använda Mycket stora och skålade knappar med distinkt funktion, rejält upphöjd femma och siffertryck i högkon- trast. Minimalt med knappar och intuitiva symboler gör alla funktioner enkla att förstå och använda. Kraftfull förstärkning Kraftig justerbar förstärkning för lur, högtalare, mikrofon och ringsignal. Dessutom lampa som blinkar då det ringer. Mycket hög ljudkvalitet. Inbyggd T-slinga för dem som använder hörapparat. God ergonomi Konstruerad med god ergonomi i åtanke. Stora knappar med tryck i högkontrast, greppvänlig upphöjd lur och ett praktiskt ställ som ger en riktig betraktningsvinkel vid både bords- och väggplacering. ICE På ICE-knappen lagrar man nummer till nära anhörig, larmnummer eller annat viktigt telefonnummer. Ett knapptryck kopplar upp samtalet direkt i högtalartelefonen. ICE In Case of Emergency är en märkning som rekommenderas av Räddningsverket, SOS alarm, Civilförsvaret med flera. 1495:- Inkl telekablar för SEDKNOFI Danmark: 495:- En gåva med omtanke i juletid Svensk distributör: Brightpoint Sweden AB - www.brightpoint.se
8
8 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden T ema I rotaryklubben i Maidenhead i England le- der en märklig man kommittn för samhälls- tjänst. Sir Nicholas Winton 99 har varit rota- rian i 40 år men har ett förfl utet som fi ck Tjeckien att nominera honom för Nobels fredspris 2008, det pris som Finlands ex-pre- sident Martti Ahtisaari sedermera fi ck. Sir Winton räddade nämligen nästan 700 tjeck- iska barn från förintelsen för 70 år sedan. Sir Winton har uppmärksammats av BBC i en direkt rapport från Prag producerad av Allan Little och profi leras i december- numret av The Rotarian i en artikel skriven av Judith Diment. Rotary Norden återbe- rättar Sir Wintons historia i denna redige- ring av materialet från BBC och The Rota- rian. Många humanitära underverk inträffade under Europas mörka år i andra världskriget, Sir Winton stod för ett av dem. Han uppträdde som skyddsängel för tjeckiska barn och gav dem en möjlig- het att låta sina drömmar bli verklighet Make Dreams Real! 50 år av tystnad Vad stort sker, sker tyst. Sir Wintons bedrift blev allmänt känd först så sent som 1988 då hans hustru Grete hittade en undangömd portfölj och i den en anteckningsbok med detaljuppgifter och bilder om tjeckiska barn och föräldrar från 1939. Sir Winton hade aldrig talat om det han gjort vare sig för sin hustru eller någon annan. När allt var utfört stoppade han undan portföljen med dokumentationen och höll tyst i 50 år. Nu är berättelsen dock känd över hela världen. Idag lever över 5.000 ättlingar till de barn Sir Winton räddade i England, USA, Tjeckien och Kanada. Nicholas Winton adlades Sir Winton av Drottning Elisabeth II 2003. Så vad gjorde då egentligen den unge börsmäklaren Nicholas Winton 1939? Han hade först tänkt sig en skidsemester i Schweiz men fi ck genom en bekant höra om läget i Tjeckoslovakien där man försök- te skydda utsatta människogrupper för den hotande nazismen. Ingen arbetade dock specifi kt för barn och särskilt de fa- miljer som redan tvingats fl y från det tyskockuperade Sudetenland. Redan 1938 hade 10.000 barn från Tyskland skickats till England genom specialarrangemang med brittiska inrikesministeriet. I fråga om Tjeckoslovakien var läget ett annat. På sin förfrågan till engelska inrikesministeriet fi ck Nicholas Winton höra att barn från Tjeckoslovakien kunde skickas till England endast om de kom till ett hem där en familj tog hand om dem och om 50 pund reser- verades för deras kommande hemresa. Skyddsängel mot förintelsen Sir Nicholas Winton på Mazaryk-stationen i Prag, porten till livet för nästan 700 tjeckiska barn för 70 år sedan. Det fi nns en skillnad mellan aktiv godhet och passiv godhet. Aktivt blir det då man ger av sin tid och energi för att hjälpa nödlidande, för att lindra smärta och lidande. Det innebär också att man söker upp dem som har det svårt och som svävar i fara. Passiv godhet innebär att man för ett stilla liv utan att själv göra något direkt orätt.
9
9Nummer 8. 2008 . Rotary Norden T ema Åtta tåg Nicholas Winton beslöt sig för handling. Tillsammans med några vänner gjorde han upp listor över barn vars föräldrar till- lät att deras barn transporterades till Eng- land för at stanna där till dess faran var över. Listan upptog 5.000 namn. Nästa steg var att organisera ett antal slutna tåg- vagnar för transport från Prag direkt till Liverpool Station i London. Åtta transport- tåg avgick mellan den 13 mars och 2 au- gusti 1939 det sista skulle avgå 1.9., den dag kriget kom. På det tåget fanns 250 barn men tåget avgick aldrig. De fl esta av de barnen omkom i Förintelsen. Bearbetning: Håkan Nordqvist Källor: Allan Little, BBC, Judith Dimont, The Rotarian, Bilder: The Rotarian Alice Klimova 11 år 1939 med BBC:s re- porter Allan Little på Mazaryk-stationen 2008. Alice: Jag tog avsked av mina föräld- rar och när jag återvände till Prag 1945 fi ck jag höra att de dött i Auschwitz. Sir Winton till Rudi Wessely vid ett rotary- möte: Du har en accent, var kommer Du från? Rudy: Jag kom till England med ett Kindertåg 1939. Sir Winton: Jag var med om att organisera den resan. Rudy: Du är alltså mannen som räddade mitt liv! Sir Winton träffar Hanna Groszs barnbarn, Hanna räddades av Sir Winton 1939.Den unga börsmäklaren Nicholas Winton i Prag 1939 med ett av sina barn. Sir Wintons barn var 670 till antalet men de har numera cirka 5.000 ättlingar.
10
10 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Lagerfhrer, den fryktede Obersturm- fhrer Thumann, var der også. Han så ikke bra ut for å si det mildt. Det som nå skjed- de, var ikke meget i hans ånd, men han var underlagt ordre fra hyere instanser innen SS, og måtte forholde seg til den avtalen SS-Reichsfhrer Himmler hadde inngått med grev Folke Bernadotte. Dren går opp, og inn trer Lagerkommandanten Pauli og Lagerfhrer Thumann i flge med Folke Bernadotte i svensk Rde Kors-uni- form. Vi visste hvordan slikt som dette skulle markeres og spretter opp, han som ser dem roper Achtung, og vi står i stram givakt. Et yeblikk er det ddsens stillhet, og det er ikke SS-biksene som bryter den, men den svenske greven. Han holder av- vpnende hånden opp og sier med et smil tre enkle, forlsende ord, som jeg vil huske til min ddsdag: Lugna er grabbar! Det er ikke il å tro. Jeg kan fremdeles se for meg den svenske grev Folke i denne stund, jeg fornemmer fremdeles roen og verdigheten over den- ne heller vevre skikkelsen, og ikke minst den tillit han inngjt... jeg vil i dyp respekt og takknemlighet alltid bevare minnet om et stort menneske som så uselvisk og med all sin kraft gikk inn for å lse en av de str- ste humanitre oppgaver gjennom tidene og gjennomfrte sitt verv med slik enestå- ende besluttsomhet og dyktighet. At vi kom fra fangenskapet med livet i behold, skyldes iherdig innsats fra mange, det er sikkert og visst, men frst og fremst skal takken gå til grev Folke Bernadotte og hans uforferdede stab av medhjelpere.. Han ble i 1948 utnevnt til FNs meklings- mann i Palestina, hvor han forhandlet frem en avtale om varig våpenhvile og ble like etter brutalt myrdet av jdiske terrorister, bare 53 år gammel. Den dagen felte jeg tårer det var som om en nr venn var blitt revet bort. T e m a Slik så en polsk medfange Frank Meidell Falch en gang mot sluttn av 1944. Folke Bernadottes signatur, som Frank M. Falch sikret seg en gang de litt senere mttes. Frank M. Falch et levende monument Frank Meidell Falch er en av de få som i dag lever etter å ha sittet i KZ-leire i Tyskland under siste verdenskrig. Han er også det siste gjenvrende chartermedlem i Bergenhus Rk, som neste år kan feire sitt 50-årsjubileum. Han har PHF-medalje med safi r for, som president Eirik I. Eldy sa under overrekkelsen, sine store kunnskaper om Rotary, sin erfaring og hye inte- gritet. Frank M. Falch var redaktr i Rotary Norden i hele 22 år, fra 1972 til 1993. Han ruver både i Bergen og nasjonalt. I sitt erindringsskrift Netter kommer dager går, del 2, beretter han om sitt mte med grev Folke Bernadotte, hvis signatur han har klart å sikre seg. Fangene er overfrt il en ny forferdelig leir. Men det er mars 1945, og noe er i ferd med å skje. Noe nesten uvirkelig. Lugna er grabbar!
11
11Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Inne i banklokalet skurret et gammel ra- dioapparat. Det sto på lokalstasjonen i Frei- burg. Hallomannen sendte julesanger i et forsk på å skape en slags julestemning. En ny id! Jeg styrtet på dr og fant fram til brakken der den lokale radiostasjonen holdt til. Jeg vinket hallomannen ut og for- klarte ham at det var kommet to jernbane- vogner med matpakker fra folk i Amerika til folk som for lengst hadde fått melding om at de skulle komme. Jeg har adressene på dem her! sa jeg og viftet med en bunke papirark. Kan De ikke avbryte programmet og lese opp navnene på dem som skal ha pakkene og be dem komme og hente dem i sparekassen i den- ne kveld vi holder åpent i hele natt! Den unge mannen tenkte seg om i to se- kunder. All right! sa han, stanset grammofonen og koblet seg selv inn. Achtung achtung! Vi avbryter julepro- grammet for å gi en viktig melding. Den frste sendingen av personlige gavepak- ker fra Amerika er kommet til Freiburg i kveld og kan hentes i Öffentliche Sparkas- se Freiburg i kveld og i natt. Og her flger navn og adresser... Det var begynt å sn, store og våte snfi ller som gjorde grushaugene og murbrokkene rlite mer forsonlige. Da jeg gikk tilbake til bankfi lialen, så jeg lys inne mellom ruinene, blekskimrende skinn fra reparerte hus eller huler i haugene der folk hadde innrettet seg. Men mest patetisk var de små talgly- sene som brant med en svak ust fl amme mellom murrestene av noe som en gang hadde vrt et hus og et hjem, som et min- ne om dem som dde der og som kan- skje ennå lå igjen der nede. Knapt var de frste halvt hundre navnene lest opp, fr folk begynte å komme. De pi- plet ut fra de underligste steder, i ruinbyen der man aldri hadde trodd det bodde men- nesker. Og så begynte en nattlang strm av sultne, utslitte og uttrte mennesker som tumlet gjennom restene av middelalder- byen fram til sparekassens fi lial..... Inne i banklokalet var det satt opp et stort juletre. Det sto der nakent, uten pynt, bare vakkert i seg selv, men vi åpnet en CARE- pakke og drysset ut en eventyrlighet av gode ting som ikke hadde vrt å få på den tid de kunne huske eller hadde visst var til. Kaffe og kakao, sukker, fl tebokser, herme- tikk, sjokolade, sigaretter... Hva er det som sitter sterkest i meg fra denne kvelden? De mrke skikkelsene som hastet mot banklokalet med rastls forventning i hver bevegelse? De store, gamle barneynene som suget inn synet av eventyrligheten under juletreet eller fulgte pakkene som ble rakt fram? Nei det var aller mest synet av en kvinne, en ung mor med to barn som tviholdt i kåpen hennes. Hun skalv av opphisselse da pak- ken ble rakt henne, klarte knapt å skrive navnet på kvitteringen fr hun knuget pakken inntil seg og gråt så den tynne kroppen hev seg i hikst mens de to barna tydde helt inntil henne og stirret bebrei- dende på oss som var slemme mot mor og fi kk henne til å gråte... Julenatten til ende holdt vi på... T ema Jul i ruinene Arne M. Torgersen het en mann. Han var fra Lyngdal srvest i Norge. Etter et spennende og omtumlet liv med an- settelse hos bl a aviskongen Hearst og skuespillerne Leslie Howard og Harold Lloyd, som nyhetsredaktr i Voice of Americas Londonkontor og annet som vi ikke har plass til her, ble han like etter krigen nrmest kastet inn i det interna- sjonale hjelpearbeidet. Det startet med å sende amerikanske CARE-pakker til Europa, og fortsatte i ennå 40 år, til vel- signelse for fl yktninger, displaced per- sons og andre ndstedte i vår verden. Hans frste bok utkom i Tyskland. Den het Nach Ihnen, herr General!. På norsk ble det til intetsigende Vi kalte henne Pim. Vi henter en liten julefortelling fra den- ne boken. Vi skriver 1946. CARE-pakke- ne skal fordeles i den utbombede tyske byen Freiburg. Til tyskere, våre fi ender gjennom fem år. Skjnt fi ender? Skal hatet holdes ved like, eller er det tid for medmenneskelighet? Her trengs et varmt hjerte og et opp- fi nnsomt hode. Arne Torgersen hadde begge deler. Etter Dem, herr general! Arne Torgersen siterte ofte Fridtjof Nansen: De gode gjerninger redder verden, og han levet selv etter dette. Middelalderbyen Freiburg, etter at bombene hadde sluttet å falle.
12
12 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Haakon VII, Norges frste konge etter opp- lsningen av unionen med Sverige i 1905, var mer politiker enn mange har vrt klar over. Dette fremgår av en biografi som nettopp er utkommet om kong Haakon og hans engelskfdte dronning Maud. Boken bygger blant annet på kong Haakons dag- bok og vrige dokumenter som hittil ikke har vrt tilgjengelige. Forfatteren, Tor Bo- mann-Larsen, har med dette levert det fjerde i en planlagt serie på seks bind, som gjr dette til en av de strste biografi er ut- gitt i Norge: Makten Cappelen 2008. Kollisjonskurs med regjeringen Den engelskvennlige kong Haakon ble mer og mer opprrt over tyskernes senk- ning av norske fartyer under den frste verdenskrig. De tre nordiske land opprett- holdt en nytralitetslinje, men kong Haa- kon sympatiserte med England, samarbei- det med sin bror Christian X av Danmark og holdt en skarp tone overfor Tyskland. Flere ganger reagerte han sterkt mot svensk tyskvennlighet. Kongen, som hyp- pig samarbeidet med den partiforaktende Fridtjof Nansen, var på kollisjonskurs med sin regjering, spesielt med statsminister Gunnar Knudsen fra Venstre. Spesielt rea- gerte kongen mot det han oppfattet som ettergivenhet fra regjeringens side overfor tysk press og maktdemonstrasjon. Basert på tyske arkiver forteller forfatteren i boken at Tyskland hadde forberedt en krigs- erklring overfor Norge, dersom nordmen- nene ikke fyde seg etter tyskernes krav. I 1917 oppstod en problematisk situasjon da kong Gustaf V foreslo et trekongemte i den norske hovedstaden. Motvillig aksep- terte kong Haakon å motta kong Gustaf som gjest, men dronning Maud protesterte mot at svenskekongen ville ha den tysk- fdte dronning Victoria med. Keiser Wil- helm IIs kusine ville hun ikke se som gjest og sa nei til å innlosjere henne på Slottet. Den svenske dronningen svarte da at hun var villig til å overnatte i sin sovevogn på den norske hovedstadens jernbanestasjon. Det endte med et kjlig mte mellom de tre nordiske monarker uten ektefeller. Tragedie For kong Haakon ble den russiske revolu- sjon mer enn en uhyggelig begivenhet, den var også en personlig tragedie. Da tsarfamilien ble likvidert mistet to av kon- gens fettere livet. Dette og revolusjonen satte dype spor i den norske kongens sinn og påvirket hans vurdering av den politis- ke situasjon. Da et aggressivt kommunist- parti oppsto etter splittelsen i det norske arbeiderparti fryktet kong Haakon at den bebudede Verdensrevolusjonen også ville komme til Norge. Arbeideropptyer var et forvarsel. Av forsiktighetshensyn av- slo derfor kongen å motta Carl Gustaf fri- herre von Mannerheim etter dennes seier mot de rde under den blodige borgerkri- gen i Finland. Store demonstrasjoner var varslet. Kongen fant det klokest å avlyse besket og Mannerheim lste problemet ved å påberope seg sykdom som grunnen til at han uteble. Kongens protesterte da Norge etter Ver- sailles-freden ble tilkjent overhyhet over Spitsbergen Svalbardtraktaten som en kompensasjon for tapte skip og sjfolk un- der verdenskrigen. Kong Haakon opplevde som uverdig at Norge skulle sikre seg Spits- bergen på dette grunnlaget. Det var dessu- ten i strid med nytralitetsprinsippet. Manipulerte sosialistene Et interessant avsnitt i boken er beretnin- gen om hvordan kong Haakon manvrerte da stortingsvalget i 1927 endte med at so- sialistene ble det strste parti i Stortinget. En samlingskongress hadde så noenlunde frt til en forening av kommunister og sosi- aldemokrater, men kong Haakon var mis- tenksom, spesielt overfor freren Martin Tranml. Bakteppet var forbindelser st- over til Sovjet. Da en borgerlig fl ertallsre- gjering var vanskelig å få etablert, manipu- lerte kongen sosialistene og oppnådde å få dem til å danne en riktig kortvarig re- gjering. Dette var et bidrag til å nytralisere de revolusjonre og modererte på lengre sikt de radikale krefter i norsk politikk. Tor Bomann-Larsens usedvanlig velskrev- ne bok inneholder en rekke nyheter og in- teressante opplysninger også for et publi- kum utenfor Norge. Av Andreas Norland, Ekeberg Rk T ema Kong Haakon VII var også politiker Makten er bind 4 i det store biografi verket om Kong Haakon VII
13
13Nummer 8. 2008 . Rotary Norden T ema I april skrev professor emeritus Stig Hade- nius och förre folkpartiledaren Bengt Wes- terberg i Svenska Dagbladet att regeringen borde bryta tystnaden och hedra FN-med- laren Folke Bernadotte som mördades för 60 år sedan. Propagandan från extremister svartmålar Folke Bernadotte medan det of- fi ciella Sverige tiger, skrev de. Stig Hadenius har i boken Vem var Folke Ber- nadotte skildrat Folke Bernadotte från tidig ålder. Hans unika barndom, hans uppväxt från greve till hans möte med den förmögna miljonärsdottern Estelle Manville, som blev hans hustru och till när han som förste FN- medlare får jobbet att medla mellan israeler och araber och faller offer för mördare. Jag menar att Folke Bernadottes insatser väl kan mätas med Hammarskölds och Wallenbergs. Men Bernadottes insatser har aldrig uppskattats i samma utsträckning, säger Stig Hadenius. Det fi nns två skäl till detta tror jag. Det för- sta var den kampanj som Felix Kersten, Hitlers massör drev och den ifrågasattes aldrig. Och det andra är Israels roll i det historiska skeen- det, och det råder ingen tvekan om att Israel velat tala om mordet. Jag menar att hela opi- nionen i det unga Israel såg Bernadotte som ett hot mot den unga staten, vilket jag inte tror att han var. Jag kan inte förstå annat än att detta var de två huvudorsakerna till tyst- naden om Bernadottes insatser. Efter Folke Bernadottes lyckade insats som generalkommisarie stod han utan upp- drag från svensk sida. I november 1939 ut- bröt skottlossning vid den fi nsk-ryska gränsen och fl era soldater dödades. Några dagar senare gick Sovjetunionen till an- grepp och bombade Helsingfors. Berna- dotte kom utifrån sin verksamhet i USA att engagera sig i Finlands sak men aktionen vann ingen större uppslutning i USA och fi ck till Bernadottes stora besvikelse avbry- tas i mars 1940, skriver Stig Hadenius i sin bok om Folke Bernadotte. Folke Bernadotte kom 1943 att efterträda sin farbror prins Carl som ordförande för Röda Korset och deklarerade inte utan mot- stånd att Röda Korset inte skulle inveckla sig i politiska fejder och inte heller anlägga politiska synpunkter på sin verksamhet. Att detta var kontroversiellt särkilt som Berna- dotte menade att detta också omfattade diktatoriska regimer stod tidigt klart. Hade- nius skriver att det knappast varit möjligt att genomföra räddningsaktionen med de Vita bussarna utan denna deklaration. Bernadotte var nog politiskt neutral. Jag har bara funnit en punkt där man kan tala om någon slags politiskt ställningstagan- de och det gäller hans inställning till Sov- jetunionen. Under en månad våren 1945 räddade Fol- ke Bernadotte och hans Vita Bussar tusen- tals fångar, norrmän, danskar, polacker, fransmän och andra från tyska koncentra- tionsläger. Aktionen omgärdades av stort hemlighetsmakeri, utan medieuppmärk- samhet för att inte störa de tyska ledarna och då främst Hitler. Räddningsaktionen hade knappast kom- mit till stånd utan Bernadottes kontakter och förhandlingsskicklighet. Bernadotte var en begåvad förhandlare. Han var mycket skicklig och han ville kom- ma till snabba beslut, säger Stig Hadenius. Operationen att rädda fångarna från de tyska koncentrationslägren innebar om- fattande förfl yttningar mellan olika läger. För att lösa transportlogistiken behövde Bernadotte tillstånd från Himmler. Hindren var många på vägen till hans möten med Himmler som skedde på ett överfullt sjuk- hus, Hohen-Luchen, där Himmler närmast inkognito mötte Bernadotte. Efter många turer fi ck Bernadotte klartecken att samla de skandinaviska fångarna i lägret Neu- engamme utanför Hamburg för vidare transport till Sverige. Aktionen blev en ren svensk aktion och Bernadotte fi ck efter överbefälhavarens beslut frivilliga från tre trängkårer under befäl av tränginspektö- ren Gottfrid Björk till sitt förfogande. Jag tycker att det är konstigt att vi i Sve- rige tar fram alla negativa saker om Berna- dotte medan denna räddningsaktion som är en av de största under slutskedet av kri- get förtjänar ett bättre omdöme, säger Stig Hadenius. Man kan undra varför vi i Sverige varit så återhållsamma med att ge Folke Berna- dotte kredit för sina insatser. Bernadotte var ingen insider i UD-värl- den och det kan förklara en del av reger- ingens attityd gentemot hans insatser med de vita bussarna. Att det fi nns så lite om de vita bussarna i den historiska forsk- ningen tror jag dessutom beror på hans senare insatser som medlare i Israel konfl ik- ten, säger Stig Hadenius. När Bernadotte 1947 utsågs till medlare i kon- fl ikten mellan Israel och arabstaterna fanns det åtskillig tveksamhet, främst från Sovjetu- nionen eftersom hans antikommunism var känd och Bernadotte kom därför främst att ses som västs man skriver Hadenius. Hadenius menar att hans försök att medla var provocerande för vissa extremistiska isra- eler. De beslutade att stoppa hans mission genom att röja honom ur vägen. Den 17 sep- tember 1948 dödades han av sex skott då han färdades i en liten bilkolonn i Jerusalem. I Israel användes detta med Himmler emot honom en person som kan för- handla med Himmler kan vi inte ha att göra med, han misstänkliggjordes hela tiden för detta men ingen sade att han knappast hade kunnat lyckas utan att förhandla med Himmler, avsluta Stig Hadenius. För den som vill läsa mer om personen Folke Bernadotte rekommenderas varmt boken Vem var Folke Bernadotte, skriven av professor Stig Hadenius och utgiven på Historiska media. Börje Alström Folke Bernadotte underskattad förhandlare och medlare Professor Emeritus Stig Hadenius
14
14 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Öst ersjön Idtävlingen för en rotaryinsats med syfte att rädda Östersjön utlystes i Rotary Norden nummer 3 i april 2008. Tävlingsterminen utsattes till slutet av maj 2008. Då ett uttalat mål var att också få med rotarianerna söder och öster om Öst- ersjön, utanför RN:s spridningsområde, gjordes ett helhjärtat försök att aktivera ro- tarianerna där. På grund av att det tog en väsentlig tid att bygga upp ett kontaktnät- verk i sydlig och östlig riktning och distri- buera det till engelska översatta materialet från RN3, var vi tvungna att förlänga inläm- ningsterminen till slutet av september. Tävlinsgbidrag inkom från Sverige och Fin- land. Vid förda diskussioner, framförallt med polska rotaryvänner, har orsaken till uteblivna bidrag söderifrån visat sig vara en djupt rotad misstro mot dylika initiativ. Man tror helt enkelt att vi kommer med nå- gon sorts storebrorsattityd och vill berät- ta vad folkjet söder om Östersjön gör fel! Vi skall alltså inte enbart värna om Öster- sjön, vi har också en hel del broar att bygga över den. Ömsesidig tillit uppstår bäst genom idogt och ärligt samarbete. Idtävlingen om Östersjön 11 tävlingsbidrag, Stockholm City First Breakfast RC etta Elva bidrag i kronologisk ordning Vi fi ck sammanlagt 11 bidrag i tävlingen. För att ge en allmän bild av bidragens art relateras de i korthet i den ordningsföljd de anlände. Myrbacka Rk, Vanda, Finland Alla medlemmar i klubben förbinder sig att så långt som möjligt använda enbart lokalt producerade eko-produkter, undvi- ka tvättmedel innehållande fosfater osv. De utmanar också andra klubbar på en lik- nande verksamhet. Visby Rk, Gotland, Sverige Stipendier för kontakt och samarbete mel- lan unga forskare runt Östersjön med tvärvetenskaplig inriktning. Föreslås att varje land varje år utser en ung forskare som stipendiat för några veckors vistelse på Gotland i Högskolan på Gotlands regi. Stockholm-Västerleds Rk, Stockholm, Sverige Alla rotarianer som har båt med septik- tank förbinder sig att tömma tanken en- bart på därför avsedda tömningsstationer, icke på närmaste fjärd. Alla rotarianer med fritidshus i Östersjöns kustområde, förbinder sig också att anslu- ta sitt avlopp till allmänt reningsverk, al- ternativt skrida till åtgärder med motsva- rande effekt. Slamavskiljning är icke en tillräcklig åtgärd. Stockholm City Första Frukost Rk, Stockholm, Sverige Att med hjälp av fastställd målsättning och välgrundade, lättförståeliga indikatorer för en renare Östersjö kontinuerligt under året via massmedia kommunicera föränd- ringar från källorna för avsläpp inom indu- stri, samhälle, jordbruk, skogsbruk, allmän- het mfl på samma sätt som de dagliga rapporterna Börsnytt och Väderlekstjänst; You and Me, Clean the Baltic Sea .- sponso- red by Rotary 8 Nummer 3 . 2008 . Rotar y Nor den T ema En arbetsgrupp som diskut erat aktiv ering- en a v regionens r otarianer för att rädda Öst ersjön, har kommit fr am till att det bäs- ta sätt et att arbeta är att int e, åtminst one i detta sk ede , star ta egna pr ojekt. I stället skall Rotar ys nätv erk och kontakt er i hela Öst ersjöområdet an vändas för att såväl lo- kalt som r egionalt påsk ynda v erksamhet er som sträv ar till att rädda Öst ersjön.I syf te att aktiv era alla r otarianer och der as klubbar runt Öst ersjön har arbetsgruppen beslutat utlysa en: Idtävling i två k ategorier ; Idtävlingen är öppen för alla k lubbar inom Öst ersjöområdet , till vilk et enligt tillrinnings- kar tan in vid hör alla k lubbar i F inland ut om en, K uusamo RK, och de allr a fl esta i S verige , alla i P olen och de baltisk a länderna Estland , Lettland och Litauen, samt ett fl ertal klubbar i Danmark, Tysk land och R yssland . Naturligtvis får k lubbar också utanför till-rinningsområdet komma med tävlingsbi- drag , intr esse har för espor ts från såväl Nor ge och Island , det är glädjande att Öst-ersjön röner intr esse också i vidar e kr etsar . Tävlingsbidr agen bör insändas senast 30.5.2008 på adr ess: Finlands Rotar ykansli,Stor a Rober tsgatan 9 C00120 H:f ors , Finnlandrotar ytoimist or otar y.fi Det r ekommender as att bidr agen sänds i elektr onisk f orm. Bedömningsgrupp För bedömningen a v tävlingsbidr agen svar ar arbetsgruppen som sk all om vand- las till en ledningsgrupp så f ort r epr esen- tant er för alla r otar yländer runt Öst ersjön nominer ats. Tills vidar e består gruppen a v följande medlemmar : Börje T horström, PDG, Sammank allar e, F inlandMats Hjor th, DG 2370, Sverige och L ettlandPer Höy en, DG 1460, Danmark och Litauen Hans Sittniko w, DG 1420, Finland och Estland Karl Zieger , DG 1940, Tysk a Öst ersjöområdet Michael Yakolev , PE RC St. Pet ersbur g Int ernational Dessut om nominer as en r epr esentant för Polen till gruppen. Vid bedömning a v tävlingsbidr agen kom- mer ledningsguppen att an vända sig a v sakkunniga. I idtävlingen kommer v ark en pennings- priser eller pok aler att ut delas . Prisen kom- mer att ut gör as a v omätlig är a och beröm- melse . D e bästa tävlingsbidr agen public eras inom alla alla k lubbar runt Öst- ersjön, i Rotar y Nor den samt i mån a v möj- lighet i övriga media. Arbetsgruppens uppr op och det mat erial som public eras i detta nummer a v Rotar y Nor den kommer att öv ersättas til behövli- ga språk och tillställas alla de k lubbar som av distributionst eknisk a och språk liga or- sak er int e nås genom Rotar y Nor den. Rotarianer utlyser idtävling om Öst ersjön 1. Bästa id för en k lubb att på sitt eget v erksamhetsområde lok alt på- verk a belastningen på Öst ersjön i en positiv riktning . 2. Bästa id till gemensam handlings- plan för alla r otar yklubbar inom Öst ersjöområdet som kunde leda till en snabb minsk ning a v Öst er sjöns belastning . Under de senast e dec ennierna har Öst er- sjöns tillstånd försämr ats på ett or oväck- ande sätt. När a 90 miljoner människor lev er inom Öst ersjöns a vrinningsområde i 14 länder . Vår t gemensamma ha vs välbefi n- nande hotas a v ök ade utsläpp från mänsk- liga aktivit eter . Det är t ydligt int e bar a för marinbiologer och andr a specialist er utan även för sjöfar ande och v em som helst som spender ar tid vid Öst ersjöns stränder . Slem- miga stränder , grumligt v atten, sämr e fi sk e, massför ekomst er a v den gif tiga blågrönal- gen P roblemen har åt erkommit v arje sommar och fått människor runt Öst ersjön att samla sig till räddningsaktioner . Det mest för orenade ha vet i världen v ad kan vi gör a? Det största hot et mot Öst ersjömiljön är överbelastningen a v näringsämnen, främst kväv e och f osf or, som har pågått i Östersjöns tillrinningsområde vi är alla berör da.Öst ersjön i brådsk ande beho v av sk ydd
15
15Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Ö s t e r s j ö n Järna Rk, Järna, Sverige Klubben tar fasta på det som för Sveriges och Finland del i dag är den största belast- ningsformen, d.v.s. de s.k. diffusa antropo- gena källorna, bl.a. jordbruket. Inom klubbens verksamhetsområde fi nns Sveriges största alternativodling och man avser där för att sprida information grunda Besöksväg Sörmland där man informera om bl.a. det internationella BERAS-Projektet. Hesperian Rk, Helsingfors, Finland Klubben föreslår att klubbarna runt Öster- sjön för att aktivera samtliga påverkare inom sin region ordnar idtävlingar till vil- ka man utmanar lokala myndigheter, före- tag och övriga påverkare. Detta byggs sedan på med landstävlingar och tävlingar för hela Östersjöområdet. Med detta vill man få med så många som möjligt och öka medvetenheten om Östersjöns situation. Meri-Oulun Rk, Uleåborg, Finland Klubben har kommit med en ett förslag till slogan för rotarys Östersjöprojekt: Östersjön först -Itämeri ensin Ostsee zuerst Med en gemensam slogan anser man att projektet bättre inpräntas i allas minne. Tidaholms Rk, Tidaholm, Sverige Klubben föreslår en separering av urin och fekalier enligt devisen Dont mix, dont fl ush, dont waste. Förslaget är att man RN startar en informa- tionskampanj om moderna ekologiska av- loppssystem och propagerar för sådana Turku International RC, Åbo, Finland Klubben föreslår ett lokaltregionalt pro- jekt i samarbete med Skyddsfonden för Skärgårdshavet, med målsättning att åstadkomma konkreta åtgärder på en be- gränsad del av Östersjön, Skärgårdshavet. Erfarenheter härifrån kunde senare använ- das t.ex för Riga-bukten, Vistula-bukten, Kielerförde samt olika delar av Sveriges och Finlands skärgårdar. Västerviks o. Arkipelags rotaryklubbar, Västervik, Sverige Klubbarna har kommit med ett förslag till en designskyddad tömningsstation Fyren, ser ut som en fyr, för tömning av septiktankar. En färdig tömningsstation kommer under andra kvarftalet 2009 att tas i bruk i Väster- viks Gästhamn. Helsinki Finlandia Hall Rk, Helsingfors, Finland Klubben erbjuder sig ställa upp med Öst- ersjöambassadörer som utbildas och kan rekvireras av andra klubbar för att sprida information om Östersjöproblematiken. Man avser också fi nansiera unga stipendi- ater som bygger upp förstklassiga hemsi- dor i ämnet. Man föreslår också en Östersjömånad varje år då alla på mötena donerar en cent för varje kilo av sin egen vikt till projektet. Upplevelser Upplev Amsterdams blomsterprakt eller Nordkaps gnistrande isberg! Ombord på MS Funchal får man en lugnare och intimare miljö och många intressanta hamnstopp. Välj mellan att uppleva Keukenhofs blomsterprakt i Holland, de imponerande norska fjordarna, den mäktiga skotska naturen och vulkanernas Island allt under svensktalande färdledning. Välarrangerade kryssningar med helpension, utmärkt underhållning, och en utomordentlig service har hittills gett många nöjda passagerare! Prisvärt, bekvämt och upplevelserikt! Välj mellan fem intressanta kryssningar på mellan 7-12 dagar! Välkommen att kontakta oss på GetAway! nEXKLUSIVAUPPLEVELSER till havs! mån-fre 8.30 -17.00 08-661 00 25 e-post infogetaway.se www.getaway.se Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se
16
16 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Öst ersjön I klassen Samarbetsprojekt för hela Öster- sjön har bedömningsgruppen beslutat tilldela I PRIS Till: Stockholm City Första Frukos Rk för bidraget You and Me Clean the Baltic Sea. Rätt förverkligat är projektet ägnat till att via ökad förståelse för Östersjöns tillstånd ändra attityderna i en positiv riktning och samtidigt öka förståelsen för vad Rotary gör i samhället. Bedömningsgruppen ordnar för sin del kontakt mellan Stockholm Första Frukost och Finlandia Hall som får ett: hedersom- nämnande för iden om informations- spridning. II PRIS Till Stockholm Västerled RK Att rotarianer tar ett eget ansvar och fung- erar som exempel för andra i sin omgiv- ning ansågs vara det viktigaste i denna ide. Via Rotary Norden hoppas vi alla rotaria- ner runt Östersjön följer utmaningen och personligen ser till att de inte deltar i ned- smutsningen av dess vatten. Nära sammankopplat med det vinnande förslaget är Västervik o. Arkipelag rotary- klubbars förslag Fyren som får ett he- dersomnämnande. Med detta samman- kopplas också Tidaholms Rk:s förslagDont mix, dont fl ush, dont wast som också får ett hedersomnämnande. I klassen Lokala projekt har bedömnings- gruppen beslutat tilldela I PRIS Till Turku International RC för projektet Skärgårdshavet. Som en greppbar och utsatt helhet är Skärgårds- havet lämpligt att koncentrera insatser på. Som en lokal eller regional insats kan den senare bilda underlag frö motsvarande ko- ordinerade insatser på olika delområden i Östersjön. II PRIS Till Järna Rotaryklubb för projektet Besöksväg Sörmland Projektet tar, förutom den informativa bi- ten fasta på den diffusa belastningen och kan om tillräckligt goda resultat nås kan projektet senare fungera som modell för övriga områden runt Östersjön. Nära sammanknutet med detta är Myr- backa RK:s projekt där klubben förbinder sig att fungera ekologiskt och klubben belönas för detta med ett hedersom- nämnande. Förutom de pris som bedömningsgrup- pen fördelat vill vi också gärna se att Visby RK fortsätter med sitt stipendiatprojekt som också får ett hedersomnämnande. Gruppen anser att Rotarys uppgift här när- mast borde vara att genom utnyttjande av sina nätverk använda befi ntliga stipendie- källor, vilket det fi nns rikligt av i form av fonder. Ytterligare vill vi ge Hesperian RK ett he- dersomnämnande för den goda men mycket krävande idn om utmaningar till företag och myndigheter, vi tar gärna del av ett modellprojekt utfört av klubben: Slutligen vill vi också till Oulu-Meri RK ge ett hedersomnämnande den korta och slagkraftiga slogan klubben ställt till all- mänt förfogande. Arbetet fortsätter Bedömningsgurppen uppmuntrar för- slagsställarna att arbeta vidare på deef ina iderna och sträva till en sådan samverkan mellan klubbarna att reella resultat kan uppnås. För egen del fortsätter bedöm- ningsgruppen sitt arbete med etablering- en av fungerande kontakter till de länder där vi inte ännu kommit till skott. Vi fort- sätter också samarbete med The John Nur- minen Foundation, som är på väg att im- plementera fosforreduceringssystem a la St Petersburg också i polska städer med huvudstaden som första mål. Text: Börje Thorström, tävlingssammankallare, Ekenäs Rk Stockholm City Första Frukost Rk Kommunikation i realtid Ett stort antal organisationer runt Öster- sjön från samhälle, vetenskap, industri, nä- ring, banker och ideella organisationer har sedan 90-talets början satsat allt mer på att rena Östersjöns vatten. Kunskapsnivån är hög. Väl genomarbetade projekt drivs runt havet. Olika indikatorer för att mäta förändringar har fastlagts och strategiska mätpunkter har utsetts. Kommunikation via protokoll och handlingar, rapporter och webbsidor är omfattande. Man är inom de olika organisationerna väl uppda- terade på vad som har gjort och vad som planeras. Olika insatser, såsom forskarrap- porter och en del projekt, kommuniceras till allmänheten via massmedia. Intensite- ten ökar när miljön kraftigt försämras, som exempelvis vid perioder för algblomning. Men det saknas en väl genomtänkt och enkel kommunikation till allmänhet eller hushåll och till alla som arbetar med insat- ser för ett renare vatten bl a källorna för utsläpp från samhälle, industri, jordbruk, skogsbruk, fi ske, transporter m fl . Rapportering via etermedia Vårt förslag är att Rotary International runt Östersjön och i anslutande länder, där till- rinning fi nns, tar initiativet, bygger upp ett insamlingskonto och påverkar samverkan- de organisationer med HELCOM i spetsen Priser och hedersomnämnanden
17
17Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Öst ersjön att utarbeta ett tydligt och kontinuerligt rapportsystem för TV, radio och annan massmedia av samma karaktär som Börs- nyheter och Väderlekstjänsten. Man rapporterar dagligen ändringar avse- ende indikatorer på väl utvalda platser runt inlandshavet via uppläsning, på karta och tabeller eller som rullande informationsrem- sa på TV-skärmen.Detta kompletteras med rapporter och intervjuer om intressanta pro- jekt, forskarresultat och viktiga beslut. Östersjön - mot ett renare hav - kom- mer i fokus hos allmänhet och olika ak- törer. Man kommer att förstå mer och ytterligare engagera sig. Förändringar i positiv riktning påskyndas. Internatio- nellt intresse kommer att riktas mot Östersjö-området. Kommunikationsi- dn exporteras och utveckling, investe- ringar i området ökar. Folk runt Öster- sjön blir mer motiverade och drar sitt strå till stacken - You and Me Clean the Baltic Sea. Rotarys engagerade nätverk, kompetens och övergripande insatser i våra närområ- den blir tydligare. Det är inte bara ett an- tal gubbar, som samlas till lunch! Kontak- ter och utbyten mellan klubbar och rotarianer i hela området ökar och denna nordliga del blir uppmärksammat inom hela rotaryvärlden. Ett renare Östersjö blir kärnan i ett område där man känner sig trygg, trivs, vill bo, ver- ka och känna sig stolt över. idag på eftermiddagen ökade algblomningen på Östersjön, fältet växer nu upp mot Åland och beräknas omringa ögruppen om några dagar . Fri tolk- ning av Stockholm City Första Frukost Rk:s rapporteringsförslag..
18
18 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Onsdagen den 17 september började clownen Mike sitt arbete på Växjö Lasa- retts barn- och ungdomsklinik. Som sjuk- husclown bestod arbetsuppgifterna av allt från tillverkning av ballongleksaker till ma- giskt trolleri. Frivilliga personer, organisationer och fö- retag har skänkt pengar till Clown KULtur i Växjö med syftet att kunna glädja sjuka barn med besök av sjukhusclownen Mike. Växjö Rk gick in med 15 000 kronor och tryggade därmed Clownen Mikes verk- samhet på barn- och ungdomskliniken ett halvår framöver. Mike kommer att besöka lekterapin på Växjö Centrallasarett en gång i månaden un- der hela hösten, berättar sjukhuspräst Anders Nordmark som tillsammans med lekterapeut Kerstin Bergdahl initierat projektet Clown KULtur i Växjö. Insamlingarna kommer att fortsätta och en förhoppning är att projektet skall hitta fi nansiärer även under våren. Clownbesöken är mycket uppskattade och lyser upp tillvaron för alla barn och ungdomar under deras sjukhusvistelse. Clownen Mike, som heter Mikael Jonasson till vardags, är även utbildad pedagog och helt fantastisk på att ta barnen, berättar avdelningschef Gunilla Liljenberg. För Växjö Rk är det viktigt att kunna stödja barn och ungdomar på lokal nivå. Klubben har även under en längre tid bedrivit rast- fadderverksamhet på skolorna tillsammans med Röda Korset och pensionärsförening- arna ett projekt som blivit mycket upp- skattat av såväl elever som skolledning. Louise Wargklev Text & bild Carl-Gustaf Göthe, president Växjö Rk, clownen Mike och sjukhuspräst Anders Nordmark i samarbete. Sjukhusclownen Mike trollar för Leon Kyolaba. Växjö Rk sponsrar sjukhusclown Bo Lingserius 08-556 069 28 070-723 10 40 Auktoriserad mäklare & Rotarian BOETGRUPPEN
19
19Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Hjofl ickan Kajsa Johansson är nu inne på sitt tredje år som hjälparbetare i Mocambi- que. Detta år kommer hon att jobba för Kooperation utan Gränser med placering i det lilla samhället Cuamba i norra delen av landet. Den lokala hälsovården stöds av Kajsas tidigare arbetsgivare Afrikagrup- perna. Hälsovårdens stora utmaning är att försöka få bukt med hiv och aidsplågan. Ar- betet går ut på att informera främst ung- domar, genomföra hivtester samt att lindra plågorna för de aids-drabbade. Kajsa vill stödja det nationellt tagna beslutet att fl ytta in de befi ntliga testklinikerna och ungdomsmottagningarna till sjukhus eller vårdcentralområdena vilket ger en massa bonuseffekter. För Cuambas del har ett nytt hus uppförts på sjukhusområdet för detta ändamål med stöd av bland annat svenska Sidapengar på 75 000 svenska kronor men bygget har inte kunnat färdigställas på grund av en brist på cirka 30 000 kronor som inte verkade få någon lösning. Snabb företagssponsring När Kajsa fi ck detta klart för sig i juni månad i år så kontaktade hon Hjo Rk som under de tidigare två åren hjälpt henne med stöd till ett projekt med informationsrefl exer till unga samt ett projekt med skrivböcker till skolungdomar. Med de goda erfarenheterna från Kajsas ledning av dessa projekt så var det inte svårt för Hjorotarianerna att princi- piellt stödja detta. Eftersom Hjoklubben också stödjer läkarmottagningen i Mutomo, Kenya, i ett vattenprojekt som leds av rotary- klubben June i Jönköping så var goda råd dyra att få fram pengar också till Kajsas pro- jekt. Rotarys distriktsfond kunde tyvärr inte avdela snabba pengar till byggprojekt som väl detta måste rubriceras som. Det var nu som två Hjoföretag, Ajjo produktion AB samt Wennergren Byggnads AB, båda i bygg- och fastighetsbranschen, med kort varsel med- delade att de ställer upp ekonomiskt med drygt hälften medan rotaryklubben ställer upp med den andra hälften. En extra pott på 5 000 kronor har nu också kunnat skapas för konstnärlig utsmyckning av kliniken. Beskedet om att fi nansieringen är klar har mottagits med glädje av Cuambabor och de lokalt ansvariga för projektet. Utöver det att den viktiga kliniken nu blir färdigställd så bi- behålls också sysselsättningstillfälle för de lokala byggföretagen. Inriktningen är att kli- niken ska invigas före sommaren 2009. Det känns gott att kunna göra gott tycker alla de inblandade i projektet! Bo Månsson, Hjo Rk S v e r i g e Vad förtjänar ditt företag? Kontakta oss. Vi ger svaret! T-021-448 04 48 t M-070-515 03 41 infoadream.se t www.adream.se f ö r e t a g s s t y l i n g i n f o r m a t i o n s i n r e d n i n g s t o r y t e l l i n g Kajsa Johansson och koordinatören Ibraimo Pereira framför den blivande kliniken. Hjo startar viktigt projekt i Mocambique Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 0 533-161 58 sten.g. svenhagevinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor www.vinsten.se Vinresor
20
20 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Lomma-Bjärred Rk har gjort Lomma strand tillgänglig för alla rampen från trottoa- ren ner till paviljongen för äldre, yngre och funktionshindrade är byggd och invigd! I samband med rotarydagen den 15 mars i Distrikt 2390 presenterade Lomma-Bjärred Rk ett initiativ som gör stranden i Lomma tillgänglig även för funktionshindrade och äldre. Med egna och sponsrade medel byggs en ramp och en strandpaviljong. Stor hjälporganisation Rotarys motto Osjälvisk Hjälpsamhet innebär att vi gör insatser som kommer alla i samhället till del. Vi är ju en av de största icke-statliga biståndsorganisationerna i världen som t.ex. i samarbete med WHO poliovaccinerat 2,5 miljarder barn och där- med lyckats med att minska antalet insjuk- nande från 300 000år till ett par 100. Vi bidrar självklart till Polioutrotningen, Lä- karbanken, U-fonden och mycket annat. Dess- utom vill vår klubb gärna göra något som kommer medmänniskorna i vår närmiljö till del, tycker Anders Widesjö, past president och Ulf Berntsen president i Lomma-Bjärred Rk . Eldsjälen och den som varit rotarypavil- jongens projektledare är Göran Tufvesson. Ramp och paviljong har utformats tillsam- mans med Cristina Urban på barnhabilite- ringen i Lund, som haft synpunkter på hur den skulle kunna användas och Centerlöf & Holmberg som ritat den utifrån de speci- fi cerade förutsättningarna. Kommunal applåd Redan i mars 2008 var sensationellt nog alla tillstånd är klara. Och som kommun- styrelsens ordförande i Lomma - Thomas Håkansson - sade i sitt invigningstal: När Lomma-Bjärred Rk bad att få bygga en ramp och en paviljong på Lomma strand, så att även rörelsehindrade kan komma ner till stranden vad kan man säga utom: Självklart! Och även om detta är en av de mest synliga insatser Lomma- Bjärred Rk gjort så fi nns där en hel del an- nat som vi i kommunen har stor glädje och nytta av mentorverksamhet med skol- personal t.ex. och stipendier till ungdoms- ledare för att nämna några. Jag är stolt över att få vara den som initierar invig- ningen av denna paviljong. Göran berättar att vi rätt tidigt fi ck kom- munens välsignelse. Vi i klubben lade en grundplåt och därefter var tanken att låta företag och privatpersoner köpa plankor och på så sätt bidra till fi nansieringen av projektet. Dessutom hoppades vi givetvis också på samarbete med byggherrarna i Lomma hamn. Ett problem vi plötsligt stod inför i juni var att ingen hade tid att spika ihop rampen. Efter att ha tuggat på naglarna en stund så visade det sig att Byggmästarn i Skåne kunde avdela personal för att skruva sam- man ramp och paviljong. Det gick åt 1.5 km. virke, 4 000 skruvar, to- talytan är 112 m2, paviljongen 56 m2 med tio bänkar. Folkligt på rampen Och det riktigt roliga var att ramp och pa- viljong kom till användning direkt det var alltid folk på den det visade sig att det var ju ett lättare sätt att få barnvagnar med sig ned till stranden. Men just att man även med rullstol eller rullator mycket en- kelt kunde komma ända ned till vattenbry- net var fantastiskt tyckte många. Vi fi ck 60 sponsorer 50 privata och 10 före- tag. Totalt sett blev det nästan 100 000 på kreditsidan, men så är det ju så att rampen skall bevaras under vintern har Lomma Kommun ställt sig positiva till att göra, den skall försäkras och sist men inte minst un- derhållas. Slutkalkylen är inte helt klar ännu! Men just det faktum att en förhållandevis li- ten klubb 50 medlemmar kan ställa upp och samla ihop så mycket pengar för ett synnerligen lokalt välgörande ändamål tycker vi att vi kan sträcka oss för ordentligt. Juris Neret Lomma-Bjärred Rk Stranden öppen för funktionshindrade genom Lomma-Bjärred Rk 70 personer var med på invigningen och sköljde ner krustader med cider foto: Juris Neret. Viktora Velin klipper bandet fl ankerad av invig- ningstalarna Thomas Håkansson kommunstyrel- seordföranden i Lomma, Anders Widesjö president i Lomma-Bjärred Rk när projektet startades samt Göran Tufvesson projektledare foto: Juris Neret.
21
21Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Den 29 september 2008 var en historisk dag i Örebro Västra Rk. Då delades det ut inte mindre än tretton Paul Harris Fellows- medaljer till medlemmar och andra som gynnat det stora hjälpprojekt på Sri Lanka som klubben initierat, och i samarbete med Rotary Foundation samt ett fl ertal klubbar i Sverige också fi nansierat i tsuna- mikatastrofens efterföljd. Totalt har cirka 1,2 miljoner kronor insam- lats i Sverige. Denna summa har sedan Ro- tary Foundation plussat på med 75 000 US-dollar, så att det totalt blivit 250 000 US-dollar i ett projekt som beräknas ha hjälpt fl era hundra föräldralösa barn av olika etnicitet med mat, kläder, transport- möjligheter till skolor, utrustning för yrkes- utbildning m.m. Klubbpresidenten Anna-Karin Pantzar och PDG Stig Dahllöf hjälptes åt med medalj- utdelningen. Mottagarna var dessa: PHF med fyra safi rer: Leif R Carlsson, Tors- ås-Bergkvara Rk. PHF med tre safi rer: Göran Arveståhl. PHF med två safi rer: Roland Palmr. PHF med safi r: Olle Larsson, Peter Larne och Ulf Larsson. PHF: Ewa Bolwig, Bo Tivell, Per Anderberg, Nora RK, Bengt Stridh, Kalmar Rk, Larz Lundberg, Börje Larsson, Örebro Södra Rk och Rikard Löw. Totalt har Sri Lanka projektet berättigat till 140 PHF: er på olika håll i landet. Bo Pettersson Sve r i g e Torsås-Bergkvara Rk vill främja goda gene- rationsmöten genom att initiera verksam- heten Senior i Skolan. Genom samarbete med Torsås kommun och Folkuniversitetet har man haft en grundkurs för dem som har lust att vara resurspersoner i skolan. Dessa kommer att ideellt hjälpa till mellan två timmar till några dagar i veckan. Senio- rerna väljer själva i vilken skola och på vil- ken nivå de önskar vara. Skolans behov och seniorens intresse avgör vad man ska göra. Fem gick i första kursen. Efterfrågan på sådan resursförstärkning från skolans sida är stor. Torsås-Bergkvara Rk räknar med ny introduktionskurs varje termin. Kursen följer Karlskronamodellen. Fritz Schaefer gläds åt att verksamheten nu kommit igång. Behovet är stort. Många elever har ingen kontakt med äldre, vilket är förödande. Barn och ungdomar behö- ver praktisk hjälp i skolan som läraren inte hinner med men framförallt kontakten och samtalet med en äldre är viktigt för den unges förståelse för livet. För senio- rerna är det här en möjlighet att hänga med i dagens samhälle - en kick som håller en ung och vital. Kursavslutning för seniorer i skolan Kulram och hjälplärare lättar upp mattelektionen Torsås satsar på seniorer i skolan Ewa Bolwig en av PHF-mottagarna på den stora medaljutdelningen i Örebro Västra Rk. PDG Stig Dahl- löf delar ut PHF- medaljen. Presidenten Anna-Karin Pantzar i mitten har just läst upp motiveringen. Tretton PHF:are efter Sri Lanka-projekt
22
22 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden S v e r i g e Storgatan 24 1 tr Tel 013-35 22 30 www.winslowtravel.se På spaning efter Japans själ. En resa som ger dig bakgrund, kunskap och upplevelser av Japans kultur, religion och estetik 28 mars - 7 april 2009 Rotary Distrikt 2410, Linköping-Östergötland, arrangerar denna resa som är öppen för alla Rotarymedlemmar. Vi besöker Tokyo Kejsarstaden, Hakone med varma bad, Kyoto kulturhuvud- staden, Hiroshima och Osaka handelsstaden. Vi besöker Japan när det är som vackrast och då körsbärsträden blommar - Sherry Blossom time. Resan ger dig bakgrund till Japans kultur, samhällssystem, industri och handel, religion och estetik. Idgivare och reseledare är Anders Törnvall, Linköping, Rotaryan och professor i Interkulturell Kom- munikation med inriktning mot Asiatiska kulturer och med 20 års erfarenhet av gruppresor till Japan och vistelse där. I Japan kommer vi också att träffa den svenska affärsmannen och Rotaryanen Mats Bruzaeus, bosatt i Japan, som kommer att skräddarsy ett program där vi också kommer att träffa Rotaryvänner i Japan för att knyta kontakter och få en inblick i bland annat Japansk affärskultur. Kontakta Winslow Travel AB redan idag för att beställa program. Resan är begränsad till max 30 deltagare. Vi planerar också en kultur- och samhällsresa till Hongkong porten till Kina, Taiwan den produktiva och omstridda ön samt Korea med besök bl a vid Pyong Yang, gränsen till Nordkorea. Gränna Rk delar ut pengar Gränna Rk har vid ordinarie sammankoms- ter på Gyllene Uttern den 9 september 2008 genom presidenten Måns Borglin överlämna insamlade medel till Sjöräddningssällskapet på Visingsö. Den 16 september överlämnades en check till Gambiagruppen, som skall användas för ett kvinnoprojekt i Gambia. Claes von Sivers Gränna Rk Under sin 60-åriga historia har Nässjö Rk producerat 3 000 veckobrev vilka en kom- mitt gått igenom och läste valda delar ur vid jubileet i oktober 2008. Smått och stort passerade revy i Perolof Holsts kåseri om vad som tilldragit sig i klubben. Avsaknad av bekvämlighetsinrättningar, speciellt för damer, var ett ämne från de ti- digare åren liksom att mjölk började säljas i glasfl askor. Det är väl många som minns att man gick till mjölkaffären och fi ck mjöl- ken i medhavd kruka dessförinnan. Klubben har engagerat sig i Polio Plus- kampanjen och nu på senare år även i upp- följningen för utrotning av sjukdomen. Livräddningsprojektet på 2000-talet, ett initiativ från Nässjö Rk, har blivit mycket uppmärksammat även på högre rotaryni- vå. Projektet handlar om information och stöd till ungdomar som mår dåligt samt deras föräldrar. Bakgrunden är att alltför många ungdomar tagit sina liv. Tema hedersrelaterat våld Nässjö Rk ger sig i kast med svåra och tunga projekt. Det aktuella och nya projek- tet är att ägna sig åt ämnet hedersrelaterat våld. Genom bl a föredrag på skolor hop- pas man kunna bidra till ändring av attity- der och värderingar. Ämnet är svårt, medger presidenten Bo Arencrantz, men tillägger att man ändå vill försöka åstadkomma en förändring i posi- tiv riktning. Vid jubileet fi ck medlemmar som varit med i klubben från 40- och 50-talen och som gjort förtjänstfulla insatser ta emot PHF-nålen med safi r. Dessa var Sven-Gösta Stenberg, Gunnar Randholm och Nils-Gus- taf Karlsson. Äldsta medlemmen i klubben är Eric Wal- lin, som uppmärksammats speciellt i en skyltning inför jubileet i ett bankfönster i Nässjö. Under de senaste 24 åren har Eric snidat en presidentklubba i trä till årets president. Dessa klubbor fanns nu med i exposn. Det bör tilläggas att respektive presidents klubba på något sätt var anpas- sad till mottagaren och därför synnerligen personlig och uppskattad gåva. Birgit Tyrus Små och stora frågor under 60 år i Nässjö Rk Med en utställning i ett bankfönster kunde Nässjö- bor och andra ta del av Nässjö Rk: s 60-årshistorik GLOW UV400 YDQFHUDG YDWWHQUHQDUHPHG 89OMXVOWUHULQJIU KHPPHWIULWLGVKXVHW HOOHUKXVYDJQHQ 5DEDWWIU5RWDU PHGOHPPDU 5,1 ZZZJORZLQWHUQDWLRQDOQHW
23
23Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Finnvedens Rk, höll sista veckomöte i okto- ber hos bygdens främsta fl ygplansbyggare Lasse Lindell i småländska Forsheda. Det blev en grundlig lektion i hur man själv bygger sitt fl ygplan och inte minst i det re- gelverk som omger denna minst sagt udda verksamhet. Lasse Lindell förberett kvällen så att olika moment i byggandet spegla- des på ett mycket pedagogiskt sätt. Urvalet av trävirke är naturligtvis kritiskt i ett fl ygplan vars konstruktion baserar sig just på detta material. Åtskilliga meter virke har kasserats och endast efter noggranna tryck- tester kan enstaka träribbor fogas samman till det som skall bli den bärande delar i pla- net. Alla testämnen måste noga märkas upp, protokoll på genomförda tester skrivas och attesteras för att sedan ligga till grund för bygginspektörens godkännande . Många skikt Vingbeklädnaden är en typ av polyester- duk som först limmas på vingspanten och därefter spänns upp genom att använda ett strykjärn som värmekälla för krymp- ningen. Här fi ck klubbens medlemmar lim- ma skrotbitar på en ram och därefter vär- ma duken till en hårt spänd yta. Inte mindre är 6 skikt av underlagsfärg går det åt innan slutliga kulören på planet kan sprutas på. Den aktuella typen i Lasse Lindells garage heter SE 5, ett stridsplan från första världskri- get, men bara i 34 skala. En dubbeldäckare förståss! Planet är tillåtet för avancerad fl yg- ning och kommer med all säkerhet att väcka berättigad uppmärksamhet inte minst för modellen av en kulspruta som sig bör sitter monterad framför föraren. På den här typen hade engelsmännen ännu inte kommit på iden hur man skjuter genom propellern och orsakade själva fl er haverier för de sina än de egentliga luftstriderna mot tyskarna. Hemlig take off Lasse Lindell har tidigare byggt ett mo- dernt reseplan av typen RV 5 som han fl i- tigt avänder från sin bas på Feringe Flyg- fält. Detta plan är konstruerat i aluminium och plast. Efter nästan 50 år som aktiv fl y- gare har han 2800 timmer i luften och ständigt nya äventyr i sikte. S v e r i g e Besök hos bygdens enda fl ygplansfabrik Seilbåtutleie på 71 n.br. Vi har tilbudet - du har valget! North Cape Sailboat Charter vil gjennom sitt utleie for- midle kystopplevelser i Norges Nordligste farvann til seilentusiaster som önsker å utfordre det ekstreme, dog innenfor trygge rammer. Natur, stedlige kulturelle opplevelser, lokal kunst, i skjönn forening alt etter ferdens fremdrift, vil med seilasen gi inntrykk som alri slipper tak. Eldorado for fritidsdykkere som elsker gourmetmat direkte fra havet. Kråkeboller og king crab nnes i store mengder i våre fjorder. Mer info: www.northcapesail.no Honningsvåg På frågan när planet kommer att premiär- fl yga blev svaret - Hemligt! Ett är dock säkert. Medlemmarna i Finnvedens Rk kommer sä- kert att göra en och annan utfl ykt till Feringe Flygfält i sommar för att se det unika planet i sitt rätta element. Kjell Svensson Finnvedens Rk Varje träribba är noggrant utvald och avpassad för ändamålet. Lasse Lindell t.h.visar vingens olika delar för fr.v.Thomas Sköld, Nils Blomn, Lars Jacobsson, Arne Ekedahl och Bengt Forsberg
24
24 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Under två soliga men något kalla dagar i september genomförde Ljungskile Rk årets ungdomsläger för de utländska ro- taryungdomarna i distrikt 2360. Årets ung- domsläger hade en annan utformning än tidigare läger. Efter att under sju år varit ett vildmarksläger under ledning av entusi- asten Mikael Nilsson var det nu dags att göra något annat. Segling med TS Britta! Tydliga seglatsuppgifter För att lite ge en bakgrund till seglingen med TS Britta och landskapet Bohuslän, började dagen med ett besök på Bohus- läns Museum. Under befäl av trygge befälhavaren och rotarianen Bo Wingqvist seglade vi sedan ut från Uddevalla hamn tillsammans med 13 förväntansfulla ungdomar. Efter säkerhetsgenomgång delades vi in i grupper för att tjänstgöra ombord. Navi- gering, rorsman, utkik och hjälpa byssans personal var de uppgifter som vi skulle göra. Det navigerades, utkikades, styrdes, diskades och betraktades. Vi gick i strålande sol genom en fantastisk natur utmed Bohusläns fjordlandskap mot Skaftö och Grundsund. Tänk att få styra under Nötesundsbron med bara en halv- meter mellan bro och masttopp! Detta måste bli ett härligt minne. Lyrisk naturupplevelse Efter en mycket god middag, som vi åt på däck, kom vi till denna pärla i vårt vackra landskap - Grundsund. Efter en tilläggning med yttersta fi ngertoppkänsla tog vi en promenad genom byn. Detta blev en mycket uppskattad vandring genom trånga gränder och doftande kaprifol. Sol- nedgång över ett stilla Västerhav samti- digt som en fullmåne gick upp över sjöbo- dar och bohusvita kaptenshus, vad mer kan vara vackert. För fulla segel Nästa dag purrades vi tidigt och TS Britta lämnade Grundsund för att sätta segel på Gullmarn. Det kämpades och drogs i fall och skot. Så småningom blev det tyst, motorn var avstängd och vi seglade mellan grani- På väg ut från Uddevalla mot Uddevallabron smakar det fi nt med en kopp kaffe foto: Mårten Palm. De här deltagarna var med. Fr. v. stående Yuri från Japan, Aaron från USA, Ashley från Kanada, Emily från USA, Ulla, ledare, Lars-Magnus, ledare, Kyle från Kanada, Sean från USA, Joshua från Australien, William från Australien Evelyn från USA och Emily från USA. Sittande fr. v. Johan från Sverige, Mauricio från Mexiko och Ella från Australien. Fattas på bilden gör skepparen Bo, bästeman Jan och fotografen foto: Mårten Palm. De fantastiska måltiderna serverades ute på däck foto: Mårten Palm. Utbytesstudenter seglade med TS Britta
25
25Nummer 8. 2008 . Rotary Norden tröda klippor förbi den lilla ön Bonden. Vi fi skade, slog knopar, frös lite, men det var ett härligt gäng av ungdomar som umgicks, samtalade och bara var ombord på TS Brit- ta under dessa två dagar, 13-14 september. Bakgrunden till klubbens ungdomsläger är Stig-Göran Olovsons Minnesfond, som också delvis bekostar lägret. Fonden star- tade för att möjliggöra samvaro mellan utbytesstudentarena i distrikt 2360. Ett stort tack till besättningen på TS Britta för fantastisk god mat, härligt mottagande och instruerande i navigationens och seg- lingens sköna konst. Lars-Magnus Olovson Sve r i g e www.revent.nu 063-431 63 inforevent.nu REvent Golfresor Våren 2009 TURKIET Flygskatter tillkommer 4 Golfhotellet PHENICIA I priset ingår: - flyg tr - golfbag på flyget - dubbelrum inkl. halvpension - 4 greenfee på Citrus Golf - all transfer samt golfvärd Prisexempel 7.300:- avresor mellan 132 - 244 5 Golfresorten SIRENE Hotell Phenicia har varit vårt huvudhotell sedan 9 år. REvent gästerna välkomnas med öppna armar! Här finns Tunisiens största golfanläggning Citrus golf med 45 hål. Två x 18-hål samt en 9 håls par 3. Sirene Hotell och Antalya Golf är den populäraste golfresorten i Turkiet. Ultra all inclusive - VIP-transfer. Egen strand, SPA, tennisbanor m.m. Här finns två välskötta banor av mycket hög kvalite. Be st äll vå r br os ch yr ! PORTUGAL 4 Costa da Caparica Hotell Costa da Caparica, endast 1,5 mil från Lissabon vid Atlantkusten. 3 mycket fina banor erbjuds. Flera restauranger längs strandpromenaden. Aroeira består av två kuperade mästerskapsbanor i ett vackert landskap I priset ingår: - flyg tr, golfbag på flyget - havsusikt inkl. frukost och 4 middagar - 5 greenfee på Aroeira & Quinta do Peru - golfvagn, all transfer samt golfvärd. Prisexempel 8.290:- avresor mellan 72 - 184 I priset ingår: - flyg tr - golfbag på flyget - dubbelrum inkl. ultra all inclusive - 4 greenfee på Antalya Golf - VIP- transfer samt golfvärd! Prisexempel 10.240:- avresor mellan 142 - 244 TJECKIEN 4 Quinta da Marinha I priset ingår: - flyg tr, golfbag på flyget - 7 nätter i bungalows inkl. frukost 6 dagsgreenfee, resa på egen hand. Prisexempel 7.090:- avresor mellan 142 - 212 samt 282 Hotell Quinta da Marinha , här erbjuds boende direkt på banan i Bungalows. Det exklusiva och nyligen renoverade hotellet ligger 30 km från Lissabon. 4 Hotell VILA TITANIA I priset ingår: - flyg tr - golfbag på flyget - 7 nätter på Vila Titania inkl. frukost - all transfer - Golfpasset med 5 greenfee på 5 olika banor, samt golfvärd. Prisexempel 9.520:- avresor mellan 264 - 175 Hotell Vila Titania har blivit vårt huvudhotell i Karlsbad då de erbjuder en familjär atmosfär där hotellet ligger i en stor villa med egen trädgård. Alla badrum har jacuzzi. Här spelar ni på 5 olika banor. Ett 50-tal rotarianer från samtliga lokala klubbar deltog i en manifestation på Stora Torget i Nyköping nyligen. Nyckelskramlandet på torget i den sörm- ländska residensstaden startade för något år sedan. Vanligt folk ville markera mot att nationalsocialister delade ut fl ygblad och höll möten på torget och Storgatan i sta- den. Genom att bara stå på torget, ta upp sin nyckelknippa och skramla, markerar in- vånarna för tolerans och mångfald och mot extremism och främlingsfi entlighet. Manifestationen sker varje lördag kl. 12.00 och pågår under cirka en kvart. Stilla yttring av solidaritet En stilla, civiliserad yttring utan åthävor. Därför är både gamla och unga med, lik- som folk från skilda samhällsklasser och olika politisk tillhörighet. Sedan den sydafrikanske utbytesstudenten Frans Hancke olyckligt blivit knivhotad un- der sommaren, publicerade de fyra presi- denterna en debattartikel i lokaltidningen. Det som hände Frans får inte hända igen, var rubriken och budskapet. Nu följdes arti- keln upp genom att rotarianer deltog i den allmänna nyckelmanifestationen, vilket rön- te stor uppskattning och även uppmärk- sammades i lokalpressen. Bo Höglander, Nyköping Gripen Rk Fr.v: Bo Söderling, president i Nyköping Öster Rk, Gunnar Behm, AG och tidigare president i Nyköping Rk, Göran Andersson, president i Nyköping Gripen Rk, Anders Samuelsson, president Oxelösunds Rk samt reporter från lokaltidningen. Rotarianer nyckelskramlade mot främlingsfi entlighet Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se
26
26 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Primo oktober i år dro 15 medlemmer av Brevik Rotary Klubb med ledsagere til Li- tauen. Målet for reisen var barnehjemmet i Panevezys som har vrt klubbens prosjekt i en årrekke. Det startet som en vellykket vekselvirkning mellom profesjonssamar- beid på tvers av landegrensene og person- lig engasjement og innsats gjennom et lokalt arbeid for Litauen siden 1990- tallet. To medlemmer i Brevik Rotary Klubb må nevnes i denne sammenhengen: Henning degaarden som med sin bakgrunn fra samferdselssektoren og kontakt med buss-bransjen har kjrt over 50 busser til Litauen der de har fått et nytt liv. Det var spesielt moro at vi ble hentet med en tidli- gere Srlands Ekspress-buss på fl yplassen i Vilnius, forvrig den bussen Henning kjrte til Litauen for kort tid siden. Den andre er initiativtakeren til turen og vår reiseleder Erik Argren. Som leder for den internasjonale komiteen i Telemark Le- geforening i sin tid ble han sentral i samar- beidet mellom leger i Telemark og Litauen. En lege fra Panevezys hadde fortalt om bar- nehjemmet. Erik tok informasjonen med til rotaryklubben i Brevik som tok utfordrin- gen og bidro til at kjkken og bad i barne- hjemmet ble pusset opp. Siden både Hen- ning og Erik er rotarianere, har de srget for lpende informasjon om barnehjem- met til klubben, og det ble et prosjekt. Brevik Rotary Klubb har samlet inn og mekket sykler som Henning tok med i bus- sen til barnehjemmet. Så ble vi da også mtt av en delegasjon fornyde syklende barn da vi ankom! En gruppe har samlet inn småbarnsty med hjelp fra noen bar- nehager og en helsestasjon. Dette resul- terte i 10 m3 ty og utstyr. Også dette fi kk Henning med seg i en av bussene. Klubbmte med musikk Etter å ha hrt så mye om barnehjemmet på klubbmter var det med stor spenning og forventning vi dro avgårde. Frst fi kk vi et dgn i Vilnius med besk på slottet i Trakai og omvisning i hovedstaden. Det hrer med til historien at alle våre omvise- re og kjentpersoner hele tiden var folk som stilte opp gratis for oss. Besket i Panevezys startet med en fl ott aften i Panevezys Rotary Klubb. Vi ble un- derholdt med sang og folkemusikk. Det ble danset og servert god mat og drikke. Neste morgen dro vi rett til barnehjemmet og ble tatt i mot av direktr Sigitas Juozevicius. Barnehjemmet har 138 barn i alderen 0 til 18 år. Disse er fordelt på en småbarnsavde- ling med 60 barn under skolealder, den min- ste var bare en måned gammel, og en avde- ling for de strre barna som er organisert i familiegrupper med 6 - 8 barn i hver enhet. En liten kuriositet: Brevik Rotary arbeider også for å rekruttere yngre medlemmer, noe vi syns vi har lykkes godt med. Et bevis på dette er lille Jonatan på 3 måneder som var sammen med foreldrene sine på turen. Det er mor som er rotarianer, og en skal som kjent tidlig krkes ... Jonatan var nok den mest populre gjesten på småbarns- avdelingen denne dagen. Adoptivforeldre skes Omvisningen frte oss til et stort fellesrom hvor spente barn ventet. Vi fi kk overvre en imponerende forestilling der barna sang og danset for oss.. Selv om barna på barnehjemmet i Paneve- zys nok har det både godt og trygt sam- menliknet med mange andre og mindre heldige barn der og i andre land, er det et tankekors at ikke fl ere fi nner gode adop- tivforeldre. Reglene er slik at det frst må skes etter adoptivforeldre i Litauen. Hvis ikke det lykkes, kan barna frigis for adop- sjon til utlandet, og noen av barna er nå i andre land i Eurpa og i USA. Foto: John Lilleheil Tekst: Lene Ursula Nilsen Brevik Rk i Litauen med stor aldersspredning. Yngstemann i rd vogn. Fra Brevik til Litauen
27
27Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Nor ge Våre samfunn blir stadig mer gjennomsik- tige. Ikke for intet fi nnes det en bevegelse som heter Transparency International. Vi overvåkes på godt og ondt. Presidentvalget i USA minnet oss om hvilken jakt på detaljer man kan oppleve, iallfall hvis man er noe for seg selv. Rotary er noe for seg selv kanskje? Iallfall er en lignende organisasjon det, nemlig Den Norske Frimurerorden. Og den vil fort- satt ha noe av sin virksomhet for seg selv: Ritualene. Med års mellomrom kommer derfor en journalist på at her ligger det mrke hem- meligheter som krever avdekking. I hst har frimurerne i Norge fått gjennomgå. Anfrt av TV2 gikk en del av media ls på det man oppfattet som et utålelig nettverk for egne fordeler, godt hjulpet av en frafal- len broder i Trondheim. Samarbeid avvist -Det stormet en tid, men så la det seg, sier frimurernes talsmann, Helge Qvigstad til Rotary Norden. Det var ikke noe hyggelig mens det sto på. Vi opplevet at TV2 fullsten- dig overhrte vårt tilbud om informasjoner og samarbeid. De ble invitert til å beske oss, til å intervjue vår Ordfrende Mester, til opplysninger om habilitet for medlemskap og så videre, men de avslo tvert. Vi fi kk inntrykk av at formålet med reporta- sjen var å diskreditere og latterliggjre vår organisasjon, og da vårt tilbud ble avvist, trakk vi oss ut av det som kunne blitt et konstruktivt amarbeid, forteller Qvigstad. For endel år siden krevde en ilter fagfore- ningsmann i Norge at bevegelser som Ro- tary, frimurerne og andre skulle direkte forbys. Påskuddet var de lukkede nettverk, hvor utvalgte medlemmer kunne hste fordeler unndratt samfunnets kontroll. Gutta i korpset -Hvor er vi da, sier Qvigstad og refererer fra frimurer Leif A. Liers debattinnlegg i TV2: Han spiller i Kampen Janitsjar, og trenger han en rrleggertjeneste privat, så fi nner han en i korpset som gjr jobben for en hyg- gelig pris, sa Lier. Men jeg har aldri opplevd den slags kompisnota i min frimurerlosje! -Etiske holdninger er et viktig tema blant frimurerne, som i Rotary, slår Helge Qvig- stad fast.. I Norge er det omtrent 18 500 frimurere og litt under 14 000 rotarianere. Han er selv medlem av Gimle Rk og kjen- ner begge bevegelsene. -Det hele gled over etter en utrivelig uke, sier han. Og noe positivt kom da ut av oppstyret. Vi har merket ket interesse for å bli frimurer! Av ystein ystå Helge Qvigstad, Gimle Rk - og talsmann for frimurerne Frimurer-oppstyr i Norge Rotary Norden har tidligere nr 408 om- talt et vannprosjekt i Zimbabwe, et samar- beid mellom vennskapsklubber i fi re land: Norge, Danmark,Tyskland og Estland. Det ligger mye fi nt papirarbeid og byråkrati bak det vellykkede prosjektet. Orker man å gå i gang med disse hindringene? Fra prosjektleder Stein Nrve i Drbak Rk har vi mottatt en beskrivelse av hvordan midler kan vokse, selv om de i utgangs- punktet er temmelig beskjedne. Her er hans tall fra vannprosjektet: Drbak Rk betalte inn USD 1 600. De an- dre klubbene fulgte opp, og dermed had- de man USD 7 200. Vertsklubben i Zimbab- we betalte USD 100. Drbak-klubbens distrikt, D 2260 trådte til med USD 3 000. Dermed kunne Rotary International skjte på med 50 prosent av klubbenes tilskudd og 100 prosent av distriktets, med andre ord 3 650 pluss 3 000 USD USD 6 650. Dermed hadde vi til disposisjon hele 16 950 USD, et belp som skaffer vann til seks landsbyer og mange tusen barn og voksne. Hva koster dette oss? spr Stein Nrve. Og han svarer selv: -I vår klubb er vi ca 40 medlemmer. Vi beta- ler tilsammen 1 600 USD i året, noe som - med forbehold for dagens urolige valuta- kurser belper seg til pluss minus 40 re pr dag pr medlem. Neste år kommer også Sverige med i prosjektet. Vann til seks landsbyer. Er det verd 40 re dagen eller? Slik vokser våre penger
28
28 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden For distrikt 2250 Vestlandet ble 7. okto- ber 2008 en stor dag. Da fant nemlig den formelle åpningen av SOS-barnebyen i Livingstone i Zambia sted, i nrvr av presidenten i Zambia, Rupiah Banda, og en rekke andre notabiliteter. D 2250 var representert på privat basis ved AG Grete Sbe og PDG Einar Hope, med fru Mar- grethe. Med åpningen av barnebyen var frste fase av det frste distriktsprosjektet noensinne i 2250 sluttfrt. Beslutningen om å sette i gang et dis- triktsprosjekt i samarbeid med SOS-Bar- nebyer ble tatt på distriktskonferansen i 2250 i 2005. Hver rotarianer i distriktet skulle bidra med kr. 300 til prosjektet. Sammen med sttte fra Rotary Foundati- on gjennom en Matching Grant, har det samlede bidraget fra Rotary til Livingsto- neprosjektet blitt på ca. en million kroner. Fotballens barneby Barnebyen i Livingstone består av 15 fami- liehus med plass til 12 barn og SOS-mor el- ler -foreldre i hvert hus; en skole med plass til 360 barn i alderen 7-15 år; en barnehage med plass til 90 barn og en medisinsk kli- nikk med kapasitet til å behandle ca. 1500 barn pr. år, frst og fremst barn som er HIV AIDS smittet. Det skal i tillegg bygges en fotballbane i nrheten. Barnebyen i Livings- tone kalles for vrig ofte Fotballens Bar- neby, på grunn av at Norges Fotballforbund har bidratt med betydelige midler. Flere an- dre norske sponsorer har også bidratt. Midlene fra 2250s distriktsprosjekt er be- nyttet til innkjp av inventar til skolen, alt lokalt produsert, og datautstyr, undervis- ningsmateriell m.m. En stolt og entusiastisk rektor viste oss rundt i skolebygningene og redegjorde for planer og tiltak. Spesielt be- geistret ble han da han viste oss datautsty- ret med et tyvetalls PC-er og planene for bruken av dette i undervisningen. Et fl ott og gripende mte ble det også med skole- elever og barn i barnehagen, og ellers med barn i de mange familiehusene. I tillegg til barnebyene driver også SOS Barnebyer et omfattende Family Support Nor ge D 2250 og SOS-barnebyen i Zambia Foran rotaryplaketten på skolens hovedbygning ser vi fra v. AG Grete Sbe, PDG Einar Hope, rektor Fackson Ntaimo, Margaret Whitehead, Livingstone Rk og Margrethe Hope. Bli med på det 8. ski-VM for rotarianere, ta med familie og venner. Det konkurreres i slalom, langrenn og uphills, men det er skigleden og det sosiale skilivet som teller mest Sted: Alta Badia, Vakre Italia, 14. - 21. mars Påmelding; laro.neverolmail.net Inf: jonskauan.no eller jwold2online.no Skieventyr i Alta Badia Italia Program FSP i Zambia, spesielt rettet mot familier rammet av HIVAIDS. Foreldrelse barn integreres med familier eller skaffes en fostermor eller foreldrepar og bor hjemme hos disse. Bidrag gis i form av sttte til utdanning, grunnleggende hus- holdningsbehov og psykososial rådgiv- ning. Vi beskte fl ere slike hjem under fa- milieprogrammet. Dette ble sterke mter for oss, men samtidig mter som ga glimt av håp for fremtiden for disse barna. Optimisme og håp Vi beskte naturligvis også Rotaryklubben i Livingstone og bodde hos klubbmed- lemmer under deler av oppholdet. Klub- ben har ca. 30 medlemmer og utviser en imponerende aktivitet med hensyn til pro- sjekter og tiltak i nrmiljet. Samlet pro- sjektporteflje for klubben belp seg i for- rige rotaryår til ca. US 800 000, i frste rekke som Matching Grants. Noe til etter- tanke for noen hver av oss! Det ukelange oppholdet i Livingstone vil for oss vre et minne for livet, med sterke inntrykk av fattigdom, sykdom og nd, men samtidig av optimisme og håp for fremti- den, formidlet med vennlighet, gjestfrihet og smil og glede fra alle vi mtte. Og ikke minst har vi fått erfare gleden og opplevel- sen av at Rotary når frem til underprivili- gerte og trengende med sin humanitre virksomhet. Av PDG Einar Hope, Åsane Rk.
29
29Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Nor ge Det snakkes ofte internt - om at Rotary ikke bare har et aldersproblem, men også et PR-problem. Vi synes ikke alltid at vi får nok erkjentlighet i pressen og i samfunnet forvrig, for våre gode gjerninger. Det er noe i dette. Men det gjelder srlig riks- pressen, som Rotary Nordens hovedredaktr Håkan Nordqvist var inne på i forrige num- mer. Lokalpressen er mer åpne for våre hen- vendelser, naturlig nok. Men vi må stå på, og ofte servere media stoffet så å si på et slvfat. Et hyggelig eksempel på anerkjennelse fi nner vi i redaktrens lokalavis Akershus Amtstidende i Drbak, Amta blant venner. Drbak Rotaryklubb har helt siden frst på 1970-tallet påtatt seg ansvaret for den årlige TV-innsamlingen i kommunen, skaffe bsseb- rere og ordne med alt det regnskapsmessige. Etter årets aksjon til formål for Blå Kors, skriver lokalavisen i en lederartikkel bl.a.: I Frogn kommune har den lokale Rotary- foreningen ansvaret for gjennomfringen av innsamlingsaksjonen. Det har forenin- gen hatt i 35 år. Hvert eneste år siden 1973 har rotarianerne srget for bssebrere, rodeinndeling og tellekorps. Faktisk har Drbak Rk deltatt i den årlige, nasjonale innsamlingsaksjonen lengre enn NRK. I år hadde foreningen 130 frivillige bsse- brere i arbeid på innsamlingsdagen Det er ikke få timer ildsjelene i Rotary bru- ker for at innsamlingsaksjonen skal gå så greit som mulig. ... det er imponerende at Drbak Rotary har påtatt seg jobben i 35 sammenhengende år Vi vil rette en takk til Drbak Rotary for solid innsats. .. Takken smakte godt, men må vel også sies å vre fortjent. Noen som lar seg inspirere? Årlig fi nner det sted en landssamling av alle Rotarys utvekslingsstudenter som er i landet. I år var det distrikt 2270 som var tildelt ansvaret for arrangementet, og alle de 3 Bod-klubbene ble så utpekt til å vre vertskap for 24 studen- ter fra alle kanter av kloden primo oktober. Et slikt mte mellom ungdom fra forskjel- lige kulturer er sterkt tuftet på Rotarys grunnid:å arbeide for internasjonal for- ståelse, samhold og fred gjennom et ver- densomspennende fellesskap av personer fra forskjellige yrker forenet i idealet om å gagne andre. Ungdommene ble innkvartert på City Ho- tell. Frste samling var til fellesmiddag på kvelden. Det ryktes at det ble ut i de små timer fr alle kom til ro for å vre opplagt til lrdagens gjremål. De skulle nemlig ve for sine opptredener dagen etter. Lr- dag startet med fl ere velser fr lunch. Så var det av gårde til Molostua for fremf- ring av sine underholdningsinnslag. Her ble alle nsket velkommen av Bods ord- frer Odd Tore Fygle som også ga en rede- gjrelse om vår kommune. For det meste var det sang fra det land de representerte, fremfrt som solo eller i grupper. Der var gitarspill og vår egen Gi- sella fra Mexico viste oss sine fl otte danse- kunster. Det ble en fi n stigning i program- met, hvor siste innslag var rimelig godt innvd ellers hadde mange i gruppen fått seg en skikkelig dult fra sidekamera- ten! Som seg hr og br var alle studente- ne utstaffert med buttons, fl agg, vimpler, etc av alle slag på sine uniformer. En del rotaryanere og andre interessert var mtt frem, i tillegg til DYEO-korpset som samtidig hadde sin årlige samling her i Bod. Fra Molostua gikk turen til Tuv Steinalderboplass med tre av Stella Polaris raftingbåter. Her var det baking på steial- dervis, fi sking og mange fl ere andre aktivi- teter, blant annet ksekasting mot blink. Sndag 5. oktober var det omvisning på Luftfartsmuseet. Deretter var det lunch, oppsummering og kort samvr med DYE- Oene, fr alle reiste tilbake til sine vertsste- der og Rotaryklubber. Jeg tror studentene hadde et superfl ott opphold her i Bod. Av Harald M. Berg, Bod st Rk. I Molostua fremfrte studentene sine bidrag til underholdning og presentasjon. Studentsamling i Bod Klubbens chartermedlem og ildsjel Kjell B. Johan- sen har i alle 35 år hatt en fast hånd om disse inn- samlingene. Ros i pressen
30
30 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Tre av Eidsvolls internasjonale navn ble ut- nevnt til Paul Harris Fellows under Eidsvoll Rks 50-årsjubileum i oktober. Med sin musikk og sin idrett har de tre båret Eidsvolls navn over landegrensene. Frst ut var dansebandkongen William Kris- toffersen, musiker i og låtskriver for bandet Ole Ivars, som er kjent i alle aldre her hjem- me. President Per Kristian Tren i Eidsvoll Rk sa at William har gledet svrt mange i hele Norden med sine låter og tekster, og han har gjennom fl ere av dem uddeliggjort steder og personer i hjembygda. Deretter var dett tur for to medlemmer av den lokale Lionsklubben, nemlig kombi- nertkjempen og OL-gullvinneren Tormod Knutsen og sangerinnen Mona Julsrud. -Like stort som OL-gullet -Jeg har lest om mange som har fått Paul Harris-medaljen, men hadde aldri drmt om å få den selv, sa Tormod Knutsen, og takket hjertelig. Dette er like stort som OL-gullet for meg, sa han. Mona Julsrud står midt oppe i en verdens- omspennende konsertvirksomhet med noen av vår tids strste klassiske dirigenter. -Like- vel er du aktiv med små og store konserter i lokalmiljet, og nå blir du kanskje også pro- fessor ved Musikkhgskolen, sa president Tren i sin begrunnelse for tildelingen. Og festen gikk- Femtiårsjubilet hadde samlet henimot hundre deltagere, blant andre guvernr Aage Bjor i D 2260, samt representanter for mange av naboklubbene og fra fadder- klubben Lillestrm Rk. Og festtaler Thorvald Tande jr. var i stor- form, kunne Eidsvold Ullensaker Blad be- rette. Da var det nok ingen som kunne ha noe å utsette på stemningen. Kjente navn hedret på Eidsvoll William Kristoffersen er en frontfi gur i Ole Ivars, et av Nordens mest populre danseband gjennom snart en hel generasjon. Foto: Dag Mangseth. President Per Kristian Tren mellom Eidsvolls to andre PHF-ere, Tormod Knutsen og Mona Julsrud. Foto: John Granly. Helgen 24.- 26.oktober arrangerte Torgalmen- ning Rotary Klubb for 11. år på rad et RYLA se- minar for distrikt 2250, godt stttet av distrik- tets RYLA-ansvarlige PDG Egil J. Eikanger. 30 ungdommer fra distriktet ble samlet på Montana Vandrerhjem i Bergen, hvor de gjennomgikk et tettpakket program, som vekslet mellom forelesninger, gruppear- beid og en paneldebatt. Psykolog Jri Gytre Horverak fra Universi- tetet i Bergen hadde det faglige ansvaret og ble supplert av eksterne forelesere, del- vis fra Torgalmenning RK, samt et bredt sammensatt panel, bestående av ledere med bakgrunn fra industri, kommune, hel- sevesen, fi nans og Forsvaret. Deltakerne fremsto som en meget aktiv og ressurssterk gruppe og tilbakemeldin- gene synes å indikere nok et vellykket RYLA-seminar. Av Haktor vrevik, Torgalmenning Rk RYLA-deltagerne: Aktive og ressurssterke. Våken ungdom i vest
31
31Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Nor ge Sandnes Håndball HC startet i 1985 og har i dag 20 aktive spillere i alderen fra 16 til 50 år. Laget trener en gang i uken og spiller i Nor- ges Håndballforbunds serie for psykisk utvik- lingshemmede i region Sr Vest. Sandnes Sr Rk har gjort dette til sitt lokale serviceprosjekt og sttter laget med kr. 20.000,- årlig over en treårs periode. Laget deltar i tillegg i to årlige turneringer, Kolnes Cup i Haugesund og Landsturnerin- gen i håndball og fotball for psykisk utvi- klingshemmede. Landsturneringen i hånd- ball og fotball for voksne psykisk utviklingshemmede er klart det årlige hy- depunkt for spillerne. Samtidig koster dette en del i reiseutgifter for den enkelte. Sand- nes kommune betaler utgiftene til trener, men hver enkelt spiller må selv bekoste reise og opphold i forbindelse med landsturne- ringen. Sponsormidler fra Sandnes Sr Rota- ryklubb gjr det enklere for fl ere å delta. 70 lag deltok Det spilles i forskjellige puljer. Guttepulje, jentepulje og mix med diverse nivå. I årets turnering deltok totalt 70 håndballag. Hele arrangementet fokuserer på Glede Helse og Vennskap. Landsturneringen startet fredag med opp- marsj fra Åråsen stadion til sentrum. Langs gaten var det dekorert med LSK fl agg og en stor mengde ballonger. Arrangementet ble offi sielt åpnet av Ordfreren i Lille- strm. Etterpå var det grillfest med under- holdning av Thomas Steine og bandet Bjel- leklang. Kvelden ble avsluttet med dans. Festlig ramme Lrdagen etter kampprogrammet var det bankett med god middag, underholdning, dans til levende musikk og taler fra repre- sentanter fra Norges Fotballforbund og Norges Håndballforbund. En weekend med et tett og anstrengende program slik at det var en gjeng med slitne med glade deltakere som vendte hjem på sndag. De gleder seg allerede til Lands- turneringen i 2009. Av Arild Kastmann, Sandnes Sr Rk Sande, og Sande Rotary spesielt, har fått et nrt forhold til Dissimilis fordi bevegel- sens grnder og idemaker Kai Zahl har gjort sandesokning av seg. Det er ikke sik- kert at alle har fått med seg det, og kanskje spesielt ikke at han er en av de mest pris- belnte i landet akkurat på grunn av ideen med Dissimilis. Det var derfor naturlig at Sande Rotary in- viterte med seg 80 sandesokninger til forestillingen Jenny en annerledes ope- ra, som Dissimilis har satt opp på det nye operahuset i Oslo. Operaen er laget etter en ide av Kai Zahl, og handler om menneskesyn og hvilke verdivalg vi gjr, om menneskeverd, aner- kjennelse og respekt. Jennys selvflelse er ikke den beste og hun deltar ikke i det sosiale fellesskapet. Med ved å sitte på Ris stasjon i Oslo og be- trakte menneskene som går av og på trik- ken, får hun en flelse av å leve. Dette er hennes måte å tilnrme seg den pulse- rende virkeligheten vi alle er en del av. Det må kunne sies at ingen kan la vre å bli grepet av forestillingen, som blir pre- sentert med en iver og innlevelse som smitter så til de grader på alle som sitter i salen. For oss som var med fra Sande var hele situasjonen og atmosfren så intens at vi helt sikkert vil ha med oss denne opp- levelsen langt inn i vinteren. Sande Rotary vil takke Kai for en fantastisk forestilling, og vi håper at han bare fortset- ter med sitt arbeid for en gruppe mennes- ker i samfunnet som kanskje fler seg litt utenfor det etablerte A 4 samfunnet. Av Ivar Berg, Sande Rk Deltakerne fra Sandnes Håndball HCs lag i årets Landsturnering i Lillestrm. Håndball for psykisk utviklingshemmede Jenny, en annerledes opera Unge og entusiastiske skuespillere fra Dissimili: Tallberg Bjrlykke og Saga Haugland. Foto:Per Rdahl..
32
32 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Tammer Nova Rotaryklubin Nuoret nai- set johtamisurille projekti on hyväksytty osaksi Tampereen seudun lukioiden kurs- sitarjontaa. Kolmatta kertaa järjestettävä koulutus on laajentunut seitsemään luki- oon ja siihen osallistuu kaikkiaan 15 tyttöä. Paikat on rajattu 1-2 opiskelijaan per lukio. Johtamiskoulutusopiskelulla nuoret naiset voivat korvata lukiokurssin koulussaan hy- väksyttämättä suoritusta rehtorilla. Kurssia vetävä Tammer Novan presidentti Heidi Keso pitää korvattavuuspäätöstä hie- nona asiana. -Ainetta halutaan opettaa luki- oissa. On saavutus sinänsä, että tunnistetaan nuorten naisten tarve opiskella johtajuutta. Keson mukaan OPO:t innostuivat mahdolli- suudesta tarjota haasteita. Halukkaita tyttöjä- kin oli aikaisempaa enemmän tulossa kurssille. Myös pojat ovat ilmaisseet kiinnostustaan osallistua johtajuuskoulutukseen - haaste vaikka jollekin miesvaltaiselle klubille Johtotehtäviin Tammer Novan koulutusprojektilla kannus- tetaan nuoria tyttöjä valitsemaan aloja, jois- sa on mahdollista edetä esimies- ja johta- mistehtäviin. Kurssilla opiskelijat tutustuvat johtamiskirjallisuuteen, osallistuvat luen- noille ja haastattelevat naisjohtajia loppura- porttiaan varten. Projektin toteuttamiseen osallistuu myös pirkanmaalaisia yrityksiä. Kurssin opettajina toimivat klubin johtamis- koulutuksen ja psykologian ammattilaiset. -Muut klubilaiset on osallistuvat muun mu- assa haastateltavina, luomalla yhteyksiä yri- tyksiin, hankkimalla sponsoreita ja puhujia tilaisuuksiin, järjestämällä kurssiin kuuluvia juhlia ja niin edelleen, sanoo Heidi Keso. Toimintaa aiotaan jatkaa myös tulevaisuu- dessa. Keson mukaan kurssin sisältö uu- distuu jatkuvasti sitä mukaa, kun klubiin tulee uutta asiantuntemusta. Kuva ja teksti: Anne Heino, Tammer Nova RK Tammer Novasssa tapahtuu Intiassa kouluhanke Tammer Nova Rk:n kansainvälinen koulu- projekti Intiassa etenee. Projektin tarkoitus on tukea tyttöjen koulunkäyntiä, joka usein keskeytyy siksi, että kouluista puut- tuvat kokonaan saniteettitilat. Yhdessä in- tialaisen Bangalore Jeevan Bima Nagar -rotaryklubin kanssa Tammer Nova raken- taa kolmen rakennuksen saniteettitilat ja samalla Intiaan viedään tietoutta ympäris- töystävällisistä toilettiratkaisuista. Projek- tille on saatu Rotary Internationalin Mat- ching Grant -rahoitusta sekä lahjoituksia klubeilta ja useilta yksityishenkilöiltä. Teksti: Anne Heino, Tammer Nova RkKurssin vetäjä KTT Heidi Keso on tyytyväinen nuorten naisten innostukseen opiskella johtajuutta Projektista oppiaineeksi
33
33Nummer 8. 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Tervehdys Lapuan Rotaryklubista Lähetimme Martti Ahtisaarelle onnitte- luadressin hänen saatuaan Nobelin rau- hanpalkinnon. Aiheenamme oli Seppo J Saaren ideoima aloite, jonka teema selviää itse onnittelu- tekstistä. Oheisena tekstimme tiedoksi ja mahdollista tarvetta varten. Ystävällisesti tervehtien Martti Viitala, Lapuan Rk Arvoisa presidentti Martti Ahtisaari Lapuan Rotaryklubin edustajina esitämme kunnioittavat onnittelumme saamanne Nobelin rauhanpalkinnon johdosta. Uskomme, että saamanne kunnianosoitus edesauttaa aloitettamme, jossa maailman rotaryjärjestö RI ensimmäisenä kansain- välisistä palvelujärjestöistä perustaisi ra- haston turvaamaan arvokkaan työnne jat- kumista. Lapualla 10 päivänä lokakuuta 2008 Lapuan Rotaryklubi Martti Viitala Seppo J. Saari Presidentti Jäsen Tapahtui Suomenselällä Piirin 1390 kuvernööri Anna-Liisa Kiiskin- en vieraili Mäntässä syyskuun 2008 lopus- sa tutustumassa Suomenselän alueen ro- taryklubeihin. Jämsän Jokilaakson, Keuruun, Muuramen, Petäjäveden ja Vir- tain rotariklubit olivat Mäntän klubin vie- raina G. A. Serlachius- museossa järjeste- tyssä tapaamisessa. Tilaisuudessa PHF-arvon sai Mäntän Rk:n jäsen kaupun- ginjohtaja Ilkka Nikmo. Kuvassa vasemmalta Mäntän klubin presidentti Hannu Petjoi, kuvernööri Anna-Liisa Kiiskinen, kau- punginjohtaja Ilkka Nikmo ja lehtori Auli Nikmo Vuoden 2007-08 johtajuuskurssin päättäjäistilaisuudessa nähtiin iloisia kasvoja, joukossa olivat muka- na myös kurssilaisille puhuneet Imatran Rk:n kunniajäsen, eduskunnan ent. puhemies Riitta Uosukainen ja piirin tuleva DG Anna-Liisa Kiiskinen. Kuvat: Liisa Alftan.
34
34 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Governorin perinteistä klubikohtaista vie- railua korvaavat alueen yhteistilaisuudet ovat saaneet kiitosta piirissä 1390. Mah- dollisuutta valita yhteistyössä järjestettävä juhlatilaisuus arkisemman tarkastuksen sijasta on halunnut kokeilla valtaosa piirin klubeista. Suurimmissa avec -tilaisuuksis- sa on ollut mukana seitsemän klubia. DG Anna-Liisa Kiiskisen mukaan tavoittee- na on muun muassa lisätä klubien yhteis- toimintaa. Kiiskinen uskoo, että näin pysty- tään laajentamaan klubeissa vanhastaan vahvaa yhteisöllisyyttä entisestään. -Samalla pysytään organisoimaan vaikut- tavampaa toimintaa ja tuottamaan jäsenil- le yhdessä tekemisen kokemuksia. Se taas motivoi uusiin hankkeisiin ja auttaa muka- na olijoita jaksamaan. Kiiskinen korostaa, että kyseessä on vapaa- ehtoinen kokeilu. Halutessaan klubit ovat saaneet valita myös tavanomaisen DG- vierailun myös ne, jotka ovat olleet mu- kana yhteistilaisuuksissa. Teksti ja kuva: Anne Heino, Tampere Tammer Nova RK Kahden vuoden 2005-2006 RWPS fellow, Larissa Bruun, Kurikan RotaryklubinD-1380 -piirin rauhanlähettiläs, merkattiin Kurikan Rotaryklubin kunniajäseneksi lokakuun 2008 alussa naapuriklubien ja Kurikan In- nerWheelin tercity-kokouksessa. Larissa esitelmöi kokouksessa ajastaan sti- pendiaattina Queenslandin Yliopistossa, Brisbanessa, Australiassa ja opiskeluajan kenttäharjoitteluista ja esitelmätilaisuuk- sista maailmalla. Larissaa kuultiin aikaisem- min vyöhykkeiden 15-16 Rotary Instituutis- sa Tampereella sekä Kurikan kouluissa. Teksti: Aarre Asiala, Kurikan Rk Yhteisöllisyyttä laajennetaan kokeilulla Kaj Kusnetsov Yhteiskuvassa vas. Mike Brown USA, vaimonsa Tarja os. Pättikangas, ent. vuosivaihto-oppilas Arizonas- sa, vaihto-oppilas 2008 Jocelyn Coldrey Etelä-Afrikasta, PDG Aarre Asiala, Larissa sekä klubin presidentti Reijo Pättikangas. Mannerheimin Lastensuojeluliiton puheenjohtaja, professori Tuula Tamminen vetosi DG Anna-Liisa Kiiskiseen Lasten oikeuksien puolesta Tampereella järjes- tetyssä yhteis-tapaamisessa, jossa olivat mukana Tampereen, Tampere-Kissanmaan, Tampere-Lielahden ja Ylöjärven rotaryklubit Rauhanstipendiaatista Kurikan Rk:n kunniajäsen
35
35Nummer 8. 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Suomen ensimmäinen Inner Wheel-klubi 50 vuotta Suomen ensimmäinen Inner Wheel klubi perustettiin Järvenpäähän 1958, ja peräti 14 vuoden ajan Järvenpään klubi oli ainoa Inner Wheel klubi Suomessa. Kimmokkeen ja mallin toiminnalle Järvenpään Inner Wheel klubin perustajajäsenet saivat Ruotsin Uddevallasta, jossa yksi perustaja- jäsenistä oli asunut. Juhlavuonna Järvenpään klubissa on 45 jäsentä ja koko Suomessa 39 klubissa 1.350 jäsentä. Järvenpään Inner Wheel klubi vietti 50 vuotisjuhlaansa lauantaina 11.10.2008. Inner Wheel on tullut tunnetuksi Suomen merkittävimpänä tullin huumekoiralah- joittajana rahoittamalla lähes 40 koulutet- tua huumekoiraa. Merkittävin ja laajin yh- teistyömuoto lapsi- ja nuorisotyön alueella on Koulutus Elämään -säätiön kautta to- teutettava lasten ja nuorten ohjaus tervei- siin elämäntapoihin. Järvenpään Inner Wheel klubi lahjoitti juhlassaan Koulutus Elämään -säätiölle 1.000 euroa. Teksti: Arja Packaln, Järvenpään Inner Wheel klubi Kuvat: Henriikka Julkunen Inner Wheel on vuonna 1924 perustettu ystävyys- ja palvelujärjestö, jonka jäsenet ovat rota- rien perhepiiriin kuuluvia naisia. Maail- manlaajuisesti IW:llä on noin 100.000 jäsentä yli sadassa maassa. Suomessa on neljä IW-piiriä. Viron kaksi klubia kuuluvat suomalaiseen piiriin 142. Suo- men IW:n kotisivut ovat osoitteessa www.innerwheelfi nland.org Raili Heikinheimo, Järvenpään Inner Wheel klubin presidentti, luovuttamassa 1.000 euron lahjoitusta Koulutus Elämään -säätiölle. Lahjoituksen vastaanottavat Pirkko Kiikka, projektin äiti ja säätiön halli- tuksen puheenjohtaja Nurmijärven IW klubi ja Ulla-Maija Ettala-Ylitalo, piirin 142 puheenjohtaja. Keski-Uudenmaan ammattikorkeakoulun oppilaat esittivät opettajansa Lassi Markkasen johdolla Inner Wheel historian musiikkikavalkaadina. Kavalkaadi toteutettiin hauskasti eri vuosikymmenten henkeen musiikin keinoin yhdistettynä diaesitykseen ja kerrontaan. Leena Korjus-Julkunen kukittaa Magdaleena Horttanaisen. Edelleen aktiivisesti Järvenpään Inner Wheel klu- bin toimintaan osallistuva 86-vuotias perustajajäsenemme osallistui kunniavieraana 50 -vuotisjuhlaan.
36
36 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Varför Finland? Jag visste att jag ville till Europa, men jag visste inte vilket land. Jag tyckte att Nor- den skulle vara intressant, och slutligen valde jag Finland. Då jag fi ck veta att jag skulle till Vasa var jag mycket glad. Jag tyckte om språk och jag visste att man i Vasa talade båda fi nska och svenska. Jag bestämde mig då att jag skulle lära mig båda språken under året. Mina familjer Jag bodde med min första familj i fem månader. Hos dem lärde jag mig mycket svenska och lite fi nska också. Modern lärde mig att baka drömtårta och fadern lärde mig att tycka om råg- bröd. I början tyckte jag inte om råg- bröd men nu är det en av de sakerna jag saknar mest! Jag fi ck också fi ra julen med den första fa- miljen och de lärde mig om alla traditioner. Vi åt jultårter, gjorde pepparkakshus, och klädde julgranen. Vi drack också glögg, nånting som jag inte tyckte om. På julafton var jag mycket förvånad då jultomten kom! Han kommer aldrig medan vi är vak- na i Amerika. I början av januari fl yttade jag till en familj som bodde ungefär fem kilometer från skolan så jag fi ck cykla varje dag. I Amerika skulle vi aldrig cykla mitt i vintern. På cy- keln fanns ett vinterdäck. Jag tyckte det var ganska häftigt. I början av mars fl yttade jag igen till en ny fa- milj. Familjen var fi nsktalande och min fi nska var ju inte bra. Våra samtal brukade vara lite kaotiska eftersom vi pratade på fi nska, svens- ka, och engelska samtidigt! En höjdpunkt med den tredje familjen var midsommar. Vi for till villan, fi rade brasa och gick i rökbastu. Skolgång, studier och sport Jag gick i Vasa Övningsskolas Gymnasium VÖS. Skolan var svår i början eftersom jag inte förstod svenska. Utom att gå i VÖS, fi ck jag också gå i den Fria Kristliga Folkhög- skolan på en kurs i japanska. Jag hade stu- derat japanska i Amerika i tre år. Kursen var intressant eftersom läraren pratade på fyra språk under lektionerna, det vill säga: ja- panska, fi nska, svenska, och engelska. Jag var mycket imponerad. Efter första perioden i skolan allt blev mycket bättre. Jag förstod nu svenska och lektionerna blev mindre tråkiga. Under an- dra perioden fi ck jag vara med om Ausch- witz -projekten. Under projekten fi ck un- gefär 50 elever lära sig om förintelsen. I oktober for vi till Tyskland och Polen för att besöka tre koncentrationsläger. Resan var mycket intressant. I december fi ck jag vara med i skolans Lu- ciaprocession. Jag spelade också i skolans korgbollslag. Det var mycket roligt och jag lärde känna många nya elever. Med korg- bollslaget fi ck jag resa till Helsingfors och spela på turnering. Vi spelade jättebra och kom hem med silvermedaljer! På sjätte perioden gick jag också på en kurs i ryska på Vaasan Lyseon Lukio, det fi nska gymnasiet. Jag hade lärt mig lite rys- ka i Amerika och ville fortsätta med det. Det var mycket svårt för mig att lära mig ryska på fi nska. Amerikansk förstärkning i Vasas dambasketlag Jag spelade också korgboll med stadens lag, Vaasan Salama. Med Salama fi ck jag träffa många nya kompisar. Nästan alla pratade fi nska, så det var lite svårt i början. Jag tyckte mycket om Salama laget. Jag fi ck resa runt hela västra Finland med mitt lag. Ett år i Vasa, Finland McKenzie Hovermale, USA Arja Rantanen. Skribenten till höger och Christine Kreuzman från Tyskland på postrodden i Björköby.
37
37Nummer 8. 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Favoritresan var kanske då vi spelade i en turnering i Lahtis som hette Easter Basket. Att resa är att leva Rotary Finland organiserade tre resor åt utbyteseleverna: en till Lappland, en till St. Petersburg och en Eurotour på vilken vi reste till nio länder på 19 dagar. I Lappland hade vi det roligt. Vi fi ck se äkta ren och lära oss om det samiska livet. Vi åkte också hundsläde, rensläde och vi gick i skogan med snöskor. Vi var ungefar 60 på St. Petersburg resan. Där såg vi Eremitaget och rysk balett. Några höjdpunkter på Eu- rotour var att se Paris från toppet av Eiffel- tornet, åka gondol i Venedig, och fotvan- dra i de italienska Alperna. Back to US vad lärde jag mig? I juli var jag tvungen att åka hem. Nu går jag i universitet i Washington, DC. I Finland blev jag mycket mer intresserad av andra kulturer och jag studerar nu internationel- la relationer som huvudämne vid universi- tetet. Trots att jag är tillbaka i USA, skall jag aldrig glömma Finland. Jag vill tacka alla mina familjer, kompisar och Vasa Rk för att jag fi ck ett underbart år. Text: MacKenzie Hovermale Redaktionens anm. Texten är MacKenzie Hovermales egen, en- dast obetydliga språkliga fi njusteringar har gjorts av redaktionen. Rotareina emme voi sulkea silmämme siltä, että niin monilta lapsilta puuttuu niin paljon tässä maailmassa; turvalli- suutta, terveyttä, opetusta. Rotarina minä tunnen voimakasta vastuuta kai- kista maailman lapsista, erityisesti muis- taessani kuinka hyvin asiat ovat omien lasteni ja lastenlasteni kohdalla. Maail- massa on miljoonia lapsia jotka eivät koskaan tule näkemään omaa viisivuo- tispäiväänsä. Tälle me rotarit haluamme tehdä jotain. RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi siv. 50 joulukuu on Rotaryperheen kuukausi. Nokian Lauttalanpuistoon on paljastettu kivinen muistomerkki, jota koristaa yli 100-vuotta vanhan rotaryjärjestön tun- nusratas ja muistolaatta. Hanke omasta rotarypuistosta alkoi Nokialla jo vuonna 2003, ja sen jälkeen puisto on saanut täy- sin uuden ilmeen ja muodon. Muistokiven ja laatan paljastustilaisuudes- sa puhunut Nokian Rotaryklubin jäsen Lau- ri Hirvonen totesi, että erilaisia vaihtoehtoja oli paljon, mutta loppujen lopuksi klubi va- litsi kehittämisen kohteeksi puiston. - Silloin todettiin, ettei uutta puistoa saada valmiiksi rotaryn juhlavuoden aikana, mut- ta työtä jatkettiin huolellisesti ja suunni- telmallisesti. Puutarha-alan opiskelijoille järjestettiin valtakunnallinen suunnittelu- kilpailu ja rotaryklubi sponsoroi mittavat palkinnot. Nokian kaupunki hyödynsi kil- pailun satoa, mutta lennokkaimpia suun- nitelmia ei budjettiin voitu sisällyttää, Hir- vonen totesi. Hänen mukaansa puisto on kertomassa nokialaisten rotarien halusta toimia oman paikkakunnan parhaaksi ja samalla juhlistaa maailmanlaajuisen liik- keen pitkää taivalta. Rakentaminen jatkuu Paljastustilaisuudessa Nokian kaupungin puutarhuri Jyrki Lehtimäki muistutti, että puistoaluetta on tarkoitus rakentaa vielä parisen vuotta. - Tästä tulee kuitenkin varsin keskeinen ul- koilu- ja oleskelualue. Tänne tulee vielä penkkejä, roskakoreja ja omenatarha. Va- laistus polkujen varrella on jo valmiina, Lehtimäki kertoi. Hänen mukaansa muutaman hehtaarin puistoalueesta osa säilytetään luonnonti- lassa ja osa hoidettuna niittynä. Rotary- puistoon tulee myös luontopolkukylttejä, joita on tarkoitus hyödyntää koulujen opetuskäytössä. Nokian Rotaryklubi puolestaan pohtii ensi syksyyn mennessä, tulisiko puistoalueelle istuttaa omia nimikkopuita. Klubin toimin- ta on ollut viime vuosina vilkasta. Parhail- laan klubi on järjestämässä viidettä peräk- käistä kirjoituskilpailua Nokian lukion ja Pirkanmaan ammattioppilaitoksen nokia- laisopiskelijoille. Kilpailun yleisteemana on Yrittävä Nokia, jonka alateemoista kir- joittajat saavat valita mieleisensä. Kilpailu toteutetaan yhdessä lukion äidinkielen opettajien kanssa. Klubi jakaa parhaalle 1200 euron stipendin ja 200 euroa kahdel- le muulle. Kilpailun kirjoitussatoa julkais- taan Nokian Uutisissa. Nokian Rotaryklubi valitsee vuosittain myös Vuoden ammatti- laisen paikkakunnalta. Kuvat ja teksti: Martti Jaatinen Nokian rotarypuisto otettiin käyttöön juhlallisin menoin. Mukana oli niin klubin jäseniä, puolisoita, kuin heidän lapsiaan ja lastenlapsiaan. Lippuja kantoivat Kari Nurminen ja Seppo Lehto, juhlapuheen piti Lauri Hirvonen. Nokian rotareille oma nimikkopuisto
38
38 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Danmark Efter mere end 2 års forarbejde er et stort 3-H projekt rettet mod bekmpelse af tu- berkulose i Litauen endelig skudt i gang den frste november. Det er frste gang i Rotarys verdenshisto- rie at et 3-H projekt er rettet mod et I-land, og det er frste gang, der bliver gennem- frt et 3-H projekt i et EU-land. Det er så vidt vides også frste gang, der er etable- ret et 3-H projekt fra dansk side. I Danmark betragter vi nrmest tuberku- lose som et historisk fnomen, som kun den ldste del af befolkningen har et reelt forhold til, selvom der endnu, her i landet, jvnligt registreres personer der er smitte- de og også enkelte med sygdommen i ud- brud. Det er dog isr i belastede miljer. På verdensplan er tuberkulosen lige så al- vorlig og ddelig som AIDS, og den er ikke lngere vk end på den anden side ster- sen. I de gamle sovjetrepublikker blev der aldrig ivrksat nogen systematisk kontrol eller bekmpelse af tuberkulose, og da Sovjetunionen brd endeligt sam- men i 1990 og landenes konomi lå i rui- ner, gik det i srlig hård grad ud over so- cial- og sundhedssektoren. Nu efter at WHO har fået styr på registreringen viser det sig at isr Litauen er hårdt ramt, og at antibiotika-multiresistent tuberkulose til- flde udgr et srligt stort problem. Lykkeligvis fi k Rotary meget hurtigt et solidt fodfste i Litauen, og der er allerede gennem årene gennemfrt en halv snes Matching Grant Projekter med henblik på at bekmpe tuberkulosen. Det stod dog klart, at skulle ud- bredelsen af tuberkulose i Litauen bringes ned på et niveau, der ligner det vi kender i Danmark, måtte der tages mere kraftigt vrk- tj i brug, og på denne baggrund blev der al- lerede i foråret 2006 taget initiativ til at ivrk- stte et stort 3-H projekt. Med hjlp fra WHO i Litauen, som har utroligt godt styr på registreringen af tu- berkulose, blev grunden lagt til et effektivt landsomfattende projekt med et budget på ca. 4 millioner danske kroner. Mens vi i Danmark registrerer 6 smittede til- flde pr. 100.000 indbyggere om året, er der i Litauen 69 pr. 100.000. Dertil kommer at kun halvt så mange bliver helbredt, og af de tuberkulose ramte i Litauen dr der 14 %, mod 7 % i Danmark. De multiresistente til- flde i Litauen, som er meget vanskelige at behandle, er et srligt stort problem. I alt dr der over 300 mennesker af tuber- kulose, hvert år i Litauen, og dertil kommer de invaliderede mennesker og de sociale flger for de ramte familier. Det er målet med projektet at fi nde 70 % af alle smittede, at helbrede 85 % af dem og at sikre 97 % bliver fastholdt i behand- ling. Med mere moderne hospitalsudstyr der indgår i projektet, er det nu muligt at fastslå en diagnose 12 dage efter smitten, mod der fr gik over 90 dage. På denne baggrund vil projektet direkte vre med til at redde adskillige menneskeliv og af- bde social nd. Udover den direkte indsats mod sygdom- men bliver der også gjort en kraftig ind- sats for at skabe opmrksomhed både om tuberkulosesituationen generelt og om vort projekt i den Litauiske offentlighed. Idet den forgede udbredte bevgelig- hed af steuropere ud over de tidligere landegrnser og jerntppet, nu også ska- ber en forget risiko for opblomstring af tuberkulose på vore lngdegrader vil der også blive gennemfrt en omfattende pressekampagne her i landet for at skabe opmrksomhed omkring sygdommen. Der er nu sikret den ndvendige kapital på 4 mil. kr., og der er udpeget en gruppe af fem kompetente Rotarianere, som under ledelse af sygehusdirektr Gediminas Rim- deika og med kontakt til WHO og det Li- tauiske sundhedsministerium, skal forstå gennemfrelsen af projektet i nje over- ensstemmelse med det minutist udfr- digede og godkendte Rotary 3-H Projekt. Planlgningen og alle forberedelser in- den startskuddet kunne affyres har vret lang og meget omfattende. Der har vret holdt en del mder både her og i Litauen. Der er blevet kommunikeret på 4 forskellige sprog og budgetteret i 3 forskellige valutaer. Der er verseret i tusind- vis af mails og snakket timevis i telefon. Selve ansgningen til The Rotary Founda- tion, som Erik Gravgaard, Kolding tog sig af, var et gigantisk arbejde og rkken af ud- dybende sprgsmål fra administrationens side syntes på et tidspunkt ingen ende at tage, men da vores ansgning sammen med 22 andre lå på bestyrelsens bord i Evanston i april, nd den srlig opmrk- somhed og projektet blev godkendt og tilgodeset med 300.000 US. Projektet kunne dog aldrig have vret sat i gang uden hele medlemskredsens massive opbakning og konomiske support, både i den danske og litauiske del af Distrikt 1460, samt en del sttte fra anden side. Fra ledelsens side vil projektet nu nje blive fulgt i alle detaljer, og der skal afl gges rap- port for hver eneste brugte Litas. Derudover vil der givetvis blive ivrksat fl ere suppleren- de tiltag, for at gre indsatsen helt effektiv. Peter Hellese, Litauen Projekt Koordinator Historisk 3-H projekt skudt i gang I midten Dr. Edita Davidaviciene fra WHO, på hendes venstre side direktr for Sapiega Hospital i Vilnius, Gediminas Rimdeika, der er gruppens leder
39
39Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Danmark Så gjorde vi det igen Vi gjorde det også i 2003, 2004 i 2007 og nu igen i denne sknne weekend i sep- tember måned 2008. Vi påtog os opgaven at arrangere Distict Camp 2008 i samarbejde med de 4 rota- ryklubber i Esbjerg og det var lige så god en oplevelse som i de foregående år. Samtlige udvekslingsstudenter i distrikt 45 deltog i dette års camp 28 unge mennesker mellem 16-18 år fra alverdens lande, var i weekenden 26-28 september samlet i spejderhytten ved As- senbk Mlle og de nd at vre sammen. Flere af dem har vret her i Danmark siden februar, men rigtig mange af dem er frst kommet til Danmark i starten af august måned. Flles for dem alle er, at de er langt vk hjemmefra i et fremmed land med en an- den livsstil, et nyt sprog og et andet klima, end det de er vant til. Men måske er det netop dis- se ting, der vil gre deres ophold i Danmark til en helt speciel og anderledes oplevelse. De har alle taget det valg, at tilbringe et af deres dyrebareste år i Danmark, hos en dansk familie, gå i en dansk skolegymnasi- um og vre en del af det danske samfund. Vi ved alle sammen at det er svrt, fordi de skal lre et helt nyt sprog. Det er vanskeligt men ikke umuligt andre udvekslingstudenter har gjort det fr dem. Vi har hrt fra fl ere, at det er en fantastisk flelse den morgen de vågner op og op- dager at de pludselig drmmer på dansk. Så snart de kan kommunikere på dansk bliver deres daglige tilvrelse meget let- tere mere udbytterig og meget sjovere. De har alle arbejdet hårdt for at lre deres nye sprog og vi hrte mange af dem tale sammen på dansk trods det, at det ville vre den letteste udvej at kommunikere på engelsk, et sprog som de fl este af udveks- lingsstudenterne mestrer rigtig godt. Der blev festet til langt ud på natten om fredagen men allerede lrdag morgen tidligt var de klar til mange spndende opgaver i naturen, så de kunne blive rystet endnu mere sammen. Medlemmer fra 3 af byens rotaryklubber stod for afholdelse af et stjernelb hvor de både skulle prve hvor lnge de kunne holde vejret med hovedet under vand, barbere et par af drengenes ben, lave g- gelb, stikke armene ned i et stor portion grd og fle sig frem til hvad der gemte sig nede i grden og mange andre spn- dende og sjove opgaver. Stort set alle lege blev fulgt af dans og sang, vi hrte dem synge fra tidlig morgen til sen aften, og som i tidligere år lagde den brasilianske gruppe ud med rytme og sang og snart fi k alle lrt at danse til sam- batonerne. Jyske Vestkysten var også på besg og spurgte bla. Caroline Passarin fra Brasilien hvad hun holdt mest af her i Danmark. Jeg kan lide alting ved Danmark svarede Caroline. Også vejret ? Ja, for det er så anderledes med årstider. I Brasilien har vi kun sommer. Past distriktsprsident Bodil Porsbjerg InnerWheel holdt en meget fl ot tale til de unge om netop det at vre langt vk hjemmefra, hvor svrt det kan vre at lre et fremmed sprog og roste dem for netop det valg, de havde foretaget og nu skulle tilbringe et år i Danmark. Ingen tvivl om at der blev knyttet man- ge nye venskaber på kryds og tvrs der blev knuset og krammet og week- enden fi k efter alles mening alt for hurtigt en ende. Vi lader nu stafetten gå videre hjulet dre- jer og vi ved at den klub, der forhåbentlig vil tage opgaven til nste år, vil få en fanta- stisk oplevelse sammen med disse pragt- fulde unge mennesker. Vidste du at hvert år udveksler Rotary ca. 160 unge danske med et tilsvarende antal unge fra oversiske lande. På verdensplan omfat- ter denne ungdomsudveksling inden for Rotary omkring 9.000 om året. Der er tale om en kulturel udveksling. Udvekslingsstu- denter får derfor opholdstilladelse i vrts- landet, hvor de skal modtage undervisning, men de er ikke berettigede til at arbejde. Programmets formål er : at fremme international forståelse ved at gre det muligt for unge at opholde sig i fremmede lande som ambassadrer for goodwill og international forståelse. at gre det muligt for unge gennem et års ophold i fremmede lande at opleve andre folkeslags levevis, flge deres skikke og skoleundervisning i omgivelser, der er helt forskellige fra deres hjemlige forhold, og at modne de unge og udvide deres horisont ved at leve sammen med og indordne sig under folk af en anden kultur, religion, race og ved personligt at måtte klare sig i dag- ligdagen under helt nye vilkår. Bente Stle Bruun Past prsident Esbjerg Inner Wheel Klub samt medlem af Esbjerg- Fan Rk Unge fra hele verden var samlet ved Assenbk Mlle
40
40 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Danmark Som rotarianer ved man, hvor vigtig ad- gangen til kapital er, hvis man vil starte og drive forretning. Sådan er det også i Afrika. Men uden en etableret bankverden har initiativrige afrikanere med drmme og drivkraft hårde odds for at lfte sig selv ud af fattigdommen. Derfor har Kbenhavn Langelinie Rotatyklub nu ssat et nyt hu- manitrt projekt: at yde lån til afrikanske forretningsdrivende via MYC4. Omtanke for den verden, der omgiver os, er en af grundstenene i Rotary. Det samme er samspillet mellem det humanitre og det erhvervsmssige, og derfor ser vi det som en oplagt mulighed at sttte et initiativ, som netop forener humanitre, sociale interesser med forretning, fortller prsident i Rotary Kbenhavn Langelinie, Henrik Dalbge. Klubben samler lbende penge ind til projektarbejde og har i frst omgang be- sluttet at investere 45.000 kroner i afrikan- ske små forretningsdrivende, som mang- ler kapital til at udvikle deres forretninger og dermed stte skub i den konomiske vkst i lokalområder i Afrika. Et initiativ, der iflge prsidenten er et perfekt match med Rotary-ånden: Vi ser mikrolån som en meget spnden- de og ny måde til at yde humanitr hjlp på, fordi vi dels giver lokal sttte af social og derved humanitr karakter, dels opnår en bredygtig lsning, hvor man lrer hjlp til selvhjlp. Fra Kbenhavn til Kenya med et museklik Investeringen sker gennem virksomheden MYC4, der er en internetbaseret markeds- plads, som bygger bro mellem vestlige in- vestorer og afrikanske entreprenrer. Det sker ud fra en strk tro på, at langsigtet udvikling sker gennem adgang til kapital på fair og transparente vilkår og mulighe- den for at skabe forretning og vkst. Vi har nedsat 15 teams med hver tre rota- rianere. Hvert team får DKK 3.000 at inve- stere, og det er helt op til det enkelte team, om pengene skal tilfalde frisrer, landbrug, skole, bagerforretninger eller noget helt femte. Det er også op til hvert team, hvor hj en rente, de nsker at tage for lånet. Pointen er i bund og grund, at vi hjlper driftige forretningsdrivende videre, for- klarer Henrik Dalbge og fortstter: Samtidig giver det os mulighed for at tje- ne et afkast på vores investeringer, som vi enten kan geninvestere eller fx bruge til et nyt hjlpe projekt. På den måde går tin- gene op i en hjere enhed. Det er dog ikke målet i sig selv at generere et afkast. Men det er en god sidegevinst, fordi vi gennem t humanitrt initiativ får mulighed for at sttte fl ere humanitre projekter. Kan flge med i de enkelte projekter En af de ting, som Rotary Langelinie er fal- det for, er muligheden for at flge de en- kelte investeringsprojekter. Der er en tilfredsstillelse i at man konkret kan vlge, hvad pengene investeres i og at vi måned for måned kan flge med i, hvordan det går med tilbagebetalingerne og dermed projekterne. Det giver også mulighed for at vi i klubben kan sammen- ligne projekter og få lidt sjov konkurrence ud af hvilket af de 15 teams der gr den strste forskel i lokalområdet for de inve- sterede penge siger Henrik Dalbge. MYC4 gr benarbejdet Kbenhavn Langelinie Rk har tidligere stttet humanitre aktiviteter som brne- hjem, hjlpetjenester, vresteder for hjemlse, grnlndere i Danmark, etc og har lnge nsket at gå ind i et strre pro- jekt. Men flles for de fl este projekter er, at det krver meget planlgning og meget arbejde at fre dem ud i livet. Med det nye initiativ, er benarbejdet overladt til MYC4. Gennem faste samarbejdspartnere scree- ner og udvlger MYC4 projekterne i Afrika, ligesom de varetager alle transaktioner. Vi kommer ind i billedet, når projekterne skal fi nansieres, og da det er gratis at investere via MYC4, ved vi, at vores penge går direkte til de pågldende forretninger, slutter Henrik Dalbge. MYC4 Case: Selvstndig kvinde i et mandefag Et eksempel på en af de mange, afrikanske entreprenrer, der har fået et lån gennem MYC4, er Cathrine Akwir, som slger reser- vedele til biler på et af Ugandas strste mar- keder. I 2007 fi k hun et lån på 250 euro , som gjorde hende i stand til at kbe bedre reser- vedele og ge sin lagerbeholdning, så hun kunne imdekomme kundernes eftersprg- sel. Ved hjlp af lånet gede hun sin måned- lige indkomst med 30 procent og fi k dermed mulighed for at sende sine brn i skole. Med en sand ivrkstterånd og nsket om at udvide sin forretning, sgte Cathrine i foråret 2008 om endnu et lån gennem MYC4. Hun havde tilbagebetalt sit frste lån til tiden og blev derfor hurtigt godkendt til det nste lån, som hun modtog den 16. maj. Indtil videre har hun brugt lånet til at lave en lille kbmandsforretning hjemme i hendes hus. Hun har store ambitioner og for hendes vedkommende er muligheder- ne med MYC4 lån mangfoldige. Gennem sin forretning på markedet er Ca- therine medlem af en gruppe af forret- ningsdrivende kvinder. De seks kvinder i gruppen hjlper hinanden med at udvikle deres forretninger og bistår hinanden med akut fi nansiel assistance, hvis det er nd- vendigt. Derudover overfrer hvert med- lem i gruppen 5.000 UGX til hver måned til en flles bankkonto. Det samlede belb - nu på 600.000 UGX - bliver udbetalt ved årets udgang som en bonus. I gruppen - som kalder sig selv Women Development - er der adgang forbudt for mnd. Cathrine er dermed et strkt eksempel på stålsatte afrikanske kvinder, som har viljen og styrken til at lfte sig selv og deres fa- milier ud af fattigdommen. Kbenhavn Langelinie Rk yder lån til afrikanske forretningsdrivende Cathrine Akwir i sin reservedelsforretning Ugan- da Spareparts
41
41Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Danmark Udvid din albanske horisont fra Vila Amantia Vila Amantia ligger i den bermte landsby Kanin ved Vlora med udsigt over Adriaterhavet. Oplev den ldgamle albanske reviera og oplev det nye Albanien på vej mod EU Besg de 3 albanske rotaryklubber i Tirana, Durres og Korca Mere på om Vila Amantia og om Albanien På www.amantia.dk Dyrehaven Rk har fra sin begyndelse haft den store fornjelse at holde sine mder i nogle dejlige lokaler i Frilandsmuseets re- staurant i Kgs. Lyngby, omgivet af sknne ldgamle mindre og strre gårde fra for- skellige egne af landet, forskellige typer mller, kbmandsbutikker, smedjer, og lignende meget interessante sevrdig- heder, alt sammen spredt ud over et gan- ske stort landskabeligt område, beståen- de af marker, agre, haver, skove og hyggelige stier. Selv om Dyrehaven Rk holder til på et mu- seum, er der heldigvis ikke noget antikt og oldgammelt over Dyrehaven Rotary Klub, tvrt imod, da klubben som helhed består af meget aktive medlemmer, pnt fordelt mellem forskellige interessante brancher og med en ca. 5050 fordeling mellem kvinder og mnd. Dyrehaven Rotary Klub har nsten også altid medlemmer, der på den ene eller an- den måde påtager sig opgaver i hele Ro- tary distriktet og på landsplan, ud over klubbens egne aktiviteter. Mindst en gang om året påtager Frilands- museets ledelse sig meget venligt en rund- visning for samtlige medlemmer i klubben, for at vise og orientere om de nye tiltag og ndringer, som museet har opbygget siden sidste rundvisning; en tradition som er me- get afholdt blandt samtlige medlemmer. Dyrehaven Rk Palle Armstrong En Rotary Klub på museum Der er så dejligt på Frilandsmuseet RivieraenCöte dAzur - Kmpe havudsigt Stor uhindret udsigt over Middelhavet. Du kan hre blgerne. Huset er 400 år med tykke mure og hvlvede lofter. Det er i den italienske 1600 tals landsby Grimaldi, tilbagetrukket fra turisme, fredfyldt med storslået sknhed. Italiens og Frankrigs - bedste klima. Kun 10 minutter fra franske Menton og 20 minutter fra Monaco. To lejligheder med samme formidable udsigt, franske dre og store balkoner. Lejlighed 1: Plads til fem, perfekt til fi re. Stort spisekkken, to stuer, badevrelse, to sovevrelser + dobbelt sovesofa i stue. Alle hårde hvidevarer, tv. Lejlighed 2: Et paradis for to. Et stort hvlvet rum, indrettet som stue med superlkker dobbelt sovesofa, tv. Kkken med udsigt, badevrelse med brus. Kan lejes af Rotarymedlemmer og venner I anbefaler. Priser alt inklusive per uge: dk. 6.700, - 4.000, 895 - 535. Flyv til Nice og lej en bil. Kretid 40 minutter. Henvendelse: Hecht-Nielsen medl.nr. 136892 tlf. +45 47748420 eller e-mail: asholtenmail.dk
42
42 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Danmark Af TORBEN MLDRUP Det var en stor oplevelse for de fem udvalg- te og deres teamleader Poul Hassager, da de i 1988 besgte New Zealand på en seks uger lang Group Study Exchange udsendt af D-1450. Gstfrie Rotary-vrtsfamilier, ny viden, indsigt i fremmede kulturer, en udvi- det horisont, masser af gode minder. Hvad ingen af dem havde drmt om var, at tu- ren til Auckland og den verste del af norden også blev indledningen til forelbig 20 års venskab. Et venskab som også omfatter gte- fllerne og brnefl okken, som siden kom til. Holdet består af direktr Poul Hassager, Aar- hus Nordvestre Rk, tandlge Erling Kristen- sen, Skjern, politiassistent Jrn Dall, Kjellerup, direktr Ejnar Jakobsen, Gl.Rye, stabschef Ole Hjort Willatzen, Horsens og informati- onschef Torben Mldrup, Brdstrup. GSE-holdet i 1988 skulle oprindeligt have vret et pigehold under ledelse af Poul Hassager og hustru Ulla, men da parret blev gravid med snnen David, overtog Poul lederskabet, og så blev det et drenge- hold. Vi skylder Pouls snarrådighed alt. En gte chef får vendt udviklingen ved hand- lekraft, som GSE-drengene fra 1988 siger. Poul Hassager har med sit myndige leder- skab gennem årene holdt sammen på hol- det. Det mdes en aften hvert forår for at planlgge sensommerens familie-week- end skiftende steder i Danmark. 20 års ju- bilet blev fejret med kanosejlads på Gu- denåen og festmiddag og overnatning på Pramdragerkroen i Ans ved Silkeborg. GSE-tur blev til venskab gennem forelbig 20 år Lviv Rotary Klub og Kbenhavn-ValbyFre- deriksberg fandt sammen i 2005. Det kom der et spndende projekt ud af. Brnene i Scole det ligger ca. 100 kilome- ter fra Lviv i Ukraine manglede rent drik- kevand. De manglede også meget andet, men drikkevandsprojektet var i frste om- gang det vigtigste. Frste fase er nu afslut- tet, så vandet, der kommer oppe fra bjer- gene er renset i passende mngde til drikkevandskvalitet. I lbet af samarbejdet fi k vi hjlp fra Randers Vestre og Randers Sndre Rotary klubber, da der skulle ind- kbes en pumpe fra Grundfos. Og til trans- porten fi k vi hjlp af danskere på Sika Footwear i Lviv. Det tekniske med installa- tion af pumpe og osmoseanlg klarede Lviv Rotary Klub. Scole ligger i en fattig egn nr Lviv, der er den nststrste by i Ukraine. Skolen ligger idyllisk ved foden af Karpaterne, men idyl- len er ved nrmere bekendtskab nrmest hvad vi vil kalde et håndvrkertilbud. Og brnene mangler både tj og undervis- ningsmaterialer. Tjindsamling stod derfor på nskesedlen og mange kilo brnetj og sportsudstyr er fragtet til Scole ved gode venners hjlp. Almindelig fragt er desvrre udelukket, da tolderne ved grnsen forlanger afgifter også af brugt tj. Så mange rejsende har hjulpet os med at transportere tj til de sportsglade brn. Et skoleeksempel på et godt Rotarysamarbejde
43
43Nummer 8. 2008 . Rotary Norden D a n m a r k Vidste du... at Jydsk Emblem Fabrik AS sttter ROTARY FOUNDATION med 10% af al vores salg af Rotary artikler? Det er da en tanke vrd, når du vlger samarbejdspartner vedrrende: Rotary & InnerWheel emblemer Rotary & InnerWheel prsidentkder Rotary & InnerWheel navneskilte Rotary & InnerWheel merchandise i vrigt Kb direkte via vores hjemmeside www.jydskemblem.dk Bestil kataloger via infojydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030 Din mus vil elske den: Rotary Musemåtte Betal for 10 - få leveret 12...! 39 95 excl. moms Bogense Rotary Klub har indgået et sam- arbejde med den kendte kunstner Frank Hammershj, Bogense om fremstilling af en kalender for 2009. Kunstneren har illustreret tolv kalender- blade med pasteller, som alle har motiver fra Litauen. Frank Hammershj har opholdt sig i Litau- en i fl ere perioder og har bl.a. udfrt et stor vgmaleri i kulturhuset i Bogenses litaui- ske venskabsby Jurbarkas. Da Bogense Rotary Klub har deltaget i mange projekter i Litauen og har Jurbarkas Rotary Klub som venskabsklub, var det op- lagt at bruge litauiske motiver til kalende- ren som derfor hedder Litauiske Billeder. Kalenderen trykkes i et oplag på 500 stk. både i 2009 og 2010. Den koster 95,00 kr + porto og kan bestilles hos klubbens sekre- tr Rikke Kamp på e-mail: Rikkeadv-jc.dk De 12 originale pasteller vil blive solgt på auktion på et senere tidspunkt. Hele overskuddet fra såvel kalendersalg som auktion vil Bogense Rotary Klub bru- ge til humanitrt arbejde i Litauen. Kalenderen forventes senere oversat til li- tauisk og muligvis også til engesk. Freddy Folden, Bogense Rk Kendt kunstner bag smuk kalender En af kalenderens smukke illustrationer Den gode bekldning har givet dem mod på at deltage i konkurrencer og når der står Super Best på trjen, ja så er man bare SUPER. De har nu fået diplomer for at vinde i blandt andet basket ball. Samarbejdet med Lviv Rotary Klub har v- ret symbiotisk det har gået efter en snor, og Lvivklubbens medlemmer har udfrt et stort teknisk arbejde, mens vi fra Danmark kunne levere pumpe og andet materiel til projektet. Det skal også nvnes, at vores danske kontakt, som er medlem af Lviv Ro- tary Klub, Lars Vestbjerg har ydet en stor indsats. I Kbenhavn-ValbyFrederiksberg RK indsamlede vi 41.000 kr. og for at fr- diggre projektet regner vi med en yderli- gere indsats på ca. 50.000 kroner for de nste to år. At arbejde i Ukraine har givet os mod på at skabe et dansk samarbejde med alle rota- rianere, der har med Ukraine at gre i de- res arbejds- eller privatliv. Derfor: send gerne en mail til Jette Balslev, hvis du vil vre med i et uformelt Ukraine-samarbej- de jbabalslevs-bureau.dk Jette Balslev, formand for Ukraine-udvalget.
44
44 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Danmark Ved skoleårets start den 1. september 2008 tog 3.500 elever på 7 skoler i Makedonien et kvantespring ind i fremtiden. Den dag fi k de doneret 200 komplette computere af 6 rota- ryklubber i Esbjerg Kommune og Inner Wheel i Esbjerg under mottoet Rotary Shares. Forin- den var gået over et års arbejde under ledelse af en lille styregruppe på 3 rotarianere. Pro- jektet blev afsluttet mandag den 13. oktober 2008 hvor blev der afholdt et fllesmde på Esbjerg Hjskole, hvor alle rotarianere og In- ner Wheelere der havde deltaget i projektet enten konomisk eller arbejdsmssigt kunne få en samlet prsentation af hele forlbet. Og ved samme lejlighed fi k borgmester Johnny Strup overrakt et kunstvrk som gave fra borgmesteren og skolerne i Tearce Kommune i Makedonien. I en årrkke havde de 4 gamle rotaryklub- ber i Esbjerg samarbejdet i prsidentklub- ben, og i 2007 blev samarbejdet udvidet med yderligere 2 rotary klubber, nemlig Bramming og Ribe. Det blev også startskuddet til et fl- les Rotary projekt som igennem mere end 1 år skulle involvere mange af klubbernes med- lemmer. Vi fi k nemlig fra PBS lovning på op imod 200 computere. Flemming Toft, Esbjerg st Rotary Klub fi k alle prsidenterne i de 6 rotaryklubber med på, at vi sammen skulle lave et PC projekt i et land hvor computerne kunne medvirke til udryddelse af analfabe- tisme og vre med til at fremme uddannel- sesniveauet og dermed på lngere sigt ud- viklingen i modtagerlandet. Valget af modtager af donationen faldt på 7 skoler i Tearce kommune som ligger i den fat- tigste del af Makedonien. Vi var så heldige at få kontakt til Poul Risager fra Nrresundby Rotary Klub som i Rotary Norden havde fortalt om et tilsvarende PC projekt. Og igennem Poul fi k vi kontakt til Medzait Ljatifi som bor i Stvring, og som for nsten 40 år siden kom til Danmark fra Makedonien. Vi lavede en kontrakt med borg- mesteren i Tearce Kommune hvor der blev op- listet hvilke forpligtelser rotaryklubberne hav- de, og hvilke forpligtelser Kommunen og skolerne i Tearce Kommune havde. Undervejs i projektet måtte vi indkbe 200 nye harddiske, og medlemmerne blev sat på en hård prve som teknikere da harddiskene skul- le monteres. Denne velse tog i alt 200 arbejds- timer, og alle computerne blev testet inden de blev pakket og emballeret for at kunne klare rejsen på 2.500 km i lastbil helt til Makedonien. Projektet har kostet ca. 90.000 kr. som er rejst ved medlemmernes bidrag, donationer fra Spar Nord og Claus Srensens Fond og bidrag fra mange af byens virksomheder, og sttte fra Dansk Rotarys Hjlpefond. Esbjerg Kommune stttede projektet i form af gaver til borgmesteren i Tearce Kommune og til de 7 skoleinspektrer. I den sidste del af uge 35 rejste vi 3 reprsen- tanter for projektet til Makedonien for at overdrage donationen på 200 komplette computere til borgmesteren og 7 skolein- spektrer i Tearce Kommune. Forinden havde vi afsendt 22 paller på en 2.500 km. rejse med lastbil fra Esbjerg med Blue Water, og vi var blevet lovet at godset ville vre på bestem- melsesstedet senest torsdag den 28. august. I kontrakten havde vi forpligtet os til at leve- re donationen inden skoleårets start den 1. september, og det overholdt vi selvflgelig, således at skoleeleverne kunne få en god start på skoleåret. Bent O. Jeppesen Esbjerg-Fan Rk Rotary projekt i Makedonien
45
45Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Mexico 16 dages rundrejse m dansk rejseleder D. 0304 1804 2009 Inkl. fly, skatter, transport, 13 ntter på ho- tel inkl. morgenmad samt guidede ture. Rekvirer program nu! Hawaii Aloha stemning & palmesus Inkl. fly, skatter, blomsterkrans ved ankomst til Honolulu, transport, 5 ntter ved Waikiki Beach på Oahu samt 5 ntter på Maui. Canada Natur og dyreliv Inkl. fly, skatter, 14 ntter på hotel i bl.a. Calgary, Banff, Victoria og Vancouver, bil- leje med fuld forsikring samt bl.a. wildlife safari & black bear viewing Borneo 15 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport, guidet tur til bl.a. orangutangcenter og skildpadde samt 2 ntter på hotel i Singapore og 10 ntter på Borneo inkl. morgenmad. fra 19.295,- fra 13.895,- fra 14.595,- fra 14.995,- fra 15.195 ,- fra 16.195,- Sammen laver vi drmmerejsen Costa Rica Rundrejse med dansk rejseleder D. 0402-2102 2009 Inkl. fly, skatter, transport på hele rejsen, diverse udflugter med lokale guider samt 14 ntter på hotel i Costa Rica inkl. mor- genmad. Rekvirer program nu! Taj Mahal Ekspressen Maldiverne & Dubai Seychellerne og Dubai fra 19.895,- fra 11.790,- Få to n tte r GR AT IS i D ub ai 10 dage storby og snorkling Inkl. direkte fly til Dubai, skatter, 2 dage på hotel i spndende Dubai samt 8 dage på Maldiverne på sknt 4-stjernet hotel, inkl. halvpension, transport og sunsetcruise. Gode muligheder for snorkling og dykning. 10 dage storby og strand Inkl. direkte fly til Dubai, skatter, 2 dage på hotel i spndende Dubai samt 7 ntter på lille, hyggeligt guesthouse på Mahe inkl. morgenmad og transport samt 6 dages billeje. 9 dages rundrejse m dansk guide D. 2802-0903 & 0703-1503 2009 Inkl. direkte fly fra Kbenhavn, skatter, transport samt 7 ntter på hotel inkl. di- verse måltider og guidede ture. t.FEMFNBG3FKTFHBSBOUJGPOEFOS
46
46 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Island Mange islandske rotarianere er engageret i projekter forbundet med opbygning af infrastruktur i lande som er i besiddelse af vigtige resurser, ndvendige for udviklin- gen lokalt, men behver sttte fra det in- ternationale samfund i form af kundskab og arbejdstrning. De Forenede Nationers Universitet UNU, grundlagt 1973, har vist sig at vre en srdeles infl ydelsesrig isti- tution på dette felt. To af universitetets af- delinger er allerede placeret i Island og den tredje under udvikling. Dr. Ingvar Bir- gir Frileifsson Reykjavk-Breiholt Rkl, Rotary Norden 12006 har vret direktr for UNU Geothermal Program fra dets grundlggelse i 1979 og aktivt engageret i internationelt samarbejde om udnyttel- sen af geotermisk energi. Han siger at ved stiftelsen af UNU var målstningen at til- byde udviklingslandenes specialister ar- bejdstrning ved internationale forsk- ningsinstitutioner: Universitetets hovedkvarter blev oprettet i Tokyo og F.N.s medlemmer opfordret til medvirkning i form af åben adgang til uni- versiteter og forskningscentre. Island var et af de frste medlemslande til at svare på dette kald og tilbyde drift af enten et pro- gram i geotermisk energi eller fi skeindu- stri i Island på UNUs vejne. Et vurderings- udvalg anså forholdene med hensyn til geotermisk videnskab gunstigere og at behovet var stort for opbygning af viden om udnyttelsen af fornyelig energi i udvik- lingslandene. Dette var jo også midt i olie- krisen som begynte i 1973. Skolen blev formellt stiftet i slutet af 1978 og den is- landske regering gav Energistyrelsen Or- kustofnun ansvar for driften af Den Geo- termiske Skole UNU Geothermal Training Program. Den har fra starten arbejdet i et nrt samarbejde med Islands Universitet og denne drift er en del af Islands bidrag til udviklingshjlpen. De frste studerende kom til Den geoter- miske skole i foråret 1979. Fra den tid er der hvert år kommet hertil en gruppe na- turvidenskabsmnd og ingenirer for en halvårs specialkursus. Disse personer har alle afsluttet en universitetseksamen i in- genireller naturvidenskab og arbejder med energiforskning eller energiproduk- tion og energidistribution. Vores elever er srvalgte med hensyn til deres baggrund og hvordan deres kundskaber benyttes i hjemlandet. Fra år 2000 har Den Geotermi- ske Skole i samarbejde med Islands Uni- versitet tilbudt udvalgte elever at fortstte masterstudier ved universitetet, og 16 ele- ver har afsluttet mastereksamen. De frste som forbereder doktorering begynder så til efteråret. Skolens årlige geotermiske kurser i udviklingslande kommer også mu- ligvis at udvikles til selvstndige geoter- miske undervisningscentre i vedkommen- de lande med skolens sttte; nsker er fremkommet om den slags arrangement fra Indonesien, Kenya og Kina. Skolens hovedopgave her på hjemmefron- ten er de årlige specialistkurser på 6 måne- der med et tilbud på 9 undervisningslinier. Til at bergynde med var den strste efter- sprgsel efter undervisning i geotermisk eftersgning, men samtidigt med get ud- nyttelse af geotermisk energi i samarbejds- landene vokser eftersprgselen mest efter reservoir engineering, geotermisk engine- ering, environmental science og chemical engineering. Elevernes forskningsprojekter Målbevidst udviklingsbistand To af UNUs medarbejdere i Island, rotarianere Sigrur K. Ingvarsdttir og Ingvar Birgir Frileifs- son. Foto: HB
47
47Nummer 8. 2008 . Rotary Norden Island tager omkring halvdelen af kurstiden, i hvilken periode de bliver bekendt med teknisk udstyr og metodik hver på sit felt. De samlede forskningsrapporter offentlig- gres i Den geotermiske skoles årbger www.unugtp.is, hvor man har tilgang til udfrlige oplysninger om geotermiske fel- ter i mange lande. Af de omkring 400 elever som har afsluttet sine studier fra Den Geotermiske Skole er nsten halfdelen fra Asien, en fjerdedel fra Afrika og resten fra lande i st-Europa og Mellem-Amerika. Den strste gruppe, 70 personer, kommer fra Kina, hvor man er i gang med udbygning af store geotermi- ske centralvarmeanlg og har et enormt behov for geotermisk ekspertise. Mange af Kinas ledende geotermiske specialister er udskrevet fra Den Geotermiske Skole. Sko- lens elever er ledere på dette felt i fl ere lande og er meget aktive både der og på den internationale front. FNs Universitets Fiskeriskole UNU Fishe- ries Training Program blev stiftet i 1998. I mange henseende bygger den på Den Geotermiske Skoles erfaring, tilbyder 6 måneders kurser på seks undervisningsli- nier plus studier til masters og doktors- grad i samarbejde med islandske universi- teter. Dr. Tumi Tmasson er fi skeriskolens direktr og en af hans nrmeste samar- bejdere er kontorchef Sigrur Kristn Ing- varsdttir, medlem af Reykjavk-Breiholt Rkl. Fiskeriskolens og Den Geotermiske Skoles virksomhed er Islands strste bi- drag til mangesidet udviklingshjlp. Ved starten af et nyt århundrede tager det in- ternationale samfund strre og strre hen- syn til det resultat som Islndingene har opnået i udnyttelsen af fornyelige energi- kilder og fi skebestande. Samarbejdet med UNU er et oplagt område til formidlingen af islandske erfaringer til brug hos trn- gende nationer rundt omkring i verden. Nu foreligger der en beslutning om stiftel- sen af den tredje skole i Island i samarbej- de med UNU, et program i landforbedring, og som formand for dets styre sidder rota- rianeren Sveinn Runlfsson, direktr for Statens Landforbedringscenter Rotary Norden 72007. Muligvis kommer vi at se fl ere sådanne programmer i områder hvor Islndinger udmrker sig internationalt siger Ingvar Birgir Frileifsson til slut. Tekst udarbejdet fra srtryk med Morgun- blai, sept. 2008: Heita silfri Hitaveita slandi 100 r. Hinrik Bjarnason Info: UNU-FTP Fisheries Training Program www.unuftp.is, tumihafro.is UNU-GTP Geothermal Training Program www.unugtp.is, ibfos.is Fiskeriskolens praktikanter i aktion i Grindavk. T.v. Pau Molevuka Likiliki fra Tonga, t.h. Johnson Mubasen Gurirab fra Namibia. Foto: r sgeirsson UNU-GTPs elever på studierejse i Krafl a geotermisk område, juli 2008. Dir. Ingvar Birgir Frileifsson lngst t.h. i 2. rkke. Foto: Lvk S. Georgsson
48
48 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden PHF i Helsingborg Sofi ero Helsingborg Sofi ero Rk har tilldelat Torborg Persson, som varit medlem i Rotary under 11 år, en PHF. Under denna tid har hon ar- betat inom samhällstjänsten på ett för- tjänstfullt sätt och har genom sin omtänk- samhet besökt våra medlemmar och deras anhöriga både i hemmet och på sjukhus. V i m m e l SVERIGE Hundreåring hyllet Bjarne Slettestl ble medlem i Fosna Rk fra stiftelsen i 1972. Han har skjttet mange oppgaver i klubben, også som president, og er nå resmedlem og stadig levende opptatt av hva som skjer i klubben. Den 30. september rundet Bjarne 100 år. Han fi kk hilsen fra ordfrer Per Kristian yen i Kristiansund kommune. Hilsningstelegram fra Kongen hrte med, og han ble naturlig- vis hyllet av sin gamle klubb. Her sitter han omgitt av klubbvenner, fra v. president i Fosna Rk Liv Astrid Faksvåg, Eirik Gudmund- sen, Anne Wirum og Petter Solem. NORGE Kryssning LY XKRYSSNINGAR Stockholm-Tallinn-St. Petersburg Börja med de ryska skatterna i Vinterpalatset, Eremi- taget och Tallinns medeltida källarvalv. Sedan jacuzzi och minigolfbana och 5-rätters la carte. Avsluta med underhållning i Broadwayklass och och kasino. Allt på en och samma kryssning ombord på flotta Vision of the Seas! Vi erbjuder också svensktalande guider på rundturer i Tallinn och St. Peterburg. Priset är oslagbart! Från 850 kr per natt per person. GetAway har hytterna till fantastiska priser på utvalda 4-nätterskryssningar! Avresor: 12, 16 juni, 2, 10, 30 juli med priser från 3 430 kr per person i del i insideshytt! Köpenhamn-Bergen-Geiranger Se Norges vackra kust på en 5-nätters kryssning med samma fartyg. Avresor 16 augusti och 10 september. Pris från 4 187 kr per person i del i insideshytt. Välkommen att kontakta oss på GetAway! nEXKLUSIVAUPPLEVELSER med fullmatade upplevelser mån-fre 8.30 -17.00 08-661 00 25 e-post infogetaway.se www.getaway.se Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se www.islandia.se 08-545 215 60 Passa på! Res till Island och njut av livet. Speciella senior- resor under perioderna 24 - 28 mars, 20 - 24 april samt 7 - 11 sept. 2009. Boka din resa nu och börja längta till Island. Bada i varma källor, shoppa, äta gott, göra utflykter och upptäcka Island. Njutbart. Beställ vår katalog och upptäck Islands bästa sidor! U p p l e v e l s e o c h n j u t n i n g ISLANDIA-SUCCN FORTSÄTTER... 55+RESOR SVERIGE Rättelse; I Rotary Norden nummer 7 fanns på sidan 25 en artikel om förnyelse i Lerum-Aspens Rk. I rubriken har klubben felaktigt angi- vets som Laholm Rk. Rotary Norden be- klagar felskrivningen i rubriken.
49
49Nummer 8. 2008 . Rotary Norden D ebatt Svar til John Louis Callese John Louis Callese håber, at Rotary igen får nogle guvernrer, der ser fordelene i et decentraliseret Rotary, hvor forskellene kan trives, og hvor Rotary Danmark giver plads til det enkelte distrikts egen udvik- ling og ikke ndvendigvis skal vre en kopi af nabodistriktet. Sådanne guvernrer har vi. Sådanne gu- vernrer havde vi også sidste år. Mon ikke også årgangene fr har haft en tilsvarende indstilling. Rotary Danmark er et samarbejdsforum for de fem danske distrikter. Vedtgterne fortller, at Rotary Danmarks formål er at administrere og supervisere aktiviteter, som de danske distrikter indgår aftale om at udve i fllesskab efter beslutning i hvert enkelt distrikt. Det skal fremgå af forretningsordenen, hvilke aktiviteter det drejer sig om. Det er sekretariatsfunktionen, IT systemet, Rotary. dk, medlemsbogen og andre helt selvfl- gelige samarbejder, F.eks. landsarkiv og bibliotek. Det kan også vre flles projek- ter, flles uddannelsesprojekter, flles PR, herunder oplg til medlemshvervning. Vi er i gang med et flles projekt, der skal matche The 100 million Challenge, som Rotary International har igangsat. Vi har flles uddannelsesprojekter, f.eks. team- building for distrikternes guvernrgrupper og flles AG uddannelse. Jeg kan love, at flles PR frst og fremmest drejer sig om, at klubberne får inspiration og vrktj til at gre en indsats i deres lokalområde. Det er Rotary Danmark i en nddeskal. Et flles projekt for de fem danske distrikter. Nutidens og fremtidens opgaver skal l- ses. Jeg har fuld tillid til, at de til enhver tid siddende guvernrer fi nder ud af, hvad der bedst lses i fllesskab, og hvad der bedst lses i de enkelte distrikter. John Louis Callese opfordrer til, at Rota- rys mange forskelligartede initiativer for- bliver selvstndige i deres virke, såfremt de fungerer effektivt. Fuldstndig enig. Jeg har ikke kendskab til bestrbelser for noget andet. Men når Rotary Danmark su- perviserer projekter, der udves i flles- skab, så betyder det selvflgelig, at vi fl- ger udviklingen. Det betyder også, at vi sammen hele tiden skal fi nde den bedste måde at administrere på. John Louis Calle- se har vret medlem af Dansk Rotarys Hjlpefonds forretningsudvalg i fem år, heraf formand i 2007-2008. Rotary Dan- mark kan kun vre tilfreds med arbejdet og udviklingen i Hjlpefonden. Men det betyder ikke, at der i al fremtid ikke må ske noget. Jeg vil ikke udelukke, at regnskabet på sigt varetages af Rotary Danmark. Fore- lbig har Hjlpefonden ikke nsket det. At nogen synes, at en sproglig fornyelse kunne vre en god id, har intet med centralisering at gre. Danske Rotary Distrikters Råd, måske hellere Raad. Oldermand i stedet for formand. Prsidenter, guvernrer. Alt det er med til at karakterisere Rotary som en bedaget gam- melmandsloge. Derfor Rotary Danmark. Med venlig hilsen Benny Knudsen Formand for Rotary Danmark Tidningen Rotary Norden är en av de 31 Rotarytidningar som Rotary International certifi erat som offi ciellt organ för Rotary. Rotary är en internationell verksamhet som bl.a. syftar till ökad förståelse och in- sikt om främst humanitära problem i världssamfundet Under min tid i RI Communications Com- mittee 200407 insåg jag vilka utomor- dentligt stora problem det innebär att kommunicera denna tanke. Den självstän- dighet Rotaryklubbarna har, sätts ibland i kontrast till RI:s målsättning, ofta före- bärande kostnads- eller språkproblem som orsak Jag förstår, att inte alla Rotarianer be- härskar det engelska språket fullt ut, men jag dristar mig att påstå, att en allt övervä- gande majoritet av Rotarianerna inom Ro- tary Nordens spridningsområde har för- mågan att förstå huvudinnehållet i en engelskspråkig skrift. Jag förstår också, att några reagerar för ständigt ökade kostnader, bl.a. vad arti- keln anger som kostnad för att införa of- fi ciellt och obligatoriskt innehåll i tidnin- gen. De kostnader som nämnes i artikeln är c:a SEK 800.000:- fördelat på 70.000 ex. av Rotary Norden!!! Jag är en stor anhängare av Rotary Nor- den som publikation och jag anser att tidningen genomgår en ständig förbät- tring, men jag är en ännu större anhän- gare av de målsättningar Rotary Interna- tional har och de ansträngningar som göres för att skapa välinformerade, om- världstoleranta Rotarianer! Den journalistiska friheten att publicera el- ler ej, bör inte stå i vägen för RI:s strävan- den. Det bör noteras att Rotary Norden i första hand är ett medlemsorgan. Merkost- naderna har varit kända sedan 2007 och villkoren för bl.a. certifi ering likaså. Pacta sund servanda Varför inte lojalt medverka till att skapa kunskap om Rotarys arbete runt om i värl- den, d.v.s. även den del av jordklotet som befi nner sig utanför Norden! Vi behöver den insikten! Med Rotaryhälsning, Inge Andersson, PDG 9798 D2400, f.d. Medlem RI Communications Committee 200407 Fra Danske Rotarydistrikters Råd - til Rotary Danmark A propos artikel sidan 9, Rotary Norden nr. 7, oktnov 2008
50
50 Som fyrabarnsfar med fem barnbarn har jag i många år haft privilegiet att få umgås med barn. När min fru Young och jag fostrade våra egna barn arbetade vi hårt för att ge barnen det som för dem är viktigast i livet; en kär- leksfull, trygg och stabil hemmiljö. Barnen var vår första prioritet och vi såg till att de alltid hade närande kost, behövliga kläder, förstklassig hälsovård och god utbildning. Vi är mycket medvetna om att vi var privilegie- rade som kunde stå för allt detta. Vi var också tacksamma över att aldrig behöva be barnen om ursäkt för att det inte fanns mat för da- gen eller pengar för skolgång. Då jag var barn var Korea ett fattigt land. Många barn fi ck gå hungriga till sängs utan att ha någon skola att gå till på mor- gonen. Som rotarian är jag ytterst medve- ten om att fi nns alltför många barn i värl- den som i denna dag saknar det viktigaste, föda, kläder, skydd, hälsovård och utbild- ning. Som rotarian och far anser jag mig därtill ha ett ansvar för alla världens barn. Då jag ser mina egna barnbarn lyckliga, friska och engagerade i goda skolor kan jag inte låta bli att tänka på de miljoner barn som saknar detta. Jag tänker på barn som har för litet att äta och tvingas dricka smutsigt vatten. Jag tänker på barn som lider av sjukdomar som kunde ha förhin- drats och på dem som saknar en trygg övernattningsplats. Och jag tänker på alla de miljoner barn som aldrig kommer att uppleva sin femårsdag. December är för oss familjens månad. Vi engagerar familjen i vår verksamhet och manar oss själva till att göra mera för dem som behöver stöd. Det går inte för oss ro- tarianer att bortse från den mängd famil- jer och alla de barn som behöver vår hjälp. Vi varken kan eller vill vila förrän alla barn fått rätten till ett långt och kvalitativt liv. Vi kan inte vila förrän vi förverkligat barnens drömmar Make Dreams Real överallt där det fi nns hunger och sjukdomar att bekämpa och behov att tillgodose. Den utfästelsen måste vi kunna stå för. Dong Kurn D.K. Lee RI-president 2008-2009 I jultid, under december månad som vi kall- lar familjens i vår rotarykalender, tänker vi ofta på fred i världen, ett tillstånd som ib- land kan synas ouppnåeligt. Vi kan känna vanmakt som individer. Hur skall en per- son kunna påverka all världens hemskhe- ter som ofta sker långt borta. Som rotaria- ner har vi ändå möjligheten och resurserna - att främja freden i världen ge- nom att arbeta genom vår egen rotarystif- telse, Rotary Foundation. Våra humanitära program ger oss en chans att åtgärda de största hindren för fred: fattig- dom, hunger och analfabetism. Genom att tillhandahålla rent dricksvatten, hälsovård och utbildning bringar stiftelsens program hopp som en stark motvikt till krig. Våra ut- bildningsprogram är också fredsfrämjande genom att de sammanför människor från olika länder och kulturer i en atmosfär av väl- vilja och internationell förståelse. Just nu arbetar över 400 före detta rotary- stipendiater från Rotarys centra för inter- nationella studier med konfl iktutjämning, humanitärt bistånd, diplomati och offent- lig förvaltning. Varje år utökas den grup- pen med över 80 nya stipendiater. Med rotarianernas stöd kan Rotary Foundation fortsätta att bygga ut kadern av fredsmäk- lare. Rotary Foundation ger oss substans för att fred är en möjlighet och att rotarianerna är en grupp som kan bidra till att så sker. Jonathan Majiyagbe Ordförande, RF R I - P r e s i d e n t e n o c h R F Rotarian för alla världens barn Nummer 8 2008 . Rotary Norden Rotary Foundations fredsmäklare
51
Nummer 5 . 2008 . Rotary Norden T e k s t 51 0 3 % & 3 4 & % & - BNO ESFTT 1PTUBESFTT 5FMFGPO +BHOTLBSCFUBMB . FE#BOLFMMFSLPOUPLPSU .PUGBLUVSB #BOL,POUPLPSU ,PSUOVNNFS JMUJHIFUTUJE 1FSTPOOVNNFS BNOUFDLOJOH &QPTU .PNTJOHS TQFDJmDFSBTQGBLUVSBO&OEBTU1PTUFOTBWHJGUFSUJMMLPNNFSEBHBST SFUVSSUU5SBOTQPSUGSTLSJOHJOHS3FTFSWBUJPOGSTMVUGSTMKOJOHSPVUINUBEFQBLFU EFCJUFSBTLS1PTUFOTQPSUPLPTUOBEFS ,- 4VQFSDBSE8BMMFU WJOSE T U LS LS ,-5SBWFMJMF TWBSU WJOSETU LS LS ,- ,PNCJWTLBO WJOSE T U LSLS +#&45--&3 1BSBEPY 4QFDJBMQSJT0 SEQSJT 4OEEJOPSEFSTFEFMJLVWFSUUJMMSJTWBS &VSP4FMFDUJPO .BMN%FU HSWFOCSBBUUSJOHB GBYBFMMFSNFKMB7JEGSHPS SJOH 1307,-6& .&%6115---7134&5 461&33%8--&5 4VQFSDBSE8BMMFUTLBQBSPSEOJOHPDI SFEBCMBOEEJOBLPOUP LSFEJUPDI NFEMFNTLPSUFUD 1MOCPLFOIBSLPSUDLPSPDIUSF GBDLGSTFEMBS LSLPSUPDIEZMJLU LUBTLJOO 4UPSMFLYDN 4VQFSDBSE8BMMFU LS LS ,-WJOSE ,0.#74, ,PNCJWTLBO LS LS ,-7JOSE 1BSBEPY.BSLFUJOH# #MFLJOHTCPSHTHBUBO #PY .BMN 5FM GBY FNBJMFVSPTFMFDUJPO!QBSBEPYTF 537&--& &OQSBLUJTLSFTFQMOCPLTPNSZNTJ JOOFSDLBOFMMFSWÅTLBO rGBDLGSLPOUPPDIWJTJULPSU rTUPSBGBDLGSEJOBCJMKFUUFS QBTT TFEMBS SFTFDIFDLBSFUD rNJOESFDLPSGSLWJUUPO GSJNÅSL FOPDIBOOBUTNUU rHLWBMJUBUJWUTLJOO r4ÅLFSLOÅQQOJOHNFEUSZDLLOBQQ r.UUFOÅSYYDN 5SBWFMJMF LS LS ,-TWBSU ,-WJOSE .UUFOYYDN HSEFOMÅUUBUU BMMUJEIBUJMMIBOET &OLPNCJOFSBEBÅSTPDIXFFL FOEWÅTLB%FOUJMMWFSLBTJTMJUTUBSLU LBMWTLJOOBWCÅTUBLWBMJUFU5SPUTTJO SZNMJHIFUÅSWÅTLBOFOEBTUY YDNPDIHPELÅOETPNLBCJOCB HBHF7JLUFOÅSDB LH ÅTUCÅMHTZTUFNFUNFEUSZDLLOBQ QBSOBPDIEVGSFONÅOHESZNMJHB GBDLGSVQQUJMMGZSBQÅSNBS EP LVNFOU SÅLOBSFPDIQFOOPSBDLFO ÅSQMBDFSBEFTBUUEVFOLFMULPNNFS UJOOFIMMFUÅWFOOÅSWÅTLBOTUSQ HPMWFU 7ÅTLBOEFMBTNFEIKÅMQBWFONFM MBOWÅHHJUWUTLJMEB TUPSBGBDLEFU FOBGBDLFUIBSEVQMBUTGSBÅST IBOEMJOHBSPDIJEFUBOESBGSWBSBS EVLMÅEFSPDIBOOBUEVCFIWFSGS FOWFSOBUUOJOH 5BDLWBSFEFUWTQFDJBMVUGPS NBEF MTUBHCBSBJOTBUTFSOB GSEVUSFPMJLBWÅTLPSJFO FOPNBUUVUFTMVUBOHPOBW JOTBUTFSOBÅS,PNCJWÅTLBO FOSZNMJHSFTWÅTLBTPNSZNNFS LMÅEFSGSOHSBEBHBSTSFTB &OEBTUWJOSUU
52
52 Nummer 8 . 2008 . Rotary Norden Välkommen på kryssning MSC Cruises nybyggda och eleganta fartyg kryssar i Medel- havet och Atlanten. Mellan spännande strandhugg njuter vi av de många faciliteterna som erbjuds ombord! MEDELHAVET & ATLANTÖAR. MSC Fantasia kryssar via Barcelona och Gibraltar till de prunkande atlantöarna Madeira, Teneriffa och Lanzarote. Avresor från Stockholm, Köpenhamn 271, 72, 811, 1911. 12 dagar. Pris från 13.995:-. Bridgekryssning ÖSTRA MEDELHAVET & KRETA. MSC Poesia tar dig till världsunika sevärd- heter som pyramiderna och Egyptiska museet i Kairo, Akropolis i Aten och Knossos på Kreta. Avresa från Stockholm 53. 12 dagar. Pris från 14.495:-. I priset ingår flyg tr, transfers, del i insideshytt, helpension. Grand Tours reseledare. Ut flykter er- bjuds i varje hamn. Ring Grand Tours 08-24 15 25, www.grandtours.se. Boka även hos Fritidsresor 0771-84 01 00. Bikblm bgkm fl mZ GT_Rotary_8-08_210x223.indd 1 08-11-12 13.54.41