1
Nr. 4. juni . 2008
2
T ekst 2 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden ETT UPPROP TILL SVERIGES MEST ERFARNA SENIORER. Hjälp svenska företag att undgå egna misstag låt dem lära sig av dina! Vi har byggt landets största och mest spännande kompetensbank av mycket erfarna chefer och ledare. En bank som vi sedan matchar mot våra uppdrags - givares behov genom att hyra ut denna erfarenhet som rådgivare, interimchefer och till styrelser. Vi kallar det för erfarenhet on demand! Just nu söker vi fl er kandidater över hela landet. Verkar det intressant eller känner du någon som du tror detta passar för? Har du minst 25 års erfarenhet? Har du arbetat som VD eller i ledningsgrupp? Har du personligen ansvarat för en eller fl era större förändringar? Får du en personlig tillfredsställelse av att se andra växa i sina roller? Vi behöver dig med ledningserfarenhet från följande branscher; svensk bas- industri, detaljhandel, ITtelekom, media, tjänster, bankfi nansförsäkring och offentlig sektor. Erfarenhet som värdesätts av våra uppdragsgivare är från exportsatsningar, större förändringsprojekt, tillväxtfaser, turn-a-round, fusioner och sammanslagningar. Låter det intressant? Ring oss på tel 08-402 54 54 eller kontakta oss via www.seniorwork.se. SENIOR WORK SVERIGE AB, Mäster Samuelsgatan 9, Stockholm. Tel. 08-402 54 54. www.seniorwork.se SVERIGE HAR INTE RÅD ATT LÅTA FÖRETAG LÄRA SIG GENOM EGNA MISSTAG!
3
3Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Gränser Under den svenska nordiska stormaktsti- den på 1600-talet ledde Gustav II Adolf omslaget sitt mobila kavalleri till militära triumfer i Europa. I Mellaneuropa sjöngs en vaggsång Bed Kindchen Bed, Morgen kommt der Schwed. I Estland talar man fortfarande om den svenska tiden som den goda tiden. Nordiska gränser har jus- terats också defensivt i internordiska kon- fl ikter. Sverige förlorade Finland till Ryss- land 1809. Idag diskuteras nya gränser i världshaven och polarområdena. RN tar upp den nordiska territoriala drömmen i sitt tema Omslag: Scanpix. Nr. 4. juni . 2008 HuvudredaktörAnsvarig utgivare Håkan Nordqvist Redaktion Sverige Börje Alström, Baldersvägen 28, S-852 34 Sundsvall tel: +46 60 170340, +46 70 6714489 e-post: borje.alstrommiun.se Norge ystein ystå, Jrnsebakken 27 B, N-1440 Drbak tel: +47 64 93 08 58, mobil: +47 470 18 300 e-post: oystaaonline.no SuomiFinland Håkan Nordqvist, Solnavägen 5 D FI-00330 Helsingfors mobil: +358 400 206 391 e-post: hakan.nordqvistwelho.com Danmark Per O. Dantoft, Oldrupvej 75, DK-8350, Hundslund tel: +45 8655 0236 e-post: rotarymail.dk Island Hinrik Bjarnason, Langagerdi 21, IS-21 108 Reykjavik tel: +354 568 1955, mobil: +354 895 1906 e-post: hinrikbsimnet.is Layoutredaktör Per O. Dantoft Administration Sverige Lars Pettersson, huvudadministrator Krongatan 2, S-632 24 Eskilstuna tel +46 161 32114, mobil: +46 70 6455215 e-post: lars.e-tunatelia.com Norge och Island Jan Spjeldns, Furubotn 36, N-5101 Eidsvågneset tel: +47 55 39 97 28, mobil: +47 917 92 642 e-post: j-spjelonline.no SuomiFinland Timo Katajisto, Eerontie 1, FI-61800 Kauhajoki mobil: +358 50 596 5596 e-post: timokakauhajoki.fi Danmark Emil Christensen, Engtoften 7, DK-7000 Fredericia tel: +45 7594 0346 e-post: emil.ernaprofi bermail.dk Styrelse Styrelsens ordförande Andreas Norland Pilestredet 99, N-0358 Oslo tel: +47 21 92 18 60, mobil: +47 908 51 304 e-post: anorlandfrisurf.no Styrelsemedlemmar Lars Pettersson, Håkan Nordqvist, Per Hyen Styrelsens sekreterare Arne Jensen Hylkedalsparken 11, DK-6000 Kolding tel: +45 7553 8671 Utgivare De 29 nordiska rotarydistrikten Tryckeri: Hansaprint Oy, Kvarnstensgränd 4, FI-01620 Vanda, ISSN0780-4288 tel: +358 10 542 4479 mobil: Sanna Helenius: +358 50 4425 044 e-post: sanna.heleniushansaprint.fi Annonser SverigeNorgeIsland Anna Dandenell ab, Torneågatan 52, SE-164 79 Kista tel: +46 8 7513664 e-post: annadandenell.com SuomiFinland Yhteys toimitukseen, osoite yllä Kontakta redaktionen, adress ovan Danmark Emil Christensen, adress ovan Redaktionen förbehåller sig rätten att värdera och redigera insänt material. Digitala bilder levereras som obearbetade original. Upplösningen bör vara minst 1600 x 1200 pixels. nr52008 når läsarna 0808, redaktionell deadline 57 Ledare ystein ystå 4 Rotary International 6 Tema Den regionala drömmen 8 Landssidor Sverige 14 Norge 26 Finland 32 Danmark 40 Island 48 RI:s Agenda Wilf Wilkinson Bob Scott 50 Nummer 4 juni- Rotary Norden - Utgivningsdag 2.6. 2008. Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary In- ternational. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den inter- nationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. I n n e h å l l Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka 70.000 exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland, Danmark och Island genom klubbsekrete- raren, i Sverige genom klubbens medlems- registeransvarige, i Danmark även direkt i medlemsregistret genom www.rotary.dk
4
4 L edar e Välkommen till höstens Rotary-institut i Finland Norges tidligere utenriksminister og altmulig- politiker Thorvald Stoltenberg fortalte flgen- de i et intervju i fjernsynet: For en tid tilbake hadde han diskutert med en serbisk venn Balkans tilsynelatende en- delse historiske hevngjerrighet, knyttet opp mot det avgjrende slaget mot tyrkerne i 1389. Stoltenberg minnet ham om at også vi i Norden hadde ligget i krig i med hverandre. For eksempel hadde DanmarkNorge mistet ganske store og viktige landområder til Sveri- ge for 350 år siden. Han hadde muligens tenkt å fye til noe om at våre land likevel er hjerte- venner i dag, men jeg vet ikke om han rakk det. For serberen slo straks til med: Javel! Og hva gjr dere med det? Vi har alle et forhold til historien. Dessverre ofte til de blodige sider ved den. Ofte nok blir historiens blodige og dyktige krigsherrer til ettertidens strste helter. Alexander den store. Julius Csar. Napoleon. Karl XII, - å ja, vi har da slike helter også fra våre egne krigsmarker. Noen mer aggressive, andre mest defensive. I denne utgaven av Rotary Norden ser vi litt nrmere på Nordens rivninger gjennom de senere århundrer. Vi vant og tapte vekselvis. Til sist har vi vunnet freden. Vi har kunnet gjre kirkefader Augustins ord til realitet: Hensik- ten med alle kriger er fred. Vi bruker kreftene på annet enn å slå hverandre i hjel. De lande- grenser som en gang var en utfordring for konger og generaler, voktes i dag stort sett av tollere, som sker like mye etter vin som etter våpen. Hva har vi altså gjort med vår blodige fortid? Vi har henvist den til historietimene på skolen. Til lrdom for kommende generasjoner. ystein ystå redaktr og temakoordinator Fra krig til fred Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Det enkla är det sköna värt borde Rotary lätta på procedurerna? Rotary Institutet och seminarierna för Zonerna 15 och 16 hålls 1-5 oktober 2008 i Tammerfors, Finland. Det har gått ungefär 30 år sen RI:s zoninstitut senast ordnades i Finland. Platsen blir återigen den samma, dvs. Hotel Rosendahl, na- turskönt och lättillgängligt beläget i in- dustri- och kulturstaden Tammerfors. Institut kommittn, som leds av PDG Veli-Matti Heinijoki, har arbetat både aktivt och professionellt för att allt skall stå klart i oktober för ungefär 200-300 rotaryledare från de två zo- nerna och från RI. RI-presidenten D.K. Lee medverkar i spetsen för ett team sakkunniga från RI:s högkvarter i Evanston och Europakontor i Zrich. Rotaryinstituten har som känt fl ere komponenter. Utbildningen av inkom- mande guvernörer DGE, GETS, inleds den 1 oktober. Den utbildningen är obligatorisk för alla DGE:s och DGE- partners. Följande dag hålls seminari- erna: Rotary Foundation, Medlemskap och Ungdomsutbyte. Själva Institutet startar fredagen den 3. oktober. Tidspla- neringen för institutet är sådan att del- tagarna kan nå Tammerfors med fl yg, tåg eller bil före programmet startar. Själva Institutet behandlar President D.K. Lees målsättningar med speciell inriktning på barnfrågor. Det handlar om såväl barn i utvecklingsländer som barns välfärd i vår världsdel. Ett fl ertal Lars-Olof Fredriksson, Convener, RI-Director 2008-09
5
5 Nor diskt Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden andra stora frågor står också på agendan. Det skall bland annat handla om humani- tära kriser, klimatförändringen och dess hälsoeffekter. RI:s strategiska plan, Rotary Foundations framtidsvisioner Rotarys eko- nomi berörs också. Rotary Nordens huvud- redaktör Håkan Nordqvist står för ett in- lägg om medias syn på Rotary. Rotaryinstituten präglas också av gemytlig samvaro och fritt umgänge med gamla och nya rotarybekanta. Gemensam middag står på programmet alla kvällar och på fredag kväll hålls Tampere Evening med start på rådhuset och samkväm med program, mu- sik och dans på Kuusvooninkinen. All den information som behövs för respla- nering, registrering, inkvartering, program och fritid fi nns på Internetadreessen www. rotary.fi Institutkommittn besvarar frågor och assisterar deltagarna i alla avseenden. Institutets språk är engelska. Hjärtligt välkommen! Veli-Matti Heinijoki, RI:s president Wilfrid J. Wilkinson och Markku Kalliomäki th. diskuterar Tammerfors-evenemanget vid institutet i Lilleström i Norge. Hedra minnet av någon nära! Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får en personlig hälsning från dig, cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer! 020-78 11 79 Pg: 90 1986-0 cancerfonden.se
6
6 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Int ernationellt Dr Julie Geberding är chef för CDC - U.S. Cen- ters for Disease Control and Prevention se- dan juli 2002. CDC är en organisation under the U.S. Department of Health and Human Services med ansvar för amerikaners hälsa och säkerhet. CDC är också en av Rotarys sam- arbetspartners i kampen mot polio i det stora PolioPlus-program som Rotary drivit i 20 år. På 1980-talet förde Julia Geberding sin första stora kamp mot epidemier då hon stod i centrum för kampen mot AIDS i Kali- fornien. Hon doktorerade vid University of California i San Fransisco. Specialinrikt- ningen var smittosamma sjukdomar. Konfrontation med AIDS Vi befann oss i epidemins epicentrum och då vi behandlade de första fallen var sjuk- domen ett stort mysterium. Upptäckten av smittorisken och utvecklingen av orsaker- na och vården formade både mig och alla mina medarbetare. Chef på CDC? Engagemanget i ledningen för CDC kom 10 dagar för 911. Vi kämpade mot an- thrax-attacker, dödliga virusinfektioner, en extrem infl uensaperiod, brist på vaccin, en CDC-chefen Julie Gerberding är Rotarys PolioPlus-partner
7
7Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Int ernationellt tsunami och hurrikaner. Allt detta medför- de att vår publika profi l höjdes. En defi ni- tive lärdom var att partnerskap med andra leder till mera genomgripande resultat än man kan drömma om. Prioritering Poliobekämpningen är fortfarande CDC:s första prioritet. Trots att sjukdomen elimi- nerats i USA sedan en generation tillbaka är den dock endast på en resenärs avstånd. Det handlar dessutom om att skydda såväl egna som andras barn på olika håll i värl- den. Sedan 1991 har vi bidragit till att anta- let fall nedgått med 99,5 % genom insatser i 122 länder. Vi har bildat partnerskap men har fortfarande en lång väg att gå innan vi når vårt mål. Fyra länder kvar Poliofall förekommer fortfarande i fyra län- der, Nigeria, Indien, Pakistan och Afganis- tan. Sjukdomens seghet beror på att bak- grunden är komplicerad och olika i de olika länderna. Det centrala i kampen är tillgången till vaccin och aktiva vaccine- ringsinsatser i riskområdena. CDC och Rotary Vi har ett perfekt partnerskap och kan åstadkomma en summa som är store än delarna. Rotary tillför många styrkefakto- rer, speciellt engagemang och långsiktigt partnerskap. Erfarenhet, otroliga frivilligin- satser och fi nansiellt stöd ingår i bilden. Pandemier CDC, WHO och andra hälsovårdsexperter har försett sjukhus med testutrustning för att kontrollera om uppkomna infektioner beror på H5N1-viruset. Nationella reger- ingar är förberedda på att bekämpa pan- demier. Men det behövs också ett nätverk med affärslivets, sjukvårdssektorns, utbild- ningssystemets och hela samhällets enga- gemang för att trygga befolkningens till- varo i nödsituationer inom hälsovården. CDC:s uppgift är att identifi era problemen, bekämpa och begränsa dem och att vinna tid för motåtgärder. Vaccin för miljoner Amerikanska regeringen har vidtagit ex- traordinära åtgärder för att stöda utveck- lingen av vaccinproducenternas kunnande och kapacitet. Vi bygger produktionsan- läggningar och moderniserar produk- tionsteknologin. I USA räknar vi med att beredskapen måste gälla minst 20 miljo- ner människor. Tuberkulos Senaste år hade vi ett uppmärksammat fall där en person som bar på tuberkulos kun- de resa omkring med sin smittorisk. Då misslyckades vi i förtroenderelationen mellan läkare och patient och införandet av behövliga begränsningar. Vår kommu- nikation fungerade inte. Nu har vi lärt oss vår läxa den hårda vägen. Terrorism Vi har byggt upp beredskap på det polisiä- ra området men inom den allmänna hälso- vården ligger vi ännu långt efter i fråga om behövlig beredskap. Vi har dock börjat krypa upp ur skyttegravarna och bland an- nat förbättrat vår beredskap mot pan- demier väsentligt. Vi har blivit bättre på samarbetet mellan myndigheter, media och den breda allmänheten. Prioriteter Vi behöver bygga upp den preventive vår- den, den får nu endast 3 % av den pen- ningmässiga sjukvårdsinsatsen I USA. Vi behöver också öka våra satsningar på po- liobekämpning för att nå målet att utrota sjukdomen till 2012. Vi vill minska antalet dödsfall på grund av mässling med 90 % till 2010, bygga upp vårt beredskapslager av medicinsk utrustning så att vi kan hjäl- pa vilket område som helst i USA inom 12 timmar, hjälpa 3.600 skolor i landet att lära eleverna leva ett hälsosammare liv, fort- sätta att satsa på vårt vaccineringspro- gram som under de senaste 20 åren för- hindrat 20 miljoner barndödsfall genom att erbjuda vaccin där det hjälper, satsa på AIDSHIV test som gör att 250.000 perso- ner som ovetande bär på sjukdomen blir medvetna om den. Detta är exempel på åtgärder som ingår i vårt program för det- ta sekel. Vi hart aldrig haft så många utma- ningar som nu men heller aldrig så goda resurser att åtgärda dem. Rotary Ett stort tack tillgör Rotary som bekämpat polio i 20 år nu. Vi har nästan nått vårt ge- mensamma mål men nästan räcker inte till. Om vi inte helt kan eliminera sjukdomen får vi fortsätta mycket länge med utryckningar varje gång fall dyker upp. Själv ser jag ändå mycket optimistiskt på våra möjligheter att i samarbete nå vårt slutliga mål. Intervju: Vince Aversano, The Rotarian bearbetning RN
8
8 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden T ema Sveriges sista stora krig, kampen om Fin- land, fördes i skuggan av Napoleonkrigen som ritade om Europas gränser. I bakgrun- den fanns också frihetsideal som i Finland väckt tankar främst inom offi cerskåren om att Finland kanske någon gång kunde bli självständigt. Tidsmässigt inträffade USA:s självständighetsförklaring vid ungefär samma tidpunkt. I bakgrunden fi gurerade också franska revolutionen som innebar inbrottet av en ny tid i Europa. Den svenske historikern Martin Hårstedt uppskattar i sin bok om 1808-09 års krig att antalet omkomna på den svenskafi n- ska sidan var cirka 20.000, hälften av dem fi nländare, och på den ryska sidan cirka 10.000 stupade och ett okänt antal döds- fall som följd av sjukdomar och andra svi- ter. Armmuseum i Stockholm presenterar Sveriges sista stora krig i en imponerande utställning som pågår till januari 2009. Nya intressesfärer Krigets bakgrund låg i Napoleons och Alexander I:s Tilsit-fördrag från 1807 som syftade till isolering av England. Gustav IV Adolf gillade inte Napoleon och ville heller inte bryta sitt samförstånd med England. Delning- en av Europa i intressesfärer ledde till ett ryskt angrepp mot Sverige genom Finland, som då tillhörde konungariket. Ryssarna gick över gränsen vid Kymmene älv i februari 1808. I början av 1800-talet hade Sverige tre ar- mer, den södra som skulle parera ett eventuellt danskt anfall, den västra som förde ett småskaligt krig mot Norge och armn i Finland som skulle möta det ryska angreppet. Strategin för kriget i Finland var att retirera under vintern 1808, behålla befästningar och återerövra de förlorade områdena med fl ottans hjälp på våren. Reträtter Sveaborgs kapitulation kom som en stor överraskning för krigsledningen, vapen- stillestånd 2.4. och slutlig kapitulation 3.5.1808. Orsakerna till kapitulationen har berörts på många håll, även i denna tid- skrifts spalter. Kriget till lands fortsatte. I april segrade general Adlercreutz, född i Borgå, vid Siikajoki och Revolax men i stort sett fortsatte den svenska reträtten norrut. Sandels Savolax-jägare gjorde effektiva framstötar och erövrade Kuopio 12.5. och uppnådde även en viktig avvärjningsseger i Idensalmi. En blick på kartan visar dock att riktningen fortsatt var reträtt norrut. I slutet av juni landade svenska stödtrupper i Vasa-nejden. De fi ck emellertid inte stöd av Klingspors huvudstyrkor, generalen vänta- de på att tillräckligt mycket bröd skulle bakas för armn. Ingen marscherar på tom mage. Historikern Hårstedt menar att en av armns största svagheter låg just i livsme4d- elsförsörjningen, den fungerade helt enkelt inte. De närmaste förråden låg i Uleåborg. Samma förhållande gällde också ryssarna. Efter sin seger vid Lappo tvingades ryssarna retirera ända till Jämsä, försörjningen svek också dem. Ett avancemang då kunde ha givit Klingspor herraväldet på slagfältet men det uteblev. Varken vilja eller förmåga fanns, säger Hårstedt. Den sista segern fi ck svenskarna vid Alavus 17.8.. Förlusterna vid Ruona och Salmi pekade på ett kommande nederlag. De trupper Klingspor förfogade över vid kusten deltog aldrig i dessa strider. Scen från ett slagfält från 1808-1809, en rysk soldat sticker sin bajonett i en svensk krigsman. Finland gick förlorat i Sveriges sista stora krig
9
9Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Oravais avgjorde Slaget vid Oravais, krigets blodigaste, för- seglade krigets resultat. Armn drog sig tillbaka till Torneå för att slicka såren vilket även blev ödesdigert för de många sårade som omkom under primitiva förhållanden. Försök till svenska landstigningar i Egent- liga Finland och på Åland misslyckades och Åland fi ck uppges vid vinterns inbrott. Under vintern marscherade ryssarna över isen till Umeå. Kriget på svensk mark i Väs- terbotten pågick ända tills fred slöts i Fredrikshamn. Huvuddelen av de fi nska styrkorna kapitulerade under general Gri- penbergs ledning i Kalix 25.3.2009. Vid freden i Fredrikshamn tvingades Sverige avstå från Finland från Åland till Torne älv och Finland blev ett autonomt storfursten- döme under Ryssland. Gustav IV Adolf tving- ades abdikera. Västra armn under general Adlersparre revolterade och marscherade mot Stockholm. I en oblodig epilog arreste- rades kungen av några offi cerare ledda av general Adlercreutz på Stockholms slott. Bearbetning: Håkan Nordqvist Källor: Matti Höök, Keravan Rk, Suomen Sota Armmuseum, material och bilder T e m a Kejsar Alexander I ratifi cerade fredsavtalet som slutits den 17.9.1809 i Fredrikshamn. Finland hade efter en 600-årig gemenskap gått Sverige förlorat. Curt von Stedingk lyckades vid fredsförhandlin- garna få ryssarna att acceptera att gränsen skulle gå vid Torne älv, inte Kalix älv. NJUT AV LIVSKVALIT I HÄRLIGT KLIMAT För info: www.solhus.com För info: www.solhus.nu Anlitad fastighetsmäklare! BOETGRUPPEN AB Fastighetsmäklare i samverkan 08-23 70 00 www.boetgruppen.se Bostadsrätter, villor, fritidshus och tomter!
10
10 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden T ema Klimandringernes flger mrkes tydelig- vis i området omkring nordpolen, hvor man har registreret at drivis og brer allerede smelter i et stort omfang. Polarisen vil smel- te i betydelig grad hurtigere end viden- skabsmnds prognoser har regnet med og de grer sig nu spekulationer om at isen kommer til at forsvinde fuldstndig. Island har lagt stor vgt på at det internationale samfund skal forsge at redusere kliman- dringer ved at formindske udslip af driv- husgasser. På den anden side må man vre realistisk og i stand til at reagere mod de forandringer som klimandringerne har til flge, men disse forandringer indebrer visse muligheder og en vis fare. Smeltning af is og opvarming af havet, sammen med teknologisk fremskridt, frembyder nye lejligheder for sfart og ud- nyttelse af naturressourcer i Nord-Ishavet. I dette område fi ndes uberrte kosyste- mer med en enestående biologisk mang- foldighed, hvis bevarelse er af en stor be- tydning. Vi må passe på at åbningen af nye sruter og udnyttelse af ressourcer ikke truer disse mfi ndtlige kosystemer og forsge at redusere negative flger for miljet så vidt det er muligt. Forrige sommer begyndte en slags kaplb for nordpolen med en russisk ekspedition som satte sit fl ag på havbunden under nordpolen. Russernes ekspedition og den efterflgende reaktion fra andre kyststater ved Nord-Ishavet fangede vrdens op- mrksomhed. Det er dog klart at ekspedi- tionen var frst og fremmest et propagan- dakaplb som i og for seg har ingen juridisk betydning. Den efterflgende de- bat var på mange st forvirrende. Der blev tegnet op et billede af et kaplb for nord- polen eller Nord-Ishavet uden nogen form af internationale regler, men det er selvfl- gelig helt forkert. De nye lejligheder til at udnytte ressourcer og til skibsfart, som frembydes ved den forandrede situation i Nord-Ishavet som flge af klimandringer, smelting af is og opvarming af havet, medfrer diverse sprgsmål om retslig status af dette hav- område som man må få svar på. Det er klart at FNs Havretskonvention fra 1982, som er den eneste alsidige konvention an- gående dette tema, glder i Nord-Ishavet lige som andre havområder, med mindre der ikke er gyldige srlige aftaler for en- kelte deler af området som f. eks. Svalbard- aftalen fra 1920. Aftalen glder for Sval- bards territorium og alle havområder omkring Svalbard, dvs. territorialfarvandet, den eksklusive konomiske zone og konti- nentalsoklen, med Norge som håndhver af suverne rettigheder i disse områder. Det er klart at Norge kan ikke eksklusivt gre krav på de naturressourcer som fi n- des i havområderne omkring Svalbard, da Norges suverne rettigheder begrnses af Svalbardaftalens ligestillingsregel som stipulerer at statsparterne til aftalen har lige rettigheder når det glder udnyttelse af naturressourcer i områderne. I vrigt glder Havretskonventionen fuldt ud i Nord-Ishavet men den indeholder de- taljerede forskrifter for al udnyttelse af ha- vet, havbunden og luftterritoriet ovenfor. Konventionen dkker bl.a. sfart, fi skeri, udnyttelse af olie, gas og andre ressourcer på kontinentalsoklen, afgrnsning af hav- områder, beskyttelse mod havets forure- ning og havforskning. Syv af de otte medlemslande i Arktisk Råd, dvs. Danmark, på Grnlands vegne, Finland, Island, Kanada, Norge, Rusland og Sverige, er blandt 155 statsparter til Havretskon- ventionen. USA har endnu ikke ratifi ceret konventionen men det er klart at en n- dret situation i Nord-Ishavet har tvunget amerikanske myndigheder til at revidere sin indstilling. Prsident Bush har erklret sig villig til at ratifi cere konventionen men sagen er under behandling i Senatet. Island spillede, som kendt, en stor rolle i udarbej- delsen af Havretskonventionen og blev i 1985 det frste vestlige land til at ratifi cere konventionen og har hele tiden vret blandt dens driftigste forsvarere. Når det drejer sig om den retslige status af Nord-Ishavet må man skelne imellem de diverse udnyttelseslejligheder som havet frembyder og de forskellige deler af dette område, f.eks. kontinentalsoklen og udnyt- telsen af dens ressourcer, fi skeri og sfart. Angående kontinentalsoklen og dens ud- nyttelse br man huske på at iflge Hav- retskonventionen har kyststater automa- tisk kontinentalsokkel helt ud til 200 smil, som også er den eksklusive konomiske zones ydergrnse. Når nrmere specifi ce- rede naturlige forhold er for hånden kan en stat besidde mere omfattende hav- bundsrettigheder. I så fald skal en stat sende detaljeret dokumentation til FNs Kontinentalsokkelkommission angående grnsen udenfor 200 smil. Kommissio- nen vurderer dokumentationen, foretager en teknologisk vurdering af den og udar- bejder en rekommendation angående kontinentalsoklens ydergrnse. På basis af kommissionens rekommendation kan kyststaten bestemme endeligt og binden- de kontinentalsoklens ydergrnse oven- for det internationale havbundsområde som ligger udenfor. Man regner med at kontinentalsoklens ydergrnse udenfor 200 smil bliver endelig fastsat i lbet af de kommende år i henhold til Havretskon- ventionens bestemmelser. En forudstning for at en stat kan gre krav til kontinentalsokkel i et bestemt hav- område er at dens territorium når til hav- området. Når det glder Nord-Ishavet op- fylder de flgende fi re stater denne forudstning: USA Alaska, Danmark Grnland, Kanada og Rusland. Desuden håndhver Norge, som nvnt fr, be- grnsede suverne rettigheder på Sval- bard som ligger i området. Island ligger som kendt i syd fra området og landets ene kontinentalsokkelrettigheder i Nord- Ishavet ligger i Islands tilslutning til Sval- bardaftalen og de medflgende rettighe- Havets nye grnser Tmas H. Heiar 45 er retschef i Islands udenrigs- ministerium og direktr for Islands havretsinstitut Foto: Hinrik Bjarnason
11
11Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden T ema der til at udnytte naturressourcer på Svalbards kontinentalsokkel. Island gr derimod krav på vidtspnden- de kontinentalsokkelområder i syd og st fra landet, dvs. på Reykjanesryggen, i Hat- ton-Rockall området og i den sydlige del af Sildehavet, men disse områder spnder over ca. en million kvadratkilometer. Island gr alene krav på kontinentalsokkelrettig- heder på Reykjanesryggen og i 2006 blev der indgået en aftale om fordeling af kon- tinentalsoklen i Sildehavets syddel mellem Island, Norge og Danmark på Frernes vegne. Der lgges nu vgt på at trffe en overenskomst om opdeling af Hatton- Rockall området, men foruden Island gr Storbritannien, Irland og Danmark på Fr- ernes vegne krav på området. Som flge af havets opvarming kan man regne med at nye lejligheder frembyder sig til fi skeri i Nord-Ishavet og det forventes at forskellige fi skebestande kommer til at fl ytte sig. Islndinge er blandt de nationer som formodentlig kan benytte sig af dette. Iflge Havretskonventionen glder der forskellige regler om fi skeri i forskellige havområder. En kyststat har eneret til fi - skeri indenfor sin 200 smil eksklusive ko- nomiske zone, men på det åbne hav gl- der derimod princippet om frihed til at fi ske med bestemte begrnsninger som er nrmere stipuleret i FN aftalen om fi skeri på det åbne hav. Statsparter til FN aftalen er nu 67, deriblandt alle medlemslandene til Arktisk Råd. Nordst-Atlanterhavsfi skeri- kommissionens, NEAFCs, anvendelsesom- råde dkker en del af Nord-Ishavet men vedkommende stater må tage beslutnin- ger om fi skeriforvaltning i andre dele af dette havområde, derunder om det er nd- vendigt at stte op en ny regional fi skeri- forvaltningsorganisation. De strste konsekvenser af issmelting i Nord-Ishavet i den nmeste fremtid vil uden tvivl blive åbningen af nord-sruter- ne som udviklingen i isbryderteknologi fremmer end videre. For det frste drejer det seg om nord-vest-sruten mellem Ka- nada og Grnland, for det andet om nord- st-sruten langs Ruslands og Norges ky- ster og for det tredje drejer det seg om den såkaldte Trans-Polarrute mellem Grn- land og Svalbard via Island. Åbningen af disse sruter vil have stor betydning i en strre sammenhng for konomisk ud- vikling og sikkerhed i verden. Man regner med at kunne forkorte sruten fra Nord- Amerikas stkyst eller fra Europa til steder i Stillehavet som udgr ca. 40%, men i dag er man ndt til at benytte enten Suez-ka- nalen i st eller Panama-kanalen i vest. Havretskonventionen stipulerer frihed til sfart på det åbne hav og inden kyststa- ters eksklusive konomiske zone, foruden at udenlandske skip har ret til uskyldig sej- lads indenfor kyststaters 12 mils territorial- farvand. Konventionen stipulerer også ret- ten til transitsfart af skib via såkaldte internationale strder, men Bering-str- det mellem Rusland og Alaska falder der- under. De pårrte stater må stte koordi- nerede regler for at bekmpe forurening af havet, specielt i drivisområder, men det er også vigtigt at Havretskonventionens bestemmelser bliver overholdt og at sfart ikke vanskeliggres unvendigt. Åbningen af nord-sruterne, specielt Trans-Polarruten, vil formodentlig fre til stor vkst i fragtskibes sfart i islandsk område. Der frembyder sig gunstige kom- mercielle lejligheder for islndinge i lan- dets enestående geografi ske beliggenhed, bl.a. muligheden for at stte op transit- havne som må undersges njagtigt. På den anden side er der også en stor fare at stor vkst i sfarten i islandsk havområde kan medfre eventuelle miljforurenings- katastrofer. Ndvndige forberedelser kunne bl.a. indebre at det bliver ndven- digt at etablere eftersgnings- og red- ningsudstyr samt udstyr for at begrnse forureningsuheld. Island lgger stor vgt på at Arktisk Råds medlemslande og andre stater som eventu- elt har interesser i forbindelse med åbnin- gen af sruter i Nord-Ishavet og udnyttelse af naturressourcer der i fremtiden, har et nje og godt samarbejde velfunderet på fol- keretslige regler. Ensidige foranstaltninger, som strider mod folkeretten, vil i det lange lb ikke lnne sig for nogen af parterne. Tmas H. Heiar
12
12 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden T ema Hvem skulle trodd, i vårt fredelige Norden, at vi har et av de blodigste områder i Euro- pa midt iblant oss? Få stater har vrt så mye i krig med hverandre som Sverige og Danmark, forteller Wikipedia. Landområ- det man oftest har kjempet om, er det frukt- bare Skåneland, samt naturligvis kontrol- len med resund, til og fra stersjen. Mellom 1276 og 1710 ble Skåneland inva- dert hele 39 ganger. Vold og blod ble resul- tatet hver gang. Srlig ille var det midt på 1600-tallet. Etter et par års krig mellom Sverige og Dan- markNorge frte fredsslutningen i Brm- sebro i 1645 til at Sverige fi kk Jämtland, Härjedalen Idre og Särna samt yene Got- land og Ösel, pluss en viss tollfrihet i re- sund. Men svenskene var ikke fornyd. I 1658 gikk kong Karl 10. Gustav med sine tropper på isen over resund ! til angrep på den danske Frederik 3. Svenskekongen gikk selv foran, trass i alle advarsler. Kong Vinter var på hans side, og da måtte også Gud vre det, mente han. Mye kunne tyde på at han hadde rett i dette, han ble iallfall berget da han gikk gjennom isen. Men europeiske stormakter kom den svek- kede danskekongen til hjelp. Disse ville li- kevel ikke at Danmark skulle få tilbake det tapte Skåne, noe som ville gitt Danmark full kontroll over resund. I mai 1658 ble en ny fredstraktat underskrevet i Roskilde. Skåne var tapt for danskene. Krevde etnisk rensing Imidlertid var det langt frem til fred og fordra- gelighet. Skåningene var forbannet på sine nye herskere og på alt svensk. Kong Karl 11. ble så sint over dette at han foreslo hele Skåne rensket for skåninger. Disse skulle deporteres til det svenske Baltikum, og erstattes med svenske bnder, prester, borgere og adels- menn. Det lyktes heldigvis kongens rådgivere å forhindre denne etniske rensingen av Skåne, men mye blod og adrenalin - fl t likevel. Pre- ster og embedsmenn ble skiftet ut, statuer delagt og bker på dansk ble forbudt. Noe av selvhevdelsen sitter likevel igjen. Skåneland har sitt eget fl agg rdt med gult kors og ble i 1993 tatt opp som med- lem i UNPO, Unrepresented Nations and Peoples Organization, og i FUEN, Federal Union of European Nationalities, som har rådgivende status ved Euoparådet. Og i en nettavstemning som den danske avisen Politiken gjennomfrte sist vinter, ga 62 prosent av de spurte uttrykk for at gjerne ville tilbake til Danmark. Det svenske Af- tonbladet stilte samme sprsmål, og fi kk 51 prosent for dansk tilhrighet. Lenge siden Tordenskjold Begge underskelsene ble mtt med smil. Wikipedia lister opp over 150 slagmarker i Skånelan, fra 945 til 1811. Noen av de ny- este er fra hsten 1788, hvor norske trop- per under dansk kommando marsjerte inn i Bohuslän i et angrep som senere har fått det fredelige navnet Tyttebrkrigen. Dagens norske invasjon i Bohuslän består av fritidsbåter og forventningsfulle båtfamilier, - et langt stykke vei og historie fra Tordenskjold og hans drnnende kanoner... Av ystein ystå Den omstridte indrefi len Fra gammelt av hadde Sverige vrt Dan- marks hovedproblem. Nabofeider gjen- nomvevet forsåvidt hele Europa. Fra ca 1550 ble svenskene mer aggressive, de krevde Skåne, Gotland og Nord-Norge, og rustet opp. Erik 14. av Sverige hadde sogar planer om å erobre Danmark, tvangsfl ytte den danske befolkning til Cayenne, la spanjoler kolonisere Danmark og svensker bosette seg i Skåne som da var dansk. Sverige flte seg inneklemt, og var den ag- gressive part. Danmark kontrollerte re- sund, men Sverige kunne presse Danmark med andre erobringer rundt stersjen. I 1597 fi kk danskekongen Christian 4. se et hollandsk kart hvor Nord-Norge var farge- lagt som svensk. Det fi kk hans beger til å fl yte over, han planla sin store Nord-Norge- reise, og styrket bemanningen i nord med befestninger på Vardhus og i Nordland. Da danskene vant et slag under den så- kalte Kalmarkrigen, mistet Sveriges kong Karl 9. fatningen og utfordret Christian 4. til duell mann mot mann. Christian Quart svarte, like ubehersket. Du skulle skamme deg, din gamle narr, sådan å angripe en rlig herre, noe du visselig har lrt av gamle horer, som pleier å verge seg med å skjelle og smelle. To måneder senere fi kk Karl 9. slag og dde. Tordenskjold - en sentral aktr i det nordiske krigsbilde Kongelig brevveksling: Din gamle narr
13
13Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden FLEX ringförstärkare Med kraftfull justerbar ringsignal och blinkande högeffekts- diod. Kopplas till valfritt telejack. Hjälpmedelsinstitutet har granskat mätdata från mätningar av Flex Ergo: Telefonen har stora knappar med tydlig kontrast för att passa synsvaga personer. Mätdata tyder på att telefonen är väl lämpad att användas av personer med hörselskada respektive svag röst. Förmodligen marknadens bästa förstärkning i telefonluren - FLEX ergo är utvecklad i samarbete med ROEK Elektronik, ett välrenom- merat svenskt akustikmätningslab. Enkla och lättskötta telefonihjälpmedel FLEX strobo ringförstärkare Mycket kraftfull ljud- och ljusindikering med stroboskop- lampa. Kopplas till valfritt telejack. 495:- 295:- 395:- FLEX easy Bluetooth-headset i komfortmodell för bilen och det trådlösa kontoret. Inklusive bil-, USB- och reseladdare. Rekommenderade cirkapriser inkl moms. Generalagent ILD International AB. För närmsta återförsäljare, se www.flexheadset.se eller ring +46 040 45 35 45 FLEX ergo En telefon för alla, men särskilt för dem med nedsatt hörsel, röst, syn eller rörlighet Mycket enkel att använda Mycket stora och skålade knappar med distinkt funktion, rejält upphöjd femma och siffertryck i högkon- trast. Minimalt med knappar och intuitiva symboler gör alla funktioner enkla att förstå och använda. Kraftfull förstärkning Kraftig justerbar förstärkning för lur, högtalare, mikrofon och ringsignal. Dessutom lampa som blinkar då det ringer. Mycket hög ljudkvalitet även vid högsta förstärkning tack vare noggrant utprovade tonkurvor. Ergonomi Konstruerad med god ergonomi i åtanke. Stora knappar med tryck i högkontrast, greppvänlig upphöjd lur och ett praktiskt ställ som ger en riktig betraktningsvinkel vid både bords- och väggplacering. T-slinga Inbyggd teleslinga för dem som använder hörapparat. ICE På ICE-knappen lagrar man nummer till nära anhörig, larmnummer eller annat viktigt telefonnummer. Ett knapptryck kopplar upp samtalet direkt i högtalartelefonen. ICE In Case of Emergency är en märkning som rekommenderas av Räddningsverket, SOS alarm, Civilförsvaret med flera. 795:- Inkl telekablar för SEDKNOFI
14
14 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Malmö Skeppsbrons Rk är en av de rotary- klubbar i Malmö som för fyra år sedan blev kontaktad av ledningen för Rosengårds- skolan i Malmö. Avsikten var, att skolans ledning såg en möjlighet i att genom med- lemmarna i klubben kunna medverka till att skolans elever fi ck kontakt med det svenska samhället utanför stadsdelen Ro- sengård. Klubben fann förslaget intressant och fl era medlemmar engagerades och tog emot elever från skolan. Arabiska dominerar Rosengårdsskolan har idag cirka 800 elev- er från 30 olika nationer. De fl esta eleverna talar arabiska i hemmen. I många fall är det endast barnen i familjerna som kan tala och förstå svenska. Barnen får i sin tur ta på sig ansvaret att undervisa föräldrarna i svenska språket. Arbetslösheten är hög bland invandrarfamiljerna. Många föräld- rar saknar kontakt med samhället utanför stadsdelen Rosengård. Språket integrerar därför uttrycket Springprojektet. Genom det samarbete som etablerades fi ck efterhand fl era av skolans elever möj- lighet att komma ut till både företag och förvaltningar i Malmö med omnejd för att i första hand får hjälp med träning i svens- ka . Springprojektet blev därmed efter- hand fastare etablerat. Inte endast rotaria- ner från Malmö Skeppsbron ställde upp med att ta emot elever utan även med- lemmar i andra Malmöklubbar följde ex- emplet. På en särskild anslagstavla på skolan fi nns några av företagen och för- valtningarna uppräknade där skolans elever tränat svenska. Springprojektets stipendium Det har blivit en tradition att klubben årli- gen besöker Rosengårdsskolan . Vid besö- ket i mars 2008 berättade rektor Lars Bir- gersson om undervisningen på skolan. En av skolans elever Elma Vajzovic, som är ordförande i elevrådet, beskrev på ett inle- velsefullt sätt betydelsen av Springprojek- tet. Vid skolavslutningen i juni brukar klub- bens president närvara. Då sker utdelning av Malmö Skeppsbrons Rk: s stipendier till två välförtjänta elever. Detta är ett mycket uppskattat inslag vid skolavslutningen. Både elever och lärare upplever kontakten med rotaryklubbarna som värdefull. Springprojektet har efterhand blivit känt även på orter utanför Malmö. Skolan får ofta studiebesök och då berättar rektor Lars Birgersson bl a om projektet och hur det utvecklats. Inom ramen för Rotarys samhällstjänst har vi i Malmö Skeppsbrons Rk funnit att detta är ett meningsfullt projekt väl värt att får spridning även utanför Malmö. Intresse- rade klubbar på andra håll i landet är väl- komna att kontakta oss för att få ytterligare information om hur vi arbetar. Åke Persson Malmö Skeppsbron Rk Rotary i Rosengård I mitten presidenten i Malmö Skeppsbron RK, Inger Lindstedt samt skolans rektor Lars Birgersson, om- givna av några av Rosengårdsskolans elever. Tavlan på Rosengårdsskolan med uppgifter om företagorganisationer som haft besök av sko- lans elever. Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se
15
15Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e På Mölnlycke Kulturhus framträdde freda- gen den 7 mars i Landvetter-Råda Rk: s regi den underbare komikern Lasse Beischer med sin föreställning Shakespeare den ab- soluta sanningen, där ramberättelsen fak- tiskt handlar om William Shakespeare, men där clownmunderingen med illröd näsa och clownmun, Lasses ständiga avvikelser från ämnet och inte minst på det sätt han oupphörligen drar in publiken i skådespe- let, gjorde tillställningen till en skrattfest av sällan skådat slag. Utan någon som helst ersättning höll Las- se Beischer och hans allt-i-allo ljudljus suffl eringprogramförsäljning m.m. Henri Kokko i gång nästan 3 timmar, ja 45-50 mi- nuter längre än den föreställningen brukar ta och bifallet blev ovationsartat. 94 000 netto Förutom de generösa artisterna sponsra- des föreställningen av ett antal välvilliga personer och företag, vilket sammantaget bidrog till ett fantastiskt netto på något över 94 000 kronor. Vår klubb har tidigare haft liknande evenemang med artister som Lill Lindfors, Sylvia Vrethammar och Povel Ramel och då kunnat påräkna till- läggsbelop från såväl DDF district desig- nated funds som RI Foundation. Med motsvarande bidrag denna gång skulle vi kunna understödja de barnhem i den lilla brasilianska staden Tiet, vi sedan 2002 försöker hjälpa, med 235 000 kronor. Under åren har 6 barnhem och ett sjukhus fått radikalt förändrade förutsättningar att höja livskvalitn för barnen, genom för- bättrad sjukvårdsutrustning, pool för fysio- terapiövningar för rörelsehindrade barn, material för skola och fritid, köksutrust- ning, möbler, fordon m.m. genom våra in- satser. Vid personliga besök på plats har fl era av klubbens medlemmar kunnat kon- statera hur väl våra pengar har använts. Göran Håkanson President Elec Underhållning i Mölnlycke Hjälp till brasilianska barnhem Lasse Beischer beautiful accommodations in typical Tuscanian style for every exigence. Independent villas, wine states, hotels for couples, families and larger groups. Personal assistance and consultation. Contact: Il Girasole, Susanne Beller Valacchi, staff tuscanyinluxury.com, +39 348 4435725 www.tuscanyinluxury.com TOSCANA - Tuscany Landet där solen skiner! Hammamet Sköm bort er själva och bo på vårt mycket populära 4 golfhotell Phenicia, dubbelrum, Transfer, Halvpension, 4 greenfee, Golfvärd fr. 7.340 :- Exklusivt erbjudande till Costa Azul. Dubbelrum på Hotell Costa da Capricia Havsutsikt Frukost+3 middagar, 5 greenfee Transfer, Golfvärd Golfvagn - 1 pollettdag fr. 7.800 :- Ett säkert kort i Turkiet är Golfresorten Dubbelrum inkl Ultra all inclusive, VIP- Transfer, 4 greenfee. Gäller julnyår fr. 9.890:- Flygskatter tillkommer 063-431 63 inforevent.nu www.revent.nu Costa AzulPORTUGAL BelekTURKIET Be st äl l v år br os ch yr ! Sirene o Antalya Golf 2 x 18 hål.
16
16 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Vad gör Knut i Gyllbergen som levde på 1500-talet, en yogainstruktör och en konst- när på sina arbeten när de inte är på Rotary? Brasaftnar ger den nyfi kne i Borlänge Stora Tuna Rk svaret. Handen på hjärtat hur mycket känner du till om dina medlemmar i klubben som du först minglar med och sedan äter en lunch tillsammans med? Idag 103 år senare efter bildandet går vi till våra lunchmöten och är i de fl esta fall ytligt sociala medan några kotterier känner varandra utan och innan sedan många år. De äldre har sina bestäm- da platser vid varje lunch och vips fi nns där en osynlig vägg mellan gamla och nya medlemmar. Det är vi äldre som bär upp rotaryidealet med hög närvaro samtidigt som vi är måna om att verksamheten bedrivs inom tradi- tionella, oftast trevliga ramar, tänker och säger många rotarianer. Tyvärr är det så, bekräftar Lars Lyrvall, en av fyra chartermedlemmar som efter 37 år fortfarande är aktiv inom Borlänge Stora Tuna Rk. Brasaftnar skapar närhet Därför tog vi i klubben tidigt initiativet till brasaftnar. Detta för att vi i mindre grupper skulle kunna lära känna varandra bättre samtidigt som vi diskuterade klubbaktuella ämnen och alltid till en god måltid, fortsätter Lars Lyrvall. Under förvinterns mörka kvällar kunde 80-talet medlemmar i borlängeklubben boka in sig för besök hos Knut i Gyllber- gen alias Clas Jacobsson, yogainstruktören Charles Forman eller konstnären Anders Björnhager. Alternativet var traditionella privat-hemma-hos-någon möten. Trojkan Bernth Martinsson, Bo Persson och Inge- mar Ström skötte det administrativa. Knut i Gylle var kunglig dalfogde under slutet av 1400-talet och början av 1500-ta- let. Han bodde i Gylle, en stadsdel i Bor- länge inom ramen för tunaklubben. Han hade sina djur under sommaren på fäbo- dar i Gyllbergen mellan Borlänge och Lud- vika. Han var en framstående järnframstäl- lare och storbonde. Clas Jacobsson, till vardags politisk sekre- terare för moderaterna i landstinget och IT-företagare har återuppbyggt Knut i Gyl- les miljö - 500 år senare. Här fi nns redan ett nästan traditionellt äventyrscentrum utö- kat med möjligheten att själv vara med och framställa järn. Snart började diskussionens vågor gå höga där vi dissekerade klubben och dess intentioner. Förväntat allvarligast var de nyare medlemmarnas klagan över att inte riktigt hade chansen att lära känna de äld- re klubbprofi lerna. Yoga räddningen Charles Forman kommer från norra Sri Lan- ka och är liksom hustrun Mindra rotarianer men i olika klubbar. Förutom jobben som lärare är paret yogainstruktörer i egen regi. Charles berättar hur han som barn drabba- des av polio och hade svårt att kunna röra sig fram till elvaårsåldern. Då fi ck han be- handling enligt en så kallad ayurveda-me- tod. Under tonåren fi ck han viss rörelseför- måga men den förblev begränsad. Många år har gått. Charles berättar hur han mött många utmaningar, människor och miljöer i livet. Kriget i Sri Lanka tvinga- de honom att fl ytta till olika länder och han fortsätter: När jag ser i backspegeln är jag helt klar över att det är yogan som har hjälpt mig i alla svåra situationer både fysiskt och mentalt. Charles Forman är också en excellent kock och inspiratör i den indiska mattraditio- nen. Något som han bevisade med en av- slutande vegetarisk middag. Jag ställer gärna upp som lärare för mina rotarykamrater i matlagning, deklarerar Charles generöst. Konst lindrar Anders Björnhager är en spännande konst- när som arbetar i olja, akryl, akvarell samt tecknar i blyerts och tusch. Mellan 1979 och 1982 gjorde Anders fyra långresor till Asien. Han gästade bl. a ön Sri Lanka som back packer och han var i Thai- land fem veckor innan den stora tsunamin för tre år sedan. I Sri Lanka fi ck han många vänner främst i Trincomalee-området. När tsunamin slog till kände Anders direkt Borlänge Stora Tuna satsar på brasaftnar Maria Lettius, vice president, vill undvika kotteribildning under lunchmötena.
17
17Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden att han måste göra en hjälpinsats men vil- ken? Han skänkte både konstverk och böcker som lottades ut. När Charles For- man kom med i klubben började planer smidas för ett understödsprojekt. Oron runt Trincomalee har försenat förvekligan- det men klubben har en rejäl öronmärkt pott för en insats. Trevliga former Under klubbens 35 år har strävan varit att inte bli bara en sömnig, lokal föreläs- ningsförening. Brasaftnar är alldeles ut- märkta för att lära känna varandra. Det bästa med Rotary är en ständigt pågående lektion i praktisk samhällskunskap man kommer in på platser även hemma hos medlemmar och lär känna verksamheter som annars är stängda, säger Lars Lyrvall. Maria Lettius är vice president i Borlänge Stora Tunaklubben och har varit rotarian i drygt fyra år. Hon summerar sin syn på brasaftnar så här: Som ny medlem var brasaftonen ett yp- perligt tillfälle att träffa en mindre skara klubbmedlemmar under trevliga former, få en presentation av dessa och få veta mer om klubben. Det är viktigt att andra tillfällen än lunchmötena ges för att knyta kontakter när man inleder sin tid i Rotary för att bli hem- mastadd, något som man gärna kan trycka lite extra på till de nya medlemmarna. Jag har fortsatt att prioritera brasaftnar, uppskattar att få lite längre tid till samvaro och diskussion och att fl er för fram sina åsikter i det mindre forum som brasafto- nen erbjuder. Uppskattar särskilt det initia- tiv som togs nu senast med ett smörgås- bord av aktiviteter och valfria datum vilket med fördel kan varvas med den andra mo- dellen vi har, med utsedd värd och gästlis- ta, för att undvika kotteribildning. Bo Persson Text och foto Sve r i g e Lars Lyrvall är en av fyra chartermedlemmar som efter 37 år fortfarande är aktiv inom samma rotaryklubb. Vem kan tro att den idag supervige yogainstruktören Charles Forman i tonåren drabbades av polio och knappt kunde röra sig? Knut i Gylle, Clas Jacobsson, lär ut hur man av 25 kg myrmalm och en halv kubikme- ter kol kan tillverka ett fi nt svärd på gammalt och väl beprövat sätt. Anders Björnhager är en väl inarbetad borlängekonstnär. Trion bjuder verkligen på sig under Borlänge Stora Tuna Rotaryklubbars brasaftnar. I februari höll Sigtuna Rk enligt traditionen jazzkonsert i Mariakyrkan till förmån för Polio Plus. Kyrkan var liksom tidigare år fylld med råge, vilket innebär upp emot 400 besökare. Konserten gav riktigt god ekonomisk utdelning. Klubben räknar med att ytterligare runt 20 000 barn i världen kan vaccineras tack vare intäkterna från entrbiljetter och frivilliga bidragkollekt. Tidigare års uppskattade konstellation - Fredrik Hermanssons trio, Emily Mc Ewan Fornhammar, solist och Sigtuna Sången- semble stod för underhållningen . Producent för konserten var Leif Hermansson, Sigtuna Rk. Text och foto: Birgitta Collenius Fortsatt kamp mot polio Sigtuna Rk bjöd på Musik i Midvinterkväll Solist Emily Mc Ewan Fornhammarfoto: Birgitta Collenius.
18
18 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e När Bengt Westerberg deltog i Norrtälje Rk: s torsdagsmöte den 28 februari, var det nära nog fullsatt i ss Norrteljes aktersalong. I sin roll som ordförande för Svenska Röda Korset bjöd Bengt Westerberg sedan de närvarande på ett innehållsrikt föredrag. 1865 bildades Svenska Röda Korset. Idag fi nns 186 nationella Röda kors- och Röda halvmåneföreningar i världen och närma- re 100 miljoner människor är medlemmar i Röda korsrörelsen. För att skydda sig i krig bär dess frivilligarbetare det Röda Korset eller en röd halvmåne som skyddssymbol, en symbol som har kommit att respekteras även av stridande grupper som inte skrivit på en uppgörelse. Större andel civila drabbas Bengt Westerberg konstaterade att krigs- fångar fortfarande behandlas illa i krig och att övergrepp sker. Men utan Henry Du- nant och Röda Korsets idoga arbete som bidragit till överenskommelser hade över- greppen sannolikt vara betydligt fl er. Det är fl er människor som drabbas nu än i slu- tet av 1800-talet och behovet av Röda korsinsatser har inte minskat under åren utan ökat och de är inte längre knutna bara till krig. Idag är de drabbade oftast mammor och barn. Ett exempel på hjälpinsatser där Röda Korset rycker ut är de vid naturkatastrofer och de klimatförändringar som vi ser idag kommer med all sannolikhet att leda till att fl er sådana insatser behövs. Så svaret på frågan som Bengt Westerberg och Röda Korset själva har ställt sig - om Röda Korsets verksamhet fortfarande behövs är tveklöst ja. Arbete på svenska fängelser och skolor Humanitära insatser görs även i Sverige. Som exempel nämnde Bengt Westerberg den besöksverksamhet som sker på skolor och på fängelser. Själva utgångspunkten är ju att hjälpa grupper som har det svårt och dessa kan vi hitta i vår absoluta närhet. Varje lokal Röda korsgrupp kan se sig om i sin närhet hur behovet ser ut just där, sä- ger Bengt Westerberg. Röda Korset tillhörde för 100 år sedan de grupper som drog igång hjälpinsatser som ingen annan gjorde. Successivt tog kommu- nerna över. Ett exempel är tandvård för unga som tämligen snart efter andra världs- kriget togs om hand av kommunerna. Efter 2:a världskriget trodde man att det inte längre skulle behövas frivilligarbete och man mötte även motstånd från facket som motsatte sig frivilliga insatser. Idag är inställ- ningen en annan. Sveriges kommuner och landstinget har nu gett ut en bok om sam- arbetet med frivilligorganisationer. Den offentliga sektorn klarar inte av att till- godose alla behov längre. Behoven är stora och de växer. Antalet gamla har ökat dra- matiskt och en mindre andel än tidigare får tillgång till kommunal hemtjänst. Kommu- nerna har inte blivit snålare utan man mås- te helt enkelt prioritera var man lägger sina resurser. När färre får kommunal hjälp ska- pas isolering och ensamhet hos många äldre. Här kan Röda Korset göra en stor in- sats. Vi kan besöka gamla, kanske ledsaga människor till olika aktiviteter. Detta kom- mer att växa, berättade Bengt Westerberg. Unga medlemmar sökes Under frågestunden efter föredraget frå- gades om hur nyrekryteringen till Röda Korset ser ut idag? Bengt Westerberg sva- rade att det sker en tillströmning, men an- talet gamla medlemmar som faller ifrån är fl er så medlemsantalet sjunker. Röda Korset skulle helt enkelt behöva bli bättre på att locka unga människor att ansluta sig. På frågan om hur den senaste kampanjen, Kramkampanjen, föll ut berättade Bengt Westerberg att den gav mer pengar än den brödinsamling som ägt rum tidigare år. Bengt Westerberg påtalade att det är vik- tigt att skapa arenor som kan diskutera samarbete. Röda Korset är politiskt och re- ligiöst obundna men jobbar ändå ibland tillsammans med t ex svenska kyrkan. Ett annat exempel på samarbete är det avtal som Luftfartsverket tecknat med Röda Korset om insatser på Arlanda att ta hand om människor som anländer från katastro- fer som exempelvis det vi såg efter tsuna- min i Sydostasien i december 2004. Efter tsunamin kom det in väldigt mycket peng- ar. Nu är man tillbaka på de insamlingsni- våer som man brukar ligga på - 180 mkr per år. Av de medel som samlas in går 13 % till insamlingskostnader. - Det är en rimlig nivå, fortsatte Bengt Westerberg. - De som arbetar med hanteringen av medel skall ju avlönas och det fi nns krav på att det sker en bra uppföljning av hur medel används och det är också ett arbete som sker med avlönad personal. Bengt Westerberg i Norrtälje Rotary Norrtäljes president Olof Cedervall tackar Bengt Westerberg, ordförande i Svenska Röda korset, för ett intressant föredrag och överräcker Rotarys gåvobrev till förmån för Läkarbanken.
19
19Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden S v e r i g e Boka visningsresa nu! Vi erbjuder villor och lägenheter vid stranden i Thailand i alla prisklasser, med hög kvalitet och stilren design. Besök någon av våra utställningar eller boka in en visningsresa. Låt drömmen bli verklighet. Prioritera i livet. För utställningar och information: www.wiphanai.se, tel. 054-21 51 48 Vid terminsstart hösten 2007 inbjöds sjät- teklassarna i skolorna i S:t Olof, Rörum, Ki- vik och Brösarp till en bild- och uppsatstäv- ling med temat Linn, blomsterkungen. Det lämnades in många fi na och välskrivna essäer och bilder som bedömdes av en jury bestående av författare Karin Brunk- Holmqvist, konstnär Hasse Karlsson och rotarypresident Jan-Erik Månsson. Vinnande klass blev klass 6 Brösarps skola där Fanny Gartz Levin lämnat in den upp- sats som sattes främst. Ninnie Kronvall fi ck ett hedersomnämnande. Många andra uppsatser från denna klass var mycket bra. Från klass 6 S:t Olofs skola kom Daniel An- dersson med ett mycket bra bidrag och fi ck även han ett hedersomnämnande. Bästa bild som var ett kollage föreställande Carl Linn var inlämnat av Viktor Rosberg från S:t Olof och han tilldelades ett speciellt pris av rotarypresident Jan-Erik Månsson. Prisutdelning med prischeck på 3 500:- och blommor skedde på Brösarps Konsthall där Kivik rotaryklubb hade sitt ordinarie vecko- möte. Fanny och Ninnie läste sina uppsatser och fi ck mycket uppskattning. Doktor Matti Yllö tog fasta på de många sjukdomar som var beskrivna och redde ut begreppen om hjärnskakning, spetälska och difteri. Viktor fi ck en ingående redogörelse av Has- se Karlsson om varför hans bild var av så god klass och utsetts till vinnande bidrag. Stipendiaterna mottar prischecken Stipendium i Kivik Mora Rk står som arrangör för en interna- tionell skidtävling för 5-mannalag där samtliga rotaryklubbar kan deltaga i sam- band med Stafettvasan som är en av de täv- lingar som ingår i Vasaloppsveckan. Loppet går mellan Sälen och Mora, en sträcka på 90 km, i slutet av februari varje år. I årets tävling segrade åter igen Falun Kop- parvågen Rk. På andra plats kom Mora Rk lag 2, tredje plats Mora Rk lag 1, fjärde plats Siegen-Schloss Rk från Tyskland. I det segrande laget ingick Dan Wester- berg, Ronny Holmlund, Jan Hedberg, Bengt Nyberg och Torsten Löfgren som såg till att erövra vandringspriset i form av en vacker Dalahäst, skänkt av Mora Rk. Seger- tiden blev 6.17.32. På Vasaloppssöndagen hade Mora Rk tra- ditionsenligt en vätskekontroll i Gopshus, ca 20 km före mål. Totalt passerade 21 ro- tarianer. 15 från Sverige, 3 från Finland, 2 från Danmark och 1 från Österrike som er- höll uppmuntran, hjälp och dryck enligt Rotarys valspråk Service above self. Mora Rk hälsar alla skidintresserade rotari- aner välkomna till nästa års tävlingar. Bengt Hedenmark Mora Rk Stafettvasan 2008 är nu avgjord Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien & Sydafrika i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 0 533-161 58 sten.g. svenhagevinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor www.vinsten.se Vinresor
20
20 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Under sommaren 2007 deltog sexton ung- domar från femton olika länder på ett seg- larläger i Karlshamn. Karlshamn- Mörrum Rk anordnar vartannat år ett internationellt seglarläger i samarbete med Karlshamns Rk och Karlshamns segelsällskap. Lägret syftar till att skapa internationell förståelse och att ge möjlighet för ungdomar från olika länder att träffas och lära känna var- andra. Tanken är också att ungdomarna skall lära sig att segla mindre segelbåtar. Lägerprogrammet innehåller, förutom en stor portion segling, bland annat teambuil- ding, kanotfärder och utfl ykter i vår skär- gård. Senaste lägret gick av stapeln mellan 30 juli och 7 aug 2007. Klubbarna bidrar med instruktörer, värdfamiljer och alla akti- viteter. Lägret är mycket uppskattat av del- tagarna. På en hemsida kan familjerna följa alla lägrets aktiviteter dag för dag. För ytterligare information kontakta vår ungdomsansvarige Stefan Håkansson el- ler se vidare på följande länkar Sailing Camp 07 www.rotary.ec.seysc07 index.htm Previous Camps www.rotary.ec.seysc07 index.htm Deltagande ungdomar tillsammans med instruktörer och värdfamiljer International Youth Sailing Camp 2007 Avesta Rk startade under 2007 ett projekt kallat Flykting-Rotary. Klubben strävar efter att stötta de fl ykting- ar som fått uppehållstillstånd och som vill integreras med vanliga svenskar. Klub- ben ansökte hos distriktet 2330 som ett simplifi ed grant-projekt. Distriktet bevilja- de 2000 kronor. Vi började med att bjuda in männen till en träff på Jularbo Museet i maj. Ett av ortens företag, C A Östbergs Fläkt berättade om sin verksamhet, det var Jane Allansson dess personalchef som presenterade företaget. Efter presentationen var det fl era av män- nen som hade frågor till Jane om det fanns några lediga jobb. Vår kulturchef Lars-Åke Everbrand berättade om Karl Jularbos liv. 18 personer hade anmält sig men det kom 31. Kvinnoträff Nästa träff vi anordnade vände vi oss till kvin- norna. Det var en regnig oktoberkväll, och det kanske var en bidragande orsak för det kom inte lika många. Den kvällen var några Inner Weel kvinnor med också. Där knöts några kontakter mellan fl yktingkvinnor och Inner Weel kvinnor som lever vidare. Stora Ensos personalchef Ingela Dunger berättade om fö- retaget och hur man gör papper, även hon fi ck frågor om det fanns några lediga jobb. Vid båda tillfällena hade vi gjort i ordning enkäter som gästerna fi ck fylla i. Vad de ville uppleva med oss. De enkäterna skall vi jobba vidare med. Tredje träffen var det barnens tur. Vi ordna- de familjefest, lördagen mellan jul och nyår. Vi bjöd in svenska barnfamiljer som bor i närheten. Det kom 45 fl yktingar och lika många svenskar. Vi dansade traditionella juldanser och hade super star tävlingar, och så kom tomten med påsar förstås. En fl icka från Irak gick upp spontant på scenen och sjöng en kärlekssång från sitt hemland. När allt var slut kom en pappa fram till oss och sade: så här roligt har inte min son haft sedan vi kom till Sverige Det kändes fi nt! Erik Jernelius President Ulla-Britt Axelsson Past president Drygt 30 manliga fl yktingar mötte upp Flyktingprojekt i Avesta Rk
21
21Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Presidenten Nils-Erik Winqvist kunde hälsa fyra av klubbens sex kvarvarande charter- medlemmar välkomna, när Landskrona Citadell Rk den 12 januari fi rade sitt 40-år- sjubileum. Jubileet fi rades naturligtvis på Citadellet, den medeltida turistattraktio- nen som gett klubben dess namn. På Citadellet höll klubben sin charterhög- tid den 7 januari 1968, och vid den tid- punkten hade anläggningen ännu inte öppnat efter restaureringen, och det kräv- des specialtillstånd för att charterhögtid- ligheten skulle få hållas där. Sedan många år håller klubben sina mån- dagsluncher i ett av huvudbyggnadens två tornrum. Jubileumsfesten hade klubbens medlem och krögare Mats Wilhelmsson dock dukat upp i den stora kyrksalen utan- för det övre tornrummet för att få plats med det 90-tal gäster som deltog i festen. Presidenten kunde hälsa både distriktsgu- vernören Mikael Halling och biträdande guvernören Kristian Vestergren välkomna till jubileumsfesten, och på plats fanns också presidenterna Ingela Englund och Fedor Polacek från de två andra rotary- klubbarna i kommunen och Inner Wheels president Barbro Bodin. Stöd till KRIS Kvällen bjöd på mingel och bubbel till to- ner från en stråkkvartett, underhållning och generösa uppvaktningar till projekt som den 40-åriga klubben driver lokalt, bland annat för att stödja unga KRIS och utsatta kvinnor. Två av klubbens tre externa PHF fi ck dess- värre lämna återbud i sista stund på grund av sjukdom, och inte heller kunde klubbens mångårige medlem och gästvärdsansvarige Helmer Svensson närvara. Helmer skulle ha fått en PHF för sina insatser vid jubileums- festen, men utmärkelsen fi ck i stället delas ut vid ett ordinarie möte någon vecka senare. För jubileumsfestens seriösa inslag stod författaren Åke Jönsson, som skrivit Lands- krona stads historia i tre tjocka band. Med- an de levande ljusen lyste upp medeltids- valven höll han ett intressant anförande om Citadellets spännande historia. Klubbens 40-åriga historia berättade vice presidenten Olof Böiers i en rapp och hu- moristisk expos. Efter en uppskattad måltid fi ck de cirka 90 gästerna chans att motionera bort något av kaloriintaget till tonerna av den legen- dariska Landskrona-orkestern Domnivet, som bjöd på dansanta rytmer. Gunilla Ernlund Guvernören Mikael Halling omgiven av presidenterna i de tre Landskrona klubbarna. Ingela Englund president i Landskrona Rk, Fedor Polacek president i Landskrona Glumslöv Rk. Nils-Eric Winqvist längst till höger är president Landskrona Citadellet som jubilerade. Chartermedlemmarna Curt Salomonsson med fru Doris Kjell Eriksson Mitt: Arne Vennberg, Ingvar Östling samt Presidenten 2007-2008 Nils-Eric Winqvist Landskrona Citadellen 40 år Exklusivt boende i Thailand Ditt drömboende i Thailand. Byggstart på ett antal tomter i Hua Hin, med stora möjligheter att påverka utformningen. www.kangsadarn.se
22
22 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Konsert med unga musikartister utbildade på Kulturskolan i Strängnäs medverkar i en välgörenhetskonsert till förmån för Masc- hambanzou projektet. Strängnäs Bisp Thomas Rk anordnade i fe- bruari en välgörenhets konsert till förmån för ett utvecklings projekt som klubben driver i samverkan med bl a Harare West Rc i Harare Zimbabwe i Sydafrika. I Zimbab- we, liksom i många länder i södra Afrika, är stora delar av befolkningen svårt plågad av HivAids och fattigdom. Som en följd av att många människor dör i HivAids epide- min blir många barn föräldralösa och dess- utom utan nära släktingar. Syftet med projektet är att samla pengar, som i olika projekt skall hjälpa dessa barn till ett någorlunda drägligt liv. Konsert med variation Konserten hade en mycket varierande färg- palett, med allt från folkmusik, jazz, marimba- spel till Haydns trumpetkonsert, och presen- terades av Ulf Jansson för dagen iklädd frack. Medverkande i konserten var unga lovan- de artister, som anlänt från när och fjärran, med bakgrund från Strängnäs Kulturskola. Att här försöka rangordna de medverkande låter sig ej göras, men t ex Mats Carlsson, som sjunger på de stora scenerna bl a Puc- cinis stora tenoraria Nessum Dorma ackom- panjerad på piano av klubbens egen Britta Snickars. Tubaisten Jörgen Wellander från Tyskland tillsammans med saxofonisten Mike Schweitzer framförde på kända låtar. Anna Norberg på blockfl öjt, ackompanje- rad på piano av Britta Snickars och marim- baspelaren Olle Pettersson soloframträdde, i övrigt var det sju unga fi olspelare i Folk- musikgruppen Cinema, Mattias Andersson trumpet, Per Henning Olsson Gitarr, Helena Olsson Blockfl öjt, Niklas Lundberg Gitarr samt Gustav Rosn Altsaxofon. Som avslutning på konserten framförde musiker och publik på ett rungande sätt Bar- nens Pomp på melodin i Pomp and Circum- stances. Efter konserten samlades klubbens medlemmar på sup på hotell Rogge. Ett stort tack till alla musikanter som ställ- de upp gratis till förmån för Strängnäs Bisp Thomas Rk: s Mashambanzou projektet Jan Mimer Guvernören Elisabeth Zander besökte i början av januari Norrköpings Norra Rk. Elisabeth tog del av hur klubbarbetet ut- vecklas och informerade också om arbetet i Rotary internationellt och regionalt. Elisa- beth överlämnade härefter ett diplom till klubbens 50-åring, Thomas Wahlberg. Thomas har varit rotarian i 50 år och verk- sam i Grums, Sundsvall och Norrköping. Rotaryåret 1971-72 var Thomas president i klubben där han nu är Paul Harris Fellow. Rolf Sundberg, klubbens president över- lämnade även en liten gåva. Thomas noterade att han under de 50 åren satt mycket stort värde på kamratskapet med alla rotaryvännerna. Särskilt intresse har han alltid haft för den internationella delen av Rotarys verksamhet, i vilken Ro- tary Foundation spelar en viktig roll. Tho- mas avser nu genom en penninggåva till vår klubb göra det möjligt för klubben att ge ett bidrag till RF. I förlängningen kan detta förhoppningsvis också skapa förutsättningar för ytterligare Paul Harris Fellowships för nå- gon förtjänt klubbmedlem. Lennart Kördel Kulturskolans unga musiker foto: Wolfgang Heller Stjärnsamling i Strängnäs Från vänster Ingemar Nimstrand, ass guvernör, Rolf Sundberg president. Thomas Wahlberg, 50-åring och Elisabeth Zander, guvernör Diplom för 50 år i Rotary
23
23Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e President Matz Hultin, Strängnäs Rk, har just kommit hem från Vilnius, dit han rest för att träffa RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson under dennes besök i Vilnius första dagarna i maj. Wilkinson har uppmärksammat vårt pro- jekt inom Matching Grant programmet till stöd för Yrkesskolan för dövstummahör- selskadade ungdomar i Vilnius. Lördag 3 maj ägde en ceremoni rum på sko- lan och i anslutning härtill gjordes en guidad tur för RI-presidenten, där bl.a. vår president Matz Hultin deltog. Under rundvisningen framgick tydligt att Wilkinson var imponerad och nöjd med vår insats, vilket Matz Hultin med glädje vidarebefordrade till medlem- marna i Strängnäs Rk vid lunchmötet 6 maj. Skolan har genom Rotarys försorg fått ett uppsving och kan nu hjälpa sina elever på ett helt annat sätt tack vare klubben. Presi- dent Wilkinson uttryckte sitt stora tack till de inblandade klubbarna och menade, att vårt gemensamma projekt på ett utomor- dentligt sätt visat vad Rotary kan åstadkom- ma när det är som bäst. Kirsten Lindqvist Strängnäs Rk RI-presidenten Wilfrid J Wilkinson och presiden- ten Strängnäs Rk Matz Hultin Syateljn används varje dag! RI-presidenten Wilfrid J. Wilkinson uppmärksammar Strängnäs Rk projekt i Vilnius I samband med att Frälsningsarmni Mölndal startade sitt jubileumsår, med ka- fkväll -2008-03-08- överlämnade Möln- dal-Fässbergs Rk genom sin president Lars Ekberg till kårledare Birgitta Cagmo 10000 kronor att användas till deras lovvärda verksamhet. Klubben har under fl era år lämnat bidrag till Frälsningsarmn Allan Johansson Frälsningsarmn i Mölndal - jubileumsåret 2008
24
24 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Lördagen den 8 mars höll klubben jubi- leumsfest på offi cersmässen I 17, Uddevalla. Uddevalla Byfjorden Rk chartrades den 14 april 1978, den 3 juni hade klubben char- terfest tillsammans med Munkedals Rk på Åtorps Herrgård i Munkedal. Av 32 chartermedlemmar fi nns i dag bara fyra kvar i klubben, fl era har fl yttat från or- ten och många återfi nns nu i andra rotary- klubbar. Födelsebarnet Uddevalla Byfjorden Rk Charterpresident var Arvid Bolmstrand. Ett antal medlemmar från den då nystartade klubben kom från de två äldre klubbarna, och ett antal nya medlemmar tillkom alla med sin specifi ka yrkesklassifi kation med mottot att tillföra varandra sina speciella kunskaper om sitt yrkesområde. Ett stort antal intressanta föredrag har tillfört med- lemmarna ytterligare kunskaper och erfa- renheter. Jubileumsfest Ett 40-tal medlemmar och gäster hade slu- tit upp. Presidenten Roger Johansson in- ledde kvällen med att hälsa alla hjärtligt välkomna till jubileet. Bland gästerna märktes DG Margareta Magnusson, nyli- gen hemkommen från en distriktskonfe- rens i Maharastra i Indien. Hon berättade i sitt tal om Rotary i världen och den samhörighet det skapar, Indien- besöket är ett bevis på detta och hur hon som kvinnlig guvernör blev extra uppskat- tad. Hon överlämnade också distriktets standar till klubben. Ett antal tal hölls under kvällen under led- ning av toastmastern Peter Wide. Nils Me- lin hade besökt klubbens charterpresident, Arvid Bolmstrand 92 år som han fram- förde en hälsning från. Representanter från övriga rotaryklubbar talade och över- lämnade bevis på insättningar till b.l.a Ro- tary Foundation. Konstnären Anders Sköld hade skänkt en målning som lottades ut och där intäkterna skall gå till Rotary Foun- dation. Kjell Ahln som närvarande char- termedlem berättade kort om klubbens charterfest 1978 och den fi na kamratska- pen och alla intressanta föredrag under åren. Lars Olsson fi ck motta Paul Harris Fel- low, en utmärkelse för förtjänstfullt arbete. Stämningen var hög och det var full fart på dansgolvet. En minnesvärd fest. Kjell Ahln Guvernör Margareta Magnusson delar ut PHF till Lars Olsson foto: Kjell Ahln. Guvernör Margareta Magnusson med President Roger Johansson foto: Kjell Ahln. Uddvalla Byfjorden Rk 30 år
25
25Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sve r i g e Andrea Schirmer, Johanna Bolin och Johan Åström är årets stipendiater från Rotary i Kumla och Hallsberg. Den högtidliga ut- delningen av stipendierna om 10 000 kro- nor vardera skedde på Restaurang Cedars den 28 februari. Bakom stipendierna står Jan Folke Vd på Malmbergs Elektriska AB i Kumla. Inga Davidsson-Friberg berättade att till årets val av stipendiater blev det problem eftersom man egentligen skulle dela ut två stipendier om 10 000 kronor vardera. Men eftersom det fanns tre lika duktiga ungdomar bland dem som sökt stipendierna beslutade Jan Folke att lägga till pengar till ytterligare ett stipendium. De här ungdomarna har alla tre högsta betygen i gymnasiet samtidigt som de ut- vecklat sin fritidssysselsättning till strålan- de resultat, sade Inga Davidsson-Friberg när hon delade ut årets stipendier. Andrea Schirmer har satsat på dans och bjöd på en dansuppvisning tillsammans med sin partner Tobias Bader. Hon vill satsa mer på dansen och då kommer stipendie- pengarna väl till pass. Johanna Bolin är cellist och vill satsa sitt stipendium på en egen cello. Det är ett dyrt instrument som kostar minst 60 000 kronor. Johan Åström är trombonist och re- ser på regelbundna studieresor till Stockholm för att ta lektioner, han kommer att använda stipendiet till studieresorna. Johanna Bolin spelade ett par stycken till ackompanjemang av Inga Davidsson-Fri- berg och Johan Åström bjöd på ett par so- lostycken vilket uppskattades av rotaria- nerna från Kumla och Hallsberg. AnneMarie Hellström Stipendieutdelning i Hallsberg Johanna Bolin spelar cello foto: Södra Närkes Tidning. Andrea Schirmer och Tobias Bader dansar foto: Södra Närkes Tidning.
26
26 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Elefantpumpe hva er det? Det er en enkel, hånddrevet vannpumpe etter paternoster- prinsippet. Kjentfolk påviser hvor man med hell kan grave seg ned til grunnvannet det kan vre ganske dypt dit ned - men når man frst fi nner vann, er det tekniske utstyret som henter opp vannet meget enkelt. Kan det vre enklere enn en håndsveiv? Elefantpum- pene gir rent vann og nytt liv til skoler og grnnsakhager. Vi er i Zimbabwe, et land hvor mye ikke fungerer som det skal. Behovet for hjelp er stort. Fem klubber i fi re land i nord er gått sammen om å skaffe rent vann til skoler, hvor det undervises i havebruk. Grenaa Rk og Grenaa Djurs Rk i Danmark, Drbak Rk i Norge, Tri Rk i Estland og Grossefehn Wiesmoor Rk i Tyskland har fått sttte fra RIs Matching Grant som også inkluderer midler fra Distrikt 2260.. Vellykket samarbeide -Forarbeidet har tatt tid, men alle som har arbeidet med Matching Grant-prosjekter vet jo hvor strenge krav som stilles, sier Stein Nrve i Drbak Rk, som leder og ko- ordinerer arbeidet. Han lar seg ikke skrem- me av rapporter om de politiske tilstander i Zimbabwe. På grunn av de konomiske tilstander i Zimbabwe bruker man en bank i Zambia, men forholdet til myndighetene har gått greit. - Alle dokumenter er i orden. Jeg må også rose vårt distrikt, D 2260, hvor PDG Morten Bjerkan var srdeles hjelp- som under forarbeidene. -Vi har flt oss veldig trygge på prosjektet etter at vi fi kk kontakt med Hunyani RC, hvor Chris Molam har full styring som lokal partner. Vi samarbeider også med organi- sasjonene Pump Aid, som i den siste tiårs- perioden har installert rundt 2 500 elefant- pumper og skaffet vann til grnnsakhager for 300 000 mennesker, og Environment Africa, gjennom underavdelingen Tree Africa, som blant annet arbeider med plan- teskoler, sier Nrve. Målet er å installere pumper i seks landsbyer det frste året. To av dem er allerede i bruk. De er bygget for hånd av lokale håndverkere, og er praktisk talt vedlikeholdsfrie. Kinesisk id? Når frst vannet er funnet, er elefantpum- pene meget enkle å produsere og drive. Enhver som har prvet en paternosterheis, vil nikke gjenkjennende til prinsippet, som det sies bygger på en eldgammel kinesisk id. . Pumpene utstyres med lokk og en lås, for sikkerhets skyld. I forrige nummer av Rotary Norden fortalte vi om Jessheim Rks vannpumpeprosjekt i Etiopia, som, som betjener 500 mennesker i ti familier. Prosjektet i Zimbabwe er en- klere, men bekjemper på sin måte som viktig del av et planteskole-opplegg mangelen på rent vann. Det er behov for slike prosjekter på alle plan, til forbedring av helsetilstanden lokalt, hvor vannhen- ting både er strevsomt og risikabelt. -Hvorfor heter det elefantpumpe? -Neimen om jeg vet, sier Stein. Av ystein ystå En dobbelt sveiv og så kommer det rene vannet opp. Stein Nrve styrer samarbeidet mellom fem klub- ber i fi re land. Så lett som en elefantpumpe
27
27Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Yrkeskomiteen i Bergen Rk nsket å sette kli- maendring som etisk utfordring på dagsor- den. Resultatet ble en workshop den 8.april med 130 deltakere i et stormte i samarbeid med Bergen Nringsråd, Bergen kommune, universiteter og hyskoler i Bergen. -Det er tredje gangen milj står på den inter- nasjonale dagsorden, sa president Torbjrn Wilhelmsen i sin innledning. -Tidlig på 1970-tallet ble begrepet kologi introdu- sert. Miljgifter og sur nedbr var en betyde- lig trussel mot naturen og det biologiske mangfold. Etter omfattende press ble det innfrt reformer som reduserte den industri- skapte forurensingen til luft og vann. I alle fall i Vesten. Men det gldende engasjementet dde gradvis bort. Inntil det andre forsket ble lansert av Gro Harlem Brundtland under vignetten Brekraftig utvikling i 1987. Ber- gen sto på hodet da Brundtlandkommisjo- nen hadde verdensmte her i 1991. Men også dette tonet ut av våre medier og sinn, og de- batten ble frt videre på fjerne steder som Kyoto og det landet som heter klimakvoter. Vi er ved tredje forsk: Et stort fl ertall av ver- dens klimaforskere er enig i at den globale kologien er i rask negativ endring. Men end- ring åpner også muligheter, og det er derfor vi er her. Jeg tror ikke vi får en fjerde sjanse, og vi må begynne å innrette våre liv og vårt forbruk, våre arbeidsplasser og vårt nrings- liv, og våre samfunn i en mer klimavennlig retning. Vi kan ikke fortsette å importere lav infl asjon og skape velstand for oss selv, mens Kina og India produserer avfall for en hel ver- den, ker sin velstand og kjpekraft og krever ressursbruk for sine 2 milliarder innbyggere på linje med det vi har og er vant til. Hvis havet stiger. Dermed overtok professor Tore Furevik fra Geofysisk Institutt og Bjerknessenteret for klimaforskning. Bjerknessenteret er et av verdens ledende sentre for klimafors- kning, og Furevik frte troverdige og vi- tenskapelig godt fundamenterte bevis for de byrdene vi mennesker nå legger på at- mosfren, og hvilke konsekvenser det kan få. 19 av de siste 20 årene har vrt var- mere enn normalt på vår klode. Populis- tiske krefter hevder gjerne at man ikke kan bevise at endringene er menneske- skapt, at forandringene i klimaet stoppet opp i 1998 eller at det er naturlige sving- ninger vi nå er vitne til. En overveldende majoritet av klimaforskere verden rundt stiller seg imidlertid bak konklusjonene i FNs klimarapport, mens mange mener at det er vesentlig verre utsikter enn det som det der ble konsensus om. Blant annet er ikke utslipp av metangasser fra den smel- tende tundraen tatt med i beregningene, dette får vesentlig strre konsekvenser enn CO2-utslippene som vi i dag fokuse- rer på. Om isen på Grnland smelter, til- svarer dette 6-7 m hyere havnivå over hele kloden. Bare i Bangladesh bor det 50 millioner mennesker mindre enn 5 m over havfl aten, forklarte Furevik som gav de fremmtte en del fakta å tygge på. Bergen som mulig miljby Hva kan en kommune gjre med dette? Det fi kk Lisbeth Iversen svare på. Iversen er byråd for Klima, Milj og Byutvikling, og sjelden har vi hrt en politiker få så mye ros og sttte fra tilhrerne. Hun gav inntrykk av en kommune som virkelig hadde adres- sert klimautfordringene. Blant annet har Bergen kommune satt av 10 millioner til et klimafond, de hadde innfrt energiledelse og miljledelse, og fokusert på Miljfyrtårn og holdningsarbeid i skolen. Og Bergen kommunes ambisjoner strekker seg ut over det lokale. Vi arbeider for at ren luft og godt milj skal bli en menneskerett, ned- felt i FNs konvensjoner, forklarte byråden. En enkel og krevende etikk Styreleder Ingar Flatlandsmo fra Natur- vernforbundet Hordaland kompletterte bildet. Han tok virkelig fatt i konferansens tittel, og fokuserte på den etiske siden. Jeg mener det er et moralsk sprsmål for den enkelte, for bedriften og for lokalsam- funnet. Det er ikke noe som noen langt borte må lse for oss, forklarte Flatlandsmo som derved tok livet av Kina-syndromet: At tingene må lses langt borte og ikke hos oss. -Sannheten er at vi i Norge slipper ut vesentlig mer klimagasser per innbyg- ger enn det kineserne gjr. Potensialet for reduksjon er mye strre her hos oss. Flatlandsmo var frisk nok til å utforme en kli- maetikk: Hver bergenser br ikke slippe ut mer i Bergen enn det planeten kan tåle dersom alle jordens innbyggere slapp ut like mye som oss. Han minnet oss om at den mest miljvennlige energien er den som ikke brukes.. Work shop Etter så mye faglig påfyll, var det klart for iddugnad. Diskusjonene gikk livlig rundt bordene, hvor alle fi kk defi nerte tema de skulle drfte, med hindringer og lsninger. Mange gode forslag til hva vi og den en- kelte kan og br gjre kom frem, men den kraftige og unisone beskjeden til politi- kerne var: Bygg ut kollektivtrafi kken! Gjr den raskere, med hyere frekvens og be- dre rutedekning, så vil mange ta buss og bane. full oversikt: www.bergenrotary.no Det fi re timer lange mtet var meget vel- lykket, sett med både Rotary-briller, for medarrangrene og ikke minst for alle de engasjerte deltakerne. Kan hende det blir nytt mte til neste år: Har klimaetikken fått noen nye utslag? Bergen Rk skapte miljringer i vannet Tredje forsk: Vi får ikke fl ere anledninger til å en- dre vårt miljfi endtlige forbruksmnster, sa presi- dent Torbjrn Wilhelmsen i Bergen Rotary Klubb under åpningen av klimamtet i Bergen.
28
28 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Enebakk rotaryklubb er, med sine 25 med- lemmer, en av de aller minste i D 2260. Likevel har den for annen gang tatt på seg å arran- gere Handicamp på Haraldvangen ved Hur- dalssjen, som godt kan kalles norsk rotarys fl aggskip. Det betyr full innsats fra loft til kjel- ler av engasjerte rotarianere om en oppgave mangen strre klubb ville kvie seg for. Men president og prosjektleder Per Kongs- nes klager ikke. Han antyder såvidt at jo mindre klubben er, desto lettere er det kanskje å vekke engasjement. Årets Handi- camp er så godt som på skinner, og neste gang i 2010 skal en klubb i D 2310 over- ta jobben. Det er ennå ikke klart hvilken. Per Kongsnes leder et Handicamp-styre på fi re. Men når tiden for leiren nrmer seg, skal mange oppgaver fordeles. Når dette leses, er jobbene forlengst fordelt. Visumproblemer -De kommer og spr: Hva skal jeg gjre for noe i år? sier han til RN. Programmet er i store trekk det samme fra år til år, men noen endringer blir det alltid. Deltagere kommer fra hele verden. I år er mer enn 70 lag påmeldt. Det er fl ere enn i fjor, men det endelige antallet avhenger av blant annet at deltagerlandenes behandling av skna- Liten klubb frer fl aggskipet President Per Kongsnes, Enebakk Rk: Kanskje, mu- ligens, lettere i en liten klubb...? Rafting har alltid vrt populrt. Dessverre får man ikke beskt Hunderfossen hvor dette skjer i år. Litt karnevalstemning hrer med.
29
29Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge dene om visum. Det kan vre usikkert helt til siste yeblikk. Men at de kommer tre lag fra USA er sikkert. Det er 17 gang Handi- camp arrangeres under NORFOs paraply. Per kan fortelle om iallfall n spennende endring i programmet. Bob-kjring i OL-bakken? -Hunderfossen familiepark går ut i år. Til gjengjeld skal deltagerne få beske en topp moderne gård i Gjerdrum, en helau- tomatisert bondegård som viser de unge, som jo alltid er interessert i data, hvordan gårdsdriften idag kan styres med data. Au- tomatisk melking mens kuene blir kldd på ryggen av en robot, - og hvordan alle data om produksjonen fra hvert enkelt dyr blir registrert. Dessuten arbeider vi med et nytt innslag på Lillehammer: å kjre bob! Må bare forsi- kre oss om at bremsingen er effektiv nok, så vi ikke risikerer uhell. Det kan bli en min- neverdig opplevelse for deltagerne. -Sommerferien ryker for medlemmene av Enebakk rotaryklubb i år som i fjor? En vitamininnsprytning -Årets Handicamp blir avviklet i dagene 20 juli til 2. august. Vi får vel fri noen dager tid- lig i juli. Og lrdag 26. juli, midt under lei- ren, har vi en åpen dag! Men den egentlige ferien må nok vente til vi har hatt vareopp- telling og avlagt rapport, en gang ut i au- gust, sier Per Kongsnes, som ikke hres ut til å vre det minste lei seg av den grunn. -Hele Handicamp er jo en vitamininnspry- tning. Å få oppleve forventningene hos de handicappede deltagerne og det positive samvret, opplevelsene og minnene som sitter igjen, er en varig glede. Jeg oppfor- drer alle rotarianere til å komme og få del i dette, sier president og Handicamp-general Per Kongsnes i den fryktlse Enebakk Rk. ystein ystå I halv an net år kjem pet Dram mens ord f rer Tore Op dal Han sen for å for by spil le au to ma ter. Det ble han Paul Harris Fellow på. Det var pre si den te ne i ro ta ry klub be ne Drammen Syd, Drammen Vest, Drammen, Sankt Hall vard, Konne rud, Lier st og Lier som kom i på ide en om å dele ut en fel les Rotarypris. For må let er å frem me Ro ta rys yr kes etis ke stan dard ba sert på Ro ta rys for mål og yr kes ko dek sen for ro ta ria ne re. I til legg skal pri sen bi dra til en syn lig gj- ring av Ro ta rys idea ler. Den ne gang had de vi en fl ott kan di dat som vi ns ket å hed re, sier In ge borg Sl ve rud, pre si dent i Drammen Syd Ro ta ry Klubb. Dram mens ord f rer Tore Op dal Han sen gikk i bre sjen for å fjer ne spil le au to ma te- ne en gang for alle. In gen er len ger i tvil om at de blin ken de, pen ge slu ken de spil- le au to ma te ne har rui nert og de lagt man ge fa mi li er. Ordfreren startet derfor sin egen aksjon for at kommunene selv kunne bestemme om de vil ha utplassert spilleautomater. Han sendte e-post til alle landets ordfrere. 210 av dem ga Opdal Hansen sttte. I Drammen had de vi over 300 au to ma ter og over 2000 per so ner som var spil le av- hen gi ge el ler i ri si ko so nen. Man ge har spilt seg fra gård og grunn og liv har gått tapt. Som ord f rer og pri vat per son kun ne jeg ikke for hol de meg li ke gyl dig til det. At vi klarte å bli kvitt au to ma te ne som ska per spill av hen gig het, er en stor sei er for meg, sier han. Men kampen har vrt lang og hard. Opdal Hansen mtte mye motbr, både fra organisasjoner og lag som hadde konomiske fordeler av spilleautomatene, og fra egne politiske rekker som var ueni- ge med ordfreren. Tore Op dal Han sen har vist en rak ryg get hold ning spe si elt knyt tet til etisk ut ford- ren de si tua sjo ner. Det er nett opp det Ro- taryprisen leg ger vekt på. Hvis klub be ne fi n ner en ny og eg net kan di dat, vil Rotary- prisen bli delt ut også til nes te år. Pris ut de lin gen leg ges til et in ter ci ty m te for klub be ne i Drammen og Lier. Tekst: Harald Gautneb, Drammen Rk Nek tet spil le au to ma ter fi kk PHF Det te set ter jeg stor pris på, smil te Tore Op dal Han sen da han mot tok sin Paul Harris Fellow av In ge borg Sl ve rud. Pri sen be står av en Paul Har ris Fel low. Foto: Bjrn Frode Hansen, Drammen Vest Rk.
30
30 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Årets RYLA gikk av stabelen på Srmarka Kurs og Konferansesenter utenfor Oslo i perioden 10-13 april. I år som i fjor var det stensj Rotaryklubb som sto ansvarlig for gjennomfringen og årets tema var In- ternasjonalisering og entrepenrskap. Det var i alt 37 deltakere, alle sponset av dis- triktets rotaryklubber. -Evalueringen samt tilbakemeldinger fra deltakerne viste klart at dette var vellyk- ket. I 2007 fi kk vi en tilbakemeldingscore på 83 % av 100 % mulige, og i år klarte vi faktisk å overgå dette, scoren ble 84 % sier Dag-Inge Flatraaker som har ledet distriktets RYLA-arrangement både for 2007 og 2008. PDG Bjrn Dahl var som vanlig med på åp- ningen av arrangementet og Distriktsgu- vernr 2310 Sverre Bjnnes var tilstede under avslutningen med appell og utde- ling av deltakerbevis. Stor takk til alle fore- dragsholdere samt ikke minst Svein Tan- gen og Hans Kristian Huseby, begge fra stensj Rotaryklubb, Svein som meget profesjonell prosessleder under arrange- mentet og Hans Kristian for betydelig praktiske og administrative bidrag fr og etter arrangementet. RYLA-komiteen be- sto for vrig av Rolf Lhren og Dag-Inge Flatraaker leder RYLA 2008. -Jeg var i Sr-Afrika for et par år siden, - og som mange andre spurte jeg meg selv om det ikke er noe man kan gjre? Så mye elendighet og fattigdom. Jeg kom i kon- takt med skuespillerinnen Mari Maurstad, som selv hadde vrt der nede og startet sin egen fadderorganisasjon, Zulufadder. Hun fortalte meg at den lokale rotaryklub- ben i Eshowe, Sr-Afrika, var en nr samar- beidspartner. Det er Torill Schjetne i Trondheim Rk som forteller dette. Da hun ble PR-ansvarlig i sin klubb begynte ting å skje, godt hjulpet av PDG Per Ottosen. Skulle klubben innby til konsert i nyoppussede Vår Frue Kirke, til inntekt for det gode formål? -Med klubben og Trndelag Teater i ryg- gen lyktes det å drive prosjektet frem på kort tid. Srlig hjelpsom var skuespiller Hilde Olaussen, som hjalp med å stille et stjernepekket lag med artister til konser- ten, - Mari Maurstad, Kåre Conradi, Stephen Brandt-Hansen, Hildegunn Eggen og Svein Tindberg, for å nevne noen. Det ble natur- ligvis en stor aften i kirken. Konserten ga et overskudd på 100 000 kroner! forteller en begeistret Torill Schjetne. Belpet er remerket drift av en helsesta- sjon ved skolen Zulufadder driver i Sr-Af- rika. Trondhjem Rk har også inngått et samarbeid med Sogndal Rk, som igjen har nre bånd til Eshowe Rk. Planleggingen av et Matching Grant-prosjekt med disse klubbene er nå i full gang. Noen av nkkelpersonene bak konserten i Vår Frue Kirke: fra v. Atle Fredlund og Guttorm Eilertsen fra Trondhjem Rk, skuespiller Hilde Olaussen og Torill Schjetne. Kirkekonsert for Zulufadder Ny RYLA-suksess Deltakerne under åpningen av RYLA 2008 i Distrikt 2310
31
31Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Nå ligger iberiaskogsneglen tynt an iall- fall på Nesodden! For nå har den fått også Nesoddens rotarianere på nakken. Annon- sen i Akershus Amtstidende samlet hele 80 interesserte hageeiere, som fi kk gode råd og ekstra viten av professor Arild An- dersen ved Det grnne universitet på Ås. -Vi inviterte kommunens befolkning til åpent klubbmte om dette aktuelle temaet. Nesodden er en grnn kommune, hvor mange er sterkt plaget av iberiaskogsne- glen, sier klubbpresident Brita Lagmo til RN. -Tidligere inviterte vi til åpent mte med den lokale politietat som tema. Ved å velge åpne mter innimellom, med aktuelle te- maer, gjr vi Rotary synlig, og ker kanskje interessen for klubben, mener hun. -Mtet om mordersneglen ble en stor suk- sess, med god diskusjon og mange sprs- mål. Vi hadde lagt stort arbeid i forberedel- sene. Våre medlemmer delte ut hundrevis av invitasjoner i sine respektive nabolag. Salget av kaffe og kaker, og utlodningen, ga sannelig også penger i klubbkassa. -Hvilke faglige råd fi kk best karakter i snegle- kampen? -Å pelle selv, sier president Brita Lagmo. Spjelkavik Rk har tildelt hederspriser til tre hedersmenn i sitt lokalmilj. Kjpmann Per Myrstad fi kk klubbens Yrkespris for 2008 for langvarig og mangfoldig innsats og positivt virke i Spjelkavik. Myrstad Mat- hus er stedets eldste igangvrende fi rma. Carsten Vasstrand og Jan Isaksen ble ut- nevnt til Paul Harris Fellows for sin innsats for friluftslivet den frste for Trimlypa, den andre som en drivkraft for Turheisa i Spjelkavik. De tre har også vrt engasjert i mange andre oppgaver i lokalsamfunnet. Under 35 års jubileet til Bergen Vest Ro- tary den 26. april ble PDG Egil Jrgen Eik- anger tildelt Sapphire i tillegg til Paul Harris som han tidligere har mottatt. Som distriktsguvernr tok Egil Jrgen Eikanger en ekstra periode som guvernr som flge av en spesiell vanskelig situa- sjon. Det er annen gang i Rotarys historie i Norge at et medlem har tatt på seg en slik krevende oppgave i to sammenheng- ende perioder. President i Bergen Vest Rotary Kaare Hy Mller tildeler Egil Jrgen Eikanger PHF Sap- phire hederstegn. Medaljedryss i Spjelkavik Rotaryheder til dobbeltguvernr Rotary inn i sneglekrigen Fra v Jan Isaksen, Carsten Vasstrand, klubbpresident Harald Tronstad og Per Myrstad.
32
32 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Raufoss Rk arrangerte i fjor et intercity åpent mte i samarbeid med Vestre Toten kommune og Frivillighetssentralen. Tema- et var Flyktninger på Toten, med undertit- tel Integrering hva er det? Mtet frte til at fl ere kontakter ble eta- blert, og nå mtes lokalbefolkning og fl yktningerinnvandrere til en uformell prat hver 3. torsdag. Internasjonal Venne- forening er stiftet, og er blitt riktig popu- lr. Også kommunale sjefer dukker av og til opp på disse mtene. I vår ble det igjen holdt et intercityåpent mte, denne gang over temaet Etnisk mangfold i arbeidslivet et samspill mellom fl ere aktrer. Tar vi denne utfor- dringen? Direktr Turid Kjlseth i Nasjonalt senter for lring i arbeidslivet var foredragshol- der. Hun presenterte en sammensatt opp- skrift for å få innvandrere inn i arbeidslivet. Nkkelordet er opplring, srlig i språk og samfunnskunnskap. -Å bidra til samfunnet gir verdighet, og innvandrerne nsker å bidra, fremfor å motta stnad, sa hun blant annet. Raufoss Rk har fått positiv omtale for sitt initiativ for en viktig sak. Det åpne mtet var et vindkast i seilene, skrev Oppland Ar- beiderblad i en fyldig omtale. Det ble vist sann idrettsglede i Skjrgårds- hallen lrdag 26. april 2008 da Rotarylekene ble avviklet. Det var Langesund Rk som ar- rangerte idrettsstevne for psykisk utviklings- hemmede. Dette var et arrangement der glede ved å delta sto i fokus, og målet var å bidra til et inkluderende lokalmilj. Det var ca 30 deltakere i de ulike velsene, og det var like moro for de utvende idrettsutver- ne og for arrangrene fra Langesund Rk. Idrettslekene ble gjennomfrt etter regler for påmelding slik Telemark Idrettskrets krever det. Langesund Rk nsker at dette skal bli et årlig arrangement. Årets idretts- leker for psykisk utviklingshemmede var en stor opplevelse for alle som var tilstede. Det var varaordfrer Andreas Kjr som fore- tok den offi sielle åpningen av Rotarylekene, fr det ble fl aggparade gjennom hele Skjr- gårdshallen. Rotarypresident Espen Hoell tok seg av premieutdelingen med medaljer i alle velser. Avslutningsvis takket DG Laila Lerum for engasjert deltakelse. Idrettsglede i Langesund Integrering på Toten Rotaryguvernr Laila Lerum og klubbypresident Espen Hoell fl ankerer her varaordfrer Andreas Kjr som hytidelig åpnet idettsstevnet i Skjrgårdshallen lrdag. Piker fra Kurdistan underholdt med dans og fengende rytmer. Foto: Oppland Arbeiderblad.
33
33Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Nor ge Vestnes Rk har feiret sitt 30-årsjubileum, og benyttet anledningen til å utnevne festmtets foredragsholder, Birger Lille- heim til Paul Harris Fellow. Birger Lilleheim, på folkemunne bare Ma- joren, har en srs lang og fortjenstfull me- rittliste i lokalsamfunnet, hvor han nyter stor personlig popularitet. Majoren Birger Lilleheim ,ja da, han er ekte major mottok sin PHF-medalje sammen med fru Mary. T.h. president Liv Bir- git Holseter, som sto for overrekkelsen. Sist i april mttes soneteamene for sone 15 og 16 i Kbenhavn, til opplring og planlegging for Rotary Foundation i kom- mende rotaryår, melder PDG Edrund Olai- sen fra Langesund. Samtlige medlemmer er tidligere guvernrer. Mange oppgaver skal lses. For kommende rotaryår står Po- lioPlus-kampanjen i fokus. Hvordan kan vi bidra til at RF får midler? Sonene 15 og 16 består av 12 land; en frisk utfordring når det gjelder både geografi , språk og kultur. Fra sone 15 deltok repre- sentanter for Rotary i Sverige, Finland og Latvia, og fra sone 16 Norge, Danmark og Island. Deres oppgave er å sttte distrikter og klubber i arbeidet for å nå deres mål- setninger, og ke kunnskapen om Rotary Foundation generelt. Vi har det godt i Norden. Men noen be- kymringer har vi vel? Nordea bank har un- derskt saken. Resultatet viser at Nordens folk engster seg for helt ulike ting. Noen engster seg ikke i det hele tatt. Svenskene er mest bekymret for pengene, danskene frykter for helsen sin og nord- mennene er mest bekymret for å måtte fl ytte fra huset sitt, skriver Aftenposten. Finnene er ikke så bekymret for å måtte fl ytte, svenskene begynner tidligst å spare til pensjonsalderen. Danskene er muli- gens på grunn av sin håndbajer og sine hye smrrebrd? mer bekymret for hel- sen i pensjonisttilvrelsen. Finnene ligger mellom ytterpunktene. De er et lite fryktsomt folkeferd, og regner med å klare seg uansett. Men hva med is- lendingene? Island var ikke med i under- skelsen. Vi interpellerer Rotary Nordens islandske redaktr Hinrik Bjarnason. -I Island har vi sterke pensjonsfond. De- batten om pensjonisttilvrelsen dreier seg her som i andre land om penger, bo- ligforhold og helse, uten at jeg kan se at noe av dette peker seg spesielt ut, sier Hinrik beroligende. Heder til Majoren Menneskerettigheter, talerett og Rotary. Idag var jeg i en naboklubb og hrte et glimrende foredrag om menneskerettig- heter og innvandrere. Jeg fi kk ordet som tredjemann. Har også tidligere fått delta i debatt i denne frsteklasses klubben. En god venn opp- skte meg etter mtet og mente at fl ere av medlemmene mislikte at jeg blandet meg opp i klubbens indre anliggender. Jeg lov- te bot og bedring. Men nå spr jeg guruene i vår bevegelse:Hva har en rotarianer rett til under mte i en annen klubb? Svrt mange i Rotary er pensjonister og vi besker ofte andre klubber. Er vi i de klub- bene som gjester eller som rotarianere? Er det siste tilfelle medfrer vel det at vi, som de vrige fremmtte, kan be om or- det og delta i debattene. Eller er jeg helt ute på jordet? Det skal jo herske ytringsfri- het, sier Grunnloven her i landet, men gjel- der dette utelukkende den enkelte klubbs medlemmer på egne mter? Takknenlig for svar! PDG Alf R. Bjercke, Ekeberg Rk Skål for den lille forskjellen Munnkurv i andre klubber? Sonemte om Foundation
34
34 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland - Äiti, minulla on kaikkea. Äiti, en minä tar- vitse mitään, sanoi Anna-Liisa Kiiskiselle hänen oma pieni poikansa 30 vuotta sitten halutessaan äitinsä pois työn ääreltä.. Lap- si, jolla ei ollut nälkä, jano eikä kylmä, ei unen puute eikä pelkoa mistään. - Äiti, tar- vitsen vain, että istut lattialle ja osoitat mi- nulle, että olen tehnyt hienon legotornin ja että se torni, siis minä, olen sinulle kaik- kein rakkain, tärkein ja arvokkain. Anna-Liisa Kiiskisen mukaan nuo sanat ovat johdattaneet häntä aikuiselämän rat- kaisuissa. Panneet kerta toisensa jälkeen kysymään, mikä on elämässä todella tärke- ää. Johdattaneet työhön lasten hyväksi mm. Mannerheimin lastensuojeluliitossa. Johdattaneet myös rotaryyn ja maan en- simmäiseksi naispuoliseksi governoriksi. Ja kuin taivaan lahjana tulivat myös RI:n tulevan presidentin, D.K.Leen , ajatukset alkavalle toimintavuodelle. Kohteena ovat lapset ja teemana unelmien toteuttami- nen: Make Dreams Real. Naisia, rotareita ja veljiä Rotary tupsahti Anna-Liisan elämään yllättäen: - Puhelinlangan päässä täysin tuntematon ihminen kysyi tahdotko? En tiennyt rota- rysta muuta kuin nimen. En tuntenut en- simmäistäkään rotaria enkä ketään, kuka olisi tuntenut. Mutta sillä samalla istumalla vastasin Kyllä. Naisten mukaan tulosta rotaryjärjestöön ryhdyttiin keskustelemaan viitisentoista vuotta sitten.. Vahvaan naisjäsenyyteen pohjautuvat sekaklubit perustettiin Jyväs- kylään ja Tampereelle vuonna 1995. - Jyväskylä-Interlux Rk:n charterprresi- denttinä olin varmasti kautta rotaryhis- torian kokemattomin, mutta intoa oli si- täkin enemmän, muistelee Anna-Liisa. Presidenttivuotenani halusin olla valon lähettiläs ja sillanrakentaja. Hyvin nope- asti kokeneemmat rotarit havaitsivat, että jokainen meistä on tullut järjestöön samasta syystä. Suomen rotareissa ristiriitaisia tunteita he- rättänyt ns. naiskysymys oli Anna-Liisa Kiis- kisen mukaan ongelma vain muissa klu- beissa. Interluxissa oli alusta asti sekä naisia että miehiä. - Olemisemme ydin oli alusta asti rotarius, ei sukupuoli, painottaa Anna- Liisa. - Kukaan meistä ei ole ollut eikä tule olemaan mies- tai naisrotari, ei mies- tai naispresidentti saati mies- tai naiskuver- nööri. Vielä kymmenen vuotta sitten mui- den klubien jäseniä askarrutti, kuinka pu- hutella naisia, kun oli totuttu puhuttelemaan miehiä veljinä. Rotariystä- vä ei luontunut suomalaiseen kielenkäyt- töön. Anna-Liisan mielestä syy on vielä sy- vemmällä: - Veljeys on enemmän kuin ystävyys! Veljeyteen liittyy vahvasti yhtei- sen totuuden etsiminen. Niinpä me kaikki rotarit, naiset ja miehet, nuoret ja vanhat, mustat ja valkoiset, jaamme saman veljey- den. Näkymiä rotaryvuoteen 2008-2009 Alkavaa kautta DGE Anna-Liisa Kiiskinen tarkastelee kolmen ikkunan kautta. Niistä avautuu maisema omiin arvoihin, elämään, yhteiskuntaan ja maailmaan. Ja myös rota- ryyn ja toimintavuoden teemaan , lasten unelmien täyttämiseen.. Aineellinen taso Anna-Liisan ensimmäisestä ikkunasta avautuu maisema elämän aineelliselle ta- solle, biologisiin ja fyysisiin tarpeisiin. Rota- reilla aineellista puolta edustavat mm. klu- bien hallinto, kokouspaikat, pöytäkirjat, rituaalit, viirit ja käädyt, joiden pitää olla kunnossa. - Hallinto ja sen hoitaminen hy- vin on kaiken järjestäytyneen yhteiskun- nallisen toiminnan ehdoton kivijalka. Rotareiden pohdittavaksi Anna-Liisa an- taakin tuleville vuodelle: - Muodollisuuksi- en takiako me olemme rotareita? Kuka tu- lee joka viikko kokoukseen rituaalien vuoksi tai täyttääkseen oman vatsansa? Vuosia sitten muuan vanhempi rotari vas- tasi minulle kysymykseeni miksi sinä olet rotari, että pitäähän ihmisen syödä. Henkinen taso Toisesta ikkunasta avautuvat elämän hen- kinen taso, henkiset tarpeet ja arvot. Rota- ryjärjestössä hyvyyden, totuuden ja kau- neuden etsiminen, jäsenten oma henkinen kasvu ja elinikäinen oppiminen on ollut johtava periaate alusta alkaen. Klubeissa henkisiä tarpeita ja arvoja palvelevat esi- telmät, vierailut, keskustelut, keskinäinen vuorovaikutus ja kohtaamiset, yhdessäolo ja viihtyminen. Anna-Liisan kysymys ensi vuodelle kuuluu: Mikä on klubin henkinen taso? Millä tasol- la on jäsenten välinen vuorovaikutus? Tar- joaako klubi jokaiselle jäsenelle kohtaami- sia, iloa ja oppimista? Kuinka hyvin neljän kysymyksen koe toteutuu klubien arjessa? Sosiaalinen taso Elämän sosiaalisen tason keskipisteenä ovat sydän, tunteet ja tunteminen, tahto. Tärkeää on läheisyys ja kuuluminen johon- kin: perheeseen, lähiyhteisöön, kotimaa- han.. Sosiaalisia arvoja ovat vapaus, veljeys, tasa-arvo ja ihmisoikeudet, oikeudenmu- kaisuus, yhteisvastuu ja yhteisöllisyys. Vii- saus on halua ja taitoa toimia sen mukaan kuin oma henkilökohtainen käsitys maail- manjärjestyksestä osoittaa oikeaksi tieksi. Rotaryjärjestössä se merkitsee toimintaa toisten hyvän puolesta. - Mitä pidempään olen rotari, sitä enem- män ihailen järjestön nerokasta formaat- tia, sanoo Anna-Liisa Kiiskinen. - Siinä meil- lä on samassa paketissa, yhdessä klubikokouksessa, läsnä kaikki elämän pe- rustarpeet ja arvot: aineelliset, henkiset ja sosiaaliset. Ensin ravitsemme ruumiimme ja hoidamme kokousrutiinit. Sitten opiske- lemme uutta ja kehitämme itseämme ja DGE Anna-Liisa Kiiskinen haluaa toteuttaa maailman lasten unelmia
35
35Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland teemme hyvää sielullemme. Kolmanneksi teemme hyvää muille ja palvelemme, an- namme omastamme. Unelmia ja niiden toteutumia -Jos ihmisellä ei ole unelmia, ne eivät voi koskaan toteutua, aloitti tuleva kuvernööri Anna-Liisa Kiiskinen puheensa Tampereen piirikonferenssissa huhtikuussa.. - Miten käy ihmiselle, jolla on suuri unelma, joka ei koskaan toteudu? Tai ihmiselle, jolla ei ole minkäänlaisia unelmia? Nuoruuden suuren unelman puuttuminen ei Anna-Liisan mukaan kuitenkaan ole ol- lut rasite. Unelmat ovat kasvaneet eri elä- mänvaiheiden kautta. -Ammatinvalinta oli melkein sattumaa, Jyväskylän yliopistoon kasvatustieteitä opiskelemaan lähtö enemmän ajautumista kuin päättäväistä unelmien toteuttamista ja työelämä ensin ajelehtimista yliopiston tutkimus- ja kehit- tämistöissä, lääninhallituksessa ja lopuksi ympäristöhallinnossa ympäristökasvatus- ta kehittämässä. Unelmat olivat kuitenkin siellä, odottamas- sa aikaansa: - Vuosituhannen lopulla tuli sisäinen tarve kehittyä itse, kehittää omaa työtä ja samalla ympäristöpolitiikkaa. Ny- kyinen työni kasvatustieteilijänä ympäris- töhallinnossa toteuttaa lähes joka päivä unelmia, joita en ikinä tiennyt itselläni ol- leenkaan. DGE Anna-Liisa Kiiskinen haastaakin rota- rit toteuttamaan unelmia: Uuden toimintavuoden aikana ehdimme toteuttaa yhdessä ja erikseen monen mon- ta unelmaa. Sekä omiamme että maail- man lasten. Meissä, minussa ja sinussa, on koko yhteiskunta ja koko maailma.: Jos me emme voi, kuka voi? On meidän rotarien tehtävä vastata yhdessä omien lastemme henkiseen ja sosiaaliseen hätään ja pa- hoinvointiin. On meidän tehtävämme yh- dessä huolehtia aineellista hätää kärsivän maailman lapsen unelman toteutumises- ta. Koko maailmaa emme voi pelastaa, mutta jokaiselle lapselle oma elämä on se ainoa. Lapsen unelmat ovat aina meidän aikuisten käsissä - ja sydämissä. Teksti: Anne Heino Tammer Nova Rk Jyväskylän PETSissä DGE Anna-Liisa Kiiskinen kehotti veljiä miettimään, mikä elämässä on todella tärkeää.
36
36 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden SuomiF inland Hyvän yrityksen tulee tuottaa rahaa, kilpail- la, vastata kysyntään, olla aikaansa edellä, näkyä, saada tunnettuutta ja pitää kirjanpito kohdallaan. Arveliko lukija, että tämä virke oli jostain liikkeenjohdon oppikirjasta? Ei suinkaan, se oli Tapiolan koulun Lotan, Hin- nin ja Viivin käsitys hyvästä yrityksestä. He ottivat osaa espoolaisille 9. -luokkien oppi- laille järjestettyyn kirjoituskilpailuun. Myös 15 muuta ryhmää osallistui, samoin yksi ko- konainen luokka. Tytöt eivät voittaneet kil- pailua mutta saivat erikoismaininnan hyväs- tä toteutuksesta ja tulivat neljänsiksi. - Tavoitteenamme oli kehittää oppilaiden ymmärrystä yritystoimintaa ja yrittäjyyttä kohtaan. Samalla halusimme kartoittaa tu- levien päättäjien mielipiteitä jo tuossa elä- mänvaiheessa yritystoiminnasta yleensä, kertoo kauppatieteiden maisteri Kai Frisk- berg Leppävaaran Rotaryklubista. Hän oli ideoinut tämän kirjoituskilpailun ja saanut mukaan sitä järjestämään oman klubinsa lisäksi myös Helsingin seudun kauppaka- marin ja Espoon koulutoimen. - Samalla pyrittiin kehittämään ryhmätyö- taitoja ja kykyä ilmaista asioita selvästi eri- laisilla käytössä olevilla keinoilla. Oppilaat saivat lisäksi haasteen siitä, että töitä arvioi myös koulujen ulkopuolinen raati. Toivom- me myös, että meidän lisäksemme kilpailun tukijat Aktia, Tilintarkastus Erns & Young, Kalevala Koru, Oy Econtact Ab, TeliaSonera ja EVTEK voivat hyötyä kilpailutöistä saata- villa, ehkä heikoillakin signaaleilla. Koulujen sisäisten karsintojen jälkeen väli- eriin pääsi 17 työtä, näistä fi naaliin selvisi kuusi työtä. Kilpailutöiden joukossa oli kaikkia mahdolli- sia toteutustapoja pienoismalleista ja pous- tereista kirjoitelmiin ja video-ohjelmiin. Ar- vosteluraadin puheenjohtaja, kauppakamarin varatoimitusjohtaja Sampsa Saralehto oli iloi- nen siitä, että peruskäsitteet olivat oppilailla hallussaan ja miltei poikkeuksetta korostet- tiin mm. oman henkilökunnan ja ympäristön huomioimista. Tärkeänä myös pidettiin hyvää liikeideaa, riittävää pääomaa ja kilpailukykyä. Oppilaat olivat aika hyvin ymmärtäneet Matti Wall 67, Valkeakosken Rk, PDG 2004- 2005, on saanut Rotary Foundationin Distin- guished Service Award huomionosoituksen. Suomeksi DSA:sta käytetään nimitystä Erin- omaisen palvelun palkinto. DSA-huomion- osoituksia jaetaan koko rotarymaailmassa vuosittain korkeintaan 50 ja yksi sen saami- sen edellytyksistä on aiemmin saatu CMS Ci- tation for Meritorious Service , Ansiokkaan palvelun tunnustus, jonka myöntämisestä on kulunut vähintään neljä vuotta. Rotarysääti- ön hallintoneuvoston piirin hakemuksesta myöntämiä DSA-tunnustuksia on Suomessa jaettu vain kourallinen kautta aikain. - Vaikka rotaryssa yleensä noudatetaan aika matalaa profi ilia otan tämän huomionosoi- tuksen julkaisemisen sillä mielellä, että se osaltaan ehkä innostaa muitakin piirejä ha- kemaan tätä arvokasta muistamista työ- myyrille. Vastauspuheessani palkitsemisti- laisuudessa piirikonferenssissa Tampereella sunnuntaina 13.4.2008 totesin, että omis- tan palkitsemisen piirimme klubeille ja toi- mihenkilöille, jotka ovat tehneet suuren työn edistäessään piirissämme Palvelun Ihannetta ja Rotarysäätiön toimintaa . Edel- leen totesin, että voin vilpittömin sydämin todeta, että piirimme rotarit ovat osoittau- tuneet olevansa rotareita, joihin voi luottaa ja jotka antavat enemmin kuin ottavat. Espoolaisnuoret kertoivat hyvästä yrityksestä Hyvä työilmapiiri, kiva pomo, mielekkäät työtoverit Matti Wall ja RI:n presidentin piirikokousedustaja Andrew Herniman, joka suoritti palkitsemisen yhdessä DG Juhani Rouhesmaan kanssa. Matti Wall sai harvinaisen DSA-huomionosoituksen
37
37Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden S u o m i F i n l a n d tämän päivän haasteet yritysmaailmassa. Kärki kotoisin Tapiolasta, Olarista ja Karakalliosta Millainen on hyvä yritys -kirjoituskilpailun voitti Tapiolan koulun 9 H luokan oppi- laat Elsa James, Susanna Niemi, Minttu Sal- mela ja Linda Siren. Heidän työtään ohjasi opettaja Anuleena Kimanen. Palkintoraa- din mukaan heidän työnsä oli monipuoli- sesti toteutettu, kysymykset SAP-, Nokia- ja Danfoss -yritysten edustajille hyvin laadit- tu ja videototeutus hyvin editoitu. Sitä pi- dettiin hyödyllisenä oppimisprojektina. He voittivat 1000 euroa. Toiseksi arvioitiin Olarin koulun 9b:n oppi- laiden Lukas Kilpuan ja Mikko Laakson työ, jota pidettiin täsmällisenä ja perusteellise- na, myös kypsänä toteutuksena. Palkinto 600 euroa. Kolmas palkinto, 400 euroa, meni Karakallion koulun joukkueelle. Kilpailuraati totesi mielihyvin, että kouluis- sa yhteiskunta- ja taloustiedon opettajat ovat hyvin opettaneet peruskäsitteet. Kil- pailuvastaukset osoittivat myös, että oppi- laiden kiinnostuksen mukaan lisää tietoa on hankittu sekä kotoa, että eri tietoläh- teistä. Kilpailijoita ohjanneet opettaja toi- voivat kilpailulle jatkuvuutta. Teksti ja kuva: Anssi Siukosaari Leppävaaran Rk Kuvassa vasemmalla Espoon kaupunginjohtaja Marketta Kokkonen, joka jakoi palkinnot. Seuraavina ensimmäisen palkinnon saaneet Elsa James, Minttu Salmela, Susanna Niemi, ja Linda Siren sekä heidän opettajansa Anuleena Kimanen. Vantaalainen Tikkurilan Rotaryklubi on va- linnut vuoden 2008 Vantaan kulttuurihen- kilön klubin teemavuoden ohjelman mu- kaisesti. Huomionosoitus annetaan Vantaan Viihdeorkesterin taiteelliselle joh- tajalle, kapellimestari-sovittaja-trumpetisti Markku Johanssonille. Rotaryklubi perustelee valintaansa Mark- ku Johanssonin tekemälle 20-vuotiselle työlle Vantaan kulttuurielämän hyväksi. Lisäksi hän on perusteluiden mukaan vah- vistanut Suomen musiikkielämää ja erityi- sesti Vantaan kaupungin asukkaiden mah- dollisuuksia osallistua musiikin maailmaan. Tikkurilan Rotaryklubin presidentti Tapio Maljonen luovutti tunnustuspalkinnon klubin viikkokokouksessa Vantaan hotel- lilla. Klubin kulttuuripainotteinen ohjelma jatkuu kesäkuun loppuun saakka. Teksti: Tapio Maljonen, Tikkurilan Rk Kuva: Antti Pylkkänen Kapellimestari Markku Johansson on Vantaan kulttuurihenkilö 2008 Tikkurilan Rotaryklubi palkitsi kapellimestari Markku Johanssonin Olen matkoillani nähnyt lukuisia esimerkkejä Rotary Shares tee- mamme ulottuvuuksista. Islannin presidentti Olafur Ragnar Grimsson ilmaisi tämän asian minulle ikimuis- toisella tavalla: Rotarylla on oikeat vastaukset. Organisaationne muo- dostuu tasavertaisista miehistä ja naisista, teillä on kansainvälinen jä- senkunta jossa kaikki rodut, ihonvä- rit ja uskonnot ovat edustettuina. Maailman tulisi nyt vain saada enemmän rotareita. Tästä on help- poa olla samaa mieltä. RI-presidentin kuukausikirje ruotsiksi siv. 50.
38
38 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Laitilan Rotariklubi on saanut kuluvan toi- mintavuoden aikana yksitoista uutta jä- sentä. Jo 54 vuotta toimineen klubin jä- senmäärä on parhaimmillaan ollut yli 40, mutta oli viime vuosina laskenut jo alle 30:n. Aktiivinen ja määrätietoinen toiminta jäsenhankinnassa on tuonut hyvän tulok- sen. Jäseniä on nyt 39 ja samalla klubin keski-ikä on laskenut noin kolmella vuo- della ollen nyt 53,5. - Tulokseen on päästy systemaattisella toiminnalla, joka alkoi jo edeltäjäni toi- mikaudella, kertoo presidentti Erkki Palonen. Silloin kartoitettiin pienryh- missä alueen työpaikkoja ja potentiaa- lisia henkilöitä. Listausten jälkeen jokai- nen jäsen sai tehtäväkseen ottaa yhteyttä esiin tulleisiin henkilöihin. Kes- kustelut ja rotary-tietouden jakaminen alkoi sitten tuottaa tulosta.Tavoitteek- seni asettama viiden jäsenen lisäys on- nistui yli odotusten. Klubin jäsen apulaisgovernori Jussi Perkkola muistuttaa, ettei jäsenhankin- ta ole pelkästään presidentin eikä min- kään komitean murhe, vaan jokaisen klubin jäsenen. - Asiassa tarvitaan päättäväisyyttä ja vas- tuuntuntoa klubin tulevaisuudesta, Perk- kola sanoo. .Uudet jäsenet ja heidän luokitteensa: Elo Maija, peruskoulut, Heinonen Juhani, linja- autoliikennöinti, Koskinen Riku, kiinteistö- palvelu, Laaksonen Markku, aikuiskoulutus, Lehmuskallio Matti, peruskoulut, Lehtimä- ki Timo, elintarviketeollisuusrehuteolli- suus, Mattila Tuija, logistiikka, Peura Sami, osuuspankit, Rapala Marianne, terveysko- dit, Varjo Ville, insinööritoimistot ja Vuola Hanna, julkishallinto. Teksti ja kuva: Kari Parsama. Laitilan Rk SuomiF inland Piirin komein Laitilan rotareilla muhkea jäsenlisäys Uusista jäsenistä osallistui joulujuhlaan näin komea joukko. Ruotsi oli suurvalta 1600-luvulla ja suur- vallan arvovalta edellytti myös siirtomai- den omistamista. Ainakin hollantilaisten kauppamiesten oli helppo taivuttaa Kus- taa II Adolf ja muut Ruotsin päättäjät asian taakse. Saksalais-hollantilainen Peter Mi- nuit , joka oli saanut potkut hollantilaisten Amerikan siirtokunnan päällikkyydestä tarjosi Ruotsin päättäjille ajatuksen uuden ruotsalais-hollantilaiset siirtokunnan pe- rustamisesta Delaware- joen laaksoon Amerikassa. Suomalaiset tulivat alusta asti näyttelemään varsin merkittävää roolia Uuden Ruotsin siirtokunnan historiassa. Ensimmäiselle matkalle uudelle mante- reelle lähdettiin 1637- vuoden lopulla kah- della laivalla Kalmar Nyckelillä ja Gripenillä. Matkan johtajana oli mainittu Peter Minuit. Varsinaisia siirtolaisia tällä matkalla ei ollut lainkaan, mutta sen sijaan sotilaita ehkä pari-kolmekymmentä. Sotaväen päällikkö- nä oli luutnantti Nils Månsson Kling, joka kaikesta päätellen oli suomalainen. Tämän ensimmäisen retkikunnan tehtävänä oli ostaa maata intiaaneilta ja sehän onnistui varsin helposti. Intiaanit eivät ymmärtäneet, että maalla saattoi olla jonkinlainen arvo ja niin retkikunta sai haltuunsa merkittäviä maa-alueita luovuttamalla hieman kankaita, työkaluja, erilaista rihkamaa ja viinaa intiaa- neille. Sotilaat rakensivat jokivarteen Kristi- nan linnan Fort Christina, miehittivät sen ja odottivat tulevien siirtolaisten saapumista. Måns Andersson George Bushin esi-isä Seuraava retkikunta saapui jo 1640 ja tällä kertaa matkassa oli jo joitakin siirtolaisia, mm. Måns Andersson, jonka sukututkijat ovat vii- me vuosina voineet osoittaa presidentti Ge- orge W. Bushin esi-isäksi. Suomalainen suku- tukija Salomon Ilmonen, joka vaikutti pappina New Yorkissa, osoitti jo 1920-luvulla, että tämä Måns oli itse asiassa Mauno Antinpoika, metsäsuomalainen Värmlannista. Månsista eli Maunosta väännetään vielä kättä ruotsa- laisten ja suomalaisten sukututkijoiden kes- ken hänen alkuperästään. Kolmas retki joka tehtiin hollantilaisella Freeburg-laivalla lienee ollut lähinnä kau- pallinen. Amerikasta tuotiin turkiksia ja tu- pakkaa. Näitä tuotteita varten siirtokunta alun alkaen perustettiinkin. Näihin aikoi- hin kauppayhtiö siirtyi puhtaasti ruotsa- laisten omistukseen. Ensimmäiset siirtolaiset rikollisia? Siirtolaisten saaminen uuteen siirtokun- taan osoittautui aluksi ongelmalliseksi. Asia ratkaistiin siten, että Amerikkaan lähetet- tiin suomalaisia lainrikkojia. Tarkemmin sa- Delawaren suomalaiset
39
39Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden nottuna metsäsuomalaisia, jotka olivat syyllistyneet laittomaan kaskenpolttoon, hirvien salakaatoon ja sotilaskarkuruuteen. Jossain mielessä samalla tavalla englanti- laiset asuttivat Australian aikanaan. Neljännellä, viidennellä ja kuudennella ret- kellä 1641- 1643 oli matkassa runsaasti suo- malaisia, joita on lueteltu laivojen matkusta- jaluetteloissa. Matkustajien värväystoiminta alkoi tuottaa tulosta ja tiedot siirtolaisten varsin mukavasta elämästä uudella mante- reella herättivät matkustusintoa. Yhdeksännelle retkelle 1649 ilmoittautui 200 suomalaista, mutta vain satakunta matkustajaa pääsi Katt-laivalla matkaan. Laiva ajoi karille Porto Ricossa ja matkusta- jat joutuivat espanjalaisten merirosvojen pidättämiksi. Tältä retkeltä selvisi hengissä takaisin Ruotsiin vain 19 henkilöä. John Mortonin suomalaiset juuret. Kymmenennelle retkelle ilmoittautui 350 ha- lukasta, mutta huomattava osa jäi rannalle ruikuttamaan, kun Örnen lähti matkaan Göte- borgista 1953. Matkustajia tungettiin laivaan liikaa ja tuloksena oli joukkosairastuminen. Satakunta matkustajaa kuoli ja perille pääsi vain noin 150 Matkustajien joukossa oli muu- an Martti Marttinen, amerikkalaisissa lähteissä Marten Martensson, josta tuli tunnetun itse- näisyysmiehen John Mortonin isoisän isä. Seuraavallakin retkellä oli vastoinkäymisiä. Gyl- lene Haj-laiva, joka oli lähinnä tavaralastissa suunnisti harhaan ja joutui New Amsterdamiin, nykyiseen New Yorkiin, joka oli hollantilaisten hallussa. Hollantilaiset kaappasivat laivan, sillä tässä vaiheessa suhteet olivat täysin katken- neet ruotsalaisiin. Laivassa olleet siirtolaiset saivat asettua asumaan New Amsterdamiin, mutta tiedetään joidenkin myöhemmin siirty- neen Uuden Ruotsin siirtokuntaan. Matkailun vastoinkäymiset eivät kuitenkaan lannistaneet suomalaisten matkustushaluja. Merkurius-laivalla lähti noin 100 suomalais- ta matkaan ja saman verran jäi laiturille - henkilöitä jotka olivat myyneet kaiken omaisuutensa voidakseen lähteä siirtolai- siksi. Kun laiva neljän kuukauden matkan jälkeen saapui perille, niin voitiin todeta, että siirtokunta oli joutunut hollantilaisten haltuun. Uudet isännät yrittivät estää siirto- laisten maihinnousun, mutta paikallisten asukkaiden ja intiaanien painostuksesta heidän oli annettava periksi. Ruotsin valtiol- la ei tämän jälkeen ollut mitään intressiä lä- hettää siirtolaisia siirtokuntaan. Enemmistö asukkaista suomalaisia. Kuusitoistasataa- luvun puolivälissä siirto- kunnassa lienee ollut tuhatkunta asukasta. Ruotsalaisten historioitsijan Helmer Lind- holmin mukaan asukkaista noin kolme neljäsosaa oli suomalaisia. Suomalaisten ja ruotsalaisten rooli alueen kehityksessä oli pitkään hyvin merkittävä. Hollantilaisval- lan aikana paikalliset skandinaavit nautti- vat tietystä itsehallinnosta. Englantilaisten vyöryessä alueelle suomalaisten ja ruotsa- laisten rooli vähitellen heikkeni, mutta yhä edelleen lukuisat paikannimet kielivät pohjoismaalaisten merkittävästä panok- sesta alueen asuttamisessa. Suomalaisten hyvät suhteet intiaaneihin on herättänyt monien tutkijoiden huomi- on. Uuden Ruotsin siirtokunta ei koskaan käynyt mitään intiaanisotia. Siirtolaisten hy- vät suhteet intiaaneihin hermostutti siirto- kunnan kuvernööri Johan Printziä, joka oli kotoisin Mustasaaresta, Vaasan läheltä. Hän oli huolestunut mm. siitä, että eräät sotilaat olivat karanneet palveluksesta ja muutta- neet asumaan intiaaninaisten luokse. Suomalaisten uudisrakentajien panos on saanut tunnustusta ja kiitosta myös julki- selta taholta Yhdysvalloissa. Presidentti Ronald Reagan totesi aikanaan: - Suomalaiset uudisrakentajat tulivat tä- hän maahan ensimmäistä kertaa vuonna 1638, kun pohjoismaalaiset, joista monet olivat suomalaisia, perustivat Uuden Ruot- sin siirtokunnan nykyiseen Delawareen. He toivat eurooppalaisen sivistyksen Dela- ware-joen laaksoon ja aloittivat tämän val- tavan erämaan muokkaamisen uuteen muotoon. Heillä oli sitä pioneerihenkeä ja niitä avuja, joka on perustana meidän kan- salliselle ominaispiirteellemme. Teksti: Matti Höök, Ylikeravan Rk Toimituksen huomautus Rotary Norden lehden teema tämän nume- ron alkusivuilla käsittelee voitettuja ja me- netettyjä alueita Pohjoismaiden historiassa. Eräs tällainen alue oli myös Ruotsi-Suomen siirtokunta Delawaren osavaltiossa Yhdys- valloissa 1600-luvulla.. TTukea maahanmuuttajaperheiden suomen kielen opiskeluun Keravan Rotaryklubi ja Keravan kasvatus- ja opetusvirasto käynnistävät projektin, joka tähtää maahanmuuttajaäitien suo- men kielen taitojen parantamiseen. - Lapset oppivat kielen koulussa ja miehet töissä. Pienten lasten äidit ovat tässä mieles- sä monesti väliinputoajia, Keravan Rk:n edus- taja Pertti Sorsa toteaa. Yksi projektin pääta- voitteista on edistää maahanmuuttajien sopeutumista yhteiskuntaan. Aloite tähän tuli meiltä rotareilta. Tällainen projekti sopii hyvin järjestömme aatteisiin ja toimintaan. Koulutuksen toteuttaa Keski-Uudenmaan aikuislukio. Kyseessä on pilottiprojekti, jo- hon osallistuu aluksi noin 10.?15 maahan- muuttajaa. Tavoitteena on Suomen kansa- laisuus. Hankkeen rahoittavat Keravan Rk, rotarypiiri 1420, Keravan Inner Wheel ja Keravan kaupunki. Teksti: Mikko Kuusela, Keski-Uusimaa Kuva: Keski-Uusimaa Yhteistyö alkakoon. Projektin osapuolet ta- pasivat Keravalla. Keskellä Keravan Rk:n Pertti Sorsa ja Keski-Uudenmaan aikuisluki- on rehtori Tuula Torasvirta esittelevät sopi- muspapereita. SuomiF inland
40
40 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Danmark En rkke af Danmarks bedste kunstnere donerede vrker til Kunst i Påsken, en udstilling man fra 16. - 28. marts kunne op- leve i Byggeriets Hus på Frederiksberg. Ca. 1100 mennesker besgte udstillingen. Den 29. marts blev de 121 vrker solgt ved en velbesgt auktion med godt 250 tilstedevrende. Vrkerne indbragte 310.000 kr. Blandt topscorerne ved auktio- nen var to strre malerier af den Ugandesi- ske kunstner Adholla Rogers, to serigrafi er af Robert Jacobsen, sknket af hans enke, malerier af bl.a. Ingvald Holmefjord, Niels Reumert, Knud Odde, Birgit Badstue, Ulla Lyme, Jrgen Teik Hansen samt et glasfad af Lars Ravn og Per Hebsgaard og en bron- zefi gur af Carsten Jensen. Auktionen blev suvernt gennemfrt af Thomas Hiland, der havde stillet sit aukti- onshus vederlagsfrit til rådighed for Kunst i Påsken. Frederiksberg Kommune stillede Byggeriets Hus til rådighed for udstillin- gen. Donationer fra en rkke fonde mulig- gjorde dkning af en rkke udgifter til bl.a. trykning og udsendelse af program og invitationer m.m. Arrangrerne kan med fuld ret sige, at hele salgsprovenuet fra kunstauktionen samt fra et srskilt lot- teri, der indbragte 90.000 kr., ubeskåret går til bistandsprojektet i Uganda. Arranrerne af Kunst i Påsken er de fre- deriksbergske Rotary klubber i samarbej- de med Danmark mod Landminer. Projektet i Uganda kombinerer mineryd- ning med genbosttelse af internt for- drevne fl ygtninge i det nordlige Uganda. Efter våbenhvilen mellem Ugandas rege- ring og oprrsbevgelsen Lords Resi- stance Army LRA er mere end 10 års krig i det nordlige Uganda bragt til op- hr. Den demokratisk valgte regering kontrollerer nu hele landet. Det er tid til at bringe de ca. 1,3 mio. fl ygtninge tilba- ge fra fl ygtningelejrene i Uganda til de bosteder, de måtte forlade pga. krigs- handlingerne, volden, terroren, kidnap- ningerne af brn og andre ugerninger begået af LRA. Langt strsteparten af de fordrevne er landbrugere og kvgavlere. Den frste indsats er koncentreret om at rydde området for landminer og ueksplo- deret ammunition. Denne aktivitet er fi nansieret af DANIDA og gennemfrt af specialtrnet personel fra Ugandas hr og politi. Uddannelse og teknisk sttte ydes af Danish De-mining Group DDG, en afdeling af Dansk Flygt- ningehjlp. På trods af minerydningen vil der stadig vre en fare forbundet med at frdes i de krigsramte områder. Rotary klubberne på Frederiksberg vil derfor stt- te en oplysningskampagne rettet mod de fl ygtninge, der vender tilbage til deres om- råder. Ikke mindst brnene er vigtige mål for informationskampagnen for at fore- bygge dd eller lemlstelse. Når fl ygtningene forlader lejrene, står de på bar bund, bortset fra at de har et stykke jord at dyrke. De er i Uganda heldigvis ge- nerelt i den situation, at jorden er frugtbar og klimaet gunstigt. Men det er ndven- digt med en startpakke. De frederiksberg- ske Rotary klubber sttter en sådan gen- bostningspakke. Til en vrdi på ca. 250 US 1250 kr omfatter pakken til en tilba- gevendende landmands familie såsd hybrid majs, ris, sorghum o.l., gdning, to Uganda hakker, en oksetrukken plov, myg- genet, fi lter til vandrensning og to forme til murstensfremstilling. De frederiksbergske Rotary klubber sam- arbejder med Lira Rotary Club i det nordli- ge Uganda og St. Thomas Rotary Club, US Virgin Islands. Kunst i Påsken Fra ferniseringen: Stående, tidl. borgmester på Frederiksberg John Winther; borgmester Mads Lebech, der åb- nede udstillingen; tidl. president på Island Vigds Finnbogadttir; Ugandas ambassadr Joseph Tomusange. Fra ferniseringen: Vigds Finnbogadttir afsl- rer et litografi af Lise Malinowski doneret til Kunst i Påsken
41
41Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Danmark Målet med indsamlingen var at sttte 200 familier med en pakke, dvs. ca. 1500 menne- sker. Det mål er i alt fald nået via Kunst i På- sken og 30.000 kr. fra Rotarys Hjlpefond. Et kinesisk ordsprog siger, at hvis du giver en mand en fi sk, kan han spise den og bli- ve mt, men hvis du giver ham en fi ske- stang, kan han klare sig selv i fremtiden. Det er ud fra denne tankegang, at start- pakken skal ses. Der var fi n lokal pressedkning af Kunst i Påsken både fra Lokalavisen Frederiks- berg og Frederiksberg Bladet samt fra Fre- deriksberg TV. De landsdkkende aviser viste endnu engang, at man ikke behver holde en avis for at vide, hvad der foregår blandt almindelige borgere i Danmark. Fra ferniseringen: Udenrigsminister Per Stig Mller, Vigds Finnbogadttir, Joseph Tomusange Der er måske ikke 1,2 millioner svar, men der er mange. Da Paul Harris sam- lede de frste mennesker for at danne en klub, var det frst og fremmest for medlemmernes skyld. Han savnede et sted, hvor man på tvrs af brancher kunne diskutere tidens sprgsmål. Rotary har eksisteret i 102 år, og der er ndvendigvis sket ndringer både på den ene og den anden måde. Frst og fremmest har Rotary Foundation vokset sig stor og effektiv. Det har medfrt, at mange rotarianere i verden opfatter Fou- ndation som selve formålet med Rotary. Der er ingen tvivl om, at mange men- nesker af et rligt hjerte nsker at gre noget godt for verden. Vi ser det i Dan- mark ved alle indsamlinger, som foran- staltes af de mange udmrkede for- eninger, der ligesom Rotary Foundation arbejder med service. Vi ser det med udsendelsen af de mange ulandsfrivil- lige og de mange mennesker, der på lokalt plan bidrager med deres arbejds- kraft i serviceprojekter. I mange lande er det projekterne, der er samlingspunktet for den lokale rotaryklub. Ud af projekterne gror der et fllesskab, et kammeratskab. Nye medlemmer hver- ves på det spndende ved at deltage i arbejdet med de mange projekter. Nogle af projekterne er også lokale. De er med til at skabe goodwill i lokalsamfundet og bi- drager dermed til at interessere fl ere for at deltage i rotaryarbejdet. Rotary klarer sig pnt i konkurrencen mod de vrige serviceorganisationer i de lande, hvor service er selve formålet med Rotary. Rotary er effektiv fordi der altid er en lokal rotaryklub i det frem- mede, der garanterer for effektiviteten. Men Rotary har et aldersproblem. At vre en serviceorganisation blandt an- dre serviceorganisationer er en tilv- relse på markedsvilkår. Jeg tror ikke, at vi i Danmark, eller Nor- den, måske Europa, kan overleve, uden at vi også bevidst er til for medlemmer- nes skyld. Vi tilbyder et unikt netvrk af ledere og selvstndige af begge kn, og forhåbentlig også i alle aldre. Jeg har meget respekt for klubber, der gennem projektarbejdet opnår et godt kammeratskab. Ikke desto mindre tror jeg mere på fremtiden i de klubber, der gennem kammeratskabet og netvr- ket får et overskud, der så giver lyst til også at deltage i projekter. Mogens Berrig Hvorfor er vi medlemmer af Rotary - hvem er de rigtige rotarianere? Ved Farum Rotary Klubs Julemde ud- nvnte Prsidenten Elsebeth Popp- Madsen 3 klubmedlemmer til Paul Harris Fellows. Villy Birch Hansen fi k sin PHF med certifi - kat, Ib Jensen, som er Chartermedlem fra 1961, fi k sin frste PHF i 1986 ved klub- bens 25 års jubilum og fi k sammen med Henning Bundgaard, som fi k sin frste PHF i 2003, fornyet deres PHF til en PHF med Safi r for deres altid engagerede ind- sats for klubben og deres villighed til at give klubben en hjlpende hånd, når det er påkrvet. Villy Birch Hansen Ib Jensen Henning Bundgaard Tre PHFer i Farum Rk
42
42 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Danmark Rotary Danmarks Råd RDR afholdt i april et succesfuldt teamudviklingsseminar for de 5 distrikters guvernrgrupper anno 2009-10 med det formål at skabe begej- string og styrke teamopfattelsen, sam- menholdet og kontinuiteten i det enkelte distrikts guvernrgruppe. I seminaret deltog også distrikternes an- svarlige for medlemsudvikling samt di- striktstrnerne. Sidstnvnte var i samar- bejde med formanden for RDR ansvarlige for forberedelse og gennemfrelse. I alt deltog 25 rotarianere i seminaret, der blev afholdt i Vejle, midt i landet. En guvernrgruppe består af det aktuelle års distriktsguvernr, guvernren fra året fr, guvernr elect og guvernr nominee. At målgruppen for dette seminar var de guvernrgrupper, der skal lede distrikterne i 2009-10, skyldtes nsket om at give mu- lighed for inspiration på et tidspunkt, hvor guvernren for det pågldende år stadig er nominee og står ved begyndelsen af planlgningen for sit år. Baggrunden for seminaret var RDRs be- slutning i januar 2007 af disse 2 strategiske hovedindsatsområder for sin sttte til de 5 distrikters ledelser: Styrkelse af uddannelsen til at omfatte inspiration til medlemsudvikling rekrut- tering, fastholdelse af medlemmer og start af nye klubber i distrikterne, samt uddan- nelse af distrikternes embedsmnd, bl.a. de ansvarlige for PR og medier Udformning og implementering af en egentlig PR-politik Efterflgende besluttede RDR i juni samme år en handlingsplan for de 2 områder, der bl.a. resulterede i udarbej- delsen og gennemfrelsen af det på- gldende seminar. Indledningsvis blev der på foranledning af distriktstrner- ne skabt et overblik over, hvad det en- kelte distrikt på davrende tidspunkt gjorde på ovennvnte område. Resul- tatet heraf blev et endags seminar, der blev gennemfrt i en vekselvirkning mellem oplg og drftelser i forskellige gruppekonstellationer, dels i egen gu- vernrgruppe, og dels på tvrs af di- strikterne. Programmet for seminaret havde flgende indhold: Hvordan ser duI den ideelle distriktsle- delse? Kort gennemgang af den lste hjemmeopgave Ansvarsområde og roller i forhold til gruppen med flgende oplg: Distriktets ledelsesplan Guvernrgruppen og resten af distriktets ledelse Gruppedrftelse: Hvilke forventninger har jeg til samarbejdet? Hvad kan jeg bidrage med? Teamudviklingsseminar for de danske guvernrgrupper Deltagerne samlet foran Transportbranchens Uddannelsescenter i Vejle Distriktstrner Per Hylander understreger vigtigheden af at flge op på handlingsplaner.
43
43Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Danmark Hvorfor team, når DG alligevel bestem- mer? Kort oplg med efterflgende sam- arbejdsvelse Sammenstning af distriktets ledelse Sammenhng mellem kontinuitet og forny- else samt Indslusningsprocessen Intern teamudvikling Spilleregler og kommunikation Helhed i planlgningen Distriktets årscyklus Distriktsledelsens samarbejde med klub- berne Hvad er klubbernes egne behov for service?- Hvilken service nsker distriktets ledelse formidlet, og hvilke sager nsker den fremmet?- Distriktets checkliste for service- ring af klubberne Guvernrgruppens strategi med ud- gangspunkt i den gennemfrte SWOT- analyse Visionen, ledestjernen for guver- nrgruppen Strategiske handlinger til implementering af visionen Hvilke kon- krete målbare handlinger? Samarbejdsvelse Forbered indslusningen af den kommende DGN i guvernrgruppen Afslutning på en spndende dag Hvor- dan ser I nu den ideelle distriktsledelse? Forud for seminaret lste den enkelte gu- vernrgruppe 2 hjemmeopgaver. Dels en beslutning om de 5 vsentligste punkter for den ideelle distriktsledelse, dels gen- nemfrelse af en simpel SWOT-analyse af eget distrikt. Resultatet af begge opgaver indgik i seminarets program. Den efterflgende evaluering viste med stor tydelighed, at formålet med semina- ret i hj grad var blevet indfriet, og der er skabt gode forventninger til samarbej- det i distrikternes guvernrgrupper. PDG Per Hylander, distriktstrner, D-1440 En del af guvernrgruppen fra D-1480 i gang med at udforme sin vision. Fra venstre mod hjre assi- sterende distriktstrner Bjarne . Rasmussen, DG 2008-09 Gunnar Mikkelsen og ansvarlig for med- lemsudvikling Jrgen rum. I nederste hjre hjr- ne DG 2009-10 Henning Damtoft Pedersen I marts måned kunne Frede Pedersen og Frederikssund Rotary Klub fejre, at Frede har vret medlem af klubben i 60 år. Dagen blev markeret på festlig vis med be- sg af Jan Harring og Anders Quade Ras- musen, hvor Jan Harring på vegne af Di- stiktsguvernr Bjarne Karlsson overrakte Frede et diplom og udnvnte ham til Poul Harris Fellow med 1 safi r. Jan Harring kunne oplyse, at der ud af Dan- marks ca. 12.000 Rotarianere ud over Frede kun er n Rotarianer i Skive RK, der med rette kan kalde sig Seniorrotarianer. Som et kuriosum nvnte Jan Harring at chartringen af hans klub, Stenlse-lstyk- ke RK, fandt sted i 1973 med Frederikssund RK som fadder, samme år som Frede havde 25 års jubilum. Som ved andre prisoverrkkelser, havde vi formået Frede til at fortlle om Rotary fr i tiden. Frede fortalte på sin sdvanlige, levende måde om klublivet fr i tiden. Om vanske- lighederne ved at starte og opretholde en Rotary Klub under krigen med forsam- lingsforbud men den overlevede krigen, så Frede kunne optages som en meget ung sparekassedirektr i 1948. Klubben frte en lidt kummerlig tilvrelse indtil 1950, hvor fl ere nye, driftige medlem- mer kom ind i klubben. Hidtil var mderne gået med at lse andre klubbers ugebreve gab!, men nu kom der udfl ugter og foredrag på programmet, og mange deltog i Vikingespillene. Der blev så stor interesse for at vre Rotarianer, at man i 1987 startede en ny RK Frederiks- sund-Falkenborg. Af begivenheder i klubbens historie hf- tede Frede sig isr ved året 1998, hvor den davrende prsident Helge Olsen beslut- tede, at det var på tide at optage kvinder i klubben. Det gik ikke stille af, jeg selv var klubmester på det tidspunkt og blev lidt nervs for mit budget. Men det overlevede klubben også, og Frede understregede, at det bestemt havde vret en gevinst for klubben. Som Frede konstaterede: Kvin- derne pynter på klubben, og herrerne er ved visse lejligheder knap så pyntede. Frede modtog stående klapsalver for sit foredrag og blomster, diplom og Poul Har- ris Fellow-nål med en safi r. Karsten Hecht-Nielsen Prsident En danmarksrekord delt Fr. v.: PDG Jan Harring, Frede Pedersen og prsident Karsten Hecht-Nielsen
44
44 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Danmark GRSP er forkortelsen for Georgia Rotary Student Program et program, der fortje- ner at blive omtalt, så endnu fl ere unge kan få glde af programmet. Rotary klubberne i staten Georgia i USA har siden 1946 givet mere end to tusinde unge mulighed for et års studieophold vel at mrke UDEN omkostninger for den studerende. Programmet startede kort ef- ter anden verdenskrig i et nske om at give unge mennesker en bedre forståelse for amerikansk kultur og dermed sikre fred i verden. Hvert år modtager Rotary klub- berne i Georgia mellem 60 og 70 unge stu- derende fra resten af verden, og tilbyder dem et års studie- og kulturophold. Programmet tilbydes til unge mellem 18 og 25 år, der ikke tidligere har vret på exchange-ophold i USA, og som nsker at flge undervisningen på et universitet el- ler college. De unge bor sammen med an- dre isr amerikanske studerende på kol- legievrelser, hvorved de bliver en naturlig del af studenterlivet. Ikke kun er den stu- derendes studie betalt af Rotary, men også deres husleje og udgifterne til et alminde- ligt kostbudget. I modstning til studerende, der på egen hånd tager et år til USA, har de studerende, der sendes ud gennem GRSP kontakt til de 3 4 klubber, der har sponsoreret deres op- hold. Hver klub har en kontaktperson til den studerende, og kontaktpersonens familie fungerer som vrtsfamilie, hvor den unge ofte inviteres til at deltage i familiens forskel- lige gremål. Hvis der skulle ske noget uven- tet, er det godt at vide, at hjlpen er lige ved hånden gennem disse vrtsfamilier At vrtsfamilierne tager deres opgave al- vorligt og decideret forkler de unge bli- ver tydeligt, når man hrer en af de stude- rende fortlle om, hvordan vedkommende sammen med sine vrtsfamilier har v- ret på surf-ferie på Hawaii, på ski i Canada, på camping, på sejltur, på storbyferie til Washington, i sommerhytte og deltaget i familiens fdselsdage. Det lyder nsten som en lang ferie og sådan opleves det af de fl este. Men der forventes også noget af den studerende, for den studerende for- ventes selvflgelig at flge sit studie, men det er desuden almindeligt at deltage i de ugentlige Rotary mder, stå til rådighed, når klubberne har brug for en ekstra hånd ved sociale arrangementer og vre aktiv i klubbernes serviceprojekter, hvad end det indebrer, at man de fl este lrdag formid- dage skal pakke medicinsk udstyr eller give lektiehjlp til skolebrn. Unge, der er interesseret kan fi nde mere in- formation på hjemmesiden www.grsp.org, hvor ansgningsskemaet også kan udfyl- des. Den studerende skal beskrive hvilke fag vedkommende nsker at flge, så man kan matche dette så godt som muligt, hvil- ket giver den studerende mulighed for at få overfrt point fra studieopholdet i Georgia til den danske uddannelse vedkommende er i gang med. Den studerende skal udvl- ges i den danske komite, og skal desuden bestå to tests i engelsk TOEFL og SAT 1, GRE eller GMAT, hvorefter ansgningen bliver sendt til GRSPs kontor i Savannah. Så kommer der en ventetid, hvor den stu- derende og dennes familie blot kan krydse fi ngre for, at man bliver en af de heldige, der bliver udvalgt i Georgia. Det er forskel- ligt, hvad den enkelte klub fi nder interes- sant nogle synes at det er godt, hvis den studerende har relationer til Rotary, andre nsker sig en student fra et bestemt land eller med bestemt kn, andre falder for en studerende, der er spejder, danser eller sej- ler i sin fritid, så det handler om at beskrive sig selv og sine interesser så fyldestgren- de som muligt. Det krver, at der er en dansk Rotary klub, der sender den studerende af sted, og den eneste investering, der er for klubben, er de 3-4 bannere, som den unge skal have med til sine kontaktklubber, men til gen- gld vil den danske klub kunne have kon- takt med den unge undervejs og bede ham eller hende komme og fortlle om sine oplevelser i Georgia. Oplevelser der meget vel kan give anledning til en smule misundelse og tanker om, hvor dejligt det ville vre, hvis man atter var ung Fra det jeblik man lander i Georgia er det principielt et gratis ophold, der ligger foran den studerende, men man skal selvflge- lig selv stå for lommepenge og skal også betale udgifterne til sin fl ybillet, forsikring, vaccination og til de to test i engelsk. GRSP er et program, som mange muligvis ikke har det store kendskab til, men hvis man i sin familie eller omgangskreds ken- der unge, der er interesseret i at udfordre studie-livet i et andet land, er dette en helt fantastisk mulighed, som kan anbefales ikke kun af såvel de danske studerende, der har vret af sted, men også af forldrene. Anette Lwert, Assens Rotary klub, mor til Jonathan, der havde sit livs år i Savannah i 20062007. GRSP undskyld men hvad er det?
45
45Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden D a n m a r k Vidste du... at Jydsk Emblem Fabrik AS sttter ROTARY FOUNDATION med 10% af al vores salg af Rotary artikler? Det er da vrd at tnke på, når der skal vlges samarbejdspartner vedrrende: Rotary & InnerWheel emblemer Rotary & InnerWheel prsidentkder Rotary & InnerWheel navneskilte Rotary & InnerWheel merchandise i vrigt Kb direkte via vores hjemmeside www.jydskemblem.dk Bestil kataloger via infojydskemblem.dk eller på tlf. +45 7027 4111 RI Licens number: 96-4A 0030 Hundige-Ishj Rk gennemfrte den 18. fe- bruar et meget vellykket koncertarrange- ment i Kulturcafeen i Ishj hvorfra hele overskuddet, der blev på ca. 100.000 kroner, går til vort internationale serviceprojekt som er Sunway Children Home. Brnehjem- met ligger i byen Bodh Gaya i delstaten Bi- har i Indien www.sunwaychildren.dk , der er et af Indiens fattigste områder. Troubadouren Michael Falch stillede gra- tis op for projektet og gav en fantastisk koncert. Michael Falch brillerede med kendte gamle sange og fl ere nye numre. Koncerten strakte sig over 2 time, og Fal- chn måtte give to ekstra numre, hvorefter den totalt udsolgte hvilket er uhrt for en stttekoncert sal hilste ham med stående applaus. Koncerten blev en kmpe succes for alle og ikke mindst for Michael Falch. Der var helt udsolgt med 430 solgte billet- ter til koncerten, og dette gav et overskud på kr. 105.000,00 til Sunway Children Home, der ligger i provinsen Bihard i det nordstlige Indien. Den frste bevilling der skal frigives fra puljen til brnehjemmet er på kr. 30.000 og glder en bil som hjemmet endnu ikke rå- der over. Selv i Indien koster en bil imidler- tid mange penge hvorfor vi blev tilskyndet til at sge midlerne suppleret med midler fra Hjlpefonden. De vrige midler skal anvendes til såvel medicin som hjlpe- midler, skolematerialer, lgehjlp og etab- lering af en fi lial i Mumbay i lbet af i år. Fra klubbens eget budget har brnehjem- met i år desuden modtaget en computer til håndtering af de administrative opga- ver, hjemmeside mm. Grunden til at vi valgte dette projekt er dels at det med sit virke rammer meget prcis ind på alle de områder som Rotary anser for vigtige: brnene, analfabetismen, vandforsyning, lgehjlp og en god etik. Dels at projektets skaber og leder Yrsa Sol- veig Grning gennem fl ere år er personligt bekendt med et af vore klubmedlemmer og dennes ttte kontakt i kombination med Fru Grnings fl ere årlige ophold i In- dien sikrer midlernes korrekte anvendelse. HundigeIshj Rk nsker også at sige tak til alle der har hjulpet i forbindelse med denne sttte koncert. Hundige-Ishj Rk giver 105.000 samt komplet EDB anlg til brnehjem i Indien Projektleder Yrsa Solveig Grning på scenen sammen med troubadouren Michael Falch
46
46 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Danmark Af Henrik Sigvardt Prsident, Odense Hunderup Rk Rotary Exchange programmet er et bedre tilbud end nogensinde. Vi skal bare lre at slge det på den rigtige måde. Jeg kender godt Australien. Jeg var der på ferie i 10 dage sidste år. Eller Japan er fedt, vi har vret på stop ovre i Tokyo to gange. I dag skal der ikke meget til, fr vores teen- agere synes at de har oplevet et andet land ude i den store verden. De skal faktisk bare have strejfet lufthavnen med en vin- gespids. Så har de også vret der. Men der fi ndes også andre og mere intense måder at mrke verden på. Hvert år sender Rotary i Danmark unge mennesker af sted i et helt år til lande som Australien, Brasilien, Japan, New Zealand og USA. Samtidig modtager vi unge fra de sam- me lande i lige så lang tid. De bliver indkvar- teret hos private vrtsfamilier, der tager imod dem af interesse og uden at få penge for ulejligheden. I lbet af året ude oplever den unge livet i sit nye land. Ikke som ufor- pligtet turist. Men som aktiv deltager i en vedkommende hverdag. Som udvekslings- student går man i skole med jvnaldrende kammerater. Dels fordi det er en menings- fuld måde at bruge tiden på. Og dels fordi det er den hurtigste vej til at lre sproget. I Odense Hunderup Rotary klub har vi haft udvekslingsstudenter fra USA, der er kom- met hertil uden at kunne tale et ord dansk. Et år efter er de så dygtige, at de taler vores sprog fuldstndig uden accent og kan bestå en mundtlig eksamen på 3. g niveau. På rejsen den anden vej er oplevelsen lige så overra- skende. En udvekslingsstudent fra vores klub rejste til Japan og stod den frste dag i en ja- pansk skolegård uden at forstå et ord af, hvad der blev sagt til hende af de fnisende japan- ske skolepiger. Et år efter talte hun fl ydende japansk og smsede ivrigt med sine venner på en mobiltelefon med de japanske tegn. Vi har al mulig grund til at fortlle til hjre og venstre om Exchange med Rotary. Og vi behver ikke at vre bange for konkur- rencen fra den rejselyst, der er blevet så almindelig. De rejsende med Rotary får en oplevelse for livet. Uanset hvor dejligt det er at besge et land som turist i et par uger, kan det aldrig sammenlignes med et op- hold på Long Term Exchange med Rotary. Der er en verden til forskel. Mrk verden
47
47Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Sammen laver vi drmmerejsen GALAPAGOS PALMER BROADWAY SEYCHELLERNE JUNGLE MUSEER USA SOL KULTUR PYRAMIDER SOL ISLAND KRYDSTOGT PARASOL VIETNAM MARKEDER RUNDREJSE S A N D S T R A N D S I G H T S E E I N G T E A T E R T H A I L A N D B O U N T Y E R H I S T O R I E M E X I C O S H O P P I N G A F S L A P N I N G D I S N E Y I R L A N D C O S T A R I C A O P L E V E L S E R T E A T E R S O M M E R P A R I S S T O R B Y C U B A A Z U R B L Å T V A N D L O N D O N D Y R E L I V D I S N E Y I R L A N D Kan bestilles på tlf. 86137744 Check Point Travel cptcpt.dk www.cpt.dk DOWNLOAD KATALOGER PÅ VORES HJEMMESIDE L RD AG SÅ BE NT KL . 9 -1 4 Ku n f or tel efo nis k h env . Cuba Kr-selv ferie 22. dec. 7. jan. Inkl. fly, skatter, visum, transfer, 14 ntter på hotel samt billeje. Ved bestilling inden 1. juli spar 500,- fra 16.495,- Malaysia Natursknne Borneo Inkl. fly, skatter, transfer, guidede ture, 3 ntter i Kuching, 3 dages tur til Langhus samt 3 ntter på luksus hotel på Damai Beach inkl. morgenmad. fra 11. 595, - Seychellerne Vidunderlige sandstrande 8 dages badeferie Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 ntter på hotel inkl. halvpension. 24. okt. 01. nov. fra 10.995,- Thailand Eventyrlige Thailand 15 dages rundrejse Inkl. direkte fly, skatter, transfer samt 11 ntter på hotel i Bangkok, Chiang Mai og luksus strandhotel i Hua Hin inkl. morgenmad. fra 10.795,- Latinamerika Costa Rica 17 dages rundrejse m dansk rejseleder 8. nov. - 24. nov. Inkl. fly, skatter, privat transport i bus, 15 ntter på hotel samt guidede ture. fra 16.995,- Mexico 14 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport i minibus, 13 ntter på hotel samt guidede ture. fra 16.795,- Ecuador & Galapagos 15 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport i minibus, 13 ntter på hotel samt guidede ture. fra 19.995,- Peru 15 dages rundrejse Inkl. fly, skatter, transport i minibus, 12 ntter på hotel samt guidede ture. fra 19.395,- Nordamerika Florida 14 dages kr-selv ferie Inkl. fly, skatter, 12 ntter på hotel samt billeje med fuld forsikring. Afrejse i perioden 109-112. fra 8.995,- Californien 15 dages kr-selv ferie Inkl. fly, skatter, 13 ntter på hotel samt billeje med fuld forsikring. Afrejse i perioden 109-112. fra 9.395,- New York Storbyferie Inkl. direkte fly, skatter samt 2 ntter på 3 hotel på Manhattan. Ekstra nat fra 595,- fra 5.795,- Vancouver Fly & Drive Inkl. fly, skatter samt 1 uges billeje med fuld forsikring. fra 6.495,- Eksotiske er TrinidadTobago Oplevelser & afslapning Inkl. fly, skatter samt 9 ntter i Atlanta, på Trinidad samt Tobago. fra 9.995,- Mauritius 1.klasses spa-hotel Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 ntter inkl. halvpension i vrelse med havudsigt. fra 12.595,- Bali Badeferie Inkl. fly, skatter, transfer samt 7 ntter på luksurist strand- hotel inkl. morgenmad Ekstra nat fra 350,- fra 9.795,- Hawaii Oahu og Maui Inkl. fly, skatter, transfer samt 10 ntter på hotel i Honolulu og på Maui. fra 12.295,- Irland Fortryllende Irland - Kr-selv-ferie Inkl. fly, skatter, 6 ntter på Bed & Breakfast samt billeje i 7 dage inkl. fuld forsikring og fri km. fra 3.995,- Dubai Mellemstens perle Inkl. fly, skatter samt 6 ntter på hotel inkl. morgenmad. Ekstra nat fra 195,- fra 4.995,-
48
48 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Island Rotaryfonden, The Rotary Foundation, har hvert år fra 2002 uddelt omkring 70 stipen- dier til to-års magisterstudier i fredsforsk- ning, og det islandske rotarydistrikt 1360 har haft den glde at se dets kandidater ud- valgte som stipendiater hver gang. Ved den sidste uddeling som blev offentliggjort i 2007, blev Hafnarfjörur Rkls ansger, Pln Dögg Helgadttir, udvalgt som RF stipendi- at. Hun er fdt i 1974, er BA i antropologi fra Islands Universitet og har studeret videre som ERASMUS udvekslingsstudent ved Bar- celona Universitet. Pln studerer nu ved University of Bradford i England hvor hun er srlig godt tilfreds og roser den akademiske atmosfre. I en e-mail til Rotary Norden si- ger hun bl.a.: Jeg fler at jeg opnår vrdiful viden og oplevelser, ikke alene fra min forsk- ning men også gennem meningsudveks- ling med mine medstudenrende som kom- mer fra forskellige lande med diverse baggrund og erfaringer, noget som i sin hel- hed gr vores studier her i Bradford så gi- vende. Det som vi har til flles er motivation og interesse for at forbedre verden. Dette må gres via dialog og holdbare politiske lsninger. Jeg håber at kunde bruge mine kundskaber i diplomati, enten for en statslig institution eller en af de selvstndige inter- nationale organisationer, som arbejder for kundskab og forståelse og bidrager til den verdensomspndende fredsproces. Rotary Norden nsker Pln Dögg og hen- des fllesstuderende held og lykke med deres studier og i deres vigtige gerning ef- ter studiernes slut. Tekst: Hinrik Bjarnason Det som vi har til flles er motivation.. Bradfords fredforskningsstipendiater hos rotarianere i Scarborough. Pln Dögg lngst til venster. Gården rbr Åby var fr i tiden den fr- ste anlbsplads og hvilested for rejsende som påtog sig farlige rejser fra Sydlandet til Reykjavk. I anledning af RIs 100 årsdag blev der be- sluttet i Reykjavk-rbr Rkl at gre noget i sit bykvarter til glde og nytte for områdets indbyggere og andre. Et fdselsdagsudvalg som blev valgt kom frem til den beslutning at det skulle vre i overensstemmelse med rbrs historie som anlbs og rasteplads at placere en vandpost for gster at slukke sin trst i kvarterets dejlige fritidsområde. Vandposten blev opsat i et udmrket sam- arbejde med Reykjavks bystyre i nrhe- den af sognekirken, hvor Reykjavk-rbr Rkl har sine mder i menighedens forsam- lingslokaler. Der står så vandposten nu ved en populr vandresti i et område hvor mennesker nyder al slags friluftsaktiviteter i Elliardalens natursknne omgivelser. Tekst: Jn Magnsson Foto: Hinrik Bjarnason En vandpost ved stien at slukke sin trst
49
49Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Island Hvert år sender rotaryklubberne i Island 3 5 unge mennesker ud i verden for den fantastiske oplevelse at blive Rotary ud- vekslingsstudenter i eet skoleår. Til efter- året skal to drenge og en pige, alle 17 år gamle, af sted til et mde med eventyret: Steinar Orri Hafrsson bor Kpavogur. Han rejser til Mexico hvor han vil opleve den syd-amerikanske kultur og opfylde sin drm om at lre det spanske sprog. Dagur Pll Fririksson kommer fra Hafnar- fjörur og har lnge nsket sig at bo en tid i USA. I august får han sit nske opfyldt når han bliver modtaget af rotarianere i Ohio. Sunn Tamar sgeirsdttir er fra laf- sfjörur på Islands nordkyst. Hendes nske var at opleve et exotiskt land, langt borte fra Island. Sunn vil bo og studere i Brasi- lien det kommende år, hvor hun glder sig til at lre sig portugisisk. Til Island kommer der så fi re Rotary udveks- lingsstudenter nste år, en dreng fra Australi- en og en anden fra Brasilien, plus to piger, den ene fra Mexico og den anden fra Ohio, USA. Tekst: Halla Helgadttir Foto: Hinrik Bjarnason Til et mde med eventyret. Dagur Pll og Steinar Orri Saurkrkur ligger i Skagafjörur og er den strste by i det nordvestlige Island med omkring 2700 indbyggere. Saur- krkur Rkl blev charteret i 1948 og har v- ret aktiv uafbrudt sidenhen. Nu er der 23 rotarianere i klubben, hvoraf de 4 er blevet rekruteret i år. I Saurkrkurs centrum er der mange gamle bygninger med tilknytning til byens kultur, handel og nringsliv og som stam- mer fra byens grundlggelse. De sidste mange år har Saurkrkur Rk holdt sine mder i et af byens bedst kendte gamle huse, Restaurant Kaffi Krkur. I januar forle- den blev der ildebrand i huset med stor delggelse og en stor del af klubbens ejendomme blev beskadiget eller delagt. Umiddelbart efter nyhederne om branden tog fl ere klubber i distrikt 1360 kontakt med rotarianerne i Saurkrkur Rk og n- skede oplysninger om hvordan de kunde hjlpe. Resultatet er blevet et bestandigt belb penge som klubben kommer til at bruge til at erstatte det, som blev tabt og delagt i branden. For dette er vi srdeles taknemmelige - mange tak til alle rotaria- nere rundt omkring i Island! Saurkrkur Rk har nu etableret et forel- bigt mdested og arbejdet fortstter med fornyet kraft. Tekst: mar Bragi Stefnsson Foto: FeykirGun Jhannesdttir Branden i Kaffi Krkur
50
50 Tänk om alla rotarianer hade en möjlighet att få se Rotary i aktion som Joan och jag har kunnat göra under de senaste måna- derna. Från Indien till Frankrike, från Hong Kong till Brasilien och Filippinerna till Tur- kiet har vi bevittnat massor av insatser som präglats av engagemang och uppfi n- ningsrikedom och som visat bredden av temat Rotary Shares. Vi har bevittnat otroliga insatser för kata- strofhjälp i Pakistan och också fått delta i invigningen av en av sju skolor som byggts med bidrag från rotarianer. I Indien fi ck vi se imponerande återuppbyggnad efter tsunami-förödelser. I Brasilien besökte vi en skola som med stöd av en stiftelse av rotarianer i Sao Paolo erbjuder akademisk och yrkesorienterad utbildning för hörsel- skadade. Vi var också mycket stolta över det rotarianerna i Houston utfört genom byggande av ett fyrastjärnigt hotell för pa- tienter och deras familjer som besöker M.D.Anderson Cancer Center. Till årets höjdpunkter hörde också med- lemskonferenserna i Nord-Amerika. De sju konferenserna samlade ett stort antal rotarianer som ville gå in för att vända den negativa trenden i medlemsutveck- lingen i regionen. Också fredskonferenserna blev en stor in- spirationskälla för de deltagande rotaria- nerna. Möten arrangerades i Bulgarien, In- dien, Kenya och Turkiet för att diskutera vari hindren för fred ligger i dessa regioner och hur Rotary kan erbjuda sin hjälp i praktiken.. I Kanada och Frankrike hölls rotarykonfe- renser under temat Fred är en möjlighet. Vi möts nu i Los Angeles på ett nytt viktigt rotarymöte vår årskongress 2008. Min för- hoppning är att så många som möjligt skall begagna sig av tillfället att utveckla sina vänskapsband inom det nätverk som jag har haft så stor glädje av som RI-president. Av de kommentarer om Rotary som jag mötte under årets resor uppskattade jag speciellt det Islands president Olafur Rag- nar Grimsson sade till mig: Rotary har de rätta svaren. Er organisation består av jäm- lika män ioch kvinnor, ni har en internatio- nell medlemsbas bestående av alla raser, hudfärger och trosbekännelser. Det gäller alltså för världen att få mera rotarianer. Det är lätt att helhjärtat hålla med om detta. Jag vill personligen tacka er alla för ert storartade arbete. Joan och jag kommer aldrig att glömma rotaryåret 2007-2008. Wilf Wilkinson RI-President 2007-2008 R I - P r e s i d e n t e n o c h R F Bästa rotarianer: Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden Detta blir mitt sista budskap som ordfö- rande för Rotary Foundation. I år har jag, precis som mina föregångare, på nytt på- mints om rotarianernas enorma generosi- tet och insatser till förmån för Rotary Foundations program för utbildning och humanitärt arbete. Donationerna till alla våra fonder har ökat och utmaningsbidraget från Bill & Melinda Gates Foundation har lett till enorm entu- siasm. Vår primära målsättning har vi for- mulerat på följande sätt: Att utrota polio är realistiskt. Sedan Rotary startade sitt PolioPlus-arbete 1985 har infektionsfrek- vensen minskat med 99 %. Endast fyra po- liodrabbade länder återstår. Vem vill påstå att polion inte kan elimineras? Rotary Foundation har byggt upp en först- klassig meritlista under sina 91 år av verk- samhet och fått erkänsla som en av värl- dens mest respekterade privata stiftelser. För mig har det varit en ära att ha fått fungera som stiftelsens ordförande. Jag vill tacka alla rotarianer för allt det goda ni åstadkommit, för allt det goda ni fortsätt- ningsvis gör och allra viktigast, för allt det goda ni också framöver kommer att göra. Robert S. Scott Ordförande för förvaltningsrådet Tack för ett bra år
51
Nummer 2 . 2008 . Rotary Norden T e k s t 51 0 3 % & 3 4 & % & - BNO ESFTT 1PTUBESFTT 5FMFGPO +BHOTLBSCFUBMB . FE#BOLFMMFSLPOUPLPSU .PUGBLUVSB #BOL,POUPLPSU ,PSUOVNNFS JMUJHIFUTUJE 1FSTPOOVNNFS BNOUFDLOJOH &QPTU .PNTJOHS TQFDJmDFSBTQGBLUVSBO&OEBTU1PTUFOTBWHJGUFSUJMMLPNNFSEBHBST SFUVSSUU5SBOTQPSUGSTLSJOHJOHS3FTFSWBUJPOGSTMVUGSTMKOJOHSPVUINUBEFQBLFU EFCJUFSBTLS1PTUFOTQPSUPLPTUOBEFS ,- 4VQFSDBSE8BMMFU WJOSE T U LS LS ,-5SBWFMJMF TWBSU WJOSETU LS LS ,- 8FMDPNF0O#PBSE TWBSU T U LSLS +#&45--&3 1BSBEPY 4QFDJBMQSJT0 SEQSJT 4OEEJOPSEFSTFEFMJLVWFSUUJMMSJTWBS &VSP4FMFDUJPO .BMN%FU HSWFOCSBBUUSJOHB GBYBFMMFSNFKMB7JEGSHPS SJOH 1307,-6& .&%6115---7134&5 461&33%8--&5 4VQFSDBSE8BMMFUTLBQBSPSEOJOHPDI SFEBCMBOEEJOBLPOUP LSFEJUPDI NFEMFNTLPSUFUD 1MOCPLFOIBSLPSUDLPSPDIUSF GBDLGSTFEMBS LSLPSUPDIEZMJLU LUBTLJOO 4UPSMFLYDN 4VQFSDBSE8BMMFU LS LS ,-WJOSE 8&-0.&0#03%30--&3# 8FMDPNF0O#PBSE LS LS ,-TWBSU 1BSBEPY.BSLFUJOH# #MFLJOHTCPSHTHBUBO #PY .BMN 5FM GBY FNBJMFVSPTFMFDUJPO!QBSBEPYTF 537&--& &OQSBLUJTLSFTFQMOCPLTPNSZNTJ JOOFSDLBOFMMFSWÅTLBO rGBDLGSLPOUPPDIWJTJULPSU rTUPSBGBDLGSEJOBCJMKFUUFS QBTT TFEMBS SFTFDIFDLBSFUD rNJOESFDLPSGSLWJUUPO GSJNÅSL FOPDIBOOBUTNUU rHLWBMJUBUJWUTLJOO r4ÅLFSLOÅQQOJOHNFEUSZDLLOBQQ r.UUFOÅSYYDN 5SBWFMJMF LS LS ,-TWBSU ,-WJOSE .UUFOYYDN HSEFOMÅUUBUU BMMUJEIBUJMMIBOET NTLIGENHARMANImYGBRANSCHEN KOMMITVERENSOMENMAXISTORLEK SOMFRTASOMBORDPALLAREGUL JRAmYGNINGAR %URO3ELECTION HARDRFRUTVECK LATENVSKAnMEDRESEGARDEROB nSOMEXAKTGERDIGMAXIMALT UTRYMMEFRDINPACKNING %VCFIWFSJOUFMÅOHSFWBSBOFSWT GSBUUUWJOHBTMÅNOBJGSOEJHWJLUJHB EPLVNFOUFMMFSWÅSEFTBLFSOUFIFMMFS CFIWFSEVTUSFTTBEWÅOUBPDITFPN EJUUCBHBHFLPNNFSQCBOEFUFMMFS JOUF0DIEVSFTFSTUJMGVMMUNFEFO FMFHBOUPDISFQSFTFOUBUJWWÅTLBJCÅTUB LBMWTLJOO %XCEPTIONELLAEGENSKAPER r 3PCVTUB TMJUTUBSLBLVMMBHFSIKVMFMB NNCSFEB r OBUPNJTLU VUESBHCBSUESBHIBOE UBHDNmQBTTBSÅWFOuGVMMWVYOBu r ,BMWTLJOOJNKVL IHTUBLWBMJUFU &OWJTTEFMBWLPOTUMÅEFSGSCÅTUB GVOLUJPO r 5WWBEEFSBEFCÅSIBOEUBH r OTZEENFUBMMSBNGSCÅTUB TUBCJMJUFU r 4MJUTUBSLUOZMPOGPEFS-ÅUUBUUIMMB SFOU r ,SBk JHBPDIIMMCBSBCMJYUMT r 5WKVTUFSCBSBZUUSFQBDL SFNNBS RDNINGOCHREDA r &UUTUPSUIVWVEGBDL SZNNFSIFMB MJUFS r 3FTFHBSEFSPCNFEUWHBMHBS r -TUBHCBSOFDFTTÅSJOZMPO r 5WTLPQTBSJOZMPO r 5SFZUUFSDLPSNFECMJYUMT-ÅUUBUU LPNNBUJOOFIMMFUVOEFSSFTBO r ESFTTMBQQNFEEPMEBESFTT r 3ZNNFSBMMUEVCFIWFS ÅWFOGS FSBEBHBSTSFTPS 4UPSMFLFOYYDNÅSHPELÅOE TPNLBCJOCBHBHFBW4UBSMMJBODF ZHCPMBHPDIBOESBJOUFSLPOUJOFOUBMB ZHCPMBH7JLUDB LH &OEBTUWJOSE
52
52 Nummer 4 . 2008 . Rotary Norden